HEDSTRÖMMEN Hedströmmens Vattenförbund

Transkript

1 HEDSTRÖMMEN 212 Hedströmmens Vattenförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Hedströmmens vattenförbund Agneta Lind, Skinnskattebergs kommun Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Elisabet Hilding Elisabet Hilding Caroline Svärd Elisabet Hilding Tel: E-post: Omslagsfoto: Grönö, provpunkt HR6. (Foto: Reijo Nygård, ALcontrol AB) Tryckt: September 213

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 Rapportens utformning... 3 Avrinningsområdet... 3 Föroreningsbelastande verksamheter... 3 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och nederbörd... 5 Vattenföring... 6 Alkalinitet och ph... 7 Vattenfärg, organiska ämnen (TOC) och syretillstånd... 8 Kvävetillstånd...1 Fosfortillstånd...1 Transporter av kväve, fosfor och organiskt material...11 Arealspecifik förlust...13 Metaller i vatten...14 Metalltransporter...14 Klorofyll a och siktdjup...15 Plankton...15 Påväxt kiselalger...18 Bottenfauna...19 REFERENSER...22 BILAGA 1 METODIK FÖR VATTENKEMI...23 BILAGA 2 ANALYSVARIABLERNAS INNEBÖRD...27 BILAGA 3 RESULTAT - VATTENKEMI...33 BILAGA 4 ÄMNESTRANSPORTER OCH VATTENFÖRING...43 BILAGA 5 PLANKTISKA ALGER...45 BILAGA 6 KISELALGER...61 BILAGA 7 BOTTENFAUNA...73 BILAGA 8 TIDSSERIER VATTENKEMI... 19

4

5 HEDSTRÖMMEN 212 Sammanfattning SAMMANFATTNING År 212 var årsmedeltemperatur i Ställdalen,8 grader högre än normalt. I mars var temperaturen rekordhög. Årsnederbörden var 94 mm, vilket var ca 24 % mer än normalt. Vattenföringen (14,4 m 3 /s) var dock lägre än normalt. I januari-februari uppmättes årets lägsta ph-värden. I Gärdsjöbo var ph-värdet i jaunari så lågt att vattnet bedömdes som mycket surt med ingen eller obetydlig buffertförmåga (alkalinitet). I Kolsva och Grönö bedömdes vattnet som svagt surt med god buffertkapacitet. Vattnets färg är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet (såsom humusämnen) samt metallerna järn och mangan. Halter av organiskt material och vattenfärg ökade nedströms i avrinningsområdet från låg halt och svagt färgat vatten i Stora Kloten till hög halt och betydligt färgat vatten i Grönö. Nedbrytning av organiskt material tär på vattnets syreförråd och kan leda till dåliga syreförhållanden. I Långvattnet och Nedre Vättern förekom perioder med syrefattigt till syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnen. I Stora Kloten var det goda syreförhållanden i både februari och augusti. I Långsvan motsvarade årslägsta syrehalt svagt syretillstånd. Halterna av fosfor och kväve var generellt låga i den norra delen av avrinningsområdet och ökade till måttligt höga och höga längre ner i avrinningsområdet. Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll redovisas i Tabell A. Under år 212 bidrog Hedströmmen med bland annat ca 5 7 ton organiskt material, 11 ton fosfor och 26 ton kväve till Galten i Mälaren. De arealspecifika förlusterna av kväve och fosfor bedömdes som måttligt höga för hela avrinningsområdet (mätt vid Grönö). Metallhalterna av arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink bedömdes som låga till mycket låga i Nedre Vättern, vid Kolsva samt vid Grönö. Transporten ut i Mälaren var bland annat ungefär 1,7 ton zink, 1, ton koppar, 36 kg nickel och 24 kg bly. Utgående från planktonsamhällets sammansättning klassificerades den sammanvägda statusen med avseende på näringsämnen som hög i Stora Kloten och Nedre Vättern och god i Långvattnet och Långsvan, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). I Medins expertbedömning justerades statusen till måttlig för Långvattnet och Långsvan och god för Nedre Vättern (Tabell A). Planktonsamhällena i Långvattnet och Långsvan dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semen, som framför allt trivs i humösa sjöar och kan ge hudirritationer vid bad. Mängden av algen var liten vid provtillfället i augusti, men tillräckligt stor för att kunna vara besvärsbildande. Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten i alla sjöar. Kiselalger har undersökts vid Kolsva och Grönö. Kiselalgsamhällets sammansättning i båda lokalerna visade god status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föreningar. Vid Grönö var dock andelen föroreningståliga kiselalger förhöjd och klassningen på gränsen till måttlig status. Utgående från bottenfaunan i sjöarnas strandzon och Naturvårdsverkets bedömningsnormer klassades samtliga sjöar ha nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på försurning respektive eutrofiering. Enligt Medins expertbedömning av försurning bedöms vattnet i Stora Kloten och Långvattnet däremot som måttligt surt. Noterbart är att samtliga sjöars strandzoner bedömts som opåverkade av näringsämnen sedan provtagningen 2 (HS1 och HS2) samt 22 (HS3 och HS4). I Stora Kloten och Långvattnet var statusen i djup mjukbotten (profundalen) hög med avseende på eutrofiering. Vid lokalerna i Nedre Vättern och Långsvan var förhållandena sämre och sjöarna 1

6 HEDSTRÖMMEN 212 Sammanfattning klassades som otillfredsställande enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Expertbedömningen skiljde sig från Naturvårdsverkets klassning (otillfredsställande status) i Nedre Vättern på grund av att låga värden på O/C index motiverade den sammanvägda bedömningen måttlig status med avseende på eutrofiering. Tabell A. Klassning/expertbedömning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup, klorofyll, växtplankton, påväxtalger (kiselalger) och bottenfauna (från strandzon) år 212. För fosfor, siktdjup och klorofyll baseras klassningen på data från För växtplankton finns en bedömning enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder kallad NV och en så kallad expertbedömning kallad expert. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig Klorofyll Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Växtplankton NV Växtplankton expert Påväxt (kiselalg) Bottenfauna (litoral) Bottenfauna (profundal) Stora Kloten H H H H H H H Långvattnet H H ej god G M H H Gärdsjöbo H H M Nedre Vättern H G ej god H G H Långsvan G M ej god G M Kolsva G G Grönö G G 2

7 HEDSTRÖMMEN 212 Inledning INLEDNING På uppdrag av Hedströmmens vattenförbund utför ALcontrol i Linköping recipientkontrollen av sjöar och vattendrag i Hedströmmens avrinningsområde sedan år 211. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultat från år 212. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogram fastställt den 22 september 29. År 212 omfattade programmet fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av växtplankton, bottenfauna och kiselalger (påväxt). Omfattningen åskådliggörs i Tabell 12 i Bilaga 1. Provtagning av vatten, metaller i vatten, plankton, bottenfauna och påväxt utfördes av Björn Thiberg, Magnus Bergström och Reijo Nygård, samtliga godkända provtagare från ALcontrol AB. Påväxt (kiselalger) artbestämdes och utvärderades av Iréne Sundberg, plankton av Åsa Garberg, Iréne Sundberg samt Ingrid Hårding och bottenfauna av Mikael Christensson, Anders Boström samt Jonatan Johansson, samtliga från Medins Biologi AB. Vattenkemi har utvärderats och årsrapporten sammanställts av Elisabet Hilding och rapporten har kvalitetsgranskats av Caroline Svärd, båda från ALcontrols miljökonsultavdelning. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten för år 212 kortfattat. Metodik, artlistor, lokalbeskrivningar samt mer ingående resultat finns i bilagor för de olika undersökningsmomenten. Avrinningsområdet Hedströmmens avrinningsområde sträcker sig över tre län: Örebro, Dalarna och Västmanland (Figur 1.). Avrinningsområdet är 1 5 km² stort och består av ca 66 % skog, 8,1 % sjö, 7,1 % åker, 1,4 % betesmark och 17,4% övrig mark (SCB 25). Övrig mark innefattar vattendrag, myrområden, impediment av annat slag och tätort. I övre delen av avrinningsområdet finns framförallt skogsmark. I nedre delen finns den största andelen jordbruksmark. Koppar- och järnframställning har förekommit på flera ställen, bland annat i Riddarhyttan och i Kolsva, där järn har bearbetats i ungefär 4 år. Föroreningsbelastande verksamheter Punktutsläpp sker från avloppsreningsverk i Skinnskattebergs kommun och från en fiskodling i Långvattnet, Lindesbergs kommun (Tabell 1). Diffusa utsläpp kommer från enskilda avlopp, jordoch skogsbruk samt luftnedfall. Avloppsreningsverket i Malingsbo är numer en infiltrationsanläggning och ingen punktkälla. I Kolsva finns ett industriområde med metallbearbetningsföretag. Avloppsreningsverket i Färna är ett helautomatiserat reningsverk och ingen större förändring av befolkningsunderlag eller verksamhet har noterats i området de senaste åren. I Skinnskatteberg är sedan årsskiftet 25/26 ett nytt reningsverk i drift. Verket driftoptimerades år 211, vilket medförde att belastningen av fosfor blev ungefär en tiondel mot tidigare och belastningen av kväve halverades. Utsläppen 212 var i nivå med år 211. Tabell 1. Föroreningsbelastande verksamheter i Hedströmmens avrinningsområde år 212 Kommun Verksamhet Tot-N ton/år Tot-P ton/år BOD 7 ton/år COD ton/år Lindesbergs kommun fiskodling 2,16, Skinnskatteberg avloppsreningsverk 7,9,33 1,1 19,4 Skinnskatteberg, Färna avloppsreningsverk,3,13,3-3

8 HEDSTRÖMMEN 212 Inledning Figur 1. Hedströmmens avrinningsområde med provtagningslokaler och punktutsläpp från föroreningsbelastande verksamheter: arv=avloppreningsverk och fo=fiskodling. HR anger att stationen är placerad i rinnande vatten (HR1, HR5 samt HR6) och HS anger en sjöstation (HS1, HS2, HS3 och HS4). 4

9 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat RESULTAT Figur 2. Vattnets kretslopp. Lufttemperatur och nederbörd Hedströmmen ingår i vattnets kretslopp (Figur 2). I kretsloppet kommer vatten från atmosfären till marken som nederbörd. Vattnet flödar sedan via vattendrag till havet. Från havet och andra ytor avdunstar vatten till atmosfären för att sedan åter falla ned som nederbörd. En del vatten magasineras i form av snö, is, grundvatten, ytvatten eller markvatten. Vid SMHI:s meteorologiska station i Ställdalen var årsmedeltemperaturen 4,7 C, vilket var,8 grader högre än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). Endast juni, oktober och december hade medeltemperaturer som var lägre än normalt (Figur 3). I mars var månadsmedeltemperaturen rekordhög: 5 grader högre än det tidigare rekordet 2,7 C från år 199. Mätningarna började i Ställdalen år Lufttemp. o C J F M A M J J A S O N D medelmax Figur 3. Månadsmedeltemperaturer år 212 vid SMHI:s klimatstation i Ställdalen i jämförelse med medeltemperaturen för åren Den streckade linjen visar de högsta månadsmedelvärdena sedan mätningarna började. 5

10 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Nederbörden vid SMHI:s meteorologiska station i Ställdalen var 94 mm år 212, vilket är cirka 24 % mer än normalt (731 mm). I mars var nederbörden ungefär en fjärdedel av normalnederbörden. Övriga månader var nederbörden ungefär normal eller större. Under juli var nederbörden 75 % större än normalt (Figur 4). Den största årsnederbörden för perioden uppmättes år 26 och var 944 mm. Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D Vattenföring Figur 4. Månadsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Ställdalen 212 i jämförelse med normalperioden Årsmedelvattenföringen i Hedströmmen vid Grönö var 14,4 m 3 /s, vilket var högre än år 211 (9,2 m 3 /s,) och högre än normalt (11,4 m 3 /s; SCB 25). Månadsmedelvattenflödet i stationerna Gärdsjöbo, Kolsva och Grönö, där transporter beräknas, redovisas i Bilaga 4. Vintern 211/212 var förhållandevis snöfattig, så när snön och isen smälte blev det ingen distinkt vårflod (Figur 5). Vattenföringen var låg under vår, sommar och tidig höst då avdunstning och växtupptag av vatten är stort. Nederbörden i september och oktober var stor och tillsammans med milt väder medförde det en ökad vattenföring under senhösten och slutet av året. 6 Vattenföring (m 3 /s) Dygnsflöden 212 Månadsmedelflöden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5. Dygnsvattenföring (m 3 /s) i Hedströmmen vid Grönö år

11 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Alkalinitet och ph Samtliga fysikaliska och kemiska analysresultat redovisas i Bilaga 3. Under år 212 uppmättes de lägsta ph-värdena i början av året. Nederbörden är sur och vid stor nederbörd och/eller snösmältning hinner inte vattnet buffras och sjöarnas och vattendragens motståndskraft mot försurning (alkalinitet) minskar till så låga nivåer att ph-värdet börjar minska. I Gärdsjöbo bedömdes vattnet i januari som mycket surt med ingen eller obetydlig buffertförmåga (utgående från årslägsta värden; Figur 6 och Figur 7). I nedre delen av Hedströmmen, söder om Skinnskatteberg, bedömdes vattnet som måttligt till svagt surt med svag till god buffertkapacitet. Generellt brukar vattendrag längst upp i ett avrinningsområde vara mer försurningskänsliga än vattendrag längre nedströms. Det beror på att det ofta är skogsmark som dominerar längst upp, medan andelen jordbruksmark och bebyggelse, som innebär större saltmängd och bättre buffringsförmåga i vattnet, brukar öka nedströms. Hedströmmen är inget undantag. Kalkning av sjöar och tjärnar i norra delen av Hedströmmens avrinningsområde har utförts under olika tidsperioder. 7,5 7, ph 6,5 6, 5,5 5, Stora Kloten, y Stora Kloten, b Långvattnet, y Långvattnet, b Gärdsjöbo N vättern, y N vättern, b Långsvan, y Långsvan, b Kolsva Grönö Figur 6. Årslägsta ph-värden (staplar) i samtliga stationer i recipientkontrollen i Hedströmmen år 212. När ph-värdet minskar under 6 (den heldragna linjen) finns risk för biologiska skador. Årslägsta värden jämförs med "normala" värden den närmast föregående sexårsperioden (medelvärden av årslägsta värden (horisiontella streck) samt högsta och lägsta årslägsta värde (vertikala streck).,2,15 Alkalinitet (mekv/l),1,5, Stora Kloten, y Stora Kloten, b Långvattnet, y Långvattnet, b Gärdsjöbo N vättern, y N vättern, b Långsvan, y Långsvan, b Kolsva Grönö Figur 7. Buffringsförmågan i Hedströmmens avrinningsområde år 212 presenterat som årslägsta värden av alkalinitet (staplar), "normala" värden den närmast föregående sexårsperioden (medelvärden av årslägsta värden; korta horisontella streck) och Naturvårdsverkets norm där alkalinitet över,1 mekv/l (horisontellt streck) anger god buffertkapacitet. Om alkaliniteten är lägre än,2 mekv/l bedöms buffertkapaciteten vara ingen eller obetydlig. 7

