Konstprogrammet Q- och N-kvarteret, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Transkript

1 Konstenheten TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KN 2017/502 Handläggare: Anna Wignell Konstprogrammet Q- och N-kvarteret, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Ärendebeskrivning Konstprogram Q- och N-kvarteret, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna föreläggs Kulturnämnden för godkännande Beslutsunderlag Bilagt konstprogram Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att kulturnämnden föreslås besluta om godkännande av konstprogrammet för Q- och N-kvarteren, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Förvaltningens motivering Bakgrund Konstenheten vid kulturförvaltningen har upprättat ett konstprogram för den strategiska investeringen för Q- och N-kvarteren, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Konstprogrammet styr arbetet med den konstnärliga gestaltningen och anger en översiktlig inriktning för konsten. Konstanslaget för Q- och N-kvarteren uppgår till 2 mnkr. Överväganden De konstprogram som upprättas för de byggprojekt som genererar konstanslag är viktiga styrdokument för arbetet med den konstnärliga gestaltningen. I enlighet med kulturnämndens beslutsordning fastställer kulturnämnden konstprogram i projekt med konstanslag som överstiger 750 tkr. Konstprogrammet kommer i sin tur vidareutvecklas och konkretiseras i en projektplan. Bilagor:

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KN 2017/502 Ekonomiska konsekvenser av beslutet De ekonomiska konsekvenserna är inga. Konstprogrammet finansieras via konstanslag. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Eva Bergquist Förvaltningschef Elisabeth Wengström Chef konstenheten

3 KONSTPROGRAM Q-, och N-kvarteret Karolinska Universitetssjukhuset, Solna KN 2016/1016 Stockholms läns landsting Telefon: Orgnr: Kulturförvaltningen Fax: Box 38204, Stockholm E-post:

4 2 (6) Inledning Konsten berikar människors möten med vården och är en integrerad del av framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Vi varje bygginvestering ska upp till två procent av produktionskostnaden avsättas för konst. Föreliggande konstprojekt är beställt av Locum. Konstprogrammet anger konstens förutsättningar och möjligheter i projektet. I programmet beskrivs villkor för de konstnärliga gestaltningarna utifrån ett kontextuellt och ekonomiskt perspektiv. Här formuleras en övergripande intention för den konstnärliga gestaltningen. Konstens uppgift i den offentliga miljön är att vara konst. I samspel med andra funktioner ska den konstnärliga visionen värnas och tillvaratas. Konsten ska samverka med arkitekturens och vårdverksamhetens förutsättningar och behov. Bakgrund Kvarteren Q och N, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, byggs om och anpassas till ny vårdverksamhet. Kvarteren som uppfördes under 40- och 50-talen, präglas arkitektoniskt av en funktionalistisk stil, med mycket byggnadsintegrerad konst som har ett konst- och kulturhistorisk värde. De ursprungliga delarna av Q-kvarteret ritades av arkitekt Sven Ahlbom och uppfördes Kvarteret utgjordes senast av Astrid Lindgrens barnsjukhus, som bildades när Stockholms läns landsting 1998 slog samman tre barnkliniker som hade sina verksamheter vid Karolinska Sjukhuset i Solna, S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus. Den nya sammanhållna enheten fick sitt namn efter författaren Astrid Lindgren. Byggnaderna kom då att byggas om och till, bl. a med nuvarande entré. Med Q-kvarteret avses här specifikt byggnaderna Q1, Q2, Q3 och Q6. Här finns byggnadsintegrerad s. k. fast konst, som präglas av ett starkt barnperspektiv. De flesta fasta verk installerades i slutet på 1990-talet. I Q-kvarteret finns även lösa konstverk som har inventerats och ska evakueras inför ombyggnationen. Den konstnärliga gestaltningen Regnbåge (1998) av konstnären Enno Hallek tar plats i huvudentrén, i cafét och utomhus. Gestaltningen omfattar bl a en stor skulptur i form av bokstaven L i målad betong, vilket ska ses om ett monument för Pippi

