Konstenheten TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 2011/163

Transkript

1 KUN , p 5 1 (9) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Rapport: Beskrivning av konstverksamheten 1 Ärendet I detta ärende beskrivs konstverksamheten vid kulturförvaltningen. Historik, personal, konstinnehavet, policy och rutiner beskrivs samt kort vilken roll den nu nedlagda konstnämnden hade. 2 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta 3 Bakgrund att godkänna rapporten Beskrivning av konstverksamheten och lägga den till handlingarna. Stockholms läns landsting har köpt konst i organiserad form sedan storlandstinget bildades i början av 1970-talet. Då var konstverksamheten uppdelad på tre facknämnder som var och en hade en konstnämnd till sin hjälp. Trafikens konstnämnd lydde under dåvarande trafiknämnden och ombesörjde konstinköp och beställningar till trafikmiljöerna. Hälso- och sjukvårdens konstnämnd lydde under hälso- och sjukvårdsnämnden och hade sjukvårdsmiljöerna, sjukhus och vårdcentraler, som sitt ansvarsområde. Slutligen låg Centrala konstnämnden under kulturnämnden och hade resten av landstingets facknämnder, som var fler på den tiden, som sina uppdragsgivare. Främst sociala nämnden, omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och fastighetsnämnden. Sedan början på 1990-talet har verksamheten skötts av två instanser: SL:s styrelse har hanterat konsten i trafikmiljöerna och Landstingets konstnämnd har legat under kulturnämnden och ombesörjt inköp och beställningar till övriga landstinget, i första hand har det rört sig om verksamhet på de stora sjukhusen. Konstanslagen och -inköpen är ju ett resultat av byggnationen och det är främst på de stora sjukhusen som det har byggts om och byggts till de senaste tio till femton åren. Volymen på inköpen har varierat mycket över tid, från rekordåren i mitten av 1980-talet, då mnkr årligen användes till konstinköp till de senaste årens ca 3 4,5 mnkr årligen (2010 har den lägsta noteringen sedan 1970 med endast 138 inköpta verk till en kostnad av 1,6 mnkr). Bilagor: 1. Föreskrifter för hantering av landstingsägd konst i samband med huvudmannaskapsförändringar. 2. Rutin för kassation av landstingsägd konst. 3. Rutin för upprättande av depositionsavtal med privat vårdgivare. 4. Rutin för projekt med konstnärlig utsmyckning

2 2 (9) 4 Förvaltningens synpunkter 4.1 Budget Konstverksamhetens samlade budget finns inom tre poster. Konstenhetens fast anställda personal budgeteras under verksamhetsområdet Förvaltningskontor och gemensamma kostnader. Verksamhetsspecifika kostnader budgeteras under verksamhetsområdet Konstverksamhet. De pengar som det köps konst för, de s k konstanslagen, genereras i de investeringsbudgetar som återfinns inom andra landstingsverksamheter, ofta Landstingsfastigheter men vad gäller t ex nya Karolinska, inom dels NKS-förvaltningens årliga anslag, dels OPS-bolaget. Kostnadsslag Budgetbelopp 2011 Kringkostnader lös konst kr Fotografering kr Konstreparationer kr Aktå-anslaget kr (Utökad) konstinventering kr Driftkostnader konstdatabas kr Fast anställd personal kr Totalt exkl konstanslag kr 4.2 Arbetsuppgifter och bemanning Konstenheten vid kulturförvaltningen har enkelt uttryckt två huvuduppgifter: Att köpa in och beställa konst till landstingets olika verksamheter och arbetsplatser och att vårda och utöva tillsyn över konstinnehavet. Fram till har i arbetsuppgifterna också ingått att utgöra kanslifunktion åt den nu nedlagda konstnämnden med bl a sekreterarskap i både nämnd och arbetsgrupper. Konstenhetens tillsvidareanställda personal är följande: Befattning Tjänstgöringsgrad 1 enhetschef 100 % 5 projektledare 100 % 1 projektledare 70 % 2 konsthandläggare 65 % 2 konsthandläggare 60 % Totalt elva personer med motsvarande 9,2 heltidstjänster.

3 3 (9) Projektledarnas huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med den konstnärliga gestaltningen i de byggprojekt som genererar konstanslag. Sedan några år tillbaka gäller det alla projekt där produktionskostnaden är 3 mnkr eller mer. Arbetet innebär allt från projektering och planering i samarbete med arkitekter, byggprojektledare, konstrådgivare och anlitade konstnärer, till inköp och beställning av konst samt ekonomisk uppföljning och kontroll. Därutöver har alla projektledarna ytterligare ansvarsområden såsom reparation och renovering av konst, drift och underhåll av konstdatabasen, administration av det s k Aktå-anslaget (ett årligt anslag som de senaste ca 10 åren använts för utvecklingsprojekt inom bildkonstområdet), utveckling och underhåll av konstenhetens del av kulturförvaltningens hemsida, administration av guidade konstvisningar på sjukhusen och i Landstingshuset m m. Konsthandläggarnas huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med den befintliga konsten. Det innebär att hjälpa landstingets olika arbetsplatser med omflyttningar, omhängningar, att byta och komplettera konsten, ta in konst för vårdåtgärder och se till att den kommer på plats igen och att uppdatera konstdatabasen vid alla sådana ändringar. En handläggare har som särskild arbetsuppgift att sköta de depositionsavtal som blir aktuella att teckna angående konsten när en vårdverksamhet läggs ut på en privat entreprenör. De övriga tre har delat upp länet geografiskt emellan sig så att en har ansvar för norra delen av länet, en för södra delen och en för innerstaden. 4.3 Konstinnehavet Konstdatabasen Konstdatabasen Art Mèdica innehåller i skrivande stund poster där varje post motsvarar ett konstverk. Den siffran innehåller dock även all historik, således finns där både saknade verk, verk som av någon anledning bytt huvudman och t o m makulerade verk verk ligger som dolda i databasen av någon av de nämnda anledningarna. Således verk som är aktiva i landstingets olika miljöer verk av dessa är ställda i förråd, men för de allra flesta innebär det bara en tillfällig väntan på någon åtgärd i form av reparation, omramning eller ny placering. Några kommer att bedömas för eventuell makulering och några relativt få verk, som är hela men inte gångbara ute i verksamheterna, är lagda i arkivskåp. Det innebär, om det är grafiska blad, vilket det oftast är, att de tagits ur sina ramar och lagts i lådor för framtida bedömning.

4 4 (9) De verk som saknas, f n 4 117, har alltså inte påträffats vid inventering. Det innebär inte att de är borta för all framtid, utan förvaltningens erfarenhet är att många dyker upp vid kommande inventeringar på annan plats. En av de största svårigheterna med att hålla databasen aktuell är att många konstverk flyttas från den plast de registrerats på utan att kulturförvaltningen meddelas Inventering av konsten Sedan 2002 finns ett beslut i landstingsfullmäktige att varje förvaltning och bolag ska se till att det finns en konstansvarig på varje arbetsplats och att den egna konsten blir inventerad. Inför 2011 har också ett förtydligande gjorts i arbetsordningen för landstingets nämnder och styrelser där det framgår att kulturnämnden inte har ansvar för att utföra konstinventeringarna. Kulturnämnden skall dock utfärda riktlinjer för hur inventeringarna ska gå till och rapporteras. Och det är kulturnämndens ansvar att föra centralt register över den landstingsägda konsten. Fullmäktiges beslut innebär att all landstingsägd konst skall inventeras varje år. Landstingets nämnder och styrelser lever, med några få undantag, inte upp till det beslutet. Ungefär inventerade konstverk per år har varit normalfallet sedan fullmäktige fattade beslutet om årliga inventeringar. En stor del av dessa ca konstverk har inventerats av kulturförvaltningens personal i samband med omflyttningar och konstvårdande insatser och 2009 anslog därför kulturnämnden extra medel för att förvaltningen skulle kunna gå ut och hjälpa landstingets bolag och förvaltningar att komma igång med egna inventeringar. Förutom att instruera konstansvariga och hjälpa till att bygga upp ett nät av lokalt konstansvariga på stora arbetsplatser innebar arbetet också att hjälpa till med en grundinventering. På många håll var det mycket länge sedan en inventering gjorts och det inventeringsunderlag som kunde hämtas ur konstdatabasen var därför inaktuellt. Eftersom det är mycket lättare att följa upp en färsk inventering än att utföra en grundinventering ingick det därför i kulturförvaltningens arbete att inventera stora arbetsplatser som Karolinska i Huddinge och Solna, Södersjukhuset, Sabbatsbergs sjukhus, Dalens sjukhus m fl. Genom kulturnämndens särskilda satsning på inventeringsverksamheten ökade inventeringsgraden 2008 då konstverk inventerades och ökningen fortsatte 2009 då konstverk inventerades. Förhoppningen var naturligtvis att den ökade inventeringsgraden skulle hålla i sig Men den sista augusti 2010 hade endast konstverk inventerats, vilket tyder på att landstingets förvaltningar och bolag inte tar sitt ansvar för inventeringarna och inte heller följer upp de inventeringar som kulturförvaltningen redan utfört. Kulturnämnden hade avsatt 250 tkr i budget för vidare inventeringsinsatser 2010 och konstenheten har under hösten 2010 haft två personer anställda

5 5 (9) på halvtid som handledare och arbetsledare och ytterligare åtta personer engagerade via arbetsförmedlingens Lyft -projekt. Därigenom har konstverk inventerats under årets fyra sista månader, totalt alltså verk. Konstenheten arbetar med en fortsättning av de extra inventeringsinsatserna under Renoveringsbehov Landstingets lokaler är skapade för andra ändamål än att visa konst, främst för att bedriva vård i olika former. Trots att vi alltid överväger konstverkens placering med avseende på säkerhet, slitage m m, så är det ofrånkomligt att konsten slits. Dessutom sker det kontinuerligt omflyttningar ute på sjukhusen som ofta innebär att konsten tas ner, ställs i lager, transporteras och sedan sätt på plats igen. Detta innebär i sig ett stort slitage på konstföremålen som också genom omflyttningarna kan hamna i nya sammanhang som inte alltid är lämpliga. Ett problem för konstverksamheten är att det inte finns konst att erbjuda de arbetsplatser som har behov av att byta ut eller komplettera konsten. I o m att det idag bara räknas fram konstanslag i samband med byggnation som överstiger 3 mnkr och inga anslagna medel finns för kompletterande inköp så är förråden, som beskrivits ovan, i stort sett tömda och konstenheten har svårt att tillmötesgå de många arbetsplatser som hör av sig om behov av konst. Det gör kulturnämndens reparationsanslag (1 250 tkr 2011) än viktigare eftersom vi får lita till konst som blivit över och som ofta måste ramas om eller på annat sätt fräschas upp innan den går att använda på en ny plats. Det är också så att en väsentlig del av den stora mängd grafik som köptes in under och 80-talen är ramade med träsyrahaltig passepartout och/eller bakpapp som gör att grafiken gulnar och med tiden bryts ner helt. Det är ett ständigt pågående arbete att byta till syrafri kartong för att rädda dessa verk. Till detta kommer renoveringsarbeten som gäller den fasta/platsspecifika konsten och som främst berör de stora sjukhusen. Dessa renoveringar bekostas av fastighetsägaren, men konstenheten står för bedömningar, konstnärsoch konservatorskontakter och övrig administration Kringkostnader lös konst Att köpa in och få den lösa konsten på plats innebär en del kostnader utöver kostnaderna för själva konstverken. Sedan några år betalar Locum alla kostnader för den fasta/platsspecifika konsten, alltså även kringkostnader som främst är transporter och kostnader för konstrådgivare. För den lösa konsten

6 6 (9) står kulturnämnden för sådana kostnader, konstanslaget betalar endast själva verket och eventuell inramning, sockel eller annan montering Fotografering Den landstingsägda konsten fotograferas kontinuerligt. Tidigare var det främst i syfte att kunna identifiera stulna verk, men numera har fotodokumentationen också andra syften. I första hand rör det sig om att i trycksaker och på hemsidan kunna informera om verksamheten och genom att lägga in bilderna i konstdatabasen blir den ett bättre arbetsredskap för konstenheten vid arbetet med den befintliga konsten Aktå- anslaget Aktå (som nämnts på sidan 3) står för Aktiva åtgärder inom kulturområdet och var ursprungligen en uppföljare till och 80-talens beredskapsarbeten för konstnärer och kulturarbetare. Genom arbetsmarknadsåtgärder anställdes konstnärer för att utföra olika uppgifter inom sitt kompetensområde men utanför de ordinarie arbetsuppgifterna inom landstingets kulturverksamhet. Statsbidragen för dessa anställningar minskade kontinuerligt från talet, då ca 50 procent av lönekostnaderna betalades av statliga medel, för att helt upphöra Under de senaste tio till femton åren har resurserna också koncentrerats till färre men långsiktigare och mer krävande projekt, där konstnärsrollen och den konstnärliga kompetensen prövats i nya sammanhang och ställts inför nya uppgifter. Det senaste exemplet är projektet Att dela ett samhälle där fyra konstnärer följde och deltog i regionplanekontorets arbete med en ny RUFS (regional utvecklingsplan för stockholmsområdet) som antogs Riktlinjer och policydokument 5.1 Allmänt Det finns en del fastlagda riktlinjer och policydokument som styr konstverksamheten. Som för övrig verksamhet är det i första hand budgetdokumentet som anger inriktningsmålen (Slutlig budget för kulturnämnden 2011): Landstingets konstnärliga utsmyckning är avsedd att berika det offentliga rummet i vårdmiljön och i administrativa lokaler.

7 7 (9) Konsten som anskaffas ska vara i olika material och utförande samt av god konstnärlig kvalitet. De medel som ställs till förfogande för konstnärlig utsmyckning bör disponeras uteslutande för arvoden till konstnärer och för kostnader som är knutna till själva framställningen. Inköp av lös konst ska huvudsakligen ske på gallerier. En mångårig praxis kompletterar de ovan angivna punkterna och säger att den konst som köps skall vara gjord av nu levande konstnärer och spegla den samtida konsten. Vi skall också eftersträva jämställda inköp och Stockholms läns landsting är en av få offentliga huvudmän som idag kan redovisa könsuppdelad statistik avseende konstinköpen. Det finns också en strävan att öka mångfalden, i första hand med avseende på konstnärer med utländsk bakgrund. 5.2 Huvudmannaskapsförändringar Hur konsten skall hanteras vid huvudmannaskapsförändringar slogs fast av landstingsfullmäktige och innebär att det finns föreskrifter för när konst kan säljas, hur en eventuell försäljning skall gå till, när konsten skall deponeras samt när konsten skall tas om hand för omplacering. Dessa föreskrifter bifogas (bilaga 1). 5.3 Kassationer och deposition av konst Utöver ovan angivna dokument finns det fastlagda rutiner för kassation av konst och för hur deposition av konst hos privat entreprenör ska gå till samt för hur ett projekt med konstnärlig utsmyckning drivs. Dessa dokument bifogas också (bilaga 2, 3 och 4). Den sistnämnda rutinen måste justeras med hänsyn till att konstnämnden avskaffats. 6 Landstingets konstnämnds tidigare roll 6.1 Status Landstingets konstnämnd var inte en nämnd i kommunallagens mening. Nämnden hade ingen egen budget, utan hade som uppdrag att hantera de konstanslag som Landstingsfastigheter ställde till förfogande via Locum. Detta gjorde att konstnämnden, åtminstone de senaste mandatperioderna, betraktades som ett beredningsorgan och som sådant utfärdade nämnden rekommendationer om konstinköp till kulturnämnden.

8 8 (9) Kulturnämnden har i sin tur genom delegation uppdragit åt konstenhetens chef att fatta dessa beslut. 6.2 Arbetssätt Det arbetssätt som konstnämnden praktiserat har varit att vid nämndsammanträden fatta beslut om att utfärda rekommendationer om att utse konstnärer för skissuppdrag samt att bedöma skisser och utfärda rekommendationer om utförande av konstnärliga gestaltningar. Utöver detta har ledamöter och ersättare i nämnden deltagit även i de projektgrupper som arbetat med konstgestaltningarna i de olika byggprojekten. Vanligtvis har tre förtroendevalda deltagit vid sådana gruppmöten. Tidigare fanns förtroendevalda med i samtliga projektgrupper, men den sista mandatperioden beslutades att förtroendevalda skulle delta bara om projektets konstanslag översteg 250 tkr. 6.3 Rollfördelning Konstnämndens uppdrag och arbetssätt har inneburit en svårighet att skapa en tydlig och fungerande rollfördelning mellan förtroendevalda och förvaltningens tjänstemän. Eftersom de förtroendevalda har deltagit i rena beredningsuppgifter har det också varit oklart vilken uppgift man haft i projektgrupperna och därför har det varit upp till den enskildes bedömning. Detta har medfört att det i några projektgrupper uppdragits åt konstsakkunniga tjänstemän och konstrådgivare att stå för de konstnärliga bedömningarna, medan förtroendevalda i andra grupper åtagit sig ett avgörande inflytande i just dessa frågor. 6.4 Lagen om offentlig upphandling LOU Den senaste tidens utveckling på upphandlingsområdet och rådande rättsläge indikerade också att konstnämnden hade spelat ut sin roll. En tolkning av de domar som fallit i regeringsrätten avseende upphandling av konstnärliga gestaltningar ger tydligt vid handen att urvalsförfarandet när det gäller att hitta lämpliga konstnärer för uppdrag skall präglas av professionella bedömningar. Det skall alltså inte sitta förtroendevalda eller andra lekmän med i sådana beredningsfunktioner.

9 9 (9) 7 Avslutning Kulturförvaltningen har i det ovanstående försökt teckna en bild av konstverksamheten nu och bakåt i tiden. Avsikten är att, utifrån uppdraget i budgeten för 2011 och tillsammans med den information som kommer att ges på heldagskonferensen den 7 april, ge kulturnämndens ledamöter tillräcklig information för ett ställningstagande om framtida arbetsformer avseende konstfrågorna. Hans Ullström Göran Rosander

10

11

12

13

14

15