12 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Vattenfärg, organiskt material (TOC) och syretillstånd Färgtalet (vattnets färg) är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet (såsom humusämnen) samt metallerna järn och mangan. Halter av organiskt material och vattenfärg ökade nedströms i avrinningsområdet från låg halt och svagt färgat vatten i Stora Kloten (Figur 8 och Figur 9) till hög halt och betydligt färgat vatten i Grönö. I Långvattnet var halten av organiskt material (TOC-halten) låg och vattnet måttligt färgat. I Nedre Vättern och Långsvan var halten av organiskt material måttligt hög respektive hög och vattnet måttligt färgat. I Stora Kloten och Långvattnet beror förmodligen de låga halterna av organiskt material och de relativt låga färgtalen på en kombination av liten tillförsel av humusämnen från omgivningen (beroende på litet avrinningsområde) och lång omsättningstid, vilket gör att organiskt material kan sedimentera. De högre halterna i Nedre Vättern och Långsvan beror på att de är grundare, har större avrinningsområde, kortare omsättningstid och tillförs organiskt material från jordbruksmark i respektive sjös tillrinningsområde samtidigt som algproduktionen är relativt stor. I Sverige har vattenfärgen generellt ökat den senaste 3-årsperioden. Troligen är det samverkande effekter av markavvattning, förskogning av åker- och betesmark, varmare och blötare väder, skogsmarksdikningar m.m. som är orsaken till färgökningen. Även minskat nedfall av surt regn kan ha bidragit genom att när ph-värdet i jorden ökar binds humus svagare till jordpartiklar och sköljs därmed lättare ut till vattendragen och vattensamlingar. Inom Hedströmmens avrinningsområde var dock vattenfärgen år 211 och 212 lägre än närmast föregående sexårsperiod. Höga halter av organiskt material (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Diagram med temperatur, syrehalt och syremättnad avsatt mot djupet redovisas för samtliga sjöar i Bilaga 3. I Långvattnet och Nedre Vättern förekom perioder med syrefattigt till syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet (Figur 1). I Stora Kloten var det goda syreförhållanden i både februari och augusti 212. I Långsvan förekom ingen skiktning av vattnet vid provtagningen i augusti och bottendjupet var lägre än tidigare på grund av att provtagningslokalen flyttats. Årslägsta syrehalt motsvarade nu svagt syretillstånd. I Långvattnet, Nedre Vättern och Långsvan har syretillståndet sedan år 2 bedömts som syrefritt, nästan syrefritt eller syrefattigt. Den relativt stora syretäringen i sjöarna bedöms bero på en kombination av nedbrytning av organiskt material som producerats i sjön (plankton) och i omgivande sjö- och myrmarker (humus). Under vinterstagnationen, när sjöarna är isbelagda, upphör i stort sett syresättningen av vattnet. I augusti är vattnet varmt vilket innebär en ökad syreförbrukning, eftersom syretärande nedbrytningsprocesser skyndas på vid ökad temperatur, samtidigt som lösligheten för syre minskar. Sjöarna var även skiktade vid denna tidpunkt, vilket försvårar utbytet mellan yt- och bottenvatten. Detta kan vara en orsak till låga halter i augusti. I Långvattnet är djuphålan relativt liten, vilket innebär att syreförrådet är begränsat varvid syrebrist kan uppstå även vid begränsad belastning av organiskt material. 8

13 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat 25 2 Färg (mg Pt/l) Stora Kloten, y Stora Kloten, b Långvattnet, y Långvattnet, b Gärdsjöbo N vättern, y N vättern, b Långsvan, y Långsvan, b Kolsva Grönö Figur 8. Årsmedelhalter av färgtal (staplar) i samtliga stationer i Hedströmmens avrinningsområde år 212. Vågräta linjer markerar gräns mellan måttligt färgat (25-6), betydligt färgat (6-1) och starkt färgat vatten (> 1 mgpt/l). Även medelvärden (horisontella korta streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod visas i diagrammet. 2 TOC (mg/l) Stora Kloten, y Stora Kloten, b Långvattnet, y Långvattnet, b Gärdsjöbo N vättern, y N vättern, b Långsvan, y Långsvan, b Kolsva Grönö Figur 9. Årsmedelhalter av organiskt material (TOC; staplar) i samtliga stationer i Hedströmmens avrinningsområde år 212. Linjer markerar gränser mellan mycket låg (< 4mg/l) till mycket hög halt (>16 mg/l). Årsmedelvärden jämförs med medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. mg O 2 /l Stora Kloten Långvattnet Nedre Vättern Långsvan Figur 1. Årslägsta syrehalter (mg/l) i fyra sjöar i Hedströmmens avrinningsområde under perioden Mätning av syrehalten har utförts i februari och augusti. Heldragna linjer markerar gräns mellan syrefritt/nästan syrefritt (<1 mg/l), syrefattigt, svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. 9

14 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Kvävetillstånd I allmänhet var kvävehalterna låga (låga till måttligt höga) i den övre delen av avrinningsområdet och högre (måttligt höga) längre ned i området (Figur 11). De relativt låga kvävehalterna beror troligen på att skogsmark och impediment dominerar i de övre områdena medan andelen jordbruksmark och befolkning är större i den södra delen. Figur 11 visar även att ammoniumkvävehalterna var mycket låga och att nitrat-nitritkvävehalterna var låga Totalkväve (µg/l) Stora Kloten, y Stora Kloten, b Långvattnet, y Långvattnet, b Gärdsjöbo N vättern, y N vättern, b Långsvan, y Långsvan, b Kolsva Grönö Figur 11. Årsmedelhalter av totalkväve (µg/l) i Hedströmmens avrinningsområde år 212. Ammoniumkväve (svarta staplar), nitrat-nitritkväve (vita staplar) och övrigt kväve (gula och blå staplar) utgör olika fraktioner av totalkväve. Linjer markerar gränser mellan måttligt hög (3-625 µg/l), hög och mycket hög (125-5 µg/l) halt. Årsmedelvärden 212 (staplar) jämförs med medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. Fosfortillstånd Fosforhalten, som var låg i den norra delen av avrinningsområdet, ökade nedströms till måttligt hög i Långsvan samt Kolsva och hög i Grönö (Figur 12). I de tre rinnande stationerna var halterna generellt något lägre än medelvärdet för den senaste sexårsperioden. Statusen, med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter år , var hög status för Stora Kloten, Långvattnet, Gärdsjöbo och Nedre Vättern. Statusen bedömdes som god i Långsvan, Kolsva och i Grönö. Eftersom andelen jordbruksmark i avrinningsområdet är mindre än 1 % har inte referensvärdet Pjo beräknats, men lokalernas höjd över havet har beaktats vid bedömningen. Avloppsreningsverk bidrar olika mycket med näringsämnen beroende på dess effektivitet och utsläppsvolymer. Den huvudsakliga fosforkällan är dock läckage från åkermark. För att minska utsläppen av kväve och fosfor i jordbruksmark kan kantzoner och våtmarker anläggs i anslutning till vattendraget om inte grödornas upptag bättre kan komma i nivå med gödselgivan. 1

15 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat 12 Totalfosf or (µg/l) Stora Kloten, y Stora Kloten, b Långvattnet, y Långvattnet, b Gärdsjöbo N vättern, y N vättern, b Långsvan, y Långsvan, b Kolsva Grönö Figur 12. Årsmedelhalter av totalfosfor (µg/l) i Hedströmmens avrinningsområde år 212. Linjer markerar gränser mellan måttligt hög (12,5-25 µg/l), hög och mycket hög (5-1 µg/l) halt. Årsmedelvärden 212 (staplar) jämförs med medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. Transporter av kväve, fosfor och organiskt material Ämnestransporter per månad för varje station finns redovisade i Bilaga 4. De största transporterna av kväve, fosfor och organiskt material skedde under oktober i samband med höstregn och höga flöden, vilket illustreras med kvävetransporten i Grönö (Figur 13). Transporterna ut i Mälaren (vid Grönö) år 212 var ca 26 ton kväve, 11 ton fosfor och 57 ton organiskt material (TOC; Tabell 2). Transporterna var normala jämfört med perioden (Figur 14). Högflödesåret 2 var samtliga transporter mycket större än vanligt. Tabell 2. Transporter (ton/år) av kväve (tot-n), fosfor (tot-p) och organiskt material (TOC) i Hedströmmens avrinningsområde år 212 Tot-N Tot-P TOC ton/år ton/år ton/år Gärdsjöbo 1,3,3 5 Kolsva 223 8, Grönö ,1 573 ton tot-n Flöde m 3 /s tot-n flöde J F M A M J J A S O N D Figur 13. Månadstransport av kväve (ton) och månadsmedelvattenföring (m 3 /s) vid Grönö år

16 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat ton N/år ton P/år ton TOC/år Tot-N Flöde Tot-P Flöde Figur 14. Årstransporter av kväve, fosfor och organiskt material (TOC; ton/år) samt medelvattenföring (m 3 /s) i Grönö under åren TOC Flöde m 3 /s m 3 /s m 3 /s I Hedströmmen härstammar det mesta av kvävet från luftnedfall och läckage från jordbruks- och skogsmark i tillrinningsområdet. Det mesta av fosforn kommer från jordbruks- och skogsmark samt från enskilda avlopp (beräkningar finns redovisade i årsrapporten för Hedströmmen 1999). Punktkällornas andel av transporten år 212 framgår av Figur 15. I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till självrening (retention). Retentionen bedöms vara betydande för fosfor i Långvattnet, eftersom den är en djup sjö som befinner sig högt upp i Hedströmmens avrinningsområde. Generellt är retentionen störst för utsläpp högt upp i avrinningsområdet och lägst för utsläpp längst ned. I Hedströmmen saknas stora, djupa sjöar i den nedre delen av avrinningsområdet där belastningen är störst, vilket medför liten retention i detta område. Utsläppen av kväve och fosfor från fiskodlingen i Stora Kloten och från avloppsreningsverket i Färna var ungefär lika stora som de senaste sexton åren. Utsläppen av kväve och fosfor från reningsverket i Skinnskatteberg var ungefär lika som år 211 och därmed betydligt mindre än tidigare år på grund av att verket byggdes om och driftoptimerades under år

17 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Fiskodling,9% ARV Skinnskatteberg 3,1% ARV Färna,1% Fiskodling 2% ARV Skinnskatteberg,3% ARV Färna,1% Kväve 255 ton Fosfor 11,1 ton Figur 15. Punktkällornas andel av kvävebelastningen i Hedströmmen på Mälaren år 212. Andelar angivna utan korrigering för retention. Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten (kg/ha, år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån årets beräknade ämnestransporter och respektive provpunkts avrinningsområdesareal (Tabell 3). Den arealspecifika förlusten beskriver näringstillförseln från avrinningsområdet till sjöar och hav och utgör ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växtoch djursamhällen. Tabell 3. Arealer (km 2 ) av Hedströmmens delavrinningsområden Nr Namn Areal/ km 2 HR 1 Gärdsjöbo 1 HR 5 Kolsva (Solbacken) 97 HR 6 Grönö 146 Det är stora skillnader i förluster från skogsmark jämfört med jordbruksmark och skillnader beroende på vart i Sverige marken ligger. Den arealspecifika förlusten av kväve bedömdes som låg i Gärdsjöbo och måttligt hög vid Kolsva och Grönö. Förlusten av fosfor bedömdes som mycket låg i Gärdsjöbo, som ligger i norra delen av Hedströmmen och måttligt hög i Kolsva och Grönö. Förlusterna år 212 var ungefär i nivå med beräknade förluster år 211 och under 2-talets början (Figur 16). 5 4 kg/ ha, år Arealspecif ik f örlust Tot-N kg/ ha, år,2,16 Arealspecif ik f örlust Tot-P 3,12 2,8 1,4 Gärdsjöbo Kolsva Grönö, Gärdsjöbo Kolsva Grönö Figur 16. Arealspecifik förlust av kväve respektive fosfor (kg/ha,år) i Hedströmmens avrinningsområde år 212 och perioden samt år 211. Linjer anger gränser mellan mycket låg, låg och måttligt hög förlust samt för fosfor även hög förlust. 13

18 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 3. Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Årsmedelhalter av metaller i vatten vid Grönö samt stickprov i Nedre Vättern (yta- och bottenprov) och Kolsva redovisas i Tabell 4. De färgade cellerna visar de metaller som finns upptagna i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Medelhalterna av dessa metaller bedömdes som låga till mycket låga, vilket innebär små risker för biologiska effekter. Metallhalterna har jämförts med gränsvärden och miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (28a; gäller krom, zink och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (28b; gäller kadmium, bly, kvicksilver och nickel). Gränsvärdet för zink (3-8 µg/l beroende på hårdhet) gäller tillförd halt över bakgrundshalten. Bakgrundshalten anses vara 3-4 µg/l, så zinkhalten i Hedströmmen motsvarar bakgrundshalten. Även övriga metallhalter var lägre än bedömningsnormerna trots att de utgår från vatten som filtrerats genom ett filter med storleken 45 µm, vilket inte gjorts med vattnet i Hedströmmen. Tabell 4. Halter av analyserade metaller under år 212 inom Hedströmmens avrinningsområde. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Ofärgade kolumner är ej klassindelade eftersom klassgränser saknas för dessa metaller PROVPUNKT Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Fe Mn - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l Nedre Vättern Y ,29 7,4,3,1,8,54,28, ,9,58 17 Nedre Vättern B ,34 11,43,1,57 2,2,28, ,8,79 1 Kolsva ,36 9,4,5,2,74 1,7,38, ,6,78 44 Grönö årsmedel ,44 1,52,1,36 2,28,48,8 15 3,8,8 44 Benämning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Metalltransporter Metalltransporten från Hedströmmen ut i Mälaren år 212 framgår av Tabell 5 där även metallernas medeltransporten för åren 2-25 samt år 211 anges. Transporterna har inte nämnvärt ändrats under perioden. Tabell 5. Årstransport (ton/år och kg/år) av nio olika metaller i station Grönö i Hedströmmen åren 212 och 211 samt medelvärde för åren 2-25 Järn Mangan Aluminium Koppar Zink Kadmium Bly Krom Nickel ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år Grönö , 1,7 5, Grönö ,79 1,3 4, Grönö ,92 1,9 5,

19 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Klorofyll a och siktdjup Siktdjupet var måttligt stort i Stora Kloten (Figur 17), vilket stämmer bra med att Stora Kloten är en näringsfattig, djup sjö, med låg klorofyllhalt (liten planktonmängd) och lång omsättningstid. Nedre Vättern och Långsvan är grundare, har kortare omsättningstid och är näringsrikare med större planktonproduktion, vilket avspeglas i ett litet siktdjup och i en måttligt hög klorofyllhalt. Statusen med avseende på siktdjup bedömdes som måttlig i Långsvan, god i Nedre Vättern och som hög i de två nordligaste sjöarna. Statusen avseende klorofyll bedömdes som hög i Stora kloten och som ej god i Långvattnet, Nedre Vättern och Långsvan klorof yll S.Klot. Långv. (µg/l) N. Vätt. Långsv. siktdjup (m) siktdjup, aug klorofyll, aug Figur 17. Klorofyllhalt (µg/l) och siktdjup (m) i fyra sjöar i Hedströmmens avrinningsområde år 212. Plankton Metodik samt en utförlig utvärdering för varje lokal redovisas i Bilaga 5. Där finns också fullständiga artlistor från de analyserade proven, inklusive celltätheter och biomassor, samt fältprotokoll för varje prov. Klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) gav hög näringsstatus i Stora Kloten och Nedre Vättern. I Medins expertbedömning ändrades statusen till god för Nedre Vättern. Långvattnet och Långsvan klassades ha god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, men båda sjöarna låg mycket nära gränsen mot måttlig status. I Medins expertbedömning sänks statusen till måttlig, främst på grund av att TPI-indexet var mycket högt (Tabell 6). Tabell 6. Sammanvägd näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och Medins expertbedömning i Hedströmmens sjöar den 2 augusti 212. Tabellen visar även totalbiomassa, andel cyanobakterier och TPI-index med klassning, vilket är parametrar som ingår i Naturvårdsverkets sammanvägda näringsstatus Sjö 212 Biomassa Cyanobakterier TPI-index NV:s bedömningsgrunder Experttotalt (mg/l) status andel (%) status index status bedömning H1 Stora Kloten,36 God,36 Hög -1,53 Hög Hög Hög H2 Långvattnet 1,3 Måttlig 4,1 Hög,71 Otillfredsst. God Måttlig H3 Nedre Vättern,91 God 2,88 Hög -1,34 Hög Hög God H4 Långsvan 1,8 Måttlig 9,37 Hög 1,75 Otillfredsst. God Måttlig Det finns inga tecken på surhetspåverkan i någon av sjöarna. Stora Kloten hade en liten biomassa som dominerades av guldalger (Figur 18). Växtplanktonsamhället i Nedre Vättern dominerades framför allt av rekylalger och den totala biomassan var liten. Långvattnet och Långsvan dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semen, som framför allt trivs i humösa sjöar och kan ge hudirritationer vid bad. Mängden av algen var liten i både 15

20 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Långvattnet och Långsvan vid provtillfället, men tillräckligt stor för att kunna vara besvärsbildande. Andelen cyanobakterier var mycket liten i samtliga sjöar. Biomassa (mg/l) 1,5 Övriga Gonyostomum Konjugater 1, Grönalger Ögonalger,5 Kiselalger Guldalger Pansarflagellater, Stora Kloten Långvattnet Nedre Vättern Långsvan Rekylalger Blågrönalger Figur 18. Växtplanktonbiomassans fördelning på olika taxonomiska grupper i sjöarna i Hedströmmens avrinningsområde den 2 augusti 212. Korrigerad statusklassning 211 År 211 var Hedströmmens sjöar klassade i ekoregion Södra Sverige, vilket har visat sig vara felaktigt. Sjöarna ligger strax norr om "limes norrlandicus", d.v.s. norrlandsgränsen och ska därför tillhöra ekoregion Norrland, enligt Figur 22 i Bilagan 5. Justeringen av 211-års resultat redovisas i Tabell 7. I både Långvattnet och Långsvan dominerades växtplanktonsamhället helt av nålflagellaten Gonyostomum semen år 211 och biomassan var stor respektive mycket stor. I sjöar med massförekomst av Gonyostomum kan totalbiomassan ibland vara stor utan att det indikerar eutrofiering. Därför rekommenderar Naturvårdsverket att sådana sjöar klassificeras med hjälp av enbart TPI, eller genom att totalbiomassan utesluts ur den sammanvägda bedömningen (Tabell 7). Då klassificeringen ändrades från ekoregion Södra Sverige till Norrland för 211-års resultat skedde ingen förändring av näringsstatusen vad gäller Stora Kloten och Långsvan. För Långvattnet ändrades TPI-indexet från måttlig till otillfredsställande status och den sammanvägda näringsstatusen från god till måttlig. I Nedre Vättern ändrades den sammanvägda näringsstatusen från hög till god efter omräkningen. Klassificeringen av surhet ändrades från sura till nära neutrala förhållanden i Stora Kloten. Övriga fick samma surhetsklassning, dvs. nära neutrala förhållanden. Medins expertbedömning ändrades inte för någon av sjöarna. 16

