Påverkar euron resultatet av stabiliseringspolitiken?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Påverkar euron resultatet av stabiliseringspolitiken?"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete D Författare: Jonas Pålsson Handledare: Henry Ohlsson HT 2009 Påverkar euron resultatet av stabiliseringspolitiken? En studie av stabiliseringspolitikens utfall i de nordiska länderna sedan eurons tillkomst, och av betydelsen av en nationell penningpolitik.

2 Abstract This paper discusses whether the main argument for European countries to stay out of the euro, i.e. the loss in stability from not having a national monetary policy that can be used for stabilization purposes, is still valid ten years after the introduction of the single currency. We analyse the stabilization performances of four largely comparable Nordic countries that have all chosen different levels of European economic integration. In retrospect, the so-called stabilization policy argument seems surprisingly weak. However, recent years seem to have been largely free of important asymmetric shocks despite the credit crisis. Thus it is probably still too early to make a final judgement about the argument. Nyckelord: EMU, euro, stabiliseringspolitik, penningpolitik, Norden

3 Innehåll TABELLER OCH FIGURER...I FÖRKORTNINGAR... II 1. INLEDNING ANTAGANDEN OCH AVGRÄNSNINGAR TIDIGARE FORSKNING STABILISERINGSPOLITIKENS MÅL OCH MEDEL NOMINELLA OCH REALA MÅLVARIABLER FÖR PENNINGPOLITIKEN STABILISERINGSPOLITIK I EN VALUTAUNION: STÄRKT ROLL FÖR FINANSPOLITIKEN ANTAGANDET OM STABILISERINGSPOLITIKENS ÖVERGRIPANDE MÅL, OCH FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR DEN STATISTISKA ANALYSEN STABILISERINGSPOLITIKENS FÖRUTSÄTTNINGAR I DE NORDISKA LÄNDERNA ÖVERGRIPANDE EUROPEISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Gemensam europeisk penningpolitik ERM, EMU och ECB Finanspolitiska begränsningar inom EU FINLAND DANMARK SVERIGE NORGE SAMMANFATTANDE KOMMENTARER STABILISERING UNDER NORMALA KONJUNKTURSVÄNGNINGAR: PERIODEN STABILITET I NYCKELVARIABLERNA Inflationens avvikelse från inflationsmålet Reala variablers avvikelse från långsiktiga jämviktsnivåer KORRELATION MED GENOMSNITTSUTVECKLINGEN I OECD KOMMENTARER TILL UTVECKLINGEN UNDER PERIODEN FRAM TILL FINANSKRISEN STABILISERING I KRIS: PERIODEN EFTER HALVÅRSSKIFTET FINANSPOLITISKA ÅTGÄRDER PENNINGPOLITISKA ÅTGÄRDER KOMMENTARER TILL UTVECKLINGEN EFTER FINANSKRISENS UTBROTT SLUTSATSER REFERENSER BIBLIOGRAFISKA REFERENSER LAGRUM DATAKÄLLOR FIGURER BILAGA 1. SPECIFIKATIONER AV VARIABLER OCH SKATTNINGAR SOM ANVÄNDS I UPPSATSEN B1.1 REALA VARIABLER B1.2 INFLATION BILAGA 2. ÖVRIG BAKGRUNDSSTATISTIK... 44

4 Tabeller och figurer TABELL 4.1 GENOMSNITTLIG INFLATION, TILLVÄXT OCH ARBETSLÖSHET I PROCENT TABELL 4.2 GENOMSNITTLIG AVVIKELSE FRÅN INFLATIONSMÅLET (PROCENTENHETER) TABELL 4.3 AVVIKELSE FRÅN DEN LÅNGSIKTIGA TRENDEN, STANDARDAVVIKELSER FÖR FELTERMERNA TABELL 4.4 KORRELATIONER MED OECD-GENOMSNITTET TABELL 5.1 UTVECKLING UNDER FINANSKRISEN, JÄMFÖRELSE MED FÖRVÄNTAD UTVECKLING TABELL 5.2 STATLIGT BUDGETÖVERSKOTT SOM PROCENTANDEL AV BNP TABELL 5.3 CENTRALBANKERNAS STYRRÄNTOR (PROCENT), MÅNADSGENOMSNITT FIGUR 1. PROCENTUELL TILLVÄXT I BNP (VOLYMER) JÄMFÖRT MED SAMMA PERIOD FÖREGÅENDE ÅR (KVARTALSDATA) Q FIGUR 2. AVVIKELSER FRÅN INFLATIONSMÅLET (PROCENTENHETER) M FIGUR 3. AVVIKELSER FRÅN TREND: BNP (PROCENTENHETER) M FIGUR 4. AVVIKELSER FRÅN TREND: BNP (PROCENTENHETER) M FIGUR 5. AVVIKELSER FRÅN TREND: ARBETSLÖSHET (PROCENTENHETER) M FIGUR 6. ABSOLUT UTVECKLING JÄMFÖRT MED OECD: INFLATION I KPI (PROCENT) FIGUR 7. ABSOLUT UTVECKLING JÄMFÖRT MED OECD: TILLVÄXT I BNP (PROCENT) FIGUR 8. ABSOLUT UTVECKLING JÄMFÖRT MED OECD: ARBETSLÖSHET (PROCENT) FIGUR B2.1 VÄXELKURSER MOT EURON (TILL OCH MED 1998 VÄXELKURSER MOT ECU) FIGUR B2.2 TRE MÅNADERS PENNINGMARKNADSRÄNTOR i

5 Förkortningar BNP DKK ECB ECBS ECU EEG EES Ekofin EMU ERM EU EUR KPI NOK SEK USD Bruttonationalprodukten Danska kronor Europeiska centralbanken Europeiska centralbankssystemet European Currency Unit Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Rådet för ekonomiska och finansiella frågor Ekonomiska och monetära unionen Exchange Rate Mechanism; EU:s växelkursmekanism Europeiska unionen Euro (valuta) Konsumentprisindex Norska kronor Svenska kronor Amerikanska dollar ii

6 1. Inledning Det har gått tio år sedan eurons tillkomst på ett avgörande sätt förändrade de ekonomiska och ekonomisk-politiska förutsättningarna i Västeuropa. Det innebär också att det nu gått tillräckligt lång tid för att vi ska kunna utvärdera inledande tendenser kring vad EMU 1 - projektet inneburit ekonomiskt för de deltagande länderna, liksom för dem som valde att stå utanför. De fyra nordiska länderna Finland, Danmark Sverige och Norge har alla valt olika grad av ekonomisk integration i det europeiska samarbetet. Finland har infört euron, Danmark är med i EU men har kvar sin egen valuta med fast växelkurs mot euron, Sverige är med i EU men har flytande växelkurs, och Norge är endast EES-medlem 2 med flytande växelkurs. Detta medför att länderna nu möter olika förutsättningar för den ekonomiska politiken. Gemensamma regler och institutioner på både det penningpolitiska och det finanspolitiska området begränsar ländernas handlande i olika grad beroende på hur pass långt de valt att gå i det gemensamma samarbetet. Det viktigaste argumentet emot ett svenskt EMU-medlemskap från starten var det så kallade stabiliseringspolitiska argumentet. Det innebar i korthet att förlusten av en nationell penningpolitik skulle kunna komma att få betydande negativa konsekvenser för möjligheterna att bedriva en framgångsrik stabiliseringspolitik om en större störning skulle träffa ekonomin. Ett decennium efter eurons tillkomst sätts nu valutaunionen för första gången på ett allvarligt prov, i och med den finanskris som utbröt på allvar hösten 2008, med efterföljande lågkonjunktur. Det stabiliseringspolitiska argumentet är med andra ord i dagsläget kanske mer intressant än någonsin. Med tanke på de nordiska ländernas i övrigt stora inbördes jämförbarhet 3 är det därför angeläget att utvärdera hur väl stabiliseringspolitiken fungerat i de olika länderna under den senaste tioårsperioden. 1 I enlighet med vedertaget språkbruk i den allmänna debatten används här beteckningar som gå med i EMU och EMU-medlemskap som synonyma med att gå med i EMU:s tredje steg och införa euron, även om detta i strikt mening är felaktigt alla EU:s medlemsstater är formellt även medlemmar i EMU (Konjunkturrådet 2009, s 9) 2 För en vidare förklaring av innebörden av detta, se avsnitt Utöver skillnader i europeisk integration kan de fyra länderna antas vara förhållandevis likvärdiga i många andra hänseenden: Samtliga är små och öppna ekonomier, de har likartade politiska traditioner och samhällsmodeller, och de har relativt likartade geografiska förutsättningar. De står även kulturellt så nära varandra att underliggande och svårmätbara faktorer såsom skillnader i mentalitet och kultur torde vara de minsta möjliga, åtminstone i Europa. Därmed är förstås inte sagt att det inte finns andra skillnader än dem som har att göra med deras respektive grad av integration i det europeiska samarbetet. På det ekonomiska planet är förstås exempelvis de norska oljeresurserna en ytterst viktig landsspecifik faktor (se avsnitt 3.5). Men på ett övergripande plan bör regionen ändå vara mycket lämplig för möjligheten att göra denna typ av jämförelse. 1

