Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 31 augusti 2011

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 31 augusti 2011

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 31 augusti 2011 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl 9.00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Nulägesbeskrivning angående regional handlingsplan suicidprevention /Christina Möller 2. Uppföljning av de regionala utvecklingsplanerna för vuxenpsykiatri, HSU 33/10, dnr RSK /Christina Möller, Ingela Heimann, Eva Blixt 3. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) /Claes-Håkan Björklund 4. Återkoppling angående upphandling av omskärelse på icke medicinska grunder /Ingrid Nielsen 5. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören - Aktiv hälsostyrning Beslut 6. RF Handlingsprogram mot spädbarnsmisshandel, dnr RSK /Ingrid Nielsen 7. Yttrande över motion av Magnus Berntsson (KD) om vaccin mot rotavirusinfektioner, dnr RS /Lars-Göran Moberg 8. Regiongemensamma riktlinjer angående ersättning till patient för peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn, dnr RSK /Anke Samulowitz 9. Återremiss HSU Ordnad utmönstring och prioritering av läkemedel och medicinska metoder i Västra Götalandsregionen, dnr RSK /Bo Hallin 10. Bordlagt HSU Utbildningsuppdraget i VG Primärvård, dnr RSK /Inger Hagqvist 11. Förslag om godkännande av vårdenhet i VG Primärvård, dnr RS , Rose-Marie Nyborg POSTADRESS: Regionens hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA:

3 Hälso- och sjukvårdsutskottet Sida: (2) 12. Förslag om godkännande av vårdenhet i VG Primärvård, dnr RS , Rose-Marie Nyborg 13. Anmälningsärenden Eventuella tillkommande ärenden

4 Ärende 6

5 MISSIV Ärende 6 Referens Datum Diarienummer Ingrid Nielsen RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Handlingsprogram mot spädbarnsmisshandel Bakgrund Efter beslut i regionfullmäktige november 2009 har hälso- och sjukvårdsutskottet och därmed hälso- och sjukvårdsavdelningen, haft i uppdrag att ta fram ett regiongemensamt handlingsprogram mot spädbarnsmisshandel. Spädbarn (barn mindre än ett år) löper större risk än äldre barn att utsättas för misshandel och inte sällan sker denna genom att barnet skakas. Alla blivande och nyblivna föräldrar i Västra Götalandsregionen behöver, förutom ett gott omhändertagande inom mödra- och barnhälsovården, kunskap och information om såväl faran med att skaka sitt barn som andra former av misshandel. För att ge det stöd som krävs behöver all vårdpersonal som träffar föräldrar bra kunskap och rutiner för att kunna upptäcka när risk för omsorgssvikt och spädbarnsmisshandel föreligger. Uppdrag En arbetsgrupp är utsedd i samråd med linjeorganisationen och medicinska sektorsrådet i barnsjukvård. Gruppens arbete har lett fram till föreliggande förslag till Regional riktlinje Spädbarnsmisshandel Riktlinjen innefattar följande områden: - Förebyggande åtgärder - Varningssignaler - Åtgärder vid misstanke - Utredning - Anmälan - Uppföljning Beredning Förslaget är kommunicerat med berörda verksamheter och en revidering föreslås ske inom en femårsperiod eller när skäl föreligger. Information till regionstyrelsens fackliga grupp sker den 29 augusti 2011.

6 j 2(2) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna Regional riktlinje Spädbarnsmisshandel HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Lars-Göran Moberg

7 Regional riktlinje Spädbarnsmisshandel 2011

8 innehåll Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4 Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera....7 Barn behöver fysisk och psykisk omsorg....9 Att göra vid misstanke om misshandel Utredning och undersökning Anmäla är en skyldighet Uppföljning och välkommen tillbaka Referenser Små barn, yngre än ett år, löper större risk än äldre barn att utsättas för omsorgssvikt och fysisk misshandel. Det senare sker inte sällan genom att barnet skakas. Alla blivande och nyblivna föräldrar i Västra Götalandsregionen behöver, förutom ett gott omhändertagande inom mödra- och barnhälsovården, få information och kunskap om såväl faran av att skaka sitt barn som om andra former av misshandel. För att ge det stöd och den information som krävs behöver all vårdpersonal som träffar föräldrar kunskap och rutiner för att kunna upptäcka och ingripa när det finns risk för omsorgssvikt eller spädbarnsmisshandel. Differentialdiagnos vid barnmisshandel Medverkande i arbetsgruppen som tagit fram riktlinjen: Gunnel Adler barnsjuksköterska Primärvården Göteborg Anna Aronsson barnläkare Primärvården Göteborg Torsten Backteman barnkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset/DSBUS Sofia Bernhardt tf mödrahälsovårdsöverläkare NU-sjukvården Elisabeth Björklund barnpsykolog Skaraborgs Sjukhus/BUM Ralph Bågenholm barnläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset/DSBUS Eva Fagerlund barnläkare nu-sjukvården Agneta Leinberg barnläkare Primärvården Göteborg Ingrid Nielsen utredningssekreterare Regionkansliet

