ROVDJURSRAPPORT

Transkript

1

2 - 2 -

3 - 3 - ROVDJURSRAPPORT EN ROVDJURSPOLITIK SOM INTE FUNGERAR, DEN BRYTER MOT EU-LAG SAMT FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRINGSÅTGÄRDER Kristina Hallin Hälsopedagog, fil kand Helhetssyn: människa-miljö Charlotte Swanstein Hundpsykolog, författare, lärare

4 - 4 - TILL RIKSDAGENS 349 LEDAMÖTER Dagens rovdjurspolitik har havererat och kan inte, under några omständigheter, fortsätta att gälla. Nytt riksdagsbeslut måste tas efter att alla fakta lagts fram i offentlighetens ljus: 1. Sverige bryter ständigt mot EU-lag, Art- och habitatdirektivet. Ingen licensjakt får ske på de fem stora rovdjuren, ändå sker licensjakt på björn, lo - och nu på varg som inte ens har gynnsam bevarandestatus. Miljödepartementet säger att licensjakterna på björn och lo är skyddsjakter, vilket det i praktiken inte är. Vad många människor inte vet är att våra fem stora rovdjur gör liten skada i Sverige. Endast varghatare tycks bli drabbade. Vi har bara ca stora rovdjur i vårt stora avlånga land. Tilldelningen av antalet björn och lo som skjuts ökas år efter år p g a jägarnas påtryckningar. Nu är det kritiskt både för lo och järv. Detta är inget som 71 % av svenska folket vill men har vi tillfrågats? Svaret är nej! 2. Ingen objektiv nationell plan finns för vårt ekosystem. Naturvårdsverket har misslyckats att informera politikerna om vad som gäller. Naturvårdsverket gömmer sig bakom de regeringsuppdrag de får men frågan är om Naturvårdsverket har presenterat korrekta bakgrundsfakta, så att alla politiker kan ta beslut på rätt grund!? Många små grupper/kommittéer/delegationer/råd ska tycka till och bestämma utvecklingen av allas vår miljö. Vilken utbildning har dessa personer - har de kunskaper i ekologi/biologi till exempel? Avsaknaden av forskarrapporter från oberoende forskare från våra storstäders universitet, är stor. Vår rovdjurspolitik ska grundas på helt nya kunskaper utifrån ett helhetsperspektiv. 3. Ingen genetisk förstärkning av vargarna har skett. De vargar som själva har kommit in från öst, värnas inte utan de skjuts i skyddsjakter fallet med Kynnatiken är det senaste exemplet, ett exempel där allt gick snett. Sådana misstag får inte ske. Och man frågar sig om djurparksvalpar är lösningen på problemet? Människan går in och laborerar i djurens liv, är det etiskt försvarbart? 4. De vallöften som centern gjorde till jägarna, är omoraliska och maktfullkomliga. Politiker ska inte leka hasardspel med våra starkt skyddade rovdjur. 5. Alla dessa eftergifter till jägarna för att öka deras acceptans för vargen/rovdjuren har visats sig vara bortkastade, idag har de 0-vision av varg, trots två licensjakter. De har också invaggats i tron att det är de som ska styra vårt ekosystem d v s vilka djur som ska dödas. En horribel utveckling! Jägarna sysslar också med kriminella verksamheter bl a grova jaktbrott som kan ge upp till 4 års fängelse. De terroriserar även omgivningen med sitt hat mot rovdjur, just nu är det varghat, före det var det björnhat och myndighetshat. Och de har inget mandat att tala för någon annan än sig själva. Vi på landsbygden vill ha alla våra rovdjur här! Det allmänna uppdraget avskaffas omgående! 6. Ett stort misslyckande i Sverige är att vi har stängt in våra rovdjur i en sluten värld utan kontakt med andra populationer för att stärka genetiken. Alla djur måste få fri lejd till östländer utan att skjutas - vi får hitta andra lämpliga lösningar för samerna som nu styr över 52 % av vårt lands yta. Det säger sig självt att detta inte kan få fortgå. 7. Ny rovdjurspolitik måste omgående skapas i vilken man tar hänsyn till hela miljön för att förbättra det ekologiska systemet. I den nya rovdjurspolitiken bör man även värna om skogen, djurens hem. I tallplantagerna trivs inga djur!

5 - 5 - DROPPEN SOM FICK BÄGAREN ATT RINNA ÖVER Kynnas död ställde hela rovdjurspolitiken på sin spets EU-lag och praktisk handling av politiker hänger inte ihop KYNNA VAR DEN PERFEKTA VARGEN Hon hade värdefulla gener Hon hittade sitt revir långt från andras Hon var forskares objekt för insamling av kunskap Hon skulle ha sparat miljontals skattekronor INKOMPETENTA POLITIKER (C) ÄR DEN FELANDE LÄNKEN Vi, 70 % av svenska folket, kräver härmed: Stoppa omedelbart denna grymma politik och ta ansvar Vi kräver Erlandssons avgång samt att alla jägare på Naturvårdsverket ska ersättas med biologer, ekologer m fl och att bara oberoende forskare ska anlitas.

6 - 6 -

7 - 7 - INNEHÅLL Sidnr. A. Rovdjurspolitiken har varit olaglig i 3 år 9-24 B. Varg/rovdjur, ringa hot mot tamdjur C. Varg/rovdjur, inget hot mot landsbygdsfolk D. Varg/rovdjur, viktiga för ekosystemet E. Jägarnas antal och roll i samhället F. Omfattande illegal jakt/kriminalitet mot vilda djur samt hot mot människor G. 52% av Sveriges yta är stängt för rovdjuren p g a renägande samer H. Minoritetsgrupper tillåts styra rovdjurspolitiken I. Förslag på ny rovdjurspolitik

8 - 8 -

9 - 9 - A. Rovdjurspolitiken har varit olaglig i 3 år Bilaga A:1) EU-kommissionen har ögonen på Sverige Bilaga A:2) Naturvårdsverket ljuger om antal vargar på sin hemsida, dec 2010 Bilaga A:3) Skandulv/Viltskadecenter laborerar med icke säkerställda siffror vilket möjliggjorde licensjakter jan 2010 och jan 2011 Bilaga A:4) Antal vargar i Sverige. Underlag från Ulv i Skandinavia, april 2010/april Det är den senaste rapporten och gäller fram till april 2012 Bilaga A:5) Alltför många råd/kommittéer/delegationer ska bestämma om rovdjurspolitiken! Vår miljö är EN enhet och kan inte splittras upp här krävs helhetssyn Bilaga A:6) NV: Delegering av skyddsjakt olaglig

10 Bilaga A:1 EU-kommissionen har ögonen på Sverige (dec 2011) Kommissionen meddelar att de noga kommer att följa att Sverige lever upp till sina löften. Om det skjuts för många vargar, riskerar Sverige åter att dras inför EU-domstolen. Så här säger miljökommissionären Janez Potocnik: - Sverige har lovat att följa EU s regler i Art- och habitatdirektivet. - Han betonar starkt att det bara är vargar som verkligen orsakat skada som kan komma ifråga för skyddsjakt. EU-kommissionens representant i Sverige, Eric Degerbeck säger följande: - Skulle det visa sig att det börjar skjutas vargar till höger och vänster kommer kommissionen att begära ett interimistiskt jaktförbud i domstolen. - Sverige måste följa EU s regelverk. Bara en vargs blotta existens räcker inte som skäl för jakt. Det vore missbruk av reglerna.