7 Syftet med denna framställning är att, genom att studera utvecklingen i fyra jämförbara länder som valt olika grad av integration i EU och EMU, undersöka huruvida det stabiliseringspolitiska argumentet fortfarande är lika starkt när det nu gått ett decennium sedan eurons införande. Går det att finna några skillnader i hur väl stabiliseringspolitiken fungerat i Finland, Danmark, Sverige och Norge mot bakgrund av deras olika grad av integration i EU och EMU? Hur väl respektive land lyckats med sin stabiliseringspolitik analyseras i två steg. I det första steget (kapitel 4) behandlas stabiliseringspolitiska utfall under perioden från 1995 fram till finanskrisens utbrott. Detta görs dels med hjälp av ekonometriska uppskattningar av avvikelser från den långsiktiga jämviktsnivån i reala variabler respektive avvikelser från inflationsmålet, och dels utifrån uppskattningar av graden av korrelation med världskonjunkturen. Det andra steget (kapitel 5) består av en fallstudie av hur väl de olika ländernas stabiliseringspolitiska regimer lyckats parera finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen som bröt ut hösten Fallstudien görs dels mot bakgrund av prognoser om hur utvecklingen borde ha blivit med tanke på den trendmässiga utvecklingen under tidigare år, och dels mot bakgrund av de större finans- respektive penningpolitiska krisåtgärder som vidtogs. Uppdelningen mellan åren fram till finanskrisens utbrott och tiden efter skulle också kunna beskrivas som en utvärdering av stabiliseringspolitiska utfall under normala fluktuationer respektive vid en större chock. 1.1 Antaganden och avgränsningar Denna uppsats är avgränsad till stabiliseringspolitiken, och berör därmed endast en begränsad del av de konsekvenser av ett EMU-medlemskap som brukar nämnas. Andra faktorer som exempelvis skillnader i handel, investeringar, politiskt inflytande, eller opinionsmässigt stöd för EU-projektet kommer inte att behandlas. Analysen begränsas vidare av ett antal antaganden. Till att börja med antas att stabiliseringspolitiken totalt sett syftar till att stabilisera ekonomin i respektive land runt långsiktigt hållbara nivåer för tillväxt, inflation och arbetslöshet. Detta oavsett vilken eller vilka aktörer som bedriver stabiliseringspolitiken eller vilka instrument de har till sitt förfogande. Vidare, och kopplat till detta, antas de nordiska länder som har egen valuta och rörlig växelkurs ha centralbanker som bedriver så kallad flexibel inflationsmålspolitik. I kapitel 2 förklaras och diskuteras dessa båda antaganden närmare. 2

8 Slutligen görs också det förenklande antagandet att de fyra länderna möter samma stabiliseringspolitiska förutsättningar utöver de skillnader som följer av deras olika grad av integration i EU och EMU. Skillnaden i europeisk integration får framför allt konsekvenser för penningpolitiken. Antagandet görs eftersom det inom den begränsade ramen för denna uppsats saknas möjlighet att på ett rättvisande sätt gå igenom exempelvis det finanspolitiska norm- och regelverket i varje land med skillnader i nationella utgiftsbegränsningar, transfereringssystem och annat. Undantag görs endast för de norska oljefonderna eftersom de är av en helt annan dignitet än andra finanspolitiska faktorer såsom exempelvis skillnader i nationella utgiftstak. Ett bortseende från oljetillgångarna och den roll de kan spela skulle som vi ska se sannolikt snedvrida resultaten kraftigt. 1.2 Tidigare forskning Debatten om konsekvenserna av en gemensam europeisk valuta var av förklarliga skäl mycket livlig innan och i samband med eurons införande. För Sveriges del gällde detta inte minst i anslutning till folkomröstningen om medlemskap i EMU år Bland annat gjordes två större statliga utredningar, den ena med uppgift att utreda de övergripande konsekvenserna av ett svenskt deltagande i EMU från starten (SOU 1996:158) och den andra för att utreda de specifikt stabiliseringspolitiska konsekvenserna (SOU 2002:16) 4. Calmfors (2009) summerar den dåvarande svenska debatten och identifierar ett antal argument som var aktuella i samband med folkomröstningen, och som i stora drag torde vara allmänt kända. I det stora hela sammanfaller Calmfors sammanfattning med den första EMUutredningens övergripande slutsatser om att det fanns samhällsekonomiska effektivitetsskäl för ett deltagande i valutaunionen och stabiliseringspolitiska skäl emot. 5 Tio år efter eurons tillkomst tycks debatten i forskarvärlden ha tagit fart på allvar igen. Det har nu gått tillräckligt lång tid för att man ska kunna göra de första större utvärderingarna av resultatet, och av de tidigare argumenten för och emot medlemskap. Detta trots att frågan om exempelvis ett svenskt medlemskap inte har varit politiskt aktuell sedan folkomröstningen Här refereras kort till några av de framställningar från de senaste åren som helt eller 4 SOU 2002:16 kommer att behandlas närmare i avsnitt 2.2 som en del av de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. 5 På det hela taget avrådde utredningen från ett svenskt deltagande i valutaunionen från starten. Detta huvudsakligen mot bakgrund av de ansträngda statsfinanserna och den höga arbetslöshet som rådde, och att man därför utan en nationell penningpolitik skulle kunna drabbas hårt av eventuella asymmetriska chocker. Vid den tidpunkten gjordes också bedömningen att färre länder skulle komma att delta i valutaunionen från starten än vad som senare blev fallet. Utredningen förordade dock en svensk medverkan på sikt. (SOU 1996:158 s ) 3