5 3 (6) Långstrump. Inkluderat i verket finns partier med mosaiker, skulpturer på vägg, konstnärligt utformade barnbänkar samt en receptionsdisk anpassad för barn. Q-kvarteret byggs om för dagvårdverksamhet. Till skillnad från tidigare ska kvarteret inrymma vård som till största delen riktas till vuxna, endast cirka 30 procent avser vård för barn. Vårdverksamheten kommer efter ombyggnation bland annat omfatta: kvinnoklinik, infektion, fysioterapi och arbetsterapi, dagkirurgi, dietist, logopedi, ortopedi, endokrinologi, psykiatri, minnesmottagning samt centrum för sällsynta diagnoser. N-kvarteret utgörs av gamla Thorax och avser här specifikt byggnaderna N1, N2, N3, N10 och N11. Byggnaderna, ritades av arkitekt G. Birch Lindgren och uppfördes i slutet av 1950-talet. Om- och tillbyggnader har skett år 1963, 1995 och Omfattningen för den nu pågående ombyggnationen är delvis oklar då planering pågår parallellt. I N-kvarteren finns byggnadsintegrerad fast konst, varav samtliga verk är uppförda under senare delen av 1990-talet. I och med ombyggnationen måste vissa konstverk makuleras, däribland en neongestaltning på fasaden till byggnad N11 av konstnären Stina Ekman, delar av verket Krasse av Bengt Berglund, hus N10-N11, samt väggmålningen Färgförflyttning av Susann Brännström i förbindelsegången mellan hus N10-N11. Andra konstverk placerade utomhus har redan, eller kommer att flyttas, som skulpturen 85/15 av konstnären Stina Ekman och Vattenkastare av Magnus Persson. Samtliga lösa konstverk är redan evakuerade från kvarteret. N-kvarteret kommer efter ombyggnation att bland annat omfatta: administration, bibliotek, medicinsk bild, operation, logopedi, sjukgymnastik, gymnastik, kraniofacialt centrum, infektion, lungmottagning, anaplastologi, gastrologi och endokrinilogi, psykiatri, traumamottagning samt bröstmottagning, bröstradiologi och bröstplastik. Syfte Fast konst ska gestaltas. Viss fast befintlig konst ska omgestaltas. Lös konst ska införskaffas och placeras. Den lösa konst som funnits i kvarteren ska delvis renoveras och i viss mån omplaceras. Utmaningen med Q- och N-kvarteren ligger främst i att anpassa den övergripande konstnärliga gestaltningen för att möta sitt nya sammanhang och de nya patientgrupperna. Det handlar om att verka för enhetlighet och en sammanhållen konstnärlig gestaltning, men också att integrera befintlig konst med ny samtidskonst. Den konstnärliga gestaltningen ska sammantaget ha en stor spännvidd, från att ta tillvara och lyfta fram det konst- och kulturhistoriska arvet till att kombinera detta med angelägen och aktuell konst som speglar sin samtid. Att Q-kvarteret ska byggas om till både vuxen-

6 4 (6) och barnsjukvård innebär en särskild utmaning i att anpassa den barn- och ungdomsfokuserade miljön till en miljö anpassad för båda patientgrupperna. Då sammantaget endast omkring 10 procent av Q-kvarteret byggs om kräver uppgiften till stor del byten och omhängningar av lös konst i relation till de fasta, befintliga verk som bär byggnadernas långa historia av barn- och ungdomskaraktär. I samråd med arkitekt, projektledning och verksamhet har en diskussion påbörjats om platser och miljöer där konstnärliga insatser kan tillföra intressanta kvaliteter. Inom ramen för projektet ska lös konst införskaffas och fast, byggnadsintegrerad konst ska gestaltas. I vissa fall handlar det om att omgestalta befintlig byggnadsintegrerad konst, då delar av vissa gestaltningar kommer att behöva rivas i och med ombyggnationen. En hel del av den byggnadsintegrerade konsten i Q- och N-kvarteren karaktäriseras av ett intresse för material, teknik och formmässiga kvaliteter. Den nya konstnärliga gestaltningen ska knyta an till liknande strömningar inom samtidskonsten med ambitionen att skapa en gestaltningsmässig enhetlighet. Effektmål Ny och äldre konst ska samverka och spänna över såväl nutid som historia. Konsten ska förstärka byggnadens karaktär, ge miljön dignitet och tydlig visuell identitet. Den ska möta ett mänskligt behov av kulturella uttryck, ett behov av det kreativa, fantasifulla och poetiska. Den ska vara ett mänskligt avtryck och ge rum för reflektion, distraktion, stimulans och tröst. Konsten ska vara angelägen och spegla den komplexitet och mångfald som representerar vår samtid. Den ska ha en innehålls- och materialmässig hållbarhet samt fungera på olika nivåer ur ett tillgänglighetsperspektiv. Målgrupp De som möter konsten kommer ha en spridning vad gäller ålder, kön, språk, sexualitet, funktionsförutsättningar, kulturell och socioekonomisk bakgrund. Upplevelsen av ett konstverk är personlig, och sker utifrån olika förutsättningar. Det ställer krav på att konsten ska representera en mångfald konstriktningar och estetiska uttryck för att verka inkluderande. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Projektmål Fast konst