11 EU-lagen tillåter ingen jakt på varg, endast en försiktig skyddsjakt. Vargar gör väldigt liten skada men det är de som får plikta med sitt liv. Tyvärr är det oftast människan som försummat, tänkt eller gjort fel. Det måste bli ett slut på allt laborerande med djuren i skogen, de utsätts ideligen för stor stress, vilket kan få katastrofala följder för djuren och ekosystemet. Läs nedan vad forskarna håller på med, bara för att tillfredsställa jägarna låt istället friska östvargar vandra in till vår skandinaviska vargstam på ett säkert sätt så att inaveln upphör! Djurparker stoppar vargjakt Mikael Moilanen Jakt och jägare Om Svenska Djurparksföreningen får som den vill blir det väldigt omständligt att jaga varg i områden där deras utplanterade djurparksvargar kan befinna sig. Licensjakt i den form som hittills genomförts i Sverige är otänkbar, men även skyddsjakt försvåras avsevärt. Man måste veta att det inte är någon av våra vargar som skjuts, säger Mats Amundin, Djurparksföreningens projektledare för utplantering av djurparksvargar. Vid försöken som genomfördes i våras bytte sex djurparker i Sverige och Norge valpar med varandra. Vargtikar i fångenskap fick föda både sina egna valpar och fostervalpar. I ett fall, vid Polar Zoo i Norge, försvann hela kullen utan att någon vet vad som hände. Åtta biologiska valpar och två fostervalpar har aldrig påträffats. Tio valpar försvann Vi vet inte vad som hände. Det är möjligt att kullen blev för stor för henne. Tio valpar är i mesta laget för en tik att klara av. Vi hade velat ta bort några av hennes egna valpar, men det hade vi inget tillstånd för, säger Mats Amundin. Den tiken var tre år före fostervalpsexperimentet utsatt för ett annat experiment där man tog hennes valpar och lät djurparkspersonalen föda upp dem med flaska. Dessa försök syftade till att prägla vargarna på människa, alltså göra dem tamare. Bild: Frans Hällqvist/Kolmården Ställer höga krav. Djurparksföreningen med projektledare Mats Amundin ställer höga krav på hur vargjakten ska utformas om samhället väljer att plantera ut djurparksvargar. Utsattes för experiment Djurparksföreningen skriver: 2008 föddes fem valpar och alla togs ut för socialisering föddes sex valpar och fyra togs ut för socialisering. De två valpar som lämnades hos tiken dog på levnadsdag 17 respektive föddes tre valpar och alla togs ut för socialisering. Att alla valpar i fosterkullen dog kan bero på att tiken, med dessa tidigare skattningar i bagaget, blev mer stressad än de andra tikarna, och att detta lett till att något gått snett. Hägnet på Polar Zoo är stort, två och en halv hektar. Personalen ville inte utsätta tiken och valparna för den störning det hade inneburit att söka igenom hela hägnet. Inga kontroller gjordes under en månads tid och då försvann samtliga valpar, säger Mats Amundin.

12 Tror på utplantering Men på det hela taget är Djurparksföreningen nöjd med utfallet av experimentet. Överlevnaden bland fostervalparna var till och med procentuellt högre än bland de biologiska valparna. Mats Amundin håller också för troligt att djurparksvargar verkligen kommer att placeras i lyor hos vilda vargar i vår. Just nu pågår därför ett febrilt arbete för att märka vilda vargtikar, så att de kan lokaliseras när det är dags. Men Djurparksföreningen ställer långtgående krav för att medverka. Deras rapport avslutas med två krav, som uppges vara helt avgörande för djurparkernas medverkan: Djurparkernas krav: Valparna skyddas inom det område där de satts ut fram till att de eventuellt lämnar reviret. Det kan röra sig om mer än ett år och reviret bör då helt undantas från eventuell jakt. Valparna skyddas även när de lämnat sitt fosterföräldrarevir till de har reproducerat sig. Vi kan dock inte se att detta är möjligt med den förslagna licensjakten. Det går inte att visuellt märka de späda valparna på ett sätt som syns när de blir fullt utvuxna. Ej heller är det realistiskt att identifiera och därefter märka dem innan licensjakten under deras andra år, påpekar djurparksföreningen. En allmän licensjakt är utesluten om samhället ska tillmötesgå kraven. Men det är inte allt. Djurparksföreningen har också synpunkter på hur skyddsjakt tillämpas. Svårare skyddsjakt Man måste vara helt säker på att det inte är några av våra vargar som skjuts. Det måste först fastslås exakt vilken individ som ställer till skadan, för vårt intresse ligger i att djurparksvalparna verkligen går in i reproduktionen, säger Mats Amundin. Med de kraven blir det väl i princip omöjligt att genomföra jakt överhuvudtaget? Licensjakt är i alla fall inte möjligt med tanke på vad EU säger. Utökad skyddsjakt, som börjar likna licensjakt, säger EU också nej till. Då återstår skyddsjakt, men då vill vi vara säkra på att våra vargar inte skjuts, svarar Mats Amundin. Hur ska den skyddsjakten läggas upp för att ni ska godkänna den? Då får man ta mer tid på sig och utreda vilka vargar som finns i de aktuella området. Det går att göra med hjälp av DNA-prover på avföring, säger Mats Amundin.

13 Bilaga A:2 I mitten av sidan hänvisar NV till den norsk/svenska rapporten Ulv i Skandinavia, Högskolan i Hedmark: I Sverige skulle det finnas min 186 max 215 vargar. MEN i dessa siffror ingår kända döda vargar som det står ovanför denna tabell i rapporten. Antal döda vargar: 46 st. Det skulle ha stått Naturvårdsverket tog bort siffrorna från denna sida dagen efter en journalist, som jag informerat, ringt till NV och sagt att siffrorna måste bort för hon ville inte lura sina läsare. Detta är det enda beviset att NV lurade svenska folket! /KH

14 Bilaga A:3 Här förklaras om Osäkerhetsfaktorer som Liberg m fl / Skandulv, använder sig av: Vargarna är kategoriserade i 4 grupper: * familjegrupper, * revirmarkerande par, * enstaka vargar i revir och * andra vargar (varghannar som lämnat sitt revir för att söka en partner och tikar som söker efter ett eget revir och väntar på en hanne) Osäkerhetsfaktor nr 1 De använder min-siffra (= säkerställd av erfaren naturspårare från Länsstyrelserna) och max-siffra (mycket osäker). Osäkerhetsfaktor nr 2 Betr Revirmarkerande par är i årets sammanställning mycket osäker eftersom siffrorna inte är säkerställda de är alldeles för höga! Osäkerhetsfaktor nr 3 Beträffande andra vargar. Efter ett långt samtal med den norske forskaren Petter Wabakken i dec 2010 fick jag veta att Sverige inte har någon kunskap om hur många andra vargar som finns, det finns ingen statistik!! Här gör Liberg o Co en egen beräkning som ska passa rådande politik. Osäkerhetsfaktor nr 4 Sverige räknar in alla gränsvargar till sig, något som länderna inte har kommit överens om! Antalet gränsvargar ska delas mellan länderna. I artikeln nedan kommenterar O Liberg antal vargar. Hans totalsumma är inte korrekt, han blandar också in två årskullar i sin bedömning. Ulv i Skandinavia gör en årlig utredning, den senaste är april 2010 april 2011 (kom ut i november 2011) där det ingår år 2010 s valpar. Nu lägger han även till 2011 års valpar i vargpopulationen (de blir inte säkrade förrän april 2012). Notera också att illegal jakt på valpar är stor, vilket aldrig tas hänsyn till.

15 Artikel från Jakt o Jägare: Liberg uttalar sig Den svenska vargstammen har ökat rekordartat inventeringsåret Tillväxten ligger på 40 procent och det är mycket nära vad som är maximalt för vargen. Det säger Olof Liberg, vargforskare vid Grimsö viltforskningsstation när han summerar det svenska vargåret 2010/2011. Som vetenskapsman är han försiktig med sina slutsatser och vill på forskarvis ha både hängslen och svångrem när han uttalar sig. Men hur man än räknar så är det ingen tvekan om att det senaste årets ökning av vargstammen varit rekordstor. Rätt resultat över tid - Det finns felkällor i våra inventeringsmetoder men skulle det finnas fel är det fel både uppåt och nedåt, så över en längre tidsperiod blir resultatet rätt, säger han. Inventeringen för 2011 visar alltså att det fanns ungefär 310 vargar vid senaste kartläggningen. Därefter har det förekommit mellan 30 och 40 föryngringar vilket uppskattningsvis gett mellan 110 och 130 nya valpar som överlever. Det skulle alltså ge sammanlagt 310 plus kanske 120 nya vargar vilket betyder sammanlagt 430 vargar. Men samtidigt är det så att vargar, precis som alla andra varelser, avlider och det handlar om ett 40-tal djur per år. Försiktigt uppskattning Så enligt Olof Libergs försiktiga prognos ligger idag den svenska vargstammen på 350 individer (det var det där med både hängslen och svångrem). - Men åter igen, förutsättningen är att vi har rätt inventeringsvärde, säger han. Klart är dock att vargstammen ökar med rekordfart. Hur kan det då komma sig att vargkullarna ökat och blivit allt större trots inaveln i den skandinaviska vargstammen? Inavel skulle ju leda till mindre kullar har det sagts? - Det är svårt at säga men vi kan ha fått vad man kallar "genetisk rensning", kort sagt att det naturliga urvalet har sorterat bort de genetiskt dåliga individerna och de bra blivit kvar trots att de är inavlade, svarar Olof Liberg. Problem upp till ytan Inavel är inte i sig farlig och den skapar inga nya problem men gör att dåliga genetiska anlag som tidigare legat dolda fördubblas och kan "flyta upp till ytan". Nära släktingar som saknar dolda genetiska defekter kan alltså para sig utan att det uppstår problem med avkomman på grund av genetiska orsaker. Kommentar: O Liberg, forskare, jägare och frontfigur för Skandulv, har förstört sitt förtroende hos djur/naturvänner p g a sitt samröre med jägarna och sina höga siffror i samband med licensjakterna på varg. Han presenterar prognoser och uppskattningar som inte kan styrkas och eftersom hans rapporter inte är transparenta kan inte berörda myndigheter förstå uträkningarna. Han gynnas även vid fördelning av forskningspengar med hjälp av SJF, och han är beroende av SJF. Många oberoende forskare på våra universitet, skakar på huvudet när hans namn kommer på tal. De flesta anställda på Skandulv/Viltskadecenter är jägare och nu har den ende kände icke-jägaren Åke Aronsson, slutat där. Politiker måste få upp ögonen, det kan inte få fortsätta så här, med jäv och korruption.

16 Bilaga A:4 Hur många vargar hade vi under perioden april 2010-april 2011? Det är den avgörande frågan! I Sverige har vi ingen statistik på gruppen andra vargar Under vinterperioden, 2010/11, under snörik period, hade vargspårarna tid på sig att säkerställa antalet vargar som fanns i länderna innan nya valpar föddes i april/maj. Den årliga forskarrapporten Ulv i Skandinavia som sammanställs på Högskolan i Hedmark, Norge, är redovisningsperioden från april ena året till april nästa år och rapporter har getts ut i över 10 år. Här nedan redovisar jag (KH) dels vad som står i Tabell 1 i Ulv i Skandinavia 2010/11, dels en ny alternativ tabell med andra siffror. I tabellen nedan ingår kända döda vargar (dvs alla som har uppdagats), de finns upptagna i en särskild tabell. Antal illegalt skjutna vargar är inte inräknade. Jag har justerat totalen med döda vargar och 100% gränsvargar. Social organisation Sweden Border Norway Scandinavia Family group Scent-marking pair 43-44* 6-9* * Other residents Residents, total Other wolves 39-64** ** Total number Minus döda vargar./ Dessa röda siffror är tillagda av KH 100 % gränsvargar Totalt *) Uncertain wolf pairs are included **) Svensk beräkning vilket påverkar hela den skandinaviska populationen

17 KH s uträkning av vargar i Sverige + 50 % gränsvargar utifrån Figur 5, sesongslutt for ulvesporing mars-april 2011, tall i figuren er i samsvar med nr i Appendiks 1 : Kända döda vargar under oktober 2010 april 2011= 34 är redan borträknade i denna tabell. Familjegrupp (24 familjegrupper, 4-5 valpar/revir?) Revirmarkerande par (finns bara 12 markeringar på kartan) Andra revir (enstaka varg) 4 4 Summa stationära Andra vargar (jmf m.norges siffror = andra vargar /deltotalen) Totalt Gräns Sv + No, 50% Totalt antal vargar Antal föryngringar våren 2010 = 24 revir (Revir nr 19, Tansen, är borta) Illegal jakt? Forskarna har nu kommit fram till att: det antal vargar som dör på ett naturligt sätt, är lika stort som det antal vargar som dör på grund av illegal jakt!