21 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Figur 19. Limes norrlandicus och placeringen av Hedströmmens sjöar. Den ljusa delen av kartan hör till ekoregion Norrland och den mörka till Södra Sverige. Tabell 7. Resultat efter omklassning av Hedströmmens sjöar från ekoregion Södra Sverige till Norrland för prov tagna den 9 augusti 211. Sammanvägd näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och Medins expertbedömning. Tabellen visar även totalbiomassa, andel cyanobakterier och TPI-index med klassning. Dessa parametrar ingår i Naturvårdsverkets sammanvägda näringsstatus NV:s Sjö 211 Biomassa Cyanobakterier TPI-index bedömningsgrunder Experttotalt (mg/l) status andel (%) status index status bedömning H1 Stora Kloten,12 Hög 1,8 Hög -1,58 Hög Hög Hög H2 Långvattnet 5,94 Dålig 3,42 Hög 1,85 Otillfredsst.* Måttlig* Måttlig H3 Nedre Vättern,7 God 1,23 Hög -,73 God God God H4 Långsvan 6,12 Dålig 2,31 Hög 2,15 Otillfredsst.* God* Måttlig *Vid massförekomst av Gonyostomum klassas enbart TPI-index eller sammanvägning där totalbiomassan är utesluten Figur 2. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen, som dominerade biomassan i Långvattnet och Långsvan år 212. Medins Biologi AB 17

22 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Påväxt kiselalger Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor och lokalbeskrivningar presenteras fullständigt i Bilaga 6 (påväxt-kiselalger). Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar och fungerar bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Kiselalger undersöktes vid två lokaler i Hedströmmen; HR5 vid Kolsva och HR6 vid Grönö (Bilaga 6). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. Båda lokalerna i Hedströmmen hamnade i klass 2, god status, år 212 (Tabell 8). I lokalen längst nedströms (HR6) låg dock IPS-indexet nära gränsen mot klass 3, måttlig status, och andelen föroreningståliga kiselalger (%PT) var förhöjd. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag och för HR5 visade värdet måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. I HR6 hamnade indexvärdet i nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 8). Lokalerna undersöktes även år 211 (Tabell 8) och för HR5 har indexen räknats om, eftersom en del arters indexvärden har ändrats sedan dess. HR5 visade god status och måttligt sura förhållanden båda åren. I HR6 har bedömningen ändrats från måttlig status år 211 till god status år 212. IPS-indexet var dock nära gränsen mot måttlig status år 212 och tvåårsmedelvärdet hamnar i måttlig status (Bilaga 6). Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden båda åren i HR6. I HR5 var ACID högre år 211 och visade nära neutrala förhållanden, men måttligt sura förhållanden 212. Indexvärdet år 211 var dock mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Tvåårsmedelvärdet hamnar i den övre delen av klassintervallet för måttligt sura förhållanden. Tabell 8. Kiselalgsindexen IPS och ACID samt statusklassningar enligt Naturvårdsverket (27) för lokalerna i Hedströmmen år 211 och 212. I tabellen redovisas också stödparametrarna TDI och %PT samt de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Vattendrag År IPS (1-2) TDI (-1) %PT Klass Status ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim HR5 Hedströmmen 11 16,3 42 6,6 2 God 6,4 4, ,83 2 Nära neutralt 12 16,9 27 3,9 2 God 5,1 19, ,82 3 Måttligt surt HR6 Hedströmmen 11 13, ,9 3 Måttlig 22,5 1, ,21 2 Nära neutralt 12 14, ,2 2 God 23,3 4, ,77 2 Nära neutralt 18

23 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Bottenfauna Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor och lokalbeskrivningar presenteras fullständigt i Bilaga 7 (bottenfauna). Undersökningen av bottenfauna år 212 omfattade fyra sjöar: HS 1 Stora Kloten, HS 2 Långvattnet, HS 3 Nedre Vättern och HS 4 Långsvan. I varje sjö togs prover dels vid strandkanten (litoral) dels på grund mjukbotten (sublitoral) och djup mjukbotten (profundal). Resultaten klassades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder samt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index och förekomsten av olika indikatorarter. Litoral bottenfauna (,5 m djup) Med avseende på eutrofiering samt försurning klassades samtliga sjöar hysa hög status respektive nära neutrala förhållanden enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Bilaga 7, utdatablad för litoral och Naturvårdsverket 27). Vår expertbedömning avvek från dessa bedömningsgrunder med avseende på försurning vid sjöarna Stora Kloten och Långvattnet (Tabell 9). Noterbart är att samtliga sjöar bedömts som opåverkade av näringsämnen sedan provtagningen år 2 (HS1 och HS2) samt provtagningen år 22 (HS3 och HS4). Tabell 9. Expertbedömning av surhetsklass, statusklassning med avseende på eutrofiering, hydromorfologisk påverkan, eventuell annan påverkan samt naturvärdesbedömning vid de undersökta lokalerna år 212. Streckad ram anger där bedömningen avviker från klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Status map Naturvärden Lokal (litoral) klass Näring hydromorfologisk påverkan annan påverkan HS 1. Stora Kloten Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt HS 2. Långvattnet Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt HS 3. Nedre Vättern Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt HS 4. Långsvan Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt Sublitoral bottenfauna (grund mjukbotten; 5-8 m djup) Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder med avseende på eutrofiering klassades sjöarna Stora Kloten (HS1) och Långvattnet (HS2) hysa hög status (Naturvårdsverket 27, Tabell 1 och Bilaga 7, utdatablad för sublitoral). Förhållandena i sjöarna Nedre Vättern och Långsvan klassades som otillfredsställande respektive måttlig status. Noterbart är att det hittades chironomider (fjärdermyggor) med mundelskador i Långvattnet (HS2). Skadorna indikerar förekomst av miljögifter i bottensedimentet vilket kan motivera en uppföljning med utökad provtagning i området. Lokalen bedömdes dock hysa god status med avseende på annan påverkan (Bilaga 7, utdatablad för sublitoral). Tabell 1. Expertbedömning av näringstillstånd, syretillstånd, status med avseende på eutrofiering samt status med avseende på annan påverkan. Streckad ram anger där bedömningen avviker från klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Expertbedömningar Näringstillstånd Syretillstånd Status map Status map Lokal (sublitoral) eutrofiering annan påverkan HS 1. Stora Kloten Näringsfattigt Syrerikt Hög Hög HS 2. Långvattnet Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög God HS 3. Nedre Vättern Näringsrikt Måttligt syrerikt Otillfredsställande Hög HS 4. Långsvan Näringsrikt Måttligt syrerikt Måttlig Hög 19

24 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Profundal bottenfauna (djup mjukbotten; m djup) I Stora Kloten och Långvattnet var statusen i profundalen samma som i sublitoralen dvs. hög, med avseende på eutrofiering (Naturvårdsverket 27, Tabell 11 och Bilaga 7, utdatablad för profundal). Vid lokalerna i Nedre Vättern och Långsvan var förhållandena sämre och sjöarna klassades som otillfredsställande enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Expertbedömningen skiljde sig från Naturvårdsverkets klassning (otillfredsställande status) i Nedre Vättern. Låga värden på O/C index motiverade den sammanvägda bedömningen måttlig status med avseende på eutrofiering (Bilaga 7, utdatablad för profundal och Tabell 11). Tabell 11. Expertbedömning av näringstillstånd, syretillstånd, status med avseende på eutrofiering samt status med avseende på annan påverkan. Streckad ram anger där bedömningen avviker från klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Expertbedömningar Näringstillstånd Syretillstånd Status map Status map Lokal (profundal) eutrofiering annan påverkan HS 1. Stora Kloten Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög HS 2. Långvattnet Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög HS 3. Nedre Vättern Näringsrikt Syrefattigt Måttlig Hög HS 4. Långsvan Näringsrikt Måttligt syrerikt Otillfredsställande Hög Stora Kloten (HS 1) Bedömningen av försurningsstatusen för referenssjön Stora Kloten har pendlat mellan nära neutralt och måttligt sura förhållanden sedan 2. Vid årets undersökning hittades få verkligt försurningskänsliga eller måttligt försurningskänsliga arter i litoralzonen vilket motiverade expertbedömningen måttligt sura förhållanden. I en relativt näringsfattig sjö som Stora Kloten är individtätheterna naturligt låga vilket medför att man riskerar missa de allra känsligaste arterna vid provtagningen. Surstötar vid vårfloden är också möjliga orsaker till mellanårsvariationen. De sammanvägda resultaten motiverade dock en sänkning från föregående års bedömning, nära neutralt (år 21). Förekomsten av flera måttligt näringskänsliga sländor i den litorala zonen samt högt ASPT index bidrog till expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering (Bilaga 7). I de två djupzonerna (profundal och sublitoral) bedömdes Stora Kloten hysa hög status. Med stor sannolikhet har förhållandena varit likartade sedan kontrollprogrammets början år Långvattnet (HS 2) Det litorala bottenfaunasamhället i Långvattnet dominerades av försurningståliga dagsländor av släktet Leptophlebiidae. Likt Stora Kloten är Långevattnet relativt näringsfattigt vilket ger naturligt låga individtätheter i bottenfaunan. Detta medför risken att missa känsliga sländarter. Vid årets provtagning hittades dock två försurningskänsliga nattsländor och ytterligare fyra måttligt känsliga sländor vilket bidrog till den sammanvägda expertbedömningen måttligt sura förhållanden. Bedömningen innebar en sänkning från 21 års provtagning. Förekomsten av flera måttligt näringskänsliga arter och enstaka känsliga sländor i litoralen motiverade expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering (Bilaga 7). I de två djupzonerna (profundal och sublitoral) bedömdes Långvattnet hysa hög status. Med stor sannolikhet har förhållandena varit likartade sedan kontrollprogrammets början Noterbart är att det hittades fjädermyggslarver (Chironomidae) av gruppen Chironomini med mundelskador. Senast en liknande kontroll genomfördes (år 25) hittades inga skador. 2

25 HEDSTRÖMMEN 212 Resultat Nedre Vättern (HS 3) Bottenfaunasamhället i litoralen var relativt artrikt med flera försurningskänsliga arter. Vid årets provtagning förekom flera snäckor bland annat den mycket känsliga linsskivsnäckan Hippeutis complanatus. Den sammanvägda expertbedömningen klassade lokalen som nära neutral. En bedömning som varit oförändrad sedan år 22. Med avseende på eutrofiering bedömdes Nedre Vättern hysa hög status. Bedömningen bygger delvis på förekomsten av flera måttligt känsliga sländor samt den känsliga nattsländan Oecetis testacea (Bilaga 7). Expertbedömningen av profundalproverna avvek från Naturvårdsverkets klassning (otillfredsställande status). Bedömningen (måttlig status) baserades på fler parametrar än enbart de taxa av fjädermyggslarver som ingår i BQI och som ensamt används vid klassificeringen av eutrofieringsstatus enligt Naturvårdsverkets kriterier. Noterbart är att syretillgången var låg i profundalen vilket kan vara ett tecken på eutrofiering. Ökad näringstillförsel bidrar till större planktontillväxt vilket i sin tur minskar syret i bottenvattnet. Statusen i sublitoralen (otillfredsställande) skiljde sig från den i profundalen. Anledningen till detta kan vara provpunktens geografiska position. Sublitoralproverna togs närmre den gamla bruksorten Skinnskatteberg som kan vara en källa till eutrofiering. Långsvan (HS 4) Förekomsten av den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus pulex, dammhättesnäckan Acroloxus lacustris samt flera försurningskänsliga sländor bidrog till den sammanvägda expertbedömningen nära neutralt. Bedömningen har varit oförändrad sedan år 22. Med avseende på eutrofiering bedömdes Långsvan hysa hög status i litoralen. Bedömningen bygger delvis på dominansen av måttligt känsliga sländor (Bilaga 7). I de två djupzonerna (profundal och sublitoral) bedömdes statusen vara otillfredsställande respektive måttlig. Indexvärdena (BQI och O/C) visade inga större skillnader mellan åren vilket innebär att miljöförhållandena förmodligen varit de samma vid samtliga undersökningstillfällen. 21

26 Hedströmmen 212 Referenser REFERENSER ALcontrol 1999, 2, 21, 22, 23, 24, 25 och 212. Hedströmmens vattenförbund. Recipientkontrollen i Hedströmmen 1998, 1999, 2, 21, 22, 23, 24 och dito 211. KM Lab Hedströmmens vattenförbund. Recipientkontrollen i Hedströmmen KM Lab 2. Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB Länsstyrelsen Västmanlands län, Miljöenheten 21. Sjöar i Västmanlands län. En sammanställning av befintlig kunskap om Västmanlands större sjöar. Länsstyrelsen Västmanlands län, Länsmuseet, fornminnesföreningen Västmanland Mälarbygd, bruksbygd, bergslag. Naturvårdsverket 1999a. Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket 199. Allmänna Råd 9:4, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 318. Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket 28a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport Naturvårdsverket 28b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport 581. SCB 28. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 25. Artikelnummer MI11SM71. ISSN Skoglund, P-O och Torstensson, H. Sammanställning av normalvärden i olika vatten. Ytvatten. Opubl. material. SMHI uppgifter motsvarande tidningen Väder och vatten, som tidigare utgavs med ISSN SMHI flödesuppgifter till transportberäkningarna. Svelab miljölaboratorier Årsrapporter över recipientkontrollen i Hedströmmen för åren 1993 till Åslund, P Metaller I vatten. ISBN Referenser till plankton, påväxt och bottenfauna återfinns i Bilaga 5, Bilaga 6 respektive Bilaga 7. 22

27 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 1 BILAGA 1 METODIK FÖR VATTENKEMI 23

28 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 1 Provtagningsplatser I kontrollprogrammet ingår totalt 1 provtagningsstationer (Figur 1 sidan 4 och Tabell 12). Vattenprovtagning för fysikaliska och kemiska undersökningar i rinnande vatten (,5 m djup) utfördes i mitten av varje månad under år 212. Prov för metaller och jonbalans togs enligt programmet. I fyra sjöpunkter utfördes fysikaliska och kemiska undersökningar på ytvatten och,5 m över botten i februari och augusti. Syrgashalten undersöktes på olika djup i de fyra sjöarna i februari och augusti. Prov för klorofyll samt kvantitativ planktonanalys togs i ytvatten i de fyra sjöarna i augusti. I Kolsva och Grönö utfördes påväxtprovtagning i oktober. I fyra sjöar togs bottenfaunaprover i oktober från litoral (strandzon), grund mjukbottenzon (sublitoral) och djup mjukbottenzon (profundal). Koordinaterna för bottenfaunalokalerna redovisas i Bilaga 7. Tabell 12. Hedströmmens provtagningspunkter och -program för år 212. FK=fysikalisk och kemisk vattenundersökning, MV=metaller i vatten, JV=jonbalans i vatten, PÅ=påväxt, KL=klorofyll, PL=plankton och Bf=bottenfauna. Koordinaterna för bottenfaunalokalerna redovisas i Bilaga 7 Nr. Namn X-koord. Y-koord. Undersökningar 212 HR 1 Gärdsjöbo FK JV HR 5 Kolsva (Solbacken) FK MV JV PÅ HR 6 Grönö FK MV JV PÅ HS 1 Stora Kloten FK JV KL, PL Bf HS 2 Långvattnet FK JV KL, PL Bf HS 3 Nedre Vättern FK MV KL, PL Bf HS 4 Långsvan FK KL, PL Bf HS 5 Nedre Malingsbosjön HS 6 Nedre Skärsjön HS 7 Bjursjön Vattenföring och transport Vattenföringen har hämtats från SMHIs hemsida för de provtagningsstationer där transporten av olika ämnen beräknas. Mätpunkter (SMHI-kod) i SMHI Hype flödesmodellen är för år 211: Grönö , Kolsva och Gärdsjöbo Årstransporten av kväve, fosfor och totalt organiskt kol (TOC) beräknades för samtliga provtagningsstationer i rinnande vatten. Årstransporten av metaller beräknades vid Grönö. Transporten har beräknats genom att vattenföringen dag för dag har multiplicerats med halten av respektive ämne i form av interpolerade värden mellan provtagningstillfällena. Dygnstransporterna har summerats till månads- och årstransporter. Arealspecifik förlust har beräknats genom att transporten dividerats med avrinningsområdets storlek (Tabell 3). Lufttemperatur och nederbörd Data gällande lufttemperatur och nederbörd har inhämtats via SMHI från den meteorologiska stationen Ställdalen, som ligger ca 42 km i riktning västnordväst från Skinnskatteberg. Från och med år 21 använder SMHI nya beräkningsmetoder för att beräkna medeltemperatur. Årsmedeltemperaturen i Ställdalen har därför ändrats från 4,1 C till 3,9 C. 24