9 Hur vi kan förebygga misshandel av små barn Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av förälder eller annan som tar hand om barnet Artikel 19, FN:s konvention om barns rättigheter Utbildning av all personal som kommer att arbeta med barn och tydliga rutiner för hur man ska handla vid misstanke, ger goda förutsättningar att våga se och uppfatta om ett barn är i en svår situation så att man fullföljer sin anmälningsskyldighet. Inför alla beslut som kan beröra barn är det viktigt att man, på såväl politisk som verksamhetsnivå, har ett barnperspektiv. Det vill säga att beslut inte ska fattas utan att man har övervägt om det är för barnets bästa. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av förälder eller annan som tar hand om barnet. Hälso- och sjukvården Att tidigt upptäcka miljöer där det kan finnas risk att spädbarn far illa genom omsorgssvikt eller annan form av misshandel, är en svår men ytterst viktig uppgift för alla som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar. Utbildning av all personal som kommer att arbeta med barn och tydliga rutiner för hur man ska handla vid misstanke, ger förutsättningar att våga se och uppfatta om ett barn är i en situation där hälso- och sjukvården kan behöva ingripa. För att kunna föra sådana svåra samtal måste personalen få stöd och möjlighet till konsultation och handledning. Mödrahälsovård och barnhälsovård Personal på mödravårdscentral, MVC, och barnavårdscentral, BVC, träffar i stort sett alla blivande och nyblivna föräldrar. För att befrämja en trygg anknytning mellan förälder och spädbarn är det viktigt att tidigt identifiera barn i riskmiljöer. Spädbarnets specifika behov av stöd för överlevnad och utveckling har uppmärksammats alltmer i forskning och lagstiftning. Det finns idag ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer samt om föräldrarnas och miljöns betydelse för barnets hälsa och utveckling, vilken sker i nära samspel med omgivningen. Hjärnstrukturer som har med kognition och mental hälsa utvecklas i mycket snabb takt i slutet av fosterlivet och de två första åren. Detta är ytterligare ett tungt skäl till att familjer med sviktande samspel får riktat föräldrastöd under denna period. En väl sammanhållen vårdkedja; mödrahälsovård/förlossning/bb/neonatalvård/barnhälsovård/barnmottagning/barnklinik, ger större möjlighet till upptäckt och hjälp liksom ett nära samarbete med socialtjänsten. På några håll i regionen frågar barnmorskorna på MVC alla blivande mödrar om de varit utsatta för våld i den nära relationen, vilket kan vara ett bra sätt att identifiera riskfamiljer. Farligt att skaka barn! I basprogrammet för BVC ingår att man tidigt, redan vid första hembesöket eller besöket, pratar med båda föräldrarna om faran av att skaka sitt barn, exempelvis för att försöka tysta barnet vid skrikighet. Då måste man också ta upp den frustration en förälder kan känna när ett barn är svårtröstat och hur man kan klara situationen på ett annat sätt. Vid samtalet är det viktigt att vara lyhörd för hur, eller om, budskapet går fram och tas emot. En skör och uttröttad person har svårare att ta emot information än en stark och utvilad. Är ämnet dessutom skrämmande kan det vara än svårare för föräldern att ta emot och ta in. Komplettera den muntliga informationen med skriftlig och dokumentera i journalen! Under 2011 utvärderas ett projekt på uppdrag av Socialdepartementet där man gett både muntlig och skriftlig information om skakvåld på MVC, BB och BVC. Faller utvärderingen väl ut är det ett arbetssätt man kan rekommendera att arbeta efter även i Västra Götalandsregionen. Bra informationsmaterial finns redan utarbetat och har också delvis redan använts. Stöd osäkra familjer Utöver den allmänna informationen och det stöd BVC-sjuksköterskan ger på BVC, finns det vid några av regionens BVC särskilda föräldrastödsgrupper till familjer med speciella behov som unga föräldrar, tvillingföräldrar, föräldrar till för tidigt födda barn eller barn med kolik. Förutom det extra stöd som sjuksköterskan på BVC kan ge finns mödraoch barnhälsovårdspsykologer som kan erbjuda stödjande samtal och ibland även samspelsbehandling enskilt eller i grupp. Ett bra exempel på samverkan är familjecentraler där MVC, BVC, öppen förskola och förebyggande socialtjänst arbetar under samma tak. På några håll i regionen finns spädbarnsverksamheter som erbjuder stöd till utsatta familjer. Det kan vara en förälder som har en psykiatrisk problematik, är förståndshandikappad eller lever i en annan svår social situation. Här kan dessa familjer erbjudas samspelsbehandling eller annan hjälp så att föräldrar och barn får bättre möjligheter att knyta an till varandra. Familjerna känner sig ofta tryggare i en mindre grupp där personal med olika kompetens kan förmedla kunskap om barns utveckling och behov. Föräldrarna får tillit till gruppen och det visar sig att de får lättare att söka hjälp av samhället längre fram om de behöver. Detta är ett stöd som ger en bra grund att stärka sköra familjer. Utvecklingen bör inriktas på att kunna erbjuda likartat riktat föräldrastöd i hela regionen. Forskning visar att tidigt stöd ger god utdelning högt upp i åren. Utvärderingar som gjorts av ett flertal spädbarnsverksamheter visar på bra resultat. Verksamheten kan med fördel drivas tillsammans med kommunen eller stadsdelen. Forskning visar att tidigt stöd ger god utdelning högt upp i åren. 4 5

10 Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera Socialtjänsten Socialtjänsten har skyldighet att se till att barn får växa upp under trygga och goda levnadsförhållanden och att barnet får det skydd och stöd som det behöver för att utvecklas gynnsamt. Barn som får ta del av socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser som alla andra barn i samhället. Detta är visionen för BBIC Barns behov i centrum, ett strukturerat arbetssätt som används vid alla utredningar och uppföljningar av barn i behov av skydd och stöd. Målet är att utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess familj och olika professionella grupper. Vid utredningen tar man in alla behövliga data kring barnet barnets behov, föräldrarnas förmåga samt familjen och den miljö den lever i. Det finns inga enkla och entydiga regler för hur man avgör om ett barns skador uppkommit genom misshandel eller olycksfall. De skador som barn har fått genom yttre våld kan variera mycket beroende på våldets art. Det kan handla om allt från mindre hudrodnader och blåmärken till stora inre skador, frakturer, större hjärnskador, kvävning och slutligen död. De skador man ser efter skakvåld är mycket speciella, men symptomen man söker för kan vara ganska vardagliga. Det finns dock varningssignaler som kan vara tecken på misshandel: Söker hjälp sent Föräldern söker medicinsk hjälp sent vid allvarlig eller omfattande skada. De allra flesta föräldrar är mycket måna om sina barns hälsa och vänder sig snabbt till hälso- och sjukvården för att få råd och behandling vid alla allvarliga skador och symptom. Utgångspunkten bör därför vara att föräldrar under normala omständigheter genast vänder sig till sjukvården med större brännskador, mjukdelsskador och frakturer liksom vid attacker av medvetslöshet hos barnet. Söker primärt för annat Besöket sägs gälla något annat än skadan exempelvis en obetydlig eller obefintlig infektion och föräldern tar upp allvarlig problematik först vid slutet av konsultationen. De skador man ser efter skakvåld är mycket speciella, men symptomen man söker för kan vara ganska vardagliga. Vet inte hur skadan har uppkommit Berättelsen om hur skadan har uppkommit är oklar; det saknas detaljer, uppgifterna varierar mellan de hjälpsökande vuxna. Traumat stämmer inte med skadan Berättelsen om hur skadan har uppkommit stämmer inte med hur allvarlig skadan är. Som exempel kan nämnas att en liten baby inte kan få revbensfrakturer av att tappas i golvet av sitt några år äldre syskon. Nya versioner Berättelsen om hur skadan tillkommit ifrågasätts av vårdgivaren och föräldrarna ändrar sin version. Var noga med att dokumentera de olika versionerna! Avvikande samspel Om förälderns attityd mot, och samspel med barnet och vårdpersonalen, är avvikande eller barnet har ett avvikande sätt att vara eller att samspela med föräldrarna. Barnet kan till exempel verka deprimerat och frånvarande eller visa tecken på extrem rädsla för alla former av fysisk kontakt med sin mamma eller pappa. 6 7

