Hindersby gamla telefonkatalog

Transkript

1 Hindersby telefonkatalog gamla Hindersby telefoncentral (också för Bäckby) fungerade ännu efter kriget i gamla postens hus vid vägskälet mot Hopenbackan. Jag skannade in en telefonkatalog för östra Nyland från 1920-talet (finns på Kycklings). Den är intressant för där finns en mängd människor som vi minns. Centralen sköttes av en centralfröken och var också för övrigt en verklig informationscentral. Det finns en hel del historier att folk ringde till centralen som var strategiskt placerad mitt i byn vid vägkorsningen och frågade: He kåm ein biil tjöörand neer moot byyin. Såå tu kvemm he va? eller Vånn bisi kommär me mjölkkannåna ti mejjeriie snaart. Iiss tu sejj att han taar eitt kilå smör messe heim? Ja glöömd ti sejj ååt hånå. Eftersom koppartråd var dyr så delade ibland flera hushåll på samma tråd. Då skulle det ena hushållet svara ifall det kom en ringning och det andra ifall det kom två ringningar efter varandra. Förr var det litet nervöst att svara i telefon. Många visste inte riktigt vad de skulle säja så det blev mycket harklande och hostande innan de försiktigt frågade vem det var. Senare lärde man sej säja Hallå men det var ibland besvärligt det också. Jag pratade ibland länge med någon innan jag fattade att personen i andra ändan trodde jag var farsan för vi hade likadan röst och telefonlinjen var inte alltid så bra. Senare började jag svara med namnet.

2

3

4 Hindersby karta 1766 Kartan från storskiftet (det första) år 1766 var inte så radikalt men det fina är att det finns utmärkta kartor på grund av skiftet. Lägg märke till kompassrosen. Norr är inte uppåt.

5 Bäckby stell Bäckby från 1640 till ungefär 1700 och troliga bönderna ca.1721 (efter Stora ofreden). Klyvningarna började först efter Bokstäverna inom parentes efter nummern hör ihop med kartan över Bäckby bys ägor från Nummrå Stell 1544 Stell 1700 Bonn 1 (A) Jossas Jossas (Henrik Porthan) Henrik Henriksson 2 (E) Markusas Markusas Samuel Jöransson (B) Malmgårds Malmgårds Matts Mårtensson Mickos (Hby) 4 (D) Ollas Ollas Samuel Mattsson (H) Ersas Ersas Matts Ersson 6 (G) Antas Antas (Samson Simonsson) Erik Abrahamsson 7 (C) Envalds Envalds Lars Michelsson 8 (F) Brusas Brusas Johan Johansson Karta över Bäckby bys ägor 1737: Kartan är stor så ladda ned full storlek bara från fibernätet.

6 En mindre karta över byacentrum: Klicka på bilden för en större version. Historiska sällskapet må 3.4

7 kl.19 Hindersby-Bäckby historiska sällskap (helt oregistrerat) möts igen måndagen den 3 april 2017 kl.19 på gamla folkskolan Nu börjar vi från andra ändan och går bakåt. Men personuppgifter är inte offentliga under de senaste 100 åren så vi måste börja från 1800-talet. Kyrkoböckerna går fram till 1860 så då vet vi ganska bra vem som bodde var. Bäckby har ju en fin bok med nyare uppgifter och vi har samlat in en del från Hindersby också fram till Men annars är vi beroende av att folk tar med sej från sin egen släkt. Först skall vi se över situationen men kartor och foton finns att tillgå. Alla hjärtligt välkomna! Historiska startade sällskapet Det fanns tydligen intresse för fortsättning på Grevanstudiecirkeln som vi höll på med för ett antal år sedan. I går samlades över 20 personer från Hindersby och Bäckby till ett första möte på gamla skolan.

8 Vi gick igenom litet allmän historia från vikingatiden och resor i österled längs Finska vikens norra kust till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) och vidare till Miklagård (Konstantinopel). Utanför kusten gick faktiskt ett av de livligaste stråken på den tiden. Sedan presenterades Generalregistret över bosättningen i Finland som nyligen blivit tillgängligt i Riksarkivets digitala arkiv på nätet. Där finns intressanta uppgifter från Hindersby och Bäckby bland annat från Gustav Vasas jordabok. Vi beslöt att träffas om två veckor igen, måndagen den 3 april kl. 19 på gamal skolan. Då börjar vi från nutid och går bakåt

9 så småningom. Jag skall skriva ut kartor som visar byarnas litet äldre utseende. Från 1800-talet finns redan riktigt detaljerade uppgifter liksom från 1700-talet efter Stora ofreden. Tyvärr så krånglade datamaskinen som inte ville visa nånting via projektorn så den skall fixas till nästa gång. Inga hade kaffe och bulla så vi klarade av kvällen ganska bra. Det här är vår egen studiegrupp och alldeles gratis för alla intressserade. Historiska sällskapet i kväll :00 Hindersby-Bäckby historiska sällskap (som oregistrerat) har sin första träff i kväll är helt måndagen den 20 mars 2017 kl. 19 på gamla folkskolan Vi går igenom litet bakgrund (från vikingatidens färder i österled på 700-talet till Gustav Vasas jordaböcker från 1540). Böndernas historia är ju inte nedskriven så det blir litet arkeologi också. Men Gustav Vasa var noggrann med skatterna och genom hans skattebokföring får vi en glimt av våra förfäder också. År 753 grundade vikingar en handelsstad Aldeigjuborg vid Ladoga vid rutten ned till Miklagård (Konstantinopel). Enligt Nestorskrönikan kom Rurik från Roslagen (?) till Aldeigjuborg som kallas Staraja Ladoga av ryssarna och grundade där Rysslands första huvudstad. Några år senare flyttade han till

10 Novgorod. Det var livliga kontakter mellan Novgorod och Skandinavien. I Snorres kungasagor beskrivs hur norska kungar besökte Novgorod på 1000-talet där de hade släkt. Enligt en beskrivning gjorde de på vägen en avstickare till Lojo där det också fanns släkt. När våra förfäder började odla upp åkrarna i våra byar vet ingen. Teorin att de kom med Birger Jarls korståg tror jag inte på. Snarare skedde det en långsam inflyttning. Möjligen var det vikingens broder som inte var så intresserad av ära och guld utan hellre skötte boskap som hoppade av vikingatåget och tog i land vid Tessjö ås mynning. Det finns mycket litet skriftlig historia före Gustav Vasa men det är klart att då hans jordaböcker gjordes upp i början på 1500-talet så fanns det redan stora byar med många hushåll. Intressant är att Gustav Vasa ägde två gods i Hindersby och tre i Bäckby. Han var fenomenal att lägga vantarna på gods och guld för egen räkning. Det står uttryckligen i jordaböckerna att godsen är Kungliga Majestätets arff och egna. Egentligen är det inte jordaböckerna direkt som finns på nätet utan Riksarkivets digitalisering av Jalmari Finnes Generalregistret över bosättningen i Finland där också andra källor har använts. Det fanns inga kyrkoböcker på den tiden (först från 1690-talet framåt) så det finns bara uppgifter om vem som betalat inte ens gårdens namn finns med. Så det gäller att pussla och fundera. Ett stort problem är också avbrottet under Stora ofreden i början på 1700-talet då Finland ockuperades av Ryssland. En stor del av prästerna (som ofta var de enda skrivkunniga) flydde då till Sverige liksom en del av folket. De gårdar som lämnades öde övertogs ofta av andra och om de ursprungliga ägarna inte kom tillbaka så finns det ingen länk mellan uppgifterna före och efter Stora ofreden. Så det tar tid och arbete att få klarhet i vår historia.

11 Välkommen att diskutera vår historia från forntiden till ungefär Därefter blir det nutid som bara är historia för våra efterkommande. Träffarna är gratis och alla intresserade välkomna. Hindersby-Bäckby sällskap träffas historiska Det finns ju inget sådant sällskap utan det är bara ett nytt namn på våra träffar där vi diskuterar byarnas gamla historia. Det är en fortsättning på Grev-cirkeln men utan MI så vi behöver ett nytt namn. Nu börjar våren komma. Det är fortfarande bråttom att köra ut stockar i vinterns fina skogsväder med litet snö och goda vintervägar men det blir allt varmare och snart går det inte mera att köra tunga lass. Lilla salen på gamla folkskolan är nymålad och färdig (förutom endel småsaker). Så vi tänkte börja måndagen den 20 mars 2017 kl. 19:00 på gamla folkskolan Tanken är att gå igenom vår egen historia från urminnes tider fram till ungefär 1960 och samla ihop material. Riksarkivet digitaliserar gamla dokument och sätter ut dem på nätet så det finns nytt material. Vi tänkte börja med Gustav Vasas jordaböcker från början på 1500-talet. Det finns också en hel del om vikingafärder i österled där en huvudrutt gick längs Finska vikens norra kust. Rutten gick via Pellinge till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) som är uppbyggt

12 redan 753. Dendrokronologisk undersökning där man ser på stockarnas årsringar ger nämligen mycket exakt tidsbestämning. När våra förfäder började bruka jorden i byarna vet ingen även om det finns en hel del teorier men de är bara spekulationer som kan vara riktiga men också felaktiga. En spekulation är att den första bebyggaren var vikingens broder som inte var så intresserad av att fara till Miklagård (Konstantinopel) för att skaffa sej guld och ära utan heller stannade hemma för att bruka jorden och sköta boskapen. En fredlig hemmakatt alltså. Skrivna källor är det dåligt om men våra byar finns med i Generalregistret över bosättningen i Finland som Jalmari Finne började samla ihop i början på 1900-talet. Där finns uppgifter från Gustav Vasas jordaböcker men också annat material. Eftersom det är skattelängder så är det bara de som betalade skatt som finns med. Också nyare material är intressant. Vi försöker samla in fotografier från Mykelvatne som ju dagens ungdomar inte har sett då en stor del av byn var som en insjö varje vår och ibland på sommaren. Vi får diskutera exakt vad vi tar upp och när vi träffas så kom med på måndagen den 20 mars eller ta kontakt med styrelsen. Träffarna är förstås helt gratis och det finns kaffe. Mykelvatn Yngre hindersbyggar vet inte hur det såg ut på våren (och ibland på sommaren) då ån flödade över och täckte stora delar

13 av åkrarna med vatten. Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit likadana översvämningar på äkta hindersbyspråk mykelvatn. Mykel- kommer förstås från samma ord som mycket. Förra sommaren fick vi en plansch med bilder från mykelvatne av Bertel Mickos som var med och organiserade årensningen. Då satte jag in en bild av planschen men bilderna var ganska otydliga på den. Nu har jag skannat in dem och här kommer de. Först en bild av en höåker år Vanligen kom mykelvatne i slutet på april då snön smälte och isarna gick på ån och ofta tornade upp sej mot åbron. Ibland sprängde de isblocken vid bron för att vattnet skulle komma fram. På bilden ovan hade det regnat hårt mitt i sommaren och därför finns det höösneisår i mykelvatne.

14 Bilden ovan är från Mosan år Där var så gott som varenda åker täckt av vatten eftersom Mosan är så platt. I juli 1979 var det också mykelvatn mitt i sommaren. Här kör Silfvastas Kalle på vägen vid Petjärmosan och i bakgrunden syns Rööledun och Husbergs. Men ofta var det så mycket vatten att åkrarna inte syntes alls vid Petjärmosan. Då visste man

15 var vägen gick enbart genom att köra mitt emellan taggtrådarna på bägge sidor om vägen. På bilden finns de inte mera för vi sålde kossorna 1975 men före det var de till stor hjälp i mykelvatne. Vid Nyströms vägskäl hade Backmans Tage en båt den uppe på åkern. Det var inte så ovanligt att man måste åka båt i det värsta mykelvatne. Bil gick inte för tändningen slutade fungera om den blev våt och många lämnade bilen på Lokaalsbackan därifrån man kunde köra vidare och så fick man ta sej dit med häst, traktor, cykel eller båt.

16 På bilden ovan står Tage i sitt potatisland samma dag. I bakgrunden vår Rööledun till vänster och Kalles ledu till höger. Det var hårda bud för potatisodlandet för det kunde komma mykelvatn när som helst efter det att de dikat ut skogarna och vattnet kom snabbt ut på åkrarna medan ån inte drog undan.

17 Tage i mitten på juni 1981 i sockerbetslandet. Nedan Kalles sockerbetsland 1986 men litet senare på sommaren.

18 Bilderna är ganska blekta eftersom de suttit fast vid planschen men jag lägger ännu in en bild från Baggtjärre år Det syns inte så bra men allt är bara vatten.

19 Och så var det året 1962 då man inte ens kom med traktor ned till byn. Det minns jag bra för min mamma fyllde 50 år och ingen av gästerna kunde komma fram den 14 september. Det gick ännu an med säden om mykelvatne kom litet senare på sommaren men potatisen klarade inte av vattnet utan började ruttna så det var bråttom att rädda vad man rädda kunde ur vattnet.

20 Så här såg det ut då Vestergårds Edit tog upp potatis i september 1962.

21

22 Samma åker, samma dag. Det var tungt att röra sej i den klibbiga lervällingen och alltid följde inte stöveln med då man steg framåt Det var hårda bud med mykelvatne även om vi som barn hade roligt i parken där vi byggde flottar. Vi fick hållas så länge vi var innanför granhäcken. Vattnet kom ända upp till husknuten och källaren under huset måste tömmas. Men det gick an ända tills det första skogsdikandet förde med sej att vattnet kom alldeles för snabbt ut ur skogen. Då det var mykelvatn mest bara i april så var det inte så farligt men sedan blev det översvämning genast då det kommit 30 mm regn. I slutet på 80-talet blev det omöjligt. Bara våren 1988 svämmade ån över fem gånger. Till sist fick vi igång årensningsprojektet. De här bilderna är inte av så bra kvalitet men jag vet att det finns en hel del fina mykelvatnbilder och jag skannar gärna in dem och sätter på nätet. Fotoalbum Jag satte in en del gamla fotografier från grev.hindersby.net i det nya fotoalbumet som finns på vår Synology-server. Av

23 säkerhetsskäl är den INTE åtkomlig utifrån så man måste ha en anslutning till vårt fibernät. Ifall jag får säkerheten i ordning så sätter jag den på nätet men just nu är det alltför farligt. Varje dag kommer det tusentals angrepp mot vår brandmur. Men det är bara jag som ser dem via övervakningsprogrammet. På Lokaaln och i Gamla folkskolan finns det anslutningar till vårt fibernät som man kan använda. Ta kontakt för att få närmare information. Inifrån vårt fibernät är adressen till det nya fotoalbumet: Spara adressen som ett bokmärke så är den lätt att hitta. Det är svårt att hitta ett elektroniskt fotoalbum som är lätt att använda men ändå har alla möjligheter. Synologys Photo station som det nya albumet använder är ganska bra men det är svårt att sätta in texter under fotona. Jag måste göra det i en fotoredigerare genom att skriva direkt i bilden och det tar massor med tid. Det positiva är att man kan sätta in kommentarer till bilderna mycket enkelt. Men de kommer inte under bilden. Jag sätter in fler bilder då jag råkar ha något minut ledig men det blir inte mycket nu förrän tröskandet är klart. Men jag tar gärna emot gamla bilder och skannar in dem fast inte just nu. Så där småningom skall alla Grev-kursens bilder sättas in. En hel del finns redan på adressen:

24 Känner någon M H D ? På lokaln vind hittades en fin kista med texten M H D 25/ Utanpå kistan finns bokstäverna E C Möjligen anger årtalet inne i kistan datum för en vigsel (brudkista) men det är inte säkert. Vi har en kista med A A B 1822 och det är helt klart Anders Andersson Bosas men han gifte sej först Problemet är att det inte finns något gårdsnamn i Hindersby som börjar på D. Möjligen är det någon Drockila från Pyttis som gift sej till Hindersby?

25 Snygg kista som undgått det vanliga ödet att bli övermålad. Meddela gärna om ni vet nånting om kistan. Och kom ihåg att aldrig kasta bort gamla papper! Vi tar gärna emot dem och arkiverar på gamla folkskolan.