29 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 1 Vattenkemi Provtagning Vid vattenprovtagning i sjöar och från broarna i Kolsva och Grönö användes en Ruttnerhämtare (Figur 21). I rinnlokalen Gärdsjöbo användes oftast en Fyrisåhämtare (Figur 21). Analys och utvärdering Samtliga analyser har utförts av ALcontrol Laboratories, ackrediteringsnummer 16. Analyserna har gjorts i enlighet med svensk standard eller därmed jämförbar metod. Metodbeteckningar finns i Tabell 13. Temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Övriga analyser har utförts på laboratorium. Prov har transporterats och förvarats enligt gällande standard. Analysresultat från år 212 samt tidsserier har utvärderats med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport Sjöar och vattendrag). Vissa tillägg och avvikelser har gjorts. Dessa avvikelser har rapporterats till Naturvårdsverket i en skrivelse från KM Lab (skrivelse, angående bedömningsgrunder, KM Lab ). Dessutom har följande handbok från Naturvårdsverket använts: Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassgränser, avvikelser från bedömningsgrunderna och en beskrivning av de analyserade parametrarnas innebörd redovisas i Bilaga 2. Mindre än -värden har satts som halva mindre än -värdet vid medelvärdesberäkningar. Figur 21. Instrument för vattenprovtagning: Ruttnerhämtare (till vänster) och Fyrisåhämtare (till höger) ALcontrol Laboratories. 25

30 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 1 Tabell 13. Metoder för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Hedströmmens avrinningsområde år 212 Parameter Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Temperatur C - - Siktdjup m - - Absorbans 42 nm filtt. abs/5cm SS-EN ISO 7887:1 del 3 mod 15 Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS ,2 enheter Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO , utg 1 1 Syrehalt (elektrod) mg/l SS-EN Syremättnad (elektrod) % SS-EN Suspenderade ämnen mg/l SS-EN 872, mod 15-2 TOC mg/l SS-EN PO4-P µg/l SS-EN ISO 6878:25, mod 1-35 Tot-P µg/l SS-EN ISO : Tot-N µg/l SS-EN ISO , utg NH4-N µg/l SS-EN ISO 11732, mod 15-3 NO3+NO2 N µg/l SS-EN ISO 13395, utg 1 mod 1-25 Klorofyll µg/l SS , mod 15-3 Klorid mekv/l SS-EN ISO 134-1: Sulfat mekv/l SS-EN ISO 134-1: Kalcium mekv/l SS-EN ISO Kalium mekv/l SS-EN ISO Magnesium mekv/l SS-EN ISO Natrium mekv/l SS-EN ISO Kisel µg/l SS-EN ISO Järn µg/l SS-EN ISO : Mangan µg/l SS-EN ISO : Aluminium µg/l SS-EN ISO : Arsenik µg/l SS-EN ISO : Barium µg/l SS-EN ISO : Koppar µg/l SS-EN ISO : Zink µg/l SS-EN ISO : Kadmium µg/l SS-EN ISO : Bly µg/l SS-EN ISO : Krom µg/l SS-EN ISO : Nickel µg/l SS-EN ISO : Strontium µg/l SS-EN ISO : Kobolt µg/l SS-EN ISO :

31 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 2 BILAGA 2 ANALYSVARIABLERNAS INNEBÖRD 27

32 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 2 Analysparametrarnas innebörd Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett ph på 4, till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring och snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 6, uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande >,2 Mycket god buffertkapacitet,1-,2 God buffertkapacitet kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömnings-,5-,1 Svag buffertkapacitet,2-,5 Mycket svag buffertkapacitet grunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan <,2 Ingen eller obetydlig vattnet med avseende på alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: buffertkapacitet Konduktivitet (ledningsförmåga) (ms/m), mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Vattenfärg (mg Pt/l) mäts genom att vattnets jämförs med en brungul färgskala. Vattenfärg är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattenfärg (mg Pt/l) göras enligt: <1 Ej eller obetydligt färgat 1-25 Svagt färgat vatten 25-6 Måttligt färgat vatten 6-1 Betydligt färgat vatten >1 Starkt färgat vatten 28

33 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 2 Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: <,5 Ej/obetydligt grumligt vatten,5-1, Svagt grumligt vatten 1,-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7, Betydligt grumligt vatten >7, Starkt grumligt vatten TOC, (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. Gränserna har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-5 Höga halter 5-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter <,4 Mycket låga förluster,4-,8 Låga förluster,8-,16 Måttligt höga förluster,16-,32 Höga förluster >,32 Extremt höga förluster 29

34 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 2 Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <1, Mycket låga förluster 1,-2, Låga förluster 2,-4, Måttligt höga förluster 4,-16 Höga förluster >16 Mycket höga förluster Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp >8 Mycket stort siktdjup den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårds- 2,5-5 Måttligt siktdjup 5-8 Stort siktdjup verkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 1-2,5 Litet siktdjup 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup <1 Mycket litet siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: < >25 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter och för augusti enligt: Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats <2,5 Mycket låga halter 2,5-1 Låga halter 1-2 Måttligt höga halter 2-4 Höga halter >4 Mycket höga halter nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. 3

35 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 2 Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med avrinningsområdets berggrund och jordart. Vattnets surhet och innehåll av organiska ämnen påverkar också metallhalterna. Om vattnet innehåller höga halter av metaller påverkas vattnets organismer negativt. Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar - men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform, eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Också tungmetallernas egen rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan metallhalter (µg/l) i ytvatten indelas enligt följande: Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter.. Arsenik <,4, >75 Bly <,2, >15 Kadmium <,1,1-,1,1-,3,3-1,5 >1,5 Koppar <,5, >45 Krom <,3, >75 Nickel <,7, >225 Zink < >3 31

36 32 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 2

37 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 BILAGA 3 RESULTAT VATTENKEMI 33

38 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 Vattenkemi Stations- Sta- Prov- Datum Temp. ph Alk. Kond. Abs filt. Färg Susp TOC Syre Syrenamn tions- tagn.- vid 42 (45 nm) mättn. nr djup - C - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l pt mg/l mg/l mg/l % Gärdsjöbo HR1, ,3 5,6 <,1 2,39,216 7 <5 1 13,7 96 Gärdsjöbo HR1, ,3 6,,38 2,56,28 7 <5 1 13,6 93 Gärdsjöbo HR1, ,7 5,9,18 2,17,237 8 < ,9 99 Gärdsjöbo HR1, , 6,,21 2,14,211 8 <5 1 12,7 96 Gärdsjöbo HR1, ,1 6,4,55 2,8,226 8 <5 1 11,5 17 Gärdsjöbo HR1, ,8 6,,25 1,77,258 1 <5 11 1,2 99 Gärdsjöbo HR1, ,5 6,1,37 2,6, <5 12 9,5 96 Gärdsjöbo HR1, ,8 6,3,45 2,24, <5 13 9,4 94 Gärdsjöbo HR1, ,5 6,1,32 2,2, < ,2 98 Gärdsjöbo HR1, ,8 5,9,24 2,17,287 1 < , 99 Gärdsjöbo HR1, ,8 5,8,21 2,12,38 9 < ,6 12 Gärdsjöbo HR1, ,2 6,2,3 2,18,265 8 <5 9,9 13,8 97 Min,2 5,6 <,1 1,77,28 7 <5 9,9 9,4 93 Medel 6,3 6,,33 2,17, < ,1 98 Max 14,8 6,4,55 2,56, < ,9 17 Kolsva HR5, ,5 6,7,1 4,32,236 8 < ,2 98 Kolsva HR5, ,1 6,7,12 4,58,232 8 < ,5 91 Kolsva HR5, ,6 6,8,11 4,28,22 8 < ,9 95 Kolsva HR5, ,9 6,8,1 4,24,232 9 < ,6 12 Kolsva HR5, ,2 6,9,12 4,12, ,1 15 9,4 92 Kolsva HR5, ,3 6,8,13 4,55,17 6 6, 12 8,6 88 Kolsva HR5, ,3 6,7,13 4,34,23 8 6,5 12 7,4 81 Kolsva HR5, ,8 6,8,14 4,68,27 7 <5 13 7,1 77 Kolsva HR5, ,2 6,9,13 4,54,185 7 <5 12 9,2 89 Kolsva HR5, ,6 6,7,13 4,37,222 8 < ,3 96 Kolsva HR5, ,7 6,9,13 4,21,254 9 < ,6 96 Kolsva HR5, ,1 6,8,12 4,4, < , 96 Min,1 6,7,1 4,4,17 6 <5, 11 7,1 77 Medel 8,6 6,8,12 4,36, <5, 13 11,1 92 Max 19,3 6,9,14 4,68, , ,2 12 Grönö HR6, ,3 6,8,11 4,59,235 8 < ,5 1 Grönö HR6, ,6 6,6,13 4,82,231 8 < ,5 91 Grönö HR6, ,5 6,8,13 4,79,224 8 < ,7 93 Grönö HR6, , 7,,15 5,35,247 9 < ,4 12 Grönö HR6, ,3 6,8,12 4,48, ,7 13 9,5 95 Grönö HR6, ,3 6,8,17 5,36, ,2 83 Grönö HR6, ,3 6,8,18 5,48, , 77 Grönö HR6, , 6,8,15 5,12,29 8 <5 12 6,9 75 Grönö HR6, ,8 6,9,16 4,94,18 7 <5 11 8,7 82 Grönö HR6, ,7 6,8,16 4,9,226 9 <5 11 1,9 93 Grönö HR6, ,7 6,8,15 4,7,3 1 < ,5 95 Grönö HR6, ,1 6,9,14 4,41,33 11 < , 97 Min,1 6,6,11 4,41,18 7 <5, 11 6,9 75 Medel 8,7 6,8,15 4,91, ,7 13 1,9 9 Max 19,3 7,,18 5,48, ,

39 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 Ca Mg Na K Kisel Datum Sta- tions- µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - nr < <5 <,56,64 1,3,62 2,1,38 4, HR <2 5,9 <,56,68 1,5,65 2,1,39 5, HR1 < <2 7,9 <,56,52 1,2,55 1,9,54 4, HR1 < <2 <5 <,56,54 1,2,53 1,8,45 4, HR1 < <2 8,5 <,56,58 1,3,55 1,9,34 3, HR1 <1 <1 25 <2 9,4 <,56 <,42 1,2,49 1,9,2 2, HR1 <1 <1 34 <2 14 <,56 <,42 1,6,6 2,1,24 3, HR1 < <2 8,8 <,56 <,42 1,6,62 2,1,31 3, HR1 <1 <1 <1 3 1 <,56 <,42 1,5,63 2,1,46 4, HR1 < <2 8, <,56,42 1,3,55 2,,45 4, HR1 < <2 7,5 <,56,48 1,1,48 1,4,26 4, HR <2 <5 <,56,44 1,2,53 1,8,34 4, HR1 <1 <1 <1 <2 <5 <,56 <,42 1,1,48 1,4,2 2,9 Min 6, ,5 7,3 <,56,43 1,3,57 1,9,36 4,2 Medel <,56,68 1,6,65 2,1,54 5,2 Max ,1,61 3,5 1,1 3,,75 3, HR <2 13,11,72 3,6 1,1 3,1,65 3, HR ,1,66 3,5 1,1 3,,75 4, HR ,1,65 3,5 1,2 3,,84 4, HR <2 <4,1,79 3,4 1,1 3,,68 3, HR <2 26,14,69 3,9 1,2 3,6,85 2, HR ,1,61 4, 1,2 3,5,81 2, HR <2 23,1,64 3,8 1,2 3,2,76 2, HR ,14,7 3,9 1,2 3,3,78 2, HR ,1,64 3,4 1,1 3,1,76 3, HR ,93,61 3,2 1, 2,3,65 3, HR ,91,61 3,4 1,1 2,7,7 4, HR <2 13,91,61 3,2 1, 2,3,65 2,5 Min ,8 2,11,66 3,6 1,1 3,1,75 3,4 Medel ,14,79 4, 1,2 3,6,85 4,6 Max ,1,7 3,7 1,2 3,1,81 4, HR <2 13,11,77 3,8 1,2 3,2,7 3, HR ,11,79 3,9 1,3 3,3,88 4, HR ,11,1 4,3 1,6 3,6 1, 5, HR <2 22,1,85 3,7 1,3 3,2,76 3, HR ,15,84 4,4 1,6 4, 1,1 3, HR ,15,81 4,7 1,8 4, 1,7 4, HR ,14,76 4,2 1,4 3,5,95 2, HR ,11,68 4,1 1,4 3,5,89 2, HR ,1,73 3,8 1,3 3,2,86 3, HR ,11,77 3,6 1,3 2,6,77 3, HR ,7,84,51 3,6 1,2 2,9,75 4, HR <2 9,7,84,51 3,6 1,2 2,6,7 2,6 Min ,8 26,11,77 4, 1,4 3,3,93 3,8 Medel ,15,1 4,7 1,8 4, 1,7 5,3 Max 35

40 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 Stations- Sta- Prov- Datum Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Abs filt. Färg TOC namn tions- djup u.kikare m.kikare vid 42 nm (45 nm) nr m - m m C - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l pt mg/l Stora Kloten HS1 Y, ,9 6,1,5 2,28, ,3 Stora Kloten HS1 Y, ,4 4,7 18,2 6,5,4 2,21,67 2 5,9 Min 4,4 4,7,9 6,1,4 2,21,67 2 5,9 Medel 4,4 4,7 9,6 6,3,4 2,25, ,1 Max 4,4 4,7 18,2 6,5,5 2,28, ,3 Stora Kloten HS1 B ,2 6,,4 2,33, , Stora Kloten HS1 B ,4 4,7 9,8 6,2,3 2,28,6 2 5,1 Min 4,4 4,7 2,2 6,,3 2,28,6 2 5,1 Medel 4,4 4,7 6, 6,1,3 2,31, ,6 Max 4,4 4,7 9,8 6,2,4 2,33, , Långvattnet HS2 Y, ,3 6,3,7 2,62, ,4 Långvattnet HS2 Y, ,9 3,2 18,6 6,7,6 2,32,8 3 8,2 Min 2,9 3,2 1,3 6,3,6 2,32,8 3 8,2 Medel 2,9 3,2 1, 6,5,7 2,47,11 4 8,3 Max 2,9 3,2 18,6 6,7,7 2,62, ,4 Långvattnet HS2 B ,3 6,5,19 3,59, Långvattnet HS2 B ,9 3,2 6,4 6,2,7 2,69, ,4 Min 2,9 3,2 3,3 6,2,7 2,69, ,4 Medel 2,9 3,2 4,9 6,4,13 3,14, ,2 Max 2,9 3,2 6,4 6,5,19 3,59, Nedre Vättern HS3 Y, ,9 6,4,8 3,44, Nedre Vättern HS3 Y, ,8 2, 19,5 6,9,1 3,82, ,4 Min 1,8 2,,9 6,4,8 3,44, ,4 Medel 1,8 2, 1,2 6,7,9 3,63, ,2 Max 1,8 2, 19,5 6,9,1 3,82, Nedre Vättern HS3 B ,4 6,4,1 4,25, Nedre Vättern HS3 B ,8 2, 9, 6,4,15 4,59, Min 1,8 2, 2,4 6,4,1 4,25, Medel 1,8 2, 5,7 6,4,13 4,42, ,5 Max 1,8 2, 9, 6,4,15 4,59, Långsvan HS4 Y, , 6,7,13 4,76, Långsvan HS4 Y, ,4 1,6 19,3 7,,15 4,64, Min 1,4 1,6 1, 6,7,13 4,64, Medel 1,4 1,6 1,2 6,9,14 4,7, ,5 Max 1,4 1,6 19,3 7,,15 4,76, Långsvan HS4 B ,1 6,6,15 5,11, Långsvan HS4 B ,4 1,6 18,4 6,7,17 4,82, Min 1,4 1,6 2,1 6,6,15 4,82, Medel 1,4 1,6 1,3 6,7,16 4,97, ,5 Max 1,4 1,6 18,4 6,7,17 5,11, Anmärkning: Y = yta B = botten 36