11 Barn behöver fysisk och psykisk omsorg Föräldrar som själv misshandlat sitt barn kan också signalera att de vill ha undersökning och behandling snabbt överstökade, de kan gå i försvarsställning eller visa öppen fientlighet mot vårdpersonalen. Krampande eller medvetslöst barn Spädbarn som kommer in med anamnes på kramper eller oklar medvetslöshet; barnet kan ha blivit utsatt för skakningar, shaken baby syndrome. Spädbarn som skakas kan inte kompensera skakningarna med halsmuskulaturen utan det relativt tunga huvudet slänger fram och tillbaka. De häftiga skakningarna orsakar svullnader och blödningar i hjärnvävnaden och i många fall även blödningar i ögats näthinnor. omsorgssvikt är att inte ge barnet vad barnet behöver. Föräldern kan vara så upptagen av sin egen värld, sina egna behov och problem, att barnets grundläggande behov inte uppfylls. Istället präglas barnets vardag av oförutsägbarhet och den fysiska och psysiska hälsan äventyras. Förälderns omsorgsförmåga måste bedömas utifrån barnets behov och utveckling samt förändras i takt med att barnet växer. den fysiska omsorgen rör många områden: hygien kost omvårdnad årstidsanpassade kläder möjlighet till vila och sömn skydd och husrum tillsyn förebyggande hälsovård medicinsk vård tandvård skydd mot olycksfallsrisker och skadlig exposition den psykiska omsorgen handlar om: kärlek och respekt uppmärksamhet tillhörighet och stimulans rutiner och trygghet samspelsförmåga Förälderns omsorgsförmåga måste bedömas utifrån barnets behov och utveckling samt förändras i takt med att barnet växer. ge akt på Symtom som kan orsakas av att den fysiska och psykiska omsorgen inte räcker till: utvecklingsförsening depression dålig kontaktförmåga för välanpassat föräldrar uppfattar barnet som besvärligt går inte upp i vikt, trots att det inte finns någon organisk orsak (failure to thrive) 8 9

12 Att göra vid misstanke om misshandel I alla samhällsskikt och familjer kan barn drabbas av misshandel. Var extra uppmärksam på... familjer med våld i hemmet, unga och/eller omogna föräldrar, förståndshandikappade föräldrar, föräldrar till besvärliga, sjuka eller handikappade barn, föräldrar till prematurfödda barn, föräldrar med psykiatrisk eller neuropsykiatrisk problematik, svårigheter med impulskontroll, föräldrar med dolt eller öppet missbruk, kriminalitet, posttraumatiskt stresssyndrom (till exempel flyktingfamiljer), föräldrar med svår socioekonomisk situation. Riskgrupper att uppmärksamma Risk för omsorgssvikt kan, precis som fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp förekomma i alla familjer, oavsett hur välordnad familjen verkar. Till särskilt utsatta barn räknas dock: Barn till missbrukare Barnens liv präglas av hög stressnivå och stor otrygghet redan från tidig ålder och på sikt blir ofta dessa barn förälder till sina egna föräldrar. Barn som växer upp i en sådan miljö hamnar inte sällan själv i missbruk i vuxen ålder. Barn till psykiskt sjuka föräldrar Det finns barn som växer upp i familjer med psykiskt sjuka föräldrar. Dessa barn riskerar att utsättas för omsorgssvikt och vid svår psykisk sjukdom är de många gånger också utsatta för fysisk fara. Vid misstanke om att barnet är misshandlat eller inte får den omsorg som barnet behöver, gör en medicinsk utredning eller bedömning: Efter anamnes, bilda en uppfattning om kontakt, samspel och omsorg. Om barnet är skadat, försök skilja mellan olycksfall och tillfogad skada (se Differentialdiagnos vid barnmisshandel, sid 18). Fråga... men förhör inte kring när, var och hur skadorna uppkommit. Stämmer uppgifterna? Är de troliga? Undersök barnet, som ska vara helt avklätt. Undersök från topp till tå, från hårbotten till fotsulor. Även späda barn kan vara utsatta för sexuella övergrepp. Kontrollera barnets psykomotoriska utveckling och beteende. Studera tillväxtkurvor finns tecken på failure to thrive? Undersök från topp till tå, från hårbotten till fotsulor. Barn till förståndshandikappade föräldrar Det är ofta svårt att bedöma förståndshandikappade föräldrars förmåga att ta hand om och fostra sina barn. Förmågan är naturligtvis beroende av graden av utvecklingsstörning. Många föräldrar kan lära sig enkla praktiska föräldrafärdigheter, men beroende på sitt handikapp saknar de ofta förmåga att förstå barnets skiftande behov och kan därför inte anpassa sin omsorg till barnets utveckling. Barn som bevittnat våld När man talar om våld i nära relationer är det oftast kvinnan som blir misshandlad av sin partner. Idag vet vi att barnen i familjer där våld förekommer löper en betydligt ökad risk att bli fysiskt mishandlade. Även mycket späda barn blir tidigt indragna i våldet och reagerar negativt på vad föräldern utsätts för. När de blir lite äldre känner de ofta att de är orsak till våldet och försöker många gånger ta på sig ansvaret för att stoppa det. Ofta far pojkar mer illa än flickor, då de också identifierar sig med fadern. Risk finns att relationsmönstret upprepas i nästa generation. Bedöm behovet av sjukhuskontakt för vidare utredning och eventuell inläggning. Gå vidare i utredningen med röntgen om fraktur misstänks. Dokumentera mycket noggrant i journalen det som är tecken på misshandel eller omsorgssvikt! Anmäl vid misstanke! Känner du dig oerfaren, ta hjälp av en erfaren kollega, men glöm inte att du själv har anmälningsplikt. Använd tiden rätt, vänta inte för länge. Vid misstanke om fysisk misshandel eller sexuellt övergrepp ska anmälan göras direkt utan att föräldrarna informeras. Barn i asylsökande familjer Barn i asylsökande familjer eller flyktingbarn lever ofta i en utsatt situation. Det är vanligt att föräldrarna mår dåligt och kan ha svårt att orka ta hand om sitt barn. Både barn och vuxna kan ha upplevelser av krig, förtryck och tortyr bakom sig samt leva under hot och oro för framtiden

13 Utredning och undersökning För de flesta vårdgivare är det en ovanlig och obehaglig situation att misstänka att ett barn blivit misshandlat eller utsatt för sexuellt övergrepp; även mycket små barn kan vara utsatta för sexuella övergrepp. För barnet, den misstänkte förövaren och sjukvårdspersonalen är det av yttersta vikt att den medicinska utredningen sköts på ett så professionellt sätt att resultatet av den är ställt bortom allt tvivel. Checklista När inträffade skadan? Datum och tid. Var inträffade skadan? Hur? Vad hände? Vad förorsakade skadan? Vilken skada har barnet? Såg någon vad som hände? Har barnet råkat ut för skador tidigare? När, var och hur? Hur rörligt är barnet? Stilla, vänder sig självt, kryper, sitter, går, klättrar? Hade barnet adekvat tillsyn vid skadans uppkomst? Slutsats: uppenbart olycksfall, otillräcklig tillsyn, skadan tillfogad av annan, oklar. Ta ställning till om anmälan ska göras till socialtjänst och eventuellt till polis. Anamnes Ta en noggrann anamnes. Ofta kan det vara lämpligt att samtala med föräldrarna var för sig. Fråga efter skadans uppkomst, om barnet har råkat ut för skador tidigare, hur barnets motoriska utveckling sett ut. Är det ett lugnt, livligt eller kanske skrikigt barn? Observera föräldrarnas samspel och vilken kontakt de har med sitt barn, vem barnet tyr sig till och hur föräldrarnas omsorg om barnet ser ut. Ge också akt på tillväxt och psykomotorisk utveckling. Ger tillväxtkurvorna misstanke om failure to thrive? Anamnesupptagningen ska dock inte kunna uppfattas som någon form av polisförhör. Undersökning En fullständig undersökning ska göras med barnet avklätt. Beskriv eventuella skador detaljerat; ange exakt lokalisation och storlek i millimeter. Undersökningen ska omfatta hela hudkostymen från topp till tå, från hårbotten till fotsulor, bakom öronen, handflator, munhålan och yttre genitalia. Vissa tumregler finns för att särskilja misshandelsrelaterade skador från skador uppkomna genom olycksfall (se Differentialdiagnos vid barnmisshandel, sid 18). Rådgör gärna med erfaren kollega om du känner dig tveksam eller inte har erfarenhet av att handlägga frågeställningar som dessa. Inläggning Vid misstanke om svårare fysisk misshandel är det ofta klokt att lägga in barnet på en barnklinik både med tanke på skyddsaspekten och av utredningstekniska skäl. Om bägge eller någon av de medföljande föräldrarna misstänks för misshandel ska barnet vårdas i ständig närvaro av personal. Socialtjänsten avgör om barnet ska omhändertas. Socialtjänsten eller polis/ åklagare beslutar också om eventuellt besöksförbud för någon av eller båda föräldrarna. Utredning och samtal med föräldrarna ska helst göras dagtid av en erfaren läkare. Det är bra om barn och föräldrar får möta samma personal under utredningen; eftersträva kontinuitet inom alla personalkategorier. Foto Synliga skador bör dokumenteras med foto, gärna med hjälp av sjukhusfotograf. Polaroidbilder är inte acceptabla som fotodokumentation men digitalfoto kan tillåtas som bevis i domstol. Det är bra att ha med en måttremsa för att kunna bedöma skadans storlek Laboratorieprover Beroende på situationen rekommenderas prover såsom Hb, LPK, diff., TPK, CRP, Na, K, Kreat, Asat, Alat, Amylas, Bil, blödningsstatus och urinsticka. Röntgenundersökning Röntgenundersökning spelar en viktig roll vid misstänkt barnmisshandel eftersom flera undersökningsfynd är mer eller mindre specifika vid trauma som inte orsakats av olycksfall. Omvänt kan fynd vid en röntgenundersökning vara det som först leder till misstanke om barnmisshandel På remissen till röntgen ska misstanke om barnmisshandel tydligt framgå, man kan till exempel skriva finns det fynd förenliga med misshandel. Vid misstanke om fysisk misshandel bör man göra en skelettöversikt: skalle, thorax, bröstrygg, ländrygg, bäcken, bilateralt över- och underarm inklusive armbåge, handled och hand, lår- och underben inklusive knä, fotled och fot. Vid misstänkt misshandel kan det vara värdefullt att förnya undersökningen efter två-tre veckor; dels för säkrare bedömning och åldersbestämning av skador, dels för att upptäcka skador som inte identifierats tidigare. Ögonundersökning Ögonbottenundersökning ska göras av ögonläkare vid minsta misstanke om skakvåld. Multipla retinala blödningar förekommer hos cirka 85 procent av små barn med subduralhematom efter skakning och är sällsynta hos barn med hjärnblödning på grund av annat trauma än misshandel. Blödningarna är oftast bilaterala. Multipla retinala blödningar förekommer hos cirka 85 procent av små barn med subduralhematom efter skakning och är sällsynta hos barn med hjärnblödning på grund av annat trauma än misshandel

14 Anmäla är en skyldighet Av små barn med shaken baby syndrome dör hela 20 procent. Av de barn under ett års ålder som överlever får fler än 90 procent bestående men! Shaken baby syndrome Spädbarn som kommer in efter oklart skalltrauma, medvetslöshet, kramper eller andningsstillestånd kan ha blivit utsatta för skakvåld, det vill säga hastiga accelerationer, decelerationer och rotationsrörelser av spädbarnets förhållandevis tunga huvud. CT skalle ska göras akut! Såväl subduralhematom som generellt eller fokalt hjärnödem är fynd som leder till misstanke om just skakningar shaken baby syndrome. MR hjärna ska göras vid stark misstanke om skakvåld för att upptäcka tunna äldre subduralhematom. Det behöver inte göras akut, dock inom en vecka. Av små barn med shaken baby syndrome dör hela 20 procent. Av de barn under ett års ålder som överlever får fler än 90 procent bestående men! Hela 85 procent får allvarliga, livslånga funktionshinder grav synnedsättning, krampsjukdom, CP-skada, hörselnedsättning, kognitiva svårigheter eller blir multihandikappade. Utlåtande och rättsintyg Ett rättsintyg är ett skriftligt medicinskt utlåtande som endast ska utfärdas på begäran av polis, åklagare eller domstol. Intyget skrivs oftast av rättsläkare, men vid just brott mot barn kan det även utfärdas av läkare med barnmedicinsk eller annan specialistkunskap som just det aktuella barnet och fallet kräver. Ett rättsintyg grundar sig oftast på en läkarundersökning, som gjorts just med avseende på att utfärda ett rättsintyg, men kan också grunda sig på annan dokumentation som journalhandlingar och foton. Som regel innehåller ett rättsintyg beskrivning och bedömning av skadorna och dess sannolika tillkomst. redan vid misstanke om att ett barn kan fara illa är det vår skyldighet att göra anmälan till socialtjänst. Alla som är anställda inom hälso- och sjukvården, barn- och ungdomshabiliteringen samt tandvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen om de i sitt arbete får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten gäller alla anställda oberoende av yrkestillhörighet och arbetsuppgifter. Denna skyldighet kan inte delegeras eller remitteras bort. Observera att personal inom hälso- och sjukvården, barn- och ungdomshabiliteringen samt tandvården inte kan göra en anonym anmälan. Man får alltså räkna med att de uppgifter som lämnas till socialtjänsten, i samband med anmälan, kommer till föräldrarnas kännedom. Möjlighet finns alltid till anonym konsultation med socialtjänsten. För att ytterligare markera skyldigheten att anmäla till Socialtjänsten finns detta sedan 1 juli 2003 också inskrivet i 2 Hälso- och Sjukvårdslagen. Det är barnets behov som är utgångspunkt för om anmälan ska göras, inte hänsyn till föräldrarna eller den egna tveksamheten. När socialtjänsten har öppnat en utredning är hälso- och sjukvården skyldiga att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av ett barns behov av skydd (11 kap 1 och 2 Socialtjänstlagen). I de flesta fall är det socialtjänsten som går vidare med anmälan till polis, men även hälso- och sjukvårdens personal har möjlighet att göra det. Redan vid misstanke om att ett barn kan fara illa är det vår skyldighet att göra anmälan till socialtjänst. Det är barnets behov som är utgångspunkt för om anmälan ska göras. Inte hänsyn till föräldrarna eller den egna tveksamheten. skydd för det väntade barnet Skyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL att anmäla eller lämna uppgifter till socialnämnden omfattar inte det väntade barnet. Det framgår dock av sekretesslagen att sekretessen inte hindrar att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas från socialtjänsten eller hälso- och sjukvården till annan myndighet om det behövs för en nödvändig insats för att skydda det väntade barnet. Alla samhällets insatser måste samverka för att skydda ett väntat barn. Den gravida kvinnans krav på integritet får ges upp om det är nödvändigt. Det kan antingen innebära att sådana insatser erbjuds kvinnan så att det väntade barnet kan utvecklas på rätt sätt eller att man erbjuder den hjälp som kvinnan behöver i samband med eller efter förlossningen. Barnet ska få nödvändigt skydd eller stöd. Det är främst uppgifter om den gravida kvinnan som det är aktuellt att lämna ut, men det gäller även uppgifter om närstående. Kvinnans familjesituation kan ha betydelse både för hennes möjligheter att skydda det väntade barnet och att kunna ta hand om det nyfödda barnet

15 Uppföljning och välkommen tillbaka Referenser Hälso- och sjukvården ska ha en öppen och förtroendeingivande attityd gentemot familjen. Det är viktigt att familjen, trots anmälan, alltid är och känner sig välkommen till hälso- och sjukvården. Det är av stor betydelse att föräldrar som har visat på svårigheter i bemötandet av sitt barn får möjlighet till bra uppföljning. Socialtjänsten har skyldighet att erbjuda det stöd som familjen kan behöva, och det gäller även de som blivit anmälda enligt socialtjänstlagen. Det är viktigt att BVC och övriga hälso- och sjukvårdskontakter, som familjen eventuellt har, samverkar. I samverkan kan man bättre hjälpa familjen med deras olika behov. Hälso- och sjukvården ska ha en öppen och förtroendeingivande attityd gentemot familjen. Tänker man anmäla en familj är det för det mesta klokt att i förväg tala om att det kommer att ske och varför. Görs det på ett bra sätt speciellt om det finns en god relation med familjen sedan tidigare är möjligheterna större att få behålla deras förtroende och att ge fortsatt stöd. Observera, att vid misstanke om fysisk misshandel eller sexuella övergrepp ska man däremot inte berätta för familjen om en planerad anmälan. Det är viktigt att familjen, trots anmälan, alltid är och känner sig välkommen till hälso- och sjukvården. handledning och stöd Personal måste få utrymme för att diskutera uppkomna svåra problem tillsammans med sina arbetskamrater. Både för att avlasta och för att orka möta känslomässigt svåra situationer. Handledningsmöjligheter är helt nödvändiga för personal som arbetar med det svåra samtalet. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 2001:453 Socialtjänstlag SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag FNs konvention om barns rättigheter, 1989 BASPROGRAM Gemensamt Basprogram för BVC i Västra Götalands-egionen, 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/DSBUS. PM Barn som far illa. Bågenholm, R., 2008 Stockholms läns landsting. Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I och II. Mio-gruppen, 2008 Region Skåne. Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. Hälso- och sjukvårdsledningen, september 2006 Karolinska Institutet, Projektbeskrivning: Mental vaccination av nyblivna föräldrar mot att i stressfulla situationer skaka sina barn och därmed riskera att tillfoga dem allvarlig hjärnskada. Flodmark, O., 2008 Uppsala universitet. Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. NCK-rapport, 2010:4 Lupien, S.J. med flera. Effects of stress throughout the lifespan on the brain, behaviour and cognition. Nature Reviews Neuroscience Vol. 10 June 2009 Mercy, J.A., Saul, J. Creating a Healthier Future through Early Interventions for Children. JAMA, June 3, 2009-Vol 301, No. 21 Olds, D. med flera. Long-term Effects of Nurse Home Visitation on Children s Criminal and Antisocial Behaviour. JAMA, October 14, 1998-Vol 280, No

16 Differentialdiagnos vid barnmisshandel* Blåmärkens lokalisering Olycksfall Misshandel Huvudet, ytteröron Under hakan, pannan Ansiktets mjuka delar, läppar, runt ögonen Armarna Underarmarna Överarmarna Bålen höftbenskammarna, över Övre delen av ryggen, på bröstkorgen, lumtaggutskotten i medellinjen balregionen eller i flankerna Benen Skenben Sätesregionen, genitalia, lårens framsidor Blåmärkens fördelning i relation till ålder Småskador i alla lokaliteter Ovanliga utom åldern 9 mån 3 år Vanliga i alla åldrar Huvud hals Ovanliga utom åldern 9 mån 3 år Mycket vanligt förekommande i alla åldrar Underben Ovanliga före 9 mån Förekommer i alla åldrar Vanligen på framsidan av skenben 18 mån 3 år Ländrygg Ovanliga före 3 år Vanliga framför allt i Vanliga i förskoleåldern förskoleåldern, 9 mån 3 år Bröstkorg, genitalia Ovanliga i alla åldrar Förekommer i alla åldrar Brännskador, omständigheter och utseende Anamnes Skadan stämmer med uppgiven Oförenlig med uppgiven skademekanism skademekanism Lokalisering på kroppen Vanligen framsidan av kroppen Sätet, perineum, genitalia, handflator, fotsulor, handled, fotled Utseende ett enda skadetillfälle Flera olika skador med varierande ålder Asymmetrisk Oregelbundna skvättmärken i samband med skållning Symmetrisk utbredning Stor yta med jämn grad av skada (påtvingad direktkontakt med hett föremål) Handsk- eller strumputbredning av skållningsskada Brännmärken efter cigaretter OBS! Om spädbarn kommer in med kramper eller oklar medvetslöshet kan barnet ha blivit utsatt för skakningar. Vid frakturer med oklar uppkomstmekanism är misshandel ett viktigt differentialdiagnostiskt alternativ som måste utredas. * Tecken på barnmisshandel och försummelse En bok till skolsköterskor, BVC-personal m.fl., Claes Sundelin, barnhälsovårdsöverläkare och professor i Uppsala

17 20 GCL Kommunikation/Brita Hässel

18 Ärende 7

19 1 YTTRANDE Ärende 7 Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Yttrande över motion av Magnus Berntsson (KD) om vaccin mot rotavirusinfektioner Ärendet Magnus Berntsson (KD) har i en motion från föreslagit att regionfullmäktige ger i uppdrag till regionstyrelsen att utreda de medicinska och ekonomiska konsekvenserna av att låta rotavirusvaccin ingå i det ordinarie vaccinationsprogrammet i Västra Götaland. Motionären anför bland annat att WHO länge har rekommenderat att rotavirusvaccin ska ingå i de nationella vaccinationsprogrammen, vilket det gör i Finland. Beredning Hälso- och sjukvårdsutskottet har i sin beredning av motionen inhämtat ett underlag från Sahlgrenska Akademin, Institutionen för biomedicin, Avdelningen för infektionssjukdomar. Detta underlag, som bilägges yttrandet, beskriver utförligt de medicinska konsekvenserna av vaccination med rotavirusvaccin. De ekonomiska konsekvenserna berörs, dock utan att ange någon definitiv storlek på eventuella sammantagna kostnader av ett införande i Västra Götaland. Dessa beror bland annat på vilka priser man skulle få på vaccinet vid en upphandling och vilka kostnader som tillkommer för utförandet av vaccinationen. I framtagningen av yttrandet har avstämning också skett med företrädare för barnhälsovården. Sammanfattande bedömning Den av motionären föreslagna utredningen av konsekvenser av att låta rotavirusvaccin ingå i det ordinarie vaccinationsprogrammet för barn i Västra Götaland är i huvudsak utförd genom det inhämtade utlåtandet från Sahlgrenska Akademin. Införandet av rotavirusvaccination i nationella barnvaccinationsprogram i ett flertal länder visar positiva resultat och kostnad-nytta analyser från Finland visar att vaccinationen är kostnadseffektiv. Av utlåtandet framgår också att barnhälsovården skulle få en utmaning med flera tillkommande arbetsinsatser.

20 Avslutningsvis konstateras att det inte finns någon nationell rekommendation för användandet av rotavirusvacciner i Sverige, och inget landsting har beslutat att på egen hand påbörja vaccination. Ett införande av rotavirusvaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet bör ske enhetligt på nationell nivå. Den nationella pågående vaccinutredningen beskriver både hur införande av nya vaccinationer bör ske inklusive finansieringsprinciper för dessa. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår, med hänvisning till innehållet i inhämtat utlåtande, regionstyrelsen besluta att bifalla motionen. 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET Helén Eliasson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

21 Del av ärende 7 Institutionen för biomedicin Avdelningen för infektionssjukdomar Professor Marianne Jertborn / 3 Kanslichef Lars-Göran Moberg Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Skövde Förslag på yttrande över motion av Magnus Berntson (KD) om vaccin mot rotavirusinfektioner. Rotavirus är globalt sett den vanligaste orsaken till akut svår gastroenterit (diarré och kräkningar) hos små barn med en högsta incidens (förekomst) mellan 6 och 24 månaders ålder i industrialiserade länder. Totalt dör cirka barn i världen varje år till följd av rotavirusdiarré. Majoriteten av dödsfallen sker i låginkomstländer. I Europa är mortaliteten (dödligheten) betydligt lägre drygt 200 dödsfall per år men morbiditeten (sjukligheten) är betydande med kliniska konsultationer och sjukhusinläggningar årligen. Sedan 2006 är två vacciner mot rotavirus, Rotarix och Rotateq, godkända i Europa. Resultat från stora studier visar att båda vaccinerna har en mycket god skyddseffekt, 85% respektive 98%, mot rotavirusinfektion som kräver sjukhusvård i industrialiserade länder. Effekten av vaccinerna har inte jämförts sida vid sida och man kan därför inte uttala sig om det är någon skillnad i effekt mellan vaccinerna. Vaccinerna ges oralt (dvs. i munnen) i två respektive tre doser med start vid sex veckors ålder. Sista dosen skall ges före veckors ålder. Vaccinerna tolereras väl och ger inte några allvarliga biverkningar. Ingen ökad risk för tarminvagination med något av vaccinerna kunde påvisas i säkerhetsanalyser av över barn. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att rotavirusvaccin ska ingå i de nationella barnvaccinationsprogrammen. De två största europeiska pediatriska vetenskapliga föreningarna förespråkar också att rotavirusvaccin ska erbjudas till alla friska spädbarn, och i Sverige bedömde Smittskyddsinstitutets referensgrupp för vaccinationsfrågor (REFVAC) redan 2007 att rotavirusvaccin kan rekommenderas till barn vars föräldrar är villiga att stå för kostnaden. Ett flertal länder i Europa, Sydamerika, USA och Australien har redan infört vaccination mot rotavirus i sina barnvaccinationsprogram. Studier från USA har visat att vaccinationen haft en dramatisk inverkan på antalet sjukhusinläggningar och läkarbesök pga. rotavirus vilka minskat markant redan efter två rotavirussäsonger. Studier från Finland har visat liknande effekt med 97% minskning av akutbesök och sjukhusvård under tre år efter vaccination. Vaccinationen ger också

22 2 / 3 upphov till en s.k. flockimmunitet, vilket innebär att även ovaccinerade barn får ett visst skydd mot allvarlig rotavirusinfektion. I Österrike minskade antalet sjukhusinläggningar med 74% bland vaccinerade barn och 22% bland ovaccinerade barn. Ur ett svenskt perspektiv kan man räkna med att i stort sett alla barn < 3 år insjuknar en eller flera gånger i en rotavirusinfektion. Drygt 60% av barn med diarré som söker på en akutmottagning eller sjukhus har rotavirusinfektion, och cirka hälften av de barn som läggs in på sjukhus pga. diarré med intorkning har rotavirus. Den årliga sjukdomsbördan i Sverige har uppskattats till cirka sjukhusinläggningar vilket motsvarar en incidens på fall/ barn/år och minst lika många besök på barn- och akutmottagningar. På Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg vårdades 138 barn inneliggande under perioden oktober oktober Rotavirusinfektioner drabbar alla små barn och utgör en stor belastning på den svenska sjukvården. Epidemier med rotavirusinfektion inträffar varje vinterhalvår i Sverige under den period då barnsjukvården även är hårt drabbad av andra akuta infektioner med RS-, calici- och influensavirus. Ett stort problem för den slutna barnsjukvården är att man aldrig kan förutse när epidemin kommer att börja och sluta. Det är därför inte möjligt för sjukvården att förbereda sig utan man får brist på vårdplatser och måste kalla in extra personal på övertid vilket är kostsamt. Rotavirus är mycket smittsamt och är därför en av de mikroorganismer, som kan sprida sig på vårdavdelningar och infektera barn, som ligger inne av annan anledning. Hela avdelningen måste i så fall ha intagningsstopp. Detta sker ett par gånger per år på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg även när hygienrutiner tillämpas strikt. Det finns ännu ingen nationell rekommendation för användandet av rotavirusvacciner i Sverige, och inget landsting har ännu beslutat att på egen hand påbörja vaccination. I Göteborg ges på barnavårdscentral (BVC) en skriftlig information om rotavirusvaccin till föräldrarna, men det är oklart hur det ser ut i Västra Götalandsregionen i övrigt. Föräldrar som önskar vaccinera sina små barn hänvisas till vårdcentral eller privata vaccinationsmottagningar. Ett införande av rotavirusvaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet innebär en utmaning för barnhälsovården eftersom två eller tre vaccindoser behöver ges och vaccinationen ska vara avslutad innan barnet är veckor gammalt. Ytterligare ett vaccinationstillfälle måste ske på BVC och sköterskan måste ägna mer tid för information samt dessutom administrera vaccinet. Eftersom rotavirusvaccinet är det första orala vaccinet som införs i det allmänna barnvaccinationsprogrammet i Sverige måste sköterskorna på BVC utbildas i hur man praktiskt går till väga när man ger ett oralt vaccin. Utöver den ökande belastningen på BVC:s personal så tillkommer kostnaden för vaccinet. Vaccinkostnaden för två doser Rotarix är idag kr. Vaccinet ingår inte i läkemedelsförmånen. Det andra rotavirusvaccinet, Rotateq, marknadsförs i nuläget inte i Sverige. Hur stora vaccinkostnaderna kommer att bli för Västra Götalandsregionens del går inte att förutsäga eftersom de beror på vilka priser man får vid upphandling. Slutsats: Vaccination är den mest effektiva åtgärden för att förebygga rotavirusinfektioner. Tillgängliga vacciner är säkra och ger utmärkt skyddseffekt mot allvarlig rotavirusinfektion. Införandet av rotavirusvaccination i nationella barnvaccinationsprogram i ett flertal länder

23 3 / 3 inklusive Finland har resulterat i en dramatisk minskning av antalet slutenvårdstillfällen och akutbesök pga. rotavirus hos vaccinerade barn samtidigt som risken för allvarlig rotavirusinfektion också minskar hos ovaccinerade barn. Kostnad-nytta analyser från Finland visar att vaccinationen är kostnadseffektiv. Ett införande av rotavirusvaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet i Västra Götalandsregionen skulle innebära följande: Fördelar: 1. Kraftigt minskad belastning på den öppna och slutna barnsjukvården. 2. Minskad föräldrafrånvaro från arbetet 3. Minskat lidande för det enskilda barnet Nackdelar: 1. Ökat arbete för BVC-personal (information till föräldrar och administration av vaccin) 2. Kostnader för vaccin Göteborg den 20 juni 2011 Marianne Jertborn Professor Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Birger Trollfors, Professor Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

24

25 Ärende 8

26 MISSIV Ärende 8 Lars-Göran Moberg Dnr RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Regiongemensamma riktlinjer angående ersättning till patient för peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn Sedan den 1 januari 2010 förskrivs peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn inte som personliga hjälpmedel längre. Istället får patienten en rekvisition som hon eller han tar med sig till upphandlad salong. Det har tagits fram regler och rutiner, blankett för rekvisition och informationsbroschyr till patient, som är gemensamma för hela Västra Götalandsregionen. Faktureringen sker via Regionservice. Systemet har nu utvärderats och förslag till nya riktlinjer finns beskrivna i bifogad rapport. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att ställa sig bakom upprättad rapport och att anta förslagen till regiongemensamma riktlinjer angående ersättning till patient för peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn och att de regiongemensamma riktlinjerna ska gälla från och med den 1 december HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Lars-Göran Moberg

27 TU Samarbetsrådet för hjälpmedel RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Ersättning till patient för peruker, postischer, toupéer, ögonfransar och ögonbryn Sedan den 1 januari 2010 förskrivs peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn (kallas i fortsättningen peruk m.m.) inte som personliga hjälpmedel längre. Istället får patienten en rekvisition som hon eller han tar med sig till upphandlad salong. Rekvisitionen är utformad på samma sätt i hela Västra Götalandsregionen (VGR) och faktureringen sker via Regionservice. Det har tagits fram gemensamma regler och rutiner, blankett för rekvisition samt informationsbroschyr till patient. Under våren 2011 har det nya systemet utvärderats av en arbetsgrupp, tillsatt av Samarbetsrådet för hjälpmedel. Synpunkter har samlats in från verksamheterna, de medicinska sektorsråden för dermatologi-venereologi och för onkologi och från berörda patientföreningar. Det nya systemet har fallit väl ut. Det har tidigare funnits stora skillnader i VGR hur man har hanterat och förskrivit peruker. Genom gemensamma regler och rutiner och gemensam administration har förutsättningarna för ett likvärdigt bemötande av patienterna ökat avsevärt. Såväl brukare som verksamheter uppskattar den nya hanteringen. Sektorsrådet för dermatologi-venereologi önskar några mindre justeringar av kriterierna. Det har också kommit önskemål att rekvisitionen ska kunna gälla över flera år för personer där håravfallet bedömts vara bestående. Inga synpunkter har lyfts om informationsbroschyren. Ekonomiska konsekvenser har varit påfallande små, som arbetsgruppen kan bedöma det, det är dock först med det nya systemet som tillförlitlig statistik kan tas fram för hela Västra Götaland. Sedan tidigare har utförare och beställare uttryckt olika åsikter om var det ekonomiska ansvaret borde ligga. Hälso- och sjukvårdskanslierna ansåg att den som har ansvar för vården också ska ha det ekonomiska ansvaret. Sjukhusen däremot ifrågasatte lämpligheten att låta vården ansvara för ersättning till enskild person. Med den gemensamma administrationen för perukhantering i Västra Götaland sedan januari 2010 finns idag säkra underlag för kostnader och volymer avseende peruk m.m. Diskussionen mellan utförare och beställare behöver återupptas. Resultatet av denna diskussion, d.v.s. var kostnadsansvaret kommer att ligga framöver påverkar inte förslagen i den föreliggande rapporten. Till och med november 2011 har VGR avtal med salonger som tillhandahåller peruk. Samarbetsrådets förslag är att salonger inte ska upphandlas i framtiden utan att patienten ska ha möjlighet att fritt välja salong. I denna fråga finns det olika åsikter bland patienterna men det är Samarbetsrådets uppfattning att fördelarna överväger till förmån för att inte genomföra ny upphandling.

28 TU Samarbetsrådet för hjälpmedel kommer i framtiden inte att förvalta regler och rutiner avseende peruker. Det föreslås att sektorsrådet för dermatologi-venereologi tillsammans med sektorsrådet för onkologi ansvarar för kriterier och rutiner i fortsättningen. Sammanfattande förslag Det nya systemet med rekvisition har fallit väl ut, både kriterier, rutiner för hantering och informationsmaterial. Det finns inga skäl att föreslå ändringar av principen. Det föreslås mindre justeringar av o kriterier hudsjukdom o löptid av rekvisition o rutiner för ögonfransar/-bryn Det föreslås att sektorsråden för dermatologi-venereologi och för onkologi gemensamt ansvarar för att förvalta kriterier och rutiner. Det föreslås att salonger inte upphandlas när avtalen löper ut november Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att ställa sig bakom rapporten och att anta de redovisade förslagen. att de nya förslagen ska gälla från och med den 1 december SAMARBETSRÅDET FÖR HJÄLPMEDEL Anke Samulowitz Ordförande i Samarbetsrådet för hjälpmedel

29 Ärende 9

30 Ärende 9 Bo Hallin RSK Ordnad utmönstring och prioritering av läkemedel och medicinska metoder i Västra Götalandsregionen Uppdrag Regionfullmäktige har i budget 2011 gett regionstyrelsen i uppdrag att utveckla ett systematiskt arbetssätt med ordnad utmönstring. Utmönstringen avser läkemedel, metoder och utrustningar som är mindre effektiva, verkningslösa eller som skapar liten eller ingen nytta för patienterna. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har utarbetat bifogade förslag till systematiskt arbetssätt med ordnad utmönstring av läkemedel och medicinska metoder. Ordnad utmönstring av utrustningar föreslås som hittills ske inom respektive hälso- och sjukvårdsförvaltning i enlighet med upprättad avskrivningsplanering. Förslaget har stämts av i regiondirektörens sjukvårdsgrupp. Ordnat införande Regionen har under de senaste åren utvecklat ett systematiskt arbetssätt med ordnat införande av nya läkemedel och medicinska metoder. Här föreslås att ordnad utmönstring blir ett komplement med samma årliga tidplan m m som ordnat införande. Förslaget till ordnad utmönstring innehåller definition och principer för arbetet, krav på beslutsunderlag, beskrivning av berednings- och beslutsprocess samt information om genomförande, uppföljning och kommunikation. Vid hälso- och sjukvårdsutskottets behandling av ärendet återremitterades ärendet för komplettering. Förslag Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna redovisat förslag till systematiskt arbetssätt för ordnad utmönstring av läkemedel och medicinska metoder i regionen samt att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att implementera arbetssättet som ett komplement till ordnat införande av nya läkemedel och metoder. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Peter Lönnroth