7 5 (6) Minst två gestaltningsuppdrag är producerade, installerade, besiktigade och levererade med skötselanvisningar inom ramen för projektet. Det första uppdraget är en om- och tilläggsgestaltning av huvudentrén i Q-kvarteret som idag är påtagligt anpassad till patientgruppen barn. Nya väggfasta bänkar för vuxna är installerade som en komplettering till konstnären Enno Halleks befintliga verk Regnbåge. Det andra, är en omgestaltning av verket Krasse av Bengt Berglund, i hus N10-N11, som delvis rivs i och med ombyggnationen. Lös konst Ny lös konst är inköpt och installerad tillsammans med ett urval av den befintliga konsten. Registrering och skötselanvisningar All konst är registrerad i kulturförvaltningens konstdatabas Art Medica tillsammans med skötselanvisningar för konsten. Kommunikation Konstpedagogiskt material som konstfaktablad tas fram. Konsten ska också presenteras i olika forum för representanter för vården, såväl muntligt som skriftligt exempelvis via sjukhusets intranät. Omfattning och avgränsningar Konstprojektet innebär en leverans av såväl fast som lös konst. Konstfaktablad kommer att levereras och konsten kommuniceras för respektive kvarter och verksamhet. Förstudie Utlysning Skissarbete Produktion Installation Den fasta konsten tillkommer genom konstnärliga gestaltningsuppdrag som utlyses och fördelas enligt landstingets praxis, enligt bild ovan. Urvalet av konstnärer följer en transparent och väldokumenterad process. Uppdragen genomgår faserna utlysning, skiss, genomförande/produktion samt installation. Projektet kommer att inbegripa enskilda skissuppdrag till konstnärer, därtill eventuellt parallella skissuppdrag till flera konstnärer. Projektet innebär att göra inköp av enskilda konstverk och förse kvarteren med en blandning av nya och äldre verk. Inköp av enskilda verk väljs ut och placeras i enlighet

8 6 (6) med övergripande riktlinjer. Den befintliga konsten väljs ut och renoveras efter behov, för att därefter återinstalleras. Projektet tar inte hand om lös konst som inte återinstalleras. Tidsram Arbetet med konsten följer investeringsprojektets övergripande tidplan, som fortfarande håller på att utredas inom respektive byggprojekt/kvarter. Arbetet påbörjas kvartal 1 år 2017 och följer respektive kvarters övergripande tidsramar. I fallet Q-kvarteret har beställningen för konsten inkommit väldigt sent. Konstprojektet kommer därför i möjligaste mån att följa den övergripande tidsplanen. Budget Konstanslaget på totalt 2 mnkr utgör 0,4 procent av beslutad produktionsbudget om 40 mnkr för Q-kvarteret och 448 mnkr för N-kvarteret. Konstanslagen ska enligt praxis för tillämpning av riktlinjerna i landstingets Ekonomihandbok uppgå till 1 procent av produktionskostnaderna, men för Q- och N-kvarteret motsvarar det sammantagna anslaget endast 0,4 procent. Kulturförvaltningens bedömning är att behovet av konstnärliga insatser är större än vad som kan tillgodoses med nuvarande konstanslag. En del platser som har bedömts ha behov av konstnärlig gestaltning måste med nuvarande anslag prioriteras bort. Byggnation av en närakut planeras också för Q-kvarteret. Under förutsättning att en beställning för konsten till närakuten görs kommer aktuellt konstprogram också att omfatta närakuten. Konstanslaget för närakuten beräknas uppgå till omkring 25 tkr.