41 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 Kloro- Ca Mg Na K Kisel Datum Stafyll tions- µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - nr <2 <5,61,53-1,5,38 1,9,37 1, HS1 Y 11 <1 23 <2 <5,6,44 3,2 1,5,38 1,9,38 1, HS1 Y 11 <1 23 <2 <5,6,44 3,2 1,5,38 1,9,37 1,2 Min <2 <5,61,49 3,2 1,5,38 1,9,38 1,3 Medel <2 <5,61,53 3,2 1,5,38 1,9,38 1,4 Max <2 <5,59,49-1,5,38 1,9,35 1, HS1 B <2 <5,59,48-1,5,38 1,9,4 1, HS1 B <2 <5,59,48-1,5,38 1,9,35 1,5 Min <2 <5,59,49-1,5,38 1,9,38 1,6 Medel <2 <5,59,49-1,5,38 1,9,4 1,6 Max <2 6,2 <,56,52-2,3,46 1,6,38 2, HS2 Y <1 <1 3 <2 9,7 <,56 <, ,1,44 1,8,37, HS2 Y <1 <1 3 <2 6,2 <,56 <, ,1,44 1,6,37,96 Min <2 8, <,56, ,2,45 1,7,38 1,7 Medel <2 9,7 <,56, ,3,46 1,8,38 2,5 Max <,56,46-2,6,42 1,6,33 3, HS2 B <,56,46-2,2,44 1,7,45 2, HS2 B <,56,46-2,2,42 1,6,33 2,5 Min <,56,46-2,4,43 1,7,39 3, Medel <,56,46-2,6,44 1,7,45 3,4 Max <2 7,2,85,55-2,7,75 2,7,57 3, HS3 Y 15 <1 39 <2 16,94, ,2,88 3,1,68 2, HS3 Y 15 <1 39 <2 7,2,85, ,7,75 2,7,57 2,5 Min <2 11,6,9, ,,82 2,9,63 3, Medel <2 16,94, ,2,88 3,1,68 3,4 Max < ,92,9-3,3,96 2,8,62 3, HS3 B ,93,66-3,8,99 3,,74 4, HS3 B < ,92,66-3,3,96 2,8,62 3,4 Min 57, ,93,78-3,6,98 2,9,68 3,7 Medel ,93,9-3,8,99 3,,74 4, Max < ,11,66-4,1 1,2 3,2,68 4, HS4 Y 1 <1 54 <2 18,1, ,3 1,2 3,2,8 2, HS4 Y <1 <1 54 <1 15,1, ,1 1,2 3,2,68 2,7 Min 7, ,11, ,2 1,2 3,2,74 3,4 Medel ,11, ,3 1,2 3,2,8 4,1 Max < ,15,66-4,2 1,3 3,3,83 4, HS4 B <1 < ,1,56-4,3 1,3 3,1,72 3, HS4 B <1 < ,1,56-4,2 1,3 3,1,72 3,2 Min <1 92, ,13,61-4,3 1,3 3,2,78 3,8 Medel < ,15,66-4,3 1,3 3,3,83 4,3 Max Y = yta B = botten 37

42 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen buffertkapacitet <,2 Turbiditet Starkt grumligt > 7, Färg Starkt färgat vatten >1 Abs Starkt färgat vatten >,2 TOC Mycket hög halt > 16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt < 1 Tot-N Extremt hög halter > 5 Tot-P Extremt hög halter > 1 x.x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet,2-,5 Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 Tot-N Mycket hög halt Tot-P Mycket hög halt 5-1 Metaller i vatten Stations- Stn. Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Fe Mn Provnr namn nr. - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Kolsva HR ,36 9,4,5,2,74 1,7,38, , Grönö HR ,37 8,8,48,2,34 1,7,35, , Grönö HR ,39 9,9,44 <,1,39 1,9,41,6 14 5, Grönö HR ,38 1,51,1,58 1,8,5, , Grönö HR ,4 11,57,2,59 1,9,66, , Grönö HR ,39 8,9,46,1,34 2,,42, , Grönö HR ,47 11,56,1,25 2,9,58, , Grönö HR ,54 12,63,2,26 3,1,6 1,1 17 4, Grönö HR ,57 11,48 <,1,36 2,9,44, , Grönö HR ,42 8,4,32 <,1,2 2,2,32,6 14 2, Grönö HR ,47 9,6,46 <,1,32 2,4,39, , Grönö HR ,43 9,9,85,1,32 2,3,48, , Grönö HR ,42 1,5,1,31 2,3,56 1,1 13 4, Min 21,37 8,4,32 <,1,2 1,7,32, , Medel 338,44 1,52,1,36 2,3,48,8 15 3, Max 56,57 12,85,2,59 3,1,66 1,1 17 5, Nedre HS3 Y ,29 7,4,3,1,8,54,28, , Vättern HS3B ,34 11,43,1,57 2,2,28, , Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cu Cr Ni Zn Cd x,x måttligt höga halter µg/l ,1-,3 x,x höga halter µg/l ,3-1,5 x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >45 >75 >225 >3 >1,5 38

43 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 Data och diagram med avseende på syrehalt, syremättnad och vattentemperatur Station: HS 1, Stora Kloten Datum: Datum: Djup vatten- syre- syre- vatten- syre- syretemp. halt mättn. temp. halt mättn. ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%),5,9 12, 84 18,2 8,8 96 1,5 1,1 12, 85 18,2 8,7 95 2,5 1,2 12, 85 18,2 8,8 95 3,5 1,2 12, 85 18,2 8,7 95 4,5 1,3 12, 85 18,2 8,7 95 5,5 1, ,2 8,7 95 6,5 1, , 8,5 92 7,5 1,4 11, ,3 8,1 87 8,5 1,4 11, ,1 7,7 8 9,5 1,4 11, ,4 7,3 72 1,5 1,5 11, ,5 7, ,5 1,5 11,9 85 9,8 7, ,5 1,5 11, ,5 1,5 11, ,5 1,5 11, ,5 1,6 11, ,5 1,6 11, ,5 1,7 11, 79 18,5 1,7 1, ,5 1,8 1,4 75 2,5 1,9 9, ,5 2, 9,4 7 22,5 2,1 6,9 5 23, 2,2 6,9 49 Koordinater St. Kloten i februari: :14747 Koordinater St. Kloten i augusti: :1473 Station: HS 2, Långvattnet Datum: Datum: Djup vatten- syre- syre- vatten- syre- syretemp. halt mättn. temp. halt mättn. ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%),5 1,3 1, ,6 9,1 1 1,5 1,9 9, ,6 9, 99 2,5 2,2 9,5 7 18,5 9, 99 3,5 2,6 9,5 7 17,7 7,5 8 4,5 2,8 1, 74 17,1 6,5 7 5,5 2,9 1, ,1 5,1 54 6,5 3, 1, ,2 3, 3 7,5 3,1 9, , 4,2 39 8,5 3,1 9,5 71 9,1 4,7 42 9,5 3,2 9,1 7 8,3 5,2 45 1,5 3,2 9, 66 7,8 5, ,5 3,2 8,6 64 7,4 4, ,5 3,2 8,3 62 7,3 4,7 4 13,5 3,3 7,7 59 7, 4, ,5 3,3 7,2 55 6,9 4, ,5 3,3 6,7 52 6,8 4, ,5 3,3 5,7 45 6,7 4, ,5 3,3 5,1 39 6,6 4, ,5 3,3 4,5 35 6,2 3, ,5 3,3 3,9 29 6,5 3,6 3 2,5 3,3 3,1 24 6,4 2, ,5 3,3 2, ,5 3,3 1, ,5 3,3 1, ,5 3,3,5 5 25,5 3,3,5 5 26,5 3,3,5 4 27,5 3,3, djup (m) mättnad (%), feb. mättnad (%), aug djup (m) mättnad (%), feb. mättnad (%), aug. 39

44 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 Station: HS 3, Nedre Vättern Datum: Datum: Djup vatten- syre- syre- vatten- syre- syretemp. halt mättn. temp. halt mättn. ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%),5,9 12, ,5 8,7 95 1,5 1,1 11, ,5 8,6 94 2,5 1,2 11, ,5 8,5 94 3,5 1,3 11, ,5 8,5 93 4,5 1,5 11, ,4 8,4 92 5,5 1,7 11, ,8 7,2 78 6,5 1,8 11, ,4 5,4 57 7,5 1,8 11,4 8 16,5 4,2 43 8,5 1,9 11, ,3 3,5 36 9,5 1,9 11, 78 14, 2,6 25 1,5 2, 1, ,6 2, 19 11,5 2, 1, , 1, ,5 2,1 9,8 7 11,7 1, ,5 2,1 9, ,2 1, ,5 2,2 8, 59 11, 1, ,5 2,3 6,6 49 1,5,9 9 16,5 2,4 5,3 4 9,1,2 3 17,5 2,4 2,3 18 9,, djup (m) mättnad (%), feb. mättnad (%), aug. Station: HS 4, Långsvan Datum: Datum: Djup vatten- syre- syre- vatten- syre- syretemp. halt mättn. temp. halt mättn. ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%),5 1, 12, ,3 8,2 89 1,5 1,3 12, ,4 8,1 88 2,5 1,4 12, ,4 8,1 88 3,5 1,5 12, ,4 8,1 88 4,5 1,7 12, 85 19,3 8, 87 5,5 1,8 11, ,3 8, 87 6,5 1,9 11, 78 19,2 7,9 86 7,5 2,1 1, ,1 7,6 82 8, 2,1 1, ,8 5,7 61 9,5 18,4 4,6 49 1, mättnad (%), feb. 2 mättnad (%), aug djup (m) 4

45 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3 St. Kloten St. Kloten temp ( C) temp syre ( C) syre (mg/l) temp ( C) syre (mg/l) djup (m) temp. syrehalt 1 15 djup (m) temp. syrehalt Långvattnet Långvattnet temp temp ( C) ( C) temp ( C) syre syre (mg/l) syre (mg/l) temp. 2 temp. 25 syrehalt syrehalt 3 25 djup (m) djup (m) Nedre Vättern Nedre Vättern djup (m) temp ( C) syre (mg/l) temp syrehalt djup (m) temp ( C) syre (mg/l) temp. syrehalt Långsvan temp. syrehalt temp ( C) syre (mg/l) Långsvan temp. syrehalt temp (( C) C) syre (mg/l) 41

46 42 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 3

47 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 4 BILAGA 4 ÄMNESTRANSPORTER OCH VATTENFÖRING 43

48 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 4 År 212 Kvävetransport (ton) Fosfortransport (kg) TOC-transport (ton) Månad Gärdsjöbo Kolsva Grönö Gärdsjöbo Kolsva Grönö Gärdsjöbo Kolsva Grönö Januari, , , Februari, , , Mars, , , April, , , Maj, , , Juni,4 6,9 11 1, , Juli, , , Augusti, , , September, , , Oktober, , , November, , , December, , , totalt år 212 1, medel, , , min,4 6,9 11, , max, , , År 212 Järn Mangan Alumi- Koppar Zink Kadmium Bly Krom Nickel Månad nium ton ton ton kg kg kg kg kg kg Januari 36 1, , Februari 21 1,6 9, 5 138, Mars 26 1, , April 31 1, , Maj 26 1, , Juni 14,78 7, , Juli 28 1, , Augusti 19 1,3 6, 61 7,14 1 9,7 18 September 19 1,2 6, ,14 1 9,7 18 Oktober 66 3, , November 44 2, , December 33 1, , totalt år , medel 3 1, , min 14,78 6, 5 69,14 1 9,7 16 max 66 3, , Dömsta Kolsva Gärdsjöbo J F M A M J J A S O N D År 212 Flöde (m 3 /s) Månad Dömsta Kolsva Gärdsjöbo Januari 2,9 21,,17 Februari 1,6 11,1,83 Mars 11,6 11,2,15 April 13,6 1,5,14 Maj 12,9 1,1,11 Juni 7,2 5,9,51 Juli 12,6 15,,16 Augusti 7,9 8,3,91 September 1,8 11,3,19 Oktober 31,5 29,9,3 November 19,8 18,8,19 December 12,8 12,2,53 medel 14,4 13,8,14 44

49 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 BILAGA 5 PLANKTISKA ALGER Förklaring av begrepp i växtplanktonbilagan Sammanställning av resultat Artlistor Fältprotokoll Medins Biologi AB Åsa Garberg Iréne Sundberg Ingrid Hårding Mölnlycke

50 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 Växtplankton - Metodik Provtagning Den 2 augusti 212 undersöktes växtplankton i fyra sjöar i Hedströmmens avrinningsområde (Tabell 14). Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Metoden överensstämmer med SS-EN 1524: 26. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs i sjöspecifika djupintervall (se fältprotokoll i denna bilaga). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Tabell 14. Undersökta sjöar i Hedströmmens avrinningsområde år 212. Koordinater angivna i RT9 2,5 gon V. Sjötyp enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 27) Nr Sjö Lokalkoordinater Sjötyp X Y HS 1 Stora Kloten Norrland, klara sjöar, 3 mg Pt/l HS 2 Långvattnet Norrland, humösa sjöar, >3 mg Pt/l HS 3 Nedre Vättern Norrland, humösa sjöar, >3 mg Pt/l HS 4 Långsvan Norrland, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Sedimenterad volym var 1 ml för Stora Kloten och Långsvan samt 3 ml för Långvattnet och Nedre Vättern. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). Fullständiga artlistor redovisas i denna bilaga. Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer, beroende på geografiskt läge och humushalt. Vilken sjötyp de undersökta sjöarna tillhör framgår av Figur 22. Observera att sjöarna var klassade i fel ekoregion ( Södra Sverige ) år 211. Den sammanvägda näringsstatusen och ingående parametrar har räknats om efter ekoregion Norrland för 211 i denna rapport. Den nya statusklassningen för år 211 och bedömning för år 212 redovisas i Tabell 7 respektive Tabell 6. Klassificeringen av sjöns näringsstatus görs genom en sammanvägning av följande parametrar; totalbiomassa av växtplankton, andel cyanobakterier och Trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av eutrofiering, (näringsförhållanderna för sjöarna) sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid massförekomst av flagellaten Gonyostomum semen baseras 46

51 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 klassningen av eutrofiering antingen enbart på TPI eller på en sammanvägning av TPI och andel cyanobakterier. För att bedöma vattnets surhet bestäms artantalet, d.v.s. antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock svårtolkad och skall främst användas om man misstänker att en sjö är påverkad av försurning. Klassningen av surhet sker enligt en fyragradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen tas hänsyn till erfarenhet från det aktuella vattnet och avrinningsområdet samt förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet. Dessutom beaktar Medins förekomsten av indikatorer och ytterligare ett antal index bl. a. de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b) samt Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et al 211) kan man läsa om växtplankton i allmänhet samt om de kriterier som använts för bedömningen av påverkan. I de fall Medins bedömning avviker från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i denna bilaga. Figur 22. Limes norrlandicus och placeringen av Hedströmmens sjöar år 212. Den ljusa delen av kartan hör till ekoregion Norrland och den mörka till Södra Sverige. 47

52 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 Referenser - växtplankton Hårding, I., Liungman, A., Nilsson, C. & Sundberg, I & Svensson, J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB, ( Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Naturvårdsverket Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.3: Svensk Standard SS-EN 1524:26. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:

53 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 Förklaring av begrepp i växtplanktonbilagan Naturvårdsverkets kriterier (27). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 49

54 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 1. Hedströmmen, Stora Kloten Datum: Norrland, klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: /1473 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 42,93 Nära neutralt 4,56 Hög,36,56 God,36 1, Hög -1,53 1, Hög Nära neutralt Hög Avvikelse Bedömning,36 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 26,9 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Konjugater Kiselalger Grönalger Guldalger Övriga Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med 211 Biomassa/ (mg/l),4,3,2,1 Totalt (aug) Cyanobakterier (aug), Kommentar Växtplanktonsamhället i Stora Kloten dominerades av guldalger. Den totala biomassan var liten och andelen samt mängden cyanobakterier var mycket liten. TPI-värdet var mycket lågt eftersom indikatorer på oligotrofi (näringsfattigdom) var betydligt fler än indikatorer på eutrofi (näringsrikedom). Hörnströms trofiindex var lågt. Sammanvägningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) ger hög näringsstatus vilket överensstämmer med Medins expertbedömning. Endast två släkten av potentiella toxinbildare förekom och risken för besvärsbildande blomningar av cyanobakterier bedöms som liten. Stora Kloten var klassad att tillhöra ekoregion Södra Sverige år 211, men ligger strax norr om "limes norrlandicus" (dvs. norrlandsgränsen) och tillhör därför ekoregion Norrland. Detta innebar dock ingen ändring av näringsstatus eller surhetsklassning vad gäller Medins expertbedömning, dvs. sjön bedömdes även 211 ha hög status och nära neutrala förhållanden. Enligt NV:s bedömningsgrunder ändrades inte den sammanvägda näringsstatusen, men surhetsklassningen ändrades från surt till nära neutralt. 5

