Finansreglemente för Heby kommunkoncern

Transkript

1 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Ks 7 Dnr 2009/ Finansreglemente för Heby kommunkoncern Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Finanspolicyn ändras till finansreglemente. Finansreglemente enligt förslag 29 januari 2013 antas. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 14 mars 2010 att anta Finanspolicy (HebyFS 2010:17), som bland annat lägger fast mål, riktlinjer och regler för kommunkoncernen för finansverksamheten. Härefter har kommunfullmäktige 23 april 2012, 51, beslutat om struktur för kommunens styrdokument. Av beslutet framgår bland annat att Policies, beslutas av kommunfullmäktige i syfte att tydliggöra kommunens förhållningssätt inom olika områden. En policy ska reglera vilket politiskt organ som ansvarar för policyn och när uppföljning av den ska ske. Riktlinjer, beslutas av styrelser, nämnder och beredningar i syfte att fastställa en mer detaljerad reglering av t. ex. ersättningsnivåer, tidsangivelser samt få en enhetlig hantering av vissa övergripande frågor. I reglementen kan däremot ges föreskrifter och bestämmelser med en högre detaljeringsgrad än det enligt kommunens struktur för styrdokument kan ges i policies. En jämförelse kan göras med kommunens reglemente för ersättning till kommunalt förtroendevalda. Eftersom kommunens aktuella finanspolicy innehåller både policies och riktlinjer bör det reviderade dokumentet betecknas reglemente i stället för policy. Huvudförändringen i föreslaget finansreglemente, i jämförelse med finanspolicyn, är att kommunens internbank ersätts med borgensåtagande. Den 1:a januari 2009 infördes inom företagssektorn begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder till intresseföretag. Även kommuner och kommunalt ägda bolag/koncerner omfattas av dessa regler. Ränteutgifter avseende skuld till den del skulden avser koncerninterna förvärv av delägarrätter får, som huvudregel inte dras av. För att ränteutgifter ska få dras av ska motsvarande ränteinkomster beskattas med minst 10 % hos mottagaren (här Heby kommun). Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

2 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 I budgeten för 2013 har finansdepartementet presenterat förslag om ytterligare begränsningar i avdragsrätten av koncerninternt uppkomna ränteutgifter. Förslaget, som antogs i budgetbeslut för år 2013 och tillämpas från och med 1 januari 2013, innebär att alla koncerninterna skulder omfattas av avdragsreglerna. Lagstiftning kring ränteavdragsbegränsningar, avseende interna lån inom den egna kommunkoncernen, innebär att avdragsbegränsningar gäller alla koncerninterna lån med undantaget att om mottagaren beskattas för ränteinkomsten med minst 10 %. Heby kommuns nuvarande finanspolicy (HebyFS 2010:17) föreskriver att externt kapital skall upplånas av kommunen för genom detta uppnå positiva effekter genom lägre risktagande och bättre räntevillkor för kommunkoncernen som helhet. Utifrån ovan angivna begränsning av rätten till avdrag för kommunkoncerninterna lån och därmed blir dessa räntor inte skattemässigt avdragsgilla bör finanspolicyn förändras så att koncerninternt bolag upptar lån, med Heby kommun som borgenär, i enlighet med den beskrivning som framgår av förslag till finansreglemente (se bilaga). Beslutsunderlag PM, 17 januari 2013 FS förslag, 17 januari 2013 FS 2010:17 med ändringar, 2 april 2012 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Finanspolicyn ändras till finansreglemente. Finansreglemente enligt förslag 29 januari 2013 antas. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Ekonomichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

3 Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN X HebyFS 200?:? Infördes i författningssamlingen den? Förslag 29 januari 2013 Finansreglemente för Heby kommunkoncern Kommunfullmäktige beslutade 1 den MötesDatum, om följande reglemente. 1 Beslutet ersätter Heby FS 2010:17; Kf 14 mars

4 Innehållsförteckning ALLMÄNT... 3 Övergripande mål för finansverksamheten... 3 Kapitalförsörjning... 3 Betalningsberedskap... 3 Ansvars- och befogenhetsfördelning... 4 Övergripande... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Upplåning... 4 Riskdefinitioner av betydelse vid upplåning är:... 4 Refinansieringsrisk... 4 Ränterisk... 4 Leasing... 5 Likviditetsplanering... 5 Likviditetsreserv... 5 Placeringar... 5 KOMMUNAL BORGEN... 6 Definitioner... 6 Ändamål... 6 Prövning av borgen... 6 Generella Risknivåer... 6 Generellt riskåtagande... 7 Borgensavgift och administrationsavgift... 7 Fondering av medel... 7 Regler... 7 Riskbedömning... 7 Säkerheter... 7 Försäkring... 7 Insyn... 8 Giltighetstid... 8 Beslut om borgensärenden

5 ALLMÄNT Detta finansreglemente reglerar finansverksamheten inom kommunkoncernen. Finansreglementet förutsätter samordning mellan Heby kommun och det helägda fastighetsbolaget och dess dotterbolag. Med kommunkoncern avses Heby kommun och de majoritetsägda bolagen och deras dotterbolag. Ett villkor för att Heby kommun ska lämna borgensgaranti till de majoritetsägda bolagen är att bolagens finansiella riskprofiler är i överensstämmelse med kommunens centrala riskprofil som återspeglas i detta dokument. Övergripande mål för finansverksamheten Kapitalförsörjning sker genom främmande/lånat eller eget kapital. Övergripande mål för finansverksamheten är att: säkerställa tillgång till finansiering på kort och lång sikt hantera de finansiella risker som uppstår i verksamheten sträva efter att uppnå bästa möjliga ränta säkerställa en god intern kontroll Finansreglementet lägger fast mål och regler för kommunkoncernen inom följande områden. beslutanderätt, organisation och rapportering koncernsamordning av finansverksamheten likviditetsplanering upplåning och leasing placering borgen och garantier Reglementet inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige ska fastställa enligt 8 kap 3 Kommunallagen. Av kommunfullmäktige fastställd finansreglemente reglerar tillsammans med attestreglemente och delegationsordning vilka instanser och befattningshavare som har rätt att ingå och underteckna avtal med mera för kommunens räkning. I lag om kommunal redovisning (1997:614) finns bestämmelser om bokföring och rapportering av finansiella transaktioner och ställning. Kapitalförsörjning Verksamheten ska bedrivas utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Vid upplåning och skuldförvaltning ska en lämplig balans mellan låg risk och lägsta möjliga finansieringskostnad eftersträvas. Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst, så kallade arbitrageaffär, är inte tillåten. Det innebär dock inte något hinder mot genomförandet av så kallad förfinansieringsåtgärd. Med det menas att vid en marknadsmässigt lämplig tidpunkt tidigarelägga upptagande av lån som inte omgående behövs för att finansiera en beslutad investering. Betalningsberedskap Brister i betalningsberedskapen kan ge upphov till likviditetsproblem vilket kan leda till svårigheter att genomföra investeringar, omsätta lån eller svårigheter att klara löpande betalningar. Bristande betalningsberedskap ska undvikas genom likviditetsplanering, likvida reserver och upplåningens utformning. Likvida reserver består av likvida tillgångar och lånelöften med mera. Likvida tillgångar är sådana tillgångar som med kort varsel kan omvandlas till bankmedel utan större kostnader. 3

6 Ansvars- och befogenhetsfördelning Övergripande För kommunkoncernen ska följande ansvars- och befogenhetsfördelning gälla. Kommunfullmäktige Beslutar om finansreglemente Beslutar om ramar/limits för upplåning samt övriga finansiella mål. Kommunstyrelsen Ansvarar för kommunens medelsförvaltning. Inom ramen för fullmäktiges delegation, beslutar styrelsen, eller den styrelsen utser, om upplåning, placering av medel, externa förvaltningsuppdrag samt förvaltning av andra organisationers medel. Kommunstyrelsen får rapportering från förvaltningen om utvecklingen inom finansverksamheten. Ansvarar för att löpande föra strategiska diskussioner samt följa utvecklingen inom finansverksamheten genom att ta del av den månadsvisa finansiella rapporteringen av aktuell belåning, aktuella räntekostnader samt beskrivning av omvärldssituationen. Att fatta beslut i finansiella ärenden som i jämförelse med den löpande finansverksamheten är nya eller är av ovanlig konstruktion. I de helägda bolagen bedrivs finansiell verksamhet i den omfattning som krävs för den löpande ekonomiska förvaltningen. I detta ingår att bedriva cash management och att i samråd med Kommunstyrelsen göra upplåningar och placeringar. Upplåning I lag om kommunal redovisning definieras vad som ska anses vara kort- respektive långfristig upplåning. I samband med beslut om årsbudget fattar kommunfullmäktige beslut om storleken av den långfristiga nyupplåning som ska gälla för budgetåret, så kallade limitar. Omsättning av gamla lån handläggs av och undertecknas av kommunens firmatecknare. Upplåning får genomföras för långfristiga finansieringar och för att trygga kommunens kortfristiga betalningsberedskap. Kommunens upplåning ska ske med beaktande av kommunens likviditetssituation och den egna investeringstakten. Upplåningen ska ske till lägsta möjliga kostnad, till betryggande säkerhet och utan spekulativa inslag. Riskdefinitioner av betydelse vid upplåning är: - Med refinansieringsrisk avses risken att Heby kommun inte kan refinansiera sina lån när så önskas eller ta upp ny finansiering på marknaden när behov uppstår eller att refinansiering endast kan ske till ofördelaktiga villkor. - Med ränterisk avses risken att låsa fast alltför stor del av upplåningen till hög fast ränta vid ett sjunkande ränteläge och risken att finansieringskostnaden ökar vid rörlig ränta. Refinansieringsrisk Refinansieringsrisken skall begränsas genom att förfallostrukturen avseende finansieringen sprids över tiden. Följande begränsningar gäller: - Maximalt får 20 % av skuldportföljen förfalla inom de närmaste 12 månaderna. - Övriga kapitalförfall skall spridas jämt över tiden så att maximalt 20 % av skuldportföljen förfaller ett enskilt år. Ränterisk Ränterisken skall begränsas genom fastställda restriktioner för andelen kort och lång räntebindning. Därigenom begränsas risken som en uppgång i marknadsräntan får. - Maximalt får 30 % av skuldportföljen ha en räntebindning som understiger 1 år. - Skuldportöljens räntebindning får inte överstiga 25% ett enskilt år. 4

7 - Skuldportföljens räntebindning bör inte överstiga 15% ett enskilt år. Leasing Alla typer av leasing (finansiell och operationell leasing) är att jämställa med upplåning och handläggs av Kommunstyrelsen samt omfattas av reglerna för upplåning i detta reglemente. Frågor och beslut om leasing som finansiering hanteras i samråd med Kommunstyrelsen. Leasing kan användas om kostnaden för hela leasingavtalet är lägre än traditionell finansiering. För att leasingavtal ska anses som bindande ska avtalet vara undertecknat behörig firmatecknare. Likviditetsplanering För att nå en effektiv penninghantering ska likviditetsplaneringen för hela kommunkoncernen vara samordnad och transparent mellan kommunens olika aktörer. Likviditetsplanerna ska vara rullande och avse in- och utbetalningar under de närmaste tolv månaderna och revideras två gånger per år. Härutöver ska större förväntade avvikelser i penningflödet utan anmaning rapporteras till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar för att förvaltningarnas och koncernföretagens planer sammanställs i en gemensam likviditetsplan för kommunkoncernen. Likviditetsreserv För att säkerställa en tillfredsställande likviditetsreserv ska Kommunstyrelsen säkerställa att likvida medel som motsvarar tre månaders nettoutflöde och som kan frigöras inom tre bankdagar finns att tillgå. Likvida medel definieras för kommunkoncernen som kassa, bank och plusgiro, outnyttjade, kontrakterade checkräkningskrediter och kreditfaciliteter (lånelöften m.m.), marknadsvärdet på placerade medel i omsättningsportföljen som kan frigöras inom två bankdagar. Kommunstyrelsen ska följa upp likviditetsrisken och göra en sammanställning som tydligt visar att likviditetsrisken hålls inom föreskrivna ramar. Överskottslikviditet ska i första hand användas enligt följande ordning 1. återbetala utestående krediter 2. placeras i enlighet med denna finansreglementets skrivningar Placeringar Dessa riktlinjer gäller placeringar som görs i finansiellt syfte. Vid placering av kommunens medel ska sådana placeringsformer väljas att bästa möjliga förräntning uppnås utan att kraven på lågt risktagande åsidosätts. Placeringar i utländsk valuta är inte tillåtna. Placering medges ej i företag som har som huvudsaklig inriktning att producera eller sälja krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror. Placering av kommunens likvida medel samt pensionsmedel får ske enligt följande: A. Räntebärande värdepapper utställda av svenska staten, svensk kommun/landsting eller garanterade av staten/kommun/landsting. Maximal löptid ett år för likvida medel och tio år för pensionsmedel. Andel 100 %. B. Räntebärande värdepapper utställda av svenska banker och kreditmarknadsbolag. Godkända av KS. Maximal löptid två år. Andel maximalt tio procent, dock högst tio procent av externt placerat kapital. C. På bankkonto i svensk bank, godkända av KS. Obegränsad löptid. För pensionsmedel får dessutom placering ske: A. Enligt de stadgar som antagits för Uppsala gemensamma pensionsstiftelse enligt beslut KF ; dnr 2012/166. 5