9 delvis fokuserar på de nordiska länderna och därmed är av speciellt intresse för denna undersökning. Calmfors (2009) menar att de stabiliseringspolitiska riskerna för Sveriges del med att gå med i valutaunionen idag måste bedömas vara mindre än vad som tidigare förutsågs. Skälet till det är emellertid inte att man skulle ha missbedömt riskerna för asymmetriska störningar eller överskattat de stabiliseringspolitiska inskränkningar som följer med en gemensam valuta. Skillnaden är istället att de svenska statsfinanserna förbättrats avsevärt och att finanspolitiken därför nu är väl rustad för att kunna användas stabiliseringspolitiskt, enligt Calmfors. Konjunkturrådet (2009, s 10-17) analyserar de övergripande konsekvenserna av tio år med euron för penningpolitik, finanspolitik, finansiell integration, handel och investeringar. I undersökningen ingår både de länder som valt att införa den gemensamma valutan och de länder Danmark, Sverige och Storbritannien som valt att stå utanför. Vad beträffar den makroekonomiska utvecklingen, som bland annat analyseras utifrån beräkningar av det så kallade produktionsgapet 6 i respektive land, understyrker författarna att den gångna tioårsperioden i det stora hela kännetecknats av ekonomisk stabilitet. Det gör det svårt att urskilja hur mycket av den överlag goda utvecklingen i euroområdet som beror på att EMUprojektet varit lyckat från stabilitetssynpunkt. De konstaterar dock bland annat att finanspolitiken i EU:s medlemsstater ofta varit procyklisk och därmed destabiliserande, framför allt i euroområdet. Samtidigt bedöms exempelvis den Europeiska centralbanken (ECB) ha lyckats väl med att skapa förtroende för sin penningpolitik, och anses sedan finanskrisens utbrott hösten 2008 ha gjort ett bra jobb. Konjunkturrådet konstaterar att både Danmark och Sverige överlag befinner sig i ekonomiskt någorlunda gynnsamma lägen för en anslutning till euron. När det gäller Danmark rekommenderar man en anslutning eftersom landet till följd av sin fasta växelkurs mot euron ändå inte har någon penningpolitisk frihet att tala om, varför huvudargumentet för ett fortsatt utanförstående faller. Författarna menar därför att Danmark säkerligen skulle vinna på att ansluta sig. För Sveriges del anses det inte klart att förlusterna av den egna penningpolitiken uppvägs av de potentiella vinsterna av ökad handel och annat. Men man menar samtidigt att vinsterna av en självständig penningpolitik dessa första tio år varit små. Söderström (2008) finner bland annat att de svenska konjunkturcyklerna stämt relativt väl överens med cyklerna i euroområdet sedan mitten av 1990-talet. Det tyder på att de större chocker som drabbat de europeiska ekonomierna varit relativt symmetriska. Detta delresultat 6 Se avsnitt 2.1 för en diskussion kring detta begrepp. 4

10 pekar även det mot att vinsterna av en självständig penningpolitik varit små. Economidou och Kool (2009) kommer fram till ett liknande resultat när de undersöker åren och finner att Sverige och Danmark inte visar en nämnvärt större benägenhet för asymmetriska störningar än de flesta länder i euroområdet. Därmed menar författarna att de borde kunna införa euron utan stora makroekonomiska kostnader. Larsson m fl (2009) undersöker också hur väl konjunkturcyklerna i Finland, Danmark, Sverige och Norge överensstämt med cyklerna i bland annat euroområdet över tid. Resultaten tyder på att Finland och Danmark blivit konjunkturmässigt mer synkroniserade med euroområdet sedan Någon sådan tendens kan dock inte sägas gälla för Sverige, medan Norge å sin sida snarare blivit mindre synkroniserat med euroområdet. Detta tyder på att en gemensam valuta främjar synkronisering. Därmed skulle förlusterna av att inte ha någon egen penningpolitik skulle avta med tiden. En anmärkningsvärd detalj är att Larsson m fl (2009) skattar avsevärt lägre i vissa fall till och med negativa konjunkturkorrelationer med euroområdet jämfört med exempelvis Söderström (2008), med ett par års skillnad i startår som enda tydliga förutsättningsmässiga skillnad. Se vidare Larsson m fl (2009) för en god översikt av ytterligare studier inom närliggande ämnesområden med anknytning till de nordiska länderna. 5

11 2. Stabiliseringspolitikens mål och medel Stabiliseringspolitik syftar på ekonomisk politik som bedrivs i syfte att stabilisera konjunkturen. Den delas traditionellt upp i penning- respektive finanspolitik. Med den förra menar man centralbankens ekonomiska politik med räntorna som viktigaste instrument, medan finansdepartementet och ytterst parlamentet ansvarar för den senare, som huvudsakligen består av uppsättningen av skatter, transfereringar och offentlig konsumtion. Uppgiftsfördelningen och formerna för samspelet mellan penning- och finanspolitik avgörs, som vi ska se, delvis av vilken växelkursregim landet har. 2.1 Nominella och reala målvariabler för penningpolitiken Ohlsson (2002, s 243) kallar full sysselsättning och prisstabilitet för de två traditionella stabiliseringspolitiska målen. I de flesta utvecklade länder dominerar idag den inhemska prisstabiliteten som mål, åtminstone formellt. Detta genom stabiliseringspolitiska regimer där en centralbank med låginflationsmål spelar huvudrollen, och där valutan har flytande växelkurs mot omvärlden. 7 Det är emellertid få som menar att centralbanken bör följa inflationsmålet slaviskt oavsett utvecklingen i den reala ekonomin. Lars E. O. Svensson (1999) har exempelvis myntat begreppet flexible inflation targeting, eller flexibel inflationsmålspolitik. Begreppet har blivit relativt utbrett inom makroekonomin. En sådan politik innebär att centralbanken vid penningpolitiska beslut utgår från och försöker minimera en så kallad målfunktion. Denna innehåller både inflationens avvikelse från målet (inflationsgapet) och en real indikator bestående av storleken på det så kallade produktionsgapet, det vill säga produktionsnivåns avvikelse från långsiktig jämvikt. En sådan funktion kan skrivas L t = (π t π T ) 2 + λ (y t y*) 2 (2.1) där L t är centralbankens förlust i period t, π t och y t står för inflationstakt respektive produktionsnivå i period t, π T är inflationsmålet och y* är den långsiktigt hållbara produktionsnivån. Det implicerar att (y t y*) är produktionsgapet och λ står för hur mycket vikt centralbanken lägger vid att minimera produktionsgapet relativt inflationens avvikelse från målet. Man antar att λ > 0 för en centralbank som bedriver flexibel inflationsmålspolitik, 7 Centralbankens huvudroll faller sig naturlig eftersom penningpolitiken vid rörlig växelkurs och låginflationsmål får betydligt större genomslag än finanspolitiken. Detta visas bland annat av den så kallade Mundell-Fleming -modellen, se Carlin och Soskice (2006, s ). För ett vidare resonemang kring penning- respektive finanspolitikens möjligheter vid olika växelkursregimer, se exempelvis Söderström (2007). 6

12 och som därmed tar åtminstone viss hänsyn till reala variabler. Det ska jämföras med λ = 0 för en centralbank som agerar strikt inflationsbekämpande. (Svensson 2002) Hur centralbanken agerar vid målkonflikter mellan att stabilisera inflationen kring målet och att minimera produktionsgapet, till exempel vid en utbudsstörning, är sedan beroende av hur mycket vikt man fäster vid den nominella respektive reala stabiliteten. Detta illustreras av storleken på λ. Tanken är att centralbanken vid en målkonflikt kan undvika en del av de potentiella negativa effekterna på reala variabler som arbetslöshet och tillväxttakt i produktion genom att gradvis istället för omedelbart justera inflationen tillbaka mot inflationsmålet. Svensson (2009, s 8) menar idag, som medlem av Riksbankens direktion, att flexibel inflationsmålspolitik fortfarande är det bästa sättet att bedriva penningpolitiken före, under och efter finanskrisen. Det går också att ana att Sveriges riksbank liksom andra centralbanker tagit åtminstone vissa hänsyn till den reala ekonomin under den pågående lågkonjunkturen. 8 I denna uppsats antas att de nordiska länder som har egen valuta och rörlig växelkurs också har centralbanker som trots låginflationsmål bedriver flexibel inflationsmålspolitik. 2.2 Stabiliseringspolitik i en valutaunion: Stärkt roll för finanspolitiken I en valutaunion som EMU får finanspolitiken ökad betydelse i och med att en gemensam penningpolitik definitionsmässigt inte kan vara optimerad för varje enskilt land utan måste se till vad som är optimalt för valutaunionen som helhet. Destabiliserande faktorer i enskilda länder bemöts därför inte av den gemensamma penningpolitiken såvida de inte riskerar att destabilisera hela valutaunionen. Samtidigt möter finanspolitiken i en valutaunion inte samma neutraliserande effekter av räntor och valutakurser 9, och kan därmed få större genomslag. En komplicerande faktor är dock att finanspolitiken samtidigt har flera andra uppgifter att fylla, såsom inkomstomfördelning och resursallokering. Ett knappt år innan den svenska folkomröstningen om införande av euron kom som tidigare nämnts en svensk statlig utredning med fokus specifikt på de stabiliseringspolitiska konsekvenserna av ett införande av euron. Utredningen ska ses delvis mot bakgrund av den första så kallade EMU-utredningen från 1996, som lyfte fram förlusten av den egna penningpolitiken som det huvudsakliga argumentet emot ett medlemskap. 10 Den nya utredningen fokuserade på två huvudfrågor. Den första frågan gällde hur ett inträde i valutaunionen skulle komma att förändra behovet av kontracyklisk stabiliseringspolitik. 8 Se exempelvis resonemangen i Sveriges riksbank (2009, s 5-7). 9 Se exempelvis Carlin och Soskice (2006, s ) eller Söderström (2007) för vidare resonemang kring finans- och penningpolitikens för- och nackdelar med fast respektive rörlig växelkurs. 10 Se avsnitt 1.2 eller SOU 1996:158. 7

13 Utredarna konstaterade att svaret på frågan berodde på i vilken utsträckning de makroekonomiska störningar som träffar ekonomin blir annorlunda i en valutaunion, samt på i vilken utsträckning ekonomins anpassningsförmåga till dessa kan komma att ändras. Man lyfte särskilt fram att ökad flexibilitet i lönebildningen till viss del skulle kunna kompensera för förlusten av en nationell penningpolitik. Samtidigt varnade man dock för att löneökningar som ändå blev högre än vad det fanns utrymme för skulle komma att verka destabiliserande och bli svårare att hantera i en valutaunion. Sammanfattningsvis menade utredarna att det även fortsättningsvis skulle finnas behov av nationell stabiliseringspolitik, utöver den gemensamma stabiliseringspolitik som bedrivs av ECB. (SOU 2002:16 s 9-14) Den andra frågan som utredningen sökte besvara var hur finanspolitiken, det enda återstående nationella stabiliseringspolitiska instrumentet, skulle kunna göras så effektiv som möjligt under de nya förutsättningarna. Eftersom det nominella ankaret skulle utgöras av ECB:s låginflationsmål bedömde man att ett stabiliseringspolitiskt mål för finanspolitiken snarare borde fokusera på den reala ekonomin. Man ansåg det naturligt att finanspolitiken skulle ha som övergripande stabiliseringspolitiskt mål att motverka större svängningar i aktivitetsnivån på såväl kort som medellång sikt. Mer tekniskt kan detta uttryckas som att det s.k. produktionsgapet (avvikelsen mellan faktisk BNP och långsiktigt hållbar BNP) inte får bli alltför stort. Detta mål kan också tolkas som att politiken ska motverka stora svängningar i sysselsättning och arbetslöshet runt de långsiktigt hållbara nivåerna (jämviktsnivåerna). (SOU 2002:16, s 16) I stort innebar utredningens slutsatser alltså till att börja med att ett behov av ytterligare stabilisering utöver ECB:s penningpolitik skulle kvarstå vid en anslutning till euron. Man menade vidare att finanspolitiken skulle kunna stå för denna ytterligare stabilisering av den reala ekonomin, förutsatt att politiken kunde bedrivas på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Den inhemska stabiliseringspolitiken borde i så fall få ett mål uttryckt i reala termer. 2.3 Antagandet om stabiliseringspolitikens övergripande mål, och förutsättningarna för den statistiska analysen Vi har sett att centralbanken, som har huvudansvaret för stabiliseringspolitiken vid rörlig växelkurs, kan anses ta hänsyn till både nominell och real stabilitet enligt modellen med flexibel inflationsmålspolitik. Modellen är relativt inflytelserik idag, och vi antar att alla självständiga centralbanker med inflationsmål jobbar på detta sätt. Samtidigt har vi också sett att de naturliga övergripande målen för stabiliseringspolitiken i en valutaunion fortfarande är 8

14 stabilisering av inflationen vid inflationsmålet och av reala variabler som produktion och sysselsättning vid långsiktigt hållbara nivåer. Uppgiften att upprätthålla de båda målen delas då av den gemensamma penningpolitiken och den nationella finanspolitiken, men i det stora hela ändras inte dessa stabiliseringspolitikens sammanlagda syften. Man kan säga att ett minimerande av förlustfunktionen (2.1) kvarstår som övergripande mål, men att det gäller för flera samverkande aktörer gemensamt. Antagandet att stabiliseringspolitiken i de undersökta länderna överlag syftar till att stabilisera inflationen vid inflationsmålet, men också till att minimera reala variablers avvikelse från långsiktigt hållbara nivåer, är därmed högst rimligt. Den statistiska analysen kommer att syfta till att undersöka hur väl en stabiliseringspolitik som antas ha ett sådant kombinerat mål kan sägas ha lyckats i respektive land. Vi har också sett att delmålet att stabilisera produktionen lika gärna kan uttryckas i termer av det traditionella stabiliseringspolitiska målet att stabilisera sysselsättning och arbetslöshet vid långsiktigt hållbara nivåer den vanliga nationalekonomiska definitionen av full sysselsättning. Med tanke på att arbetslösheten är betydligt lättare att observera i realtid än produktionen och i synnerhet än produktionsgapet, är det också rimligt att även arbetslösheten används som kompletterande real indikator. Analysen kommer därför att fokusera på tre variabler; inflation, produktionsnivå och arbetslöshet. Dessa kommer från och med nu att benämnas nyckelvariabler, för att särskilja dem från de teoretiska målvariablerna om inflationsgap och produktionsgap som ingår i förlustfunktionen. För att analysen ska bli meningsfull krävs emellertid att respektive lands grad av integration i det europeiska samarbetet och därmed övergripande stabiliseringspolitiska förutsättningar klarläggs. Detta är temat för nästa kapitel. 9

15 3. Stabiliseringspolitikens förutsättningar i de nordiska länderna Det här kapitlet behandlar Finlands, Danmarks, Sveriges och Norges övergripande stabiliseringspolitiska förutsättningar. Huvudtemat är skillnaderna i europeisk integration, och de stabiliseringspolitiska konsekvenser som följer av dessa skillnader. Som nämndes i inledningen antas länderna i övrigt möta samma förutsättningar. Det enda undantaget utgörs av de norska oljefonderna. 3.1 Övergripande europeiska förutsättningar Detta avsnitt ger en bakgrund till hur medlemskap i EU och EMU påverkar förutsättningarna för stabiliseringspolitiken. I de påföljande avsnitten kommer de enskilda ländernas respektive grad av integration och därmed i hur hög grad de berörs av dessa gemensamma regler att behandlas Gemensam europeisk penningpolitik ERM, EMU och ECB Den första grunden till dagens Ekonomiska och monetära union (EMU) lades Då valde EU:s medlemsländer att knyta sina valutor till varandra genom den gemensamma valutaenheten ECU (European Currency Unit), som var eurons föregångare. Ramen för samarbetet utgjordes av den så kallade växelkursmekanismen ERM (Exchange Rate Mechanism). När euron infördes elektroniskt vid ingången av 1999 ersattes ERM av ERM II, som innebär att de nationella valutakurserna som huvudregel får variera maximalt plus eller minus 15 procent i förhållande till en fast riktkurs mot euron. Syftet med införandet av ERM II var bland annat att underlätta övergången till euro och att genom samordning av penningpolitiken skydda valutamarknaden från yttre påfrestningar. (EU-upplysningen 2009b) För att få ta det slutliga steget och införa euron måste en medlemsstat uppfylla vissa uppställda krav på prisstabilitet, sunda offentliga finanser, stabil växelkurs och låga räntor, som kallas för konvergenskriterierna. Kravet på stabil växelkurs innebär att en medlemsstat måste hålla sin valutakurs inom det tillåtna variationsbandet i ERM II i minst två år utan att devalvera. (EU-upplysningen 2009c) 16 av EU:s 27 medlemsstater har i dagsläget ersatt sina nationella valutor med euron. Utöver dessa deltar Danmark, Estland, Lettland och Litauen i ERM II. Europeiska rådets resolution från 1997 som inrättade ERM II anger att deltagande i växelkursmekanismen är frivilligt för de länder som inte infört euron, men att de kan förväntas ansluta sig. (EUupplysningen 2009b) 10

16 I och med att ECU omvandlades till euro 1999 övertog den Europeiska centralbanken (ECB) ansvaret för penningpolitiken i euroområdet, i samarbete med centralbankerna i de länder som infört euron. Huvudmålet med penningpolitiken 11 anges i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 12 (art ), och skall vara att upprätthålla prisstabilitet. Utan att huvudmålet åsidosätts ska penningpolitiken också enligt samma artikel stödja den allmänna ekonomiska politiken inom gemenskapen i syfte att bidra till att förverkliga gemenskapens mål [om hög sysselsättning och hållbar icke-inflatorisk tillväxt]. Huvuduppgifterna är att utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet, utföra valutamarknadsoperationer, förvalta medlemsstaternas valutareserver och att främja ett väl fungerande betalningssystem (art EUF). ECB:s konkreta tolkning av målet om prisstabilitet är en inflationstakt på under, men nära, 2 % på medellång sikt (Europeiska centralbanken 2009). Den gemensamma penningpolitiken har ett fördragsfäst oberoende. Enligt fördraget (art. 130 EUF) ska varken ECB eller någon nationell centralbank eller någon medlem av deras beslutande organ begära eller ta emot instruktioner från gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan, från medlemsstaternas regeringar eller från något annat organ. Gemenskapsinstitutionerna, gemenskapsorganen och medlemsstaternas regeringar förbinder sig att respektera denna princip och att inte söka påverka medlemmarna av ECB:s eller de nationella centralbankernas beslutande organ när de fullgör sina uppgifter Finanspolitiska begränsningar inom EU Även för finanspolitiken finns vissa gemensamma riktlinjer som fastställer medlemsstaternas finanspolitiska ramar. Förfarandet vid alltför stora underskott, eller Maastrichtreglerna (art. 126 EUF), möjliggör för ministerrådet att sätta press på medlemsstater som har alltför stora varaktiga 11 Fördraget hänvisar till det Europeiska centralbankssystemet (ECBS), och inte till ECB, som huvudaktör för penningpolitiken. ECBS består av ECB i samarbete med alla centralbanker i EU:s medlemsländer. Förutsättningen för fördraget var emellertid att alla medlemsstater skulle införa euron. Eftersom så ännu inte är fallet uppfylls ECBS uppgifter tills vidare av det så kallade eurosystemet, som består av ECB i samarbete med alla centralbanker i de länder som infört euron. I fördragstexten är dock målet för den europeiska penningpolitiken alltjämt utformat som ett mål för ECBS, och inte för ECB ensamt eller för eurosystemet. (Europeiska centralbanken 2004, s 9) I strikt mening är det alltså också ECBS och inte ECB som har huvudansvaret för penningpolitiken. I de flesta praktiska sammanhang bör dock skillnaden vara försumbar. För att inte skapa onödig begreppsförvirring och med hänsyn till vedertaget språkbruk i den allmänna svenska debatten kommer det därför i återstoden av denna uppsats att uttryckas som att ECB har det övergripande ansvaret för penningpolitiken i de länder som infört euron. 12 Detta fördrag hette tidigare Fördraget om upprättandet av den Europeiska gemenskapen (eller EGfördraget ), men bytte namn vid Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december

17 underskott i de offentliga finanserna. Rådet kan utfärda rekommendationer om att dessa ska rättas till, och i sista hand givet att medlemsstaten infört euron som valuta utdöma böter. För att ett underskott inte ska anses alltför stort krävs att den offentliga sektorns finansiella sparande inte annat än undantagsvis visar underskott som motsvarar mer än 3 procent av BNP. Dessutom ska den offentliga sektorns bruttoskuld inte överstiga 60 procent av BNP, eller vara minskande mot denna nivå. Dock anses förhållandena exceptionella om BNP i ett land faller med mer än 2 procent under ett år. I så fall kan underskotten tillåtas vara större än 3 procent av BNP utan att föranleda åtgärder från ministerrådet. Även vid BNP-fall på mellan 0,75 och 2 procent kan rådet besluta att exceptionella omständigheter råder och att större underskott därför ska tillåtas. (SOU 2002:16, s 128) Vidare finns Stabilitets- och tillväxtpakten från 1997 som hänger samman med förfarandet vid alltför stora överskott ovan. Den innebär att medlemsstaterna förbinder sig att sträva mot att på medellång sikt ha nära balans eller överskott i de offentliga finanserna. Detta är normalt sett en förutsättning för att alltför stora underskott ska kunna undvikas i lågkonjunktur, även om den exakta betydelsen av nära balans inte preciseras närmare. (SOU 2002:16, s 129) De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken är en tredje form av begränsning för finanspolitiken. Finansministerrådet (Ekofin) utarbetar varje år riktlinjer som omfattar både strukturåtgärder och finanspolitik, och riktar sig delvis till enskilda medlemsstater och delvis till samtliga. Om rådet finner att någon medlemsstat inte följer dessa riktlinjer har det möjlighet att anta särskilda rekommendationer till denna, vilket är en möjlighet att sätta politisk press på medlemsstaten. (SOU 2002:16, s 129) Det finns förstås ett syfte med dessa begränsningar, som har att göra med det faktum att ländernas finanspolitiska agerande i en valutaunion kan få effekter för de andra medlemsstaterna, och i förlängningen för hela valutaunionens stabilitet. Detta speciellt eftersom staternas agerande inte kan neutraliseras via reaktioner i räntor och växelkurser på samma sätt som mellan länder med skilda valutor. (SOU 2002:16, s ) 3.2 Finland Finland gick med i EU vid ingången av år Finland var också bland de länder som införde euron den 1 januari 2002 då den först infördes som sedlar och mynt. Finland är därmed det skandinaviska land som integrerat sin ekonomi mest med andra EU-länder. Finlands Bank (Suomen Pankki) har en självständig ställning. Den finska centralbankslagen slår explicit fast att Finlands Bank skall genomföra den monetära politik som Europeiska 12

18 centralbankens råd har utformat. (Lag om Finlands Bank /214, 1-3 ) Penningpolitiskt är Finland med andra ord helt underställt de beslut som fattas av ECB. 3.3 Danmark Danmark gick med i dåvarande EEG redan 1973 (Lindahl 2009). Efter en folkomröstning med negativt resultat år 2000 har man dock inte infört euron, utan behåller åtminstone tills vidare den danska kronan (Danmarks Nationalbank 2003, s 125). 13 Danmark har sedan tidigt 1980-tal haft fast växelkurs, först mot D-marken och sedermera från 1999 mot euron inom ramen för ERM II. 14 Andra aspekter än växelkursen, såsom exempelvis konjunkturutvecklingen, ska inte spela in vid utformningen av penningpolitiken. (Danmarks Nationalbank 2003, s 21) Centralbanken Danmarks Nationalbank blev självständig redan 1936, i och med att den lag som fortfarande idag reglerar bankens verksamhet trädde i kraft. Danmarks Nationalbanks uppdrag består i att maintain a safe and secure currency system and to facilitate and regulate the circulation of money and the extension of credit. I samband med lagstiftandet uttalades att den första halvan av målet upprätthållandet av ett stabilt betalningsväsen innefattade att stabila växelkurser skulle eftersträvas. Nationalbanken har tagit fasta på det och anser att man därmed har mandat att bedriva en penningpolitik som i huvudsak syftar till fast växelkurs mot euron. (Danmarks Nationalbank 2003, s ) Den fasta växelkursen innebär att Danmark, på samma sätt som EMU-länderna, i princip får lita till finanspolitiken som stabiliseringspolitiskt verktyg. Det som skiljer i jämförelse med exempelvis Finland är att man fortfarande i princip har kvar möjligheten att devalvera eller revalvera den danska kronan. En sådan justering av växelkursen har dock inte skett sedan 1987, och inom ERM II måste detta i så fall ske genom en överenskommelse på ministernivå med euroländerna samt med ECB och EU:s övriga centralbanker om en ny centralkurs för den danska kronan (Danmarks Nationalbank 2003, s 23). Danmarks Nationalbank (2003, s 121) menar att syftet med den fasta växelkursen mot euron är att kunna följa euroområdets låginflationspolitik. Man hävdar också att det på lång sikt inte är någon skillnad på att värna den egna valutans inhemska respektive internationella köpkraft. 13 Efter att det danska folket i en första folkomröstning 1992 röstat nej till Fördraget om den Europeiska unionen som bland annat upprättade EMU med målet att införa en gemensam valuta förhandlade Danmark till sig undantag från skyldigheten att införa den gemensamma valutan. (Danmarks Nationalbank 2003, s 125) 14 Danmark har här avtalat om ett fluktuationsband på plus eller minus 2,25 procent mot euron, vilket är betydligt snävare än det maximala bandet på 15 procent. (Danmarks Nationalbank 2003, s 22) 13

19 3.4 Sverige Sverige gick med i EU den 1 januari 1995 efter en folkomröstning. Riksdagen beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen från starten, och vid en folkomröstning 2003 uttalade sig en majoritet av folket emot ett införande av euron. Sverige deltar därför inte i ERM II och strävar inte efter att uppfylla konvergenskravet om stabil växelkurs mot euron (EU-upplysningen 2009c). Sveriges riksbank är en myndighet under riksdagen och har ett grundlagsfäst oberoende. Regeringsformen slår fast att Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken och vidare att inga andra myndigheter får bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik. (RF 9 kap. 13 ) Riksbankslagen anger vidare att målet för den penningpolitiska verksamheten skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde samt att den också ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. (Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 1 kap. 2 ) Riksbankens tolkning av målet om upprätthållandet av ett fast penningvärde är att den årliga ökningen av konsumentprisindex ska vara två procent, med ett toleransintervall på plus eller minus en procentenhet. Den svenska kronan har flytande växelkurs sedan 1992, och 1993 specificerade Riksbanken sitt låginflationsmål fick Riksbanken sin nuvarande mer oberoende ställning, i och med att målet om prisstabilitet fastställdes i lag och en oberoende direktion med sex ledamöter inrättades för att fatta de penningpolitiska besluten. 15 (Gleisner m fl 2009) 3.5 Norge Det norska folket har vid två tillfällen, 1972 respektive 1994, uttalat sig emot EEG- respektive EU-medlemskap. (Regeringen (Norge) 2009) Norge ingick dock tillsammans med bland andra Finland och Sverige det så kallade EES-avtalet 16 som började gälla 1994, men som inte innebär några stabiliseringspolitiska begränsningar för Norges del. Den norska kronan har flytande växelkurs. Centralbanken Norges Bank är i lag bunden att följa de riktlinjer för penningpolitiken som regeringen ställer upp, samt att informera finansministeriet innan den fattar beslut av särskild vikt (Act of 24 May 1985 relating to Norges Bank and the Monetary System etc, 1 kap. 2 ). Regeringen har senast 2001 fastställt 15 Direktionen utses av riksbanksfullmäktige, som i sin tur utses av riksdagen. Till och med 1998 var riksbanksfullmäktige högsta beslutande organ. (Gleisner m fl 2009) 16 EES-avtalet omfattar idag samtliga EU:s medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein. Avtalet innebär att länderna omfattas av EU:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, samt berör också vissa andra områden inom exempelvis miljöskydd, konsumentskydd och utbildning. (EU-upplysningen 2009a) 14

20 ett omfattande operativt mål att stabilisera kronans inhemska och internationella värde samt stödja finanspolitiken, vilket sammanfattas i ett mål på 2,5 procents inflation i konsumentpriserna (Regulation on Monetary Policy of 29 March 2001, 1 ). Norges Banks direktion tillsätts av den norska regeringen, medan fullmäktige ( representantskapet ) tillsätts av Stortinget (Norges Bank 2009). Finanspolitiskt är Norge, till skillnad från de övriga länderna, inte underställt några gemensamma europeiska begränsningar, och har dessutom i och med oljefonderna stora möjligheter att gripa in och påverka ekonomin Sammanfattande kommentarer I mycket stora drag är förutsättningarna alltså sådana att Finland, Danmark och Sverige är EU-medlemmar, medan Norge endast är EES-medlem. EES-avtalet innefattar till skillnad från fullvärdigt EU-medlemskap inga stabiliseringspolitiska förpliktelser. Sverige bedriver trots sitt EU-medlemskap liksom Norge en nationell penningpolitik med rörlig växelkurs och låginflationsmål. Finland saknar nationell penningpolitik genom att man infört euron. Det gäller i princip även Danmark, som har fast växelkurs mot euron och därmed inte kan använda den nationella penningpolitiken för stabiliserande ändamål. ECB bedriver emellertid också en penningpolitik med låginflationsmål, om än med hänsyn till euroområdet som helhet, och som därför måste bli mindre finjusterad till nationella förhållanden. Därför hänger en lyckad nominell och real stabilisering för Finlands och Danmarks del också i högre grad än för Sverige och Norge på att finanspolitiken bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Finanspolitiskt finns det som vi har sett också flera typer av gemensamma europeiska regler för att främja långsiktighet i politiken, men som också på kort sikt utgör begränsningar för Finland, Danmark och Sverige. Därför har Norge, som också i och med oljefonderna har finanspolitiska muskler av en helt annan dimension än de övriga länderna, på kort sikt betydligt större möjligheter att bedriva diskretionär finanspolitik. 17 En jämförelse av de nordiska ländernas stabiliseringspolitiska förutsättningar kan inte göras på ett rättvist sätt utan hänsyn till den roll som spelas av de fonder som förvaltar den norska statens oljeintäkter. Statens pensjonsfond Global är den klart största och viktigaste av dessa. Fonden förvaltas aktivt och ger en viss avkastning per år, och fyller en funktion som buffert inför en förväntad framtid med en åldrande befolkning. Samtidigt används avkastningen för finanspolitiska ändamål. Den reala avkastningen beräknas till i genomsnitt fyra procent av fondkapitalet per år, vilket medför att den övriga statsbudgeten kan visa ett genomsnittligt underskott i motsvarande storleksordning, enligt riktlinjer som fastställdes Fonden motsvarade redan år 2007 närmare 100 procent av Norges BNP och är snabbt växande, vilket också förväntas medföra gradvis ökande absolut avkastning. (Velculescu 2008) Det innebär givetvis en mycket kraftig stabiliseringspolitisk resurs att ta till i dåliga tider. De finanspolitiska riktlinjerna säger också explicit att ekonomiska fluktuationer ska dämpas och arbetslösheten hållas låg (Det kongelige finansdepartementet 2009, s 5) 15

21 4. Stabilisering under normala konjunktursvängningar: Perioden Detta kapitel behandlar de stabiliseringspolitiska utfallen i perioden från 1995 fram till halvårsskiftet 2008, strax före finanskrisens utbrott. Anledningen till valet av 1995 som startår är de svenska och finska EU-inträdena vid årets början, tillsammans med Norges aktiva val att stå utanför. Därmed grundlades de övergripande stabiliseringspolitiska förutsättningarna som kommit att råda i de nordiska länderna fram till idag. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att förhållandena inte har varit helt oförändrade sedan Den kanske allra tydligaste skiljelinjen är början av år Då infördes euron elektroniskt, och Finland och Danmark knöt i och med det sina valutor till euron inom ramen för ERM II vilket för Finlands del var det avgörande steget för en övergång till euron. Det är också noterbart att Sveriges riksbank samtidigt fick den mer självständiga ställning den har idag. På grund av dessa viktiga förändringar kommer siffror för åren från och med 1999 konsekvent att särredovisas parallellt med motsvarande siffror för hela perioden från och med Tabell 4.1 beskriver den absoluta utvecklingen i de tre nyckelvariablerna inflation i konsumentprisindex, tillväxt i BNP och arbetslöshet och för respektive land under de undersökta tidsperioderna. 18 Tabell 4.1 Genomsnittlig inflation, tillväxt och arbetslöshet i procent Jan 1995-jun 2008 Jan 1999-jun 2008 Inflation i KPI Tillväxt i BNP Arbetslöshet Inflation i KPI Tillväxt i BNP Arbetslöshet Finland 1,49 3,78 10,08 1,69 3,37 8,64 (1,028) (1,621) (2,571) (1,106) (1,519) (1,099) Danmark 2,12 2,14 4,94 2,15 1,84 4,58 (0,566) (1,533) (0,921) (0,648) (1,468) (0,703) Sverige* 1,29 3,08 7,76 1,48 3,13 6,79 (1,103) (1,568) (1,664) (1,017) (1,491) (1,030) Norge 2,04 3,04 3,77 2,00 2,48 3,54 (1,056) (2,342) (0,843) (1,195) (2,051) (0,684) Genomsnittlig procentuell inflationstakt i konsumentpriserna på årsbasis (månadsdata), genomsnittlig procentuell tillväxt i BNP på årsbasis (kvartalsdata) och arbetslöshet i procent av arbetskraften för respektive land (månadsdata) under de undersökta tidsperioderna. För en närmare genomgång hur varje variabel definieras, se bilaga 1. *På grund av ett brott i den svenska serien för arbetslöshet har en korrigering gjorts av denna serie, se bilaga 1. (Standardavvikelser inom parentes. Källor: Europeiska kommissionen; OECD) Som synes utifrån figur 1 19 och tabell 4.1 kännetecknades de undersökta tidsperioderna av både upp- och nedgångar i ekonomin. Sådana fluktuationer bör dock kunna betraktas som de 18 För närmare specifikationer och diskussion kring hur respektive variabel definieras och hur trenderna (avsnitt 4.1) räknats fram, se bilaga De grafiska beskrivningarna återfinns sist i uppsatsen. 16

22 normala utmaningar som de stabiliseringspolitiska regimerna ställs inför särskilt i jämförelse med den djupa lågkonjunktur som orsakats av den efterföljande finanskrisen. Därmed kan denna period sägas utgöra det normalläge som en stabiliseringspolitisk regim utformas utifrån, och som den därmed bör vara optimerad för. 4.1 Stabilitet i nyckelvariablerna Som vi har sett i tidigare kapitel skiljer sig ländernas stabiliseringspolitiska förutsättningar ganska avsevärt åt. Vi har samtidigt antagit att stabiliseringspolitiken oavsett vilken eller vilka aktörer som bedriver den eller vilka instrument de har till sitt förfogande i förlängningen och totalt sett syftar till att stabilisera (1) inflationen runt inflationsmålet och (2) reala variabler runt långsiktigt hållbara nivåer. Detta avsnitt undersöker hur väl kan en sådan politik kan anses ha lyckats Inflationens avvikelse från inflationsmålet Inflationens avvikelse från inflationsmålet är relativt rättfram att analysera, så till vida att de nationella målen består av mycket tydligt och klart formulerade procentsatser. Viss oklarhet föreligger dock om vilka priser det är som åsyftas och som därmed ska öka med den motsvarande procentsatsen på årsbasis. Vi gör här det förenklande antagandet att det är konsumentprisindex som avses i samtliga länder 20. Det förenklar jämförelsen länderna emellan och dessutom är konsistent med det inflationsmått som oftast används i den allmänna debatten. Med inflation avses därför inflation i konsumentpriser för återstoden av detta kapitel. ECB:s och därmed Finlands inflationsmål om under, men nära, 2 % antas här för enkelhets skull vara uttryckt som exakt två procent. Det antas vidare gälla även för Danmark, vars fasta växelkurs som vi sett syftar just till att kunna hålla euroområdets inflationstakt. Även Sverige har ett inflationsmål på två procent, medan Norge har ett mål på 2,5 procents inflation. Vi fokuserar här på dessa huvudmål för inflationen, och bortser därmed tillfälligt från eventuella toleransintervall för avvikelser från huvudmålet. Tabell 4.2 kan sedan härledas direkt från tabell 4.1 ovan. 20 För en vidare diskussion om hur inflationsmåttet är definierat och om konsumentprisernas lämplighet som inflationsmått, se bilaga 1. 17

23 Tabell 4.2 Genomsnittlig avvikelse från inflationsmålet (procentenheter) m m6 Finland -0,511-0,307 (1,028) (1,106) Danmark 0,125 0,151 (0,566) (0,648) Sverige -0,713-0,525 (1,103) (1,017) Norge -0,461-0,503 (1,056) (1,195) Tabellen visar genomsnittlig avvikelse i inflation i nationell KPI (månadsvis, förändring jämfört med samma månad föregående år) från inflationsmålet i respektive land. (Källa: OECD) Som synes utifrån tabell 4.2 och figur 2 har Danmark i genomsnitt legat klart närmast sitt inflationsmål av de fyra länderna, och har samtidigt den klart minsta standardavvikelsen. Det placerar landet i en klass för sig när det gäller att stabilisera inflationen. Noterbart är också att Danmark är det enda av länderna som har ett genomsnitt som är högre än inflationsmålet. Finland, Sverige och Norge har överlag skjutit under sina respektive inflationsmål med ungefär en halv procentenhet. De uppvisar överlag en inbördes jämförbar bild vad gäller både genomsnitt och standardavvikelser, med något mindre genomsnittlig avvikelse för Finland efter 1999 och något större för Sverige om åren tas med Reala variablers avvikelse från långsiktiga jämviktsnivåer Beräkningen av produktionens avvikelse från de långsiktigt hållbara nivåerna är betydligt svårare att göra än inflationens avvikelse från målet. Ytterst beror det på att de långsiktigt hållbara nivåerna för framför allt produktion men även arbetslöshet inte är direkt observerbara, och i dagsläget råder heller ingen absolut konsensus kring hur de ska uppskattas. En första fingervisning om stabiliteten i de reala variablerna ges av storleken på standardavvikelserna i tabell 4.1. Om dessa siffror ska tolkas från stabilitetssynpunkt bygger det emellertid på att man tänker sig konstanta långsiktiga jämviktsnivåer för tillväxt respektive arbetslöshet vilka man alltid bör sträva mot att uppnå, och vilka i så fall antas representeras av de angivna medelvärdena. Det finns dock inget som säger att så behöver vara fallet. Över tid kan man istället tänka sig att det förekommer strukturella skillnader på arbetsmarknaden, varierande konjunkturpåverkan från omvärlden, och så vidare, och därför är det i så fall lämpligare att uppskatta en trend att jämföra med, som tar hänsyn till hur utvecklingen i de respektive variablerna ser ut. 18

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Lägesrapport om den ekonomiska situationen #EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den

Läs mer

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/göran Zettergren 2011-11-30 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: goran.zettergren@tco.se Sveriges Riksdag Finansutskottet 100 12 STOCKHOLM

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

FÖRBEREDELSER FÖR EN EUROPEISK MONETÄR UNION (EMU)

FÖRBEREDELSER FÖR EN EUROPEISK MONETÄR UNION (EMU) FÖRBEREDELSER FÖR EN EUROPEISK MONETÄR UNION (EMU) Anförande av riksbankschefen Urban Bäckström i Visby den 11 april 1996 Inom den europeiska unionen förbereds nu den förmodligen största valutareformen

Läs mer

"Sverige är redo för EMU-medlemskap"

Sverige är redo för EMU-medlemskap DN DEBATT/TORSDAG 22 november 2001 Lars Calmfors anser att fördelarna nu väger tyngre än nackdelarna: "Sverige är redo för EMU-medlemskap" Läget för ett svenskt medlemskap i EMU har ändrats radikalt. Fördelarna

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

(Framlagt av kommissionen den 19 mars 1997 i enlighet med artikel 189a.2 i Romfördraget) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

(Framlagt av kommissionen den 19 mars 1997 i enlighet med artikel 189a.2 i Romfördraget) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING Ändrat förslag till rådets förordning (EG) om påskyndning och klarläggning av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott /* KOM/97/0117 slutlig - CNS 96/0248 */ Europeiska gemenskapernas

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Ekonomisk rapport Översikt

Ekonomisk rapport Översikt Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av

Läs mer

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Tillägg den 7 september 2017 KPIF målvariabel för penningpolitiken Sedan september 2017 använder Riksbanken KPIF, konsumentprisindex med fast ränta,

Läs mer

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.3.2003 KOM(2003) 114 slutlig 2003/0050 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om det statistiska underlag som skall användas vid ändring av fördelningsnyckeln

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RÅD STÅNDPUNKT OM VÄXELKURSFRÅGOR RÖRANDE DE BLIVANDE MEDLEMSLÄNDERNA I EU

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RÅD STÅNDPUNKT OM VÄXELKURSFRÅGOR RÖRANDE DE BLIVANDE MEDLEMSLÄNDERNA I EU 18 november 2003 EUROPEISKA CENTRALBANKENS RÅD STÅNDPUNKT OM VÄXELKURSFRÅGOR RÖRANDE DE BLIVANDE MEDLEMSLÄNDERNA I EU I. ALLMÄNNA PRINCIPER När de nya medlemsstaterna anslutits till Europeiska unionen

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.5.2000 KOM(2000) 346 slutlig 2000/0137 (CNS) 2000/0134 (CNS) 2000/0138 (CNB) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA

Läs mer

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Riksbanken och penningpolitiken

Riksbanken och penningpolitiken Riksbanken och penningpolitiken Sverigefinska folkhögskolan Haparanda 27 maj 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och

Läs mer

En utvärdering av den svenska penningpolitiken (2006/07:RFR1)

En utvärdering av den svenska penningpolitiken (2006/07:RFR1) REMISS 2007-03-12 Dnr 2006/2099 Finansutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995 2005 (2006/07:RFR1) (Dnr 060-1070-06/07) Sammanfattning Riksgälden instämmer

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB)

EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Europeiska centralbanken (ECB) är den centrala institutionen i Ekonomiska och monetära unionen och har sedan den 1 januari 1999 ansvaret för den monetära politiken i euroområdet.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2016/2063(INI) 9.6.2016 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2015 (2016/2063(INI)) Utskottet för ekonomi

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) 13348/15 ECOFIN 798 UEM 383 FÖLJENOT från: inkom den: 22 oktober 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0012N Nationalekonomi A, Tillämpad makroekonomi Datum 2013-06-01 Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Tentamen Linda Wårell G

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Anförande. Med i EU, utanför EMU - några penningpolitiska aspekter. Förste vice riksbankschef Lars Heikensten

Anförande. Med i EU, utanför EMU - några penningpolitiska aspekter. Förste vice riksbankschef Lars Heikensten Anförande Förste vice riksbankschef Lars Heikensten FREDAG DEN 10 SEPTEMBER 1999 Med i EU, utanför EMU - några penningpolitiska aspekter Seminarium arrangerat av Handelsbanken Markets, Stockholm Låt mig

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket FORMAS 17 augusti 2017 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll

Läs mer

Riksbanken och dagens penningpolitik

Riksbanken och dagens penningpolitik Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder? Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder? Stefan Ingves Riksbankschef Money Macro and Finance Research Group, London, 15 oktober 2019

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN C 345/6 SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN AVTAL av den 1 september 1998 mellan Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euro-området avseende operativa förfaranden

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen

Läs mer

Anförande. Bör Sverige gå med i EMU? Förste vice riksbankschef Lars Heikensten. Frukostmöte med Stockholms stads finansstab 3 SEPTEMBER 1999

Anförande. Bör Sverige gå med i EMU? Förste vice riksbankschef Lars Heikensten. Frukostmöte med Stockholms stads finansstab 3 SEPTEMBER 1999 Anförande Förste vice riksbankschef Lars Heikensten 3 SEPTEMBER 1999 Bör Sverige gå med i EMU? Frukostmöte med Stockholms stads finansstab När den gemensamma valutan infördes från årsskiftet innebar det

Läs mer

6952/2/12 REV 2 KSM/AKI/jas/je DG G 1

6952/2/12 REV 2 KSM/AKI/jas/je DG G 1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 mars 2012 (OR. en) Inte rinstitutionellt ärende: 2012/0034 (NLE) 6952/2/12 REV 2 ECOFIN 198 FSTR 14 FC 9 REGIO 29 CADREFIN 111 OC 90 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Reviderad 2014-04-29 Fredrik Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Sverige och EMU. EMU- en ny epok i Europa

Sverige och EMU. EMU- en ny epok i Europa Sverige och EMU Jörgen Kennemar, Ekonomiska sekretariatet Mars 2003 EMU- en ny epok i Europa Den 14 september 2003 kommer svenska folket att ta ställning till om Sverige ska bli medlem i den Europeiska

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Redogörelse för penningpolitiken 2018 Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 14.10.2014 2014/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2013 (C8-0000/2014 2014/0000(INI)) Utskottet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Dir. 2016:114. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016

Kommittédirektiv. Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Dir. 2016:114. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Kommittédirektiv Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen Dir. 2016:114 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera

Läs mer

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013 Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten Lars Calmfors LO 19 juni 2013 Strukturarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet Conventional wisdom skiljer mellan strukturarbetslöshet (jämviktsarbetslöshet) och

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven

Förvaltning av guld- och valutareserven Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 24 juli om rapport från kommissionen: Konvergensrapport Sverige

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 24 juli om rapport från kommissionen: Konvergensrapport Sverige EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 24 juli 2002 ARBETSDOKUMENT om rapport från kommissionen: Konvergensrapport 2002 - Sverige Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande:

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014 Finanspolitiska rådet Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014 1 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (beredning i regeringen samt beslut

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer