Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer

Transkript

1 Stockholms läns landsting Socialdemokraternas förslag till budget 2013 och planering för 2014 och 2015 Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer Den 22 maj 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer Ekonomi Resultatbudget och finansiella mål Balansbudget Finansieringsbudget Koncernfinansiering Landstingsbidrag Planåren Investeringar Investeringar i hälso- och sjukvården Utredningsbeslut: Inriktningsbeslut: Genomförandebeslut: Investeringar i kollektivtrafiken Utredningsbeslut: Inriktningsbeslut: Genomförandebeslut: Förnyat genomförandebeslut: Riktlinjer för styrelser och nämnder Landstingsstyrelsen Mer vård och trafik för pengarna Forskning, utveckling och innovation Neurologisatsning på Karolinska Huddinge Innovationsupphandling, kliniska prövningar, meritvärde m.m Utöka de ekonomiska resurserna för FoUU Effektiv styrning av sjukvårdens produktion Förändrad vårdstruktur Utveckla den landstingsdrivna vårdproduktionen Stockholmarna förtjänar riktig mat i sjukvården Investera i personalen Delaktighet och inflytande i förbättringsarbetet Bemanning och kompetensförsörjning Löneutveckling med koppling till verksamhetsresultat Heltid en rättighet deltid en möjlighet Modernt ledarskap Kollektivavtal och konkurrens på jämlika villkor Respekt för internationell rätt Säkerhet på arbetsplatsen Snyggt, rent och säkert i vården Bilda Region Stockholm Aktivt miljöansvar Hälso- och sjukvården Framtidsplanen för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Skarpare uppföljning, insyn och kontroll Nolltolerans mot vårdskador och felbehandlingar Sjukvård på jämlika och jämställda villkor Säkrare och bättre ambulanssjukvård (108)

3 Effektiva patientflöden för ökad kapacitet och tillgänglighet Kvalitet, mångfald och rättvisa i närsjukvården Sjukvård för framtidens stockholmare Tryggare barn med jämställd förlossningsvård Bästa tänkbara vård för Stockholms äldre Modernisering och kvalitetssäkring av psykiatrin Nya behandlingsmetoder i beroende- och missbruksvården Rehabilitering för fler i jobb Säker, jämlik och effektiv läkemedelsanvändning Ökat fokus på förebyggande tandvård Patientnämnden Tiohundranämnden Trafiknämnden Prioritera rätt utbyggnader Tunnelbana för framtiden Akut åtgärdsprogram för ett fungerande AB SL Ingen experimentverkstad med sjötrafiken En modern SL-taxa Stopp för fusk och svinn Regeringen levererar inte Kreativare SL Ordning och reda i färdtjänsten Regionplanenämnden Möjligheternas skärgård Kulturnämnden Locum AB Landstingsfastigheter Stockholm (LFS) AB SLL Internfinans Landstingsrevisorerna Skadekontot Bilagor Resultaträkning SLL-koncernen Balansräkning SLL-koncernen Finansieringsanalys SLL-koncernen Landstingsbidrag , direktiv Resultatkrav , direktiv Långsiktiga finansiella mål Investeringsplan Resultaträkning Landstinget Taxor och avgifter (108)

4 4 (108) Sammanfattning Innovationsfrågorna sätts högst på landstingets dagordning. Kontaktytorna mellan forskning, sjukvård och industri binds samman genom ett nytt arbetssätt som genomsyrar hälso- och sjukvården i Stockholms län. En forskningsoch innovationsstrategiberedning tillsätts med representanter från KI och KTH, för landstinget, och för den samlade life science industrin. Beredningen ska arbeta fram ett avtal för ett fördjupat samarbete. Innovationsplatsen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge realiseras. En stor satsning görs för att till Karolinska Huddinge rekrytera forskare inom neurologi som friställts från AstraZeneca. Landstingets medel för medicinsk forskning och utveckling utökas. Innovationsvänliga upphandlingar utformas på bred front för att introducera nya innovativa läkemedel, tekniker och behandlingsmetoder. Metoder tas fram för bättre uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. FoU-baserad mätning och uppföljning av behandlingsresultat i sjukvården förstärks. Befintliga kvalitetsregister och biobanker ska användas systematiskt och utvecklas. Byggstoppet för tunnelbanan hävs och tunnelbanan till Nya Karolinska Solna och Hagastaden byggs ut, följt av tunnelbana till Nacka. En strategisk tunnelbaneutredning för fortsatt utbyggnad startas. Byggstart 2014 för Tvärspårväg till Kista och därefter projektering av spårväg Syd. I SL-trafiken och i färdtjänsten avskaffas de nuvarande zonerna och enhetstaxa införs. Kollektivtrafiken byggs ut där behoven är som störst så att varje satsad krona ger bästa utdelning i form av fler kollektivtrafikresenärer. Revisorskritiken mot slöseriet i SL åtgärdas genom förbättrad styrning och intern kontroll. Ett målmedvetet arbete startas för att effektivisera all landstingsverksamhet för att få ut mer vård och kollektivtrafik för skattebetalarnas pengar. Genom smartare arbetsformer, bättre styrsystem, och bättre ledarskap förbättras effektiviteten inom såväl vården som inom kollektivtrafiken. Landstinget ska övergå till att betala för kvalitet och resultat och inte för produktion eller kostnader. Budgeten ska gå från att vara en detaljerad önskelista, till att bestå av tidssatta mål med uppföljning. En Effektivitetskommission med bred expertis tillsätts. Åtgärder vidtas för att reducera byråkratin inom samtliga bolag och nämnder. Finansieringsformerna ses över i grunden både inom kollektivtrafiken och i sjukvården för att ta tillvara möjligheter till medfinansiering från kommuner, näringsliv och andra intressenter. Landstingsskatten behålls oförändrad om skattekronor. Inom hälso- och sjukvården skärps ambitionerna för uppföljning, kontroll av kvalitet och resursutnyttjande för samtliga vårdgivare privata som offentliga. Investering görs i en ny operationsbyggnad vid Karolinska Huddinge (FRIO). Ersättningssystemet reformeras för att understödja en utveckling

5 5 (108) mot ökad andel vård i närsjukvård och dagvård. Jourläkarbilar riktade till barnfamiljer införs och barnsjukvården görs helt avgiftsfri. En strategi för en köfri sjukvård utarbetas som innebär fler vårdplatser och effektivare arbetsmetoder. Rätt till rehabilitering görs till en obligatorisk del i vårdkedjan. Patienterna ges ett ökat inflytande över vården genom fri tidbokning och möjligheten att följa sin egen remiss på Internet. Arbetet för ökad patientsäkerhet prioriteras, bland annat genom nya rutiner för städning och hygien inom sjukvården. Ambulanssjukvårdens kapacitet förstärks, bland annat genom fler ambulansfordon. I närsjukvården införs ett rättvist vårdval som fördelar resurser med hänsyn till vårdtyngd och socioekonomi och med ett mer mångfacetterat vårdutbud med bland annat familjecentraler och äldrecentraler. Förebyggande och hälsofrämjande arbete prioriteras, vilket innebär att rökavvänjning och viktnedgångsgrupper ska finnas i vårdutbudet över hela länet. Vid upphandlingar ska landstinget ställa krav på kollektivavtal, liksom höga krav på en god arbetsmiljö och förebyggande hälsovård. Landstinget ska som arbetsgivare garantera heltidsanställning som en rättighet och deltid som en möjlighet. Landstinget ska löpande göra uppföljningar och en noggrann seriositetsprövning som säkrar att leverantörerna har betalat skatter, sociala avgifter och avtalsenliga löner. Samma krav som ställs på leverantörer ska ställas på eventuella underleverantörer. Volymen inhyrd personal inom sjukvården minskas successivt och ett bemanningscentrum inom landstinget inrättas. Möjligheter öppnas för prestationsrelaterade lönetillägg inom delar av landstingets verksamhet. Vid konkurrensupphandlingar ska referensanbud upprättas med syfte att öka konkurrensen. Initiativ tas till att Stockholmsregionen bildar ett regionparlament Region Stockholm. Den nya regionen får ansvaret för såväl kollektivtrafik som vägtrafik, liksom befogenheter att besluta om miljöstyrande avgifter och ett samlat ansvar för att de regionala miljömålen nås. Redan från 1 januari 2013 bildas en Regionplanenämnd inom landstinget med ansvar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor inklusive skärgårdsfrågor. Stödet till regionens idrott höjs, landstinget går in i Filmpool Stockholm- Mälardalen AB och ett nytt kulturstöd till ungdomar införs: Snabba Cash. Landstinget ska höja rösten för Stockholmarnas intressen och mer aktivt verka för att regeringen börjar föra en positiv politik för Stockholmsregionen. Södertörns högskola måste snarast ges universitetsstatus och ökade FoUUresurser. Skatteutjämningssystemet måste reformeras. De medel som inbetalats i trängselskatter men inte återförts till Stockholmsregionen måste snarast komma regionen till del. Vad gäller investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur måste landstinget agera kraftfullt för att förmå regeringen att ta sitt ansvar för statsbidrag, framför allt till utbyggd tunnelbana.

6 6 (108)

7 7 (108) 1. Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer Socialdemokraternas pekar i denna budget ut en inriktning för landstingspolitiken med fokus på kunskap, tillväxt och fler jobb. Ett område vi särskilt lyfter är möjligheterna att skapa fler jobb inom sjukvårds- och läkemedelsområdet, det som brukar kallas life science. Hälsa blir allt viktigare och allt fler efterfrågar vård, produkter och tjänster för ett friskare liv, både i Sverige och globalt. I det ligger stora möjligheter för Sverige och för Stockholmsregionen. Genom att satsa på en gemensamt finansierad sjukvård av högsta kvalitet möjliggör det en förbättring av människors hälsa som också skapar förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb. Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som har den bästa utbildningen, tillräckligt med tid och som arbetar med de mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken. Den snabba ökningen av antalet personer i vårdkrävande ålder under de kommande 20 åren kommer att ställa stora krav på hela vård- och omsorgssektorn. Det är en utmaning som Sverige dessutom delar med i princip hela Europa, vilket innebär att svenska innovationer på det här området kan ge ett tydligt mervärde till vården och omsorgen av våra gamla, samtidigt som svenska produkter och tjänster kan få avsättning på utländska marknader. Målen för den Socialdemokratiska hälso- och sjukvårdspolitiken kan sammanfattas i en stark innovationskraft, god folkhälsa, vård på jämlika villkor, goda medicinska resultat och en lång livslängd för befolkningen. I vår sjukvårdsmodell ska varje människa, oavsett bakgrund, ha tillgång till de bästa behandlingsmetoderna på lika villkor utifrån sina vårdbehov. Långa väntetider skapar mänskligt lidande och tenderar att drabba de minst resurstarka i samhället hårdast. Den Socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård som stärker den samhällsekonomiska utvecklingen och med god tillgänglighet för patienterna, fri från köer på lika villkor för alla. Stockholms län växer. En modern tillväxtorienterad politik som tar hänsyn till klimatet och våra barns framtid kräver att fler väljer att resa kollektivt och åker mindre bil. Den Socialdemokratiska politiken syftar till att öka kollektivresandet, eftersom det är bra för både tillväxt och miljö. Det kräver att de allra mest kapacitetsstarka trafikslagen och därmed samhällsnyttiga investeringarna prioriteras. Idag ser vi hur skattepengarna i landstinget slösas bort på en överdimensionerad byråkrati, investeringar med låg samhällsnytta, dyra konsulter, dålig kvalitetskontroll och uselt genomförda upphandlingar. Dessutom förekommer det att skattebetalarnas egendom säljs till underpris utan konkurrens. Denna utveckling måste brytas, så att skattebetalarna får ut mer och bättre välfärd för sina skattekronor.

8 8 (108) Varje bortslösad skattekrona är oacceptabel och i praktiken en stöld från skattebetalarna. Landstingets pengar måste gå till ökad forskning och innovation, ökad kvalitet i sjukvården samt till en utbyggd kapacitetsstark kollektivtrafik. Socialdemokraterna anser att vi aldrig ska ta ut mer skatt än vad som krävs för att klara en jämlik, generell välfärd av högsta kvalitet. Socialdemokraterna lanserar som första parti en konkret politik som stärker innovationsförmågan och ökar effektiviteten i både sjukvården och kollektivtrafiken, minskar landstingets centrala administration och sätter stopp för såväl fusk som privat rofferi på skattebetalarnas bekostnad. De övergripande målen för landstinget år 2013 är att: Ekonomin är i balans och att de långsiktiga finansiella målen uppfylls. Förstärkt life science i Stockolmsregionen och ökad innovationskraft i hela landstingets hälso- och sjukvård Ett systematiskt anti-slöseri arbete genomsyrar all landstingsverksamhet och den centrala byråkratin bantas. Effektiviteten ökar i samtliga verksamheter. Kvaliteten i hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken ökar. Befolkningens hälsa är god och befolkningen erbjuds en kvalitativt god och tillgänglig sjukvård i rimlig tid och på jämlika villkor. Stockholms läns landsting erbjuder en hälso- och sjukvård som ligger i internationell framkant vad gäller forskning och utveckling. Regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet. Stockholms läns landsting är en konkurrenskraftig arbetsgivare där medarbetarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Stockholms läns landsting är ett föredöme inom områdena jämställdhet, antidiskriminering, miljö, tillgänglighet och bemötande. De i regionplanen beslutade målen för regionens utveckling genomförs; internationell konkurrenskraft, goda och jämlika levnadsvillkor samt långsiktigt hållbar livsmiljö.

9 9 (108) 2. Ekonomi 2.1 Resultatbudget och finansiella mål Mkr Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Resultatet 2013 budgeteras till ett överskott på 562 miljoner kronor. För planåren 2014 och 2015 beräknas överskott om 478 miljoner kronor respektive 218 miljoner kronor. Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Ändring B13/P12 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter ,2% Skatteintäkter ,9% Summa intäkter ,6% Personalkostnader ,8% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård ,9% Köpt trafik ,6% Övriga kostnader ,2% Summa verksamhetens kostnader ,6% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,2% Rörelseresultat Finansnetto Resultat

10 10 (108) De pensionsförpliktelser som upptagits som ansvarsförbindelser och därför inte upptagits bland skulder i balansräkningen, beräknas minska med 210 miljoner kronor under För 2014 och 2015 beräknas en fortsatt minskning om 397 miljoner kronor respektive 51 miljoner kronor. Skatteuttaget fastställs till skattekronor, vilket är oförändrad nivå jämfört med De samlade skatteintäkterna 2013 budgeteras till knappt 61,9 miljarder kronor, en ökning med 3,9 procent jämfört med prognosen för 2012 och en ökning jämfört med budget 2012 med 3,5 procent. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet beräknas för 2013 ge en förändring av nettoavgiften för landstinget om 183 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter ökar med 2,2 procent jämfört med prognosen för De totala intäkterna för 2013 budgeteras öka med cirka 2,7 miljarder kronor eller 3,6 procent i jämförelse med prognosen för Inom SL-trafiken avskaffas zonindelning på biljettpriserna och ett enhetspris införs i enlighet med bilaga 4.8. Taxorna inom trafiken är i övrigt oförändrade. Inom hälso- och sjukvården föreslås en avgift för balsamering av avlidna. Riksdagen har beslutat om en höjning av högkostnadsskyddet för besök från 900 till kronor. I budgetförslaget föreslås att höjningen träder kraft från och med 1 juli Vidare föreslås genomförande av prishöjning för vuxentandvården inom Folktandvården med 2,8 procent. Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 2,6 miljarder kronor eller 3,7 procent jämfört med budget Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) budgeteras 2013 till nära 5 miljarder kronor. Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för det övergripande målet om god ekonomisk hushållning: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader. Samtliga finansiella mål uppfylls i budgeten för 2013, plan

11 11 (108) 2.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar * Försäljningar, övrigt Kassaflöde efter investeringar Nettoökning av långfristiga skulder Summa förändring av likvida medel Koncernfinansiering Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,7% 7,6% Kostnader ,0% 6,3% Resultat Landstingsbidrag Landstingsbidraget till Hälso- och sjukvårdsnämnden ökar med 3,3 procent, till Norrtäljes gemensamma hälso- och sjukvårds- och omsorgsnämnd med 3,4 procent, till Trafiknämnden med 6,1 procent, till Kulturnämnden med 4,1 procent och till Patientnämnden med 5,8 procent. En särskild satsning avseende rikssjukvård om 60 miljoner kronor görs inom ramen för HSN:s budget.

12 12 (108) Resurserna till Landstingsstyrelsen reduceras jämfört med budget 2012 genom koncernövergripande besparingar samt genom överföring av uppgifter till den återinförda Regionplanenämnden. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att till slutlig budget utarbeta åtgärder till minskade administrativa kostnader för samtliga nämnder och bolag, vars positiva resultateffekter tillsvidare budgeteras centralt i landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens resurser för FoUU 2013 utökas med 136 miljoner kronor jämfört med budget Planåren Nedan illustreras intäkter, kostnader och resultat för budget 2013 och planår 2014 och Mkr Resultat Kostnader inkl kapitalkostn Intäkter Budget 2013 Planår 2014 Planår 2015 Den betydande investeringsvolymen som föreslås under planeringsperioden medför en långsiktig ökning av kapitalkostnaderna, vilka består av avskrivnings- och räntekostnader. Detta ställer krav på en hög grad av kostnadskontroll, ett fortsatt konsekvent och målmedvetet arbete för en ökad effektivisering och en kostnadseffektiv utveckling samt strävan efter största möjliga koncernnytta när enskilda beslut fattas.

13 13 (108) 2.6 Investeringar Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan Trafik inkl. Citybanan Vård inkl. NKS Annan verksamhet TOTALT Den totala volymen investeringar under beräknas till drygt 70 miljarder kronor, varav 13,5, miljarder kronor avser Av den beräknade investeringsvolymen står vården för drygt 53 procent och trafiken för knappt 46 procent Investeringar i hälso- och sjukvården Nedan redovisas objekt över 100 miljoner kronor. Bland objekt mindre än 100 miljoner kronor kan nämnas att investeringen i ny rörpostanläggning vid Danderyds sjukhus ej genomförs. Utredningsbeslut: Utökning av vårdavdelningar vid sjukhusen Bromma, Nacka, Jakobsberg och Handen Behålla Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ny- och ombyggnad av akutmottagning vid Karolinska Huddinge Ombyggnad till vårdavdelningar södra kvarteret, DS NKS: N-kvarteret (FoUU inklusive vårdplatser Thorax) NKS: L-kvarteret NKS: Medicinteknisk utrustning NKS: Inredning Norrtälje sjukhus: Ny öppenvårdsbyggnad Inriktningsbeslut: Objekt Ombyggnation av vårdavdelningar, operation, entré vid Dalens, Sabbatsbergs och Sollentuna sjukhus, LS Ombyggnation av Röntgenkliniken, Karolinska Huddinge S:t Göran sjukhus, vårdavdelningar och behandling Total utgift, mkr Varav utgift , mkr

14 14 (108) SÖS: Ny byggnad västläge behandlingsbyggnad, LS SÖS: Ny byggnad västläge vårdbyggnad, LS DS: Ny behandlingsbyggnad, LS DS: Ombyggnad till vårdavdelningar, LS NKS: Medicinteknisk utrustning för Bild och funktion, LS Södertälje sjukhus: Ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus, LS Ombyggnation av vårdavdelningar En förstudie har gjorts utifrån vårdplatsbehov och utveckling av sjukhus, som inte är universitets- eller akutsjukhus till specialistcentrum. Antalet vårdplatser kan byggas ut från dagens 700 till minst moderna vårdplatser 2018 på dessa sjukhus. Fördjupade förstudier per fastighet ska utreda en mer precis omfattning av ombyggnadsbehov. Lokaler för specialistcentrum på Sollentuna, Sabbatsberg eller Dalen kan färdigställas 2015/2016. Utveckling av vården till specialistcentrum sker parallellt med ombyggnationerna. En första verksamhet beräknas vara i drift under år Ombyggnation av Röntgenkliniken Karolinska Huddinge Avdelningen som planerades och byggdes för mer än 30 år sedan uppfyller inte längre de krav som ställs på en modern röntgenavdelning, och inte heller på modernt patientomhändertagande. För att möta patienternas integritetskrav, krav på optimerade flöden för patienter, krav på miljön för såväl patienter som personal krävs en successiv ombyggnad av hela Röntgenkliniken. S:t Göran sjukhus, vårdavdelningar och behandling Framtidsplanen innebär att vårdvolymerna på S:t Görans sjukhus kommer att öka. Detta medför ett förändrat och ökat lokalbehov. På sjukhuset kommer en etappvis utveckling med om- och nybyggnader att ske för att möta kommande vårdbehov. SÖS: Ny byggnad västläge - behandlingsbyggnad Objektet är en omarbetning av avrapporterat programarbete, LS , med anledning av det uppdrag som landstingsstyrelsen erhöll i samband med 2012 års budget. Genomförd förstudie visar på möjligheter att genom en kombination av ombyggnad och nybyggnad med början från sjukhusets västra del få ett enklare genomförande än tidigare förslag. En sådan lösning möjliggör en långsiktig utveckling av sjukhuset. Omarbetning av programmet har sänkt investeringsutgiften för objektet med cirka 700 miljoner kronor.

15 15 (108) SÖS: Ny byggnad västläge - vårdbyggnad Sjukhuset har behov att anpassa befintliga vårdplatser till myndighetskrav samt att skapa fler vårdplatser för att kunna utföra sitt uppdrag i dag och i framtiden. Enligt förslaget byggs en ny vårdbyggnad som möjliggör cirka 150 nya vårdplatser. DS: Ny behandlingsbyggnad LS gavs i samband med 2012 års budget i uppdrag att omarbeta utfört programarbete vid DS, LS Enligt det omarbetade förslaget föreslås att DS utvecklas för att få ändamålsenliga byggnader som långsiktigt kan tillgodose ett utökat akutsomatiskt vårdbehov i enlighet med Framtidsplanen. DS: Ombyggnad till vårdavdelningar Ombyggnationer som kompletterar nybyggnad kommer sannolikt att krävas. Ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus Södertälje sjukhus AB har inkommit med en hemställan om att få genomföra ny- och ombyggnation av sjukhuset. Det valda förslaget för bearbetning i programarbete är en anpassning av förslaget från förstudien 2009 och skapar cirka 25 procent större slutenvårds- och operationskapacitet. Förslaget innebär enligt uppdrag också kostnadsfördelar som uppnås genom att sjukvården fortsätter nyttja befintliga byggnader, nyttjandet av befintliga byggnader förlängs samt att utbyggnaden sker etappvis och medför därmed lägre investeringsutgift. Landstingsstyrelsen föreslås få i uppdrag att genomföra omarbetning av avrapporterat programarbete för att anpassa inom den budgeterade ramen, i enlighet med Framtidsplanen, på miljoner kronor för bygginvesteringen samt därutöver tillkommande utrustningsinvesteringar. Nya Eastmaninstitutet En större uppfräschning och ombyggnation behövs för att säkerställa att specialisttandvården har ändamålsenliga lokaler för modern tandvård. Effektivisering genom ökat tidsutnyttjande kommer att kunna ske då specialisttandvården samlas. Locum färdigställer 2012 ett programarbete för att fastställa kostnaderna av en upprustning av Eastmanhuset. Driftsstart beräknas till år NKS: Medicinteknisk utrustning för Bild och funktion Under året har en förstudie gjorts som bland annat presenterar en strategi för upphandling och avtal för utrustningsinvesteringar inom Bild och funktion. Landstingsstyrelsen ska gå igenom kraven avseende medicinteknisk utrustning för Bild och funktion i syfte att erhålla en så låg investeringskostnad som möjligt. Det ekonomiskt mest fördelaktiga tillvägagångssättet för landstinget ska klargöras för att försörja NKS med röntgenutrustning. Detta fordrar en jämförelse av kostnaden för upphandling av ny utrustning respektive kostnaden för öppnande av yttervägg på färdigställt sjukhus för att använda befintlig utrustning från Karolinska Solna. Det senare alternativet ska så långt möjligt eftersträvas, eftersom det förbilligar investeringen.

16 16 (108) Genomförandebeslut: Objekt Total utgift, Varav utgift , mkr mkr SÖS: Byggnad Sollentuna sjukhus Ombyggnad för Capio Anorexi 24,8 24,8 Utrustning till dubbla vårdavdelningar, Karolinska Huddinge. Utrustning till redan beslutat byggobjekt. FRIO, Framtidens interventions- och operationsenhet, Karolinska Huddinge, LS FRIO, Framtidens interventions- och operationsenhet Socialdemokraterna anser att för att klara sjukvårdsbehovet i södra delen av länet, där befolkningsökningen hitintills varit som störst, måste landstinget göra nödvändiga investeringar i Karolinska Huddinge. Sjukhusets lokaler är inte anpassade till modern sjukvård och inte heller för det behov som väntar landstinget. Karolinska Huddinge har under 10 år arbetat fram en lösning för Sjukvårdsbehov Syd kallat Framtidens interventions och operationsavdelning, FRIO. Detta förslag ska ställas mot det alternativa förslaget om ombyggnation av befintliga lokaler. FRIO, som innebär en tillbyggnad, möjliggör en beräknad 25-procentig kapacitetsökning för operations- och interventionsverksamheten. Detta svarar väl mot den av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen prognostiserade vårdvolymökningen. FRIO innebär ett tillskott på 68 vårdplatser till nuvarande 700st jämfört med ombyggnationsförslaget som innebär en minskning med 50 vårdplatser. Att bygga FRIO som en tillbyggnad till sjukhuset innebär en möjlig kostnadsbesparing om 10 procent på grund av oförändrad produktionsvolym vid byggnation. Detta kan ställas i kontrast till ombyggnationsförslaget, vilket stör vården och beräknas innebär ett produktionsbortfall på miljoner kronor. Kostnaden för FRIO är beräknad till miljoner kronor. Med Hälso- och sjukvårdsförvaltningens utökade uppdrag åt Karolinska Huddinge om en volymökning på procent över tolv år ger FRIO en återbetalningstid på 27 år. Detta ska ställas mot ombyggnationsförslaget med en återbetalningstid på 50 år. Vid utnyttjande av FRIO:s hela kapacitet enligt Socialdemokraternas förslag har tillbyggnaden en återbetalningstid på 13 år.

17 17 (108) Om landstingsfullmäktige beslutar att godkänna FRIO samt ger klartecken till byggstart på junisammanträdet 2012 i enlighet med Socialdemokraternas förslag, kan projektering påbörjas under kvartal tre 2013 och FRIO kan stå klart årsskiftet 2017/2018. Fördelningen av kostnaden för FRIO beräknas till 40 procent år 1-2 och 60 procent år Investeringar i kollektivtrafiken Tunnelbanan till Nya Karolinska sjukhuset och det nya bostadsområdet Hagastaden bör starta snarast. Investeringen läggs in i investeringsplanen med start 2014 och färdigställande Planering för program för tvärbanans Kistagren under planperioden fortsätter liksom för Spårväg Syd. Upprustning och kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan fortsätter i enlighet med plan och där etapp 2 startar under planperioden. Bortom planåren återfinns vissa objekt som kommer bli föremål för beslut i kommande års investeringsplaner. Det största objektet avser Program Spårväg City, etapp 2 (LS ). Objektet uppgår till cirka 5,8 miljarder kronor (exklusive medfinansiering) och kan inledas tidigast Även Tunnelbana till Nacka och Ostsektorn beräknas kunna inledas omkring Ytterligare några år fram tiden ligger tunnelbanan till Täby/Arninge. Statsbidrag för trafikinvesteringar beräknas under planperioden bidra till finansieringen med 4,2 miljarder kronor. Mkr Statsbidrag Utredningsbeslut: Förstudie Tunnelbana till Ostsektorn Strategisk Tunnelbaneutredning Förstudie av Tunnelbana till Nacka och ostsektorn genomförs. Likaså en övergripande strategi för utbyggd tunnelbana. Denna ska framförallt analysera följande områden: kapacitetshöjande åtgärder i nuvarande system, utbyggnad av befintliga linjer, bättre bytesmöjligheter mellan system och nya linjer, framförallt tvärförbindelser. Inriktningsbeslut: Objekt Total utgift, mkr Varav utgift , mkr Program Kistagrenen Program Spårväg Syd Program Slussen inkl Söderströmsbron

18 18 (108) Program Kistagrenen Kistagrenen är utbyggnad av Tvärbana Norr från förgreningen med Solnagrenen i Ulvsunda till Helenelund och avser en angelägen spårförbindelse på tvären som ger kortare restider till bostäder, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Kistagrenen börjar strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig sedan via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista. Efter Kista centrum ansluter den till pendeltåget i Helenelund. I investeringen ingår såväl spåranläggning som depå och fordon. Medfinansiering från staten och Stockholms stad uppgår till miljoner kronor enligt Länsplan Förnyade förhandlingar med samtliga berörda kommuner och privata aktörer bör upptas. Trafiknämnden uppdras vidare att finna förbilligande lösningar och därigenom minska investeringskostnaden. Byggstart planeras till Program Spårväg Syd Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg via Skärholmen ger tillsammans med Södertörnsleden stöd till hela Södertörns utveckling. Arbetet med Spårväg Syd startar under planperioden och förhandlingar om kommunal medfinansiering upptas. Program Slussen inkl Söderströmsbron Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa helhetssyn och tydligare samordning. Programmet omfattar Söderströmsbron, intrångsbevakning, bussterminalen, trafik under byggtid, utformning av Slussens slutlösning samt utredning av kollektivtrafiklösning Ostsektorn. Trafiknämnden ges i uppdrag att återkomma med förslag som kan reducera nu angivna investeringskostnader för Program Slussen. Genomförandebeslut: Objekt Total utgift, mkr Varav utgift , mkr Tunnelbanan till Hagastaden/NKS Program tunnelbana Röda linje (LS ) Tunnelbana till Hagastaden/NKS Utbyggnaden av tunnelbanan till Hagastaden/NKS har högsta prioritet. SL har gjort flera gedigna utredningar som visar att det är omöjligt att försörja området med endast buss och att ett spårvagnsalternativ är ett långt sämre alternativ än tunnelbana. Totalkostnaden beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor. Statsbidrag beräknas utgå med halva kostnaden, vilket resulterar i att landstingets kostnad uppgår till miljoner kronor.

19 19 (108) Program tunnelbana Röda linje Nyinvesteringen omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem MER för den Röda linjen, 96 nya tunnelbanefordon C30 samt en ny depå i Norsborg anpassad för den nya generationen tunnelbanefordon. Trafiknämnden uppdras att analysera de tekniska kraven för Program Röda linjen i syfte att sänka investeringskostnaderna som i nuläget anges till 12,6 miljarder kronor. Förnyat genomförandebeslut: Objekt Total utgift, mkr Varav utgift , mkr Program Bussdepåer (LS ) Program utökad trafik Program Bussdepåer (LS ) Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Gubbängen. Syftet är att skapa nya moderna bussdepåer med ytterligare depåkapacitet. I programmet ingår även åtgärder för att möjliggöra en exploatering av de två innerstadsdepåerna Hornsberg och Fredriksdal. Vid sammanträdet den 27 mars 2012 beslöt TN att tillsvidare stoppa den fortsatta planeringen av den nya Hornsbergsdepån till förmån för alternativ lokalisering till Tomteboda i Solna kommun. Omlokaliseringen har bedömts som ekonomisk fördelaktig dels vad gäller den lägre investeringskostnaden, dels depåkapaciteten. Program utökad trafik Programmet omfattar fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar samt pågående depåprojekt. Utöver det planeras ny trafik till Uppsala via Arlanda samt ersättning av X10 pendeltåg med anledning av Citybanan. Programmets totala investeringsutgift uppgår till miljoner kronor varav miljoner kronor har förbrukats till och med Under uppgår investeringar till totalt miljoner kronor. Förnyat genomförandebeslut avser utökat antal fordon för att fullt ut kunna tillgodose kapacitetshöjning på Citybanan.

20 20 (108) 3. Riktlinjer för styrelser och nämnder 3.1 Landstingsstyrelsen Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,3% -1,1% varav landstingsbidrag ,8% 0,1% Kostnader ,3% -1,5% Resultat Mer vård och trafik för pengarna Ett målmedvetet arbete måste startas för att effektivisera all landstingsverksamhet i syfte att få ut mer kvalitet för skattebetalarnas pengar: Genom smartare arbetsformer, bättre styrsystem, stärkt upphandlingskompetens och bättre ledarskap finns en stor potential till förbättrad effektivitet inom såväl hälso- och sjukvården som inom kollektivtrafiken. Inom trafikverksamheten slösas idag avsevärda belopp bort av skattebetalarnas pengar. Bristerna i styrning och intern kontroll har utförligt granskats och kritiserats av landstingets revisorer. Sammantaget finns ett anmärkningsvärt stort underskott i AB SL och trafiknämnden. För att vända utvecklingen krävs en ordentlig genomgång av den interna kontrollen och styrningen inom trafikverksamheten. För att klara den nödvändiga utbyggnaden av kollektivtrafiken och öka andelen resenärer som åker kollektivt, är det centralt att varje krona i kollektivtrafiken används så att den gör största möjliga nytta. Det handlar om klara miljömålen och därmed ett gott liv även för kommande generationer. Inom sjukvården finns stora ekonomiska effektivitetsvinster att hämta, även om den ekonomiska misskötseln där inte är lika graverande som inom det misskötta bolaget AB SL. Även här handlar det om att möta de växande behov som följer av demografiska skäl och för att se till att alla kan ges den bästa vården och ta del av de medicinska landvinningar som sker i allt snabbare takt. För att öka effektiviteten i vården är ersättningssystemens utformning centrala. Socialdemokraterna tar därför ställning för en tydlig och långsiktig inriktning för att utveckla ersättningssystemen till vårdgivarna: Landstinget ska i fortsättningen successivt övergå till att betala för kvalitet och resultat och inte för produktion eller kostnader. Budgetsystemet måste ses över i grunden. Budgeten skall gå från att vara en detaljerad önskelista till att bestå av tidssatta mål med uppföljning.

21 21 (108) Det betyder att landstinget steg för steg bör övergå till ett system med ersättning utifrån hela diagnoser. På så sätt fångas alla ingående delar av en behandling upp, till exempel kirurgi, strålning, labb, röntgen läkemedel och rehabilitering. Denna förnyelse av hälso- och sjukvården behöver involvera aktörer i och utanför sjukvården som har både kunskaper att bidra med och ansvar för att öka effektiviteten i vården. Socialdemokraterna förslår att en Effektivitetskommission för sjukvården tillsätts med deltagande av profession, experter från akademin, representanter från läkemedelsindustrin, men också andra breda kompetenser inom näringsliv, fackföreningar, patientföreningar och förvaltning samt representanter från såväl den politiska majoriteten som oppositionen. Kommissionen kan med fördel innehålla utländsk expertis. Administrationen inom hela landstinget måste ses över och reduceras kraftigt. Landstingsstyrelsen uppdras att inför slutlig budget i december utarbeta besparingar inom administrationen inom samtliga bolag, nämnder och styrelser (inklusive landstingsstyrelsens förvaltning) motsvarande 175 miljoner kronor. Dessa besparingar läggs därefter ut på respektive bolag och förvaltning. Landstingsstyrelsen ska inom ramen för sitt uppsiktsansvar initiera och följa att administrativa besparingar görs inom samtliga, bolag och nämnder. Landstingsstyrelsens FoUU-medel berörs inte av föreslagna besparingar, vilka istället utökas. Uppgifterna rörande regional utveckling, tillväxt och regionplanering överförs till Regionplanenämnden. Förstärk den interna kontrollen och ekonomiska styrningen inom trafikverksamheten enligt de rekommendationer som lämnats av landstingets revisorer. Tillsätt en Effektivitetskommission för sjukvården med deltagande av kvalificerade ledamöter med stor erfarenhet av hälso- och sjukvården och/eller goda kunskaper hur komplexa organisationer kan öka sin produktivitet. Se över ersättningssystemen och sträva efter att övergå successivt till ersättning utifrån hela diagnoser och vårdens faktiska resultat. Minska byråkratin inom och de administrativa kostnaderna i samtliga bolag och förvaltningar Forskning, utveckling och innovation Medicinsk forskning och utveckling är en investering för samhället. Idag arbetar cirka personer inom det svenska forsknings- och innovationssystemet för livsvetenskaperna; läkemedel, medicinteknik, bio- och nanoteknologi enligt Vinnova. Läkemedelsindustrin utgör Sveriges fjärde största nettoexportör. Samtidigt som industrin har ett stort ekonomiskt värde i Sverige så har den en mycket stor betydelse också för patienter och för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Cirka patienter per år i Sverige ges nya läkemedel i form av kliniska försök. Vidare satsar läkemedelsindustrin mer än 15 miljarder kronor på forskning och ut-

22 22 (108) veckling i Sverige, vilket kan jämföras med att staten satsar sammanlagt drygt 7 miljarder kronor på medicinsk forskning. Trots den stora betydelsen som den medicinska forskningen och utvecklingen redan har i Sverige, har vi växande problem. Till exempel minskade antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag med personer under perioden FoUinvesteringarna i de största svenska multinationella företagen har det senaste årtiondet nästan uteslutande gått till utlandet. Antalet kliniska prövningar har minskat med en tredjedel sedan 1980-talet. Sveriges traditionella tätplacering inom medicinsk forskning blir allt mer hotad. Det finns tre huvudskäl att satsa på life-scienceområdet: Det skapar nya varor och tjänster med högt förädlingsvärde som ger tillväxt och arbete. Den medför att hälso- och sjukvården också skapar inkomster för landet Den skapar nya och effektivare behandlingar av sjukdomar, vilket gör att fler kan behandlas bättre eller till och med botas för sjukdomar som idag inte kan behandlas. En forskningsanknuten hälso- och sjukvård ger en bättre kvalitet i vården och medverkar till att ny kunskap snabbare kommer till användning inom vården. Sverige har stolta traditioner när det gäller utveckling av sjukvård, läkemedel och medicinteknik, en position som delvis håller på att gå förlorad. Men den medicinska forskningen i Sverige har försvagats över tid. Forskande företag inom läkemedel och medicinteknik minskar antalet anställda i Sverige. Samtidigt ser vi oroväckande tendenser till att utrymmet för kliniska prövningar på svenska sjukhus snävas in och att introduktionen av nya läkemedel och ny medicinsk teknik i sjukvården sker i allt långsammare takt. Långsiktigt innebär detta att kunskapsbasen krymper, att svenska patienter inte alltid får tillgång till de mest säkra och effektiva behandlingsmetoderna samt, inte minst, att Sverige går miste om stora exportintäkter och många högkvalificerade arbetstillfällen. Rätt utformad är den ekonomiska potentialen i en ambitiös välfärdspolitik stor. Det finns stora möjligheter genom forskning, innovation och export. För att vi fullt ut ska ta tillvara dessa möjligheter krävs ett målmedvetet och strategiskt samarbete mellan offentliga myndigheter, näringsliv och akademi. Dessutom gynnas den ekonomiska utvecklingen eftersom människor som är friska och mår bra helt enkelt kan arbeta längre. Genom att förkorta sjukdomsperioder och mildra konsekvenserna av kroniska sjukdomar kan vi därtill bidra till att ge människor ett bra liv och minska mångas lidande.

23 23 (108) Socialdemokraterna vill se ett fördjupat samarbete för ökad klinisk forskning mellan sjukvården, universitet och högskolor, den forskande läkemedelsindustrin, den medicintekniska industrin och andra berörda aktörer. Det kräver ökade resurser men också nya incitament och ett nationellt ansvarstagande. Det måste bli mer meriterande för läkare och annan sjukvårdspersonal att forska. En avgörande del i ett sådant samarbete är att den statligt finansierade forskningen ges ökade resurser. Parallellt med det behöver en översyn göras av pris- och subventionssystemen samt ersättningsmodellerna inom hälso- och sjukvården för att stimulera ordnad introduktion av nya innovativa produkter samt en mer jämlik sjukvård. Vi vill stimulera medvetet nyttjande av innovativ upphandling för att introducera nya läkemedel, ny teknik och nya behandlingsmetoder. Vi vill utveckla och förbättra användningen av befintliga kvalitetsregister och biobanker för en målmedveten kvalitetshöjning av svensk sjukvård. Därtill behövs bättre mätning och uppföljning av behandlingsresultaten i vården. Inom Stockholms läns landsting bedrivs en kvalificerad hälso- och sjukvård med målsättningen att ge Stockholmarna bättre hälsa och ökad livskvalitet. Nya framgångsrika behandlingsmetoder är ett resultat av medicinsk forskning och den utveckling som lett fram till praktisk tillämpning. En av hälso- och sjukvårdens stora utmaningar framöver är att möta en allt mer åldrande befolknings behov av vård och omsorg. Inom en femårsperiod kommer antalet personer över 70 år växa med nästan 20 procent i Stockholms län. Socialdemokraterna vill därför öronmärka särskilda medel till klinisk forskning om åldrandets sjukdomar, men också till forskning kring vårdens organisation för svårt sjuka äldre. Vidare finns behov av att genomföra en inventering av äldreforskningen som idag bedrivs på ett fragmentiserat sätt inom länet. Målet är att optimera forskningsresurserna och se till att vetenskapliga resultat omsätts praktiskt inom sjukvården och äldreomsorgen. För att på ett mer kraftfullt och offensivt sätt stärka såväl den patientnära forskningen som innovationsarbetet och samarbetet mellan sjukvården, akademin och näringslivet, är det angeläget att mer resurser avsätts för arbetet med akademiska vårdcentraler. Akademiska Vårdcentraler (AVC) är ett viktigt steg att ta i arbetet med att stärka den kliniskt patientnära forskningen. Men också för att skapa ett intresse för primärvården när det gäller forskning och utveckling och kan bidra positivt till att göra SLSO till en mer attraktiv arbetsplats för forskningsintresserade läkare. En av de stora uppgifterna för AVC är att utveckla och kvalitetssäkra de evidensbaserade vårdkedjorna. Särskild forskning och utveckling krävs för att minska vårdkontakter och effektivisera vårdkedjor för de multisjuka äldre. Detta kräver en seriös och långsiktig satsning med tillräckliga ekonomiska resurser.

24 24 (108) Neurologisatsning på Karolinska Huddinge Sverige och Stockholmsregionen har nyligen nåtts av en mycket stark varningssignal i och med AstraZenecas beslut att avveckla sin forsknings och utvecklingsverksamhet i Södertälje. Spetskompetens och erfarna forskare riskerar att försvinna från regionen och från landet i och med AstraZenecas nedläggning. Detta skulle innebära en allvarlig försvagning för Sverige inom life-scienceområdet, men det går att förhindra och Stockholms läns landsting förfogar delvis över möjligheten att göra det. På Karolinska i Huddinge bedrivs redan idag framstående forskning inom neurologi med inriktning på Alzheimer och demens, ett område som ligger nära till hands för flera av dem som tidigare arbetat på AstraZeneca i Södertälje. Också i Södertälje har en stor del av forskningen varit inriktad på neurologiska läkemedel. Det vore oansvarigt att inte ta tillvara på den kompetens som redan idag finns där och aktivt se till att knyta dessa forskare och deras kunskap till Sverige och till Stockholms läns landsting i så stort utsträckning som möjligt. Det finns med andra ord en unik chans att ta tillvara redan etablerad och existerande kunskap och säkerställa att den bibehålls i regionen genom att utvidga och stärka den utvecklingsverksamhet och forskning som idag finns vid Karolinska Huddinge. De lokaler som AstraZeneca lämnar i Södertälje är högintressanta för fortsatt patientnära medicinsk forskning och skulle kunna förenas med viss sjukvårdsverksamhet. Landstinget bör utreda hur AstraZencas lokaler kan nyttjas i detta syfte och pröva om landstingsfinansierad vårdverksamhet skulle kunna lokaliseras dit. Vidare är planerna på investering i den så kallade Innovationsplatsen vid Karolinska Huddinge av stor strategisk betydelse. Innovationsplatsen är tänkt som en mötesplats för forskare från både företag och akademi, studenter samt sjukhuspersonal. På närmare kvadratmeter ska högteknologisk sjukvård med innovation och utveckling kunna blandas. Genom att gå vidare med dessa planer skapas unika möjligheter när den dagliga vården möter avancerad teknisk simulering, forskning och nya innovationer. Innovationsupphandling, kliniska prövningar, meritvärde m.m. Stockholms läns landsting behöver se till att skapa bättre förutsättningar för fortsatt och utvidgad forskning, utveckling och innovation både inom och utanför våra sjukhus. Vi har inte tid att vänta på staten, utan kan själva på landstingsnivå bilda en beredning, där företrädare för såväl landstingspolitiker, medicinska universitet (KI, KTH) och företrädare för branschorganisationer och företag från industrin bör erbjudas möjlighet att delta. Beredningen bör tillsammans utveckla de olika verktyg som behövs för framgångsrik forskning såsom: kvalitetsregister, biobanker och vårddataregister samt se till att en samordning av gemensamma behov och policyfrågor

25 25 (108) sker. Beredningen bör vidare söka utforma en strategi som beskriver hur ett gemensamt arbetssätt kan skapas och där oklarheter i dagens samarbete kan klargöras. Det handlar bland annat om: priser och andra villkor för kliniska prövningar där serviceåtaganden från sjukvårdens, akademins och industrins sida regleras att förenkla förekomsten av kombinerade/blandade anställningar att ge generösa villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin att komma överens om kriterier för meritvärde av forskning och arbete i industrin för landstingstjänster finansieringsåtaganden för projekt av olika slag former för upphandling av ny teknik och ny teknologi att utveckla landstingets strategi för läkemedelsanvändning. Den offentliga upphandlingen av medicinsk teknik och innovation måste ändras i grunden. Sverige och Stockholmsregionen behöver satsa på innovationsupphandling som kan återskapa den anda som bland andra Elekta och flera andra inom den medicintekniska industrin efterlyser. Färdiga förslag på hur innovationsupphandlingar kan implementeras finns från Ingenjörsvetenskapsakademin. Även sjukvårdens strukturfrågor måste beaktas ur ett FoU-perspektiv. Just nu står landstinget till exempel inför en framtida utveckling av så kallade specialistcentra. Dessa specialistcentra skulle i en inte alltför avlägsen framtid kunna utvecklas till Centers of Excellence, som utgår från olika diagnoser, exempelvis diabetes och ett par andra stora diagnosgrupper bland de stora folksjukdomarna. Genom att redan nu ha med detta i planeringen av specialistcentra kan en struktur och en miljö skapas som är direkt ägnad att tillämpa och utveckla kunskap. Detta FoUU-perspektiv måste integreras i arbetet med framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur. Utöka de ekonomiska resurserna för FoUU Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstingen ett ansvar för den kliniska forskningen. Trots detta är inte intresset tillräckligt för klinisk forskning och utveckling och samarbete med akademi och industri. Under flera år har istället de ekonomiska förutsättningarna att bedriva klinisk forskning i landstinget försämrats. Hela den förra mandatperioden minskade medlen till forskning och utveckling. Socialdemokraterna menar att landstingets stöd till FoUU behöver öka kraftigt och långsiktigt. Merparten av utökningen bör göras för att främja den kliniska forskningen. En del av de nya resurserna bör ges för att successivt öka landstingets engagemang inom Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH) och underlätta för de landstingsdrivna vårdproducenterna att aktivt söka samarbetsprojekt med den svenska medicintekniska industrin.

26 26 (108) Samtidigt som mer resurser till den medicinska och medicintekniska forskningen behöver tillföras bör landstinget utveckla metoderna för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. Ett exempel på en redovisningsmodell kan vara ett så kallat forskningsbokslut som kan bidra till att tydliggöra resultaten av landstingets investeringar i forskningen. Bokslutet kan även ligga till grund för nödvändiga prioriteringar av forskningsresurser. Utöka landstingsstyrelsens FoUU-medel med 136 miljoner kronor Bilda en forsknings- och innovationsstrategiberedning med representanter från KI och KTH, för landstinget, och för den samlade life science industrin. Ta erforderliga initiativ för att knyta forskare inom neurologi som fram till nu varit verksamma vid AstraZeneca i Södertälje till den neuroligiska forskningen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Utred hur de lokaler AstraZencas lämnar i Södertälje kan nyttjas för patientnära medicinsk forskning och förenas med viss sjukvårdsverksamhet. Ta initiativ för att genomföra Innovationsplatsen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Ta fram metoder för en bättre uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. Systematisera kontaktytorna mellan forskning, sjukvård och industri genom att exempelvis bilda ett gemensamt innovationsbolag mellan landstinget, Karolinska institutet och den medicinska och medicintekniska industrin. Öka landstingets engagemang inom Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH) och prioritera att de landstingsdrivna vårdproducenterna aktivt söker samarbetsprojekt med den medicintekniska industrin. Se till att KTA (Karolinska Trial Alliance) verkligen fungerar som en sammanhållen ingång för industrin till kliniska prövningar. Öronmärk särskilda medel till forskning kring åldrandets sjukdomar och vårdens organisation för äldre multisjuka Effektiv styrning av sjukvårdens produktion Hälso- och sjukvårdens resurser måste användas till rätt saker. Övergripande mål och spelregler för vårdverksamheterna bör därför utformas utifrån ett utpräglat koncernperspektiv, så att avvägningar kan göras utifrån en mer samlad helhet. Det är viktigt att samarbete snarare än konkurrens präglar relationerna mellan de landstingsägda vårdproducenterna. Koncernperspektivet måste genomsyra organisation, regelverk, befogenhetsfördelning och överordnas såväl de landstingsägda vårdproducenterna som beställarfunktionen. Landstinget måste stärka arbetet med styrning och kvalitetsuppföljning av verksamhet i egen regi. Det råder en osäkerhet inom verksamheten om vem som ansvarar för uppföljning av avtal och intern kontroll. Detta försvårar arbetet med måluppfyllelse och efterlevnaden av policybeslut. På så vis äventyras kvalitetsarbetet inom sjukvår-

27 27 (108) den och därmed förutsättningarna för att bedriva en patientsäker vård. För att komma till rätta med detta krävs en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, beställare och utförare. Rollfördelningen i beställar-/utförarmodellen bör noga prövas utifrån de förändrade styrformer som successivt införts, bland annat flerårsavtalen och vårdvalen. Idag tenderar till exempel producentorganisationens kunnande att användas allt för lite i beredningen av landstingets beslut rörande utvecklings- och förändringsarbete. I dessa processer borde beställarens roll mönstras ut och ägarstyrningen utvecklas. De nya styrformerna borde medföra en förändrad beställarroll, där tonvikten på ett helt annat sätt kan ligga på uppföljning och kvalitetskontroll. Beställar-/utförarmodellens tendens till administrativt dubbelarbete behöver ses över och elimineras. Vidare behöver varje landstingsdriven verksamhet utarbeta ledningssystem för att kvalitetssäkra verksamhetens olika insatser. Idag finns en splittrad bild av hur kvalitetsarbetet fungerar. Tydliga rutiner för hur det gemensamma arbetet skall utföras tillsammans med kännedom om vilka mål som styr verksamheten bidrar till ökad patientsäkerhet, bättre resursanvändande och mindre dubbelarbete. Därför måste kvalitetsarbetet i hälso- och sjukvården utgå från ett processorienterat arbete med tydliga mål med uppföljning, dokumenterade rutiner för arbetet och systematik för ett ständigt förbättringsarbete. Den offentliga vården är attraktiv för den privata industrin vid utveckling av nya läkemedel, utrustning och operationsmetoder. Den offentliga vårdens samspel med industrin är i själva verket en viktig drivkraft för hälso- och sjukvårdens utveckling. Det beror bland annat på att den kompetens och breda verksamhet som finns i offentligt driven hälso- och sjukvård inte kan erbjudas av någon annan aktör. Genom samverkan mellan den offentliga vården och den privata industrin finns förutsättningar för innovationer i form av teknisk utrustning, förändrade arbetssätt och en rad andra utvecklingsområden. Detta i sin tur leder till effektivare användning av skattemedel. Vidare bör det göras en konsekvensanalys för hur möjligheterna till FoUU påverkas vid beslut rörande verksamheten. Idag ska det göras en ekonomisk och en miljökonsekvensbedömning av beslutet. Socialdemokraterna anser att det är av motsvarande betydelse för landstinget vilken inverkan beslutet har på möjligheterna till forskning och utveckling av innovationer. Utarbeta en tydligare modell för roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, beställare och utförare Utarbeta ledningssystem för att kvalitetssäkra landstingets hälso- och sjukvård Genomför relevanta konsekvensbedömningar vid beslut för att klargöra vilken inverkan beslutet har på landstingets FoUU. Utveckla arbetet med nyckeltal och koncernövergripande mät- och styrsystem.

28 28 (108) Utveckla styrmodellen och se över beställar-/utförarmodellens funktion och rollfördelning. Förändrad vårdstruktur Det är viktigt att få till stånd en mer systematisk process för överföring av akutverksamhet som inte kräver akutsjukhusens resurser till närsjukvården. Detta strukturarbete måste ges ökad kraft för att successivt skapa en närsjukvård med tillgång till fler specialister. Den genomlysning som gjordes av Karolinska universitetssjukhuset redan under 2007 visade att den sammanläggning av de tidigare två universitetssjukhusen som gjordes 2004 var riktig och att stora ekonomiska vinster initialt kunde göras tack vare sammanslagningen. Det nu samlade universitetssjukhuset rymmer ytterligare möjligheter till effektiviseringar och synergieffekter om de två delarna av universitetssjukhuset tar nya steg för att profilera och koncentrera verksamhet till antingen Solna eller Huddinge. Karolinska Huddinges betydelse ökar i samband med uppförandet av det mindre Nya Karolinska i Solna. Det är viktigt att investeringar görs i Karolinska Huddinge som såväl ökar operationskapaciteten som stärker innovationsarbetet. Förslaget FRIO är den lösning för Karolinska Huddinge som svarar bäst mot ett uppdrag om utökad vårdproduktion. I FRIO finns förutsättningar för att utveckla landstingets innovationssamarbete med näringsliv och forskning. Investeringarna i Karolinska Huddinge har hög prioritet. Överför akutverksamhet som inte kräver akutsjukhusens resurser till närsjukvården. Reformera ersättningssystemet så att det understödjer en utveckling mot ökad andel vård i närsjukvård och dagvård. Ge ny kraft till profileringsarbetet inom Karolinska universitetssjukhuset. Förstärk operationskapaciteten och innovationsarbetet vid Karolinska Huddinge och prioritera detta i de fortsatta investeringarna i sjukvårdsstrukturen. Utveckla den landstingsdrivna vårdproduktionen Den borgerliga politiken har lagt mycket kraft på privatisering av hälso- och sjukvården och samtidigt försummat att utveckla den landstingsdrivna sjukvården. Stockholms läns sjukvårdsområde har i dag i uppdrag att avveckla stora delar av verksamheten till förmån för privata vårdföretag. Socialdemokraterna vill ändra på detta och ta vara på all den kompetens och kraft som finns hos personalen i landstingets egen hälso- och sjukvård. Vi vill ge den landstingsdrivna hälso- och sjukvården jämlika möjligheter till kvalitetsutveckling och konkurrens med den privata vården.

29 29 (108) Idag genomför landstinget som regel upphandlingar inom hälso- och sjukvården utan att den offentligt ägda verksamheten får vara med att lägga anbud. Den borgerliga politikens mål förefaller vara att privatisera inte att förbättra kvaliteten och se till medborgarnas bästa. Socialdemokraterna ser många möjligheter att påvisa styrkan i den landstingsdrivna vårdverksamheten, men även att finna inspiration till utveckling. Vi vill därför se fler jämförelser mellan likartade verksamheter både inom och utom landstinget, i både privat och offentlig drift, i syfte att hitta och överföra nya arbetssätt som leder till högre kvalitet och effektivare användande av skattemedel. Konkurrens är en pådrivande kraft som kan utnyttjas i utvecklingsarbetet. Landstingets vård i egen regi ska vara konkurrenskraftig inom sitt område och ha hög kvalitet. Den offentligt drivna vården ska kunna hävda sig mot externa leverantörer. En naturlig konsekvens av detta är att landstingsdriven vård ska lämna referensanbud i samband med att skattefinansierad vårdverksamhet konkurrensutsätts. Socialdemokraterna menar att en av flera anledningar för landstinget att ha egenägda verksamheter är att äga kunskap om kostnadsnivåer och andra förutsättningar för verksamheten. Denna kunskap bör utnyttjas i fler upphandlingar där referensanbud används som en viktig benchmarking om kostnadsnivå och kvalitetskriterier. Vårdval Stockholm leder till att fler och fler områden i Stockholms län idag blir vita fläckar på kartan över vårdutbudet. En lättillgänglig vård över hela länet måste vara ett övergripande mål för landstinget. En etableringsstrategi, för såväl landstingsdriven verksamhet som för verksamhet på entreprenad, för att säkerställa detta måste därför tas fram. Framtidens hälso- och sjukvård ställer nya och högre krav på verksamhet förlagd utanför akutsjukhusen. För att möta behoven av fler vårdplatser, den stora befolkningsökningen och högre krav på specialistvård måste ett utvecklingsuppdrag som tar fasta på utredningen om Framtidens hälso- och sjukvård formuleras. Mer planerad vård och eftervård kommer att bedrivas utanför akutsjukhusen framöver och det är väsentligt att SLSO ges möjlighet att vara med och utveckla verksamheten. Ge SLSO i uppdrag att söka auktorisation för nyetableringar där möjligheterna att erhålla patientunderlag bedöms som goda. Ge SLSO ett särskilt uppdrag att pröva ökad profilering av ett antal vårdcentraler med särskild inriktning mot olika befolkningsgrupper eller diagnosgrupper. Ge direktiv om att landstingsägda verksamheter ska lämna referensanbud vid upphandling av vårdtjänster i syfte att öka konkurrensen och säkerställa att skattemedel används effektivt.

30 30 (108) Stockholmarna förtjänar riktig mat i sjukvården Mat är en del av det medicinska tillfrisknandet. Den industriproducerade maten som idag serveras på flera av Stockholms läns sjukhus har visat sig innehålla en hög andel tillsatser och serveras i oaptitliga plastlådor. Kostnaden för den nuvarande kostförsörjningen är anmärkningsvärt hög särskilt i relation till den bristande kvaliteten. Stora mängder patientmat slängs nu på grund av att patienterna inte vill äta den. Socialdemokraterna menar att maten ska vara en självklart integrerad del av sjukhusvården genom att vara näringsriktig, hälsofrämjande och uppfylla alla rimliga krav på en hygienisk hantering. Måltiden ska därutöver vara ett trevligt avbrott i en ibland svår och prövande period i livet och bidra positivt till patienternas tillfrisknade. Många av Måltidsutredningens slutsatser stämmer väl överens med de krav på förbättringar Socialdemokraterna ställde på utredningen. Målet måste vara en aptitlig, näringsriktig mat för Stockholms patienter. Socialdemokraterna anser därför att FAMM-modellen, som tar utgångspunkt i patientens helhetsupplevelse av rummet, mötet och maten ska vägas samman med styrande författningar för sjukhuskost, bör användas som utgångspunkt för den fortsatta kostförsörjningen i landstinget. Särskilt anser därför Socialdemokraterna att det vid landstingets sjukhus skall undersökas möjligheterna att anpassa sina kök till tillagningskök. Miljökrav ska ställas i landstingets upphandlingar och användningen av engångsprodukter ska minimeras. Den storköksproducerade mat landstinget kan behöva upphandla ska uppfylla höga krav på aptitlighet, smak och möjlighet till individanpassning. Reformera sjukhusmaten så att god och näringsriktig mat serveras till patienterna. Bygg ett tillagningskök på det nya universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Ta fasta på måltidsutredningens slutsatser i samband med Södersjukhusets och SLSO:s förestående kostupphandling. Använd FAMM-modellen som utgångspunkt för kostförsörjning Investera i personalen Landstingets arbetsgivarpolitik ska syfta till bättre kvalitet i vården, högre patientsäkerhet och effektivare organisation. En bra arbetsgivarpolitik ger nöjda och kompetenta medarbetare som i sin tur ser till att patienter, resenärer och medborgare får vård och service med hög kvalitet. Stockholms läns landsting kommer framöver att stå inför stora rekryteringsbehov. För att möta konkurrensen om arbetskraften måste landstinget bli en mer attraktiv arbetsgivare.

31 31 (108) Delaktighet och inflytande i förbättringsarbetet Alla medarbetare inom landstinget bygger upp en unik kompetens i sitt arbete. Aktiv samverkan mellan fackliga organisationer och verksamhetsledningar, regelbundna arbetsplatsträffar på enhetsnivå och kontinuerliga utvecklingssamtal med enskilda medarbetare ger ett viktigt stöd i verksamheternas löpande förbättringsarbete. När medarbetare ges möjlighet till ökat inflytande över sin arbetssituation ökar kvaliteten i verksamheten. Strukturella beslut på central nivå i landstinget måste tillföras underlag som fångar upp medarbetarnas kunskap och erfarenheter i både landstingets egen verksamhet och landstingsfinansierad verksamhet som bedrivs av entreprenörer. Därför skall landstinget ingå samverkansavtal med de fackliga organisationerna som omfattar även strukturella beslutsprocesser på övergripande nivå. Medarbetarnas kompetens måste tas tillvara vid större och viktiga beslut. Detta är väsentligt både inom hälsooch sjukvård och kollektivtrafiken. Även etablering av olika arbetstidsmodeller som är anpassade till arbetsuppgifterna och satsningar på arbetsbyten och mentorskap är viktiga verktyg för att öka personalens inflytande över sin arbetssituation och karriärutveckling. Medarbetare inom delar av närsjukvården ska erbjudas ett ökat inflytande genom att kunna organisera sig i självstyrande enheter, så kallade intraprenader, som ges stor självständighet och möjlighet att använda ekonomiska överskott till personalen och förbättring av egen verksamhet. Utforma vårdens ersättningsmodeller så att de stödjer en effektiv arbetsorganisation och systematiska arbetssätt, till exempel tillämpning av Lean. Starta fler självstyrande enheter/intraprenader inom delar av hälso- och sjukvården. Verka för en förändrad lagstiftning som ger medarbetarna fullt meddelarskydd i samtliga landstingsfinansierade verksamheter. Bemanning och kompetensförsörjning Landstinget ska ta ett samlat ansvar för att personal- och kompetensförsörjningen fungerar i hela organisationen. Genom en kontinuerlig dialog med utbildningshuvudmännen i första hand kommunerna och högskolorna ska rekryteringen av välutbildade medarbetare säkras. Rekryteringen ska också främja en jämställd bemanning och lönesättning inom landstingskoncernen. Särskilda insatser för att rekrytera män till hälso- och sjukvården ska göras. Landstinget behöver mer aktivt än idag marknadsföra hälso- och sjukvården som spännande framtidsbranch med stora utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Med fördel kan detta ske i samverkan med fackliga organisationer, utbildningssamordnare och olika typer av branchföreträdare.

32 32 (108) Hälso- och sjukvården har återkommande bekymmer med brist på olika typer av specialister. Landstinget måste ta ett tydligt koncernövergripande ansvar för specialistutbildningen så att bristsituationer inte uppstår. Samordning av ST-tjänster för att bättre svara upp mot behoven av specialistläkare är en nödvändighet. När det gäller specialistutbildning av sjuksköterskor måste en översyn genomföras i syfte att dels identifiera orsakerna till de återkommande bristsituationerna, och dels utröna vilka samlade behov av specialistsjuksköterskor som måste tillgodoses. Arbetsbyten och dubbelspecialisering är möjligheter som ska stödjas i ökad utsträckning. Vårdens ersättningssystem måste beakta vikten av bättre möjligheter till rekrytering av nödvändig kompetens så att bristsituationer kan undvikas. En långsiktig bemanningsplan måste vara en del av landstingets generella kvalitetsarbete. Med oro har vi följt den ökande konverteringen av underskötersketjänster till sjukskötersketjänster, främst på Karolinska universitetssjukhuset. En direkt konsekvens av detta är att tiden för omvårdnad av patienterna på vårdavdelningarna har minskat, vilket resulterat i en sämre kvalitet i vården. Konverteringar kan bara ske när det ger uppenbara fördelar för patient och kvalitet, i annat fall bör bedömningen bygga på vilken samlad kompetens vårdteamet behöver. Landstinget behöver stödja omvårdnadsutbildningen på ett bättre sätt och lyfta fram undersköterskornas viktiga insatser i vårdarbetet. Varje enhet har ansvar för att planera sin rekrytering på kort och lång sikt så att det inte uppstår problem med bemanning eller arbetsmiljö. Landstinget ska också vid behov rekrytera kompetens från utlandet och i förekommande fall utveckla samarbete med till exempel läkarutbildningar utanför Sverige. Landstinget är en av landets största arbetsgivare och ska ta ett större ansvar för att ge funktionshindrade arbete. Inhyrd personal inom hälso- och sjukvården medför problem, som till exempel bristande kontinuitet och ojämlika arbetsvillkor. Volymen inhyrd personal skall successivt minska och nya former för att hitta ersättare vid korttidsfrånvaro av ordinarie personal utvecklas. Se till att landstinget tar ett tydligt koncernövergripande ansvar för specialistutbildningen inom hälso- och sjukvården. Inrätta ett bemanningscentrum inom landstinget. Inrätta 150 nya tjänster inom landstinget för personer med funktionsnedsättning. Arbeta kontinuerligt med bemanningsanalyser för att säkerställa att rätt kompetens arbetar på rätt plats i syfte att säkerställa en effektiv verksamhet. Påverka aktivt de statliga utbildningshuvudmännen och de gymnasiala vårdutbildningarna så att utbildningens innehåll och antalet utbildningsplatser på

33 33 (108) sjuksköterske-, läkar- och olika specialistutbildningar svarar upp mot vårdens bemannings- och kompetensbehov. Löneutveckling med koppling till verksamhetsresultat Löneutveckling ska ges differentierat utifrån tydliga lönekriterier där till exempel ansvar, kompetens, utveckling, engagemang och grad av måluppfyllelse kan ingå. Lönebildningen ska stimulera bra verksamhet och bidra till att trygga personalförsörjningen. Lön ska inte användas som ett konkurrensmedel inom landstingskoncernen. Osakliga löneskillnader beroende på kön, etnisk tillhörighet eller annan diskriminerande grund ska inte tolereras. Pröva möjligheten med prestationsrelaterade lönetillägg kopplade till verksamhetens mål inom delar av landstingets verksamhet. Använd löneutvecklingen som ett medel i landstingets strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. Inför nolltolerans mot osakliga löneskillnader. Heltid en rättighet deltid en möjlighet Arbetstidens förläggning ska utgå från verksamhetens behov, men också i så hög grad som möjligt beakta de enskilda medarbetarnas önskemål. Ofrivilligt deltidsarbete ska inte förekomma i landstingets verksamheter, medarbetare som begär utökning från deltid till heltid ska ha rätt till detta. Verksamhet med många deltidsanställda och många vikariat får svårt att planera och problem med sitt utvecklingsarbete. En hög andel heltidsanställda och en hög andel tillsvidareanställda medarbetare ger kontinuitet, gynnar patientsäkerheten och verksamheternas kvalitetsutveckling, samt ökar jämställdheten. Värdera certifierad jämställdhetsutbildning som en merit vid chefstillsättningar. Ta fram en särskild belöningsmodell för verksamheter som minskar löneskillnaden mellan kvinnor och män. Garantera heltidsanställning som en rättighet och deltid som en möjlighet för medarbetarna. Se till att tillsvidareanställning är huvudsaklig anställningsform i landstinget. Rikta särskilda rekryteringsinsatser till män för att eftersträva en mer jämställd bemanning i vården. Modernt ledarskap Ledarskap är en särskild kompetens och ska vara det viktigaste kriteriet vid rekrytering av chefer på alla nivåer. Ledarskapet är en mycket viktig framgångsfaktor för

34 34 (108) verksamhetens resultat och därmed också avgörande för effektiv användning av skattebetalarnas pengar. Landstinget ska på central nivå ta ett särskilt ansvar för ledarskapsutveckling i hela organisationen, från landstingsdirektören till första linjens chefer. Varje chef ska kommunicera och etablera verksamhetens värderingar och visioner i sin verksamhet. Varje chef ska tydligt ansvara för verksamhetsmål och resultat. Kraven på ledarskap ser olika ut i olika delar av landstinget, men ökar högre upp i organisationen. Landstinget ska vara en organisation där chefer är engagerade och lyssnar på sina medarbetare, och där signaler om såväl goda resultat som olika typer av hinder eller problem ska tas tillvara i det löpande förändringsarbetet. Cheferna är alltid ansvariga för att arbetsplatsen fungerar. Det är viktigt att alla anställda har nära till mellanchefer och att cheferna ges ett tydligt mandat, för att gruppen ska bli så dynamisk som möjligt och nå uppsatta verksamhetsmål. Patienternas varierande vårdbehov ställer växande krav på att vårdens arbetsorganisation utvecklar samarbetet mellan olika kompetenser och underlättar teamarbete. Ge alla anställda i landstinget rätt till vidareutbildning och utveckling i sin yrkesroll och erbjud kompetensutveckling i samband med de årliga utvecklingssamtalen med närmaste chef. Gör landstingets ledarskapsutveckling och chefsförsörjning till ett koncernansvar. Minska sjukfrånvaron genom aktiva hälsofrämjande insatser inom förebyggande hälsovård och genom bättre arbetsmiljö. Utveckla samarbetet med Försäkringskassan i syfte att få en effektivare och mer individuellt utformad rehabilitering när landstingets medarbetare drabbas av ohälsa. Utveckla mångfaldsmål i landstinget för att ge kulturkompetens och kunskaper i främmande språk ökad betydelse vid rekrytering. Kollektivavtal och konkurrens på jämlika villkor När landstinget upphandlar entreprenörer ska det ställas lika höga krav som på verksamhet som drivs i egen regi, rörande arbetsmiljö, förebyggande hälsovård för medarbetarna och givetvis på kollektivavtal. Landstinget som beställare och upphandlare ska bidra till att hålla hela Stockholmsregionen friskare genom sunda arbetsvillkor. Det räcker inte att bara ställa krav vid upphandlingstillfället. Landstinget måste löpande göra uppföljningar och en noggrann seriositetsprövning som säkrar att leverantörerna har betalat skatter, sociala avgifter och avtalsenliga löner. Samma krav som ställs på leverantörer ska ställas på eventuella underleverantörer. Ställ krav på att privata vårdföretag är med och tar ansvar för att möta behovet av verksamhetsförlagd utbildning och se till att det finns bra handledare.

35 35 (108) Ställ krav på kollektivavtal hos leverantörer, samt underleverantörer vid upphandlingar i all verksamhet. Se till att landstinget som huvudman för kollektivtrafiken verkar för goda villkor för medarbetarna i syfte att stödja verksamhetens kvalitetsutveckling. Inrätta bättre rutiner inom landstinget för systematisk löpande seriositetsprövning av anlitade leverantörer och eventuella underleverantörer. Respekt för internationell rätt Landstinget som en av Sveriges största upphandlande myndigheter har ett självklart ansvar för att de företag man anlitar tar ett socialt ansvar även utanför landets gränser. Idag är det ytterst tveksamt om kontrollinstrument och uppföljning av avtalen som sluts säkerställer att Uppförandekoden för leverantörer följs. Landstinget måste omedelbart ta fram tydliga kvalitetssäkringsinstrument och noga följa de företag som bedriver internationell verksamhet. Ta fram tydliga kontrollinstrument för att säkerställa att entreprenörerna följer landstingets Uppförandekod för leverantörer Redovisa hur entreprenörerna förhåller sig till uppförandekoden i samband med den årliga uppföljningen av upphandlad verksamhet. Säkerhet på arbetsplatsen Hot och våld på arbetsplatsen måste stävjas. Tydliga riktlinjer och handlingsprogram måste finnas lättillgängliga. Här har cheferna ett särskilt ansvar. De privata entreprenörerna har, liksom i landstingsdrivna verksamheter, ett utbildnings- och informationsansvar. Landstingsverksamheter ska vara trygga och säkra arbetsplatser. Säkerställ rutiner inom landstingets verksamheter för att förebygga, uppmärksamma, rapportera och följa upp arbetsrelaterat våld och hot. Snyggt, rent och säkert i vården De ökade problemen med smittspridning inom sjukvården beror till inte ringa utsträckning på brister i hygien. Landstingets sjukvårdsproducenter ska ha ett tydligt ansvar för att garantera faktorer i drift och utförande av vård som har stor påverkan på vårdens kvalitet såsom till exempel hygien, städning och tvätt. Detta ansvar får aldrig delegeras, även om underentreprenörer anlitas, utan ska beaktas i vårdkedjans alla steg. Betydelsen av städning och rengöring av vårdutrymmen för en säkrare vård måste lyftas fram tydligare. Smutsiga vårdmiljöer försämrar inte bara patienternas upplevelse av vårdens kvalitet utan riskerar också patientsäkerheten genom ökad risk för vårdrelaterade infektioner. Idag drabbas var tionde patient i Stockholms läns lands-

36 36 (108) ting av en vårdrelaterad infektion. Även vårdens resurser påverkas av bristande städning och hygien. Kan vi minska antalet vårdrelaterade infektioner i landstinget skulle 180 vårdplatser à 1 miljon kunna frigöras och användas på ett bättre sätt i vården. Städningen måste bli en integrerad del av vård- och omsorgsarbetet där samtliga anställda, oavsett om man är vårdpersonal, lokalvårdare, eller tjänsteman tar ansvar för att det blir rent och snyggt i vården. Det privata akutsjukhuset Capio S: t Göran har framgångsrikt lyckats arbeta utifrån den principen och därigenom lyckats få ner andelen vårdrelaterade infektioner till en av de lägsta nivåerna i landstinget. Det är hög tid att länets alla vårdgivare jobbar för en renare vård.detta innebär att kontinuerliga kontroller av städningens kvalitet ska genomföras och ett tydligare städansvarsfördelning för vårdpersonalen respektive lokalvårdare. Socialdemokraterna förslår vidare att Stockholms läns landsting går i bräschen för en ersättningsmodell som innebär att sjukhusen själva måste betala för vårdinsatser vid komplikationer orsakade av vårdrelaterade infektioner. Modellen ska fungera som ett skarpare incitament för vårdgivarna att hålla nere antalet vårdrelaterade infektioner genom exempelvis bättre städning och följsamhet till hygienriktlinjer. Ställ i egenskap av ägare högre krav på sjukvårdsproducenternas ansvar för vårdnära driftsfaktorer såsom hygien, städning och tvätt. Se till att vårdgivarna gör städningen till en integrerad del av vård- och omsorgsarbetet. Ta fram en ersättningsmodell som gör det lönsamt för vårdgivarna att hålla nere antalet vårdrelaterade infektioner genom exempelvis bättre städning Bilda Region Stockholm För att skapa en starkare Stockholmsregion bör Stockholms läns landsting ersättas av ett direktvalt regionparlament. Vi behöver ett mer samlat regionalt beslutsfattande för att inte Stockholm ska tappa mark i förhållande till andra storstadsregioner i världen. En region med tydliga befogenheter rörande den regionala utvecklingen skulle leda till en tydligare ansvarsfördelning och förbättra förutsättningarna för tillväxt och utvecklingskraft i Stockholmsregionen. Det är en stor besvikelse att den borgerliga regeringen har dragit regionbildningen i långbänk och att Moderaterna särskilt hårdnackat motsatt sig en regionbildning. Medan Skåne och Västra Götalandsregionerna kraftsamlar, så har Stockholmsregionens Moderater bestämt att vi här ska stå ensamma och splittrade. Detta hämmar tillväxten och möjligheterna att internationellt konkurrera med andra storstadsområden om investeringar, kompetens och företagsetableringar.

37 37 (108) Många av de utmaningar regionen står inför kräver ett regionalt samlat ansvar. Det gäller särskilt trafiken, bostadsbristen och bristen på nya högtillväxtföretag som kan stimulera det regionala innovationssystemet. Idag ser vi hur allt fler människor sitter fast i bilköer eller ska försöka tränga sig in i den befintliga kollektivtrafiken. För näringsliv och samhälle förorsakar bristerna i transportsystemet miljardförluster årligen, samtidigt som miljömålen inte nås. Behovet av hållbara beslut om framtidens infrastruktur i Stockholmsregionen är skriande. Därför behövs en institutionell förnyelse i form av en samlad region. Förutom landstingets nuvarande uppgifter inom bland annat kollektivtrafik och hälso- och sjukvård, så bör den nya regionen ges det samlade ansvaret för investeringar i såväl spår- som vägkapacitet. En direktvald region med ansvar både för kollektivtrafiken och vägtrafiken skulle ha helt nya möjligheter att vidta åtgärder för ökat kollektivresande så att miljömålen nås. Frågan om styrande miljöavgifter och finansierande vägavgifter kan avdramatiseras och avgifterna tydligt användas för att styra mot ökat kollektivresande samtidigt som intäkterna kan användas för att finansiera kollektivtrafiken. Regionen ska också utformas så att möjligheterna till samråd med kommunerna om kollektivtrafiken och regionplaneringen utökas betydligt. Ett direktvalt parlament med en samlad Stockholmsröst och ett tydligt mandat att besluta om tillväxt- och utvecklingsfrågor är en förutsättning för att på bästa sätt ta tillvara Stockholmsregionens enorma möjligheter i framtiden. Bilda Region Stockholm med uppgiften att där lägga det samlade ansvaret för den regionala utvecklingen i bred mening. Ge Region Stockholm ansvaret för såväl kollektivtrafik som vägtrafik och för att de regionala miljömålen nås, liksom befogenheter att besluta om miljöstyrande avgifter Aktivt miljöansvar Det är genom framsynta gemensamma investeringar, som fjärrvärme och tunnelbana, och deltagande arbetssätt som Stockholmsregionen nått framgång på miljöområdet. Nu när utmaningarna med klimat och miljö blivit mer akuta är vårt svar hållbar utveckling. Vi är övertygade om att utveckling skapas i hållbarhet ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Klimatomställning kan inte ske i stagnation och om klyftorna ökar. Landstinget bedriver ett ambitiöst och framåtsyftande miljöarbete. Genom Miljösteg 5 har många verksamheter anpassats och ger en mindre miljöpåverkan. Detta visar att miljöpolitik drivs framåt av offensiva beslut och kontinuerligt arbete. Det är viktigt att det nya miljöprogrammet ges förutsättningar att bli en blåslampa för utveckling och att genomförandet blir en central prioritering för hela lanstinget.

38 38 (108) Landstingets stora miljöfrågor är att motverka verksamheternas klimatpåverkan och minska kemikalie- och läkemedelsutsläppen i vattenmiljön. Använd kemikaliekravspecifikationer i landstingets upphandlingar och fortsätt arbetet med att ersätta skadliga kemikalier och kemiska produkter med miljövänliga alternativ. Landstingets upphandlingar ska användas för att driva på hållbar utveckling. Miljöansvaret för Stockholms läns landsting innebär både att ge länets invånare möjlighet att leva mer miljö- och klimatsmart, och att minska miljöpåverkan av vår egen verksamhet. Socialdemokraterna vill att landstinget tydligare tar sig an det första ansvaret att bygga en hållbar Stockholmsregion, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Den enskilt viktigaste miljöinsatsen är att öka kollektivtrafikens andel av resandet i Stockholmsregionen. I RUFS 2010 sätts viktiga miljömål upp. Den samlade utsläppsmängden i länet ska minska med 30 procent till år 2030 jämfört med år Till år 2050 ska invånarna i länet förbruka 0,5-1 ton koldioxidekvivalenter per år. Det är nödvändiga åtaganden som kräver aktiva åtgärder. Hittills har vi dock inte sett några tankar från den borgerliga majoriteten hur detta ska gå till. För att nå de klimatmål som anges i RUFS 2010 behövs en färdplan för Stockholmsregionen med ett tydligt ansvarstagande, konkretiserade strategier och aktivt åtgärdsarbete. Arbetet med en hållbar utveckling i Stockholms län förutsätter samverkan mellan olika samhällsnivåer och aktörer. Bebyggelse- och trafikplaneringen liksom utvecklingen av energisystem måste utgå från vad som är långsiktigt hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Med ett tydligare ansvar för det regionala miljöarbetet i en direktvald Region Stockholm ökar möjligheten att genomföra ambitiösa miljömål. Ta fram en färdplan för regionens klimatmål med konkreta strategier. Intensifiera miljöomställningen i landstingets alla transporter. Använd landstingets upphandlingar för att driva på hållbar utveckling.

39 39 (108) 3.2 Hälso- och sjukvården Vägen till en både bättre och mer effektiv sjukvård går via ökad kunskap, stärkt patientmakt och bättre teknik. Den insikten är vägledande för den socialdemokratiska sjukvårdspolitiken. Alla ska kunna ta del av den medicinska utvecklingens fortgående landvinningar. Vårdköer är aldrig en besparing för vare sig samhället eller sjukvården. Vårdgarantin ska vara en garanti värd namnet. Det kräver tillräckliga resurser, men framför allt bättre styrning och drivkrafter. Sjukvården är en av samhällets mest kunskapsintensiva verksamheter. När ny kunskap omsätts i praktiken uppstår ofta en stor potential för effektivisering. Därför behöver sjukvårdens strukturer och arbetssätt omprövas fortlöpande. Vi behöver utveckla verktygen så att innovationsupphandlingarna blir fler. Framtidens sjukvård måste handla om att stärka patientens ställning och delaktighet samt att främja kvalitet och att mäta resultatet av vårdinsatserna. Landstinget måste förbättra sina metoder för uppföljning av vårdens och vårdgivarnas kvalitet. Successivt bör också mer målrelaterade ekonomiska styrmedel utvecklas. De nya behandlingsmetoderna gör att det idag finns möjligheter att utföra oerhört mycket mer av vården i öppenvård jämfört med för bara något decennium sedan. Fler patienter måste få tillgång till de nya, snabba och effektiva operationsmetoderna. Den elektiva vården måste i allt större utsträckning flyttas ut från akutsjukhusen. Det är avgörande att ersättningssystemen understödjer en sådan utveckling. Landstingets universitets- och akutsjukhus ska ha möjlighet att erbjuda vård inom vårdvalsområden. I Sverige har vi under lång tid byggt vår sjukvård på principen om en solidarisk finansiering via skatten kombinerad med generella patientavgifter lika för alla. Detta är en helt central utgångspunkt för den Socialdemokratiska sjukvårdspolitiken. Principen om en allemansrätt till vården på lika villkor utifrån de medicinska behoven är avgörande för en rättvis fördelning av sjukvårdens resurser. Vår fysiska och psykiska hälsa påverkas av faktorer som arv, ålder, kön, levnadsvanor, sociala förhållanden och inkomst. För en vård på lika villkor efter behov måste patienter ges tillgång till olika mycket av sjukvårdens resurser. Sjukvården måste också vara jämställd så att alla, utifrån sina behov, behandlas likvärdigt i sjukvården. Ett aktivt förebyggande arbete ska vara prioriterat för att minska sjukdom och ohälsa. Många sjukdomar orsakas idag av våra levnadsvanor. Rökning, fetma och alkohol är direkt kopplade till många av våra stora folksjukdomar. En av våra viktigaste uppgifter är därför att stärka stockholmarnas hälsa och på så sätt minska dagens stora vårdinsatser och höga kostnader som ohälsan för med sig..

40 40 (108) Övergripande mål: Att sjukvårdens resurser utnyttjas effektivt och att ekonomin är i balans Att befolkningens hälsa är god Att befolkningen erbjuds en jämlik hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och som ges i rimlig tid Att FoUU-arbetet är i internationell framkant och främjar hälsan i länet. Att innovationsupphandlingar kan genomföras för att främja en forskning och sjukvård i världsklass. Framtidsplanen för hälso- och sjukvården Socialdemokraterna stödjer inriktningen om ökad effektivisering av de samlade vårdresurserna för att kunna genomföra önskvärda investeringar. Vi menar att det finns en stor effektiviseringspotential inom hälso- och sjukvården genom förändrade arbetssätt, smarta organisatoriska och tekniska lösningar samt ett utvecklat ledarskap på alla nivåer. Patientens valfrihet och delaktighet måste vara en bärande princip för framtidsplanen. Framtidsplanen ställer mycket stora krav på det fortsatta arbetet för att kunna lyckas. Därtill finns skäl att mer noggrant värdera i vilken ordning erforderliga investeringar ska göras. Vi ställer oss inte fullt ut bakom den rangordning av investeringarna som föreslås i Framtidsplanen ( se avsnitt 2.6). Framför allt är Karolinska Huddinges roll central när Nya Karolinska i Solna står klart. Framtidsplanen har också denna utgångspunkt, men vid prioriteringsordningen av investeringsbehoven ges inte detta fullt genomslag. Det är viktigt att investeringar i operationskapaciteten vid Karolinska Huddinge ges hög prioritet. Möjligheterna till ett specialistcentrum i Handen är vidare något som måste övervägas med hög prioritet i det fortsatta arbetet och som en investering som kan vara lämpligt för alternativa finansieringsformer innefattande medfinansiering av andra aktörer än landstinget. Socialdemokraterna stödjer inriktningen om att flytta bassjukvård från akutsjukhusen till en specialistcentra. Men om flytt av vård ska åstadkommas och förbilligas i den omfattning som är önskvärt behöver ersättningssystemen och den övergripande styrningen befordra den här typen av förändringar. Det är en brist, i nu framlagd framtidplan, att konkretionsnivån av hur effektiviseringsvinsterna särkas inte är särskilt hög. Ett programarbete för effektiv styrning, reformerade ersättningsmodeller och aktiv hälsostyrning måste ges hög prioritet i det fortsatta arbetet. Det finns anledning till viss oro för den framtida kompetensförsörjningen, särskilt med tanke på att det saknas ett tillräckligt samordnat arbetsätt inom landstinget idag. Både de stora sjukhusen och de nya specialistcentra kommer att ha ett stort behov av kvalificerade medarbetare. Inom flera områden ses idag en stor brist på personal med specialistkompetens, exempelvis vad gäller patologi, fysiologi-bma, operations - och

41 41 (108) anestesisjuksköterskor. För att klara den framtida kompetensförsörjningen krävs mycket stora utbildningssatsningar inom många områden. Landstinget kan inte förlita sig på ett decentraliserat uppdrag till verksamheterna, utan måste centralt leda arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna. Det kommer behövas ett mycket stort mått av samordning mellan samtliga landstingets vårdgivare och också en utvecklad dialog med utbildningsanordnarna och ytterst även staten i form av regeringen. Landstingsstyrelsen skulle avsevärt behöva förstärka sin roll på detta område för att kunna hantera utmaningarna rörande kompetensförsörjningen. Framtidens hälso- och sjukvård måste bygga på ny kunskap som genereras genom kontinuerlig kvalitativ forskning, innovation och utveckling. FoUU-frågorna behöver behandlas med större tydlighet än vad som hittills skett med arbetet med framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Det behöver ställas tydliga krav på att samtliga aktörer i sjukvårdssystemet har ansvar för att bedriva utbildning och stimulera innovationsprocesser på bred front. Landstinget måste mer aktivt agera som kravställare på staten, på lärosäten och på privata vårdgivare. Vidare är det avgörande att arbetet med FoUU-frågorna fördjupas.. Universitetssjukhuset måste här ha en ledande roll, men för att Stockholms Akademiska sjukvårdssystem ska bli mer än ord kommer det att krävas helt nya former för samarbete inom sjukvårdssystemet. Det krävs ett strukturerat arbete för en jämlik och jämställd vård där det hälsofrämjande arbetet ges ökad betydelse. För att framtidens sjukvård ska stimulera en ökad jämlikhet och minskade hälsoklyftor krävs en modell för resursfördelning som stödjer en sådan strategi. Det går inte att med trovärdighet adressera ojämlikhet i vården utan att kraftigt reformera den nuvarande konstruktionen av vårdval inom primärvården. Redan idag skulle det vara möjligt att införa ett ersättningssystem som understödjer arbetet med jämlik hälso- och sjukvård. Det som saknas förefaller vara den viljan hos den politiska majoriteten. Införandet av fler vårdval måste göras med stor försiktighet och alltid vägas mot kraven på kvalitet och stärkt patientmakt. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att SLSO bör ges ett utvecklingsuppdrag och rätten att delta i konkurrensen om de vårdvolymer som flyttas ut från akutsjukhusen. Det nya uppdraget är viktigt dels för att säkra mångfalden av vårdgivare och dels för att säkra och utveckla landstingets kompetens. Socialdemokraterna är övertygade om att producentorganisationen på många sätt är den som bäst besitter förmågan att ta fram kloka och bra förslag. Producentorganisationens kunnande måste tas tillvara bättre av landstinget när det gäller utvecklingsoch förändringsarbete.

42 42 (108) Hälso- och sjukvårdsnämnden Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 SLL-externa intäkter ,7% -5,0% SLL-interna intäkter ,3% 7,8% varav landstingsbidrag ,3% 7,9% Summa intäkter ,1% 7,4% Köpt vård ,2% 8,7% Läkemedelsförmånen ,0% 4,9% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,6% 12,0% Summa kostnader ,1% 8,6% Resultat Inom Hälso- och sjukvårdsnämnden finns idag en alltför stor central administrativ överbyggnad. Nämnden åläggs ett besparingsbeting inom sin egen förvaltning på 25 miljoner kronor för 2013 och ytterligare 25 miljoner kronor per år 2014 och Besparingen ska dels reducera personalstyrkan inom nämndens förvaltning och dels förbilliga externa tjänsteinköp, särskilt kostnaderna för PR-byråer och konsulttjänster. Minska kostnaderna för Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning med 25 miljoner kronor med direkt verkan 2013 samt fortsätt besparingsarbetet under 2014 och En innovativ och FoUU-baserad hälso- och sjukvård Stockholms läns landsting behöver skapa bättre förutsättningar för fortsatt och utvidgad forskning, utveckling och innovation både inom och utanför våra sjukhus. En verkningsfull forsknings- och innovationsstrategi måste vara långsiktig med tydliga mätbara mål. Ett första steg bör därför vara att skapa en process och en mötesplats för de berörda parterna så att denna strategi kan konkretiseras och följas upp. Innovationsprocesserna kräver allt större integration mellan akademi med grundforskning och translationsforskning och industrin som utvecklar kemiska och biologiska behandlingar samt nya tekniker för behandling och hälso- och sjukvården som har patienterna och bedriver det egentliga vårdarbetet. Därför måste alla dessa tre grupper vara deltagare och ägare av den långsiktiga strategin. Forskning har också visat att i sammanhang, där det finns en tydlig efterfrågan på nya lösningar, där visar sig också att nya innovationer kommer till. Den offentliga upphandlingen av medicinsk teknik och innovation måste ändras i grunden. Dagens modell gynnar företag vars enda idé är att pressa kostnaderna och kväver kvalitet och kompetens. Sverige och Stockholmsregionen behöver satsa på innovationsupphand-

43 43 (108) ling som kan återskapa den anda som bland andra Elekta och flera andra inom den medicintekniska industrin efterlyser. Färdiga förslag på hur innovationsupphandlingar kan implementeras finns från Ingenjörsvetenskapsakademin. Vill vi behålla läkemedelsindustrin i Sverige och i Stockholms län måste vi även vara beredda att använda och budgetera för den nya tekniken och medicinen som kommer ut på marknaden. På lång sikt kan den regionala utvecklingen generera skatteintäkter om företag etablerar verksamhet inom regionen. Vi menar att landstinget besitter all den kunskap och kompetens som krävs för att bilda en beredning, där företrädare från såväl landstinget, medicinska universitet (KI, KTH) och företrädare för branschorganisationer och företag från industrin kan mötas. Beredningen bör får i uppgift att utveckla de olika verktyg som behövs för en framgångsrik forskning såsom: kvalitetsregister, biobanker och vårddataregister samt se till att en samordning av gemensamma behov och policyfrågor sker. Beredningen bör konkretisera en strategi för ett gemensamt arbetssätt där oklarheter i dagens samarbete kan klargöras. Se över priser och andra villkor för kliniska prövningar där serviceåtaganden från sjukvårdens, akademins och industrins sida regleras Förenkla förekomsten av kombinerade/blandade anställningar Ge generösa villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin Ställ upp kriterier för meritvärde av forskning och arbete i industrin för landstingstjänster Se över former för upphandling av ny teknik och ny teknologi för att skapa ett innovationsvänligt klimat Utveckla landstingets strategi för läkemedelsanvändning Skarpare uppföljning, insyn och kontroll Insyn och öppenhet inom all skattefinansierad verksamhet är A och O för att kvalitetsuppföljning och öppna jämförelser ska vara möjliga att genomföra. En öppen och transparent kultur bidrar också till att höja medborgarnas förtroende för en vård på lika villkor, där skattemedlen förvaltas på ett effektivt sätt. För att kunna garantera Stockholmarna en hälso- och sjukvård av högsta kvalitet är det avgörande att tydliga rutiner för utvärdering, uppföljning och kontroll finns. Riktlinjer och rutiner behöver förtydligas för att tydliggöra vilka uppföljningar landstinget ska göra och vad de faktiskt innebär. Tydliga definitioner på vad som är skillnaden mellan olika typer av kvalitetsuppföljningar behöver tas fram. Landstingets hälso- och sjukvård bygger sedan över 20 år på en övergripande styrmodell med beställare och utförare. För att modellen ska fungera väl krävs en starkare ägarstyrning av egna vårdproduktionen via landstingsstyrelsen än vad som idag är

44 44 (108) fallet. En översyn bör genomföras som beaktar det, men som också prövar frågan om nya organisatoriska former för att stärka uppföljning och kontroll av all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård. Vi behöver även specificera och konkretisera den information vi erbjuder medborgarna. Till exempel ska det vara obligatoriskt för en landstingsfinansierad verksamhet att redovisa hur många anställda per yrkeskategori som finns, något som inte är möjligt i dagens system. Definiera innehållet i de olika begreppen kring kvalitetsuppföljning. Inför tydliga rutiner för hur arbetet med kvalitetsuppföljningar ska fungera. Genomför oannonserade inspektioner. Se över styrmodellen och organisation och metoder för uppföljning och kontroll. Gör resultat av kvalitetsmätningar tillgängliga för medborgarna, till exempel antal anställda per yrkeskategori, medicinska resultat och specialistinriktning. Ökad patientmakt, utökade e-tjänster i vården samt fördjupad och jämförande vårdinformation För oss Socialdemokrater är en stark patientmakt ett övergripande och centralt sjukvårdspolitiskt mål. Det är patienten själv, med all den kompetens som han eller hon besitter, som ska ges möjligheten att delta, påverka och välja vård. Vi menar att det är patienten som ska utgöra navet kring vilken all hälso- och sjukvård samlas. Det betyder att beslut som fattas om patientens vård så långt det är möjligt ska ske i samråd mellan patient och vårdpersonal, snarare än av vårdpersonalen själv. Internationell forskning visar att man, genom att involvera patienterna i vården och omsorgen, når såväl bättre vård- och hälsoutfall som ökad patientnöjdhet. Detta kan även bidra till att minska sjukvårdskostnaderna och förbättra behandlingen av kroniska sjukdomstillstånd. Det ska vara möjligt för patienterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna utöva inflytande över hela vårdkedjan. Valfriheten ska inte begränsas till att enbart handla om privat eller offentligt. Som patient ska man inte bara kunna välja vårdgivare, utan också aktivt få välja mellan olika likvärdiga behandlingar, tidpunkt för behandling och av vem behandlingen ska utföras. Utbudet av vård ska gå från dagens likriktade Vårdval Stockholm, där alla vårdcentraler praktiskt taget bara kan erbjuda samma sak, till en mångfald av vård. För oss är det viktigt att olika personalkompetenser och verksamhetsprofiler ges förutsättningar att etablera sig, till exempel äldrecentraler med specialister i geriatrik eller vårdcentraler riktade mot barnfamiljer. En sådan utveckling stärker såväl patientmakten som kvaliteten i sjukvården.

45 45 (108) Men för att patienterna verkligen ska kunna bli mer aktiva och delaktiga i sin egen vård krävs det två saker. För det första krävs en fungerande IT-teknik i vården med e-tjänster som gör det enklare och mindre tidskrävande för patienterna att kunna informera sig om väntetider, boka en tid för besök/behandling eller att genomgå behandling. Stockholms läns landsting bör ligga i framkant när det gäller vårdens kommunikation gentemot medborgare och patienter. Vårdguidens e-tjänster, "Mina vårdkontakter", bör därför utvecklas ytterligare. Vi föreslår därför att landstinget sätter upp konkreta och tidssatta målsättningar för utvecklingen av e-tjänster. För det andra krävs en transparent information om olika vårdgivare och medicinska behandlingar. Tillgång till relevant information är en nyckelfaktor för att patienter ska kunna utöva makt över sin egen sjukvård. Vi menar att patienterna på Vårdguiden måste erbjudas användarvänliga verktyg for att jämföra vårdgivarna utifrån egna preferenser om kvalitet och utbud. De som inte är vana Internetanvändare ska naturligtvis erbjudas sådan information skriftligen. Information ska också ges på andra språk. Det är viktigt att informationen om vården hela tiden anpassas efter olika individers behov av och förutsättningar att ta till sig av informationen. Vi föreslår en konkret handlingsplan med tidssatta mål för att: se till att samråd mellan patient och vårdpersonal blir normen för den sjukvård som bedrivs inom Stockholms läns landsting nya e-tjänster på Vårdguiden med syftet att stärka patienternas möjligheter till aktivt deltagande i sin egen vård utveckla den jämförande informationen om vårdgivare med fler kvalitetsindikatorer Socialdemokraterna sätter upp följande konkreta målsättningar för utveckling av e- tjänster: 1. År 2013 ska föräldrar till barn med kroniska sjukdomar själva kunna boka tid för besök och behandling genom webbaserad tidbokning inom den barnmedicinska vården. 2. År 2013 ska patienter kunna låna datorer vid sjukhusvistelser för att kunna kommunicera med familj och vänner utanför besökstid. 3. År 2014 ska exempelvis ortopedi- eller cancerpatienter kunna påverka och följa sin egen vårdkedja genom e-remisser och därmed få en garant för att vården ges så snabbt och effektivt som möjligt. 4. År 2014 ska fler tjänster för provtagning i hemmet ha tagits fram, i likhet med den modell för klamydiatest som idag finns på Vårdguiden. En person med exempelvis diabetes ska kunna göra egna kontroller av blodfetter med hjälp av en våg kopplad till datorn. På liknande sätt ska exempelvis en person med reumatisk sjukdom kunna beskriva sin smärtnivå eller andra uppgifter

46 46 (108) via Internet och därmed kunna ägna tiden vid läkarbesöket åt diskussion snarare än uppgiftsöverlämning. 5. År 2014 ska fler patienter kunna erbjudas tjänster som stödjer omställning till ett mer hälsosamt liv och lättare behandlingsmetoder för hjälp till självhjälp, exempelvis Internetpsykiatri. 6. År 2015 ska patienter ha onlinetillgång till sina journaler. Invånarna i Stockholms läns landsting ska dygnet runt ha tillgång till information som exempelvis kan stödja val av behandling eller vårdgivare. Detta är en nyckelfaktor för att patienter ska kunna uppleva att de kan utöva makt över sin egen sjukvård. Följande målsättningar sätter Socialdemokraterna upp för informationsutvecklingen: 1. Under år 2013 ska det bli obligatoriskt med deltagande i alla nationella kvalitetsregister för producenter av vård inom Stockholms läns landsting. 2. År 2014 ska struktur-, process- och utfallsindikatorer för de 20 vanligaste diagnoserna i Stockholms sjukvård ha tagits fram. Indikatorerna ska utgöra grunden för en jämförande information om vårdgivarnas medicinska kvalitet. Det kan röra sig om vårdutbud, antal anställda, kompetenser, följsamhet till nationella riktlinjer och upplevd hälsa efter genomförd operation. 3. År 2015 ska kvalitetsindikatorer för ytterligare tio diagnoser ha tagits fram. 4. År 2015 ska patienter och anhöriga kunna få realtidsinformation om väntetider på akutmottagningar via Internet och mobil. 5. År 2015 ska patienterna själva kunna gå in och kommentera vårdgivares prestationer och bemötande. 6. År 2016 ska kvalitetsindikatorer för ytterligare tio diagnoser tas fram så att det finns jämförande kvalitetsinformation tillgänglig för de 40 vanligaste diagnoserna inom vården. Sjukvårdsproducenterna ska ersättas efter vilket resultat de uppnår för de 40 diagnoserna. 7. År 2017 ska beslutsstöd finnas tillgängliga för val av medicinsk behandling via webbaserade filmer och skriftlig information. Allt för ofta vittnar patienter om hur de bollas runt mellan olika sjukhus för att ingen klarar av att ge vård inom vårdgarantins tidsgränser. Ansvaret för att få vård i tid åläggs därmed patienten, som själv måste ringa runt till olika vårdgivare för att få en operation eller behandling. Så ska det inte få gå till. Det måste tydliggöras att den vårdgivare som tar emot en remiss också är ansvarig för att i mötet med patienten ge tydlig information om vilka väntetider som gäller, att ge besked om huruvida vårdgarantin kan hållas eller inte och om svaret är nekande hjälpa patienten att få vård hos annan vårdgivare. En särskild satsning ska göras för att utforma stöd, i form av exempelvis informationsmaterial, till vårdgivare i deras arbete för att informera patienterna om vårdgarantin, men även andra patienträttigheter såsom möjligheten att välja vårdgivare i hela landet (valfrihetsrekommendationen) och second opinion. Yt-

47 47 (108) terligare viktiga åtgärder för att öka tillgängligheten och underlätta patientens rätt att åberopa vårdgarantin är införande av e-remisser och öppna tidböcker. Dagens utformning av vårdgarantin måste ses över. Att ha ett skarpt instrument för att skapa och förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården får aldrig ske på bekostnad av att vissa patientgrupper trängs bort. Den får heller aldrig uppmuntra till att icke medicinska prioriteringar görs i syfte att uppfylla en tidsgräns snarare än att se till att en patient får rätt diagnos och behandling. Främst drabbar detta människor med kroniska sjukdomar, samsjuklighet, kroniska smärtillstånd eller psykisk ohälsa. Den nuvarande vårdgarantin har ett starkt fokus på första besök och en första behandlingsinsats. Den garanterar dock inte att patienten får den vård hon eller han behöver. Resultatet blir att många patienter får komma till en läkare inom rimlig tid åtskilliga gånger, men ändå inte få vare sig diagnos eller behandling. Vi menar att patienten alltid måste stå i centrum för hälso- och sjukvårdens utformning. Därför måste vi också säkerställa att vården fattar rätt beslut, vid rätt tidpunkt, för rätt patient. Se till samråd mellan patient och vårdpersonal blir normen för all sjukvård som bedrivs inom Stockholms läns landsting. Bygg ut nya e-tjänster på Vårdguiden med syftet att stärka patienternas möjligheter till aktivt deltagande i sin egen vård. Utveckla den jämförande informationen om vårdgivare med fler kvalitetsindikatorer på både struktur-, process- och utfallsnivå. Ta fram realtidsinformation om väntetiderna på akutmottagningar Skärp vårdgivarnas ansvar för att informera om och hjälpa patienterna att nyttja vårdgarantin. Ge patienterna en verklig valfrihet genom att bredda vårdcentralernas utbud och verksamhetsprofil. Tydliggör vårdgivarnas ansvar för att informera om och stödja patienterna att nyttja vårdgarantin. Genomföra en översyn av dagens vårdgaranti i syfte att sätta patientens behov i fokus och minska dagens risker för undanträngning av vissa patientgrupper. Nolltolerans mot vårdskador och felbehandlingar Svensk hälso- och sjukvård håller internationellt sett en mycket hög medicinsk kvalitet. Trots det vet vi att vården innebär risker för skador, biverkningar och felbehandlingar. Enligt bedömningar beror till exempel 20 procent av alla vårdtillfällen vid medicinkliniker på en felaktig användning av läkemedel. Vissa internationella uppskattningar tyder på att mellan patienter avlider i onödan varje år i Sverige. Socialdemokraterna anser att det är hög tid att ta krafttag för att höja patientsäkerhe-

48 48 (108) ten i Stockholmsregionens sjukvård. Det är avgörande för att Stockholmarna ska kunna få bästa möjliga sjukvård. Tydliga mål sätts upp för en femårsperiod: Ett fyraårsprogram bör tas fram med syftet att halvera onödiga dödsfall inom hjärtsjukvården men också inom andra stora vårdområden där många dödsfall kan undvikas med ett förbättrat patientsäkerhetsarbete. Det rör sig bland annat om att ständigt uppdatera behandlingsmetoder genom att införa de senaste vetenskapligt beprövade och effektiva metoderna i vården, korta ledtiderna i akutsjukvården, förbättra rehabiliteringen och att styra mot bättre resultat genom ekonomiska incitament. 1. År 2015 ska antalet onödiga dödsfall inom hjärtsjukvården ha halverats. 2. År 2017 ska antalet onödiga dödsfall halveras på nytt. Betydelsen av städning och rengöring av vårdutrymmen för en säkrare vård måste lyftas fram tydligare. Smutsiga vårdmiljöer försämrar inte bara patienternas upplevelse av vårdens kvalitet utan riskerar också patientsäkerheten genom ökad risk för vårdrelaterade infektioner. Idag drabbas var tionde patient i Stockholms läns landsting av en vårdrelaterad infektion. Även vårdens resurser påverkas av bristande städning och hygien. Kan vi minska antalet vårdrelaterade infektioner i landstinget skulle 180 vårdplatser à 1 miljon kunna frigöras och användas på ett bättre sätt i vården. Städningen måste bli en integrerad del av vård- och omsorgsarbetet. Socialdemokraterna föreslår vidare att Stockholms läns landsting går i bräschen för en ersättningsmodell som innebär att sjukhusen själva måste betala för vårdinsatser vid komplikationer orsakade av vårdrelaterade infektioner. Modellen ska fungera som ett skarpare incitament för vårdgivarna att hålla nere antalet vårdrelaterade infektioner genom exempelvis bättre städning och följsamhet till hygienriktlinjer. Målsättningarna är följande: 3. År 2014 ska de vårdrelaterade infektionerna ha halverats. 4. År 2017 ska de ha halverats en gång till. Patientsäkerheten är inte enbart beroende av ett minskat antal vårdrelaterade infektioner. En lika viktig förklaring till varför skador och felbehandlingar uppstår inom vården är dess fragmentisering utifrån ett patientperspektiv. Ingen tar idag ansvar för patientens sammantagna vårdkedja utan insatser planeras och utförs av de olika enheterna inom sjukvården var för sig. Patienterna saknar överblick och makt att påverka vårdens innehåll och upplägg vilket i sig ökar säkerhetsriskerna. Därför behöver patienternas ställning i vården stärkas och varje vårdepisod följas upp noggrant utifrån det medicinska innehållet och vilka resultat som uppnåtts. En förutsättning för att både patienten själv och vårdpersonalen ska kunna följa upp vårdinsatserna som görs inom ramen för olika vårdenheter och producenters verksamheter är en gemensam vårddokumentation enligt principen en patient en journal.

49 49 (108) 5. År 2015 ska principen om en journal per patient ha genomförts. Alla krafter ska inriktas på att undanröja skador och felbehandlingar i vården. För att all personal ska känna sig trygg med att rapportera brister in är det viktigt att misstag och tillbud som rapporteras används i lärande och förebyggande syfte. God och uppdaterad kunskap om problemet och dess omfattning är nödvändigt för att kunna vidta rätt åtgärder. Utvecklingen av metoder, rutiner och verktyg för patientsäkerhetsarbetet ska ständigt främjas bland annat utifrån beslutat handlingsprogram. För att förbättra patientsäkerheten krävs också att uppföljningen och granskningen av vårdgivarna inom hälso- och sjukvården utvecklas och genomförs regelbundet. Vårdgivare som inte uppfyller kraven på medicinsk kvalitet, bryter mot avtal med landstinget eller som upptäcks fuska med skattebetalarnas pengar ska inte längre få bedriva vård inom landstinget. Kvalitetskraven och kontrollerna av vårdgivare i samband med auktorisation bör skärpas med syftet att förebygga oegentligheter i vården och höja patientsäkerheten. Ta fram fyraårsprogram med syftet att minska antalet onödiga dödsfall inom stora vårdområden, såsom hjärtsjukvården. Ta fram en ersättningsmodell som gör det lönsamt för vårdgivarna att hålla nere antalet vårdrelaterade infektioner genom exempelvis bättre städning. Inför konceptet en patient en journal och gör journalerna tillgängliga online. Sjukvård på jämlika och jämställda villkor För oss Socialdemokrater är det centralt att hälso- och sjukvård ges på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social situation, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. För att säkerställa detta måste medborgarnas behov av och tillgång på hälso- och sjukvårdsinsatser också bedömas utifrån kön, ålder och socioekonomiska aspekter. Nyckeltal behövs som mäter jämlik och jämställd vård. Dessa bör användas både för jämförelse mellan enskilda vårdgivare, men även inom och mellan olika vårdområden/behovsgrupper samt sett över tid. Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, som antagits av Landstingsfullmäktige, ska vara vägledande i det fortsatta arbetet. Ett diagnosområde där vi ser tydliga skillnader vad gäller överlevnad och social bakgrund är cancer. Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets gemensamma rapport Folkhälsan i Sverige årsrapport 2012 visar att personer med förgymnasial utbildning både har högre dödlighet i cancer. Den gruppen har också sämre förutsättningar att överleva efter en cancerdiagnos. Vi menar att dessa tydliga tecken föranleder att landstinget borde genomföra en stor och omfattande regional cancerstudie där såväl orsaker till insjuknande, förutsättningar för tillfrisknande samt eventuella oförklarliga skillnader i vårdinsatser belyses och åtgärdas.

50 50 (108) En cancerdiagnos där sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och bristfällig cancersjukvård är särskilt tydligt är bröstcancer. Varje år insjuknar hundratals kvinnor i bröstcancer i Stockholms län. Noterbart är att fler kvinnor från mer välsituerade förhållanden insjuknar än kvinnor från mindre gynnade förhållanden. Men när det gäller dödlighet i bröstcancer förhåller det sig precis tvärtom de flesta som dör i bröstcancer kommer från socialt utsatta grupper. Mammografin är en av sjukvårdens bästa redskap för att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer. Uppgifter pekar dock på att kvinnor i socialt utsatta områden inte i lika stor utsträckning nås av screeningprogrammet. Socialdemokraterna vill därför verka för en mer flexibel och tillgänglig mammografi genom att bland annat utveckla ambulerande mammografiverksamhet med flerspråkig personal och kunskaper om minoriteters kulturer. Vården ska vara jämställd. Ändå har vi en sjukvård som diskriminerar kvinnor på flera sätt. Den medicinska forskningen använder ofta mannen som norm trots att de fysiska skillnaderna mellan könen är signifikanta. Socialdemokraterna vill öka kunskaperna om kvinnors ohälsa och bidra till att stärka kvinnosjukvården. Samtidigt som vi ser hur kvinnor diskrimineras på olika sätt inom sjukvården finns det givetvis också områden där vården gentemot män behöver förbättras. Ett exempel är psykiatrin där män inte fångas upp på samma sätt som kvinnor, trots att den psykiska ohälsan bland unga män ökar och att en större andel män än kvinnor begår självmord. Tillgängligheten till psykiatrisk vård för män bör därför förbättras på olika sätt. En särskilt utsatt grupp som landstinget måste bli bättre på att möta är hbt-personer. Inte minst gäller detta för transpersoner, en grupp som länge varit bortglömd inom svensk sjukvård. Under förra året antog Stockholms läns landsting en hbt-policy. Vi Socialdemokrater menar dock att denna bör förstärkas och arbetet med hbt-frågor tillföras tillräckliga resurser för att också få genomslag i verksamheten. Ett tydligt ansvar för att på koncernnivå löpande följa upp arbetet med policyns intentioner måste utpekas. En parlamentarisk arbetsgrupp bör på politisk nivå tillsättas för att löpande följa arbetet med att implementera en förstärkt policys förslag i alla landstingsfinansierade verksamheter. Våldsutsatta kvinnor söker ofta sjukvård och enligt Hälso- och sjukvårdslagen finns ett tydligt ansvar att upptäcka, identifiera och ge ett fullvärdigt medicinskt och psykosocialt omhändertagande. För att lyckas med det uppdraget krävs att personal kontinuerligt får utbildning i hur våldsutsatta kvinnor bör bemötas. Socialdemokraterna vill värna de lokala psykosociala teamen i primärvården för att kunna upptäcka bakomliggande orsaker till besök och hjälpa våldsutsatta kvinnor att våga berätta om sin situation. Vi ser positivt på utvecklingen av ett kunskapscentrum för våld i nära relationer och menar att det är viktigt att detta centrum även uppmärksammar våld inom samkönade relationer.

51 51 (108) Ta fram nyckeltal som kan mäta vårdens fördelning och prestationer utifrån kön, ålder och socioekonomiska aspekter Genomför en regional cancerstudie Inför mobil mammografiverksamhet med flerspråkig personal. Säkrare och bättre ambulanssjukvård En väl fungerande sjukvård är en av samhällets viktigaste grundfundament. Det bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan medborgarna och sjukvården om att rätt patient ska få rätt vård i tid. Men också att den vård man får håller högsta kvalitet och sätter patientens behov först. En nödvändig förutsättning för detta är att vi har en trygg och säker ambulanssjukvård när vi blir akut sjuka eller skadade. Men också att den personal som arbetar inom ambulansverksamheten ges rätt förutsättningar för att kunna prestera sitt allra yttersta när det verkligen gäller. Mycket pekar nu på att dessa förutsättningar radikalt har försämrats. Den snabbt växande befolkningen i kombination med allt högre ställda krav och förväntningar från befolkningen, har ställt ambulanssjukvården inför stora utmaningar. Trycket på ambulanserna har ökat och möjligheterna för personalen att göra måltidsuppehåll, toalettbesök eller ta rast under arbetspassen är mycket begränsade. Under sådana arbetsförhållanden hotas det patientsäkra omhändertagandet. Det finns även stora brister gällande rengöring och påfyllning av material i bilarna. Det är en tydlig indikation på att antalet ambulansbilar är för få när personalen byts av inne på en akutmottagning och där fordonet inte kommer in till stationen på tre dygn. Ur smittskydds- och patientsäkerhetsperspektiv är det även helt förkastlig då en ambulans kan åka från ett uppdrag med exempelvis en patient med kräksjuka till en transport av en nyförlöst kvinna med barn utan att fordonet hinner rengöras så grundligt som det borde. Frågan om antalet ambulansenheter i länet behöver utredas. En jämförelse med de andra storstadslänen i landet visar att det i Stockholms län går en ambulans per invånare, medan det för Skåne är invånare per ambulans respektive invånare per ambulans i Västra Götaland. Delvis förklaras detta i skillnad i yta och befolkningstäthet, men skillnaden är så stor att det också handlar om en skillnad i kapacitet. Inom Stockholms läns landsting tillämpas idag principen om gränslös dirigering. När den gränslösa dirigeringen möter Stockholms mycket besvärliga och komplicerade trafiksituation påverkar det såväl tillgänglighet som framkörningstider till patienten. Det finns tillfällen då delar av länet kan stå utan täckning av ambulans för att inga andra bilar finns tillgängliga. Det finns anledning att se över modellen med gränslös

52 52 (108) dirigering för att säkerställa att alla länsinvånare alltid ges en god och säker tillgång till ambulans utan onödiga väntetider. För oss är det viktigt att befolkningen i Stockholms län kan känna sig trygg i förvissningen om att ambulansen kommer om du drabbas av en allvarlig sjukdom eller olycka. Den personal som tar hand om patienten i hemmet eller på olycksplatsen måste ges de absolut bästa förutsättningarna till att göra sitt jobb. Gör en översyn av hela ambulansverksamheten i Stockholms län avseende organisation, kapacitet, hygien och arbetsmiljörelaterade frågor. Ta fram ordentliga kvalitets- och uppföljningsrutiner gällande tillgänglighet under driftstid, avvikelserapportering samt tillgång på reservfordon i fordonsparken. Se över ansvarsförhållandena mellan de tre aktörerna: SOS Alarm, ambulansföretagen och landstinget. Se över principerna för dirigering av ambulanser för att säkra tillgången utan onödiga väntetider. Effektiva patientflöden för ökad kapacitet och tillgänglighet Situationen på Stockholms sjukhus är i dagsläget ohållbar. Kritik från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket om återkommande överbeläggningar och bristande patientsäkerhet och arbetsmiljö går ut över såväl anställda som personalen. Svårt sjuka patienter får trängas i vårdsalarna eller i värsta fall ligga i korridorerna. Landstingets egna revisorer har pekar på de ineffektiva patientflödena på akutsjukhusen och hur överbeläggningar är mer regel än undantag. En del av lösningen är att förbättra samverkan med kommunerna och att effektivisera patientflödena. Genom en förbättrad läkemedelshantering, minskat antal vårdskador och vårdrelaterade infektioner kan ytterligare vårdplatser frigöras. Satsningar på bättre städning och hygien, vilket ger minskat antal vårdrelaterade infektioner, kan exempelvis bidra till att 180 vårdplatser frigörs i Stockholms läns sjukvård. Ny medicinteknik och effektivare behandlingar kan vidare bidra till att minska vårdtiden och göra att patienter i bästa fall kan skrivas ut från sjukhuset redan samma dag som de skrevs in. Aktiv hälsostyrning där patienter med kroniska sjukdomar och multisviktande tillstånd får hjälp och stöd till egenvård och regelbunden uppföljning via telefon i hemmet för vården närmare patienterna och kan drastiskt minska antalet akuta besök och inläggningar på sjukhusen. Det akuta omhändertagandet måste förbättras med fokus på att så få patienter som möjligt ska hamna på sjukhusens akutmottagningar. Det finns många olika spår att arbeta utifrån för att minska på trycket till akutmottagningarna Ett sätt är att låta projektet Aktiv Hälsostyrning fortsätta att utvecklas till att gälla fler patientgrupper med målet att samordna vården för personer med stora vårdbehov och att minska

53 53 (108) antalet besök på akutmottagningen. Ett annat sätt är att fortsätta arbetet med att utveckla fler direktinskrivningskedjor vid sidan av geriatrik, höftkedja, hjärtstopp och stroke. Ambulanshelikoptern ska bemannas med läkare. Genom effektivare organisation, bemanningsekonomi, fler vårdplatser, bättre utbildningsmöjligheter för personalen och rätt ersättningsmodeller finns mycket att vinna. Det administrativa vårdarbetet ska minska till fördel för ökad tid för patienterna. Socialdemokraterna vill att en total genomlysning av vårdpersonalens administrativa arbete genomförs och att onödiga registreringskrav och dokumentation sållas bort. Ytterligare en metod för att korta vårdköer kan vara att införa vårdval. Därför har Socialdemokraterna välkomnat vårdval inom områden som höft- och knäoperationer och primär hörselrehabilitering, där köerna varit mycket långa. När det däremot gäller vårdval inom områden där patienterna är svårt sjuka och har svårt att göra jämförelser mellan olika vårdgivare, är vårdval mindre lämpligt. Vårdval är inte lämpligt när det resulterar i att vårdkedjan styckas upp och helheten kring patienten försvinner. Vi vill, i motsats till dagens relativt godtyckliga modell, se över möjligheten att införa vårdval på hela vårdkedjor. Ett sådant vårdval skulle ge patienten möjlighet att välja utan att riskera att vårdkedjan bryts. Frigör vårdplatser genom bland annat bättre städning, bättre samverkan med kommunernas hemvård och aktiv hälsostyrning. Förverkliga vårdgarantin genom att öka grundbeställningarna inom både elektiv och akut vård. Se över möjligheten att införa vårdval på hela vårdkedjor Återinför läkare i ambulanshelikoptern så att chanserna att överleva ökar för berörda patienter. Kvalitet, mångfald och rättvisa i närsjukvården Vår hälsa påverkas både av ålder, kön och arv men även av levnadsvanor, sociala förhållanden och inkomst. Exempelvis så skiljer det fem år i förväntat livslängd mellan Södertälje och Danderyd. Personer med kort utbildning har ofta sämre hälsa och levnadsvanor än personer med lång utbildning. Andelen i befolkningen som har låg ekonomisk standard har ökat mellan 1999 och 2009 från 8,4 till 13,4 procent. Gruppen utgörs till stor del av ensamstående mödrar och barnfamiljer i vissa bostadsområden i Stockholm. En vård på lika villkor efter individuella behov kräver att patienter får olika mycket av sjukvårdens resurser mest till dem som behöver det bäst. De som lever längst, äter hälsosammast, idrottar mest, röker minst och upplever sitt eget hälsotillstånd som bäst det vill säga dem med minst behov av primärvårdens resurser är de stora vinnarna på Vårdval Stockholm. Vi menar att det är fel sätt att styra sjukvårdens resurser.

54 54 (108) Hälsoklyftorna kommer aldrig att försvinna av sig själva, därför krävs det en politisk vilja och politiska beslut. Socialdemokraterna vill därför att besluten om framtidens hälso- och sjukvård fattas gemensamt där stockholmarnas bästa ska vara vägledande. Vi är villiga att kompromissa, men på en punkt kommer vi aldrig att ge vika: Vårdens resurser får aldrig fördelas utan hänsyn till ojämlikheterna i hälsa i vår region. Ambitionen bör vara att med utgångspunkt i jämlikheten, patientmakten och målet om en hälsofrämjande sjukvård skapa ett bättre vårdval för stockholmarna. Rätten att snabbt få tid hos en läkare när man blir sjuk är central. Men korta läkarbesök är inte lösningen på sjukvårdens största framtida utmaning att förebygga folksjukdomarna. Det är med hälsofrämjande och förebyggande insatser de stora hälsovinsterna för patienterna och de stora samhällsekonomiska vinsterna för skattebetalarna finns. Sjukvården ska ta ett större ansvar för att motivera och stötta patienter som vill ändra sina levnadsvanor. Socialstyrelsens riktlinjer med fyra prioriterade områden bruk av tobak, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet ska ligga till grund för arbetet. När en tredjedel av dagens cancerfall orsakas av osunda levnadsvanor måste insatserna sättas in tidigt. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och står för nära 30 procent av alla cancerfall. Varje år insjuknar ca kvinnor. Kvinnor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper en 37 procent högre risk att dö av sin bröstcancer än kvinnor som lever under bättre socioekonomiska förhållanden. Få stockholmare avsätter tid för att samtala och kontrollera sin hälsa om man inte har sjukdomssymtom. Därför behöver tillgängligheten till hälsokontroller måste bli bättre. Vi menar också att distriktssköterskornas uppdrag måste utvecklas. Dagens ersättningssystem i primärvården ska på ett tydligare sätt premiera tidigt förebyggande insatser och livsstilsförändringar snarare än som idag, uppmuntra till många och korta besök. Förändring tar, och måste, få ta tid. Utveckling av nya metoder för att förebygga ohälsa ska prioriteras. Socialdemokraterna föreslår att ett folkhälsocentrum inrättas i Husby med uppdraget att utifrån folkhälsoforskning omsätta vetenskapliga resultat i praktiska folkhälsofrämjande metoder. Centret ska primärt stödja vårdcentralerna att utifrån sitt uppdrag främja hälsan bland Stockholms läns invånare. Husby är ett område med en högre andel ohälsa än i många andra områden av Stockholms län. Platsen är därför mycket lämplig som utgångspunkt för ett folkhälsocentrum. Folkhälsoanslaget ska ses över med målet att få större effekt av satsade resurser. Socialdemokraterna vill erbjuda Stockholms patienter verklig mångfald och valfrihet i meningen att det ska finnas olika vårdalternativ att välja emellan. Valet ska inte endast stå mellan husläkare och husläkare. Familjecentraler, äldrecentraler och profilerade vårdcentraler ska komplettera dagens vårdutbud. Fler yrkeskompetenser på

55 55 (108) vårdcentralerna som bildar vårdteam ska möta patientens behov. Det ska vara möjligt för patienten att lista sig hos valfri vårdkompetens. Stöd till patienter vid psykisk ohälsa och livskriser ska förbättras. Närsjukvården ska även fungera som första linjens psykiatri och därmed erbjuda psykosociala insatser med särskild kompetens. För att klara detta måste det för dessa patienter finnas möjlighet till längre besök och sammansatta vårdinsatser hos teamet. Fortbildning inom området psykisk ohälsa behöver genomföras. Inrätta ett rättvist ersättningssystem som fördelar resurser till patienter utifrån vårdbehov. Reformera ersättningssystemen så att dagvård utanför akutsjukhusen stimuleras. Investera i hälsofrämjande och förebyggande insatser. Öka mångfalden inom närsjukvården genom familjecentraler, äldrecentraler och profilerade vårdcentraler. Inrätta ett folkhälsocentrum i Husby med uppdraget att omsätta folkhälsoforskning i praktiska och hälsofrämjande arbetsmetoder inom vården. Utveckla vårdteam med fler yrkeskompetenser inom närsjukvården. Säkerställ att personal kontinuerligt kompetensutvecklas för att kunna möta behoven hos patienter med kroniska sjukdomar och patienter med psykisk ohälsa. Förstärk och samordna insatserna runt multisjuka patienter, såväl yngre som äldre. Sjukvård för framtidens stockholmare I Stockholms län bor cirka barn och unga i åldern 0-24 år. Denna siffra ökar stadigt. Varje dag föds det och flyttar in två fulla SL-bussar med nya invånare. Det ställer krav på en fungerande samhällsservice som byggs ut och utvecklas i takt med att behoven ökar. Utöver att det blir fler barn i Stockholm ökar även andelen barn som behöver stöd av sjukvården. Tack vare nya effektiva behandlingsmetoder kan fler barn räddas till livet. Dessa barn har i många fall behov av sjukvårdens resurser långt upp i åldrarna. Rehabilitering och habilitering för barn har idag kraftigt eftersatta behov. Under flera år har personalens fantastiska jobb kompenserat för kapacitetsbristen i barnsjukvården. Nu går det inte längre. Patientsäkerheten för våra yngsta länsinvånare har allvarliga brister felaktig läkemedelshantering, otillräcklig erfarenhet och kompetens hos personalen, stress och hög sjukfrånvaro är några av problemen. Vården av de svårast sjuka barnen måste prioriteras nu. För tidigt födda barn som är i behov av neonatalvård, är närheten till föräldrarna extra viktig. Det råder idag brist på familjevårdsplatser inom neonatalvården vilket gör att många familjer inte får möjlighet att vara tillsammans under den ibland långa

56 56 (108) period barnet vårdas på sjukhus. Vi vill därför bygga ut antalet familjevårdsplatser inom neonatalvården. Vi vill fortsätta att utveckla sjukvården för barn i Stockholms län. Vårdvalet inom de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna måste utvärderas för att säkerställa att det har lett till ökad tillgänglighet och stärkt patientmakt. Vi måste också säkerställa att vårdkedjorna för de kroniskt sjuka barnen inte har slagits sönder på grund av införandet av vårdval. All barnsjukvård ska vara avgiftsfri. Många barnfamiljer har kvällar och nätter svårt att ta sig in till sjukhusens akutmottagningar. Istället för att väcka syskon och ta med sig alla barn till sjukhuset är det ofta en bättre lösning att läkaren kommer hem till patienten. Socialdemokraterna vill införa särskilda jourläkarbilar för barnfamiljer. Familjer som har en familjemedlem med funktionsnedsättning har många gånger en vardag som är kaotisk. Det är svårt att hålla ihop alla vårdkontakter som krävs för att vardagen ska fungera. Därför föreslår vi att en funktion med lotsar för barn med funktionsnedsättning utvecklas i samarbete med patient- och anhörigföreningar. Rehabiliteringen för barn med förvärvad hjärnskada ska särskilt ses över. Habiliteringen ska byggas ut för att möta det ökade behovet. Även övergången mellan barnrehabilitering och vuxenhabilitering ska ses över. Bygg ut barnsjukvården vid Karolinska Huddinge. Inför Jourläkarbilar riktade mot barnfamiljer. Inför avgiftsfri barnsjukvård. Skapa fler familjevårdsplatser inom neonatalvården. Omarbeta regelböckerna för MVC och BVC i syfte att säkra kvaliteten i vården över hela länet. Återinrätta familjecentraler i områden där samverkan med kommunala verksamheter är som störst. Öka antalet vårdplatser inom den slutna barnsjukvården. Förbättra rehabiliteringen för barn i samarbete med kommunerna. Öka resurserna och tillgången till läkarkompetens till habilitering. Utveckla vårdlotsar för barn med funktionsnedsättning. Utbilda fler barnsjuksköterskor. Utöka öppettiderna på närakuten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och lättakuten för barn i Huddinge. Genomför en översyn av landstingets uppdrag på barnahusen i syfte att säkra att kompetens såsom barn- och ungdomspsykiatri finns närvarande. Förbättra rutinerna för anmälan av barnmisshandel och följ upp att samtliga fall av barnmisshandel som upptäcks i vården anmäls av vårdpersonal. Utred åldersgränserna i barnsjukvården och gör dem mer enhetliga för att förbättra övergången från barnsjukvård till vuxenvård.

57 57 (108) Tryggare barn med jämställd förlossningsvård Förlossningsvården behöver byggas anpassas till dagens moderna föräldraskap. De allra flesta som skaffar barn vill ge sitt barn trygghet, kärlek och kunskap genom att vara aktiv och närvarande från den allra första levnadsdagen. Det gamla synsättet där föräldraskap är synonymt med moderskap tilltalar inte dagens föräldrar. Ett barns liv berikas av rätten till alla sina föräldrar. Stockholm borde ligga steget före. Socialdemokraterna vill investera i en modern sjukvård som möter behoven hos dagens föräldrar. Arbetet med att inkludera föräldrarna och se dem som likvärdiga måste börja redan under graviditet och förlossning. Som nybliven förälder är det viktigt att känna trygghet och stöd. Det är viktigt att den nya familjen ges tid och möjligheter till att knyta an till det nyfödda barnet. Vi vill därför införa en första-natten-garanti på BB. Ingen nybliven förälder ska tvingas lämna sitt nyfödda barn. Vid förlossningar med komplikationer eller till exempel havandeskapsförgiftning kan de blivande föräldrarna tvingas till långa sjukhusvistelser. Den födande föräldern räknas i en sådan situation som patient medan den andra föräldern måste betala för att stanna på sjukhuset. Notan kan då komma att sluta på många tusenlappar. Socialdemokraterna vill införa en maxtaxa som möjliggör för alla föräldrar, även dem med tunnare plånböcker, att vara närvarande och stötta varandra. En förutsättning för en jämställd sjukvård, som inkluderar alla föräldrar, är att personalen på MVC, BVC och inom förlossningsvården får jämställdhetsutbildning. Det kräver också att kompetensen i HBT-frågor bland personalen ökar samt att information om de utbildningsmöjligheter inom HBT-frågor som idag finns når all berörd personal. Uppföljningen av kravet på att MVC/BVC ska erbjuda föräldrautbildning till alla föräldrar måste stärkas. Vi behöver också se till att utbildningen utformas och anpassas utefter de behov som föräldrarna har samt att detta också kombineras med relevanta stödåtgärder. Processen med planering, samtal och förberedelser innan förlossningen är mycket viktig. För blivande ensamstående föräldrar är det inte självklart att det finns någon att stödja sig på under förlossningen. Vi föreslår därför att landstinget erbjuder en så kallad doula till blivande föräldrar som saknar förlossningspartner. Doulan är en person som har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information till den födande. En doula har inget medicinskt ansvar och hans eller hennes roll är tydligt avgränsad i förhållande till personalen på förlossningsavdelningen. Inom Stockholms läns landsting utförs flest kejsarsnitt i landet. Då det på grund av ökad risk för komplikationer i samband med kejsarsnitt är önskvärt att få fler att föda

58 58 (108) vaginalt, behövs stöd för föräldrar med förlossningsrädsla. Vi föreslår därför att förlossningsrädda ska ha rätt till personal närvarande i förlossningsrummet under hela den aktiva delen av förlossningen. Bredda uppdraget för föräldrautbildningar i samarbete med MVC och BVC så att alla blivande föräldrar ges möjlighet att delta. Inför första-natten-garanti inom förlossningseftervården för den andra föräldern. Inför maxtaxa för den icke födande föräldern vid långa sjukhusvistelser. Erbjud rätt till en så kallad doula för ensamstående, födande föräldrar. Ge de blivande föräldrarna möjlighet att köpa mat på förlossningen. Ge rätt till närvarande personal i rummet för förlossningsrädda. Bästa tänkbara vård för Stockholms äldre Stockholms läns landsting står inför stora utmaningar både när det gäller att öka äldresjukvårdens kapacitet och att höja kvaliteten på den vård som ges idag. Det har tidigare, från revisorerna, framförts att det saknas incitament som främjar ett helhetsansvar kring patienten i gränssnitten mellan olika utförare och vårdnivåer. Insatser i hemmet hos den äldre brister och genomförs inte i tillräckligt stor utsträckning. Konsekvensen blir att äldre, svårt sjuka patienter tvingas till onödiga besök och vårdtillfällen på akutsjukhusen. Ytterligare brister handlar om för få och ojämnt fördelade resurser i geriatriken. Stockholms äldre förtjänar en bättre vård än den de går till mötes idag. Därför vill vi Socialdemokrater påbörja ett viktigt arbete med att utveckla äldresjukvården och skapa bättre förutsättningar för att ge en trygg och säker vård utifrån individens behov. Trots en relativt omfattande geriatrik i Stockholms läns landsting jämfört med övriga Sverige vårdas många av patienterna, 75 år och äldre, på akutsjukhusen istället för på geriatriska kliniker där de kan få en mer optimalt anpassad vård. Vi vill därför successivt utöka antalet vårdplatser i geriatriken för att möta ett ökat behov av geriatrik de närmaste åren. Äldre patienter ska kunna skrivas in direkt på geriatrisk mottagning och därmed inte behöva passera akutmottagning i samband med akuta intag via ambulans. Detta har redan tidigare varit ett krav i avtalen med geriatriska kliniker, men har trots detta inte genomförts i tillräcklig utsträckning. Samtidigt bör det understrykas att en utbyggd geriatrik inte får tas som en ursäkt för att inte genomföra kvalitetsförbättringar i husläkar- och hemsjukvården för de äldre. Så många som möjligt ska kunna få en kvalificerad vård i det egna hemmet eller på särskilt boende, vilket därmed kan bidra till att minska antalet inskrivningar i geriatriken och frigöra redan befintliga vårdplatser.

59 59 (108) Ett sätt att förbättra det akuta omhändertagande är att skapa obrutna vårdkedjor, till exempel in på akutsjukhus för omedelbar operation. Ett tydligt och fungerande exempel på detta är för höft- och lårbensfrakturer. Detta är infört i flera landsting och även till viss del inom Stockholms läns landsting. Resultaten är goda, patientens lidande minimeras, belastning på akutmottagningen minskar och effektiviteten ökar. Patienten passerar rakt igenom akutmottagningen för att tas om hand direkt på vårdavdelning och vidare in på operation. Ytterligare en möjlig förbättring är att inleda rehabiliteringen av patienten redan vid ankomsten till sjukhuset. I samband med utökningen av antalet geriatriska vårdplatser vill vi också säkra den geriatriska kompetensen i vården. Antalet ST-läkare i geriatrik har minskat trots en ökad efterfrågan på kompetensen och närliggande pensionsavgångar. Det finns ett ökat intresse bland yngre läkare att specialisera sig inom geriatrik, men nuvarande ersättningssystem för ST-tjänster inom Stockholms läns landsting har inte gjort det gynnsamt för vårdgivarna att utbilda fler läkare inom denna specialitet. Detta vill vi göra något åt genom att utforma den ekonomiska ersättningen så att den ökar incitamenten för vårdgivarna att utbilda fler geriatriker. En strategiskt viktig satsning är att öka kunskaperna kring åldrandets sjukdomar och hur vi bäst ska utforma vården kring denna patientgrupp. Därför vill Socialdemokraterna öronmärka medel till klinisk forskning om åldrandets sjukdomar för att få fram nya evidensbaserade behandlingsmetoder som ger tydligt resultat i form av ökad hälsa och fysisk motorik. Förutsättningar för att koppla samman den kliniska forskningen direkt med vården är avgörande för att nya metoder ska kunna utvecklas och implementeras på ett bra sätt. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot vår tids nya folksjukdom; demens. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, vilka innehåller rekommendationer om hur vården bör bedrivas både på socialtjänstoch hälso- och sjukvårdsområdet. Det är angeläget att implementeringen av riktlinjerna fortgår för att höja kvaliteten i vården för personer med demens. Primärvården kan komma att behöva utökade resurser för exempelvis minnesutredningar, varför behovet av demenssjuksköterskor på vårdcentralerna bör utredas. Äldre patienter, ofta med multisviktande tillstånd, behöver sammanhållna vårdinsatser från både landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas äldreomsorg. Allt för ofta ser vi dock hur ansvaret för patienten faller mellan stolarna och att den samverkan mellan olika vårdaktörer som behövs för en säker vård inte fungerar tillfredsställande. Vi föreslår därför att landstinget tillsammans med intresserade kommuner på försök prövar att låta kommunerna ansvara för hemsjukvården med det långsiktiga målet att kunna garantera en fungerande och sammanhållen vårdkedja för de äldres vård och omsorg.

60 60 (108) Äldrepsykiatrin ska förstärkas ytterligare. Äldrepsykiatrisk kompetens ska finnas inom varje psykiatrisektor. Även vården av äldre personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) ska utvecklas. Utöka antalet vårdplatser i geriatriken. Säkerställ direktinskrivning på geriatriken. Förbättra det akuta omhändertagandet genom att utöka arbetet med obrutna vårdkedjor för exempelvis patienter med höft- och eller lårbensbrott. Höj ersättningen för ST-tjänster i geriatrik. Utred behovet av demenssjuksköterskor i primärvården. Säkerställ att vårdgivarna erbjuder alla äldre över 75 år hälsosamtal. Följ upp arbetet med läkemedelsgenomgångar och öka samverkan mellan patient och vårdgivare för att förhindra onödigt läkemedelsintag. Ge närsjukvården i uppdrag att rikta särskilda insatser mot psykisk ohälsa hos äldre. Se till att äldrepsykiatrisk kompetens görs tillgänglig inom varje psykiatrisektor. Pröva möjligheterna att föra över landstingets ansvar för hemsjukvården till intresserade kommuner. Låt kommunerna i länet utforma en fungerande samverkan med landstingets sjukvård i form av äldreteam eller äldrevårdcentraler utifrån vad som bäst passar de egna lokala förhållandena. Utveckla äldrevårdscentraler inom ramen för vårdvalet i primärvården. Modernisering och kvalitetssäkring av psykiatrin Samhällsutvecklingen med ökad fattigdom, en långtidsarbetslöshet som biter sig fast och ökade klassklyftor innebär också ökade risker för psykisk ohälsa. Inte minst är den ökande ohälsan bland unga oroväckande. Bland unga kvinnor i Stockholms län uppger så många som en tredjedel att de mår dåligt psykiskt och en femtedel av de unga männen uppger detsamma. Första linjens psykiatri, företrädesvis inom primärvården måste ges förutsättningar att bemöta och arbeta förebyggande på ett helt annat vis än vad de kan göra idag. För att kunna minska den psykiska ohälsan krävs bland annat ett visionärt och framåtsyftande helhetsgrepp kring psykiatrin. Vi har tidigare krävt en framtidskommission för psykiatrin med syfte att samla den yppersta kompetensen inom psykiatrisk forskning och vård för att peka ta ett strategiskt helhetsgrepp för Stockholmsregionens psykiatri. Det finns ännu stora utvecklingsområden inom psykiatrin som måste ses över och hanteras. Även inom området psykisk ohälsa måste forskning, innovation och utveckling lyftas fram. I samband med framtidsplanen måste därför goda forskningsmiljöer för klinisk forskning på de breda psykiatriska diagnoserna prioriteras. Stockholms län har här goda möjligheter att placera sig i framkant globalt. De möjligheterna får inte slarvas bort.

61 61 (108) På lång sikt saknas de tillräckligt ambitiösa strategierna. Men även på kort sikt finns problem som måste lösas. Den borgerliga majoriteten har sagt många vackra ord om hur första linjens psykiatri ska bli mer tillgänglig för Stockholmarna. Samtidigt har man genom införandet av Vårdval Stockholm gjort det olönsamt för vårdcentralerna att anställa vårdpersonal med psykosocial kompetens och att erbjuda den tid som behövs för att möta patienter med psykiska besvär. Inte heller psykiatrins öppen- och slutenvård fungerar fullt ut som den ska. I likhet med övriga sjukvården är även den psykiatriska heldygnsvården drabbad av svåra överbeläggningar. De neuropsykiatriska utredningarna ökar men fortfarande klaras inte vårdgarantierna. Dessutom finns alltför sällan resurser att sätta in för dem som väl får sin diagnos. När det gäller en angelägen vårdform som ätstörningsvården finns fortfarande ett underutbud av vård jämfört med det ökande behovet. Vi vill organisera psykiatrin utifrån vårdkedjor och ser med stor oro på den fragmentisering som de ogenomtänkta privatiseringarna inom psykiatrin innebär, vårdkedjor har blivit helt åtskilda med olika utförare och ledning. Detta riskerar att försämra vårdens insatser och öka patienternas otrygghet. Samverkan med kommunerna är en framgångsfaktor för att utveckla psykiatrin. När det gäller ungas psykiska ohälsa måste vi hitta nya metoder och tillsammans organisera insatser som kan nå en bredare grupp unga som efterfrågar råd och stöd för att kunna hantera och förebygga nedsatt psykisk hälsa. Det behövs nya samverkansformer för detta och där kan ett gemensamt centra mellan kommuner och landsting vara ett sätt att knyta samman skolhälsovård, primärvård och ungdomsmottagningar. Landstinget ska prioritera utveckling av boendeinsatser tillsammans med kommunerna. Bindande, konkreta överenskommelser behöver utvecklas mellan kommunerna och landstinget för att säkerställa en bra vård och ett bra omhändertagande för patienterna. Ett hårdnande samhälle drabbar särskilt barnen. Arbetslöshet och ekonomisk fattigdom påverkar hela familjer och ökar också risken för psykisk ohälsa. Utöver de stora sociala klyftorna påverkas även många som klarar sig ekonomiskt bra av stress, relationsproblem och liknande. Stödet till familjer som drabbas av denna typ av problem måste utökas. Ett uppdrag ges därför till hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utreda hur stöd till familjer i dessa situationer i samverkan med kommunerna kan förbättras. Särskilt bör övervägas möjligheter att erbjuda olika typer av kvalificerat stöd över internet. Samverkan måste oske även med andra parter i exempelvis föreningsliv och civilsamhälle. Psykisk ohälsa är en folksjukdom och dess yttersta konsekvens självmordet den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna år och bland kvinnor i åldrarna år. För att bredda det förebyggande arbetet och sprida kunskap om

62 62 (108) hur självmord kan förhindras tar landstinget initiativ till en bred folkbildningskampanj för att förebygga självmord tillsammans med föreningsliv och civilsamhälle. Vi Socialdemokrater vill bygga upp en fungerande första linjens psykiatri inom närsjukvården. För att klara detta måste det för patienterna finnas möjlighet till längre besök och sammansatta vårdinsatser hos vårdcentralens arbetsteam. Tillgången till psykosocial kompetens såsom psykologer och kuratorer måste främjas genom ett nytt ersättningssystem som möjliggör för husläkarmottagningarna att bredda kompetensen till fler yrkeskategorier. Vidare behöver den psykiatriska öppenvården fler mobila team. Kan fler patienter med psykiska besvär tas om hand i närsjukvården och den psykiatriska öppenvården kan vi också minska trycket på akut- och slutenvårdspsykiatrin, frigöra fler vårdplatser och dämpa överbeläggningarna. På sikt vill vi se en utveckling mot mindre vårdavdelningar och fler mellanvårdsenheter för individ- och diagnosanpassade behov i slutenvården. I samband med utvecklingen av heldygnsvården ska förbättringar av vårdmiljön särskilt uppmärksammas. Som patient i vården ska man kunna känna sig trygg med att de behandlingsmetoder som används inom psykiatrin har stöd i den medicinska vetenskapen och att de behandlingsmetoder som används också är dem som förväntas ge bäst hjälp. Psykiatrin har visat sig vara förhållandevis dålig på att implementera nya forskningsrön. Därför vill vi genomföra en total genomlysning av psykiatrins verksamheter med syftet att bland annat driva på användningen av evidensbaserade vårdprogram. Att föra in nya behandlingsformer och utveckla verksamheten med hjälp av och öppna upp för ny forskning är viktigt för att säkerställa en god vård även i framtiden. Vi ser spännande exempel på nytänkande och metodutveckling som exempelvis den Internetpsykiatri som bedrivs med bas i Huddinge. Nya behandlingsmetoder utvecklas. Olika hjälpmedel och mediciner gör det möjligt för fler att leva ett gott liv med sin funktionsnedsättning. Något av de kommande specialistcentra ska ha psykiatrin som specialinriktning, till detta bör även klinisk forskning och utbildning knytas för att skapa goda miljöer och förutsättningar för fortsatt utveckling inom psykiatrin. Vi vill också skärpa upp kvalitetskontrollerna för att följa upp att vi får den kvalitet och utveckling inom psykiatrin som landstingets skattebetalare förväntar sig. Patienterna behöver få tydligare information om behandlingsalternativ, vilket stöd närstående kan få och vad patienten själv kan göra för att påskynda sitt tillfrisknande. Socialdemokraterna föreslår därför att kraven skärps på strukturerade vårdplaneringar och skriftlig information om patientens hälsotillstånd och behandling. Vidare vill vi öka patienternas inflytande över den psykiatriska vården genom att användandet av brukarrevisioner införs där så är möjligt, som ett komplement till traditionella avtalsuppföljningar. Se till att närsjukvården kan erbjuda kompetent stöd för patienter med psykisk ohälsa.

63 63 (108) Inrätta ett centra, gärna i samarbete med kommunerna, inriktat speciellt mot ungas psykiska hälsa. Lyft fram behovet av goda miljöer för klinisk forskning på de breda psykiatriska diagnoserna i framtidsplanen. Frigör fler slutenvårdsplatser och utveckla på sikt mindre vårdenheter inom slutenvården. Förstärk den psykiatriska öppenvården med fler mobila team som kan förebygga att patienter läggs in i slutenvården i onödan. Ta initiativ till en folkbildningskampanj tillsammans med föreningsliv och civilsamhälle i syfte att sprida kunskap om och förebygga självmord Förstärk resurserna för att ge stöd och behandling till dem som fått en neuropsykiatrisk diagnos och utveckla stöd i form av exempelvis coachning för unga och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utöka ätstörningsvården. Uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda hur stöd till familjer med psykisk ohälsa kan förbättras i samarbete med kommunerna, där även internetbaserad kontakt kan utgöra en del av verksamheten. Stärk brukarinflytandet genom skärpta krav på vårdplanering, skriftlig information om behandlingsplan och brukarrevisioner som ett komplement till traditionella avtalsuppföljningar. Driv på implementeringen av nationella riktlinjer och regionala vårdprogram i psykiatrin. Utveckla aktiviteter för de svårast psykiskt sjuka i samarbete mellan landsting och kommuner i syfte att öka deras livskvalitet. Skapa ett specialistcentra med inriktning mot psykiatri där FOU-U fungerar som en naturlig del av verksamheten Ta ett strategiskt helhetsgrepp över psykiatrin med syfte att samla den yppersta kompetensen inom psykiatrisk forskning och vård för att peka ut framtidsvägarna för stockholmsregionens psykiatri. Nya behandlingsmetoder i beroende- och missbruksvården Beroende- och missbruksproblematik kan få svåra konsekvenser för såväl drabbade människor som familjer och samhället i stort. Därför är det viktigt att stöd och hjälp att komma bort från missbruket sätts in så tidigt som möjligt. Ett strukturerat, långsiktigt förebyggande arbete är av största vikt för att upptäcka riskbruk av alkohol och missbruk av narkotika. För att på ett tidigt stadium identifiera personer med riskbeteenden behöver ett samarbete mellan beroendevård, akutmottagning och husläkarmottagningar etableras. Beroendemottagning för personer med beroendeproblem som inte söker hjälp hos vare sig beroendevården eller kommunens socialtjänst ska utvecklas. Ett särskilt uppdrag ges till akutsjukhusen att utveckla sin samverkan med beroendevården runt att identifiera och stötta patienter som kan antas ha en missbruksproblematik.

64 64 (108) Under våren 2010 fattade landstingsfullmäktige beslut om en samlad strategi för att begränsa smittspridning bland intravenösa missbrukare. I strategin ingår bland annat införandet av en försöksverksamhet med sprututbyte som ska möjliggöra för missbrukare att byta smutsiga sprutor och därigenom minska risken för smittspridning. Det är angeläget att den samlade strategin för att begränsa smittspridningen fullföljs så snart som möjligt. Vidare vill vi understryka vikten av att försöksverksamheten med sprututbyte utvärderas vetenskapligt för att därigenom kunna dra slutsatser om dess effekter på smittspridningen, men också dess inverkan på missbrukssituationen och narkotikautvecklingen. En allvarlig utveckling är den spridning av bland annat illegal subutex som sker i samhället. Detta ger nya former av missbruksproblematik, inte minst hos ungdomar. Nuvarande beroendemottagningar erbjuder inte vårdprogram som riktar sig särskilt mot subutexmissbrukare, utan erbjuder istället mer traditionella behandlingsmetoder såsom kortare avgiftningsprogram. Det är emellertid inte säkert om dessa metoder ger en tillfredsställande effekt. Socialdemokraterna anser att ett regionalt vårdprogram måste införas skyndsamt och nationella riktlinjer måste färdigställas och implementeras. I Stockholms läns landsting finns en förhållandevis väl utbyggd vård för missbruksproblematik, bland annat genom de lokala beroendemottagningar som finns runtom i länet. Särskild uppmärksamhet bör dock riktas mot de allra svåraste och allvarligaste fallen av missbruk i den slutna, specialiserade beroendevården. Många personer med tungt missbruk nås inte av eller efterfrågar inte spontant hälso- och sjukvårdens insatser. Riktade insatser behövs för att i större utsträckning kunna nå och behandla personer med denna form av missbruk. Bland annat behövs kompetensutveckling bland vårdpersonalen för att bättre kunna bemöta och behandla personer som lider av både tungt missbruk och psykisk sjukdom. Missbruksvården bör få ett tydligare genusperspektiv. Situationen för kvinnliga och manliga missbrukare ser ofta olika ut. Vi vill bland annat att missbrukande kvinnor ska ha en garanterad rätt till skydd mot män som utsätter dem för våld. Särskilda lösningar för avgiftning och behandling bör därför erbjudas till kvinnor med missbruksproblematik. Stockholms Brukarförening utför ett ovärderligt arbete när det gäller att stötta människor som hamnat i olika former av missbruksproblematik. Föreningen fungerar som en stödorganisation för både aktiva och före detta missbrukare och arbetar bland annat för att hjälpa narkotikaanvändare till behandling och vård på lika villkor. Det är angeläget att föreningen får fortsatt ekonomiskt stöd för att bedriva sin verksamhet.

65 65 (108) Fullfölj förslagen i narkotika- och sprutbytesutredningen genom att bland annat införa en försöksverksamhet med sprutbyten och genomför i samband med detta en vetenskaplig utvärdering av verksamheten. Ett särskilt uppdrag ges till akutsjukhusen att utveckla sin samverkan med beroendevården runt att identifiera och stötta patienter som kan antas ha en missbruksproblematik. Ta fram ett riktat vårdprogram för subutexmissbrukare. Erbjud särskilda avgiftningsenheter för missbrukande kvinnor. Rehabilitering för fler i jobb Rehabilitering ska ses som en samhällsekonomisk och mänsklig investering. Varje människa som med rätt förutsättningar skulle kunna arbeta, måste få den individuellt anpassade hjälp som behövs för att komma i arbete. Det måste bli en del av jobbpolitiken och arbetslinjen. Målet är att varje patient ska återfå så mycket som möjligt av sin funktionsförmåga. Ju längre tid en medarbetare är borta från sin arbetsplats, desto svårare är det att komma tillbaka. Ju sämre medicinsk rehabilitering som erbjuds, desto mer ansvar och arbete övervältras på anhöriga. Det ska vara lätt och gå snabbt att få enklare rehabilitering. Närsjukvården behöver utformas så att patienter redan där får direktaccess till rehabiliterande kompetenser som sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator eller dietist. Den som vill borde även kunna lista sig hos till exempel en sjukgymnast. Socialdemokraterna vill i så hög grad som möjligt komma ifrån den remisscirkus som ofta drabbar dessa patienter och istället samla så mycket kompetens som möjligt nära patienten, det vill säga på vårdcentralen. Det har nyligen införts vårdval på specialiserad sjukgymnastik, vilket förhoppningsvis kommer att leda till en bättre tillgänglighet. Flera kritiska synpunkter har inkommit kring utformningen av vårdvalet och det är viktigt att effekterna utreds och analyseras för att snabbt kunna göra justeringar om det är nödvändigt. Det är viktigt att även mindre, perifera och specialiserade enheter har förutsättningar att fortsätta bedriva verksamhet för att inte likrikta utbudet av sjukgymnastik i länet. Rehabiliteringsgarantin bör utökas till fler områden än långvariga problem med smärta eller ångest, depression eller stress. Idag får patienter i behov av specialiserad rehabilitering vänta i upp till 90 dagar på att få hjälp trots att Stockholms läns landstings vårdgaranti innebär rätten till vård inom 30 dagar. Socialdemokraterna anser att även rehabilitering ska ingå i Stockholms läns landstings vårdgaranti och följas upp utifrån antal väntande patienter. Den medicinska rehabiliteringen ska alltid vara en del av vårdkedjan, integreras i vården och garanteras alla patienter inte något som eventuellt inträffar efter behandling. Idag är det en stor grupp patienter som inte får någon rehabilitering alls. Patien-

66 66 (108) ter som genomgått rehabilitering ska följas upp av vården, då det är vanligt att en stor andel efter en period återfår ohälsa. Vi behöver säkerställa en arbetslinje där det finns effektiva och välfungerande vårdkedjor från insjuknande till återgång i arbete. Idag fungerar inte detta så som är önskvärt och det finns en risk att införandet av vårdval för sjukgymnaster snarare kommer att resultera i en likriktning av behandlingsformer till de som är de mest lönsamma. Anpassa rehabiliteringstiderna efter individens behov. Gör rehabilitering till en obligatorisk del i vårdkedjan. Se över behovet av stöd till anhöriga. Inför direktaccess till sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och psykosocialt stöd inom ramen för närsjukvården. Förbättra utvärdering och uppföljning av kvaliteten inom rehabilitering. Utvärdera effekterna av införandet av vårdval inom specialiserad sjukgymnastik i syfte att säkerställa en geografisk spridd verksamhet med fortsatt hög kompetens och brett utbud Att se över möjligheten att införa vårdval på hela vårdkedjor, från insjuknande till återgång i arbete. Säker, jämlik och effektiv läkemedelsanvändning Läkemedel som behandlingsmetod är till stort gagn för patienterna. Många patienter har kunnat undgå personligt lidande och sjukfrånvaro genom effektiv medicinering. Samtidigt finns det många exempel då felaktig förskrivning eller användning av läkemedel snarare försämrat människors hälsotillstånd eller till och med riskerat liv. Landstinget som huvudman för hälso- och sjukvården fyller en viktig roll i arbetet med att introducera nya och kostnadseffektiva läkemedel i vården, men också i att minska antalet felaktiga förskrivningar. Det finns stora effektiviseringsvinster att hämta inom läkemedelsområdet. En systematisk förskrivning av icke utbytbara generika skulle exempelvis kunna innebära besparingar på upp till över 100 miljoner varje år för Stockholms läns landsting. Om läkaren tydligt anger på receptet att det är ett visst generiskt preparat som patienten ska få kan samhället spara stora summor varje år. Tyvärr saknas idag beslutsstöd för läkare i Stockholms läns landsting att välja icke utbytbar generika vid nyförskrivning, varför ett sådant beslutsstöd omedelbart bör införas. Detta får dock inte innebära en likriktning av läkemedelsförskrivningen som kan resultera i att patientens individuella behov inte är det som sätts i första rummet, utan snarare kostnaden för läkemedlet. De senaste åren har det skett viktiga framsteg inom forskning och läkemedelsutveckling vad gäller framtagandet av helt nya biologiska läkemedel. De nya läkemedlen har

67 67 (108) bland annat visat sig spela en avgörande roll i behandlingen av många inflammatoriska sjukdomar som exempelvis reumatism och psoriasisartrit. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar dock att kön och bostadsort påverkar chansen att i ett tidigt stadium få behandling med biologiska läkemedel mot exempelvis ledgångsreumatism. Så får det inte vara. Det är behovet som ska styra, inte vilket kön du har. För att patienter utifrån behov ska få samma tillgång till de biologiska läkemedlen föreslår Socialdemokraterna att förskrivningsmönstren granskas. Överförskrivning av antibiotika har utvecklats till ett globalt hot som skördar flera människors liv varje år. Multiresistenta bakterier sprids på våra sjukhus och hotar patientsäkerheten. Stockholms läns landsting är det landsting som har störst antibiotikaförskrivning i landet. Under första kvartalet 2012 ökade antalet förskrivna recept per 1000 invånare i Stockholms län med 7,5 procent jämfört med samma kvartal Samtliga kommuner i länet ligger långt över det nationella patientsäkerhetsmålet. Antibiotikaresistensen påverkas i stort av den antibiotikaförskrivning som sker i närsjukvården. Möjligheten att fritt välja vårdgivare får inte leda till att läkare känner sig pressade att skriva ut antibiotika för att tillfredställa patienters eller deras anhörigas krav på behandling. I Stockholms läns landsting drivs arbetet för en rationell antibiotikaanvändning av Strama Stockholm. Verksamheten drivs idag av en infektionsläkare, en allmänläkare och en apotekare. Socialdemokraterna menar att Stramas arbete måste prioriteras ytterligare. Vi vill utreda möjligheten att utveckla ett koncept med Stramaambassadörer i form av en vårdcentral eller husläkarmottagning i varje kommun i länet. Strama-ambassadörerna bör ansvara för ett aktivt utåtriktat informations- och utbildningsarbete till såväl allmänhet som vårdpersonal. Vi vill även se över möjligheten till att inrätta mobila Strama-team. För att göra detta möjligt måste dagens ersättningssystem ses över och utformas på ett sätt så att ett aktivt arbete med att begränsa antibiotikaförskrivningen premieras. Ett omfattande problem är även äldres felaktiga läkemedelsanvändning. I allt för många fall har äldre patienter för många och ibland till och med motverkande mediciner som kraftig försämrar den enskildes hälsa och välbefinnande. Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar inom hälso- och sjukvården har visat sig leda till att läkemedelsinsatser i stor utsträckning kan omvärderas och justeras. Tyvärr har utvärderingar av antalet läkemedelsgenomgångar för äldre patienter i Stockholms läns landsting visat på att de inte utförs i den utsträckning som vore önskvärt. För att minska risken för biverkningar av olika läkemedel bör förskrivaren ges tillgång till förskrivarstöd som automatiskt visar alla insatta läkemedel och varnar vid olämpliga kombinationer.

68 68 (108) Läkemedelsbolagen har tagit fram många nya och bra läkemedel de senaste decennierna, vilka bidragit till att patienterna kunnat få en effektiv behandling och förbättrad livskvalitet. Samtidigt behövs det producentoberoende studier av läkemedel för att avgöra värdet för den enskilda patienten, patientgrupper och samhället. Det ligger till exempel inte i läkemedelsbolagens intresse att jämföra gamla läkemedels kostnadseffektivitet med nya, i synnerhet inte om det visar sig att de gamla läkemedlen är bättre och betydligt billigare. Socialdemokraterna vill därför att landstinget tillsammans med andra landsting eller statliga aktörer genomför producentoberoende läkemedelsprövningar. Detta skulle kunna spara hundratals miljoner för skattebetalarna och frigöra resurser som kan användas till andra viktiga områden inom hälso- och sjukvården. Stockholmsregionen ska vara ledande inom den medicinska forskningen. Vi måste ta vara på den kompetens och erfarenhet som funnits på AstraZeneca i Södertälje och inte låta den gå förlorad. Bättre förutsättningar för klinisk forskning och förutsättningar för utveckling och implementering av nya läkemedel är nödvändigt. Ett gott och nära samarbete med läkemedelsindustrin gör att vi kan utbyta kunskap och erfarenheter som både vården och forskningen kan dra stor nytta av. Inför beslutsstöd för läkare i Stockholms läns landsting att välja icke utbytbar generika vid nyförskrivning med syfte att minska läkemedelskostnaderna. Genomför en granskning av förskrivning av biologiska läkemedel utifrån patienters kön och socioekonomiska förhållanden. Utforma ersättningssystemen i primärvården på ett sätt som begränsar överförskrivningen av antibiotika. Genomför en studie med syftet att jämföra landstingets läkemedelsförskrivning för äldre med Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi. Utvärdera antalet omprövningar av äldre patienters ordination och dos av läkemedel, som ett resultat av läkemedelsgenomgångar. Genomför producentoberoende läkemedelsprövningar, till exempel med andra landsting eller statliga aktörer. Fördjupa samarbetet med läkemedelsindustrins för att gynna medicinsk forskning oh innovation om nya effektiva läkemedel. Ökat fokus på förebyggande tandvård Tandhälsan bland barn och ungdomar i Stockholms län är generellt bra och förbättras kontinuerligt. Men det finns stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper och områden i Stockholms län. Tandvården behöver arbeta mer med förebyggande strategier som är anpassade till barn och familjer. Många av föräldrarna till de barn som har sämst tandhälsa uppsöker inte själva tandvården. I de fallen måste tandvården komma till föräldrarna. Därför vill vi Socialdemokrater introducera projektet Tandtrollet. Det innebär att tandhygienist med speciell kompetens kring barns tandhälsa

69 69 (108) integreras i BVC. Syftet är att tidigt nå föräldrarna med lättillgänglig information om kostråd, instruktion om tandborstning samt gratis tandborstar och flourtabletter. Ge Folktandvården ett utökat uppdrag när det gäller förebyggande insatser för barn och ungdomar Patientnämnden Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,7% 1,4% varav landstingsbidrag ,8% 3,2% Kostnader ,7% 2,1% Resultat Patientnämnden är en från vården fristående och opartisk instans som patienter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt folktandvården och privata tandhygienister. Det totala antalet ärenden till Patientnämnden har jämfört med föregående år ökat med tre procent. Ökningen var särskilt tydlig för specialistvård utanför akutsjukhusen och primärvården. Inom primärvården var ökningen så stor som 16% jämfört med föregående år, där klagomålen på bemötande också ökade med 42%. Under året har informationsinsatserna från patientnämnden ökat och ökningen av ärenden kan till viss del vara kopplad till detta, men vi ser med oro på utvecklingen och föreslår att nämnden ges fortsatt uppdrag om att genomföra särskilda analyser av ärenden inom primärvården och att återkoppla resultaten till vårdgivarna. På senare tid har ett flertal vårdgivare underlåtit att inkomma med yttranden till patientnämnden trots flertal påminnelser. Hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förvaltning behöver förtydliga för vårdgivarna och patientnämnden vilka konsekvenser ett sådant agerande får, vilket även patientnämnden har efterfrågat. Det finns verksamheter som klart sticker ut i mängden anmälningar till nämnden, det bör finnas tydliga strategier och transparenta riktlinjer för hur uppföljningen ska se ut och fungera. En anmälan till patientnämnde ska ses som ett stöd och möjlighet för vårdgivaren att stärka sin verksamhet. Det kan finnas anledning att i en större utsträckning lyfta frågor från patientnämnden för att föra dem vidare och åtgärda på ett mer landstingsövergripande perspektiv. Det finns tecken på att patientgrupper från socialt utsatta områden inte använder sig av Patientnämnden för att få det stöd och den hjälp de har rätt till vid eventuella problem i mötet med vården. Vi vill därför ge nämnden ett särskilt uppdrag om att

70 70 (108) redovisa antalet ärenden som inkommit utifrån geografiska områden i länet och rikta informationsinsatserna till grupper som inte känner till nämndens verksamhet. Öka kunskapen om Patientnämnden genom aktiv informationsspridning. Följ upp och fortsätt granska orsakerna till det ökade antalet patientärenden inom primärvården, samt återkoppla resultaten till berörda vårdgivare. Genomför geografiska nedbrytningar av inkomna patientärenden. Intensifiera det förebyggande arbetet avseende patientsäkerhet och inkludera kommunerna i ökad utsträckning Tiohundranämnden Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /12 13/11 Landstingsbidrag ,4% 7,3% Köpt vård ,4% 7,3% Läkemedel ,2% 6,5% Övr intäkter/kostn inkl. finansnetto ,0% 0,0% Summa kostnader ,3% 7,2% Resultat Tiohundraprojektet var femårigt från starten 2006 och förlängdes 2009 med två ytterligare år. Det är nu dags att fatta beslut om permanentning av projektet. Den vetenskapliga utvärderingen som genomfördes 2011 och den konsultrapport som genomfördes inför förlängningen 2009 visar båda entydigt på ökad effektivitet och att verksamheten utvecklats på ett positivt sätt. Samordningen mellan kommun- och landstingsverksamhet har avsevärt förbättrats, patientsäkerheten och kundnöjdheten har också blivit bättre. Utvärderingarna pekar dock på att det finns brister i ägarstyrningen från huvudmännen. Revisorerna har också under ett antal år påpekat detta. Det visar på att det behöver komma tillstånd vissa förändringar inför permanentningen av projektet. Den tillsatta styrgruppen har till uppgift att lägga fram förslag till fortsättning efter projekttiden. Styrgruppen består av gruppledarna från alla partier i Landstinget och kommunen samt Tiohundranämndens arbetsutskott. Vissa särskilda medel för utvecklingsarbete bör även avsättas i budgeten för Tiohundra. En investering bör göras i en ny öppenvårdsbyggnad i anslutning till Norrtälje sjukhus. Den nya öppenvårdsbyggnaden ska vara till för både akutvård och primärvård och vara integrerad med sjukhusmottagningarna för ortopedi, medicin och kirurgi. Öka landstingsbidraget till vården inom Tiohundra med 4 miljoner kronor mer än budgetförslaget från moderaterna och deras stödpartier. Investera i en ny öppenvårdsbyggnad.

71 71 (108) 3.3 Trafiknämnden Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,4% 10,8% varav landstingsbidrag ,1% 5,9% Kostnader ,4% 9,1% Resultat Situationen för trafikverksamheterna är allvarlig. AB SL har trots den kraftiga höjningen av taxan stora ekonomiska problem. Revisorerna har därutöver riktat anmärkning mot bolaget vad avser brister i styrning och intern kontroll. Färdtjänstverksamheten uppvisade 2011 ett rekordunderskott som var långt kraftigare än vad prognoserna gjort gällande. Waxholmsbolaget (WÅAB) har en ekonomi i balans och mycket nöjda resenärer. Den borgerliga majoriteten har trots detta drivit på för ett oklart uppdrag om att upphandla ett helhetsansvar för sjötrafiken. De förslag som diskuterats har skapat stor oro i verksamheten. Mest bekymmersamt är att majoriteten misslyckas med sin allra viktigaste uppgift att investera i rätt projekt som kan ge nya betalande resenärer. Den negativa utvecklingen där ständigt ökande kostnader för trafiken bara ger måttliga resandeökningar måste brytas. Istället så måste kollektivtrafiken vinna marknadsandelar från bilismen på ett sätt som både gagnar miljön och kollektivtrafikens långsiktiga finansiering. Att få fler att resa kollektivt är den enskilt viktigaste utmaningen för att förbättra vår regions miljö. Att vända utvecklingen brådskar. Stockholms län växer snabbt och trängseln blir allt mer besvärande i kollektivtrafiken. Vi Socialdemokrater vet att befolkningsökningen bidrar till ökad tillväxt och utveckling men vet också att samhället behöver möta upp med utökad kollektivtrafik och utbyggd infrastruktur. En välfungerande kollektivtrafik är en grundläggande förutsättning för att hela länet ska kunna utgöra en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Det krävs investeringar i utbyggd trafik med hög samhällsnytta, stort resandeunderlag, hög kapacitet och effektivitet. Varenda krona ska satsas där den gör mest nytta. Det behövs bättre infrastruktur i och genom huvudstadsregionen. Både staten och berörda kommuner måste vara beredda att ta ansvar för finansieringen. Prioritera rätt utbyggnader Kostnaderna för befintlig kollektivtrafik har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Kostnadsutvecklingen har dock inte gett motsvarande utfall i resandeökningar. Tvärtom har fullmäktiges målsättningar om ökat kollektivt resande inte uppnåtts. Det är en ohållbar utveckling för såväl miljön som landstingets ekonomi.

72 72 (108) De planerade utbyggnaderna av kollektivtrafiken fram till 2020 är ett minimum för att Stockholmsregionen inte ska drabbas av en trafikinfarkt. De bedöms dock inte medföra att kollektivtrafiken vinner någon väsentlig andel av trafiken från bilismen. Det innebär att fler utbyggnader behövs. Spårtrafik kostar initialt mycket. Att inte bygga ut spårtrafiken är också dyrt. Myndigheten Trafikanalys har räknat ut att trängsel och förseningar för arbetspendlingen i vår region kostar 6,3 miljarder kronor årligen. En stor del av kostnaderna för utbyggnaderna måste vårt län klara av att bära själv. Det är därför av stor vikt att rätt projekt prioriteras. Alternativa lösningar utöver landstingsskatt måste utredas och övervägas. Det finns anledning att titta tillbaka på tunnelbanans kraftiga utbyggnad på 50- och 60-talen som möjliggjordes av att staden ägde mark och kunde kombinera utbyggnaderna med bostadsbyggande. Utbyggd kollektivtrafik, framförallt kapacitetsstark spårtrafik som tunnelbana, ger ett ökat markvärde som idag endast tillfaller markägaren. Vi Socialdemokrater tycker det är rimligt att en del av det ökade markvärde som en offentlig investering ger upphov till kommer alla till godo. Ökade markvärden skulle ur ett sådant perspektiv kunna utgöra en del av finansieringen av utbyggnaden av vår kollektivtrafik. Det finns flera olika modeller för hur ett ökat värde kan tas tillvara. För att skapa stabilitet och trovärdighet bör modeller tas fram där åtagande för såväl medfinansiärer som landstinget slås fast. För samtliga framtida utbyggnader är det av vikt att det finns ett tätt samarbete med berörda kommuner. Det kan ge tidsvinster och smidigare genomförande. Avtal om genomförande och medfinansiering ska tecknas med berörda kommuner för alla objekt. Det är djupt oroväckande att den moderatledda majoriteten skjuter fram den sedan länge planerade byggstarten för Tvärbana Kista med två hela år. Istället prioriteras den bristfälligt utredda Spårväg City. Det är helt oacceptabelt. Den moderatledda majoritetens vurm för spårväg i innerstaden kan inte tillåtas ske på bekostnad av övriga länets behov av utbyggda tvärförbindelser. Förslaget till utbyggnad av Spårväg City kostar minst fem miljarder kronor. Trots det omfattande beloppet har beslut om utbyggnad fattats utan att redovisa många relevanta fakta. När vi Socialdemokrater begärt ut de trafikanalyser som gjorts har det framkommit att dessa bara är preliminära och bygger på vissa antaganden vars uppfyllande inte kan garanteras. Vad värre är siffrorna på antalet resande som redovisats gäller inte 2014 då den nya banan ska tas i drift utan ca 2025 då området kan antas vara fullt utbyggt. Det finns således inga som helst analyser eller fakta som påvisar något behov av en utbyggnad till Vi Socialdemokrater anser därför att den långt mer angelägna satsningen på utbyggda tvärförbindelser där resandeunderlag

73 73 (108) redan finns såsom Tvärbana Kista måste prioriteras först. Spårväg City bör istället ges en byggstart som går i linje med resandebehovet. En senareläggning av Spårväg City riskerar att påverka upprustningen av Lidingöbanan negativt. Vi Socialdemokrater ställer oss positiva till att rusta upp Lidingöbanan oavsett utbyggnadstakten för spårväg i innerstaden men ser det som angeläget att den utredning om eventuellt ny sträckning för banan som nu görs först är slutförd innan upprustning påbörjas. Kollektivtrafiken i den växande nordostsektorn behöver förbättras och vinna marknadsandelar från bilismen. Den pågående upprustningen av Roslagsbanan är viktig. Ett viktigt steg är arbetet för att uppnå en jämn och tillförlitlig kvartstrafik. Men upprustningen av Roslagsbanan har kritiserats av revisorerna för att sakna långsiktig strategi och helhetsperspektiv. Istället har varje insats utgjort ett eget projekt och samordningen har uteblivit. De olika delarna och etapperna har inte föregåtts av en fördjupad analys. Det är synnerligen anmärkningsvärt. Framförallt mot bakgrund av att SL nu beräknar slutkostnaden för alla insatserna inom program Roslagsbanan till 8 miljarder. Det är hisnande siffror för en redan befintlig bana. Majoritetens bristande förankring av projektet hos partivänner och kommunföreträdare i framförallt Danderyds kommun är därför mycket bekymmersam. Utan samsyn och konkreta åtgärder för att minska buller och undvika bullerförelägganden så kan satsningen för ökad turtäthet och högre hastigheter vara förgäves. En ytterligare kapacitetshöjning utöver fast kvartstrafik förutsätter att en konkret planering för minskat buller tagits fram och vunnit berörda kommuners acceptans. Roslagsbanan är inte tillräcklig som kollektivtrafiklösning för nordost. På sikt måste Arninge bli ett resecentrum för bussar, Roslagsbana och tunnelbana. Vi vill öka möjligheterna att bo och arbeta i hela länet. Vi vill hålla ihop länets norra delar med de södra och innerstaden med länets ytterdelar. Alla dagens trafikslag behövs men det ska vara rätt kollektivtrafik på rätt plats, i rätt tid och till bästa pris. Hänsyn måste därför tas till att det finns en regional obalans vad avser kollektivtrafik mellan länets norra och södra delar. Norra sidan har fler spår, flygplats och har inlett utbyggnaden av tvärbanan. Samtidigt fokuserar den moderatledda majoriteten i första hand på utbyggnader i innerstaden. Behoven i södra Stockholm har länge ignorerats. Det ger långa restider och sämre utvecklingsmöjligheter i området. Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg via Skärholmen skulle tillsammans med Södertörnsleden skulle ge dynamiskt stöd till hela Södertörns utveckling. Nya möjligheter till BRT-busslinjer via Förbifarten måste också ses över, samt strategiska förbättringar av det södra tunnelbanenätet. Utarbeta i samråd med berörda kommuner och aktörer en modell för hur ökade markvärden som uppstår med till exempel utbyggd tunnelbana kan utgöra en del av finansieringen.

74 74 (108) Förhala inte Tvärbanans Kistagren byggstart 2014 Bygg Spårväg City etapp 2 först när resandeunderlag finns. Fortsätt planeringen för Spårväg Syd Färdigställ arbetet med jämn kvartstrafik på Roslagsbanan och ta fram konkret plan för att hur ytterligare kapacitetsförstärkning kan ske med hänsyn till bullerproblematiken. Tunnelbana för framtiden Vi Socialdemokrater vill bygga ut tunnelbanan. Länets arbetsmarknad och näringsliv tjänar på snabb och pålitlig kollektivtrafik. Då vågar fler välja jobb på andra sidan stan. Företagen kan rekrytera från ett större upptagningsområde. Det betyder fler jobb i Stockholm. Tunnelbanan är den kollektiva grundbulten i Storstockholms trafiksystem och det är dags för en ny fas i tunnelbanans utveckling inte minst av miljö- och klimatskäl. Allt kommer inte att kunna göras på en gång, men det är viktigt att vi skaffar oss en framförhållning, och skapar förutsättningar för en utbyggnad. Det krävs finansiering och planering för att utbyggnaderna ska kunna realiseras. Från start till mål tar det många långa år. Utan en utpekad riktning riskerar vi att omöjliggöra framtida utbyggnader. Det är därför oroväckande att det saknas en övergripande samlad strategi för hur tunnelbanan ska utvecklas. Inköp av signalsystem, fordon och utbyggnader av depåer går inte i takt och sker inte samordnat. Vi Socialdemokrater vill därför se en strategiskt tunnelbaneutredning. Kapacitetsbrister måste analyseras, målsättningar sättas upp och investeringar samordnas utifrån en tydlig inriktning. Tunnelbanan har en sådan unik roll och kapacitet att det behövs en helt egen strategisk utredning för hur den kan utvecklas och byggas ut. En strategi för utbyggd tunnelbana måste framförallt analysera följande områden: kapacitetshöjande åtgärder i nuvarande system, utbyggnad av befintliga linjer, bättre bytesmöjligheter mellan system och nya linjer, framförallt tvärförbindelser. Moderaterna har länge ställt sig negativa till utbyggd tunnelbana. Att de öppnat upp för en förstudie av tunnelbana till Nacka är därför välkommet. Hanteringen av frågan väcker dock frågan om trovärdigheten i Moderaternas engagemang. Experternas utredning har gömts undan, en bred politisk uppgörelse har avvisats, planerna för Slussen utgår fortfarande från att ingen tunnelbana byggs och tidplanen 2030 imponerar föga. I den uppgörelse som den borgerliga majoriteten presenterat saknas dessutom statens bidrag. Den förstudie som nu ska tas fram måste därför snarast kompletteras med besked om önskad tidsplan och finansiering. Vi Socialdemokrater menar att det är fullt möjligt att ha tunnelbanan klar till början av 2020-talet. Det är viktigt att förstudien ges

75 75 (108) förutsättningar att studera alla relevanta alternativ. Val av exakt dragning borde således avgöras av vilken dragning som ger störst samhällsnytta och som därutöver har en rimlig byggtid. Ett alternativ med kombinerad tunnel under Saltsjön för tunnelbana och vägtrafik har presenterats. Även fördelar och nackdelar med en sådan lösning bör belysas. Genom att kunna jämföra flera olika alternativ vad avser kostnader och tidsvinster i byggnation möjliggörs ett väl underbyggt framtida beslut. Tyvärr så kvarstår Moderaternas motstånd mot utbyggnader av tunnelbanan i närtid. Den redan planerade utbyggnaden av tunnelbanan till Nya Karolinska och Hagastaden har den borgerliga majoriteten skrotat. Vi Socialdemokrater anser att utbyggnaden har högsta prioritet. SL har gjort fler gedigna utredningar. De visar att det är omöjligt att försörja området med endast buss och att ett spårvagnsalternativ är ett långt sämre alternativ än en tunnelbana för att i framtiden trafikförsörja Nya Karolinska Hagastaden. På lite längre sikt vill vi att tunnelbanan byggas ut även till Barkarby, Älvsjö och till Täby/Arninge. På så vis skapas fler bytesmöjligheter mellan pendeltåg, lokalbana och tunnelbana och färre resenärer behöver åka till centrala Stockholm för att byta färdmedel. Utbyggnaden av tunnelbana till Nya Karolinska och Hagastaden är en förutsättning för en fortsatt dragning av grön linje mot röd linje i Danderyd eller Universitetet som i sig möjliggör en förlängning av röd linje mot Täby och Arninge. Även tvärförbindelserna behöver bli fler. En ny linje mellan Liljeholmen och Fridhemsplan skulle binda samman nätet och förkorta restiderna mellan norr och syd radikalt för många resenärer. Initiera en strategisk tunnelbaneutredning. Prioritera förstudie av tunnelbana till Nacka med ambition om så snar byggstart som möjligt. Bygg den planerade tunnelbanan till Hagastaden och Nya Karolinska sjukhuset och utred en förlängning för att knyta samman röd, grön och blå linje. Utred förlängningar av tunnelbanan till Älvsjö J och Barkarby J, Arninge och nya linjer på tvären som t.ex. mellan Liljeholmen och Fridhemsplan. Akut åtgärdsprogram för ett fungerande AB SL Den moderatledda majoriteten har skött SL så dåligt att revisorerna i flera år riktat omfattande kritik och påtalat flera anmärkningsvärda brister. Nu bedömer revisorerna att situationen är så allvarlig att man valt att rikta en anmärkning vad gäller brister i styrning och intern kontroll. De tillkortakommanden vad avser styrning och intern kontroll som påpekas av revisorerna kan och bör inte förklaras med omorganisationen av AB SL. Istället vilar ett stort politiskt ansvar på styrelsemajoriteten som inte har agerat på uppenbara missförhållanden, och vad värre är, själva forcerat fram beslut trots att adekvata underlag

76 76 (108) saknats. Socialdemokraternas kritik av detta har genomgående viftats bort och ignorerats. Trots den kraftiga höjningen av taxan föregående år så redovisade SL ett stort - underskott för Siffrorna förvånar inte. Den moderatledda majoriteten har varit mycket ovarsamma med skattebetalarnas pengar. Politiska initierade projekt har pressats fram utan adekvata underlag och har sedan lagts ned på grund av höga kostnader och liten nytta. Moderaterna verkar heller inte lära av sina misstag. Trots all kritik mot de skenande kostnaderna för Spårväg City så fortsätter arbetet med den fortsatta dragningen på samma sätt. Felsatsningarna leder till att produktiviteten fortsätter att sjunka inom SL. Det betyder att skattebetalarna får ut allt mindre trafik för pengarna till SL. Stigande kostnader ger inte motsvarande ökning i form av fler betalande resenärer. Pengar satsas helt enkelt inte där de gör mest nytta. Vi Socialdemokrater håller hårt i skattebetalarnas pengar. Vi vill ställa hårda krav på fakta och underlag innan beslut om investeringar tas. Vad gäller beslut om ny trafik så är det ett minimikrav att det ska finnas samhällsekonomiska beräkningar och analyser av resandeunderlag och behov. Det måste dessutom alltid vara möjligt att göra jämförelser mellan olika trafikslag och kostnader. Revisorerna påpekar också att avtalsuppföljningen brister. SL vet inte om man får det man faktiskt betalar för. Detta har uppdagats vid flera tillfällen, till exempel i fallet med Busslinks fakturering för extra bussturer i Norrtälje som aldrig körts och Securitas rapportering av biljettkontroller som inte genomförts. Den moderatledda majoriteten har inte agerat kraftfullt i dessa frågor. Tvärtom har agerandet mer haft karaktären av tomma ord i syfte att undkomma kritik i media. Socialdemokraterna anser att det behöver starta ett arbete med att förbättra avtalsuppföljningen. SL måste agera som en professionell beställare och ha rutiner för uppföljning och kontroll. Rapporter om missförhållanden ska tas på stort allvar och undersökas. Genomför omgående en internrevision av AB SL av en oberoende part. Stoppa slöseriet med skattebetalarnas pengar. Initiera ett arbete med förbättra avtalsuppföljningen. Inför krav på att det ska finnas samhällsekonomiska beräkningar, jämförelsetal och analys av resandebehoven innan beslut om investeringar i ny trafik tas. Ingen experimentverkstad med sjötrafiken Det senaste året har sjötrafiken diskuterats intensivt. Ett oklart uppdrag från den politiska majoriteten om att upphandla ett helhetsansvar för sjötrafiken i kombination med att sjötrafiken kommer föreslås omfattas av den nya kollektivtrafiklagen har skapat stor oro. Resenärer, skärgårdsbor, entreprenörer, turistnäringen och många

77 77 (108) andra har engagerat sig och försökt få klarhet i vad den moderatledda majoriteten vill åstadkomma. Vi Socialdemokrater har trots upprepade frågor inte heller fått klargörande svar. Det är märkligt att majoriteten inte tar större amsvar för den process de startat. Bristen på öppenhet är också anmärkningsvärd - inte minst mot bakgrund av att den process man dragit igång kostat skattebetalarna flera miljoner kronor. Det är en mycket populär verksamhet som den moderatledda majoriteten hanterar så här ovarsamt. Kundnöjdheten uppgår till 93 procent och Waxholmsbolaget (WÅAB) uppvisar en ekonomi i balans. Förbättringar och förändringar kan likväl behöva göras men det är viktigt att bygga vidare på de framgångar som redan uppnåtts. I debatten har cirkulerat förslag om att flytta båttrafiken från innerstaden till replipunkterna. Andra förslag som lyfts är att de kulturhistoriskt viktiga fartygen inte ska gå i reguljär trafik och att försäljning av mat och dryck på båtarna inte ska förekomma. Vi Socialdemokrater anser att det är synnerligen dåliga förslag och välkomnar att Moderaterna verkar ha fått backa i dessa frågor. Waxholmsbolaget (WÅAB) är en nyckelaktör för att skapa en tillgänglig och levande skärgård. Den politiska lekstugan måste upphöra och verksamheten ges stabila och långsiktiga förutsättningar. Med den nya kollektivtrafiklagen får kollektivtrafiken på vatten helt nya förutsättningar. Den borgerliga regeringen vill med den nya lagen öka marknadstillträde för kommersiella aktörer. Med stor sannolikhet kommer det att för WÅABs del att leda till prisökningar och ett kraftigt minskat reseutbud på framförallt vintertrafiken. Om WÅAB förlorar möjligheten att driva sommartrafiken så får bolaget svårt att till rimliga ekonomiska villkor upprätthålla samma trafikutbud som idag i skärgården vad gäller åretrunttrafiken. En annan överhängande risk är att bolaget dras in i flertalet juridiska strider kring vilken trafik som är kommersiellt bärkraftig. Utveckla trafiken med utgångspunkt i Waxholmsbolagets höga kundnöjdhet och med respekt för skärgårdens unika värden och speciella villkor. Agera proaktivt i syfte att vinna marknadsandelar och säkra bolagets position även under de nya förutsättningar som kollektivtrafiklagen innebär. Värna det kulturhistoriska tonnaget. En modern SL-taxa Biljettsortimentet ska utformas för att locka fler åka kollektivt. Det behövs för att öka intäkterna så att SL kan investera i utbyggd trafik. Enkelhet är ett nyckelord för taxan. Basen för SL:s biljettsystem ska därför vara enhetstaxan. Oavsett om du köper kort eller reser med enstaka biljetter ska det vara ett enhetligt pris. Med de stora underskott i SL:s budget som den moderatledda majoriteten drivit fram så måste taxeintäkterna öka. Genom att sätta stopp för slarvet och satsa pengarna där de gör mest nytta kan vi Socialdemokrater införa enhetstaxa och långsiktigt öka antalet resenärer och därmed även biljettintäkterna. Vi vill göra det ännu enklare att

78 78 (108) köpa och välja biljetter. Resenären ska inte som idag behöva hålla ordning på zoner och vilket biljettsortiment som lämpar sig bäst just denna dag eller denna månad. Socialdemokrater vill nyttja de möjligheter som SL-Access innebär för att utveckla sortimentet utifrån resenärernas behov. Vi kommer noga följa implementeringen av reskassan på kortet och dra lärdomar av hur SL Access fungerar i fullt bruk. Taxesystemet bör ses över i syfte att vinna ännu fler resenärer. SL Access ger flera möjligheter som kan övervägas. Möjligheterna bör utredas att genom olika insatser och incitament minska trängseln och förmå fler att resa i lågtrafik istället för i rusningstrafik. Ett bättre trafikutbud och ett utvecklat biljettsortimentet med basen i en enhetstaxa skapar förutsättningar för ett ökat resande. Idag åker barn under sju år gratis med en betalande vuxen. Vi vill utöka det till att gälla alla barn under 12 år. Vi tror att fler kommer att ställa bilen om barnen åker gratis. De är bra för miljön och ger samtidigt barnen en god vana för framtiden. Med enhetstaxa blir det radikalt billigare att resa för unga vars aktiviteter eller kompisar ligger på andra sidan av en zongräns. Slopa krångliga och ologiska zoner och inför istället en enhetstaxa. Slå vakt om det enhetliga 30-dagarskortet. Utnyttja möjligheterna med SL Access och inför mer flexibla biljetter. Höj åldern för när medföljande barn reser avgiftsfritt till 12 år. Stopp för fusk och svinn Den moderatledda majoriteten har sedan länge ägnat sig åt symbolpolitik vad gäller biljettkontrollen. Istället för att ta reda på fakta om vilka som fuskar och vilka åtgärder som ger bäst effekt till lägst kostnad så har majoriteten drivit på för dyra symboliska åtgärder vars effekt man aldrig brytt sig om att mäta på ett kvalitetssäkrat sätt. Resultatet har blivit dyra nya spärrar som klämmer trogna betalande resenärer vilket har lett till att SL på bara ett år har fått motta dubbelt så många anmälningar om skador. Fakta visar att fusk beror mindre på spärrarnas utformning och mer varierar med ålder, kön och tid på dygnet. I morgonrusningen bedöms fusket som minimalt medan det är mycket omfattande på helgkvällar. Istället för att lägga hundratals miljoner på höga spärrar som klämmer resenärer och skapar obehag vill vi utöka kontrollerna då fusket är som mest omfattande. Trogna resenärer ska besväras så lite som möjligt men ändå kunna vara säkra på att fuskarna åker fast. Moderaterna ville också till varje pris upphandla biljettkontrollen och drev på för att avtalet skulle ha incitament som premierade kvantitet före kvalitet. Resultatet blev ett avtal med väktarbolaget Securitas, betalning per kontroll och möjligheter till ytterligare bonus vid en viss mängd kontroller. Ganska snart kom de första anklagelserna om

79 79 (108) uppblåsta siffror vad avser genomförda kontroller och uppgifter om bristande kvalitet i de kontroller som gjordes. Vi Socialdemokrater tog i flera sammanhang upp den oro vi kände inför uppgifterna men ändå inleddes inte en revision förrän frågan getts medial uppmärksamhet. Tyvärr visade sig vår oro vara befogad då revisionsrapporten sedan slog fast att över 5000 biljettkontroller för mycket rapporterades bara under den månad som de granskade. SL undanlät likväl att gå till botten med det inträffade utan uppgav sig vara nöjda med vidtagna åtgärder. Kort därefter polisanmälde SL ändå det inträffade. Polisanmälan avskrevs, men Securitas fortsätter att bedriva verksamheten under hela den avtalstid som kvarstår. Det är en obegriplig hantering av den politiska majoriteten. Fortfarande vet ingen vad som verkligen har hänt och hur omfattande bristerna i kontrollen har varit eller är. Så här kan vi inte ha det. Vi måste säkerställa att skattemedel används på ett effektivt sätt och att vi säkerställer hög kvalitet i leveranserna. Att inte ha en trovärdig biljettkontroll riskerar dessutom att ha en negativ påverkan på betalningsmoralen och öka andelen fuskåkande. Personalen i dagens biljettkontroll har en omfattande kompetens som bör tas till vara. De har visat sig värna både skattebetalarnas pengar och sin egen yrkesheder genom att tidigt slå larm om att biljettkontrollen uppvisade kvalitetsbrister. Personalens starka engagemang för sitt arbete är därmed en av de främsta skälen till att en ny upphandling nu ska genomföras med högre kvalitetskrav i fokus. Vi Socialdemokrater har sett det som självklart att verksamhetsövergång med personalövertagande ska ske i denna upphandling. Vi Socialdemokrater har förordat att kundservice ska bedrivas i egen regi. Till denna skulle biljettkontrollen kunna fogas. Det är därför av vikt att den upphandling som nu genomförs ges sådana avtalstider att en sådan framtida lösning inte omöjliggörs. Med högre kvalitet på biljettkontrollen skulle SL:s intäkter kunna öka. SL uppskattar idag att fusket nästan är dubbelt så stort som andra jämförbara städer trots att dessa sällan har avancerade spärrsystem utan ofta bara en enkel linje. Genom att lära av mer framgångsrika städer kan SL både spara pengar vad gäller investeringar och drift av spärrsystemet samt öka SL:s biljettintäkter. Genom att montera kortläsare vid alla dörrpar kan biljettviseringen effektiviseras ytterligare och hållplatsstoppen kortas. På så vis blir påstigningen snabbare, hållplatsstoppen kortare och trafikflödet bättre. Vi vill se smidigare biljettvisering även i spårtrafiken. Bekämpa fusket med en mer flexibel biljettkontroll vars insatser bygger på fakta. Stoppa slöseriet med nya dyra spärrar som klämmer trogna resenärer men inte stoppar plankarna. Ta till vara på biljettkontrollanternas kompetens. Inför krav på giltig biljett innanför spärrlinjen och på alla fordon när SL- Access har införts fullt ut.

80 80 (108) Utnyttja SL Access fullt ut och möjliggör påstigning och biljettvisering vid alla bussarnas dörrar och gör biljettviseringen smidigare i spårtrafiken. Regeringen levererar inte Tågtrafiken i Sverige går på knäna. Störningarna är omfattande och återkommande. SL:s pendeltågstrafik utgör mer än hälften av all tågtrafik i Sverige. Inte mindre än 70 procent av störningarna orsakas av brister i Trafikverkets anläggning. När Trafikverket inte har tillräckliga resurser till underhåll av järnvägsnätet drabbas därför Stockholms pendlare hårdast. Det verkar dock inte bekymra regeringen som hellre satsar på sänkt restaurangmoms än på fungerande tågtrafik. De pengar som nu satsas på sänkt restaurangmoms skulle kunnat bidra till ökad tillväxt om de istället investerades i infrastruktur. Pendeltågstrafiken är redan kollektivtrafikens sorgebarn. Mer resurser till underhåll måste tillföras och inställningstiderna vid fel i anläggningen kortas. Höjda banavgifter måste garantera ökad kvalitet i leveransen. Vid utebliven eller mycket dålig leverans av spår och signalsystem bör möjligheten att deponera banavgifter hos tredje part övervägas. Den borgerliga regeringen har vidare utelämnat flera viktiga projekt från den så kallade Stockholmsöverenskommelsen i den nationella planen för kommande planperiod. Det medför att flera angelägna och för stockholmarna helt avgörande projekt kommer att skjutas upp till efter För pendeltågstrafiken, innebär den uteblivna finansieringen att trafiken inte kan utökas till tiominuterstrafik trots Citybanans färdigställande. Med den nya kollektivtrafiklagen har regeringen försämrat möjligheterna till sammanhållen och prisvärd kollektivtrafik. Regeringen vill med den nya lagen att fokus i kollektivtrafiken ska ligga på ett ökat marknadstillträde. Den nya lagen försvårar möjligheten att vinna marknadsandelar från bilen och riskerar slå sönder samordningen mellan olika trafikslag och system. I vårt län utförs redan driften av trafiken av kommersiella företag men det offentliga har ett tydligt organisatoriskt och finansiellt ansvar vilket garanterar samordning mellan trafikslag och enhetlig prissättning. Så tycker vi att det ska vara. Den nya lagen riskerar att slå sönder detta och ge högre priser och ett sämre trafikutbud. Ställ krav på den borgerliga regeringen att anslå erforderliga medel till Trafikverket för att garantera åtminstone en dräglig punktlighet i pendeltågstrafiken. Deponera banavgifterna hos tredje part om leverens av spår och växlar inte håller godtagbar kvalitet. Uppvakta den borgerliga regeringen med krav på att kraftfullt förändra den nya kollektivtrafiklagen så att trafikutbud och rimliga SL-taxor kan upprätthållas.

81 81 (108) Kreativare SL Det finns en alltför stelbent syn på vad kollektivtrafiken kan erbjuda. SL kan göra mer än att bara förbättra trafiken. SL måste hela tiden utveckla fordon och trafikmiljöerna samt den service man ska kunna få av såväl SL som de företag man samarbetar med. Vi Socialdemokrater vill se ett kreativare SL med plats för nya idéer som kan öka intäkterna samt trivseln och nyttan för resenärerna. Vi vill utveckla SL som energiproducent. Ett utredningsarbete kring detta bör initieras för att se närmare på samtliga lösningar som kan ge en miljövänlig energiförsörjning som solpaneler, värmepumpar från berggrund och frånluft. Den värme som för tillfället inte behövs kan matas in i ett fjärrvärmesystem. Solceller som producerar el kan monteras på exempelvis SL:s byggnader, på pendel- och tunnelbaneperronger och på hållplatsstolpar. Att anlägga solpaneler på SL:s byggnader har ett starkt symbolvärde. Ett samarbete med kommunerna om utvecklingen av solpaneler kan vara fruktsamt eftersom kommunerna ansvarar för gatu- och parkbelysning. SL:s lokaler nyttjas idag dåligt. Vi Socialdemokrater vill se en helt ny fastighetsstrategi för SL som tar sin utgångspunkt i resenärernas vardag och som gör att den som reser kollektivt sparar tid inte förlorar tid. Genom att aktivt erbjuda lokaler i attraktiva kollektivtrafiknära lägen till externa hyresgäster som exempelvis företag och föreningar, kan kollektiva vardagstjänster tillhandahållas i SL:s lokaler. Därmed vinner resenärer tid i vardagen och kollektivtrafikens attraktivitet jämfört med bilen ökar. Vi ser gärna samarbete även med kommunal service såsom förskolor och bibliotek. Med en ny och modern fastighetsstrategi för SL nyttjar vi våra gemensamma resurser på ett smart och modernt sätt. Genom att införa vardagstjänster får stationerna ett ansiktslyft och det blir mer liv och rörelse kring stationerna. Förhoppningen är givetvis att en ny fastighetsstrategi för SL också ska innebära att det finns ekonomisk bäring i att renovera snabbare än man planerat. På så vis får resenärerna än fler fördelar. Det blir rent, snyggt och tryggt i SL-miljöerna. SL finns nu äntligen på Facebook. Socialdemokraterna vill utveckla dialogen med resenärerna ytterligare. Socialdemokraterna vill se en sammanhållen störningsinformation som kan informera både via hemsidan och via mobiltjänster och sociala medier. Trafikvärdarna måste utrustas med sådan teknik att de också kan bistå med aktuell information och alternativa resvägar. Stockholm stad har ett system med lånecyklar och samarbetar med SL, vilket gör att man kan läggs till tjänsten på sitt SL Access-kort. Systemet finns dock bara i Stockholms innerstad. Socialdemokraterna tycker att lånecyklar utgör ett bra komplement till kollektivtrafiken och att det skulle kunna införas på fler håll i länet, framförallt vid olika bytespunkter inom kollektivtrafiken och vid spårtrafikens stationer.

82 82 (108) Initiera ett arbete med att utveckla SL som energiproducent. Ta fram en ny fastighetsstrategi för SL med resenärernas vardag som utgångspunkt. Målsättningen är att resenärerna ska kunna uträtta vardagsärenden på väg till och från jobbet samtidigt som SL får ökade intäkter från uthyrda lokaler. Öka möjligheterna att erbjuda lånecyklar vid bytespunkter och spårstationer i SL-trafiken, kopplat till SL Access-kortet. Ordning och reda i färdtjänsten Färdtjänsten uppvisar ett stort underskott för Det är oroande. Bilden av bristande kostnadskontroll förstärks av att prognoserna visade på ett långt mindre underskott. Det är bekymmersamt att den ekonomiska styrningen av färdtjänstverksamheten inte hänger samman med tilldelningsfrågorna. Även vad gäller färdtjänsten har revisorerna riktat kritik framförallt mot oklarheterna vad gäller ansvarsfrågorna i den nya organisationen. Det är nu av yttersta vikt att färdtjänstverksamheten kommer tillbaka till god kostnadskontroll och att ansvarsfrågorna klaras ut. Brukarorganisationerna är inte nöjda med hur samverkan fungerar efter omorganisationen. Handikappföreningarnas samarbetsorganisation (HSO) har därför tillskrivit Trafiknämnden och beredningen och påtalat bristerna. Kritiken bör tas på stort allvar. En tydlig organisation är en förutsättning för att brukarorganisationerna ska ha möjlighet till påverkan. Dialogen med brukarorganisationerna måste förbättras både för att utveckla färdtjänsten i en positiv riktning men också för att tillgänglighetsfrågorna ska tas på allvar. Vi Socialdemokrater vill hitta nya och fler former för samverkan med brukarorganisationerna. Tillgänglighetsfrågorna måste prioriteras högre av både kommuner och SL. Fler ska kunna åka med SL. Spårväg City invigdes 2010 utan att vara tillgänglig för funktionshindrade. Det är ett lågvattenmärke i arbetet för en mer tillgänglig kollektivtrafik. Vi Socialdemokrater accepterar inte nyinvesteringar i otillgänglig trafik. Alla SL-bussar ska niga och angöra hållplatsen så nära de kan. Vi vill förstärka utbildningen kring vikten av att niga men även inför hårda kontroller. Om fler kan åka med SL frigörs dessutom resurser som kan användas till ler resor för dem med störst behov. En utredning av hur behoven bättre kan mötas ska genomföras. På så vis framkommer vilka och hur många som inte får sitt resandebehov tillgodosett idag, samt vad olika förändringar skulle innebära i ökade eller minskade kostnader. Utredningen bör framförallt fokusera på den grupp som idag inte tilldelas så många resor som de önskar, däribland många synskadade. Vid upphandlingar måste kvalitet gå före pris. Brukarna av färdtjänsten ska få en god service och ska kunna lita på att förarna har rimliga arbetsvillkor. Det är en trygghet även för resenären att veta att avtal och regelverk efterlevs och att det är schyssta villkor i branschen som helhet. Av leverantörer ska därför krävas att arbetstagarna

83 83 (108) som utför entreprenad inom landstinget erhåller sociala villkor som lägst uppfyller normal standardnivå i tillämpliga branschavtal. Vi Socialdemokrater vill vidare ge bättre förutsättningar för fler lokala och mindre entreprenörer att lägga anbud. Två taxibolag har i dagsläget tilldelats 98 % av färdtjänstresorna. Då de två bolagen har samma ägare är det i praktiken ett oligopol. Det går emot ambitionen att skapa större mångfald inom färdtjänsten. Små bolag i länets ytterkanter kan få svårt att överleva utan uppdrag för färdtjänsten varför taxiutbudet på flera håll i länet nu riskerar att försämras för såväl färdtjänstresenärer som andra invånare. Med en annan upphandlingsmodell med exempelvis krav på kollektivavtal eller motsvarande villkor skulle utfallet av upphandlingen kunnat se helt annorlunda ut. Bristen på mångfald bland utförarna går också stick i stäv mot ambitionerna om ökad valfrihet för brukarna. Den moderatledda majoritetens kraftiga höjning av SL-kortet innebär att samma höjning också har drabbat färdtjänstresenärerna. Kopplingen mellan SL:s månadskort och det månatliga högkostnadsskyddet inom färdtjänsten bör dock kvarstå men vi Socialdemokrater föreslår ett lägre pris. Samtidigt vill vi slopa tremilsgränsen och införa enhetstaxa även i färdtjänsten. Det ska inte behöva kosta mer för att man bor långt från affärer eller aktiviteter. Red ut ansvarsfrågorna och skapa bättre kostnadskontroll. Återupprätta en fungerande samverkan med brukarorganisationerna. Inför hård kontroll på att bussarna niger vid hållplatsen och intensifiera arbetet med tillgänglighetsfrågorna. Utred hur resetilldelningen bättre kan svara mot behoven. Ställ högre krav på kvalitet vid upphandlingar och låt inte priset ensidigt avgöra. Ställ krav som säkerställer att leverantörer lever upp till standardnivå i tilllämpliga branschavtal vid upphandlingar. Skapa större mångfald inom färdtjänsten och motverka oligopol. Behåll kopplingen mellan SL:s månadskort och det månatliga högkostnadsskyddet och inför enhetstaxa.

84 84 (108) 3.4 Regionplanenämnden Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ######### ######### varav landstingsbidrag ######### ######### Kostnader ######### ######### Resultat Erfarenheterna av nedläggningen av Regionplanenämnden för två år sedan kan nu värderas. Överflyttningen till landstingsstyrelsen har inte stärkt arbetet på något positivt sätt. Regionplanenämnden återinförs från den 1 januari Stockholmsregionen har växt med nästan nya invånare per år de senaste åren. De nya befolkningsframskrivningarna pekar på att Stockholms län är en tremiljonersregion år Tremiljonersregionen måste ses som en positiv framtidsbild, men det finns flera hinder för en fortsatt stark tillväxt och för en hållbar tillväxt. Bostadsbristen, ökad ojämlikhet, bristande matchning på arbetsmarknaden, för få platser i den högre utbildningen och för låg kapacitet i transportsystemet som människor inte litar på hämmar vår regions utveckling idag och i morgon. Glappet mellan befolkningsökningen och bostadsbyggandet bara ökar. Det saknas idag drygt bostäder. Men inte bara bostadsbyggandet släpar efter. Kapacitetsbristen i infrastrukturen är också uppenbar. I en situation då vår region växer så det knakar hämmas tillväxt, utveckling och arbetstillfällen. Socialdemokraterna vill istället se en offensiv för tillväxt i vår region. För det krävs politiskt ledarskap och gemensamt ansvarstagande från stat, kommuner och landsting. För oss är det särskilt angeläget att Stockholmsregionen ses som en sammanhållen bostads- och arbetsmarknad. Och då krävs kraftfulla satsningar på bostäder och kommunikationer. För att Stockholmsregionen ska kunna mäta sig med andra regioner måste mer göras för att stärka utbildningen och forskningen i regionen. Vi måste också ta ett tydligare regionalt grepp när det gäller antalet utbildningsplatser. Utan en väl fungerande högskola och universitet, som täcker de behov av arbetskraft som finns, hämmas tillväxten på sikt. Landstinget måste aktivt verka för att Södertörns högskola ges universitetsstatus och ökade statliga FoUU-resurser. Spetskompetens och erfarna forskare riskerar att försvinna från regionen och landet i och med AstraZenecas nedläggning. Detta skulle innebära en allvarlig försvagning för Sverige inom life science området, men det går att förhindra och Stockholms läns landsting förfogar över möjligheten att göra det. Det handlar bland annat om att satsa på forskningsmiljöer så som Innovationsplatsen vid Karolinska i Huddinge.

85 85 (108) Stockholms läns landsting måste höja sina ambitioner för medicinsk forskning och utveckling för att inte tappa mer i innovationskraft och tillväxtpotential. En av regionplaneringens viktigaste mål är att skapa förutsättningar för en region med hög social sammanhållning, små sociala klyftor och god integration på bostadsoch arbetsmarknaden. Huvudansvaret för markplanering och bostadsförsörjning åligger primärkommunerna, men landstinget måste bevaka och driva det regionala perspektivet i bostadsförsörjningsfrågorna. Det rådande skatteutjämningssystemet är konstruerat på ett sätt som hämmar den regionala utvecklingskraften i Stockholmsregionen och som gör att Stockholms läns landstings ekonomiska situation inte beaktas på ett skäligt sätt. Det rör bland annat de högre levnadsomkostnader som betingar ett högre löneläge i Stockholmsregionen samt att det statliga ansvaret för infrastruktur är sämre tillgodosett här. Miljömässig hållbarhet är avgörande för Stockholmsregionens och världens framtida utveckling. Redan idag ligger Stockholmsregionen i framkant vad gäller fysisk planering, byggnation och teknik för att möta framtidens miljöhot men ökade ansträngningar måste göras för att minska utsläppen av växthusgaser. Den enskilt viktigaste åtgärden är att öka kollektivtrafikens andel av resandet i regionen. Ett centralt verktyg för att driva utvecklingen åt det hållet är en sammanhållen planering av bebyggelse och trafik. Arbetet med den övergripande trafikplaneringen i landstinget bör därför åter föras samman med regionplaneringen i övrigt. Stockholmsregionens framtida utveckling hänger nära samman med utvecklingen i hela östra Mellansverige. Planeringen av infrastruktur kräver ett ökat samarbete över länsgränserna då investeringar i Stockholm ofta är av nationell karaktär och påverkar trafiken i hela östra Mellansverige. Många resor och en stor del av transporterna i Stockholmsregionen sträcker sig över länsgränserna och det är därför nödvändigt att regionplaneringen inte stannar vid länsgränserna. En hållbar utveckling förutsätter att Stockholmsregionens framtid planeras i samarbete med de omgivande länen. Ställ krav på att regeringen tar initiativ till att ge universitetsstatus och ökade FoUU-resurser till Södertörns högskola. Verka för en reformering av skatteutjämningen så att Stockholms läns landsting ges full kompensation för merkostnader och det högre lönekostnadsläget. Öka insatserna för finansiering och rådgivning till företag genom ALMI Företagspartner. Fortsätt arbetet tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg, med en tydlig koppling till utvecklingsprojekt som leder till företagsetableringar.

86 86 (108) Fortsätt landstingets långsiktiga engagemang i verksamheterna vid Karolinska Institutet, inklusive ekonomiskt stöd till Novum/Biocity och Innovationsplatsen vid Karolinska i Huddinge. Beakta Mälardalsperspektivets betydelse i all regionplanering. Fördjupa samarbetet över länsgränserna kring regional utvecklingsplanering. Belys den sociala sammanhållningens betydelse för regionens utveckling och tillväxt. Ta fram underlag och verka för en fördjupad dialog med länets kommuner och andra aktörer kring bostadsförsörjningen och beakta särskilt behovet av billigare bostäder, även i centralt belägna områden. Framhåll alltid vikten av god tillgänglighet till kollektivtrafik vid dialog med kommunerna kring bostadsbyggande. Agera för fler utbildningsplatser till Stockholmsregionen. Möjligheternas skärgård Stockholms skärgård är unik. Dess kultur- och naturvärden är en skatt som vi alla har ett ansvar för att vårda. Men skärgården är inte, och ska inte vara, något museum. Skärgården ska leva året om. Men skärgården har under senare år inte utvecklats så positivt som den borde ha gjort. Befolkningen minskar och de människor som är kvar blir allt äldre. Skolor stänger och samhällsservicen vacklar på många håll. Jobben blir färre. Den negativa utvecklingen drabbar alla, såväl heltidsboende som deltidsboende och tillfälliga besökare. Utvecklingen måste vändas. Målet om en levande skärgård förutsätter en offensiv och smart politik som tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för skärgården och skärgårdens befolkning. Landstinget ska utveckla sin roll i skärgården. De verktyg landstinget förfogar över är betydelsefulla för en fortsatt positiv utveckling i den storstadsnära glesbygd som skärgården i Stockholms län utgör. Fraktstödet och skärgårdsanslaget är två områden som landstinget direkt förfogar över själv och som bör utvecklas. Andra viktiga områden är transporter, elektronisk kommunikation och möjligheten att bo och arbeta i skärgården. Markområden som frigörs i skärgården, framför allt områden som tidigare har använts av Försvaret, bör göras tillgängliga för allmänheten. Det finns idag markområden som Försvaret använder endast delar av året. Dessa markområden passar bra för så kallat sambruk, det vill säga användning av Försvaret under kortare perioder och av det civila samhället under andra delar av året. Skärgårdsstiftelsen är mycket viktig i arbetet med att skapa en levande och tillgänglig skärgård. Skötseln av stiftelsens marker och fastigheter skapar arbetstillfällen samtidigt som landskapsvården skyddar den miljö som välkomnar allt fler gäster från när och fjärran. Skärgårdsstiftelsens roll som markägare är en garanti för att framtida generationer ges tillträde till skärgården. För att säkerställa Skärgårdsstiftelsens lång-

87 87 (108) siktiga arbete vill vi att ett avtal sluts mellan stiftelsen och Stockholms läns landsting som garanterar stiftelsen en långsiktig och stabil finansiering. Många arbeten i skärgården är säsongsberoende och möjliggör inte för arbetstagarna att försörja sig året om. Tillgången till fasta jobb, året runt, är en förutsättning för att människor ska kunna leva i skärgården. Genom att förlägga myndigheters, kommuners och landstingets verksamheter till skärgårdsområdet kan samhället bidra till att fler fasta åretruntarbeten skapas samtidigt som tillgången till offentlig service för skärgårdens befolkning förbättras. Skärgården som besöksmål ska vara tillgängligt för alla. Med det menar vi att lägerskolor, dagsbesökare, funktionshindrade, båtfolk, naturintresserade, kulturintresserade, vandrarhemsgäster, kroggäster och alla andra både ska kunna ta sig till sitt besöksmål och känna sig välkomna. Också grupper av människor, ofta med invandrarbakgrund, som är underrepresenterade i skärgården ska känna sig välkomna och kunna upptäcka vilka möjligheter som finns att besöka och leva i skärgården. Utveckla fraktstödet så att det bidrar till att stödja näringslivsverksamhet och förbättra levnadsmöjligheterna i skärgården. Teckna ett avtal mellan Stockholms läns landsting och Skärgårdsstiftelsen som garanterar stiftelsen en långsiktig och stabil finansiering. Överför markområden som tidigare har brukats av Försvaret till Skärgårdsstiftelsen. Genomföra en omfattande utredning av hur landstingets verksamheter kan förläggas till skärgården och kustområden för att därmed skapa arbetstillfällen i skärgården.

88 88 (108) 3.5 Kulturnämnden Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,9% 5,0% varav landstingsbidrag ,1% 7,4% Kostnader ,9% 5,0% Resultat Från Södertälje i söder till Norrtälje i norr finns små och stora kommuner, landsbygd och förorter som tillsammans utgör den scen där Stockholmsregionens liv utspelar sig. Rörligheten i geografin är större än någonsin, men också rörligheten mellan olika kulturella tillhörigheter och uttryck. I dag påverkas detta kulturliv av sammanhang som är både globala och lokala. På så sätt befinner sig Stockholmsregionen mitt i världen. Att vi lever i ett mångfaldens samhälle är i det perspektivet en självklarhet. Kulturnämndens utgångspunkt bör vara att det ska finnas plats både för det smala och det breda, det etablerade och det nya, det välkända och det främmande. Ett aktiv och mångsidigt kulturliv är en nödvändig förutsättning för såväl demokratisk som mänsklig och ekonomisk utveckling. Ett starkt kulturliv är en viktig faktor för Stockholmsregionens attraktionskraft och utveckling. För att kulturen ska kunna utgöra en oberoende kraft måste den stödjas av det offentliga. Stockholms läns landstings stöd till kulturen är av stor betydelse för att ge tillgång till kultur för människor i hela Stockholms län. Kulturnämnden ska arbeta aktivt för att utjämna skillnader i deltagande och utövande av kultur- och föreningsverksamhet mellan olika socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. För att kulturen ska spridas i hela Stockholms län ska tyngdpunkten inom kulturnämndens bidragsgivning ligga på verksamhet med en länsövergripande inriktning. Kulturnämnden ska beakta jämställdhetsperspektivet i nämndens arbete samt vid informations- och statistikhantering. Kulturnämnden ska ha fortsatt fokus på barn och ungdomar och prioriteringen ligger dessutom på ungas eget skapande. Minst hälften av kulturnämndens budget och 70 procent av bidragen ska rikta sig mot just barn och unga, särskilt mot de målgrupper som andra aktörer missar, unga mellan år. Kulturnämnden bör utveckla kulturpolitiken för ungas behov och inkludera olika livsstilar och subkulturer. Barn och ungdomar möts idag i andra fora och det måste vara Kulturnämndens ambition att möta barnen och de unga i de miljöer där det vistas fysiska eller virtuella. För att underlätta ungas kulturyttringar och stödja deras arbete bör ett nytt stöd införas i Stockholms läns landsting. Stödet ska vara enkelt att söka; det ska inte ta lång tid mellan idé och genomförande; arrangemangen ska vara utåtriktade och bygga på de

89 89 (108) ungas egna idéer. Stödet kallar vi Snabba Cash. Stödet innebär att ungdomar kan ansöka om små summor för att genomföra mindre kulturaktiveter. Stödet ska vara lätt att ansöka om och pengarna delas ut snabbt. Kulturutbyte och internationalisering gör att Stockholmsregionen öppnar sig mot omvärlden. Det är viktigt att Stockholmsregionen både har möjlighet att ta emot gästspel men också att Stockholms kulturskapare får komma ut i världen. Kompetensen för att ansöka om EU-finansiering behöver säkerställas inom kulturnämndens förvaltning. Till sin omfattning är idrotten den största företeelsen inom det föreningsliv som ungdomar deltar i. Unga är mycket aktiva inom idrotten och de lägger ner mycket tid på aktiviteterna. Idrotten har också stora möjligheter att växa ytterligare. Stockholms läns landsting bör vara med att ta ansvar för en sammanhållen och aktiv filmpolitik i hela Stockholmsregionen och bevaka inriktning på barn- och ungdomsfilm. Kulturnämnden måste hitta samarbetsformer att vara med i Filmregion Stockholm-Mälardalen AB. Cirkus Cirkör har ett regionalt och nationellt uppdrag att utveckla konstformen i Sverige för nycirkus idag. Kulturnämnden måste verka för att Cirkus Cirkör ges ett nationellt uppdrag att visa och vara spelplats för internationell och nationell visning. Folkbildning har en demokratisk funktion och måste göras tillgänglig för alla invånare i Stockholmsregionen. Det så kallade hälsopedagogiska programmet bidrar till att skapa nya konstnärliga uttryck och former och en bättre folkhälsa. Kulturnämnden bör samarbeta med FoU kansliet för att forskningsresultaten skall implementeras bättre i vården än vad som nu sker. Det finns nu mycket samlad forskning som styrker att sammanhanget med kultur, idrott, musik, bild med mera har en klart hälsobefrämjande faktor. Kulturnämnden bör förstärka skärgårdens kultur och kulturarvets värden och attraktionskraft genom ett samarbetsprojekt med skärgården. Projekt kan vara en Kulturbåt turné med scenkonsten i stort teater, musik, dans och andra sceniska uttrycksformer. Kulturnämnden har det övergripande ansvaret för konstbeståndet i landstinget med hjälp av kulturförvaltningen. Nämnden ska noga värna konsten som en del av kulturarvet och förvalta länsbornas gemensamma konstinnehav på bästa sätt. Regeringen har öppnat möjligheter till ett ökat regionalt inflytande över fördelningen av resurser inom den statliga kulturpolitiken genom den så kallade Kultursamverkansmodellen. Den nya inriktningen inom den nationella kulturpolitiken öppnar möj-

90 90 (108) ligheter till en viss storregional kulturpolitisk samordning mellan flera län och landsting. Det är angeläget att landstinget tar vara på de möjligheter som detta erbjuder. Utveckla kulturpolitiken för ungas behov med att inkludera olika livsstilar och subkulturer samt inrätta ett nytt stöd till unga mellan 13-25: Snabba Cash. Arbetar för att öka graden av internationalisering samt EU-finansiering. Utveckla samarbete med FoU kansliet för att forskningsresultaten skall implementeras i vården Höj grundstödet till idrotten med 2 miljoner kronor Arbetar för en sammanhållen och aktiv filmpolitik i hela Stockholmsregionen och bevaka inriktning på barn- och ungdomsfilm. Arbetar för att Cirkus Cirkör ges ett nationellt uppdrag. Förstärka skärgårdens kultur och kulturarvets värden och aktionskraft genom ett samarbetsprojekt med skärgården. Förbered landstinget för en utökad roll genom Samverkansmodellen samt analysera möjligheterna av storregionala samarbeten i Mälardalsregionen. 3.6 Locum AB Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,6% 7,5% Kostnader ,8% 12,9% Resultat Landstingsfastigheter Stockholm (LFS) Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,4% -6,2% Kostnader ,9% 9,9% Resultat AB SLL Internfinans Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,2% 16,1% Kostnader ,0% 36,1% Resultat

91 91 (108) 3.9 Landstingsrevisorerna Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,1% -0,2% varav landstingsbidrag ,0% -7,5% Kostnader ,1% 0,3% Resultat Skadekontot Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter ,1% 5,4% Kostnader ,1% -51,9% Resultat

92 92 (108) 4. Bilagor 4.1 Resultaträkning SLL-koncernen Mkr Utfall Budget Prognos Budget Ändring Budget Budget Ändring Ändring B13/P B13/P12 B13/P12 S:a verksamhetsintäkter ,2% ,5% 2,3% Skatteintäkter % ,8% 5,4% Generellt statsbidrag % ,9% 1,9% Utjämningssystemet % ,2% 51,3% Summa skatteintäkter ,9% ,9% 4,6% Summa intäkter ,6% ,6% 4,1% S:a verksamhetens kostnader ,6% ,8% 3,7% Resultat före avskrivningar ,8% 9,5% Avskrivningar % ,5% 3,7% Rörelseresultat ,2% 17,3% Finansiella intäkter % ,1% -10,1% Finansiella kostnader % ,4% 30,3% Finansnetto % ,1% 33,2% Resultat ,0% -54,3% Verksamhetens intäkter % ,5% 2,3% Verksamhetens kostnader % ,8% 3,7% Avskrivningar % ,5% 3,7% Verksamhetens nettokostnader % ,0% 4,1%

93 93 (108) 4.2 Balansräkning SLL-koncernen Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Mark, byggnader, tekn.anl Maskiner och inventarier Övrigt Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder IB ansvarsförbindelse årets början UB ansvarsförbindelse periodens slut

94 94 (108) 4.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Årets resultat Avskrivningar Avsättningar, reavinster, övrigt Kassaflöde före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar *) Försäljningar, övrigt Kassaflöde efter investeringar * I budget 2013, planåren har del av NKS investering som inte påverkar kassaflödet exkluderats

95 95 (108) 4.4 Landstingsbidrag , direktiv 2016 Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan Direktiv / Landstingsstyrelsen 2 477, , ,0-0,8% 2 764, , ,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden , , ,0 3,3% , , ,0 TioHundranämnden 1 143, , ,0 3,4% 1 263, , ,0 Trafiknämnden 7 494, , ,0 6,1% 8 177, , ,0 Regionplanenämnden 0,0 0,0 70,0 72,0 74,0 76,0 Kulturnämnden 376,3 388,1 404,0 4,1% 414,0 426,0 438,0 Patientnämnden 18,6 18,1 19,2 5,8% 19,6 20,1 20,7 Landstingsrevisorerna 32,1 29,1 29,7 2,0% 30,3 30,9 31,5 Summa landstingsbidrag , , ,8 3,6% , , ,2

96 96 (108) 4.5 Resultatkrav , direktiv 2016 Mkr Budget Budget Plan Plan Direktiv Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernfinansiering -224,7 179,1 101,5-158,2-129,6 Nya Karolinska Solna 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingsstyrelsen totalt -224,7 179,1 101,5-158,2-129,6 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stockholms läns sjukvårdsområde 75,3 75,3 75,3 75,3 75,3 Karolinska Universitetssjukhuset 58,2 58,2 58,2 58,2 58,2 Södersjukhuset AB 15,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Danderyds Sjukhus AB 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 TioHundra AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Södertälje Sjukhus AB 5,2 5,2 5,2 5,2 5,2 S:t Eriks Ögonsjukhus AB -8,2-9,9-10,8-10,8-10,8 Akutsjukhusen totalt 82,5 65,4 64,6 64,6 64,6 Folktandvården Stockholms Län AB 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Stockholm Care AB 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 Hälso- och sjukvården totalt 182,6 165,5 164,7 164,7 164,7 Trafik AB Storstockholms Lokaltrafik 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Färdtjänstverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Färdtjänstavdelningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Waxholms Ångfartygs AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trafiknämnden totalt (fr o m 2011) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fastigheter Locum AB 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Landstingsfastigheter Stockholm 234,9 234,9 234,9 234,9 234,9 Fastigheter totalt 239,9 239,9 239,9 239,9 239,9 Övriga Medicarrier AB 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Regionplannämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Kulturnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingshuset Stockholm AB -24,4-25,7-31,3-31,3-31,3 AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Övriga totalt -21,1-22,4-28,0-28,0-28,0 Totalt 176,7 562,2 478,1 218,4 247,0

97 97 (108) 4.6 Långsiktiga finansiella mål R esultat Resultat Reavinster Jämförelsestörande poster Summa IB ansvarsförbindelse årets början UB ansvarsförbindelse periodens slut Enbart en ö kning av ansvarsfö rbindelsen ska ingå Summa efter eventuell minskning ansvarfö rbindelse R esultat i balans Resultat - definition. Innebär att årets resultat ska justeras för eventuella ökningar av pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelserna (som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna) samt för reavinster enligt balanskravet. Det är inte tillåtet att sälja ut tillgångar för att genom reavinster täcka underskott. Justering ska också göras för poster som är jämförelsestörande. Det sistnämnda kan gälla poster i resultaträkningen men även i ansvarsförbindelserna. F inansiering Kassaflö de fö re fö rändring av rö relsekapital Ersättningsinvesteringar Kassaflö de fö re fö rändring av rö relsekapital - Ersättn.investeringar Finansiering - definition. Med självfinansiering avses att storleken på ersättningsinvesteringarna inte överstiger kassaflödet från verksamheten före förändring av rörelsekapital. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder kan skifta från en dag till en annan samt påverkas av förändringar i periodiseringar m m varför de inte är relevanta i sammanhanget. Skuldsättning Förändring investeringar inkl leasing Förändring räntebärande låne- och leasingskuld Investeringar - lånefinansiering Skuldsättning - definition Innebär att det inte är tillåtet att lånefinansiera driftsunderskott i den löpande verksamheten. En ökad upplåning får bara användas till strategiska investeringar samt rationaliseringsinvesteringar. Avstämning görs med hjälp av raderna "Ökning av långfristig upplåning" och "Förändring av leasingfinansiering" å ena sidan med raden "Investeringar inkl leasing" å andra sidan i kassaflödesanalysen. Den senare raden justeras ned med beloppet för årets ersättningsinvesteringar. In- o ch utbetalningsströ mmar Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader Summa B etalningsbeho v (Summa / 365 * 21) Antal dagar enligt finanspolicyn Kassa och bank Outnyttjade avtalade krediter Summa betalningsberedskap Antal dagar i budget A ntal dagar hö gre än In- och utbetalningsströmmar - definition. Innebär att likvida medel och outnyttjade krediter ställs i relation till en dags genomsnittliga "verksamhetens kostnader". Kvoten utvisar betalningsberedskapen i antal dagar. Vi kommenterar betalningsberedskapen i tertialsrapport, delårsrapport samt årsbokslut. Internfinans har information avseende storleken på likvida medel och outnyttjade krediter dag för dag.

98 98 (108) 4.7 Investeringsplan Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan Direktiv Trafik Trafiknämnden totalt 4 498, , , , , , , ,0 Citybanan (koncernfinansiering) 1) 304,9 412,0 427,0 443,0 352,0 364,0 498,0 0,0 Trafiken totalt 4 803, , , , , , , ,0 Vård Byggnader totalt (Landstingsfastigheter) 1 626, , , , , , , ,4 Maskiner, inventarier, IT samt ombyggn ext lokaler Hälso- och sjukvårdsnämnden 1,1 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 0,0 Stockholms läns sjukvårdsområde 83,1 102,0 65,6 65,6 65,6 65,6 65,6 0,0 Karolinska Universitetssjukhuset 309,0 359,0 288,0 228,0 188,0 188,0 163,0 0,0 Södertälje Sjukhus AB 19,4 23,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 0,0 Södersjukhuset AB 141,2 170,0 182,0 162,0 162,0 167,0 167,0 0,0 Danderyds Sjukhus AB 59,2 84,0 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 0,0 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 14,4 15,0 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 0,0 Folktandvården Stockholms Län AB 43,7 67,0 58,0 58,0 58,0 58,0 58,0 0,0 Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 9,1 9,9 20,2 14,9 9,9 9,9 9,9 0,0 Stockholm Care AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nya Karolinska Solna (NKS) 2 513, , , , , , ,7 400,0 varav utrustning 235,3 320,6 546, ,3 586,3 520,0 400,0 Vården totalt 3 193, , , , , , , ,4 Annan verksamhet Locum AB 9,7 4,0 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Kulturnämnden 0,7 0,4 0,6 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medicarrier AB 1,5 3,0 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 AB SLL Internfinans 0,0 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingsstyrelsen 128,0 225,8 161,1 105,6 79,0 75,3 74,2 74,2 Annan verksamhet totalt 140,0 233,2 166,8 109,6 82,9 79,3 78,1 78,1 TOTALT 9 764, , , , , , , ,4 varav statsbidrag

99 99 (108) 4.8 Resultaträkning Landstinget Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Ändring B13/P12 Plan 2014 Plan 2015 Verksamhetens intäkter % Skatteintäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Köpt hälso- och sjukvård, tandvård % Köpt trafik % Övriga kostnader % Summa verksamhetens kostnader % Resultat före avskrivningar Avskrivningar % Rörelseresultat Finansnetto Resultat

100 100 (108) 4.9 Taxor och avgifter Öppenvård Barn och ungdom under 18 år Avgift Besök inom primärvård och öppen specialistvård. Telefonrecept. Besök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska Besök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar. 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök Besök hos allmänläkare/distriktsläkare (vårdcentral), specialistläkare i allmänmedicin. Besök hos geriatriker. Besök hos specialistläkare. Besök på jourmottagning/närakut/lättakut. Besök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. Besök i dagvård (avgift per dag). Första besök hos geriatriker med remiss från allmänläkare. Första besök hos specialistläkare med remiss från allmänläkare och specialist i allmänmedicin. (gäller endast planerade besök). Besök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad. Avgift 200 kr 200 kr 350 kr 200 kr 400 kr 200 kr 0 kr 150 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling Avgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Gäller även första besöket. Första besök i sjukvårdande behandling hos: arbetsterapeut kurator dietist logoped psykolog sjukgymnast Avgift 100 kr 100 kr

101 101 (108) Efterföljande besök hos ovanstående. Besök på syncentral (gäller från första besöket). Besök hos distriktssköterska. Besök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska. 100 kr 100 kr 100 kr 0 kr Övriga avgifter Avgift Besök på röntgen, fys- och neurofyslab. Besök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept. Hembesök av läkare, extra avgift. Besök på BVC/MVC. Rådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept. Besök i dagsjukvård. Mammografiscreening. Bukaortascreening (ny avgift). Gynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). Påminnelseavgift. Expeditionsavgift. Egenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bil Tåg/flyg Egen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter). 200 kr 0 kr 100 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 200 kr 0 kr 0 kr 0 kr 50 kr 30 kr 140 kr 50 kr 140 kr 50 kr 50 kr 260 kr

102 102 (108) Sluten vård Barn och ungdom under 18 år. Personer över 18 år (inkl. personer över 70 år). Personer under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle. Avgift 0 kr 80 kr 40 kr Högkostnadsskydd Avgift Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) Högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. Högkostnadsskydd för sjukvård kr kr kr

103 103 (108) Avgift för uteblivet besök Avgift för uteblivet besök får tas ut till följd av att patienten uteblir från ett planerat besök och inte lämnar återbud minst fyra timmar före besöket. Som uteblivet besök räknas även om patienten kommer för sent till mottagningen och mer än halva besökstiden hunnit förlöpa. Läkarbesök, primärvård Läkarbesök, specialist Första besök på specialistmottagning med remiss från vårdcentral/husläkarmottagning/privat specialist i allmänmedicin Sjukvårdande behandling (inkl syncentral) Första besök hos paramedicinare Avgift 200 kr 350 kr 150 kr 100 kr 100 kr Hörselklinik och hjälpmedelscentral Besök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab 100 kr 200 kr Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedels rådgivning) uttas inte. OBS! Tidsgränsen för uteblivet besök gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. Vårdgivaren kan själv besluta om tidsgräns. Avgifter för asylsökande m.fl. Det finns ett särskilt regelverk som reglerar de avgifter som asylsökande ska betala för besök inom hälso- och sjukvården. Då det saknas ett formellt beslut om detta regelverk, lyfts frågan särskilt i denna budget. Allmänt Förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar reglerar vilka avgifter som den asylsökande själv ska vård till asylsökande barn under 18 år omedelbar vård och vård som inte kan anstå mödravård preventivmedelsrådgivning vård vid abort förlossningsvård åtgärder enligt smittskyddslagen För övrig hälso- och sjukvård betalar asylsökande vårdavgifter enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer (1, 3 st.,

104 104 (108) Avgifter som regleras enligt förordning 1994:362 Primärvård och öppen specialistvård för barn och ungdom under 18 år Förebyggande barn- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården Förlossningsvård Preventivmedelsrådgivning Vård och åtgärder enligt smittskyddslagen Besök hos läkare inom den offentliga primärvården (fr.o.m. 18 år) och läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare Annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga vården För att avgift 50 kr (25 kr) ska gälla vid specialiserad läkarvård (sjukvårdande behandling) krävs enligt förordningen remiss från primärvården. Om sådan remiss saknas betalar asylsökande vårdavgifter enligt de grunder som landstinget bestämmer. Avgift 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 50 kr 25 kr Remiss från akutmottagning likställs i avgiftsregelverket med remiss från primärvården. Om kravet på remiss inte är uppfyllt betalar asylsökande (för den vård de har rätt till), med några undantag, samma patientavgifter som folkbokförda i landstinget. De skillnader som förekommande avser; avgifter i slutenvård, egenavgifter för hjälpmedel samt avgift på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. För dessa områden betalar asylsökanden inte någon patientavgift. För läkarbesök (sjukvårdande behandling) vid gynmottagning betalar asylsökande 50 kr (25 kr) även om det saknas remiss från primärvården eller akutmottagning.

105 105 (108) Avgifter för intyg (HSN-taxan) Allmänt Den 1 januari 1991 slopades den statliga regleringen av avgiftssystemet i den öppna hälso- och sjukvården. Samtidigt upphävdes landstingsförbundets rekommendation om avgifter för viss vård utanför de allmänna försäkringskassornas betalningsskyldighet såsom hälsoundersökningar, intyg, utlåtanden, vaccinationer mm. Sedan dess beslutar landstinget självständigt om dessa taxor. Regelverket omfattar intyg och utlåtande, vaccinationer samt hälsoundersökningar som inte omfattas av den allmänna försäkringen. Patientgrupper Regelverket omfattar samtliga patientgrupper oavsett nationalitet, bosättningsort/land, försäkringsstatus eller ålder. Regelverket ska också användas när t ex försäkringsbolag eller myndighet önskar ett intyg. Vårdgivare Regelverket tillämpas av landstingsdrivna vårdgivare samt av privata vårdgivare som har vårdavtal med Stockholms läns landsting. Privata vårdgivare som har ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (nationella taxan) omfattas inte av reglerna. Momspliktiga intyg Regeringsrätten har nu klarlagt att åtgärder inom sjukvården som inte främst syftar till att skydda eller vårda en persons hälsa är momspliktiga. Åtgärderna ses inte som ett led i sjukvården. Det innebär att kroppsundersökningar, provtagningar eller utredningar som görs av legitimerad personal, med det huvudsakliga syftet att tillhandahålla fakta för att intyga ett sakförhållande för en tredje parts beslut, är momspliktiga. Det kan exempelvis Momssatsen är f.n. 25 procent. Undantag från moms De hälsoundersökningar som har till huvudsakligt syfte att skydda personens hälsa är undantagna från momsskyldighet. Även vaccinationer är undantagna från moms. Avgiftsnivåer för intyg Landstingets taxa delas in olika nivåer. Nedan redovisas de olika nivåerna samt avgift med och utan moms. Momssatsen är f.n. 25 procent. Nivå Avgift utan moms kr Avgift med moms kr Korta intyg Normala intyg Långa intyg Timtaxa

106 106 (108) Trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort. 790 kr 490 kr Kontantkupong. 20 kr 12 kr Pris per resa (förköpt enhetstaxa). 25 kr 15 kr SL-access. 20 kr -- Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort. 750 kr 450 kr Ö-kort (avgift per kort och år). 500 kr -- Kontantbiljett i hamntrafik. 45 kr 30 kr Färdtjänst Helt pris Övriga Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa. 70 kr -- Minimiavgift bil på gatan. 50 kr -- Högkostnadsskydd. 790 kr 490 kr

107 Stockholms läns landsting

108 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm socialdemokraterna@politik.sll.se 108 (108)