8 KOMMUNAL BORGEN Definitioner Vid enkel borgen är borgensmannen förpliktigad att betala det gäldenären själv inte kan återbetala. Detta innebär att borgenären (långivaren) måste visa att utmätning hos huvudgäldenären (låntagaren) misslyckats. Om långivaren trots dessa åtgärder inte får betalt får hänvändelse till borgensmannen ske för infriande av betalningsskyldigheten. Vid proprieborgen förbinder sig borgensmannen att teckna borgen såsom för egen skuld. En borgensförbindelse med sådan lydelse innebär att borgensmannen iklätt sig ett preliminärt ansvar för huvudgäldenärens (låntagarens) skuld. Detta medför att borgenären (långivaren) vid denna typ av borgen kan söka betalning antingen av huvudgäldenären (låntagaren) eller av borgensmannen. Proprieborgen är den mest vanliga borgensformen. En generell borgen är av variant av proprieborgen och är från risk synpunkt den mest heltäckande borgensformen. Den avser inte enbart säkerhet för befintlig skuld utan omfattar även tillkommande skuld till borgenären (långivaren). En generell borgen kan vara begränsad till beloppet men omfatta alla skuldförbindelser för lån, som huvudgäldenären (låntagaren) tagit upp och även innefatta av borgensmannen inte kända skuldförbindelser. Sammantaget innebär detta för borgensmannen, att denne står risk såsom för egen skuld för samtliga av huvudgäldenärens (låntagarens) skulder. Fyllnadsborgen är en variant på enkel borgen, som nyttjas i samband med lån där säkerhet lämnats även i form av panträtt i den belånade egendomen. Borgensmannens betalningsansvar inträder först sedan pantsäkerheten inte har befunnits räcka till för att betala låntagarens skuld. För Heby kommuns vidkommande utgör fyllnadsborgen säkerhet för bostadslån åt enskilda egnahemsägare, det s.k. kommunala förlustansvaret. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen då kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för huvudgäldenärens (låntagarens) räkning i det fall denne inte kan fullgöra sina åtaganden. Ändamål Syftet med att lämna kommunal borgen är att stimulera sådan verksamhet som kommunen har ett ansvar för, utan att kommunen får ett huvudmannaskap. Dessutom skall verksamheten vara till väsentlig nytta för kommunens innevånare. Detta innebär att verksamheten skall vara inom ramen för den verksamhet som kommunen själv kan bedriva, dvs. inom den kommunala kompetensen. Prövning av borgen Efter särskild prövning kan Heby kommunen lämna borgen till olika typer av organisationer. Denna prövning skall omfatta såväl den ekonomiska risken (en allsidig riskanalys och kreditprövning) som verksamhetens art. Heby kommun har generellt en restriktiv inställning till nya beslut om kommunal borgen. Generella Risknivåer Borgensåtaganden kan delas in i tre riskgrupper där åtaganden i riskgrupp ett har högsta risk. Indelning ser ut enligt följande: Riskgrupp I Föreningsåtaganden (både ideella och ekonomiska föreningar) Förlustgarantier för småhus enligt vissa tidigare statliga förordningar. Inga nya förlustgarantier eller borgen för småhus till enskild kommer att tecknas. Övriga åtaganden åt enskilda (både fysiska och juridiska personer) Riskgrupp II Delägda kommunala företag Riskgrupp III Helägda kommunala företag 6

9 Risknivåerna är utformade schablonmässigt utifrån hur stor procent av respektive riskgrupp, som inom två år kan utlösas och medföra kapitaltäckning för kommunen i sin roll som borgensman. Generellt riskåtagande Kommunfullmäktige ska varje år fastställa en övre borgensgräns för kommunen totalt samt en per riskgrupp. Den övre gränsen ger då uttryck för kommunens totala risknivå, som också utgör en indikation på kreditvärdighetens belastning genom borgensåtaganden. Borgensavgift och administrationsavgift Det förekommer att kommuner tar ut en särskild borgensavgift eller motsvarande som en särskild riskpremie. Det är således inte fråga om någon särskild utdelning utan en ren ersättning för en ökad risktagning. Att teckna en borgen innebär en minskad risk för banken (borgenären), vilket visas genom en lägre ränta. För Heby kommun (som borgensman) innebär detta istället en ökad risk och för detta kan kommunen begära en riskpremie. För lämnad borgen tar Heby kommun ut en i budget fastställd borgensavgift. I borgensavgiften inkluderas även kommuns administrativa omkostnader i samband med beviljande av kommunal borgen. Fondering av medel För att minska framtida risker med borgen skall Heby kommun fondera medel för viss lämnad borgen. Avsättning av skattemedel varje år ger borgensmannen (Heby kommunen) ett ökat riskmedvetande över lämnade borgensåtaganden. Avsatta medel skall endast få disponeras för infriad borgen. Kommunfullmäktige fattar årligen, i samband med budget och plan, beslut om fonderingens storlek. Regler Borgensteckning får endast ske för lån till investeringar i organisationer med säte i kommunen om det inte föreligger särskilda skäl för annat. Investeringen i sig ska bidra positivt till en stor andel av kommunens innevånare och vara till nytta för dessa. Nyttan bör inte vara allt för geografiskt eller demografiskt begränsad. Verksamhetens skall dessutom ha en varaktig karaktär och i övrigt ligga inom den kommunala kompetensen. Riskbedömning Beslut om borgen skall innehålla en bedömning av den risk kommunen tar. Bedömningen skall avse en kreditvärdering av låntagaren, bedömning av lån, låneobjekt och lånevillkor samt möjlighet att finansiera objektet på annat sätt och kostnaden för alternativ finansiering. Kommunens borgensåtagande får inte äventyra eller fördyra kostnaden för den egna upplåningen. För lämnande av borgen skall följande kriterier vara uppfyllda: Lånet skall vara upptaget i svenska kronor. Borgen beviljas inte för organisationer/personer som har skulder till staten gällande skatter eller arbetsgivaravgifter, har betalningsanmärkningar eller som tidigare inte skött sina åtagande och betalningar mot kommunen. Investering, som ligger till grund för borgensansökan, skall inte ha påbörjats innan ansökan om borgen kommer till kommunen. Den ekonomiska insatsen, med monetära medel, som en organisation själv gör ska motsvara minst 20 procent av den totala investeringen avseende riskgrupp I definierad ovan. Säkerheter Vid tecknande av borgen kan kommunen kräva säkerheter i olika former. Ytterligare belåning får inte ske i panträtt utan borgensmans/heby kommuns medgivande. Nedskrivning av borgensåtagande ska ske i takt med att lånebeloppet amorteras. Försäkring Investeringar som finansieras med lån där kommunal borgen beslutas skall vara försäkrat till ett värde som minst motsvarar Heby kommuns borgensåtagande. Heby kommun skall hållas underrättad om försäkringen hela den tid borgensåtagandet gäller. 7

10 Insyn Vid kommunal borgen ska Heby kommun ha tillgång till låntagarens löpande redovisning och årsredovisning. Kommunen ska som borgensman vid behov representeras i låntagarens beslutande organ. För enskild person ska på uppmaning av borgensmannen redogöra för sin ekonomiska situation. Större förändringar i låntagarens situation ska omedelbart meddelas borgensmannen. Giltighetstid Utgångspunkten för kommunal borgen är att den inte är tidsbegränsad. Om kommunen beslutar om tidsbegränsad borgen ska det tydligt framgå av beslutet annars är borgensåtagandet tills vidare. Dock ska Heby kommun som borgensman se till att det om möjligt av villkoren i skuldebrevet framgår att borgensmannen skriftligt kan begära att borgenären säger upp lånet till betalning. Beslut om borgensärenden Kommunfullmäktige beslutar om ett borgensåtagande överstiger kr. För belopp understigande kr och inom de av kommunfullmäktige beslutade borgensgränserna beslutar kommunstyrelsen. Ansökan om kommunal borgen ska ställas till kommunstyrelsen Detta reglemente träder i kraft den?. Annika Krispinsson Ordförande i kommunfullmäktige Lars Dalén Ekonomichef 8

11 MISSIV 1 (2) Datum 17 januari 2013 Lars Dalén, ekonomichef Kommunstyrelsen Finansreglemente, missiv Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Finanspolicyn ändras till finansreglemente. Finansreglemente enligt förslag 17 januari 2013 antas. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 14 mars 2010 att anta Finanspolicy (HebyFS 2010:17), som bland annat lägger fast mål, riktlinjer och regler för kommunkoncernen för finansverksamheten. Härefter har kommunfullmäktige 23 april 2012, 51, beslutat om struktur för kommunens styrdokument. Av beslutet framgår bland annat att Policies, beslutas av kommunfullmäktige i syfte att tydliggöra kommunens förhållningssätt inom olika områden. En policy ska reglera vilket politiskt organ som ansvarar för policyn och när uppföljning av den ska ske. Riktlinjer, beslutas av styrelser, nämnder och beredningar i syfte att fastställa en mer detaljerad reglering av t. ex. ersättningsnivåer, tidsangivelser samt få en enhetlig hantering av vissa övergripande frågor I reglementen kan däremot ges föreskrifter och bestämmelser med en högre detaljeringsgrad än det enligt kommunens struktur för styrdokument kan ges i policies. En jämförelse kan göras med kommunens reglemente för ersättning till kommunalt förtroendevalda. Eftersom kommunens aktuella finanspolicy innehåller både policies och riktlinjer bör det reviderade dokumentet betecknas reglemente i stället för policy. Utredning Huvudförändringen i föreslaget finansreglemente, i jämförelse med finanspolicyn, är att kommunens internbank ersätts med borgensåtagande. HEBY100 v Den 1:a januari 2009 infördes inom företagssektorn begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder till intresseföretag. Även kommuner och kommunalt ägda bolag/koncerner omfattas av dessa regler. Ränteutgifter avseende skuld till den del skulden avse koncerninterna förvärv av delägarrätter får, som huvudregel inte dras av. För att ränteutgifter ska få dras av ska motsvarande ränteinkomster beskattas med minst 10 % hos mottagaren (här Heby kommun). I budgeten för 2013 har finansdepartementet presenterat förslag om ytterligare begränsningar i avdragsrätten av koncerninternt uppkomna ränteutgifter. Förslaget, som antogs i budgetbeslut för år 2013 och tillämpas fr o m 1 januari 2013, innebär att alla koncerninterna skulder omfattas av avdragsreglerna. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se

12 Datum 2 (2) 28 feb -12 Lagstiftning kring ränteavdragsbegränsningar, avseende interna lån inom den egna kommunkoncernen, innebär att avdragsbegränsningar gäller alla koncerninterna lån med undantaget att om mottagaren beskattas för ränteinkomsten med minst 10 %. Ränteavdrag är dock ej möjliga om skuldförhållandet till övervägande del uppkommit för att intressegemenskapen ska ge väsentlig skatteförmån. Med huvudsaklig avses cirka 75% eller mer. Kring huruvida ränteavdraget skulle betraktas som rätt till ränteavdrag för kommuninternt koncernbolag är ännu ej rättsligt prövat varför tolkning av innebörden ej är klarlagd. Vidare kan ränteavdrag medges om skuldförhållandet som ligger till grund för ränteutgift är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Av den erfarenhet som uppkommit från räntesnurrelagen (SFS 2008:1343) har kommuner haft svårt att hävda affärsmässighet och inte fått räntekostnader skattemässigt avdragsgilla. Heby kommuns nuvarande finanspolicy (HebyFS 2010:17) föreskriver att externt kapital skall upplånas av kommunen för genom detta uppnå positiva effekter genom lägre risktagande och bättre räntevillkor för kommunkoncernen som helhet. Utifrån ovan angivna begränsning av rätten till avdrag för kommunkoncerninterna lån och därmed blir dessa räntor inte skattemässigt avdragsgilla bör finanspolicyn förändras så att koncerninternt bolag upptar lån, med Heby kommun som borgenär, i enlighet med den beskrivning som framgår av förslag till finansreglemente (se bilaga). I tjänsten Lars Dalén, ekonomichef

13 Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN X HebyFS 2010:17 Infördes i författningssam lingen den 2 april 2012 Förslag x janauri 2013 Finansreglemente Finanspolicy för Heby kommunkoncern; Kommunfullmäktige beslutade 1 den om denna detta reglemente policy. ALLMÄNT Denna finanspolicy reglerar den löpande finansverksamheten inom kommunkoncernen. Finanspolicyn förutsätter att en samordning och överenskommelse mellan Heby kommun och det helägda fastighetsbolaget och dess dotterbolag har accepterats av båda parter i policy, ägardirektiv och/eller avtal. Med kommunkoncern avses Heby kommun och de majoritetsägda bolagen och deras dotterbolag. I kommunkoncernen sköts den finansiella verksamheten i koncernfinansfunktionen som ligger placerad inom kommunledningskontorets ekonomienhet. De majoritetsägda bolagen ska upprätta egna finanspolicys som fastställs av respektive bolags styrelse. Dessa ska vara i överensstämmelse med Heby kommuns finanspolicy. Ett villkor för att Heby kommun ska lämna kapitaltäckningborgensgaranti till de majoritetsägda bolagen är att bolagens finansiella riskprofiler är i överensstämmelse med kommunens centrala riskprofil som återspeglas i detta dokument. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FINANSVERKSAMHETEN Kapitalförsörjning sker genom främmande/lånat eller eget kapital. Övergripande mål för finansverksamheten är att inom de riktlinjer som denna policy fastställer: - säkerställa tillgång till finansiering på kort och lång sikt - hantera de finansiella risker som uppstår i verksamheten - sträva efter att uppnå bästa möjliga räntaenetto 1 Beslutet ersätter HebyFS 2009: :17 Kf X/2013. PM, 14 mars 2010, U

14 - säkerställa en god intern kontroll (Tillägg markerat stycke s.3) I fullmäktiges årliga budget beslutas om olika beloppsgränser etc. Dessa beslut omfattar även finansverksamheten. All upplåning av externt kapital ska gå via internbanken. Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är att säkerställa kommunkoncernens betalningsförmåga. Det innebär att medelsförvaltningen ska medverka till att kapitalanvändning och kapitalanskaffning långsiktigt blir kostnads- och intäktseffektiv med beaktande av säkerhetsaspekten. Inom ramen för denna uppgift policyn, samt inom fastställda riskmått, ska en balans mellan en så god avkastning och en så låg upplåningskostnad som möjligt eftersträvas. I lag om kommunal redovisning (1997:614) finns bestämmelser om bokföring och rapportering av finansiella transaktioner och ställning. KAPITALFÖRSÖRJNING Verksamheten ska bedrivas utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Vid upplåning och skuldförvaltning ska en lämplig balans mellan låg risk och lägsta möjliga finansieringskostnad eftersträvas. Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst, så kallade arbitrageaffär, är inte tillåten. Det innebär dock inte något hinder mot genomförandet av så kallad förfinansieringsåtgärd. Med det menas att vid en marknadsmässigt lämplig tidpunkt tidigarelägga upptagande av lån som inte omgående behövs för att finansiera en beslutad investering. BETALNINGSBEREDSKAP Brister i betalningsberedskapen kan ge upphov till likviditetsproblem vilket kan leda till svårigheter att genomföra investeringar, omsätta lån eller svårigheter att klara löpande betalningar. Bristande betalningsberedskap ska undvikas genom likviditetsplanering, likvida reserver och upplåningens utformning. Likvida reserver består av likvida tillgångar och lånelöften med mera. Likvida tillgångar är sådana tillgångar som med kort varsel kan omvandlas till bankmedel utan större kostnader. FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING Finanspolicyn omfattar all finansiell verksamhet i kommunkoncernen och den verksamhet som bedrivs av Koncernfinansfunktionen. REVIDERING AV FINANSPOLICYN Finanspolicyn ska revideras vid behov, dock minst en gång per mandatperiod och skall ske på initiativ av... FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING Nedanstående flyttats i förslag till finansreglemente till inledande nytt stycke s. 2 under rubriken Övergripande mål för finansverksamheten 2

15 Finansreglementet lägger fast mål, riktlinjer och regler för kommunkoncernen inom följande områden. beslutanderätt, organisation och rapportering koncernsamordning av finansverksamheten likviditetsplanering upplåning och leasing placering utlåning borgen och garantier Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige ska fastställa enligt 8 kap 3 Kommunallagen. Av kommunfullmäktige fastställd finanspolicy reglerar tillsammans med attestreglemente och delegationsordning vilka instanser och befattningshavare som har rätt att ingå och underteckna avtal med mera för kommunens räkning. KOMMUNEN OCH DE KOMMUNALA FÖRETAGEN För att hantera kommunkoncernens ekonomi effektivt måste alla finansiella frågor samordnas inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar. Samordningen mellan kommunen och de kommunala företagen regleras i denna policy samt i ägardirektiv och/eller avtal. Med kommunkoncernen förstås i detta sammanhang de hel- och samägda företag där kommunen har ett majoritetsinflytande. Jfr ovan!! Andra kommunägda bolag där kommunen inte har majoritetsinflytande ingår inte i begreppet kommunkoncern. Om samtliga ägare är överens om och avtalat om att Heby kommuns koncernfinansfunktions verksamhetsområde även ska omfatta ett sådant bolag omfattas även detta bolag av denna finanspolicy. ANSVARS- OCH BEFOGENHETSFÖRDELNING Övergripande För kommunkoncernen ska följande ansvars- och befogenhetsfördelning gälla för koncernfinansfunktionen verksamheten. Kommunfullmäktige Beslutar om finansreglemente. övergripande riktlinjer och policy för kommunen och dess företag. Beslutar om ramar/limits för upp- och utlåning samt övriga finansiella mål. Kommunstyrelsen Ansvarar för kommunens medelsförvaltning. 3

16 Inom ramen för fullmäktiges delegation, beslutar styrelsen, eller den styrelsen utser, om upplåning, placering av medel, externa förvaltningsuppdrag samt förvaltning av andra organisationers medel. Kommunstyrelsen får tertialvis rapportering från förvaltningen om utvecklingen inom finansverksamheten. Ansvarar för att löpande föra strategiska diskussioner samt följa utvecklingen inom finansverksamheten genom att ta del av den månadsvisa finansiella rapporteringen av aktuell belåning, aktuella räntekostnader samt beskrivning av omvärldssituationen. Att fatta beslut i finansiella ärenden som i jämförelse med den löpande finansverksamheten är nya eller är av ovanlig konstruktion. I de helägda bolagen bedrivs finansiell verksamhet i den omfattning som krävs för den löpande ekonomiska förvaltningen. I detta ingår att bedriva cash management och att i samråd tillsammans med koncernfinansfunktionen Kommunstyrelsen göra upplåningar och placeringar. Andra lösningar kan tillåtas efter beslut av koncernfinansfunktionen och/eller kommunstyrelsen. De kommunala företagen Respektive styrelse ska fastställa en finanspolicy som i tillämpliga delar ska baseras på av kommunfullmäktige fastställd policy och med beaktande av ägardirektiv och avtal. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamhet och risker. UTLÅNING Utlåning får ske till kommunens majoritetsägda bolag efter beslut i kommunfullmäktige. Syftet med intern utlåning är att samordna kommunkoncernens medel för att minimera den totala finansieringskostnaden Eventuell utlåning till extern motpart ska utredas och beslutas av kommunfullmäktig i särskild ordning. KOMMUNENS FÖRVALTNING AV ANDRA ORGANISATIONERS MEDEL Koncernfinansfunktionen kan administrera annan organisations medel. I sådant fall ska ett förvaltningsavtal upprättas. Kommunen får inte åta sig förvaltningsuppdrag som innebär att risktagande etc går utöver den policy som gäller för kommunens egen medelsförvaltning. Kommunstyrelsen beslutar om sådana förvaltningsuppdrag. UPPLÅNING Upplåning får genomföras för långfristiga finansieringar och för att trygga kommunens kortfristiga betalningsberedskap. Kommunens upplåning ska ske med beaktande av kommunens likviditetssituation och den egna investeringstakten. Upplåningen ska ske till lägsta möjliga kostnad, till betryggande säkerhet och utan spekulativa inslag. 4

17 Riskdefinitioner av betydelse vid upplåning är: - Med refinansieringsrisk avses risken att Heby kommun inte kan refinansiera sina lån när så önskas eller ta upp ny finansiering på marknaden när behov uppstår eller att refinansiering endast kan ske till ofördelaktiga villkor. - Med ränterisk avses risken att låsa fast alltför stor del av upplåningen till hög fast ränta vid ett sjunkande ränteläge och risken att finansieringskostnaden ökar vid rörlig ränta. Refinansieringsrisk Refinansieringsrisken skall begränsas genom att förfallostrukturen avseende finansieringen sprids över tiden. Följande begränsningar gäller: - Maximalt får 20 % av skuldportföljen förfalla inom de närmaste 12 månaderna. - Övriga kapitalförfall skall spridas jämt över tiden så att maximalt 20 % av skuldportföljen förfaller ett enskilt år. Ränterisk Ränterisken skall begränsas genom fastställda restriktioner för andelen kort och lång räntebindning. Därigenom begränsas risken som en uppgång i marknadsräntan får. - Maximalt får 30 % av skuldportföljen ha en räntebindning som understiger 1 år. - Skuldportöljens räntebindning får inte överstiga 25% ett enskilt år. - Skuldportföljens räntebindning bör inte överstiga 15% ett enskilt år. Genom att sprida kreditförfallen i låneportföljen jämt över tiden minimeras refinansieringsrisken (risken att upplåning inte kan ske eller endast kan ske med väsentligt ökade kostnader). Andelen räntebindning får variera inom nedan angivna intervall beroende på ränteläge. Avvikelser från dessa rapporteras till kommunstyrelsen. GODKÄNDA INSTRUMENT VID FINANSIERING För finansiering får följande instrument användas: Reverslån, Kommuncertifikat, Det är endast tillåtet att låna i utländsk valuta om alla flöden kopplade till finansieringen kurssäkras. Upplåning i form av lån i utländsk valuta, konverterad till svenska kronor på ett sådant sätt att endast kassaflöden i SEK uppstår, är att betrakta som upplåning i svenska kronor. Nedanstående flyttats till inledning under rubriken UPPLÅNING s.4 I lag om kommunal redovisning definieras vad som ska anses vara kort- respektive långfristig upplåning. I samband med beslut om årsbudget fattar kommunfullmäktige beslut om storleken av den långfristiga nyupplåning som ska gälla för budgetåret, så kallade limitar. Omsättning av gamla lån handläggs av och undertecknas av kommunens firmatecknare. 5

18 LEASING Alla typer av leasing (finansiell och operationell leasing) är att jämställa med upplåning och handläggs av Kommunstyrelsen samt omfattas av reglerna för upplåning i denna policy. Frågor och beslut om leasing som finansiering hanteras i samråd med koncernens finansfunktion Kommunstyrelsen. Leasing kan användas om kostnaden för hela leasingavtalet är lägre än traditionell finansiering. För att leasingavtal ska anses som bindande ska avtalet vara undertecknat behörig firmatecknare. LIKVIDITETSPLANERING För att nå en effektiv penninghantering ska likviditetsplaneringen för hela kommunkoncernen vara samordnad. Likviditetsplanerna ska vara rullande och avse in- och utbetalningar under de närmaste tolv månaderna och revideras två gånger per år. Härutöver ska större förväntade avvikelser i penningflödet utan anmaning rapporteras till Koncernfinansfunktionen Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar för att förvaltningarnas och koncernföretagens planer sammanställs i en gemensam likviditetsplan för kommunkoncernen. LIKVIDITETSRESERV För att säkerställa en tillfredsställande likviditetsreserv ska koncernfinansfunktionen Kommunstyrelsen säkerställa att likvida medel som motsvarar tre månaders nettoutflöde och som kan frigöras inom tre bankdagar finns att tillgå. Likvida medel definieras för kommunkoncernen som kassa, bank och plusgiro, outnyttjade, kontrakterade checkräkningskrediter och kreditfaciliteter (lånelöften m.m.), marknadsvärdet på placerade medel i omsättningsportföljen som kan frigöras inom två bankdagar. Kommunstyrelsen Koncernfinansfunktionen ska följa upp likviditetsrisken och göra en sammanställning som tydligt visar att likviditetsrisken hålls inom föreskrivna ramar. Överskottslikviditet ska i första hand användas enligt följande ordning 1. återbetala utestående krediter 2. finansiera koncernens investeringar 3. placeras i enlighet med denna finanspolicys skrivningar PLACERINGAR Dessa riktlinjer gäller placeringar som görs i finansiellt syfte. Vid placering av kommunens medel ska sådana placeringsformer väljas att bästa möjliga förräntning uppnås utan att kraven på lågt risktagande åsidosätts. Placeringar i utländsk valuta är inte tillåtna. Placering medges ej i företag som har som huvudsaklig inriktning att producera eller sälja krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror. Placering av kommunens likvida medel samt pensionsmedel får ske enligt följande: A. Räntebärande värdepapper utställda av svenska staten, svensk kommun/landsting eller garanterade av staten/kommun/landsting. Maximal löptid ett år för likvida medel och tio år för pensionsmedel. Andel 100 %. 6

19 B. Räntebärande värdepapper utställda av svenska banker och kreditmarknadsbolag. Godkända av KS. Maximal löptid två år. Andel maximalt tio procent, dock högst tio procent av externt placerat kapital. C. På bankkonto i svensk bank, godkända av KS. Obegränsad löptid. D. Utlåning till av kommunen helägda företag. Obegränsad löptid. För pensionsmedel får dessutom placering ske: E. Enligt de stadgar som antagits för Uppsala gemensamma pensionsstiftelse enligt beslut KF ; dnr 2012/166. F. Kapitalgaranterade produkter som värdepapper (maximal andel 25 % med begränsad löptid på tio år), aktieindexobligationer (maximal andel 40 % med begränsad löptid på tio år) eller liknande instrument som baseras på ovanstående tillgångar A och B med de begränsningar som angivits under A respektive B. KOMMUNAL BORGEN DEFINITIONER Vid enkel borgen är borgensmannen förpliktigad att betala det gäldenären själv inte kan återbetala. Detta innebär att borgenären (långivaren) måste visa att utmätning hos huvudgäldenären (låntagaren) misslyckats. Om långivaren trots dessa åtgärder inte får betalt får hänvändelse till borgensmannen ske för infriande av betalningsskyldigheten. Vid proprieborgen förbinder sig borgensmannen att teckna borgen såsom för egen skuld. En borgensförbindelse med sådan lydelse innebär att borgensmannen iklätt sig ett preliminärt ansvar för huvudgäldenärens (låntagarens) skuld. Detta medför att borgenären (långivaren) vid denna typ av borgen kan söka betalning antingen av huvudgäldenären (låntagaren) eller av borgensmannen. Proprieborgen är den mest vanliga borgensformen. En generell borgen är av variant av proprieborgen och är från risk synpunkt den mest heltäckande borgensformen. Den avser inte enbart säkerhet för befintlig skuld utan omfattar även tillkommande skuld till borgenären (långivaren). En generell borgen kan vara begränsad till beloppet men omfatta alla skuldförbindelser för lån, som huvudgäldenären (låntagaren) tagit upp och även innefatta av borgensmannen inte kända skuldförbindelser. Sammantaget innebär detta för borgensmannen, att denne står risk såsom för egen skuld för samtliga av huvudgäldenärens (låntagarens) skulder. Fyllnadsborgen är en variant på enkel borgen, som nyttjas i samband med lån där säkerhet lämnats även i form av panträtt i den belånade egendomen. Borgensmannens betalningsansvar inträder först sedan pantsäkerheten inte har befunnits räcka till för att betala låntagarens skuld. För Heby kommuns vidkommande utgör fyllnadsborgen säkerhet för bostadslån åt enskilda egnahemsägare, det s.k. kommunala förlustansvaret. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen då kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för huvudgäldenärens (låntagarens) räkning i det fall denne inte kan fullgöra sina åtaganden. 7

20 ÄNDAMÅL Syftet med att lämna kommunal borgen är att stimulera sådan verksamhet som kommunen har ett ansvar för, utan att kommunen får ett huvudmannaskap. Dessutom skall verksamheten vara till väsentlig nytta för kommunens innevånare. Detta innebär att verksamheten skall vara inom ramen för den verksamhet som kommunen själv kan bedriva, dvs. inom den kommunala kompetensen. PRÖVNING AV BORGEN Efter särskild prövning kan Heby kommunen lämna borgen till olika typer av organisationer. Denna prövning skall omfatta såväl den ekonomiska risken (en allsidig riskanalys och kreditprövning) som verksamhetens art. Heby kommun har generellt en restriktiv inställning till nya beslut om kommunal borgen. GENERELLA RISKNIVÅER Borgensåtaganden kan delas in i tre riskgrupper där åtaganden i riskgrupp ett har högsta risk. Indelning ser ut enligt följande: Riskgrupp I Föreningsåtaganden (både ideella och ekonomiska föreningar) Förlustgarantier för småhus enligt vissa tidigare statliga förordningar. Inga nya förlustgarantier eller borgen för småhus till enskild kommer att tecknas. Övriga åtaganden åt enskilda (både fysiska och juridiska personer) Riskgrupp II Delägda kommunala företag Riskgrupp III Helägda kommunala företag Risknivåerna är utformade schablonmässigt utifrån hur stor procent av respektive riskgrupp, som inom två år kan utlösas och medföra kapitaltäckning för kommunen i sin roll som borgensman. GENERELLT RISKÅTAGANDE Kommunfullmäktige ska varje år fastställa en övre borgensgräns för kommunen totalt samt en per riskgrupp. Den övre gränsen ger då uttryck för kommunens totala risknivå, som också utgör en indikation på kreditvärdighetens belastning genom borgensåtaganden. I riskgrupp III där de allmännyttiga bostadsföretagens borgen ingår har kommunen utan krav på säkerhet iklätt sig en risk och tillika en hög beloppsmässig borgensnivå. Det finns därför ett stort intresse för kommunen att minska borgensnivån genom att lämna ett motsvarande direktlån till helägda kommunala företag. Inom ramen för lämnad borgen skall helägda kommunala företag vid låneomsättningar och vid nyupptagna krediter göra det genom Heby kommun. Genom förfarandet omvandlas en borgensrisk till en lånefordran, som balanseras mot balansräkningens skuldsida för upptagna lån i kommunens redovisning. Kommunens risk minskas inte men kreditvärdigheten förbättras genom att borgensåtagandena blir reducerade. BORGENSAVGIFT OCH ADMINISTRATIONSAVGIFT 8

21 Det förekommer att kommuner tar ut en särskild borgensavgift eller motsvarande som en särskild riskpremie. Det är således inte fråga om någon särskild utdelning utan en ren ersättning för en ökad risktagning. Att teckna en borgen innebär en minskad risk för banken (borgenären), vilket visas genom en lägre ränta. För Heby kommun (som borgensman) innebär detta istället en ökad risk och för detta kan kommunen begära en riskpremie. För lämnad borgen tar Heby kommun inte ut någon en i budget fastställd borgensavgift. I Heby kommun tas det heller inte ut någon annan borgensavgiften inkluderas även kommuns administrativa omkostnader avgift i samband med beviljande av kommunal borgen. FONDERING AV MEDEL För att minska framtida risker med borgen skall Heby kommun fondera medel för viss lämnad borgen. Avsättning av skattemedel varje år ger borgensmannen (Heby kommunen) ett ökat riskmedvetande över lämnade borgensåtaganden. Avsatta medel skall endast få disponeras för infriad borgen. Kommunfullmäktige fattar årligen, i samband med budget och plan, beslut om fonderingens storlek. RIKTLINJER REGLER Borgensteckning får endast ske för lån till investeringar i organisationer med säte i kommunen om det inte föreligger särskilda skäl för annat. Investeringen i sig ska bidra positivt till en stor andel av kommunens innevånare och vara till nytta för dessa. Nyttan bör inte vara allt för geografiskt eller demografiskt begränsad. Verksamhetens skall dessutom ha en varaktig karaktär och i övrigt ligga inom den kommunala kompetensen. RISKBEDÖMNING Beslut om borgen skall innehålla en bedömning av den risk kommunen tar. Bedömningen skall avse en kreditvärdering av låntagaren, bedömning av lån, låneobjekt och lånevillkor samt möjlighet att finansiera objektet på annat sätt och kostnaden för alternativ finansiering. Kommunens borgensåtagande får inte äventyra eller fördyra kostnaden för den egna upplåningen. För lämnande av borgen skall följande kriterier vara uppfyllda: Lånet skall vara upptaget i svenska kronor. Borgen beviljas inte för organisationer/personer som har skulder till staten för skatter eller arbetsgivaravgifter, har betalningsanmärkningar eller om tidigare inte skött sina åtagande och betalningar mot kommunen. Investering, som ligger till grund för borgensansökan, skall inte ha påbörjats innan ansökan om borgen kommer till kommunen. Den ekonomiska insatsen, med monetära medel, som en organisation själv gör ska motsvara minst 20 procent av den totala investeringen, avseende riskgrupp I definierad ovan. SÄKERHETER Vid tecknande av borgen kan kommunen kräva säkerheter i olika former. Ytterligare belåning får inte ske i panträtt utan borgensmans/heby kommuns medgivande. Nedskrivning av borgensåtagande ska ske i takt med att lånebeloppet amorteras. FÖRSÄKRING 9

22 Investeringar som finansieras med lån där kommunal borgen beslutas skall vara försäkrat till ett värde som minst motsvarar Heby kommuns borgensåtagande. Heby kommun skall hållas underrättad om försäkringen hela den tid borgensåtagandet gäller. INSYN Vid kommunal borgen ska Heby kommun ha tillgång till låntagarens löpande redovisning och årsredovisning. Kommunen ska som borgensman vid behov representeras i låntagarens beslutande organ. För enskild person ska på uppmaning av borgensmannen redogöra för sin ekonomiska situation. Större förändringar i låntagarens situation ska omedelbart meddelas borgensmannen. GILTIGHETSTID Utgångspunkten för kommunal borgen är att den inte är tidsbegränsad. Om kommunen beslutar om tidsbegränsad borgen ska det tydligt framgå av beslutet annars är borgensåtagandet tills vidare. Dock ska Heby kommun som borgensman se till att det om möjligt av villkoren i skuldebrevet framgår att borgensmannen skriftligt kan begära att borgenären säger upp lånet till betalning. BESLUT OM BORGENSÄRENDEN Kommunfullmäktige beslutar om ett borgensåtagande överstiger kr. För belopp understigande kr och inom de av kommunfullmäktige beslutade borgensgränserna beslutar kommunstyrelsen. Ansökan om kommunal borgen ska ställas till kommunstyrelsen Denna policy träder i kraft den Annika Krispinsson Gösta Persson Kommunfullmäktiges ordförande Lars Dalén Torbjörn Larsén Ekonomichef 10

23 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (3) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Ks 8 Dnr 2013/ Gäldenärsbyte Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Gäldenärsbyte från Heby kommun till Hebygårdar AB (HGAB) respektive Hebyfastigheter AB (HFAB) för internlån, enligt bilagd förteckning, som upptagits av Heby kommun för dessa bolags räkning, godkänns. Den sammanlagda summan kommunen borgar för genom gäldenärsbytet uppgår till kr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Hebyfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 250 miljoner kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Hebygårdar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 350 miljoner kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige godkänner att Heby kommun, i enlighet med kommunens finansreglemente, är borgenär för den kredit HFAB/HGAB upptar via nyupplåning, som uppgår till belopp kr , för den nyupplåning bolagen behöver göra för att återbetala den del Heby kommun lånat bolagen. Kommunfullmäktige godkänner att Heby kommun går i borgen, såsom för egen skuld, för den ränteswap (upptaget som objekt 2020 i bilagan bland externa lån) gentemot Nordea bank Finland Abp och som genom gäldenärsbytet överförs som skuld till Hebygårdar AB. Sammanfattning I enlighet med tidigare finanspolicy har Heby kommun agerat som låntagare för kommunkoncernen. Målet har varit att uppnå lägre risk och lägre upplåningsräntor. Den skärpning som gjorts i regeringens budget av de avdragsregler som gäller för kommuninterna lån gör att rätten till ränteavdrag inte är möjliga på det sätt som varit möjligt tidigare. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

24 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Att fortsätta internlåna och hävda affärsmässighet har utifrån tidigare bedömning av räntesnurror visat sig vara svårt för kommuner. För kommunens bolag och för de räntor som avser kommunkoncerninterna lån bör den risk de innebär minimeras genom att de lån som är upptagna genom internlån för kommunala bolags räkning övertagas av bolagen med Heby kommun som borgenär, enligt aktuellt finansreglemente. Kontakt är tagen med de två aktuella långivare, Kommuninvest och Nordea, som berörs och de är villiga att göra ett gäldenärsbyte med samma lånevillkor och löptider med Hebyfastigheter och Hebygårdar som gäldenär och Heby kommun som borgenär. Beslutsunderlag PM, 17 januari bilaga Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Gäldenärsbyte från Heby kommun till Hebygårdar AB (HGAB) respektive Hebyfastigheter AB (HFAB) för internlån, enligt bilagd förteckning, som upptagits av Heby kommun för dessa bolags räkning, godkänns. Den sammanlagda summan kommunen borgar för genom gäldenärsbytet uppgår till kr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Hebyfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 250 miljoner kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Hebygårdar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 350 miljoner kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige godkänner att Heby kommun, i enlighet med kommunens finansreglemente, är borgenär för den kredit HFAB/HGAB upptar via nyupplåning, som uppgår till belopp kr , för den nyupplåning bolagen behöver göra för att återbetala den del Heby kommun lånat bolagen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

25 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (3) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Kommunfullmäktige godkänner att Heby kommun går i borgen, såsom för egen skuld, för den ränteswap (upptaget som objekt 2020 i bilagan bland externa lån) gentemot Nordea bank Finland Abp och som genom gäldenärsbytet överförs som skuld till Hebygårdar AB. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Ekonomichef Hebyfastigheter AB Hebygårdar AB Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 PM GÄLDENÄRSBYTE 1 (2) Datum 17 januari 2013 Lars Dalén, ekonomichef Kommunstyrelsen Gäldenärsbyte, förslag Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Gäldenärsbyte från Heby kommun till Hebygårdar AB (HGAB) respektive Hebyfastigheter AB (HFAB) för internlån, enligt bilagd förteckning, som upptagits av Heby kommun för dessa bolags räkning, godkänns. Den sammanlagda summan kommunen borgar för genom gäldenärsbytet uppgår till kr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Hebyfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 250 miljoner kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Hebygårdar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 350 miljoner kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige godkänner att Heby kommun, i enlighet med kommunens finansreglemente, är borgenär för den kredit HFAB/HGAB upptar via nyupplåning, som uppgår till belopp kr , för den nyupplåning bolagen behöver göra för att återbetala den del Heby kommun lånat bolagen. Kommunfullmäktige godkänner att Heby kommun går i borgen, såsom för egen skuld, för den ränteswap (upptaget som objekt 2020 i bilagan bland externa lån) gentemot Nordea bank Finland Abp och som genom gäldenärsbytet överförs som skuld till Hebygårdar AB. HEBY100 v Utredning I enlighet med tidigare finanspolicy har Heby kommun agerat som låntagare för kommunkoncernen. Målet har varit att uppnå lägre risk och lägre upplåningsräntor. Den skärpning som gjorts i regeringens budget av de avdragsregler som gäller för kommuninterna lån gör att rätten till ränteavdrag inte är möjliga på det sätt som varit möjligt tidigare. Att fortsätta internlåna och hävda affärsmässighet har utifrån tidigare bedömning av räntesnurror visat sig vara svårt för kommuner. För kommunens bolag och för de räntor som avser kommunkoncerninterna lån bör den risk de innebär minimeras genom att de lån som är upptagna genom internlån för kommunala bolags räkning övertagas av bolagen med Heby kommun som borgenär, enligt aktuellt finansreglemente. Kontakt är tagen med de två aktuella långivare, Kommuninvest och Nordea, som berörs och de är villiga att göra ett gäldenärsbyte med samma lånevillkor och löptider med Hebyfastigheter och Hebygårdar som gäldenär och Heby kommun som borgenär. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se

27 Datum 2 (2) 28 januari 2013 Av bilaga framgår de lån som är upptagna för kommunala bolags räkning och således aktuella för gäldenärsbyte samt den del som Heby kommun lånat ut av sitt eget kapital. I tjänsten Lars Dalén, ekonomichef

28 Bilaga Överföres till Hebygårdar Lån nr Belopp Ränta Räntebetalning ,57% Kvartalsvis ,10% Kvartalsvis ,35% Kvartalsvis ,83% Kvartalsvis ,1% tom Årsvis tom sen 3 m stibor +0,74% sen kvartalsvis Överföres till Hebyfastigheter Lån nr Belopp Ränta Räntebetalning ,87% Årsvis

29 Amortering Slutdag per kv Ingen Ingen Ingen per år Amortering Slutdag per år

30 Skuldebrev Externa lån Obj Benämning/Obj Per Amortering Jan Amortering Feb Per sista feb Obj Benämning/Obj Hebygårdar AB Lån nr 5 Hebyfastigheter Lån nr 8 Hebygårdar Kommuninvest Lån nr 10 Hebygårdar AB Kommuninvest 9512 Lån nr 12 Hebygårdar AB Lån nr 13 Hebyfastigheter AB Kommuninvest Lån nr 14 Hebygårdar AB Lån nr 15 Hebygårdar AB Nordea Lån nr 16 Hebyfastigheter AB Lån nr 17 Hebyfastigheter Lån nr 18 Hebygårdar Kommuninvest 9519 Lån nr 19 Hebygårdar AB Kommuninvest Lån nr 20 Hebygårdar AB Kommuninvest Summa skuldebrev Summa externa lån Skillnad skuldebrev - lån

31

32 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Ks 15 Dnr 2012/ Likabehandlingsplan Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Likabehandlingsplan antas. Sammanfattning Förvaltningen presenterar Heby kommuns likabehandlingsplan vilken är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i lagen (2008:567) mot diskriminering i arbetslivet. Den är reviderad utifrån utvärdering av Likabehandlingsplan Planen kompletteras med förvaltningens handlingsplan med aktiviteter. Verksamhetsutskottet beslutade i 158, 12 december 2012 att föreslå kommunstyrelsen att anta likabehandlingsplan Beslutsunderlag Vu 158, 12 december 2012 FS förslag, 19 december 2012 FS 2009:27, 19 oktober 2009 Förslag Marie Wilén(C) med bifall av David Olsson (M): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Likabehandlingsplan antas. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Personalchef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

33

34 Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN X HebyFS 200?:? Infördes i författningssamlingen den? Likabehandlingsplan Kommunfullmäktige beslutade 1 den MötesDatum, om följande plan. Bakgrund Artikel 1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna lyder Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Den synen på människan ligger till grund för en rad bestämmelser inom FN, Europarådet och EU, som Sverige är bundet av. För att garantera att alla har lika rättigheter finns bland annat diskrimineringslagstiftning i Sverige. Här finns formulerat ett krav att alla arbetsgivare med fler än 25 anställda ska ha en likabehandlingsplan. Heby kommuns likabehandlingsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i lagen mot diskriminering i arbetslivet (2008:567). Mål i likabehandlingsplanen har utformats med hänsyn till Heby kommuns vision och inriktningar samt utifrån bestämmelser och anvisningar i lagen mot diskriminering i arbetslivet (2008:567). Heby kommuns vision: Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Heby kommuns övergripande inriktningar: Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Heby kommun ska vara attraktiv kommun för medborgare, företagare och de anställda att leva och verka i. 1 Beslutet ersätter Heby FS?.Beslutet där dokumentet antogs. Beslutsunderlag, datum, Händelsenummer. 1

35 Definitioner Diskrimineringsgrunderna (definierat av Diskrimineringsombudsmannen): Kön Om du har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan du anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionshinder I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Övriga definitioner Mångfald Avser olika kön, ålder, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Alltså alla diskrimineringsgrunderna. Jämlikhet Jämlikhet är när alla människor har samma värde och behandlas lika. Jämställdhet Syftar till jämlikhet mellan könen. Jämställdhet ryms inom begreppet mångfald och förtydligar vikten av samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön. 2

36 Diskriminering Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. Arbetsgivaren får enligt lagen inte diskriminera den som är arbetstagare hos arbetsgivaren eller den som söker arbete/praktik, gör praktik eller är inhyrd/inlånad personal. Direkt diskriminering När någon blir sämre behandlad i jämförelse med någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering Genom tillämpning av bestämmelse, kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer och har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och trakasserier. Det innebär att arbetsgivaren måste vidta specifika åtgärder oavsett om det har förts fram att trakasserier förekommer eller inte. Om arbetsgivaren får kännedom om att det förekommer trakasserier eller trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna måste arbetsgivaren utreda och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. Denna så kallade utredningsskyldighet gäller för alla diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Är ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökande eller arbetstagare. Ett uppträdande som är ovälkommet. Om arbetsgivaren får kännedom om att det förekommer sexuella trakasserier måste arbetsgivaren utreda och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier. Kränkande särbehandling Är handlingar som syftar till att utesluta en individ ur gemenskapen. Det kan till exempel bestå i att behandla någon annorlunda på grund av dennes hudfärg, kön, handikapp eller sexuella läggning. Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplan Heby kommuns förra Likabehandlingsplan har följts upp genom en enkätundersökning till medarbetarna. Resultatet har utvärderats och ligger till grund för denna plan. Delområde 1, Arbetsförhållanden Det första delområdet hänför sig till 3 kap. 4 lagen (2008:567) mot diskriminering i arbetslivet. Enligt lagen ska arbetsgivaren genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas, för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Detta hör nära samman med Heby kommuns vision om livskvalitet men också inriktningen om att vara en attraktiv arbetsgivare. Delområdet innefattar den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Delområdet har kompletterats med statistikuppgifter för Heby kommun gällande sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män samt varaktig sjukersättning (förtidspensioner) fördelade på kvinnor och män. 3

37 Resultat av utvärderingen Sjukfrånvaro: Förra likabehandlingsplanens mål om att sjukfrånvaron ska minska till under 6 % är uppnått med råge (för 2011 var sjukfrånvaron 4 % vilket är lägst i länet). Eftersom hälsa är en central aspekt i Heby kommuns vision om livskvalitet, kommer strävan att minska sjukfrånvaron fortsatt vara i fokus för personalarbetet. Inflytande, delaktighet och trivsel: Inom detta område visar utvärderingen goda resultat, men det finns brister inom vissa delar av förvaltningen. Friskvård och hälsofrämjande arbete: Medarbetarnas kännedom om kommunens friskvårdsinsatser och hälsofrämjande arbete är låg liksom vid den undersökning som låg till grund för förra likabehandlingsplanen. De informationsinsatser som genomförts har inte gett önskad effekt. Anpassning av personalutrymmen: Alla personalutrymmen ska lämpa sig för alla medarbetare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Anpassning har inte skett i tillräcklig utsträckning. Utbildning i mångfaldsfrågor: Ett behov av utbildning i mångfaldsfrågor finns för både chefer och medarbetare. Statistik för delområde 1 Arbetsförhållanden ur ett könsperspektiv Sjukfrånvaro fördelad på kvinnor och män Sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna Antal Varav Varav Sjuktimmar Sjuktimmar Snitt Snitt Snitt Anställda män kvinnor män Kvinnor män kvinnor totalt tim 75 tim 69 tim tim 115 tim 110 tim Varaktig sjukersättning (förtidspensioner) fördelade på kvinnor och män de senaste 36 månaderna Antal Antal Antal Män Kvinnor Totalt anst. män kvinnor med sjuk- med sjukø ø ø ersättning ersättning Vad som tydligt framgår är att siffrorna gällande sjukfrånvaro och varaktig sjukersättning har sjunkit drastiskt. Det visar på att det hälsofrämjande arbetet i Heby kommun är på rätt väg. Delområde 2: Förvärvsarbete och föräldraskap Det andra delområdet i planen har sin motsvarighet i 3 kap. 5 lagen (2008:567) mot diskriminering i arbetslivet. Enligt lagen ska arbetsgivaren underlätta för alla arbetstagare, oavsett kön, att förena 4

38 förvärvsarbete och föräldraskap. Att kunna förena detta hör nära samman med Heby kommuns vision om livskvalitet men också inriktningen om att vara en attraktiv arbetsgivare. Resultat av utvärderingen Det har inte skett någon större förändring sedan förra likabehandlingsplanen antogs. Varken arbetsgivaren och arbetskamrater uppmuntrar män till föräldraledighet i någon större utsträckning. Ej heller anses avslutad föräldraledighet vara någon merit i arbetet på de flesta förvaltningar. Kontakten med den föräldralediga under föräldraledigheten skulle också kunna förbättras. Delområde 3: Trakasserier och sexuella trakasserier Det tredje delområdet hänförs till 3 kap. 6 i lagen (2008:567) mot diskriminering i arbetslivet. Enligt detta lagrum ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier, som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Att jobba för en arbetsplats fri från trakasserier och sexuella trakasserier är tätt knutet till inriktningen om att Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. Resultat av utvärderingen Trakasserier inklusive sexuella trakasserier: Utvärderingen visar att det förekommer trakasserier i liten utsträckning eller inte alls. Men det kan finnas personal som på grund av till exempel sexuell läggning eller funktionshinder känner sig utanför. Kunskapen om vart man ska vända sig om man blir utsatt för någon form av trakasserier bör öka. Delområde 4: Kompetensutveckling genom intern och extern rörlighet samt rekrytering Delområdet är att hänföra till 3 kap. 7,8 och 9 i lagen (2008:567) mot diskriminering i arbetslivet. Enligt det första av dessa lagrum ska arbetsgivaren verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar (7 ). Vidare ska arbetsgivaren genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare (8 ). När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka sträva efter att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Första stycket ska dock inte tillämpas om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt (9 ). Att arbeta för att alla ska kunna söka lediga anställningar och arbeta för en jämn könsfördelning kan kopplas samman till Heby kommuns inriktning om att vara en attraktiv arbetsgivare. Resultat av utvärderingen Statistikuppgifter för Heby kommun: Statistikuppgifterna för detta delområde omfattar Könsfördelning per yrkesgrupp var andel män och kvinnor i Heby kommun 14,2% % var andel män och kvinnor i Heby kommun 13,1% - 86,9%. Förändring i yrkesgruppernas könsfördelning mellan 2009 och 2012: Oförändrat: 73 st yrkesgrupper. Försämrats: 20 st yrkesgrupper. Förbättrats: 7 st yrkesgrupper. Som framgår ovan har könsfördelningen inte ändrats nämnvärt sedan förra likabehandlingsplanen trädde i kraft. Resultatet har försämrats något. Av 111 yrkesgrupper (med lika arbete) är 73 grupper enkönade, så som det ofta ser ut inom kommuner. Risken för detta ökar emellertid genom att det i många yrkesgrupper bara finns ett fåtal personer. Detta beror delvis på kommunens begränsade storlek. Men även några av de största yrkesgrupperna, såsom barnskötare (66 personer), ekonomibiträde (37 personer), förskollärare (55 personer) är enkönade. Andra stora yrkesgrupper, såsom undersköterskor (126 kvinnor -1 man) och 5

39 vårdbiträden (66 kvinnor -2 män), har också en tydlig kvinnodominans. Däremot har den närbesläktade yrkesgruppen personlig assistent en något jämnare fördelning (53 kvinnor-15 män). Detta kan delvis förklaras med att vid anställning av en personlig assistent har, vid vissa omständigheter, brukaren själv inflytande över vem som ska anställas. Kraven på vårdutbildning inte är absolut utan önskvärd, vilket det är för yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare. Ytterligare en förklaring är att för anställning av personlig assistent frångår kommunen LAS-listan. Det är svårt att bryta könsdominansen för många yrkesgrupper i Heby kommun. Det beror på att det är svårt att hitta rätt kompetens för kommunen i och med dess geografiska läge och för att vissa yrkesgrupper till största del tillsätts via LAS-listan. Bedömningen är ändå att det på sikt går att jämna ut könsfördelningen med insatser i samarbete med skola och arbetsförmedling. Förskollärare och undersköterska är bristyrken, vilket ökar möjligheten till nya anställningar och därmed till en jämnare könsfördelning. Rekryteringsprocessen: I rekryteringsprocessen i kommunen ingår inga diskriminerande tester eller kriterier. Kompetensutveckling och karriärutveckling: Utvärderingen visar att, trots insatser i följd av förra likabehandlingsplanen, medarbetarna inte i någon större utsträckning haft samtal med sin chef om kompetensutveckling eller möjlig karriärutveckling under de senaste åren. Kompetensutveckling är dock ett mångfacetterat begrepp som ofta misstolkas att endast innebära extern utbildning. Kommunen står inför utmaningen att cirka 130 personer går i pension inom de närmaste fem åren vilket sannolikt innebär ett kännbart kompetenstapp. Stora krav ställs på organisationen för att kunna behålla samma kompetensnivå. Därigenom blir kompetens och kompetensutveckling en strategisk fråga för att kunna möta framtiden med rätt utbildad personal. Delområde 5: Jämställdhetsanalys av löner Delområdet hänförs till 3 kap. 2 lagen (2008:567) mot diskriminering i arbetslivet. Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås. De ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män, som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män. Arbetsgivare ska göra lönekartläggning och analys av denna vart tredje år. Arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska också upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön. Att arbeta för en rättvis lönebildning utan könsdiskriminerande löner kan kopplas samman till Heby kommuns inriktning om att vara en attraktiv arbetsgivare. Resultat av utvärderingen Utvärderingen indikerar, precis som vid förra undersökningen, att kvinnor upplever sig ha lägre löner än män inom kommunen, både vad gäller lika och likvärdigt arbete. Kännedomen om lönekriterierna har minskat sedan undersökningen som låg till grund för förra likabehandlingsplanen. Få medarbetare tycker att de har möjlighet att påverka lönen genom kompetensutveckling. Vid förra mätningen antogs att detta berodde på den låga kännedomen om lönekartläggningen men trots information om denna, har inga större förändringar skett. Plan I Heby kommun ska arbetsförhållanden främja livskvalitet och lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ytterligare arbete för att underlätta för alla medarbetare i Heby kommun att förena förvärvsarbetare och föräldraskap ska ske. 6

40 Ingen medarbetare i Heby kommun ska utsättas för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Alla medarbetare i Heby kommun ska ha lika möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och karriärutveckling. Heby kommun ska ha en jämn könsfördelning inom alla områden. I Heby kommun ska inga oskäliga löneskillnader eller andra anställningsvillkor få förekomma mellan män och kvinnor, som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Kommunens styrmodell I enlighet med kommunens styrmodell antas effektmål av personalutskottet. Aktiviteter för att uppnå målen beslutas av personalchefen. Uppföljningsansvar Uppföljning av likabehandlingsplanen ska ske i den kommuncentrala samverkansgruppen CESAM. Uppföljning av planen ska ske Ansvarigt politiskt organ är kommunens personalorgan. Denna plan träder i kraft den?. Annika Krispinsson Ordförande i kommunfullmäktige Mats Jällrud Personalchef 7

41 Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN X HebyFS 2009:27 Infördes i författningssamlingen den 19 oktober 2009 Inriktningsmål för likabehandling för Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 29 september 2009, om följande inriktningsmål. ARBETSFÖRHÅLLANDEN UR ETT KÖNSPERSPEKTIV 1 I Heby kommun ska arbetsförhållandena ur ett könsperspektiv lämpa sig för alla arbetstagare. FÖRVÄRVSARBETE OCH FÖRÄLDRASKAP 2 Heby kommun ska som arbetsgivare underlätta både för kvinnliga och manliga medarbetare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. SEXUELLA TRAKASSERIER 3 I Heby kommun ska ingen medarbetare utsättas för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. KOMPETENSUTVECKLIG GENOM INTERN RÖRLIGHET OCH EXTERN REKRYTERING 4 I Heby kommun ska alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Heby kommun ska genom utbildning, kompetensutveckling eller andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete inom olika kategorier av medarbetare. Heby kommun ska se till att andelen medarbetare av det underrepresenterade könet efter hand ökar i de verksamheter där det är motiverat. 1 Beslutet ersätter Heby FS 2004:16.Kf 104/2009. Likabehandlingsplan för Heby kommun, U

42 JÄMSTÄLLDHETSANALYS AV LÖNER 5 I Heby kommun ska inga oskäliga skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan män och kvinnor som utfört arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt, få förekomma. ARBETSFÖRHÅLLANDEN 6 I Heby kommun ska arbetsförhållandena lämpa sig för alla medarbetare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. TRAKASSERIER 7 I Heby kommun ska ingen medarbetare utsättas för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. REKRYTERING 8 I Heby kommun ska alla oavsett kön, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Dessa inriktningsmål träder i kraft den 29 september Gösta Persson Kommunfullmäktiges ordförande Mats Jällrud Personalchef 2

43 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Ks 17 Dnr 2012/ Rökfri arbetstid och arbetsplats Kommunstyrelsen förelår kommunfullmäktige besluta Policy för rökfri arbetstid och arbetsplats antas. Sammanfattning Heby kommun har som inriktning att vara attraktiv för medborgare, företagare och de anställda att leva och verka i. Genom ett initiativ från den centrala hälsostrategiska arbetsgruppen för hälsofrämjande arbetsplatser i Heby kommun står kommunledningsgruppen, centrala samverkansgruppen (CESAM) och Trygghetsrådet bakom förslaget att införa en policy om ordningsregeln rökfri arbetstid och arbetsplats för kommunanställda och förtroendevalda i Heby kommun. Detta är ett av flera verktyg som syftar till att Heby kommun lever upp till ovan nämnd inriktning. Policyn förbjuder inte att anställda eller förtroendevalda är rökare, utan policyn reglerar att arbetstiden och arbetsplatsen är rökfri. Den ökar förutsättningarna för att de som inte röker, t ex anställda, brukare, besökare och förtroendevalda inte ska utsättas för rök eller röklukt. Rökfri arbetstid är ett kostnadseffektivt verktyg. Införandet av rökfri arbetstid är i linje med kommunens arbetsmiljöpolicy och policy för hälsofrämjande arbetsplats, alkohol- och drogpolitiska plan antagen av kommunfullmäktige 52, 23 april 2012, samt arbetsmiljölagen och tobakslagen. Beslutsunderlag PM, 21 november 2012 FS förslag, 27 november 2012 Förslag Marie Wilén(C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att policy för rökfri arbetstid och arbetsplats antas. Sören Johansson (KD): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå policy för rökfri arbetstid och arbetsplats. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot Sören Johanssons förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller det egna förslaget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

44 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Reservationer Anna Bengtson (FP), Kurt Rickard Lindgren (LP) och Sören Johansson (KD). Delges Folkhälsosamordnare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

45 PM 1 (2) Datum 21 november 2012 Diarienr/Dplankod Kommunstyrelsen Emma Tigerdahl emma.tigerdahl@heby.se Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Policy för rökfri arbetstid och arbetsplats antas. Sammanfattning HEBY100 v , W:\Avskilt\Administrativa enheten\politiska möten\kf 2013\Kf \Handlingar\22.Missiv rökfri arbetstid.doc Heby kommun har som inriktning att vara attraktiv för medborgare, företagare och de anställda att leva och verka i. Genom ett initiativ från den centrala hälsostrategiska arbetsgruppen för hälsofrämjande arbetsplatser i Heby kommun står kommunledningsgruppen, centrala samverkansgruppen (CESAM) och Trygghetsrådet bakom förslaget att införa en policy om ordningsregeln rökfri arbetstid och arbetsplats för kommunanställda och förtroendevalda i Heby kommun. Detta är ett av flera verktyg som syftar till att Heby kommun lever upp till ovan nämnd inriktning. Policyn förbjuder inte att anställda eller förtroendevalda är rökare, utan policyn reglerar att arbetstiden och arbetsplatsen är rökfri. Den ökar förutsättningarna för att de som inte röker, t ex anställda, brukare, besökare och förtroendevalda inte ska utsättas för rök eller röklukt. Rökfri arbetstid är ett kostnadseffektivt verktyg. Införandet av rökfri arbetstid är i linje med kommunens arbetsmiljöpolicy och policy för hälsofrämjande arbetsplats, alkohol- och drogpolitiska plan samt arbetsmiljölagen och tobakslagen. Utredning I Heby kommun arbetar cirka 900 tillsvidareanställda och 175 personer är förtroendevalda. En av Heby kommuns inriktningar är: Heby kommun är attraktiv för medborgare, företagare och de anställda att leva och verka i. Ett led i att uppnå denna inriktning är att Heby kommun tar ett ställningstagande om rökfri arbetstid och rökfri arbetsplats. Ställningstagandet är ett av flera verktyg som syftar till att Heby kommun lever upp till ovan nämnd inriktning. Initiativtagare till förslaget om att införa en policy om ordningsregeln rökfri arbetstid och arbetsplats är den centrala hälsostrategiska arbetsgruppen. Gruppen har förankrat förslaget i kommunledningsgruppen, centrala samverkansgruppen (CESAM) och Trygghetsrådet, vilka alla står bakom förslaget. Policyn förbjuder inte att anställda eller förtroendevalda är rökare, utan policyn reglerar att arbetstiden och arbetsplatsen är rökfri. Den ökar förutsättningarna för att de som inte röker, t ex anställda, brukare, besökare och förtroendevalda inte ska utsättas för rök eller röklukt. Majoriteten av medarbetarna, Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se

46 Datum 2 (2) 21 november 2012 cirka %, antas vara icke-dagligrökare enligt hälsoinventeringen som gjordes i feb Enligt Statens folkhälsoinstitut vill sju av tio dagligrökare sluta röka vid lämpligt tillfälle. Det har visat sig i många av de kommuner som infört policyn om rökfri arbetstid och arbetsplats att anställda sett detta som ett lämpligt tillfälle. Arbetsgivaren Heby kommun ger stöd med rökavvänjning till anställda och förtroendevalda som så önskar. Införandet av denna policy ska syfta till att Heby kommun som arbetsgivare tar sitt ansvar enligt tobakslagen och arbetsmiljölagen samt följer intentionerna i Arbetsmiljöpolicyn, Policyn för hälsofrämjande arbetsplatser i Heby kommun, den Alkohol- och drogpolitiska planen, länets folkhälsopolicy och de nationella och internationell målen. Sveriges kommuner och Landsting, SKL, samt den Europeiska arbetsmiljöbyrån rekommenderar alla arbetsplatser i Sverige och Europa att införa rökfri arbetstid och arbetsplats. Idag har 176 kommuner av Sveriges 290 kommuner infört rökfri arbetstid. I Uppsala län har sex av åtta kommuner infört en policy om rökfri arbetstid. Vinsterna med rökfri arbetstid och arbetsplats är flera. Fler personer får en rökfri miljö, det vill säga minskad passiv rökning. Heby kommun, som arbetsgivare, visar att man satsar på sin viktigaste resurs och blir en god förebild för andra arbetsgivare i kommunen. Införandet är ett konkurrensmedel vid rekrytering och marknadsföring av Heby kommun. För den enskilde uppkommer hälsovinster av att inte utsättas för passiv rökning under sin arbetstid eller på/i anslutning till sin arbetsplats. Heby kommun är den största arbetsgivaren på orten. De positiva vinsterna av detta påverkar även folkhälsan till det bättre i Heby kommun. Ett införande av en policy, om ordningsregeln en rökfri arbetstid och arbetsplats, kräver en förankringsprocess för att bli ett effektivt verktyg. Det är av stor vikt att beslutet om införande av policyn hinner förankras och ventileras på alla arbetsplatser och i alla politiska organ innan det träder i kraft. Policyn bör därför tidigast träda i kraft ett halvår efter det att en policy blivit beslutad i kommunfullmäktige. I tjänsten Emma Tigerdahl Folkhälsosamordnare/arbetsmiljökonsulent Delges:

47 Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN X HebyFS 200?:? Infördes i författningssamlingen den? Policy för rökfri arbetstid och arbetsplats Kommunfullmäktige beslutade 1 den MötesDatum, om följande policy. Från och med den 30 juni 2013 har arbetsgivaren Heby kommun rökfri arbetstid och är en rökfri arbetsplats. Det är inte förbjudet att vara rökare som anställd eller förtroendevald i kommunen. Det är arbetstiden och arbetsplatsen som är rökfri. Rökfri arbetstid syftar till att skydda medborgare, besökare, brukare, elever, förtroendevalda och anställda från passiv rökning eller röklukt i enlighet med 8 tobakslagen 1993:581 (SFS 2012:264) och arbetsmiljölagen 1977:1160 (SFS 2011:741). Rökfri arbetstid och rökfri arbetsplats omfattar alla anställda och förtroendevalda med Heby kommun som arbetsgivare och är en ordningsregel. Rökfri arbetstid inbegriper all tid som räknas som arbetstid enligt lag, det vill säga arbetad tid inklusive pauser men exklusive lunchraster. Rökfri arbetstid för förtroendevalda innefattar all den tid som en förtroendevald har rätt till ersättning enligt Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Heby kommun (HebyFS 2006:08). Det vill säga all tid som en förtroendevald medgetts närvarorätt i uppdrag för Heby kommun, t ex vid sammanträden, förhandling, presidiemöten, partigruppsmöten som hålls med anledning av och i direkt anslutning till sammanträde, protokollsskrivning/justering, arbetsgrupper, konferenser m. m. Det betyder all ersättningsberättigad tid inklusive pauser men exklusive lunchraster/måltidsrast. Samtliga arbetsplatser och fordon som tillhör arbetsgivaren Heby kommun ska vara rökfria. Rökning i anslutning till arbetsplatsen är endast tillåten på anvisad plats. Heby kommunorganisation marknadsförs som en hälsofrämjande arbetsplats med rökfri arbetstid. Arbetsgivaren Heby kommun ger stöd med rökavvänjning till anställda och förtorendevalda som så önskar. Kommunstyrelsens verksamhetsutskott, tillika personalutskott, ansvarar för årlig uppföljning av policyn i samband med uppföljningen av kommunens hälso- och arbetsmiljöarbete. 1 Beslutet ersätter Heby FS?.Beslutet där dokumentet antogs. Beslutsunderlag, datum, Händelsenummer. 1

48 Denna policy träder i kraft 30 juni Annika Krispinsson Kommunfullmäktiges ordförande Mats Jällrud Personalchef 2

49 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 Ks 21 Dnr 2012/ Försäljning av del av Östervåla Åby 18:1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Förslag till köpeavtal, , för del av Östervåla - Åby 18:1 godkänns. Kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna med köpet förenade handlingar. Sammanfattning Kommunen äger fastigheten Östervåla-Åby 18:1 belägen invid Kilgrändsvägen i detaljplaneområdet Åby företagsby i Östervåla. Detaljplan för fastigheten antogs 1990 och tillåter användning för industri, kontor och handel. Fastigheten Östervåla-Åby 18:1 består av tre delar, två mindre markbitar gatumark längs Dalvägen samt ett större sammanhängande markområde om ungefär 1,4 hektar vid Kilgrändsvägen. Kommunen har fått förfrågan om att stycka av och sälja marken vid Kilgrändsvägen som en stor sammanhängande industritomt. Pris på mark för verksamhetsändamål är enligt ordinarie tomttaxa, för 2012, 71 kr per kvadratmeter. Pris för denna del av fastigheten Östervåla-Åby 18:1 skulle enligt ordinarie taxa bli ungefär en miljon kronor. Hela markområdet kan dock inte nyttjas för verksamhetsändamål. Mark i bakkant av den tänkta tomten gränsar ner mot vattendraget Märrbäcken. Marken som sluttar ner mot Märrbäcken är olämplig att bygga på och är i detaljplanen belagd med byggnadsförbud. Markområdet, som omfattar ungefär kvadratmeter, blir efter en eventuell avstyckning utan nytta för kommunen och föreslås för att kommunen ska slippa framtida kostnader för skötsel av marken att ingå i överlåtelsen av en tänkt industritomt om 105 * 105 meter (totalt kvm) i direkt anslutning till Kilgrändsvägen. På den aktuella tomten har det tidigare bedrivits såg- och kvarnverksamhet. Fastigheten är därför utpekad som potentiellt förorenad och inför överlåtelsen har kommunen låtit utreda föroreningssituationen i ett antal provpunkter på tomten. Utredningen visar på blyhalter över gränsen för farligt avfall i en av provpunkterna. I föreslaget köpeavtal åtar sig kommunen att ombesörja sanering av ett 10 * 10 meter stort och 1,2 meter djupt område kring den aktuella provpunkten. Uppskattningsvis kan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

50 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 29 januari 2013 kostnaderna för ett sådant saneringsarbete uppgå till ungefär 200 tkr. I närliggande provpunkter har även vissa föroreningshalter över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning uppmätts, men då ingen etablering på denna del av tomten är aktuell i dagsläget föreslås dessa lämnas utan åtgärd inför försäljningen. I samband med överlåtelsen åtar sig kommunen också att stå för bortforsling av skräp, så som skrotbilar, gamla bildäck och liknande som under åren dumpats på tomten. Kostnad för detta beräknas till kronor. Beslutsunderlag Missiv 16 januari bilagor Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förslag till köpeavtal, , för del av Östervåla - Åby 18:1 godkänns. Kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna med köpet förenade handlingar. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Mark- och planeringsenheten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

51 PM 1 (2) Datum Diarienr 16 jan /210 Mark- och planeringsenheten Lisa Bodinger Lisa.Bodinger@heby.se Kommunfullmäktige Försäljning av del av Östervåla-Åby 18:1 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Förslag till köpeavtal, , för del av Östervåla-Åby 18:1 godkänns. Kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna med köpet förenade handlingar. Ärendet Kommunen äger fastigheten Östervåla-Åby 18:1 belägen invid Kilgrändsvägen i detaljplaneområdet Åby företagsby i Östervåla. Detaljplan för fastigheten antogs 1990 och tillåter användning för industri, kontor och handel. Fastigheten Östervåla-Åby 18:1 består av tre delar, två mindre markbitar gatumark längs Dalvägen samt ett större sammanhängande markområde om ungefär 1,4 hektar vid Kilgrändsvägen. Kommunen har fått förfrågan om att stycka av och sälja marken vid Kilgrändsvägen som en stor sammanhängande industritomt. Pris på mark för verksamhetsändamål är enligt ordinarie tomttaxa, för 2012, 71 kr per kvadratmeter. Pris för denna del av fastigheten Östervåla-Åby 18:1 skulle enligt ordinarie taxa bli ungefär en miljon kronor. Hela markområdet kan dock inte nyttjas för verksamhetsändamål. Mark i bakkant av den tänkta tomten gränsar ner mot vattendraget Märrbäcken. Marken som sluttar ner mot Märrbäcken är olämplig att bygga på och är i detaljplanen belagd med byggnadsförbud. Markområdet, som omfattar ungefär kvadratmeter, blir efter en eventuell avstyckning utan nytta för kommunen och föreslås för att kommunen ska slippa framtida kostnader för skötsel av marken att ingå i överlåtelsen av en tänkt industritomt om 105 * 105 meter (totalt kvm) i direkt anslutning till Kilgrändsvägen. På den aktuella tomten har det tidigare bedrivits såg- och kvarnverksamhet. Fastigheten är därför utpekad som potentiellt förorenad och inför överlåtelsen har kommunen låtit utreda föroreningssituationen i ett antal provpunkter på tomten. Utredningen visar på blyhalter över gränsen för farligt avfall i en av provpunkterna. I föreslaget köpeavtal åtar sig kommunen att ombesörja sanering av ett 10 * 10 meter stort och 1,2 meter djupt område kring den aktuella provpunkten. Uppskattningsvis kan kostnaderna för ett sådant saneringsarbete uppgå till ungefär 200 tkr. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se

52 Datum 2 (2) 16 jan -13 I närliggande provpunkter har även vissa föroreningshalter över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning uppmätts, men då ingen etablering på denna del av tomten är aktuell i dagsläget föreslås dessa lämnas utan åtgärd inför försäljningen. I samband med överlåtelsen åtar sig kommunen också att stå för bortforsling av skräp, så som skrotbilar, gamla bildäck och liknande som under åren dumpats på tomten. Kostnad för detta beräknas till kronor. FÖR MARK- OCH PLANERINGSENHETEN Lisa Bodinger Översiktskarta, Östervåla-Åby 18:1 Bilagor: Förslag till köpeavtal, Kartbilaga Miljöteknisk utredning, Delges: Mark- och planering

53 1(2) Säljare Köpare Heby Kommun Ekonomikontoret HEBY KÖPEAVTAL Org.nr: Pers./Org.nr Köpeobjekt Area Köpesumma Betalning Tillträdesdag Del av Östervåla Åby 18:1, mark avsedd för verksamhetsändamål inom detaljplaneområdet Åby industriområde, se bilaga 1. Ca m 2, exakt areal fastställs i samband med lantmäteriförrättning. Belopp kr Mot faktura Köparen äger tillträde till marken så snart lantmäteriförrättning för avstyckning av tomten vunnit laga kraft. Parterna kan överenskomma om tidigare tillträde. Äganderättsövergången Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först på tillträdesdagen. Städning Miljöteknisk utredning Sanering Fastighetsreglering Lagfart Säljaren ombesörjer bortforsling av skrotbilar och övrigt skrot som dumpats på tomten. Säljaren har låtit genomföra en miljöteknisk utredning för att klarlägga omfattningen av markföroreningar på tomten. Utredningen bifogas köpehandlingarna. Säljaren bekostar och ombesörjer sanering av ett 10*10 meter stort och 1,2 meter djupt område kring den provpunkt i vilken blyhalter över gränsvärdet för farligt avfall har uppmätts. Säljaren ansöker hos Lantmäteriet om förrättning för reglering av mark som inte ska ingå i överlåtelsen till av kommunen ägd fastighet. Kostnader för lantmäteriförrättningen bärens av säljaren. Köparen ombesörjer efter lagakraftvunnen lantmäteriförrättning ansökan om lagfart. Kostnader förenade med detta skall bäras av köparen.

54 2(2) Skadestånd mm Köpebrev Överlåtelseförklaring Skulle köparen eller säljaren ej fullborda sina åtaganden enligt detta avtal, äger motparten rätt till skälig ersättning. Skulle åsidosatt åtagande vara av väsentlig betydelse för part har denne dessutom rätt att häva köpet. Undantag från ersättningsanspråk gäller tillträdesdag. Köparen eller säljare kan inte ställa motparten till ansvar vid flyttning av tillträdesdag, orsakad av fastighetsbildningsmyndigheten. Sedan köparen fullgjort sina skyldigheter enligt detta avtal skall kvitterat köpebrev överlämnas till denne. Med iakttagande av överenskomna villkor överlåtes köpeobjektet på köparen. Av detta avtal har säljaren och köparen tagit var sitt likalydande exemplar. Säljarens underskrift Ort, datum Säljarens namnteckning För Heby kommun Namnförtydligande Ovanstående namnteckning bevittnas Ovanstående namnteckning bevittnas Köparens underskrift Ord, datum Köparens namnteckning Namnförtydligande

55

56 RAPPORT MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING Östervåla-Åby 18:1 Framställd för: Lisa Bodinger Heby kommun Uppdragsnummer:

57 MTU ÖSTERVÅLA-ÅBY Studiebegränsningar VIKTIGT: Ta del av nedanstående innan ni läser rapporten. Denna rapport har upprättats på begäran av Heby kommun (beställaren), vilka har anlitat Golder Associates AB (Golder) som konsult i syfte att genomföra en miljöteknisk markundersökning på den aktuella fastigheten. Villkoren för detta uppdrag framgår av avtal slutet mellan Golder och beställaren i oktober Golder ansvarar inte för tredje parts nyttjande av denna rapport. Arbetet baseras på Golders professionella kunnande och förståelse av gällande (december 2012) relevant svensk miljölagstiftning och lagstiftning inom europaunionen vad gäller direktiv och riktlinjer inom miljöområdet och gällande bästa teknik. Förändringar av ovanstående kan medföra att de tolkningar, slutsatser och rekommendationer som redovisas i denna rapport blir inaktuella eller t.o.m. felaktiga. Golder har vidare beaktat och analyserat tillgänglig, känd information som, mot bakgrund av Golders erfarenhet och kunskap inom miljöområdet, bedömts vara relevant för projektet. Förutom i de fall där informationen är inkonsekvent eller på annat vis uppenbart felaktig förutsätter Golder att erhållen information är korrekt och komplett. Innehållet i denna rapport omfattar en sammanställning av erhållen information samt en professionell tolkning utförd av erfarna miljökonsulter. Däremot omfattar inte Golders arbete juridisk rådgivning, varför rapportens innehåll kan kräva särskild juridisk konsultation. Resultatet av undersökningen skall inte användas som en garanti för att fastigheten är ren från föroreningar orsakade av historisk eller nuvarande verksamhet i övrigt vad som anges i denna rapport. Slutsatserna i denna rapport baseras på egenskaper/förhållanden inom undersökningsområdet som de var vid tiden för undersökningen. De förhållanden som Golder antar förekommer mellan provtagningspunkterna kan skilja sig från de faktiska förhållandena. Golder garanterar inte att förhållandena på platsen inte kan ändras över tid eller mellan provtagningspunkter. I avsnitten Slutsatser och rekommendationer redovisas den nyckelinformation som bedömts som särskilt viktig, jämte slutsatser och rekommendationer. Observera emellertid att begränsningar i underlagsmaterialet, slutsatser och rekommendationer, främst framgår av övriga textdelar och bilagor, varför rapporten måste läsas i sin helhet innan den utgör en korrekt beslutsgrund Uppdragsnummer

58 MTU ÖSTERVÅLA-ÅBY Innehållsförteckning 1.0 BAKGRUND UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING RESULTAT Historisk inventering Fältintryck Analyser Jord Schaktvatten Ytvatten SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Analysomfattning... 3 Tabell 2: Metallhalter i jord [mg/kg TS] i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig (KM) och mindre känslig (MKM) markanvändning... 7 Tabell 3: Oljeindex i jordprov [mg/kg TS]. Halter överskridande 1000 mg/kg TS har markerats... 8 Tabell 4: Polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i jord [mg/kg TS] i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig (KM) och mindre känslig (MKM) markanvändning... 8 Tabell 5: Polyklorerade bifenyler (PCB) i jord från GA11 i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig (KM) och mindre känslig (MKM) markanvändning... 9 Tabell 6: Dioxiner och furaner, samt viktade totalhalter i jämförelse med Naturvårdsverkets KM och MKM [ng/kg TS]... 9 Tabell 7: Grundämneshalter och klorfenoler i schaktvatten från GA Tabell 8: Halter av grundämnen och oljor i ytvatten i Märrbäcken upp- och nedströms Östervåla-Åby 18: FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Provgropsgrävning på fastigheten Östervåla-Åby 18:1, 21 november 2012 (provgrop GA01) Figur 2: Provpunkternas placering Figur 3: Planskiss över Åby såg och kvarn, av Lena Knutson Udd Figur 4: Åby såg och kvarn totalförstördes i en brand i maj 1976 och byggdes aldrig upp igen (mer information kring fotografiet se Bilaga D) Figur 5: Vänster: Jordlagerföljd i GA02, beige pinnmo överlagrad av blålera, överlagrad av grusiga fyllnadsmassor. Höger: Grundstenar från GA Uppdragsnummer i

59 MTU ÖSTERVÅLA-ÅBY Figur 6: Vänster: fundament längs bäcken. Höger: provgropsgrävning vid bäcken (GA07) visar på naturlig lerjord BILAGOR BILAGA A Fotobilaga BILAGA B Fältanteckningar BILAGA C Analysprotokoll i original BILAGA D Industrihistorisk inventering Åby såg och kvarn av Lena Knutson Udd, Industriantikvarierna Uppdragsnummer ii

60 MTU ÖSTERVÅLA-ÅBY 1.0 BAKGRUND Heby kommun planerar att avyttra fastigheten Östervåla-Åby 18:1, som fram till 1976 hyste Åby såg och kvarn. Inför försäljningen har kommunen låtit genomföra en miljöteknisk undersökning av fastigheten. Golder Associates AB (Golder) har under november och december 2012 genomfört den miljötekniska undersökningen. I föreliggande rapport redovisas de undersökningar som genomförts, resultaten av dessa samt kortfattade slutsatser och rekommendationer utifrån resultaten. 2.0 UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING Undersökningen har omfattat en industrihistorisk inventering, fältundersökningar med provtagning i mark och vatten samt kemiska analyser. Den industrihistoriska inventeringen genomfördes av underkonsult Lena Knutson Udd på Industriantikvarierna. Information inhämtades genom intervjuer, fotografier, äldre rapporter från Yrkesinspektionen, länsstyrelsens MIFO-inventeringar (fas 1), enstaka uppgifter från litteratur samt tidningsartiklar. Fältprovtagningen omfattade provgropsgrävning i 12 punkter med hjälp av grävmaskin (Figur 1). Provtagningen genomfördes 21 november Jordprover togs varje halvmeter eller med hänsyn till jordlagerföljd ned till ett djup av maximalt tre meter under markytan. Från en av provgroparna uttogs schaktvattenprov. Dessutom togs vattenprov i Märrbäcken, som fastigheten gränsar till, upp- och nedströms fastigheten. Provpunkternas placering redovisas i Figur 2. Figur 1: Provgropsgrävning på fastigheten Östervåla- Åby 18:1, 21 november 2012 (provgrop GA01) Uppdragsnummer

61 MTU ÖSTERVÅLA-ÅBY Figur 2: Provpunkternas placering Uppdragsnummer

62 MTU ÖSTERVÅLA-ÅBY Totalt uttogs 35 jordprov, 1 schaktvattenprov och två ytvattenprov. Dessutom togs ett samlingsprov av asfalt från två mindre asfaltshögar på tomten. Analysomfattningen redovisas i Tabell 1. Analyserna utfördes av ALS Scandinavia. Tabell 1: Analysomfattning Parameter ALS analyspaket Antal prov Jordprov Metaller MS-1 10 Oljeförorening 1 OJ-20c 5 PAH:er OJ-1 7 Dioxiner och furaner OJ-22 3 PCB 7 OJ-2a 1 Vattenprov Metaller V-2 3 Klorfenoler OV-7 1 Oljeförorening 1 OV-20c 2 1 Oljeförorening analyserades med GC-FID-teknik, vilket är en metod som bättre detekterar gamla, delvis nedbrutna oljeföroreningar med längre kolkedjor (vilka troligtvis dominerar på berörd fastighet). Den ger dock analyssvar som inte är direkt jämförbara med t.ex. SPIMFABs riktvärden, vilka är utvecklade för en annan analysmetod (GC-MS) 3.0 RESULTAT 3.1 Historisk inventering Åby såg och kvarn byggdes omkring år 1880 som en kombinerad såg och mjölkvarn, driven av en ångpanna, på den plats som idag har fastighetsbeteckningen Heby Östervåla-Åby 18:1. Anläggningen brann ner 1907 och endast skorstenen blev kvar. Redan året efter hade dock en ny, större och modernare anläggning uppförts. Kvarn och såg låg vägg i vägg, kvarnen i tre våningar, sågen i två. En planskiss med information om vad som fanns i de olika byggnaderna redovisas i Figur 3. Såg- och kvarnverksamhet bedrevs parallellt. Arbetet vid sågen var säsongsbetonat och sågen var tidvis bara igång under delar av året. Vid sågen arbetade 4 till 24 personer under åren Vid kvarnen arbetade en eller två personer. Figur 3: Planskiss över Åby såg och kvarn, av Lena Knutson Udd Uppdragsnummer