18 Bilaga A:5 Ny kommitté har tillsatts nu igen, vilken i ordningen är denna!? Det finns kommittéer/råd/delegationer m fl grupper, en mängd människor som inte är tillräckligt insatta i ekosystemet för att kunna uttala sig men nu ska alla dessa människor bestämma om vargens vara eller inte vara. En märklig situation! Notera: majoriteten av medlemmarna är negativa till vargar i de olika grupperna! Kommittédirektiv NATIONELL KOMMITTÉ Dir. 2011:70 En nationell kommitté för hållbar rovdjurspolitik för varg Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti Sammanfattning I syfte att med bred förankring följa arbetet med utvecklingen av vargstammen i Sverige ska en kommitté bistå regeringen i arbetet med att utveckla en hållbar rovdjurspolitik för varg i Sverige. Utgångspunkter för uppdraget Regeringen tillsatte den 10 juni 2010 en utredning som bl.a. ska lämna förslag till målnivåer för björn, varg, järv och lodjur dels med hänsyn till att gynnsam bevarandestatus ska föreligga, dels med hänsyn till de olika förutsättningarna i förvaltningsområdena, de socioekonomiska förutsättningarna samt rovdjurens funktion och ekologiska roll i ett ekosystemperspektiv (dir. 2010:65). Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande den 1 april Regeringen gav vidare den 21 juli 2011 Naturvårdsverket i uppdrag att fastställa en förvaltningsplan för varg. Förvaltningsplanen ska innehålla följande delar: En sammanställning av det förvaltningsarbete som bedrivs i dag både nationellt och regionalt. En inventering av vargbeståndet.

19 En beskrivning av den svenska vargstammens positiva utveckling samt hur den ökade sociala acceptansen bidragit till acceptans för de åtgärder som genomförs för att stärka den genetiska statusen och minskad illegal jakt. En beskrivning av hur det fortsatta arbetet med att nå gynnsam bevarandestatus för den svenska vargstammen ska genomföras. En tidsplan och redovisning av vilka åtgärder som vidtas för att stärka den genetiska variationen i vargstammen samt hur detta arbete ska följas upp såväl på kort sikt (de närmaste två åren) som på lång sikt. En målbeskrivning av det skandinaviska samarbetsprojektet. En agenda för hur framtida licens- och skyddsjaktsfrågor ska hanteras och genomföras, med hänsyn till att den tillfälliga begränsningen av antalet vargar till högst 210 individer kommer att upphöra att gälla enligt riksdagsbeslutet om en ny rovdjursförvaltning. I arbetet ingår även att beskriva hur genetiskt värdefulla individer ska fredas. En agenda och målbeskrivning av arbetet med DNA-analyser. Tydliga riktlinjer för vilka kompensationsåtgärder som kan bli aktuella vid utsättning av varg. Tydliga riktlinjer för hur medel för skadeförebyggande åtgärder bör användas för att ge störst skadeförebyggande effekt. En beskrivning av forskningen kring varg. En beskrivning av de lagrum som utgör ramar och mål för vargförvaltningen. En redovisning av hur vargförvaltningen är organiserad. Tydliga krav på öppenhet i förvaltningsarbetet och kontinuerlig redovisning och utvärdering till regeringen. Uppdraget Kommitténs uppgifter är att vid sidan av ansvariga myndigheter medverka i utarbetandet av den förvaltningsplan för varg som Naturvårdsverket ska fastställa och redovisa till regeringen senast den 1 juni 2012 i enlighet med regeringens beslut den 21 juli och den 16 augusti 2010, och följa resultatet av Rovdjursutredningens arbete och verka för att berörda organisationer ges möjlighet att medverka i arbetet med att nå gynnsam bevarandestatus för vargen med hänsyn till berörda intressen, näringar och verksamheter samt rådande kunskapsläge. Ledningarna för följande organisationer ska ges möjlighet att ingå i den nationella kommittén: Jägarnas Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Naturskyddsföreningen, Svenska Jägareförbundet, Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Samernas Riksförbund, Sveriges Fäbodbrukareförening, Sveriges Kommuner och Landsting, och Världsnaturfonden. Naturvårdsverket ska följa och medverka i kommitténs arbete. Samråd och redovisning av uppdraget Den som utses att leda kommitténs arbete ska vid behov även kalla in andra berörda myndigheter och organisationer. Den som leder arbetet ska även regelbundet informera Regeringskansliet (Miljödepartementet och Landbygdsdepartementet) om kommitténs arbete samt sammankalla till dialogmöten mellan Regeringskansliet och kommittén. Kommittén ska bistå regeringen på området och slutredovisa uppdraget senast den 31 augusti (Miljödepartementet)

20 Bilaga A:6 Delegering av skyddsjakt på varg 2012, Nu är 2012 års delegationsbeslut till länsstyrelserna i norra och mellersta Sverige om skyddsjakt på varg klara. I besluten från Naturvårdsverket ingår ett handlingsutrymme för länsstyrelserna att besluta om hur många vargar som kan få fällas vid skyddsjakt under Beslutet träder i kraft den 13 januari 2012 och ersätter tidigare beslut. Nuvarande beslut gäller till 31 december Handlingsutrymme för skyddsjakt på varg 2012: 25 vargar i mellersta förvaltningsområdet: Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg 7 vargar i norra förvaltningsområdet: Jämtland Årets beslut om handlingsutrymme om totalt 32 vargar innebär en ökning av vargar som kan fällas vid skyddsjakt. Förra året var handlingsutrymmet 12 vargar, vilket visade sig vara lågt för det behov som uppkom under Vi gör en ny bedömning om det högsta antal vargar som länsstyrelserna får besluta om varje år beroende på hur vargstammen utvecklar sig. Nu ökar antalet vargar och därmed kan också risken för allvarliga skador öka. Det har också tillkommit ett län, Jämtland, som får beslutanderätt. Därför behövs ett ökat handlingsutrymme för skyddsjakt under Men det betyder inte att hela handlingsutrymmet används. Det är alltid behovet av skyddsjakt som styr, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket. Årets handlingsutrymme ger län med delegation möjlighet att besluta om skyddsjakt utan att behöva vända sig till Naturvårdsverket. Det ger också handlingsutrymme för Naturvårdsverket att vid behov besluta om skyddsjakt i de län som inte har egen delegation. Om behovet av skyddsjakt i länen med delegation blir större än 32 vargar så återgår beslutanderätten till Naturvårdsverket. Skyddsjakt en möjlighet att förhindra allvarlig skada Skyddsjaktsbeslut är aldrig rutinbeslut utan en bedömning från fall till fall. För att det ska bli aktuellt med skyddsjakt måste kriterierna för skyddsjakt vara uppfyllda och beslutet får inte försvåra gynnsam bevarandestatus för vargstammen. Kriterierna handlar bland annat om att: en allvarlig skada ska ha uppkommit, att det finns stor risk för allvarlig skada, att det inte finns någon annan lämplig lösning - Beslut om skyddsjakt ska inte ses som ett uppdrag. Det är en möjlighet för enskilda att kunna förhindra allvarlig skada. Det är också viktigt att poängtera att beslut om skyddsjakt gäller främst enstaka individer eftersom det är mycket svårt att visa att hela familjegrupper orsakar en skada, säger Ruona Burman.

21 Nytt för i år är att en myndighet på eget initiativ kan besluta om skyddsjakt i förebyggande syfte för att förhindra att allvarlig skada uppkommer. Då gäller att det är myndigheten som ansvarar för hur man organiserar skyddsjakten. Varför delegera beslutet om skyddsjakt? Riksdagen beslutade 2009 om en ny rovdjursförvaltning. Inriktningen på den nya rovdjursförvaltningen när det gäller beslut om rovdjur är att besluten ska fattas på regional nivå, det vill säga av länsstyrelserna. När det gäller beslut om skyddsjakt på till exempel varg får Naturvårdsverket delegera beslutanderätten till län där vargarna fått valpar under de tre senaste åren. Kommentarer till Naturvårdsverkets rapport, vilken är helt olaglig i sin utformning och äventyrar Riksdagens mål om en genetiskt frisk vargstam med tillräckligt god förekomst i landet för att öka deras möjlighet till gynnsam bevarandestatus - Rapporten strider mot Art- och habitatdirektivet och den är ett svek mot svenska folket. - Dessutom har vi två års licensjakt att titta tillbaka på hur skyddsjakten har fungerat under denna tid då man dessutom haft jakt. Risken är alltså uppenbar att vi i år har fått en förtäckt licensjakt med ett kraftigt utökat antal tillåtna dödande av vår inavlade varg. Vid skyddsjakt beaktas inte heller genetiskt värdefulla vargar vargen Kynna räcker att verifiera detta. Det som skall beaktas innan skyddsjakt får ske är; att en allvarlig skada ska ha uppkommit, att man försökt skrämma iväg djuret flera gånger med olika metoder att man försöker hitta andra lösningar t ex stängsling av tamdjur, undvika hund i vargrevir osv Riksdagen har inte röstat om denna utveckling som nu har skett, sett ur perspektivet licensjakterna -10 och -11 och dess efterföljande folkstorm. Därför måste detta upp i ljuset nu så att svenska folket blir medvetna om sant och falskt, rätt och fel, så vi kan få ett slut på massakern i vår svenska skog, som utsätter våra djur för stor stress och undergräver möjligheten till en sund och genetiskt frisk vargstam och därmed en rik mångfald i naturlig balans. - Rapporten strider mot riksdagens beslut som vilade på helt andra förutsättningar - förutsättningar som regeringen lade fram som argument för jakt på varg: - Prioritet 1 för licensjakten 2010 och 2011 var att stärka vargstammen genetiskt. Vargen var mycket inavlad och de sjuka djuren skulle skjutas bort. Detta skedde inte, det var ingen selektiv jakt, jakten var däremot skoningslös grym. Dessutom visade SVA: s rapport att samtliga skjutna vargar var friska. - För att tillåta licensjakten var det en överrenskommelse med jägarlobbyn att det skulle tillåtas 20 vargar invandra från Finland/Ryssland fram till Alternativt att vargar skulle flygas in från Ryssland/Finland och/eller att vargvalpar från djurparker skulle utplanteras.

22 Ingen av punkterna har uppfyllts. Dels hade man ingen kunskap om att man inte bara kunde hämta vargar från Finland/Ryssland, då många av vargarna där har sjukdomar som vi inte har (viss form av mask och risk för rabies). Djurparksföreningen var inte ens tillfrågad om utplantering av vargvalpar detta hade inte tidigare provats, osäkerheten var stor och dessutom motsatte sig Mats Amundin detta, då han ville ha garantier för att dessa valpar inte skulle skjuts. - Prioritet 2 för licensjakten var att vargen tog många tamdjur. Detta argument stämmer inte. Får som tas av varg lever i hagar som inte är rovdjurssäkrade, trots att djurskyddslagen stipulerar djurskyddet på djurägaren. Fäbodbrukets förening har uttalat att varg är en ickefråga, då de sällan till aldrig har problem med varg/rovdjur med sina fjällkor. Korna går samman runt kalvarna och går närmre fäboden OM rovdjur cirkulerar kring deras betesmark. Beträffande fårägare är det få som provat de i Europa väl beprövade herdehundarna för boskapsskydd mot rovdjur de få i Sverige som har herdehund som skydd kan också vittna om nollförlust av djur till rovdjur. De flesta fäbodar används bara på sommaren. - Prioritet 3 för licensjakten var att vargen tog jakthundar. Se Argias statistik på att varg tar få hundar i förhållande till andra dödsorsaker. Regeringen har också sagt att man skulle arbeta med att vargsäkra jakthundarna. Vad man menar med detta har vi inte funnit klarlagt men som utbildad hundpsykolog vet jag vad som kan göras för att eliminera jakthund vargmöte. Ingen utbildning har skett. Doftdiskriminering är det enda sättet att kunna jaga med jakthund i vargrevir för att säkerställa att jakthunden avviker från jakt vid färsk doft av varg, ett arbete som är mycket lönsamt, intressant och samverkanshöjande i hundägandet, inte något jag tror jägarna vill engagera sig i då detta inte är en quick fix metod utan en träning som tar en del tid för att säkerställa. Idag vet vi var vargreviren är, släpper man sin hund i dessa vet man att man kan förvänta kollision mellan varg och hund och den senare kommer alltid att vara förloraren. Alltså ett solklart fall av brott mot lagen om hundägande. - Prioritet 4 för licensjakten var att folk i vargområden var rädda för varg. Fjällmistra 2009, den enda enkät som gjorts i enbart varglän, där personer tillfrågats om de vill ha varg över 70 % vill ha varg. Att en så pass stor del av varglänens befolkning skulle lida av sådan rädsla för varg, att man måste ha jakt på vargen är INTE korrekt. Dessutom skulle alla vargar behöva utplånas för lugna en paranoid rädd människa. Det finns mycket bra självhjälpscentra som hjälper människor med allehanda föreställningsrädslor oss veterligen har ingen sådan adekvat hjälp erbjudits de få som har vargrädsla som argument. Landsbygdsbefolkningen som vågar uttala sig, och de har varit många sedan licensjaktens start, är för varg och tycker att det är en ynnest att få bo i naturen, de är inte rädda för varg. Några få personer är klart rädda för varg, liksom att det finns personer som är rädda för getingar, huggorm och så vidare. All rädsla skall tas på allvar och adekvat hjälp skall ges detta har inte skett. Jägarlobbyn fortsätter att trakassera dessa vargrädda människor genom sitt tal om att folk är rädda. - Prioritet inför licensjakten 2011 var att jakten ökade acceptansen för varg och den illegala jakten skulle minskas drastiskt, samt att inaveln skulle förbättras, fastän att man inte kan skjuta vargar för att förbättra inaveln, enligt oberoende kunniga forskare. Trots denna information fortsätter detta snack från politiker i regeringen? - Något vi finner extra anstötande är att denna delegeringsrapport inte heller tar upp det känsliga för ett vargpar, där tiken är parad hur skall det gå för henne om exempelvis

23 hannen anses som skyddsjaktsindivid? Tiken är beroende av hannen för att få mat den första tiden hon är med valparna. Det vore en katastrof om tiken föder valpar och hon är ensam. Vi ser åter stora brister i kunskapen från beslutsfattare om hur vår natur fungerar och behovet av att man tar hänsyn till den och kanske extra mycket under parning, valpningstider och att alfaparet behövs för att fostra valparna till trygga vuxna. Handlingsutrymme för skyddsjakt på varg 2012: 25 vargar i mellersta förvaltningsområdet: Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Kommentar: Varför har det gått så långt att länsstyrelserna ska få bestämma om skyddsjakt! Har inte sakkunniga förstått att trycket på personalen är enorm från jägarsidan. Personalens utsatthet gör att de kan tvingas ta fel beslut. Dessutom finns inga riktlinjer från Naturvårdsverket utan olika Länsstyrelser kommer att ha olika kriterier, vilket är olyckligt. Det finns många oerfarna rovdjurshandläggare, vilket kan leda till katastrof för vargstammen. 7 vargar i norra förvaltningsområdet: Jämtland Kommentar: Jämtland är inte behörig att få ta beslut i länet. Det står tydligt på NV s hemsida att endast län som har haft en reproducerande stam under de tre senaste årens reproduktionscykler för varg är behöriga. Reviret Skrälldalen ligger endast en ytterst liten bit in i Jämtland, det räknas in i Gävleborgs län. Årets beslut om handlingsutrymme om totalt 32 vargar innebär en ökning av vargar som kan fällas vid skyddsjakt. Förra året var handlingsutrymmet 12 vargar, vilket visade sig vara lågt för det behov som uppkom under Kommentar: Mycket märkligt uttalande att skyddsjakt på 12 vargar var för lite vem har den åsikten!? Är det inte så att jägarna medvetet har släppt in sina hundar i vargrevir för att sedan kunna begära skyddsjakt! Är det inte så att tamdjursägarna inte har tillräckligt bra stängsel för att skydda sina djur! Kan det vara så att skyddsjakt inte hade behövts alls!? Årets handlingsutrymme ger län med delegation möjlighet att besluta om skyddsjakt utan att behöva vända sig till Naturvårdsverket. Det ger också handlingsutrymme för Naturvårdsverket att vid behov besluta om skyddsjakt i de län som inte har egen delegation. Om behovet av skyddsjakt i länen med delegation blir större än 32 vargar så återgår beslutanderätten till Naturvårdsverket. Kommentar: Vad är detta för trams! Skulle 32 vargar skjutas med skyddsjaktsbeslut det har väl aldrig förekommit förut! Och hur många utöver dessa 32 har NV mandat att bevilja ytterligare skyddsjakter i andra delar av Sverige!! Se ovan där EU-kommissionär säger att de kan begära ett interimistiskt jaktförbud i EU-domstolen om många vargar skjuts. DENNA DELEGERING ÄR EN EFTERGIFT TILL JÄGARNA DETTA ÄR INTE SVENSKA FOLKETS VILJA

24 - 24 -

25 B. Varg/rovdjur; ringa hot mot tamdjur Bilaga B:1) Vargkontext Bilaga B:2) Fåren hotas inte av varg, UNT 23/12,

26 Bilaga B:1 Vargkontext VARG (Canis Lupus) är ett rovdjur (Carnivora) som tillhör familjen hunddjur (Canidae), med närmsta släktingar Rödvarg, Coyote och Schakale och lite längre bort i släktledet återfinns rävar, vildhundar och vår tamhund. Utseende: Vargens vikt ligger mellan kg för en tik, och kg för en hanvarg, den blir som högst 90 cm i mankhöjd, men är vanligtvis något lägre. Pälsen är hos vår varg, den europeiska vargen, ljust grågul med inslag av rödbrunt och svart. Under vintern är pälsen mera grå och betydligt tjockare med riklig underull, vilken har ljus färg. Skandinaviska vargar kännetecknas även av ljusare kind- och hakpartier. Dessa ljusa partier når aldrig över ögonen. Varje vargs teckning är unik som ett fingeravtryck, färgad för maximal kommunikationsförmåga, framförallt ansiktsmimiken är viktig att läsa rätt, då närhet är en laddad situation. Närhet är vanlig i en flock som lever och jagar ihop och för dessa funktioner är det viktigt att kunna avläsa individens avsikter direkt och klart. Pälsteckning gör även att varg smälter väl in i sin naturliga miljö. En varg rör sig oftast mer kraftfullt och målmedvetet än en hund. Men det är svårt att skilja hund och varg åt, många gånger är det hundar eller hundspår människor har sett när de tror sig ha sett varg eller vargspår. En varg är betydligt större och ledigare i sina rörelser än en hund, normalt skygg för människa och hennes doftområden. En varg har svansen längst med rygglinjen, ibland något lägre, alternativt stående rätt upp. Hög svansföring kan ske vid möten, markeringar. Hundar har mycket mer varierande svansföring och är mer aktiva med svansen. Öronen är ofta mer i rörelse än på hundar, för maximal mottagande av ljud och ibland från fler ljudkällor samtidigt. Vargens hörseluppfattning av djupa ljud är ungefär som människans men när det kommer till diskantljud är varg överlägsen, vi hör upp till Hz medan varg upplever diskantljud upp över Hz. Hunden har samma egenskap men eftersom vargen är ett vilt djur, har de större behov och vana att ständigt lita till och ha alla sina sinnen uppdaterade med omgivningen, än hundar behöver ha som är vana vid människans omhändertagande och hennes miljö.

27 Blicken är mer distinkt än hundens och mer sällsynt syns ögonvitorna, vilket är vanligt för hunden, annat än i nära kommunikation med artfrände. Vargens huvudsakliga kontrastuppfattning av omgivningen går i gråskal vilket ger utmärkt syn för minsta rörelse, även om visst färgseende finns, tenderar färg inte att ha större betydelse för vargen, liksom för dess avlägsna avkomma hunden. Tapetum lucidum är en vävnad bakom näthinnan, vilken reflekterar minsta synbara ljus genom näthinnan, denna ger varg sitt goda mörker/skymnings seende. Luktsinnet hos vargen är det mest eminenta även om samtliga sinnen utgör vargens varseblivning och möjlighet för reaktion inför sin omgivning. Luktsinnet används för att notera kemiska ämnen i luftrummet likväl som på föremål, marknivå och delvis under marknivå, liksom dofter som tar sig upp ur vatten/sjöar noteras effektfullt av vargens luktsinne och de uppfattar koncentrationer långt under det vi känner, mer än en miljon gånger. Vargens luktsinne upptar omkring en tredjedel av hjärnvolymen, miljontals luktsinnesceller som registrerar dofter sitter inte i nosen utan i hjärnan, luktbulberna. Från luktbulberna skjuts det ut långa utskott till slemhinnorna i nosen, där delas de upp i tusental olika ändar från varje cell, den änden utgör en luktreceptor. Den enskilda receptorn är specialiserad på att upptäcka molekyler av endast ett speciellt ämne. Luktsinnet vägleder varg till kunskap om sin omgivning så väl färska som äldre dofter ger information. Doftpartiklar har olika hög densitet, vilket ger ytterligare information om tid, avstånd, riktning, individ, antal med mer information som gynnar vetskap om fara, föda, parning o.s.v. Morrhårens funktion är för att öka seendet i mörker genom att känna av lufttrycket och kunna undvika grenar och liknande föremål, samt uppfattning av vindriktning. Det senare en inte så liten viktig detalj för närmande av byte, speciellt vid mörker, för att kunna eliminera sin egen doft för bytesdjurets känsliga doftsinnes varseblivning, gäller att se vindriktnigen och kunna komma ur den. Taktila signaler är vanliga i en flock, det är olika typer av beröringar som uppfattas av de specialiserade sinnesorganen i huden samt av balanssinnet. De kan vara små nästan omärkbara till mer ruffa beröringar, alla hundägare har mött denna typ av kontakt med sin hund, vilket ofta är en vänligt sinnad sammanknytande gest. Ett exempel är valpen/de yngre djurens slickande i mungiporna på de äldre, ett annat är vänligt loppande två individer emellan. Men inte sällan är de så små nästan omärkbara puffar vid förflyttningar mellan individerna och inträffar alltid vid alla återseende. Kanske vargens främsta kännetecken är ylandet som kan höras kilometervis igenom en tyst skog eller över en bergstopp/sjö, och det förekommer som sammanbindande länk i flocken, likväl som information om avstånd ifrån varandra i flocken och är

28 tämligen ofta förekommande. Varg skäller sällan, som vår tamhund gör i vart fall är skallet entonigt och inte så variationsrikt som hundens. Pipande, gruffande, gnällande och morrningar förekommer i olika styrka och variation och används mellan flockmedlemmarna som förstärkning till övriga kroppsspråkets uttryck om någon önskan av att tigga, be, uppfodra till lek och eller annan viljeönskning. Föda: älg, rådjur, hjortdjur och ren är vargens viktigaste bytesdjur, men hare, bäver och grävling är också vanlig föda, liksom vildsvin. Olyckligtvis förekommer även får, och detta beror endast på att fåren inte hålls på ett sådant skyddade sätt som stipuleras enligt djurskyddslagen för tamdjur. Växtdelar är en viktig del för matsmältningen hos varg, vilket innebär att det slagna djurets maginnehåll är attraktivt, liksom att bär och gräs av skilda slag tidvis är uppskattade av vargen. Livsstruktur: varg lever i flock, där individerna utgör en familj med modern (alfatiken) och fadern (alfahanen) samt deras valpar/ungdjur. Tiken löper under senvintern och betäcks av hanen och hon är dräktig i 63 dygn, valparna föds i april/maj, de är vanligen 4 6 stycken men fler och färre kan förekomma. Valparna dias i lyan och tiken lämnar inte dem förrän ögon och öron öppnat sig, vid tre veckors ålder. Först vid fyra fem veckors ålder kan valparna titta ut ur lyan. Valparna matas då av alla i flocken genom så kallat upplägg. Medan tiken ligger i lyan med valparna matas även hon av flocken med upplägg. Detta är en sinnrik konstruktion, där födan är halvsmält, kroppstempererad och påverkad av det vuxna djurets goda bakterier och tarmflora, vilket ger en skonsam start på livets kommande födoval, för en valp. För att få de äldre att göra upplägg, slickar valparna intensivt den äldre vargen i mungipan. En stark social signal som kommer att följa valpen genom hela dennes liv, för att stärka banden med sin flock. Valpningslyan och dess närhet brukar vara hemvist under hela sommarn, det är först på sensommaren som flocken lämnar denna plats för att flytta sig till andra platser inom reviret med valparna, där förekommer inte så sällan lyor även där. Valparna följer med på jakt först kring senhösten, trots att de i sig inte lyckas hjälpa till, så börjar jaktbeteendet formas genom att följa de vuxna och lära av deras mönster. Till vintern börjar de bli en resurs om än mycket sämre än föräldradjuren och eventuellt kvarvarande fjolårsungar. Det är först fram mot våren som de kan lyckas med jakten, vilken stadigt förbättras och är god nog för att försörja sig själv kring sommarn då utvandring av valparna vanligast sker. Fjolårsungarna lämnar vanligtvis flocken/familjen till sommarn, kanske en ny valpkull då föds av alfatiken. Ovanligt är det dock inte att någon fjolårsunge stannar kvar i flocken, som extra resurs både vid jakten och som äldre syskon till de nya valparna. Vid sträng vinter förekommer det också att en fjolårsunge som inte funnit partnern/revir återkommer till ursprungsflocken, för vintern. För att sedan till våren

29 lämna och sällan mer återkomma. Det är inte ovanligt att minst en valp i kullen inte når ungvargstadiet, på grund av olika biologiska och olycksmässiga händelser. Vargarna lever i familjegrupper och försvarar kvadratmil stora revir, och det blir inte fler vargar än en familjegrupp i ett sådant revir. Eventuella inkräktare motas effektfullt bort genom att vargarna ständigt revirmarkerar sitt område och på så sätt undviker konfrontationer med artfrände. Den artfrände som inte läser denna information och befinner sig inom reviret, kan råka mycket illa ut hit hör inte så sällan jakthundar. Slagsmål är sällsynta i flocken, då det skulle skada flockens överlevnad, styrka och existens. Vargens pälsteckning och sinnenas funktioner är till för samverkan mellan flockens individer för att kunna fånga/nedlägga byte och för att kunna avläsa varandras intentioner just vid jakten och kring parning. En vargflock är inte starkare och tryggare än dess svagaste länk, detta faktum gör att kommunikationen mellan individerna i flocken är central för flockens överlevnad och också den garanten som gör att slagsmål skadar mer än nytta och är därför sällsynta. Här ett av de centrala problem till Sveriges licensjakt och skyddsjakt, man vet inte/bryr sig inte om vilket djur i flocken man skjuter. Ungdjur utan föräldrar är inte färdigfostrade i jaktteknik och eller varsamhet/skygghet. Vilket osökt leder till fler skyddsjakter. Vargen och mångfalden: För mer än för fjortontusen år sedan möttes människan och vargen i ett för människan gynnsamt samspel, sedan dess har en gren av varg förändrats till underarten Canis lupus familiaris mer känd som hund. Fjortontusen år gamla gravar med hund och hund och människa är funna, under senare delen av nittonhundratalet, både i Frankrike, Skåne samt på många andra platser. Detta vittnar om hundens värde för mänskligheten. Olika egenskaper från vargens beteenderepertoar har bevarats över tid hos olika individer, och gett hundraser specifika beteende mot olika intresseområden, och vitt skilda utseende har genetiskt blivit följden av dessa år vid sidan av och med människan. Vargen är en indikator för mångfald i naturen, liksom en indikator på förändringar i biotopen, som exempelvis sjukdomsutbrott, konkurrens från introducerande arter eller klimatförändringar. Varg är dålig på att anpassa sig till expanderande civilisation. I naturen levererar en vargflock konstant föda för flertalet djurarter, vilka skulle klarat vintertiden mycket sämre utan vargflockens kadaverlämningar, då björn är i ide och lo sällan lämnar så mycket kadaver, att de gynnar. Exempel i behovskedjan som gynnas är Kungsörn, Järv, Fjällräv, Kråkfåglar, Småfåglar, Vessla, Hermelin, Räv, Lo och ett otal antal baggar, larver och småkryp.

30 Vargflocken slår nästintill aldrig ett friskt starkt djur, utan äldre djur och ungdjur är deras huvudsakliga byten. Detta innebär att de allra starkaste av djuren som lever i och kring ett vargrevir har en högre hälsostatus och de föder friskare och starkare ungar. Det finns flertalet artiklar av vetenskaplig dignitet som understödjer detta. Och för att slå hål på en seglivad myt, vargar kan inte ta död på alla älgar/rådjur i sitt revir det är inte biologiskt möjligt. Det i särklass bästa exemplet på detta är David Mechs m.fl. mångåriga forskning på varg, dess flockstruktur och dess favoritföda älgen och älgens livscykel hur den ser ut och hur dessa två visar upp en balansakt där älgen ständigt är i favör för överlevnad. Mångfald skapas i biotoper i vår svenska natur om innevånarna ges möjligt att på det stora hela får råda själv i naturen. Det gynnar alla levande inom biotopen och det ges utrymme till alla, för att mångfalden skall bevaras måste de olika djur- och insekts- liksom vegetationsarterna kunna överleva och föryngra sig, något människan ensamt ännu inte lyckats med. Genom att bevara vargen och ge den det livsutrymme den behöver för att minimera inavelsgraden och säkra invandringen av varg via Finland till vårt land, och inte minst se till att det som skrivs i lagtexten, om att varg är olämplig endast där ren har åretruntbetesområde och inte som idag 52 % av Sveriges landyta som renägande samerna kräver som renbetesområde, möjliggör vi en rikare fauna i vårt land. Något vi förbundit oss till, via lag och fördrag och där en klar folkvilja uttryckt sin önskan, att låta vargen leva. Den enda enkät värd namnet om folkviljan till varg eller inte varg heter Fjällmistra och utfördes 2009 och endast i varglän, personer frågades om viljan att låta Sverige få ha varg, frågan var också om det var tillräckligt antal med cirka 200 vargar eller om man ville ha fler eller färre. Ett entydigt svar, 70 % ville ha varg och fler än de cirka 200 riksdagen hade diskuterat. Något vi kan lära av varg, är att de är mästare i att hantera konfliktlösning utan bråk, slagsmål och aggressioner. För den läsare som med intresse läst texten ovan, framgår säkert att varg är ett av våra mest socialkompetenta djur, som värnar flockens enskilda medlemmars välmående mest, för flockens överlevnads skull. Via vargens sociala familjestruktur lär jag mina elever på mitt Hundgymnasium vikten av respekt för varje individ och nyttan av att vara olika som individer grunden för verkligt teamwork.

31 Jakthundens doftsinne påminner starkt om vargens och detta torde vara ett av de sätt man skulle kunna skydda sin jakthund, genom att säkra alla jakthundars framfart i naturen genom inlärning av nogsam doftdiskriminering. Detta gynnar inte bara jakthundens överlevnad, att kunna läsa in närområdet om det innehar varg för dagen, utan det skulle även skapa en renare jakt, då hunden kan läras via doftsinnet att endast förfölja rätt typ av djurslag. Fler delar som skulle gynna jakthunden är bättre kontroll på deras hälsostatus, muskelmassa och sociala liv och det sistnämnda inte minst även utanför jaktsäsong. Där vargreviren ligger tätt kan löshundsjakt inte bedrivas, vi kan inte skapa en mångfald och en frisk vargstam och samtidigt förvänta oss att varg skall vika undan från sitt revir när artfrände tränger på. Personliga reflektioner Man kan fråga sig varför Naturvårdsverket inte söker adekvata lösningar för en svensk natur i balans. Naturvårdsverket borde givetvis aktivt söka andra lösningar än att skjuta varg, när varg kommer på agendan som att de är för många, som att de upplevs befinna sig på fel plats och som att de äter av vad jaktfolk uttrycker deras vilt. Naturvårdsverket borde just vårda naturen och söka lösningar för denna och inte tillgodose godtyckliga önskningar om att eliminera ett av våra rödlistade djur som dessutom är en viktig katalysator för mångfalden i vår natur. Slutligen överensstämmer Naturvårdsverkets handlingar kring jakt av rovvilt och främst jakt på varg, oavsett om den kallas licensjakt, skyddsjakt eller förvaltningsjakt, illa med EU: s Art & Habitetsdirektiv. Alltså högsta rådande lag kring jakt av rödlistad art. Licensjakten 2010 vilade på falsk grund, antalet vargar som uppgavs stämde inte, döda varg från året räknades in som antal vargar i landet. De fyra argumenten som angavs för licensjakt var felaktiga då de var fabulerade och inte inräknat åtgärder som kunde minska/ förhindra skada av varg. Riksdagens medlemmar är antigen ignorant ointresserade av fakta innan de röstar eller helt bakbundna och vilseförda ingen riksdag i världen borde få rösta med så pass undermålig kunskap, som var faktum när rovdjurspropositionen klubbades igenom Lobbyverksamhet från jägarorganisationer borde inte tillåtas med mindre än att motsatta åsiktssidan skulle få lika resurser och tid.