55 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 2. Hedströmmen, Långvattnet Datum: Norrland, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /1476 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 53 1, Nära neutralt 3,8 God 1,3,23 Måttlig 4,1 1, Hög,71,18 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 1,3 Tydlig Liten biomassa,5 Liten Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få,7 Liten Liten biomassa 34,9 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Övriga Cyanobakterier Rekylalger Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Gonyostomum Konjugater Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Grönalger Antal arter Jämförelse med 211 Biomassa/ (mg/l) 8, 6, 4, 2, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug), Kommentar Växtplanktonsamhället i Långvattnet dominerades av Gonyostomum semen, vilket bidrog till att den totala biomassan var måttligt stor. Andelen cyanobakterier var mycket liten, men TPI-värdet var mycket högt och visade otillfredsställanden status. I enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gav sammansvägningen av ingående parametrar god näringsstatus, men det numeriska värdet ligger mycket nära gränsen mot måttlig status. I Medins expertbedömning sänks statusen till måttlig. Risken för besvärsbildande blomningar av cyanobakterier bedöms som liten. Mängden av nålflagellaten G. semen var så stor att den kan ha varit besvärsbildande. Långvattnet var klassad att tillhöra ekoregion Södra Sverige år 211, men ligger strax norr om "limes norrlandicus" (dvs. norrlandsgränsen) och tillhör därför ekoregion Norrland. Detta innebar dock ingen ändring av status- eller surhetsklassning vad gäller Medins expertbedömning, dvs.sjön bedömdes även 211 ha måttlig status och nära neutrala förhållanden medan den sammanvägda statusklassningen enligt NV:s bedömningsgrunder ändrades från god till måttlig status. 51

56 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 3. Hedströmmen, Nedre Vättern Datum: Norrland, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6631/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 59 1, Nära neutralt 4,19 Hög,91,33 God 2,88 1, Hög -1,34,75 Hög Nära neutralt God Avvikelse Bedömning,91 Liten Liten biomassa,3 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 31,2 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Gonyostomum Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Övriga Cyanobakterier Rekylalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Guldalger Pansarflagellater Jämförelse med 211 Biomassa/ (mg/l) 1,,8,6,4,2, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Kommentar Växtplanktonsamhället i Nedre Vättern dominerades främst av rekylalger och den totala biomassan var liten, men nära att klassas som måttligt stor. TPI-värdet var mycket lågt vilket berodde på att de arter som indikerar näringsfattiga (oligotrofa) förhållanden var vanligare än de arter som indikerar näringsrika (eutrofa). I enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger sammanvägning av ingående parametrar hög status. I expertbedömningen bedöms statusen som god främst beroende på den relativt stora totalbiomassan. Andelen cyanobakterier var mycket liten och risken för besvärsbildande blomningar bedöms som liten. Nedre Vättern var klassad att tillhöra ekoregion Södra Sverige år 211, men ligger strax norr om "limes norrlandicus" (dvs. norrlandsgränsen) och tillhör därför ekoregion Norrland. Detta innebar dock ingen ändring av status- eller surhetsklassning vad gäller Medins expertbedömning, dvs. sjön bedömdes även 211 ha god status och nära neutrala förhållanden. Enligt NV:s bedömningsgrunder ändrades den sammanvägda statusen från hög till god. 52

57 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 4. Hedströmmen, Långsvan Datum: Norrland, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 66218/1565 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 86 1, Nära neutralt 3,4 God 1,8,28 Måttlig 9,37,97 Hög 1,75,13 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 1,8 Tydlig Liten biomassa,1 Tydlig Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal,69 Liten Liten biomassa 39, Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Gonyostomum Övriga Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Ögonalger Konjugater Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Grönalger Jämförelse med 211 Biomassa/ (mg/l) 8, Totalt (aug) 6, 4, Cyanobakterier (aug) 2,, Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semen, vilket bidrog till att totalbiomassan i Långsvan var måttligt stor. Ett flertal arter som indikerar näringsrika (eutrofa) förhållanden påträffades och TPIvärdet var mycket högt och visade otillfredsställande status. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger sammanvägningen av ingående parametrar god näringsstatus, men det numeriska värdet ligger mycket nära gränsen mot måttlig status. I Medins expertbedömning klassas sjön ha måttlig status. Andelen och mängden potentiellt giftalstrande cyanobakterier var dock mycket liten och risken för besvärsbildande blomningar av cyanobakterier bedöms vara liten. Mängden av G. semen var också liten, men kan vara tillräckligt stor för att ge besvär vid bad. Långsvan var klassad att tillhöra ekoregion Södra Sverige år 211, men ligger strax norr om "limes norrlandicus" (dvs. norrlandsgränsen) och tillhör därför ekoregion Norrland. Detta innebar dock ingen ändring av status- eller surhetsklassningen vad gäller både Naturvårdsverkets och Medins bedömning, dvs. sjön bedömdes även 211 ha måttlig status och nära neutrala förhållanden. 53

58 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 1. Hedströmmen, Stora Kloten Lokalkoordinater: / 1473 (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 37,1 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 5,3,5 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 19,5 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 1 2,8,8 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 1 1,3 Katablepharis ovalis - SKUJA I 4 76,9 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 37,6 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium cf. fuscum - (EHRENBERG) STEIN 1,1,3 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 7,4,1 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 11,6 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2,8,4 Peridinium inconspicuum - LEMMERMANN -1 O 2 17,12 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 1,1,3 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 3,7,3 Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 2 15,15 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1,3,5 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 1,9,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 7,7,1 Kephyrion boreale - SKUJA -3 O 1 1,9,4 Mallomonas cf. caudata - IWANOFF I 1,9,2 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 2 3,7,3 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 3,7,2 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 56,27 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,9,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 19,3 Synura spp. - EHRENBERG I 2 3,7,3 Uroglena spp. - EHRENBERG I ,172 Dinobryaceae (Kephyrion sp./pseudokephyrion sp.) - PASCHER ,9,1 Chrysophyceae obestämda monader 4 89,9 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 3 8,33 Centrales (2-3 µm) I 1,9,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 22,2 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 8,6 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 1,2,7 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1,4,5 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2,3,3 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 28,2 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 11,1 Oocystis sp. - BRAUN I 1 3,7,3 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 3,7,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Staurodesmus sp. - TEILING I 1,1,1 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 139,5 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 54

59 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 2. Hedströmmen, Långvattnet Lokalkoordinater: / 1476 (RT9) RAPPORT Nivå: -5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 2 159,2 Chroococcus microscopicus - KOMÁRKOVÁ-LEGNEROVÁ et CRONB. E 2 885,1 Merismopedia sp. - MEYEN ,1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 1 17,1 Snowella sp. - ELINKIN I 2 248,2 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) 1 42,4 Nostocales Aphanizomenon sp. (flexuosum/yezoense) - MORREN ex BORN. et FLAH. 3 E 3 459,47 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 18,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 155,121 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 12,22 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 241,18 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 155,1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 19,2 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium fuscum - (EHRENBERG) STEIN 1,3,2 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 19,3 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 12,16 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2 3,,35 Peridinium inconspicuum - LEMMERMANN -1 O 2 25,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 43,6 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 3 8,18 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 24,4 Epipyxis sp. - EHRENBERG 2 19,2 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 3,16 Mallomonas sp. (2-3 µm) - PERTY I 1 3,3 Mallomonas spp. (1-2 µm) - PERTY I 2 12,14 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 167,27 Pseudokephyrion cf. entzii - CONRAD ,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 19,3 Synura spp. - EHRENBERG I 4 39,61 Dinobryaceae (Kephyrion sp./pseudokephyrion sp.) - PASCHER ,2 Chrysophyceae obestämda monader 1 6,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira cf. subarctica - (O. MÜLLER) HAWORTH 1 I 1 12,2 Centrales (<1 µm) I 2 5,6 Centrales (1-2 µm) I 2 25,11 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 43,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 4 142,9 Pennales Pennales (5-1 µm) I 3 84,17 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 3,5 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 12, Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 25,2 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 6, Oocystis sp. - BRAUN I 2 19,5 Scenedesmus spp. - MEYEN E 2 12,2 Ulotrichales Koliella sp. - HINDÁK 2 12,2 Ulotrichales obestämd kolonibildande art 2 74,22 Övrigt Chlorophyceae obestämda kolonibildande klotformiga 1 25,5 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Spondylosium planum - (WOLLE) WEST & WEST O 1 1,3,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 4 37,75 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 12,8 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 12,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 39,12 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 55

60 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 3. Hedströmmen, Nedre Vättern Lokalkoordinater: 6631 / (RT9) RAPPORT Nivå: -5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,3 Microcystis sp. (>4 µm) - KÜTZING 3 E 1 95,5 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 66,1 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) 1 84,1 Nostocales Dolichospermum cf. lemmermannii - (RICHT.) WACKLIN et al. 1 I 2 261,13 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 15,3 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 21,91 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 111,21 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 6,16 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 8,4 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 433,25 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 5,3 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 1,18 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 19,3 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 37,18 Gymnodinium sp. (stor) - STEIN I 2 1,19 Peridinium cf. willei - HUITFELD-KAAS I 2 1,32 Peridiniales obestämd 1 6,6 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 19,2 Chrysococcus cordiformis - NAUMANN -2 I 2 25,3 Chrysococcus diaphanus - SKUJA -2 I 2 12,1 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 12,2 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 22,5 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6,2,3 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 28,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 3,7 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 5,46 Mallomonas sp. (2-3 µm) - PERTY I 2 15,21 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 43,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 25,8 Synura spp. - EHRENBERG I 2 56,12 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 43,5 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 15,34 Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN I 2 31,5 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 5,53 Aulacoseira spp. (5-1 µm) - THWAITES I 1 2,1 Centrales (<1 µm) I 2 19,4 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 9,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 9,4 Pennales Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O 3 15,5 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 1,5 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 8,8 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 62,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 19,1 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 2 322,27 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 12,1 Oocystis sp. - BRAUN I 1 12,2 Scenedesmus spp. (annan) - MEYEN E 2 13,1 Ulotrichales Ulotrichales obestämd kolonibildande art 2 25,3 Övrigt Chlorophyceae obestämda klotformiga 1 161,19 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium sp. (gracile/limneticum) - NITSCH ex RALFS 2,7,1 Cosmarium sp. - RALFS O 1,3,1 Staurastrum spp. - (MEYEN) RALFS I 2 1,4 Staurodesmus sp. - TEILING I 2 1,4 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 12,99 Gonyostomum sp. - K. DIESING 2 5,16 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,12 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 37,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 235,8 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 56

61 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 4. Hedströmmen, Långsvan Lokalkoordinater: / 1565 (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 524,5 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 74,2 Chroococcus microscopicus - KOMÁRKOVÁ-LEGNEROVÁ et CRONB. E 2 85,3 Cyanonephron styloides - HICKEL E 1 39,1 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I 2 456,3 Snowella sp. - ELINKIN I 1 221,3 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 32,1 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) 1 171,1 Nostocales Aphanizomenon sp. (flos-aquae/klebahnii) - MORREN ex BORN. et FLAH. 3 E ,14 Dolichospermum lemmermannii - (P.G.RICHT.) WACKLIN et al. 1 I 2 563,27 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 13,25 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I 2 94,24 Oscillatoriales Romeria elegans - (WOLOSZYN SKA) WOLOSZYN SKA & KOCZWARA E 2 44,1 Oscillatoriales obestämd ,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 4 83,36 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 9,7 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 6,5 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 182,11 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 1,2 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 7,1 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 17,28 Gymnodinium sp. (stor) - STEIN I 2,4,3 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 4,14 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 2, Chrysococcus diaphanus - SKUJA -2 I 2 11,6 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 7,1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 18,3 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 6,1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 4,1 Epipyxis sp. - EHRENBERG 1 2,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 13,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 1,3 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 15,18 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 37,3 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 7,1 Synura sp. - EHRENBERG I 3 37,8 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 9,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 2,1 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 3 24,8 Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN I 2 11,2 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 4,2 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 27,2 Centrales (<1 µm) I 2 15,3 Centrales (1-2 µm) I 2 17,12 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 3 2,3 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 4 81,5 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 3 1,6 Pennales (5-1 µm) I 3 1,5 Tabellaria fenestrata - (LYNGB.) KÜTZING I 2 3,14 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 1,1,1 Forts. nästa sida 57

62 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 Forts. HS4 Långsvan HS 4. Hedströmmen, Långsvan Lokalkoordinater: / 1565 (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena spp. - EHRENBERG 3 E 2,3,2 Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1,1,1 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1,1,1 Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 2 3,7,1 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 9,2,23 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 1 1,8,4 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 5,5,2 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 1,8,2 Dictyosphaerium cf. pulchellum - WOOD 1 I 2 44,1 Dictyosphaerium subsolitarium - VAN GOOR 1 7,4,4 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 7,4,1 Lagerheimia sp. - CHODAT 2 E 2 3,7,1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 3 37, Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 2,1 Monoraphidium cf. griffithii - (BERKELEY) KOMARKÓVA-LEG ,7,2 Nephrochlamys sp. - KORSHIKOV 1 7,4,1 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 1,8,1 Scenedesmus spp. - MEYEN E 4 79,2 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 1,8,3 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 2 5,5,1 Koliella cf. longiseta - (VISCHER) HINDÀK 2 5,5,4 Koliella sp. - HINDÁK 3 2,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 4 12,1 Closterium sp. (gracile/limneticum) - NITSCH ex RALFS 1,1,3 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2,4,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1, Staurodesmus sp. - TEILING I 2,2,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 5 87,694 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 3 62,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 15,6 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 13,1 Pseudostaurastrum sp. - CHODAT I 1 1,8,2 Övriga, färglös flagellat (5-1 µm) 2 13,3 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 142,4 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 18,3 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 58

63 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 1. Hedströmmen, Stora Kloten Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjö/vattendrag: Hedströmmen Kommun: Skinnskatteberg Lokalnummer: HS 1 Top. karta: 11F NV Lokalnamn: Stora Kloten Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / 1473 (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Nygård/Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:1 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 12 Vattentemperatur (,5m): 18,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 4,7 m Väderlek: Mulet uppehåll vind 4º 5m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - HS 2. Hedströmmen, Långvattnet Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjö/vattendrag: Hedströmmen Kommun: Lindesberg/Smedjebacken Lokalnummer: HS 2 Top. karta: 11F NV Lokalnamn: Långvattnet Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / 1476 (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Nygård/Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 13:4 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 21 Vattentemperatur (,5m): 18,6 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 5 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 3,2 m Väderlek: Mulet uppehåll vind 5º 3m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -5 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 59

64 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 5 HS 3. Hedströmmen, Nedre Vättern Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjö/vattendrag: Hedströmmen Kommun: Skinnskatteberg Lokalnummer: HS 3 Top. karta: 11F NO Lokalnamn: Nedre Vättern Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: 6631 / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Nygård/Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 1:4 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 18 Vattentemperatur (,5m): 19,5 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 6 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 2 m Väderlek: Mulet uppehåll vind 4º 3m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -5 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - HS 4. Hedströmmen, Långsvan Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjö/vattendrag: Hedströmmen Kommun: Skinnskatteberg Lokalnummer: HS 4 Top. karta: 3G SV Lokalnamn: Långsvan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / 1565 (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Nygård/Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 9:4 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 1 Vattentemperatur (,5m): 19,3 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 8 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,6 m Väderlek: Mulet uppehåll vind 4º 3m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 6

65 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 BILAGA 6 KISELALGER Metodik Provtagning Kiselalgsanalys och utvärdering Resultat Artlistor Fältprotokoll Medins Biologi AB Iréne Sundberg Mölnlycke

66 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning. Detta gör att de är mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (26) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen. Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av ALcontrol AB den 2 september 212, enligt metod SS-EN (SIS 23) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29) på två lokaler i Hedströmmen (Tabell 15). Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 23). Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter, vilket gjordes på lokal HR5 i denna undersökning. Proven fixerades med etanol. Tabell 15. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Hedströmmen år 212 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater HR5 Hedströmmen Kolsva / HR6 Hedströmmen Grönö / Kiselalgsanalys och utvärdering Analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 23) utfördes av Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 1447 (SIS 25) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29). Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice Polluosensibilité Spécifique), som är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index) en klassificering av kisel- 62

67 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 alger utifrån deras tolerans mot lättnedbrytbar organisk förorening respektive näringsrikedom. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3. Klassningen görs enligt en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 28), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Utvärderingen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27) och lokalerna har klassats enligt en femgradig skala: alkaliskt, nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. Figur 23. Provtagning av kiselalger görs i första hand på sten och man analyserar i 1 gångers förstoring, Medins Biologi AB. Resultaten, i form av index och statusklassning samt kommentarer, redovisas nedan. I Jarlman & Sundberg 21 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 63

68 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 Resultat kiselalger HR 5. Hedströmmen, Kolsva Län: 19 Västmanland Beskuggning: 5-5 % Kommun: Köping Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,2 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: vägbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 431 IPS: 16,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 67 TDI: 26,5 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,79 % PT: 3,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,86 (klass 2) ACID: 4,82 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Hedströmmen vid Kolsva hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, men är förmodligen något underskattad, eftersom drygt 3 % av kiselalgssamhället utgjordes av s.k. centriska arter. Flera arter inom dessa släkten (bl.a. Aulacoseira ambigua) föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten, men de räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 16, ,9 26, ,6 3, God status God status Tvåårsmedelvärden 11/12 16,6 2 34,2 1 5,3 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,83 4, Nära neutralt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 11/12 5,33 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 211 och visade också då god status. Surhetsindexet ACID var däremot något högre och indikerade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Observera att IPS- och ACID-indexen har räknats om för 211 beroende på att ett par arter har fått ändrade värden sedan dess. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

69 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 HR 6. Hedströmmen, Grönö Län: 19 Västmanland Beskuggning: 5-5 % Kommun: Köping Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: - Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: klart Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: - C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: nedströms damm Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 14,7 (klass 2) Antal räknade taxa: 64 TDI: 54,2 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 4,66 % PT: 14,2 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,75 (klass 2) ACID: 6,77 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT Hedströmmen vid Grönö hade ett IPS-index motsvarande klass 2, god status, men indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass 3 måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var förhöjd. Bland annat noterades arten Fistulifera saprophila, vilken är en god indikator på förekomst av lättnedbrytbart organiskt material. Lokalen ligger i riskzonen för att hamna i måttlig status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 14, ,8 54, ,9 14,2 4 3 Måttlig status God status Tvåårsmedelvärden 11/12 14,1 3 6, ,5 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,21 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 11/12 6,99 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet var lägre år 211 och visade måttlig status och andelen föroreningståliga arter (%PT), som t. ex. Gomphonema parvulum var. parvulum, var större. Tvåårsmedelvärdet hamnar i måttlig status, relativt nära gränsen mot god status. Den förhöjda andelen föroreningståliga kiselalger styrker klassningen. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållande båda åren. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

70 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A. (28). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 26. Linking organism groups major re-sults and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Jarlman, A. & Sundberg I. 21. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket (27). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Be-dömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket (29). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS 23. Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS 25. Svensk Standard, SS-EN 1447:25, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. 66

71 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. 67

72 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 HR 5. Hedströmmen, Kolsva Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,3 Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 1,2 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 3,7 Amphora sp. AMPS 2,6 2 1,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, , Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,9 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1,2 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, 1 4 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 3,7 Diploneis elliptica (Kützing) Cleve DELL 5, 2 4 1,2 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, 1 3 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 3,7 Encyonema distinctum Lange-Bertalot & Krammer ENDS, 1 1,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 5 1,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 2,5 Encyonema sp. ENSP 4,9 2 1,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 2 2 4,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, 1 2 2,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 2 2,5 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,2 Eunotia curtagrunowii Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot ECTG 5, 2 2 2,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,6 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,4 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia monodon Ehrenberg var. monodon EMON 5, 2 2 1,2 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, 2 2 1,2 Eunotia zasuminensis (Cabejszekowna) Körner EZAS, 1,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,3 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, 2 3 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, 1 4 1,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, 2 3 1,2 Fragilaria sp. FRAS 4, 3 1,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 4,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,8 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,4 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, 1 4 1,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4, 1 1,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,5 Navicula lundii Reichardt NLUN 4, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, 3 4 1,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, 2 4 2,5 Navicula sp. NASP 3, ,4 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5, 1 1,2 Naviculadicta multiconfusa Lange-Bertalot NDMU, 1,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 4,9 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, 3 4 3,7 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 3,7 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 2 1,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, 3 3 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, 1 3 2,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,6 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,4 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 2 3 4,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,1 SUMMA (antal skal): 431 SUMMA (antal taxa): 67 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 67 TDI (-1): 26,5 ADMI (%): 5,1 Acidofil ( ): 255 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 4,79 % PT: 3,9 EUNO (%): 19,3 Circumneutral ( ): 295 Odefinierad ( ): 81 ADMI (µm): IPS (1-2): 16,9 ACID: 4,82 Acidobiont ( ): 9 Alkalifil ( ): 36 Deformerade (%): 2,62 68 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

73 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 HR 6. Hedströmmen, Grönö Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, 1 3 3,7 Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 3,7 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, 1 3 1,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, 2 4 1,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 2,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,6 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,1 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, , Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,9 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT, 1,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Craticula accomoda (Hustedt) Mann CRAC 1, 3 4 1,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, 1 4 2,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 2,5 Encyonema fogedii Krammer MT1 EFOG, 2,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 8 1,9 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,4 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, 2 3 1,2 Encyonema sp. ENSP 4,9 2 1,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 2 1,2 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 2 4,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,3 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 1,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,9 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, 1 3 1,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,3 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,9 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, 2 4 2,5 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,3 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, 2 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,1 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,9 Gomphonema sp. GOMS 3, ,3 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,1 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,7 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, 1 4 1,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 2,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, 1 4 3,7 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5, 1 1,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 2,5 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,2 Nitzschia capitellata Hustedt NCPL 1, ,5 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, 3 4 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, 3 3 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 3,7 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 3,7 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, 3 2 1,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 2 1,2 Sellaphora sp. SELS 4,5 2 2,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, 1 4 4,9 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 2 3 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 1,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, 1 4 1,2 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 64 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 64 TDI (-1): 54,2 ADMI (%): 23,3 Acidofil ( ): 65 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 4,66 % PT: 14,2 EUNO (%): 4, Circumneutral ( ): 62 Odefinierad ( ): 77 ADMI (µm): IPS (1-2): 14,7 ACID: 6,77 Acidobiont ( ): 19 Alkalifil ( ): 219 Deformerade (%): 2,81 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 69

74 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 Fältprotokoll HR 5. Hedströmmen, Kolsva RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Län: 19 Västmanland Top. Karta: 11G SV Kommun: Köping Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,3 m Vattentemperatur: 13,2 C Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: vägbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Sand: >5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: >5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: annat Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Al Långbladsväxter Dominerande 2: buskar Al - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: 5-5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Metallverk stark B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 7

75 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6 HR 6. Hedströmmen, Grönö RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Län: 19 Västmanland Top. Karta: 1G NV Kommun: Köping Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: - Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup:,2 m Vattentemperatur: - C Lokalens maxdjup:,4 m Märkning av lokal: nedströms damm Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: 5-5% Fina block: <5% Påväxtalger: 5-5% Grova block: <5% Häll: - Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: annat Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Al/Pil - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: buskar Al - Beskuggning: 5-5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Damm måttlig B: Väg måttlig C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 71

76 72 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 6

77 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 BILAGA 7 BOTTENFAUNA Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 73

78 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 Provtagning av bottenfauna i litoral, sublitoral och profundal Utförare: ALcontrol Laboratories, Olaus Magnus väg, Box Linköping, , Metod: SS-EN (litoral) och SS (sublitoral och profundal) samt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analys bottenfauna i litoral Utförare: Medins Biologi AB (Mikael Christensson) Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 28:1). Analys bottenfauna i sublitoral och profundal Utförare: Medins Biologi AB (Anders Boström), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 28:1). Dessutom artbestämdes fjädermyggslarver (Chironomidee) och fåborstmaskar (Oligochaeta) Utvärdering bottenfauna i litoral Utförare: Medins Biologi AB (Jonatan Johansson), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). Utvärdering bottenfauna i sublitoral och profundal Utförare: Medins Biologi AB (Anders Boström), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsbiologi.se Metod: Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 74

79 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 Metodik Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i sjöar och vattendrag. Djuren uppehåller sig i vattenmiljön under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Bottenfauna i sjöars litoral (strandzon) Bottenfauna i rinnande vatten provtogs med sparkprovtagning med handhåv enligt SS-EN (SIS 1994) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, se även lokalbeskrivningar längre fram i denna bilaga. Provtagningen utfördes på fyra lokaler den 1 oktober 212 av Alcontrol Laboratories AB. Analysen utfördes enligt SS-EN och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning och artningsnivån följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 28:1). Statusklassningen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Dessutom redovisas index enligt tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999a a, b) samt expertbedömningar och naturvärdesbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). Provtagning Mjukbottenfauna i sjöprofundal och sublitoral (djup respektive grund mjukbotten) Mjukbottenfauna provtogs med Ekmanhuggare enligt SS (SIS 1986) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, se även stationsbeskrivningar längre fram i denna bilaga. Provtagningen utfördes i oktober 212 av ALcontrol AB. Analysen utfördes enligt SS och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning och artningsnivån följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 28:1). Dessutom artbestämdes fåborstmaskar och fjädermyggslarver. Statusklassningen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Dessutom redovisas index enligt tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999a a, b) samt expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). 75

80 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 Referenser Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket, 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:, SIS, Svensk Standard SS , Vattenundersökningar provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Huonen, R. Recipientkontroll Hedströmmen. Yoldia rapport, Yoldia Environmental Consulting AB. 76

81 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 Förklaring till resultatsida bottenfauna i sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt/dålig status MILA: Multimetriska surhetsindex för sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 26 t.om. 21 har utförts av Yoldia Environmental Consulting AB baserat på avvikelseklassningen från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 (Danskt faunaindex). MILA 22-25, har beräknats i Medins Biologis ABs databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 77

82 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 1. Stora Kloten, litoral Datum: Kommun: Lindesberg Koordinat: 66381/ RT9 Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 54 6,4 1,1 1,1 Nära neutralt Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttligt surt Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 15 mycket lågt Naturvärden i övrigt Regleringsindex: 5 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 213 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 9 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,68 lågt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 3 lågt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 2 Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 4 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 6-1 Ingen eller liten avvikelse* 12 God status Antal taxa/mila * Avvikelseklassning från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 (Danskt faunaindex) Kommentar Vid årets provtagning dominerades bottenfaunan av måttligt näringskänsliga sländor. ASPT indexet visar dessutom på hög ekologisk status. Sammantaget bidrar detta till expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Expertbedömningen av vattendragets surhetsförhållanden skiljer sig från Naturvårdsverkets kriterier. MILA indikerar nära neutrala förhållanden men då det endast noterades en försurningskänslig art justerades klassningen till måttligt surt. Noterbart är att bottenfaunan bedömts vara opåverkad av näringsämnen sedan undersökningen Taxa MILA ASPT ASPT-index

83 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 2. Långvattnet, litoral Datum: Kommun: Lindesberg Koordinat: /14772 RT9 Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 69 6,1 1,39 1,5 Nära neutralt Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttligt surt Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 32 högt Naturvärden i övrigt 1 Regleringsindex: 1 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 494 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,9 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 2 Ingen eller obetydlig påverkan 3 Ingen eller obetydlig påverkan 4 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 6-1 Ingen eller liten avvikelse* 12 Hög status Antal taxa/mila * Avvikelseklassning från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 (Danskt faunaindex) Kommentar Vid årets provtagning förekom flera känsliga och måttligt näringskänsliga sländor. Högt ASPT index och högt artantal bidrog till den sammanvägda expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Expertbedömningen av vattendragets surhetsförhållanden skiljde sig från Naturvårdsverkets kriterier. MILA indikerar nära neutrala förhållanden men då det endast noterades två försurningskänsliga arter justerades klassningen till måttligt surt. Noterbart är att bottenfaunan bedömts vara opåverkad av näringsämnen sedan undersökningen Taxa MILA ASPT ASPT-index

84 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 3. Nedre Vättern, litoral Datum: Kommun: Skinnskatteberg Koordinat: /14942 RT9 Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 85 5,8 1,72 1, Nära neutralt Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt Regleringsindex: 9 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 4 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 11 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,38 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 2 Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller liten avvikelse* 12 Hög status Antal taxa/mila * Avvikelseklassning från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 (Danskt faunaindex) Kommentar Vid årets provtagning dominerades bottenfaunasamhället av måttligt näringskänsliga sländor. Den näringskänsliga nattsländan Oecetis testacea påträffades i låga tätheter vilket bidrog till den sammanvägda expertbedömningen hög status. Noterbart är att bottenfaunan bedömts vara opåverkad av näringsämnen sedan undersökningen Taxa MILA ASPT ASPT-index

85 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 4. Långsvan, litoral Datum: Kommun: Skinnskatteberg Koordinat: 66239/1511 RT9 Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 77 5,9 1,55 1,2 Nära neutralt Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 högt Naturvärden i övrigt 1 Regleringsindex: 9 Högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 998 högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,36 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 6 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 2 Ingen eller obetydlig påverkan 7 Ingen eller liten avvikelse* 12 Hög status Antal taxa/mila Taxa MILA ASPT ASPT-index * Avvikelseklassning från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 (Danskt faunaindex) Kommentar Vid årets provtagning dominerades bottenfaunasamhället av måttligt näringskänsliga sländor. Tillsammans med förekomsten av den känsliga nattsländan Oecetis testacea bidrog detta till den sammanvägda expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Noterbart är att bottenfaunan bedömts vara opåverkad av näringsämnen sedan undersökningen

86 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 Förklaringar till resultatsida sjöars profundal och sublitoral Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT9 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre klassas enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan klassas enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), L iungman och Ericsson (26) samt Medin et al.(29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 82

87 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 1. Stora Kloten, profundal Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: /14777 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 19 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3, 1, Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt O/C-index:,4 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 3,8 PTI: 4,2 mycket högt Individtäthet (antal/m 2 ): 1 54 måttligt hög EEI: 5,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 98 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 99 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 1-4 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 5 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 6-1 Ingen bedömning Ingen bedömning 11 Ingen provtagning 12 Hög status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Värdena för antal taxa och individtäthet har varierat något under undersökningsperioden , medan värdena för BQI och O/C-index legat på stabila nivåer. Sammantaget skulle detta kunna indikera att miljöförhållandena varit i stort sett likarade under hela perioden. 83

88 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 1. Stora Kloten, sublitoral Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 66386/14712 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 8 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3,3 1,1 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 måttligt högt O/C-index: 1,3 lågt Medelantal taxa/prov: 6,2 PTI: 4,2 mycket högt Individtäthet (antal/m 2 ): 536 måttligt hög EEI: 7,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 98 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 99 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt -1 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 2-3 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 4 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 5 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 6-1 Ingen bedömning Ingen bedömning 11 Ingen provtagning 12 Hög status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Några tydliga trender med avseende på antal taxa, individtäthet, BQI och O/C-index föreligger inte för undersökningsperioden som helhet. Förmodligen har miljöförhållandena inte ändrats nämnvärt under denna period. 84

89 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 2. Långvattnet, profundal Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: /14751 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 28 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3, 1, Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 2 mycket lågt O/C-index:, mycket lågt Medelantal taxa/prov:,8 PTI: 4, högt Individtäthet (antal/m 2 ): 63 låg EEI: 5, mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt / Syrefattigt Ingen bedömning Syrefattigt eller mycket syrefattigt 1 Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 2 Ingen bedömning Syrefattigt eller mycket syrefattigt 3 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 4 Ingen bedömning Syrefattigt eller mycket syrefattigt 5 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 6-1 Ingen bedömning Ingen bedömning 11 Ingen provtagning 12 Hög status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI,,,, O/C-index Kommentar På stationen i sublitoralzonen förekom fjädermyggor av släktet Zalutschia som är ett taxon som oftast påträffas i humösa vatten. Förmodligen är syrgasnedsättningen i djupbottenzonen (profundalen) vissa år en naturlig effekt av höga humushalter i sjön. 85

90 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 2. Långvattnet, sublitoral Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: /14779 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 6 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 2,5,83 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög God Näringsfattigt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 2 måttligt högt O/C-index: 2,1 lågt Medelantal taxa/prov: 8,4 PTI: 3,2 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 84 måttligt hög EEI: 6,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Näringsfattigt / Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 1 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 2-3 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 4-5 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 6-1 Ingen bedömning Ingen bedömning 11 Ingen provtagning 12 Hög status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Några tydliga trender med avseende på antal taxa, individtäthet, BQI och O/C-index föreligger inte för undersökningsperioden som helhet. Förmodligen har miljöförhållandena inte ändrats nämnvärt under denna period. Hos några individer av fjädermyggslarver inom grupppen Chironomini noterades skador på mundelarna, vilket indikerar viss förekomst av miljögifter i bottensedimentet. Vid det enda ytterligare tillfället som detta har kontrollerats (25) noterades dock inte några skador. 86

91 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 3. Nedre Vättern, profundal Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6631/ Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 19 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 lågt O/C-index: 4,4 lågt Medelantal taxa/prov: 3,2 PTI: 2,6 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: 2,6 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 7 Ingen bedömning Ingen bedömning 12 Måttlig status Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index ,, Kommentar Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som måttlig. Denna bedömning avvek från klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (otillfredsställande). Detta beror på att expertbedömningen har baserats på fler parametrar än enbart de taxa av fjädermyggslarver som ingår i BQI och som ensamt används vid klassificeringen av eutrofieringsstatus enligt Naturvårdsverkets kriterier. Bland annat var värdet för O/C-index lågt. 87

92 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 3. Nedre Vättern, sublitoral Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: /14936 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 5,5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 9 mycket lågt O/C-index: 16,8 mycket högt Medelantal taxa/prov: 6, PTI: 1, mycket lågt Individtäthet (antal/m 2 ): hög EEI: 1, mycket lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 7 Ingen bedömning Ingen bedömning 12 Otillfredsställande status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Statusen med avseende på eutrofiering klassades som otillfredsställande och visade således på en högre eutrofieringsgrad än stationen i profundalen. Detta kan bero på att stationerna är ganska vitt skilda geografiskt där stationen i sublitoralen ligger ganska nära Skinnskatteberg som bland annat är en gammal bruksort. Syreförhållandena var gränsfall till att bedömas som syrefattiga eftersom andelen individer av måttligt syrekrävande taxa var mycket liten och dessutom bara av en djurgrupp (fåborstmaskar). 88

93 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 4. Långsvan, profundal Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 66218/1565 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 11 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 8 måttligt högt O/C-index: 8,9 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 6,2 PTI: 1,6 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 3 84 mycket hög EEI: 1,6 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 7 Ingen bedömning Ingen bedömning 12 Otillfredsställande status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Med undantag av individtätheten visar värdena för antalet taxa, BQI och O/C-index inte på några större skillnader vid de tre provtillfällena mellån åren Den extremt höga individtätheten 27 berodde på mycket riklig förekomst av tofsmyggor. Denna tåliga djurgrupp kan variera stort i täthet utan att detta behöver indikera några förändringar i miljöförhållandena i bottenvattnet. Förhållandena var gränsfall till att bedömas som syrefattiga eftersom andelen individer av måttligt syrekrävande taxa var mycket liten och dessutom bara av en djurgrupp (fåborstmaskar). 89

94 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 4. Långsvan, sublitoral Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: /1598 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 5 Provdjup (m): 5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,4,47 Måttlig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 11 lågt O/C-index: 17,3 mycket högt Medelantal taxa/prov: 6,8 PTI: 2, lågt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 3, måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 7 Ingen bedömning Ingen bedömning 12 Måttlig status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Värdena för antalet taxa, individtätheten, BQI och O/C-index visar inte på några större skillnader vid de tre provtillfällena mellån åren Förmodligen har miljöförhållandena varit likartade vid samtliga undersökningstillfällen. 9

95 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 Förklaring till artlista sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 91

96 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 1. Stora Kloten, litoral x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,4 Polycelis sp ,6 3, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 2,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 11,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 48,5 Leptophlebia sp , 7,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 2,3 Hydroptila sp ,2,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 1,1 Limnephilus sp. 5 1,2,4 Limnephilidae ,6 6,8 Mystacides sp ,2,4 Polycentropodidae 2,4,8 Tinodes sp ,2 4,1 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,8 1,5 COLEOPTERA, skalbaggar PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2,4 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 8,3 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Totalantal taxa: 15 Danskt faunaindex: 4 Naturvärdesindex: Medelantal taxa/prov: 8,8 Surhetsindex: 3 MILA: 54 Antal ind./m 2 : 213 EPT-index: 9 ASPT-index: 6,4 Diversitetsindex: 2,68 Taxaindex (%): - 92

97 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 2. Långvattnet, litoral x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,2 Polycelis sp ,2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 7,6 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 2,4,3 GGlossiphonia complanata - (Linné, 1758) * HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 18,8 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2,2 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1,2,2 Cordulia aenea - (Linné, 1758) 2 3 1,2,2 Libellulidae 3 2,4,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) , 1,6 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 3,9 Leptophlebia sp ,6 42,6 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura sp Plecoptera,6,5 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) * TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp ,6,5 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,4,3 Cyrnus insolutus - McLachlan, 1878 * Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,6 1,3 Cyrnus sp ,4,3 Hydroptila sp ,2,2 Limnephilus sp. 5 2,4,3 Limnephilidae , 1,6 Lype sp ,2,2 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 184) ,6,5 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,6,5 Oxyethira sp ,4,3 Polycentropodidae ,2 1, Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,4,3 Tinodes sp , 2,4 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,6,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,3 Chironomidae ,2 1,7 GASTROPODA, snäckor Radix balthica - (Linné, 1758) * BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 2,1 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Totalantal taxa: 32 Danskt faunaindex: 4 Naturvärdesindex: 1 Medelantal taxa/prov: 14,6 Surhetsindex: 8 MILA: 69 Antal ind./m 2 : 494 EPT-index: 16 ASPT-index: 6,1 Diversitetsindex: 2,9 Taxaindex (%): - 93

98 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 3. Nedre Vättern, litoral x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,6,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 5,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 2,2 GGlossiphonia complanata - (Linné, 1758) ,4,4 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 29,6 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 2,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,8 3,8 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 14,6 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,6 16,6 Leptophlebia sp , 1, TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp. 3 1,2,2 Hydroptila sp ,2,2 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 5,6 Limnephilus sp. 5 1,2,2 Limnephilidae ,8 7,8 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,2 Mystacides sp , 1, Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2,2 Tinodes sp ,4,4 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,8,8 COLEOPTERA, skalbaggar GGyrinus sp. Ad. 3 3,6,6 OOulimnius sp. Ad ,4,4 OOulimnius sp. Lv ,4,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,2 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,4 2,4 Gyraulus sp ,2 1,2 Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) ,4,4 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,4,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8,8 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Totalantal taxa: 26 Danskt faunaindex: 4 Naturvärdesindex: Medelantal taxa/prov: 14,8 Surhetsindex: 8 MILA: 85 Antal ind./m 2 : 4 EPT-index: 11 ASPT-index: 5,8 Diversitetsindex: 3,38 Taxaindex (%): - 94

99 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 4. Långsvan, litoral x: y: 1511 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,1 Polycelis sp ,4,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,6,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 11,5 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 5,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 3,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,6,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) , 1,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 29,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8,3 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4 3,8 Leptophlebia sp ,8,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 3 1,2,1 Hydroptila sp ,2 1,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 5,5 Limnephilidae ,2 3,3 Lype sp ,4,2 Mystacides sp ,2,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4,2 Polycentropodidae 3,6,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8,7 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,1 Tinodes sp ,2,5 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,4,2 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp , 18,8 COLEOPTERA, skalbaggar HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,,4 OOulimnius sp. Ad ,2,1 OOulimnius sp. Lv , 1,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae , 4, Chironomidae ,6 5,8 Empididae 3 1,2,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2,1 Radix balthica - (Linné, 1758) ,4,2 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Totalantal taxa: 33 Danskt faunaindex: 4 Naturvärdesindex: 1 Medelantal taxa/prov: 18,6 Surhetsindex: 1 MILA: 77 Antal ind./m 2 : 998 EPT-index: 16 ASPT-index: 5,9 Diversitetsindex: 3,36 Taxaindex (%): - 95

100 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 Förklaringar till artlista sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,224 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): - taxa vars känslighet är okänd 1 - taxa som är tåliga mot låga syrehalter 2 - taxa som är måttligt känsliga 3 - taxa som är mycket känsliga Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): - taxa vars känslighet är okänd 1 - taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 - taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 - taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 - taxa som främst förekommer i oligotrofa vatten 5 - taxa som endast förekommer i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk) (Gärdenfors 21): RE - Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR - Akut Hotad (Critically Endangered) EN - Starkt Hotad (Endangered) VU - Sårbar (Vulnerable) NT - Nära hotad (Near Threatened) DD - Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov - Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 96

101 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 1. Stora Kloten, profundal x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae 2 2 1,2,8 Tubificidae (med hårborst) 2 1,2,8 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,4 22,9 Procladius sp , 8,5 Sergentia sp ,6 2,5 Stictochironomus sp ,8 16,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 48,3 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 1. Stora Kloten, sublitoral x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) 2 1 1,4 3,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 1, TRICHOPTERA, nattsländor Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) ,2 1,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2 1,7 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,6 5, Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,2 1,7 Micropsectra sp ,6 5, Monodiamesa sp ,2 1,7 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,6 5, Polypedilum sp ,2 1,7 Procladius sp ,6 5, Stempellinella sp ,2 1,7 Tanytarsus sp ,4 11,7 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 45, SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 97

102 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 2. Långvattnet, profundal x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,2 14,3 Sergentia sp ,2 85,7 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 2. Långvattnet, sublitoral x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Dero sp ,2 1,1 Limnodrilus sp ,6 3,3 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) 2 1,2 1,1 Tubificidae (med hårborst) 2 1 1,4 2,2 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) ,4 2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 1,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2 1,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4 2,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,6 14,4 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 1,1 Chironomus sp. (semireductus-typ) ,2 6,7 Chironomus sp ,2 1,1 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,4 13,3 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,2 1,1 Dicrotendipes sp ,2 1,1 Pentaneurini ,6 3,3 Polypedilum sp ,2 1,1 Procladius sp , 11,1 Stictochironomus sp ,8 4,4 Tanytarsus sp ,4 13,3 Zalutschia sp. (tatrica gr.) ,4 13,3 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

103 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 3. Nedre Vättern, profundal x: 6631 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) , 2,1 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,8 96, Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4,4 Procladius sp ,4 1,5 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 3. Nedre Vättern, sublitoral x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) 2 2 1,2,3 Aulodrilus pigueti - Kowalewski, ,4 2,1 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,4 3,6 Limnodrilus sp , 19,8 Tubificidae (med hårborst annan) ,6 5,5 Tubificidae (utan hårborst) ,4 5,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2,4,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,4 38,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) , 3, Procladius sp ,8 21, SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 99

104 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 4. Långsvan, profundal x: y: 1565 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) ,4 4, Aulodrilus pigueti - Kowalewski, ,2,2 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 1,4 Limnodrilus sp ,4 13,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,8 2,1 Tubificidae (med hårborst) ,6 6,6 Tubificidae (utan hårborst) ,4 8,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 4 1,2 1,4 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) , 44,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,6,7 Chironomus sp ,2,2 Procladius sp ,2 16,7 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 4. Långsvan, sublitoral x: y: 1598 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata 2,4 1,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) ,4 7,7 Aulodrilus pigueti - Kowalewski, ,2,6 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2,6 Limnodrilus sp ,4 7,7 Naididae 2 2 1,2,6 Tubificidae (med hårborst) , 6,4 Tubificidae (utan hårborst) 2 2,4 1,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 7,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,8 5,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,8 2,6 Microchironomus tener - (Kieffer,1918) 2 1,2,6 Procladius sp ,8 12,2 Tanytarsus sp ,2,6 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 1

105 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 1. Stora Kloten litoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Lindesberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,8 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: >5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: annat Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Björk - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: annan vegetation Lingonris - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 11

106 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 2. Långvattnet litoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Lindesberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,3 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: saknas Häll: <5% Påväxtalger: <5 % Grus: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: >5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: 5-5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: annat Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Tall - Dominerande 2: buskar Gran - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass Ljung - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 12

107 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 3. Nedre Vättern litoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NO Län: 19 Västmanland Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Skinnskatteberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 11,3 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid grillplatsen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: <5% Påväxtalger: <5 % Grus: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: >5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: annat Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Tall Vass Dominerande 2: buskar Al - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Samhälle måttlig B: Reningsverk måttlig C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 13

108 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 4. Långsvan litoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11G SV Län: 19 Västmanland Lokalkoordinater: / 1511 RT9 Kommun: Skinnskatteberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,6 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Röd lada. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: <5% Påväxtalger: <5 % Grus: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: annat Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar Pil - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass Asp - Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: Åkermark måttlig C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 14

109 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 1. Stora Kloten profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Lindesberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 19 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 4,5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 1. Stora Kloten sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Lindesberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 4,5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: ja Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15

110 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 2. Långvattnet profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Lindesberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 28 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,7 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 2. Långvattnet sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Lindesberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 6 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,6 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

111 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 3. Nedre Vättern profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NO Län: 19 Västmanland Lokalkoordinater: 6631 / RT9 Kommun: Skinnskatteberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 19 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 1,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 1,4 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 3. Nedre Vättern sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11F NO Län: 19 Västmanland Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Skinnskatteberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 5,5 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 1,2 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 1,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: Reningsverk måttlig C: - saknas Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17

112 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 7 HS 4. Långsvan profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11G SV Län: 19 Västmanland Lokalkoordinater: / 1565 RT9 Kommun: Skinnskatteberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 11 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 9,3 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,6 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. HS 4. Långsvan sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 11G SV Län: 19 Västmanland Lokalkoordinater: / 1598 RT9 Kommun: Skinnskatteberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Nygård, Bergström Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 5 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 9,2 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,6 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18

113 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 BILAGA 8 TIDSSERIER VATTENKEMI 19

114 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 Provtagningsplatser och provtagningsfrekvenser Station år ggr/år Baggbron Baggbron Baggbron Gärdsjöbo Station år ggr/år Kolsva Kolsva Kolsva Kolsva Station år ggr/år Grönö Grönö 1982,-84, Grönö 1983, Grönö Grönö Grönö Grönö I Efterföljande diagram visar staplarna årsmedelvärdet av beskriven parameter, lodräta linjer visar max- och min-värden. Heldragna horisontella linjer anger treårsmedelvärde (trendlinje). Grönö provtogs inte år Observera att skalindelningen kan skilja mellan olika diagram för samma parameter. 11

115 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga , 5,5 6, 6,5 7, 7,5 8, ph, Baggbron/Gärdsjöbo 5, 5,5 6, 6,5 7, 7,5 8, ph, Kolsva 5, 5,5 6, 6,5 7, 7,5 8, ph, Grönö

116 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 112,,5,1,15,2, mekv/l Alkalinitet, Baggbron/Gärdsjöbo,32,,5,1,15,2,25, Alkalinitet, Kolsva mekv/l,,1,2,3, Alkalinitet, Grönö mekv/l

117 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 6 µg/l Totalfosfor, Baggbron/Gärdsjöbo µg/l Totalfosfor, Kolsva µg/l 12 1 Totalfosfor, Grönö

118 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga µg/l Totalkväve, Baggbron/Gärdsjöbo Totalkväve, Kolsva µg/l Totalkväve, Grönö µg/l 3164

119 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga mg/l TOC, Baggbron/Gärdsjöbo TOC, Kolsva mg/l TOC, Grönö mg/l

120 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS1Y Stora Kloten yta 8 ph,4 Alkalinitet (mekv/l) 7,3 6,2 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor 1 Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Klorofyll (mg/l) , 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, Siktdjup (m) Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 116

121 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS2Y Långvattnet yta 8 ph,4 Alkalinitet (mekv/l) 7,3 6,2 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor 1 Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Klorofyll (mg/l) ,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4, Siktdjup (m) Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 117

122 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS3Y Nedre Vättern yta 8 ph,4 Alkalinitet (mekv/l) 7,3 6,2 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor 1 Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Klorofyll (mg/l) ,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3, Siktdjup (m) Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 118

123 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS4Y Långsvan yta 8 ph,4 Alkalinitet (mekv/l) 7,3 6,2 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor 1 Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Klorofyll (mg/l),, , 1 1,5 2, ,5 Siktdjup (m) Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 119

124 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS1B Stora Kloten botten 8 ph,4 Alkalinitet (mekv/l) 7,3 6,2 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor 1 Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 12

125 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS2B Långvattnet botten 8 ph,8 Alkalinitet (mekv/l) 7,6 6,4 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 121

126 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS3B Nedre Vättern botten 8 ph,8 Alkalinitet (mekv/l) 7,6 6,4 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 122

127 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8 HS3B Långsvan botten 8 ph,8 Alkalinitet (mekv/l) 7,6 6,4 5, Konduktivitet (ms/m) ,,4,3,2, Absorbans (4nm/5cm) Syre (mg/l) , Organiskt material (mg/l) Totalfosfor (µg/l) Medel totalfosfor Fosfatfosfor (µg/l) Medel fosfatfosfor Totalkväve (µg/l) Medel totalkväve Nitrit+nitrat (µg/l) Medel nitrit-nitrat Breda staplar anger medelvärdet för respektive år, felstaplar standardavvikelsen och heldragen linje medelvärdet för pe För ph och alkalinitet avser "medel" medianvärde. 123

128 124 HEDSTRÖMMEN 212 Bilaga 8

129

130 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: