Mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner

Transkript

1 Mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Delrapport 2 i serien: Effekter av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete

2 Mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Delrapport 2 i serien: Effekter av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete

3 statens folkhälsoinstitut, östersund r 2008:15 isbn: issn: författare: richard bränström grafisk produktion: ab typoform tryck: åtta45 tryckeri ab

4 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Summary 6 Inledning 7 Bakgrund till utvecklingsarbetet 7 Media advocacy 7 Utvecklingsarbetets målsättning 8 Val av kommuner 8 Uppföljning och utvärdering 10 Analys av mediebevakning 10 Metod 11 Insamling av artiklar samt webb, radio- och TV-inslag 11 Kodning av materialet 11 Överensstämmelse mellan olika kodare 13 Befolkningsbaserad enkätstudie 13 Resultat 15 Utvecklingen av antalet inslag i försöks- och kontrollkommunerna över tid 15 Innehåll i situationsbeskrivningarna 17 Vilken typ av förebyggande aktiviteter beskrivs? 17 Målgrupp för förebyggande aktiviteter 21 Olika typer av inslag som syftar till opinionsbildning 23 Uppmärksamhet i befolkningen 24 Alkoholpolitiska attityder 25 Sammanfattande slutsatser 28 Referenser 30 Bilaga 1 31 Bilaga 2 34

5 4 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Förord Alkoholkonsumtion är en viktig bidragande faktor till död och sjukdom i stora delar av världen och allvarligast är skadorna av alkohol i västvärlden. Narkotikarelaterade dödsfall utgör också en betydande del av den dödlighet bland yngre personer som går att förebygga. Alkoholkonsumtionen och tillgängligheten av narkotika har ökat i Sverige under de senaste tio åren. På alkoholområdet har det under denna period blivit svårare att upprätthålla de traditionellt restriktiva nationella verktygen. Detta ställer krav på en annan inriktning av det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. Det krävs mer kraftfulla lokala insatser i kommuner och landsting, och det fordras också mer djupgående samarbete mellan en rad olika aktörer i lokalsamhället. Ett sätt att öka samarbetet och engagemanget för denna typ av fråga är genom opinionsbildning och informationsspridning via medier (så kallad media advocacy). I januari 2003 inleddes en satsning i sex försökskommuner, där de av regeringen tillsatta kommittéerna Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika stod för genomförandet av insatsen och Statens folkhälsoinstitut utvärderade utvecklingsarbetet. Syftet var att försöka påverka alkohol- och narkotikautvecklingen i dessa sex försökskommuner och få kunskap som kan spridas till övriga kommuner. Utvärderingen var formativ, det vill säga den lokala styrgruppen fick kontinuerligt återkoppling från utvärderarna och hade på så sätt möjlighet att ompröva sina vägval om effekter inte skulle uppkomma eller utvecklingen gick i fel riktning. En viktig del i samarbetet var att arbeta aktivt med opinionsbildning och därigenom stärka engagemanget för och kunskapen kring dessa frågor i såväl befolkning som hos beslutsfattare. Denna delrapport är en beskrivning av den mediebevakning som genomfördes under hela den tid som utvecklings- och forskningsverksamheten pågick. Genom att studera vad och hur mycket som rapporteras i media kring dessa frågor får vi en bild av hur stort genomslag de insatser som syftat till opinionsbildning fått under perioden. Östersund, juli 2008 gunnar ågren generaldirektör

6 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 5 Sammanfattning Under 2003 påbörjades ett initiativ för att studera lokalt förebyggande arbete i sex kommuner i Sverige. Bakgrunden till arbetet var den ökning av alkoholkonsumtionen som observerats. Syftet med initiativet var att studera effekterna av flera olika lokalt implementerade förebyggande aktiviteter. Bland dessa aktiviteter fanns opinionsbildning och insatser för att öka medvetenheten kring alkohol- och narkotikasituationen i befolkningen. Opinionsbildning uppmuntrades genom utbildningar och genom att förse kommunerna med relevant lokal information om alkohol- och narkotikautvecklingen. Under den fyraårsperiod som studien pågick samlades alla relevanta medieinslag kring alkohol och narkotika in i de sex försökskommunerna och i sex storleksmatchade kontrollkommuner. Syftet var att undersöka förändringar i medierapportering kring alkohol och narkotika i de sex kommuner som arbetat systematiskt med alkohol- och narkotikaförebyggande insatser under perioden 2003 till, samt att se om denna utveckling skiljde sig från utvecklingen i sex kontrollkommuner. Allt insamlat material kodades utifrån huvudinnehåll. För att få en uppfattning om spridningen av medieuppmärksamheten genomfördes också två befolkningsbaserade enkätundersökningar, en och ytterligare en. Under hela studieperioden var antalet mediainslag kring alkohol och narkotika större i försökskommunerna än i kontrollkommunerna. Antalet inslag ökade också över tid, såväl i försökskommunerna som i kontrollkommunerna. I synnerhet ökade antalet inslag med karaktär av opinionsbildning med syfte att öka medvetandet kring alkohol- och narkotikasituationen. Denna ökning var särskilt påtaglig i försökskommunerna. Trots detta visade befolkningsundersökningar att uppmärksamheten kring dessa inslag i befolkningen inte ökade under studieperioden. Däremot kunde en utveckling mot en mer alkoholrestriktiv opinion observeras i såväl försöks- som kontrollkommunerna och där denna utveckling var något tydligare för försökskommunerna. Även om opinionsbildning kan vara en effektiv väg till att påverka befolkningens attityder och att stärka förebyggande insatser, så ses i denna studie inga påtagliga effekter av detta i försökskommunerna som grupp jämfört med kontrollkommunerna.

7 6 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Summary In 2003, a community trial was initiated in six communities in Sweden. The background was a concern for the observed increases in alcohol consumption. The purpose of the trial was to examine the effect of several different locally implemented alcohol preventive initiatives. Among the strategies implemented in the communities was an increased awareness about and emphasis on media advocacy. This was promoted through education and through supplying the communities with locally relevant data concerning the alcohol and drug situation. During the four years of the study all relevant media material was collected from all six communities and from six size matched control communities. This report is based on the media material related to alcohol and drugs collected between 2003 and in the six intervention and the six control communities. All material was coded based on their main content. To compare media coverage with uptake in the population, results from two population based surveys ( & ) were also used. During the study period the number of media items regarding alcohol and drugs were higher in the intervention communities than in the control communities. Over time, the number of media items increased in the six intervention as well as the six control communities. In general and in particular the number of items coded as advocacy and rising of awareness. This increase was more pronounced in the intervention communities. Despite this, the population based surveys did not show any increased awareness of media coverage in the population in the intervention communities between and. On the other hand this study shows a development towards a more restrictive opinion against alcohol, a development more pronounced in the six intervention communities. Even though influencing public opinion might be an effective way of increasing awareness in the population and promote preventive initiatives, this study can t show any evident effect using media advocacy in the six intervention communities compared to the six control communities.

8 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 7 Inledning Bakgrund till utvecklingsarbetet Sedan 2003 pågår ett alkohol- och narkotikaförebyggande utvecklingsprojekt i sex av landets kommuner. Bakgrunden till projektet är den oroande utvecklingen på alkoholområdet som blev tydlig i början av 2000-talet med ökad alkoholkonsumtion och ökad narkotikatillgänglighet (1, 2). Syftet med projektet var att studera effekter av en rad olika lokalt initierade alkohol- och narkotikaförebyggande aktiviteter. Alla kommuner i Sverige som hade ambitionen att arbeta för minskade alkohol- och narkotikaproblem, och som hade en styrgrupp och en samordnare för detta arbete, fick möjligheten att ansöka om deltagande i projektet. Sex kommuner valdes ut bland de sökande och sex kontrollkommuner valdes ut bland icke sökande. Under de följande fyra åren uppmanades försökskommunerna att arbeta systematiskt med effektiva alkohol- och narkotikaförebyggande aktiviteter och de erbjöds visst stöd i detta arbete. Kommunerna erbjöds under denna period även kompetensutveckling i form av utbildning i verksamma metoder, erfarenhetsutbyte samt löpande stöd av en grupp resurspersoner knutna till projektet. Under hela utvecklingsprojektet fick kommunerna utvärderingsstöd från utvärderare från Statens folkhälsoinstitut. Kommunerna uppmuntrades under projekttiden att arbeta aktivt med informationsspridning och opinionsbildning, så kallad media advocacy. För mer information om projektet, se slutrapporten Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete resultat från sex kommuner i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut från Statens folkhälsoinstitut. Media advocacy En strategi för att påverka negativa konsekvenser av alkohol- och narkotikabruk är att arbeta systematiskt med opinionsbildning och informationsspridning via medier, så kallad media advocacy. Det finns flera studier som tyder på goda effekter av systematiskt arbete med media advocacy bland annat för minskade trafikskador och ungdomsfylleri (3 6). Målsättningen med media advocacy är att öka mängden information som sprids kring en viss fråga samt att påverka hur en fråga framställs i media. För att uppnå en ökad informationsspridning krävs ett aktivt samarbete med journalister och arbete med presskonferenser. För att hålla liv i intresset kring en viss aktivitet krävs att nya aspekter lyfts fram eller att en fråga belyses från ett nytt håll. Ofta är det underliggande syftet med media advocacy att påverka attityder i befolkningen, öka engagemanget för en viss fråga eller att påverka inställningen till en viss aktivitet.

9 8 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Utvecklingsarbetets målsättning Den övergripande målsättningen med projektet var att under en fyraårsperiod studera utveckling och tillämpning av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete inom den kommunala organisationen samt att studera effekterna av detta arbete. Uppföljningen möjliggör en jämförelse mellan utvecklingen i sex kommuner som valt att prioritera alkohol- och narkotikaförebyggande arbete och som erbjuds extra resurser för detta arbete, och utvecklingen i sex kontrollkommuner. Val av kommuner I september 2002 skickades en förfrågan om att delta i ett treårigt alkohol- och drogpreventivt projekt ut till samtliga kommuner i landet. I inbjudan beskrevs ett antal kriterier som skulle vara uppfyllda för att kommunen skulle kunna delta. Kommunerna valdes ut med ledning av hur väl dessa kriterier uppfylldes. Kriterierna var att kommunen hade: en aktuell alkohol- och drogpolicy som omfattade såväl primär- som sekundärprevention en intention att permanenta det preventiva arbetet en ledningsgrupp där kommunstyrelsens ordförande ingick tillsammans med ledande politiker och tjänstemän i kommunen och även representanter från landstinget en samordnare som ansvarade för att genomföra innehållet i alkohol- och drogpolicyn förankrat deltagandet i projektet på både politisk nivå och tjänstemannanivå. Av 68 kommuner som ansökte valdes de sex kommuner som bäst uppfyllde ovanstående krav. Dessa var: Lund, Solna, Umeå, Kalmar, Kramfors och Laholm. De valda kommunerna var geografiskt väl spridda i landet och representerade olika typer av kommuner, det vill säga kommuner i storstadsregioner samt stora och små kommuner. För att kunna jämföra utvecklingen i försökskommunerna med den i liknande kommuner och för att studera effekterna av utvecklingsarbetet valdes sex kontrollkommuner med motsvarande befolkningsmängd och geografiska spridning. Kontrollkommunerna valdes bland de som inte hade ansökt om att bli försökskommuner. De kommuner som kom att bli försökskommuner fick i projektets inledande fas delta i inspirationsföreläsningar kring mediehantering och blev uppmanade att aktivt arbeta med media under projekttiden. I tabell 1 presenteras en översiktlig bild av medieförutsättningarna i respektive kommun för dagstidningar (baserad på dagstidningar med störst upplaga i respektive kommun [7]), lokal-tv samt lokalradio.

10 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 9 Tabell 1. Försökskommunernas tillgång till lokala media. Lund Solna Umeå Kalmar Kramfors Laholm Sydsvenskan Dagens Nyheter Dagstidningar Västerbottens- Kuriren Tidningen Ångermanland Barometern/ Oskarshamnstidningen Hallandsposten Skånska Dagbladet Svenska Dagbladet Västerbottens Folkblad Östra Småland Nord-Sverige Laholms Tidning Smålandsposten Västerbottningen Ölandsbladet Örnsköldsviks Allehanda Smålänningen Övriga tidn. Utgivn, komm. Mitt i Solna* Lokal-TV SVT Sydnytt SVT ABC SVT Västerbottensnytt SVT Smålandsnytt SVT Mittnytt SVT Västnytt TV 4 Malmö TV4 Stockholm TV4 Västerbotten TV4 Jönköping TV4 Mitt TV4 Halland Lokal radio SR Malmö SR Stockholm SR Västerbotten SR Kalmar SR Västernorrland SR Halland * Gratistidning, utgivning 1 ggr/vecka. Samtliga kommuner täcks av lokal-tv och lokalradio. Den stora skillnaden är tillgången till lokala dagstidningar där samtliga kommuner förutom Solna har tillgång till tre dagstidningar, vilket torde påverka Solnas möjligheter till att nå ut med det lokala alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i media. Genom de intervjuer med nyckelpersoner som samlats in under projekttiden framkommer en viss bild av hur kommunerna arbetat med media och hur väl man anser att detta arbete har förlöpt. Bilden visar att några kommuner mera aktivt och medvetet arbetat med mediehantering, men även på skillnader mellan kommunerna med avseende på medias intresse för kommunens alkohol- och narkotikaförebyggande arbete. Den kommun som upplevt störst svårigheter med mediehantering är Solna som ansåg det svårt att få genomslag för det lokalt förebyggande arbetet i de riksmedia som fanns att tillgå. Kalmar, som sade sig ha ett aktivt och medvetet mediearbete, upplevde ett stort intresse från lokala media, främst dagstidningar. För resterande försökskommuner har det inte, via intervjuerna, på ett tydligt sätt framgått hur de arbetat med media eller i vilken omfattning. Kramfors, Lund och Laholm anser dock att media i större utsträckning kommit att uppmärksamma det förebyggande arbetet under projekttiden.

11 10 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Uppföljning och utvärdering Uppföljningen av projektet innebar djupgående studier av de sex försökskommunerna samt de sex kontrollkommunerna under en treårsperiod. Studierna genomfördes med såväl kvantitativ som kvalitativ metodik för att belysa effekter och processer. Effektstudien innefattade återkommande mätningar av alkohol- och narkotikakonsumtionen samt alkohol- och narkotikarelaterade skador. Detta gjordes med hjälp av enkät- och registerdata under åren Analys av mediebevakning I denna rapport presenteras resultat av den mediebevakning som genomförts under hela studieperioden från januari 2003 fram till och med första kvartalet Syftet är att se om det ökade fokus på alkohol- och narkotikaförebyggande arbete som funnits i de sex försökskommunerna avspeglas i medierapporteringen. Vi undersöker om förändringar skett över tid avseende hur mycket man skriver om dessa frågor, hur man beskriver situationen samt jämför försökskommunerna med sex kontrollkommuner. Utvecklingsarbetet i de sex försökskommunerna genomfördes under en period med betydande förskjutningar i opinionen, framför allt vad avser alkoholfrågor. Under en lång följd av år blev den svenska opinionen alltmer liberal, exempelvis ansåg alltfler att Systembolagets monopol på alkoholförsäljning borde avvecklas och att man borde kunna köpa vin och öl i dagligvaruhandeln. Vidare önskade en ökande andel lägre alkoholskatter och att inköpsåldern på Systembolaget skulle sänkas (1). I början av 2000-talet bröts dock denna trend, för att i stället ersättas av en mer restriktiv opinion. Vad avser alkoholskatterna var 2005 fortfarande en majoritet för sänkta alkoholskatter. År hade dock en kraftig omsvängning ägt rum, andelen som förespråkade skattesänkning hade minskat från 55 till 36 procent, medan de som var emot hade ökat från 16 till 35 procent (7). Vad som orsakat denna opinionsförändring är inte klarlagt. Man kan dock konstatera att det under dessa år efter millennieskiftet genomfördes en osedvanligt omfattande satsning på förebyggande arbete och opinionsbildning i dessa frågor.

12 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 11 Metod Insamling av artiklar samt webb, radio- och TV-inslag Under hela projektperioden har tidningsartiklar, TV- och radioinslag i alla Sveriges media samt inslag på webben kring alkohol och droger samlats in. Insamlandet av mediematerial har skett med hjälp av företagen Observer och Retriever. Alla inslag har inkluderats som innehöll alkohol, narkotika, förebyggande arbete i kombination med någon av de 12 kommuner som studerades. Insamlingsperioden varade från januari 2003 fram till och med mars Kodning av materialet För att strukturera materialet lästes alla inslag igenom och därefter genomfördes en kodning. Den initiala kodningen gällde ort, datum och typ av media. Utöver denna grova kategorisering gjorde vi också en mer detaljerad uppdelning av materialet i tre grupper baserat på det huvudsakliga innehållet. Varje inslag kunde ha ett eller flera av följande huvudkaraktärer: 1. Opinionsbildning 2. Situationsbeskrivning 3. Beskrivning av förebyggande aktivitet. Efter den initiala indelningen i dessa tre huvudkategorier kodades dessa grupper separat enligt följande:

13 12 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Tabell 2. Mediematerialet kodades i tre huvudkategorier och ett större antal underkategorier enligt tabellen. Huvudkategori: Underkategori: Opinionsbildning Situationsbeskrivning Aktivitet Kritik Konsumtion Program/policyarbete Beröm Skador Tillsyn av serveringstillstånd Oro över situationen Uppmaning till handling Tillgänglighet Reklam och attityder i samhället Tillsyn av folkölsförsäljning Tillgänglighetsbegränsande arbete (t.ex. polis) Trafikkontroller ANT-program Skolprogram Föräldraprogram Föreläsning Utbildning Opinionsbildning (t.ex. kampanj) Lokalt områdesarbete Ansvarsfull alkoholservering Narkotika på krogen Rådgivning/behandling Sprututbytesprogram Insatser mot riskgrupper Kartläggning/drogövervakning När inslagen beskrev förebyggande aktiviteter markerades även var aktiviteten genomfördes och vilken som var den huvudsakliga målgruppen (det vill säga vems konsumtion man ville ändra på).

14 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 13 Överensstämmelse mellan olika kodare För att få en uppfattning om hur trovärdig kodningen av materialet är genomförde flera olika oberoende kodare kategorisering av delar av materialet. Därefter genomfördes en analys av likheten mellan de olika kodarnas kategoriseringar. I test 1 jämfördes två kodares kategoriseringar av 15 olika slumpmässigt valda artiklar. Vid test 2 jämfördes två andra kodares kategoriseringar av 10 olika slumpmässigt valda artiklar. Tabell 3. Genomsnittlig överensstämmelse mellan olika personers kodningar av olika aspekter av inslagen i procent. Test 1 Test 2 Genomsnitt Huvudinnehåll: Innehåll opinionsbildning Vad beskrevs i situationsbeskrivningen? Vilken typ av aktivitet? Var skedde aktiviteten? Till vem riktade sig aktiviteten? Totalt: Vid analys av samstämmighet i kodningen beräknades andelen total överensstämmelse mellan de olika kodarnas bedömningar. Den genomsnittliga andelen total överensstämmelse presenteras i tabell 3 för de olika delarna i mediekodningen. Totalt var överensstämmelsen mellan kodarna 95 procent. Befolkningsbaserad enkätstudie Under våren och genomfördes enkätundersökningar i både försöks- och kontrollkommunerna. Enkätundersökningarna genomfördes postalt i åldersgruppen 19 till 70 år och omfattade 600 personer i varje kommun, sammanlagt personer per år. Enkäten omfattade frågor kring alkoholkonsumtion, narkotikabruk, problem relaterade till alkohol- och narkotikabruk, attityder till alkohol- och narkotikapolitik och preventiva åtgärder samt risk att bli upptäckt vid lagbrott relaterade till alkohol och narkotika. Administration av enkätutskick, registrering av svar och så vidare genomfördes av marknadsundersökningsföretaget TEMO AB. Efter två veckor skickades en påminnelse till dem som inte returnerat enkäten. Ytterligare en påminnelse med ett nytt formulär skickades ut efter några veckor. Den totala svarsfrekvensen i enkätundersökningen 2003 var 63 procent. Svarsfrekvensen varierade något mellan de olika kommunerna och mellan kvinnor och män. Av de svarande var (55 %) kvinnor och (45 %) män. Den totala svarsfrekvensen var något lägre, 58 procent. Svarsfrekvensen varierade något mellan de olika kommunerna och mellan kvinnor och män. Huvudsyftet med denna enkätundersökning var att under-

15 14 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner söka förändringar i alkohol- och drogbruk samt kartlägga attityder och riskuppfattning. I denna rapport kommer frågor angående uppmärksamhet kring alkohol och narkotika i lokala media att studeras samt frågor kring attityder till alkohol- och narkotikapolitik. Frågorna angående uppmärksamhet löd: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna uppmärksammat något av följande i din kommun: Artiklar i lokaltidningar eller inslag på lokal-tv om alkohol eller narkotika? Svarsalternativen på frågan var Mycket ofta, Ofta, Ibland, Sällan, Aldrig eller Vet ej.

16 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 15 Resultat Totalt samlades inslag in under perioden januari 2003 till och med mars Nästan 80 procent av inslagen var tidningsartiklar, 18 procent webbnyheter, 3 procent radioinslag och 1 procent TV-inslag. Under hela perioden har antalet inslag varit betydligt större i försökskommunerna än i kontrollkommunerna. Totalt har antalet inslag i försökskommunerna varit nästan tre gånger så stort som i kontrollkommunerna. Det har skett en viss ökning av medieaktiviteten över tid i båda grupperna. I figur 1 presenteras det totala antalet medieinslag i försöks- respektive kontrollkommun per kvartal. Utvecklingen av antalet inslag i försöks- och kontrollkommunerna över tid Redan vid projektstarten i januari 2003 var antalet inslag om alkohol, narkotika och förebyggande arbete totalt sett större i försökskommunerna än i kontrollkommunerna, se figur 1. Antalet inslag kom att öka under det kommande året i såväl försöks- som kontrollkommunerna. I försökskommunerna publicerades en stor mängd artiklar under mitten av. Därefter minskade inslagen kraftigt, och under 2005 var antalet inslag i stort sett lika många i både försöks- och kontrollkommunerna. Under har däremot antalet inslag ökat och ökningen har varit betydligt kraftigare i försökskommunerna. Figur 1. Antalet inslag om alkohol, narkotika och förebyggande arbete i försöks- och kontrollkommunerna Jan Mars 2003 Apr Jun 2003 Jul Sep 2003 Okt Dec 2003 Jan Mars Apr Jun Jul Sep Okt Dec Jan Mars 2005 Apr Jun 2005 Jul Sep 2005 Okt Dec 2005 Försökskommun Kontrollkommun Jan Mars Apr Jun Jul Sep Okt Dec Jan Mars 2007

17 16 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner I genomsnitt innehöll drygt hälften av inslagen beskrivningar av förebyggande aktiviteter av något slag. Omkring 40 procent av inslagen innehöll situationsbeskrivningar och 15 procent hade karaktären av opinionsbildning. För att få en uppfattning om viken typ av artiklar eller inslag som förekommit under perioden presenteras i figur 2 antalet inslag av olika typ uppdelat på det huvudsakliga innehållet över tid. Vanligast förekommande var inslag kring förebyggande aktiviteter. Nästan lika vanliga var situationsbeskrivningar av olika slag. Mer ovanligt var inslag med opinionsbildande karaktär, exempelvis uppmaning till handling eller kritik. Antalet inslag av denna typ ökade dock under projekttiden särskilt i försökskommunerna. Figur 2. Antal inslag i försöks- och kontrollkommunerna uppdelat på olika typer av huvudinnehåll. Antal inslag 200 Försökskommun Kontrollkommun Opinionsbildning Situationsbeskrivning Aktivitet Jan Jun 2003 Jul Dec 2003 Jan Jun Jul Dec Jan Jun 2005 Jul Dec 2005 Jan Jun Jul Dec

18 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 17 Innehåll i situationsbeskrivningarna Alla inslag som i huvudsak bestod av situationsbeskrivningar kategoriserades också efter innehåll i beskrivningarna, se figur 3. Vanligast var att situationsbeskrivningen handlade om skador eller problem relaterade till alkohol och narkotika. Ofta beskrivs en förändring av situationen med ökning eller minskning av olika typer av negativa konsekvenser av alkohol eller narkotika. Figur 3. Antal inslag i försöks- och kontrollkommunerna som i huvudsak innehåller olika typer av situationsbeskrivningar. Antal inslag Skador Konsumtion Tillgänglighet Reklam attityd Försökskommun Kontrollkommun Vilken typ av förebyggande aktiviteter beskrivs? Drygt hälften av alla inslag innehöll beskrivningar av förebyggande aktiviteter. Antalet inslag kring olika aktiviteter presenteras i figurerna 4 och 5. I figur 4 presenteras antalet inslag kring olika aktiviteter under 2003 vid projektets början, och i figur 5 presenteras inslagen under då projektet pågått ett par år. I figurerna framgår också vilka av försökskommunerna som inslagen kommer från. De flesta artiklar beskriver aktiviteter i Lund, Kalmar och Umeå. Samma mönster uppträder både i början och i slutet av projektperioden. Under 2003 är det vanligt att inslagen handlar om att drogvaneundersökningar ska genomföras eller har genomförts. Det förekommer ofta inslag som beskriver att nya anslag har getts till förebyggande projekt och att olika typer av opinionsbildande aktiviteter som kampanjer och reklam genomförs. Det är mycket ovanligt att aktiviteter som skolprogram, föräldraprogram eller arbete med ansvarsfull alkoholservering beskrivs i inslagen.

19 18 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Figur 4. Typ av förebyggande aktiviteter som beskrivs i inslag från försökskommunerna under Drogvaneundersökning Anslag för drogpreventivt arbete Opinionsbildning Insatser mot riskgrupp Utbildning Rådgivning/behandling Föreläsning Tillgänglighet polis Sprutbyte Ansvarsfull alkoholservering Program/policy Nark på krogen Lokalt arbete Föräldragrupp Skolprogram ANT-info Trafikkontroll Tillsyn folköl Tillsyn servering Kalmar Kramfors Laholm Lund Solna Umeå I figur 5 presenteras antalet inslag kring aktiviteter under. Mönstret är likartat med det Mest rapportering förekommer från Lund, Kalmar och Umeå. Här torde försökskommunernas olika förutsättningar att nå ut i media, vilka presenterades inledningsvis, ha en viss betydelse för antalet inslag. Beskrivningar av drogvaneundersökningar och opinionsbildande inslag är fortfarande vanliga, medan det är betydligt vanligare med rapportering om tillgänglighetsbegränsande åtgärder inom polisen. Denna typ av rapportering kommer i huvudsak från Lund. Det är fortsatt låg rapportering kring skol- och familjeprogram. Inslagen om ansvarsfull alkoholservering och trafikkontroller har ökat något sedan 2003.

20 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 19 Figur 5. Typ av förebyggande aktiviteter som beskrivs i inslag från försökskommunerna under. Tillgänglighet polis Opinionsbildning Drogvaneundersökning Anslag för drogpreventivt arbete Rådgivning/behandling Program/policy Trafikkontroll Ansvarsfull alko servering Utbildning Föreläsning Sprutbyte Tillsyn servering Föräldraprogram ANT-info Tillsyn folköl Nark på krogen Insatser mot riskgrupp Lokalt arbete Skolprogram Kalmar Kramfors Laholm Lund Solna Umeå Figur 6 och 7 visar antalet inslag kring förebyggande aktiviteter i kontrollkommunerna under samma perioder. År behandlar flest inslag tillgänglighetsbegränsande åtgärder inom polisen följt av opinionsbildande inslag, medan det är låg rapportering kring utbildning och skolprogram. Mest rapportering sker i tre av kontrollkommunerna, här kallade kontrollkommun 1, 2 och 5.

21 20 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Figur 6. Typ av förebyggande aktiviteter som beskrivs i inslag från kontrollkommunerna under Tillgänglighet polis Opinionsbildning Program/policy Anslag för drogpreventivt arbete Föreläsning Insatser mot riskgrupp Drogvaneundersökning ANT-info Rådgivning/behandling Tillsyn folköl Utbildning Skolprogram Kontrollkommun I Kontrollkommun II Kontrollkommun III Kontrollkommun IV Kontrollkommun V Kontrollkommun VI I figur 7 är det kontrollkommunerna 1, 4 och 6 som står för flest rapporteringar och där den största andelen rapportering behandlar rådgivning/behandling följt av tillgänglighetsbegränsande åtgärder inom polisen, drogvaneundersökningar och anslag för drogprevention. Vid en jämförelse av den typ av förebyggande aktiviteter som beskrivs i gruppen av försökskommuner med de i kontrollkommuner är mönstren i stort sett desamma, det vill säga det är liknande aktiviteter som rapporteras i såväl försökskommunerna som kontrollkommunerna. Två skillnader mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna kan dock ses. Förutom att inslagen är färre så är fördelningen mellan vilka kommuner som står för den största rapporteringen mer ojämn i gruppen av kontrollkommuner. I försökskommunerna var det tre av kommunerna, Kalmar, Umeå och Lund, som hade flest rapporteringar, vilket kan tyda på att de haft ett mer medvetet och aktivt arbete gentemot media som resulterat i fler antal inslag.

22 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 21 Figur 7. Typ av förebyggande aktiviteter som beskrivs i inslag från kontrollkommunerna under. Rådgivning/behandling Tillgänglighet polis Drogvaneundersökning Anslag för drogpreventivt arbete Lokalt arbete Opinionsbildning Program/policy Föreläsning Ansvarsfull alko servering Tillsyn servering Trafikkontroller Föräldraprogram Tillsyn folköl Insatser mot riskgrupp Sprututbyte Skolprogram Kontrollkommun I Kontrollkommun II Kontrollkommun III Kontrollkommun IV Kontrollkommun V Kontrollkommun VI Målgrupp för förebyggande aktiviteter Inslagen kring aktiviteter kodades också i olika kategorier beroende på om aktiviteterna riktade sig till ungdomar, unga vuxna, missbrukare, vuxna generellt eller alla människor oavsett ålder. I figur 8 presenteras antalet inslag kring de olika grupperna i försöks- respektive kontrollkommunerna. Vanligast är inslag om aktiviteter som syftar till att minska ungdomars alkohol- och narkotikakonsumtion, men även aktiviteter som syftar till att förändra alla människors konsumtion var vanligt.

23 22 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Figur 8. Antal inslag om aktiviteter som riktar sig till olika målgrupper i samhället, uppdelat på försöks- och kontrollkommuner. Antal inslag Ungdomar 18 år Alla Unga vuxna Missbrukare Vuxna generellt Försökskommun Kontrollkommun En målsättning inom projektet har varit att fokusera det förebyggande arbetet på effektiva metoder som riktar sig till hela befolkningen. I figur 9 presenteras målgrupper för aktiviteter beskrivna 2003 och. Figur 9. Antal inslag kring aktiviteter med olika målgrupper, 2003 till vänster och till höger. Unga 18 år Alla Unga vuxna Missbrukare Vuxna generellt Alla Unga 18 år Missbrukare Unga vuxna Vuxna generellt Umeå Solna Lund Laholm Kramfors Kalmar En viss förskjutning tycks ha skett mellan 2003 och mot aktiviteter som riktar sig till hela befolkningen. Skillnaderna är dock mycket stora i olika kommuner, exempelvis är det mycket vanligt med beskrivningar av aktiviteter för missbrukare i Lund vilket inte alls är fallet i de övriga försökskommunerna.

24 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 23 Olika typer av inslag som syftar till opinionsbildning Alla inslag som kategoriserades som opinionsbildning kodades även i fyra olika delkategorier: kritik (av rådande situation eller en förebyggande aktivitet), uppmaning till handling/aktivitet, oro över den rådande situationen/utvecklingen eller beröm. Figur 10. Antal opinionsbildande inslag som kodats efter huvudinnehåll uppdelat på försöks- och kontrollkommuner och år. Försökskommun Kontrollkommun Kritik Uppmaning till handling Oro Beröm Av opinionsbildande inslag är det främst två typer som rapporterats; antingen kritik till rådande situation eller förebyggande aktivitet samt uppmaning till handling. I försökskommunerna, år 2003, är förhållandet mellan andelen inslag som uppmanar till handling något större än de inslag som berör kritik, för att därefter minska. År 2003 till var andelen inslag med beröm den tredje största delkategorin i försökskommunerna för att sedan minska, medan andelen inslag som uttrycker oro över den rådande situationen märkbart ökade år. I kontrollkommunerna är mönstren i stort sett desamma över tid, och likt situationen i försökskommunerna är det främst inslag som behandlar kritik eller uppmaning till handling som är mest frekventa i media.

25 24 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Uppmärksamhet i befolkningen I de enkätundersökningar som genomfördes i försöks- och kontrollkommunerna och ställdes en fråga om uppmärksamhet kring alkohol och narkotika i lokala media. Svaren på denna fråga och redovisas i figur 11. Trots att andelen inslag ökat i både försöks- och kontrollkommunerna syns inga signifikanta skillnader i befolkningens uppmärksamhet av inslag kring alkohol och narkotika. Figur 11. Procentandel av den vuxna befolkningen som uppmärksammat artiklar eller inslag i lokala media kring alkohol och/eller narkotika, och. Procent Försök Kontroll Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig Vid analyser av respektive försökskommun i förhållande till övriga försökskommuner och kontrollkommuner framkommer inga markanta skillnader i befolkningens uppmärksamhet av andelen inslag kring alkohol och narkotika. För två av kommunerna, Umeå och Solna, kan observeras vissa skillnader i uppmärksamhet i förhållande till såväl övriga försökskommuner som kontrollkommuner. I Umeå var det en mindre andel som år ansåg att artiklar eller inslag kring alkohol och/eller narkotika förekom aldrig eller sällan medan förhållandet i Solna var det motsatta (se bilaga 1). Dessa resultat i uppmärksamhet följer således utvecklingen av antalet medieinslag i de bägge kommunerna; där rapporteringen var betydligt större i Umeå än vad den var i Solna. Ser man dock till förändringen över tid i Umeå så ökar andelen som anser att inslag kring alkohol och/eller narkotika förekommer aldrig eller sällan, vilket gör det svårt att se några tydliga samband mellan antalet inslag och befolkningens uppmärksamhet av desamma. Utöver uppmärksamhet av inslag kring alkohol och narkotika i lokala media har det även efterfrågats i vilken omfattning befolkningen anser att specifika företeelser kring alkohol och narkotika kommit att rapporteras i artiklar eller inslag i lokala media under det gångna året (se bilaga 2). Sett till den kommun som, utifrån intervjuerna med nyck-

26 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 25 elpersoner, satsat mest på mediehantering och som varit en av de kommuner med störst andel medieinslag, Kalmar, kan några separata analyser göras (se bilaga 2). Analyserna gäller enbart vuxenbefolkningen där graferna visar medelvärden och skalorna går från 1 (Mycket ofta) till 5 (Aldrig). För följande frågor har det konstaterats en signifikant minskning i uppmärksamhet för resterande 11 kommuner, med undantag av Kalmar: Insatser för att göra det svårare för ungdomar under 18 år att få tag på folköl samt Insatser för att göra det svårare för ungdomar under 20 år att köpa alkohol på systembolaget. Som framgick av figur 9 är Kalmar en av de kommuner där aktiviteter riktade till ungdomar och unga vuxna i stor utsträckning beskrivs i media. En signifikant minskning i uppmärksamhet kan konstateras för såväl Kalmar som i de resterande övriga kommunerna för Insatser för att minska försäljning av narkotika, medan det skett en ökning i uppmärksamhet för de resterande elva kommunerna men inte för Kalmar när det gäller Insatser för att minska trafikonykterhet. I Kalmar som uppvisat en mera aktiv mediehantering än, vad som framgått genom intervjuerna, i övriga försökskommuner kan skönjas ett visst samband mellan graden av uppmärksamhetsnivå och andelen inslag med ungdomar som målgrupp för beskriven aktivitet. Något rakt och tydligt samband mellan förekomsten av antal medieinslag och befolkningens uppmärksamhet är dock svårt att utifrån befintliga data säkerställa. Alkoholpolitiska attityder Ett antal frågor ställdes också kring attityder i olika alkoholpolitiska frågor. Respondenterna ombads markera på en skala från 1 (Stämmer inte alls) till 5 (Stämmer mycket väl) hur väl de håller med om ett antal olika påståenden. För den första frågan, om vin ska få säljas i livsmedelbutiker, framgår (figur 12) att ungefär 20 procent i försökskommunerna vartdera året anser att detta helt och hållet är felaktigt. Mellan åren kan ses en ökning hos de som anser att detta i någon mån är fel (helt och hållet felaktigt och i stort sett felaktigt) samt en minskning hos de vilka anser att det helt och hållet är riktigt att vin ska få säljas i livsmedelsbutiker.

27 26 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Figur 12. Svar i den vuxna befolkningen på en fråga om man anser att vin ska få säljas i livsmedelsbutiker, och. Procent Felaktigt I stort sett felaktigt Tveksamt I stort sett riktigt Riktigt För frågan angående om alkoholskatten ska sänkas för att komma åt problemen med den illegala försäljningen av alkohol visar sig nära hälften av befolkningen i försökskommunerna i någon mån anse att detta är ett riktigt förslag (Helt och hållet riktigt och I stort sett riktigt). Över tid kan man dock skönja en nedgång i andelen som finner detta förslag som positivt, samtidigt som en större andel ställer sig tveksamma eller anser det i stort sett vara ett felaktigt sätt att komma åt den illegala försäljningen av alkohol. Figur 13. Svar i den vuxna befolkningen på en fråga om man anser att alkoholskatten ska sänkas för att komma åt den illegala försäljningen av alkohol, och. Procent Felaktigt I stort sett felaktigt Tveksamt I stort sett riktigt Riktigt

28 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 27 Vid jämförelse mellan svaren och framkom vissa skillnader mellan försöksoch kontrollkommunerna. Opinionen för att alkohol skulle få säljas i livsmedelsbutiker minskade signifikant i försökskommunerna men förblev i stort sett oförändrad i kontrollkommunerna, se figur 12. Likaså förändrades attityden till att sänka skatten på alkohol, se figur 13. Attityden till skattesänkning minskade signifikant i försökskommunerna, men minskningen var inte signifikant i kontrollkommunerna.

29 28 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Sammanfattande slutsatser Syftet med denna rapport var att undersöka förändringar i medierapportering kring alkohol och narkotika i sex kommuner som arbetat systematiskt med alkohol- och narkotikaförebyggande insatser under perioden 2003 till, samt att se om denna utveckling skiljde sig från utvecklingen i sex kontrollkommuner. Under hela studieperioden var antalet medieinslag kring alkohol och narkotika större i försökskommunerna än i kontrollkommunerna. Detta beror sannolikt på att aktivitetsnivån inom detta område från början var högre i försökskommunerna, vilket bidrog till att dessa kommuner både ansökte om och blev utvalda till försökskommuner. Antalet medieinslag ökade sedan i samma takt i försöks- och kontrollkommunerna. Detta talar emot någon effekt av den ökade satsningen på media advocacy i försökskommunerna. Ökat utrymme i media till trots, visade de befolkningsundersökningar som genomfördes i försöks- och kontrollkommunerna inte att detta uppmärksammades av allmänheten i ökande grad. Å andra sidan noterades betydande förskjutningar i opinionen i dessa undersökningar. Således blev allmänheten såväl i dessa kommuner som i riket mer restriktiv i alkoholpolitiska frågor, samtidigt som den traditionellt restriktiva narkotikaopinionen kunde bibehållas. Två tänkbara förklaringar finns till dessa resultat. Dels är det möjligt att den satsning på media advocacy som genomfördes i försökskommunerna inte var effektiv. Det kan här ha brustit metodologiskt. Kommunerna kan ha fått otillräckligt kompetensstöd eller satsningen gentemot media kan ha varit otillräcklig eller oskicklig. Dels är det möjligt att vår utvärderingsmetodik inte var adekvat. Det är således tänkbart att allmänheten i själva verket har påverkats av den ökade medierapporteringen utan att man kommer ihåg de inslag man sett eller de artiklar man läst, då man svarat på enkäterna från Folkhälsoinstitutet. Mycket talar för detta antagande då media otvetydigt spelar en stor roll för opinionsförändringar. Denna studie visar på svårigheter att genom en satsning på media advocacy få en effektivare opinionsbildning på alkohol- och narkotikaområdet. Att förstå och förklara såväl skillnader i attityder som hur de förändras över tid är svårt. Likt många andra attityder torde befolkningens attityder kring alkohol och narkotika vara påverkade, och låta sig påverkas, av en rad faktorer varav media är en faktor, om än en kraftfull sådan. Även om medborgarnas uppmärksamhet av antalet medieinslag inte ökat i samma takt som inslagen har ökat så har opinionen för om alkohol ska få säljas i matbutiker och attityden till skattesänkningen av alkohol minskat signifikant i försökskommunerna, ett resultat som inte kunnat påvisas i kontrollkommunerna. Resultaten av denna studie pekar i riktning mot att en satsning på media advocacy inte har någon direktverkande effekt på medborgarnas uppmärksamhet av mängden inslag. I vilken utsträckning medborgarna tagit del av inslag om alkohol och narkotika och vilken effekt detta kan ha i ett längre tidsperspektiv går inte att dra slutsatser av i denna studie. Även om opinionsbildning kan vara en effektiv väg till att påverka befolkningens attity-

30 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 29 der och att stärka förebyggande insatser, så ses i denna studie inga påtagliga effekter av arbete med opinionsbildning och informationsspridning via medier i försökskommunerna som grupp jämfört med kontrollkommunerna. Däremot kan den större andelen inslag om alkohol och narkotika som förekommit i försökskommunerna ha påverkat medborgarnas attityder till alkoholpolitiska frågor, men där denna utveckling således inte tagit vägen via medborgarnas uppmärksamhet av andelen inslag i media.

31 30 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Referenser 1. Gustafsson NK, Leifman H. Vad tycker svensken i olika alkoholpolitiska frågor? Stockholm: SORAD, Stockholms universitet; Norstrom T, red. Alcohol in postwar Europe. Consumption, drinking patterns, consequences and policy responses in 15 European countries. Rapport 2002:24. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Almqvist & Wiksell International, Andréasson S, red. Den svenska supen i det nya Europa. Rapport 2002:11. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Holder HD, Treno AJ. Media advocacy in community prevention. News as a means to advance policy change. Addiction 1997 Jun;92 Suppl 2:S Clapp JD, Johnson M, Voas RB, Lange JE, Shillington A, Russell C. Reducing DUI among US college students. Results of an environmental prevention trial. Addiction 2005;100(3): Voas RB, Holder HD, Gruenewald PJ. The effect of drinking and driving interventions on alcohol-involved traffic crashes within a comprehensive community trial. Addiction 1997;92 Suppl 2:S Voas RB, Tippetts AS, Johnson MB, Lange JE, Baker J. Operation safe crossing. Using science within a community intervention. The effect of drinking and driving interventions on alcohol-involved traffic crashes within a comprehensive community trial. Addiction 2002;97(9): Holmberg S, Weibull L. Den förändrade alkoholopinionen Göteborg: SOMinstitutet8. Tidningar vilka är störst i respektive kommun: Hämtad från

32 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 31 Bilaga 1 Figur 1. Procentandel av den vuxna befolkningen i Kalmar, övriga försökskommuner och kontrollkommuner, som uppmärksammat artiklar eller inslag i lokala media kring alkohol och/eller narkotika, och. Procent Kalmar Kalmar Övriga försök Övriga försök Kontroll Kontroll Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig Figur 2. Procentandel av den vuxna befolkningen i Lund, övriga försökskommuner och kontrollkommuner, som uppmärksammat artiklar eller inslag i lokala media kring alkohol och/eller narkotika, och. Procent Lund Lund Övriga försök Övriga försök Kontroll Kontroll Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

33 32 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Figur 3. Procentandel av den vuxna befolkningen i Umeå, övriga försökskommuner och kontrollkommuner, som uppmärksammat artiklar eller inslag i lokala media kring alkohol och/eller narkotika, och. Procent Umeå Umeå Övriga försök Övriga försök Kontroll Kontroll Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig Figur 4. Procentandel av den vuxna befolkningen i Kramfors, övriga försökskommuner och kontrollkommuner, som uppmärksammat artiklar eller inslag i lokala media kring alkohol och/eller narkotika, och. Procent Kramfors Kramfors Övriga försök Övriga försök Kontroll Kontroll Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

34 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 33 Figur 5. Procentandel av den vuxna befolkningen i Solna, övriga försökskommuner och kontrollkommuner, som uppmärksammat artiklar eller inslag i lokala media kring alkohol och/eller narkotika, och. Procent Solna Solna Övriga försök Övriga försök Kontroll Kontroll Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig Figur 6. Procentandel av den vuxna befolkningen i Laholm, övriga försökskommuner och kontrollkommuner, som uppmärksammat artiklar eller inslag i lokala media kring alkohol och/eller narkotika, och. Procent Laholm Laholm Övriga försök Övriga försök Kontroll Kontroll Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

35 34 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner Bilaga 2 Figur 1. Uppmärksammat inslag gällande insatser för att göra det svårare för ungdomar, under 18 år, att köpa folköl, fördelat på vuxna i Kalmar och resterande elva kommuner, medelvärde (1 = Mkt ofta, 5 = Aldrig). 4,1 De elva resterande kommunerna 4,0 3,9 Kalmar Figur 2. Uppmärksammat inslag gällande insatser för att göra det svårare för ungdomar under 20 år att köpa alkohol på systembolaget, fördelat på vuxna i Kalmar och resterande elva kommuner, medelvärde (1 = Mkt ofta, 5 = Aldrig). 3,7 De elva resterande kommunerna 3,6 3,5 Kalmar 3,4

36 mediers betydelse för det förebyggande arbetet i sex försökskommuner 35 Figur 3. Uppmärksammat inslag gällande insatser för att minska försäljning av narkotika, fördelat på vuxna i Kalmar och resterande elva kommuner, medelvärde (1 = Mkt ofta, 5 = Aldrig). 4,2 4,1 De elva resterande kommunerna 4,0 3,9 Kalmar Figur 4. Uppmärksammat inslag gällande insatser för att minska trafikonykterhet, fördelat på vuxna i Kalmar och resterande elva kommuner, medelvärde (1 = Mkt ofta, 5 = Aldrig). 3,5 3,5 3,4 De elva resterande kommunerna 3,4 3,3 Kalmar

37 För att stödja utvecklingen av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete startade Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut år 2002 ett omfattande projekt för att påverka utvecklingen på alkohol- och narkotikaområdet i sex svenska kommuner. Syftet var att studera tillämpningen av verkningsfulla metoder och insatser inom kommunalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete samt effekter av en sådan satsning. Statens folkhälsoinstitut har utvärderat projektet och presenterar i denna delrapport en analys av medierapporteringen kring alkohol och narkotika i de sex kommunerna. Resultaten av studien pekar i riktning mot att en satsning på opinionsbildning och informationsspridning via media inte har någon direktverkande effekt på medborgarnas uppmärksamhet av mängden inslag. Även om opinionsbildning kan vara en effektiv väg till att påverka befolkningens attityder och att stärka förebyggande insatser, så ses i denna studie inga påtagliga effekter av arbete med opinionsbildning och informationsspridning i försökskommunerna som grupp jämfört med kontrollkommunerna. Detta är delrapport 2. Förutom denna finns också en huvudrapport samt ytterligare två delrapporter publicerade. Skrifterna vänder sig till politiker samt till praktiker som arbetar med alkohol- och narkotikaförebyggande verksamhet på länsstyrelser och kommuner. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm Fax fhi@strd.se R 2008:15 ISSN ISBN