Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som far illa ur ett barnperspektiv"

Transkript

1 Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

2 Inledning Våld i nära relationer är ett brott, ett socialt problem, ett folkhälsoproblem och ett jämställdhetsproblem. Våld i nära relationer utifrån ett barnperspektiv har en bred definition. Det innebär direkt fysiskt och psykiskt våld mot barn, barn som utsätts för sexuella övergrepp och omsorgssvikt. Det innebär även att som barn uppleva våld mot en förälder eller annan viktig person i barnets nära relationer. Våldet drabbar alla i familjen, inte minst barnen och utan intervention tenderar detta våld att trappas upp och bli grövre ju längre tiden går. Ett liv utan våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Hälso- och sjukvården är ovärderlig för barn som utsatts för våld eller övergrepp och många barn får också stöd, vård och behandling. Men det räcker inte, alla barn har rätt till skydd från våld och övergrepp och alla barn har rätt till hälso- och sjukvård och folktandvård. Att samtala med föräldrar om upplevelse av våld i nära relationer är viktigt för att kunna synliggöra barnen men även att samtala direkt med barnen. Personal inom hälso- och sjukvården och folktandvården frågar sällan barn och unga hur de har det hemma, inte ens när de visar tydliga tecken på att de kan ha blivit utsatta för våld. Därför får många inte den vård och behandling de har rätt till. I mötet med barnet är oftast bemötandet och omhändertaget avgörande för barnets upplevelse och förmåga att berätta om eventuell utsatthet. De små barnen är utlämnade och beroende av vårdnadshavarens agerande och berättelser. Grunden för ett bra bemötande och omhändertagande av barn och föräldrar som utsatts våld och/eller övergrepp är att lyssna, fråga och vara lyhörd inför vad patienten berättar. 2

3 Vad är våld mot barn? Exempel på fysiskt våld: Att slå, knuffa, sparka, bita, bränna, nypa, riva, förgifta eller försöka kväva ett barn. Exempel på psykiskt våld: Att utsätta barn för nedvärderande omdömen, orimliga bestraffningar, hån, nedvärdering, isolering, utfrysning. Sexuella övergrepp är en form av fysiskt och psykiskt våld och innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen person. Sexuella övergrepp innebär att personen utnyttjar barnets beroendeställning, att handlingen kränker barnets integritet, sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå och inte kan ge informerat samtycke till. Att som barn växa upp med våld i familjen och se eller höra en omsorgsperson bli utsatt för våld är en allvarlig form av psykiskt våld mot barnet och kan ge reaktioner hos barnet på samma sätt som om barnet utsätts själv för direkt fysiskt eller psykiskt våld. Omsorgssvikt/försummelse är också en form av fysiskt och psykiskt våld vilket innebär att vårdnadshavare/omsorgsperson försummar att tillgodose barnets grundläggande behov, t.ex. mat, sömn, hygien, stimulans, utbildning, kärlek. En särskild form av försummelse är dental försummelse. Dental försummelse brukar definieras som en underlåtenhet av en förälder eller annan vårdnadshavare att uppsöka vård och se till att barnet får de behandlingar som är nödvändiga för att barnet ska tillförsäkras den tandhälsonivå som krävs för en adekvat funktion utan värk och infektioner. Regionens riktlinjer vid spädbarnsmisshandel finns här: 3

4 Varningssignaler vid fysiskt våld När skada upptäcks Man söker vård sent eller inte alls för skador som uppenbart varit smärtsamma eller hotat barnets liv eller framtid. Uppenbara skador upptäcks av granne, släkting, förskola, BVC. Vårdnadshavare vägrar vidare medicinsk utredning av barnets skador eller verkar inte oroad för prognosen. Medföljande vuxen/vuxna reagerar aggressivt mot sjukvårdspersonal. Barnet kan ha ett ovanligt sätt att samspela med föräldrarna och verka deprimerat och frånvarande. Barnet kan också vara mycket spänt och vaksamt, ha inlärd försiktighet eller rädsla för alla former av fysisk kontakt. Om skadans uppkomst Svårt att få detaljerade uppgifter om hur barnet blivit skadat till exempel hur långt ett spädbarn fallit och vad det stötte emot. Uppgivet trauma stämmer inte överens med skadans art och omfattning. Föräldrar eller andra närvarande ger olika uppgifter eller ändrar sin berättelse på väsentliga punkter. Föräldrar förnekar att barnet haft ont och minimerar symptom. Många besök på olika mottagningar, vårdcentraler och BVC med olika skador särskilt hos små barn och syskon kan tala för upprepad barnmisshandel. Tänk på! Det syns inte utanpå vem som är våldsutövare. Våldsutövare finns i alla grupper i samhället. Barnet skyddar ofta den skyldige av omsorg om denne/denna eller på grund av rädsla för repressalier. 4

5 Symptom vid fysiskt och psykiskt våld, omsorgssvikt/ försummelse samt att uppleva våld mot närstående De mindre barnen har vanligen psykosomatiska symptom som ont i magen, ont i huvudet, mardrömmar, aggressivitet och ätstörningar. Hos förskolebarn kan man även se ett överdrivet föräldraberoende och en höjd aktivitetsnivå. De mindre barnen återupprepar ofta traumatiska händelser i sina lekar. I förskoleåldern kan barnen även uppvisa ångest, oro, rädsla och ledsenhet. Varningssignaler! Blåmärken, skador, kan vara nya men även gamla Dålig hygien och ovårdade kläder Försenad språkutveckling Dålig tillväxt Diffusa smärtor Social omognad i samspel med andra barn och vuxna Okritiskt kontaktsökande med vuxna Koncentrationssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet och aggressivitet Symptom vid sexuella övergrepp Barn som utsätts för sexuella övergrepp har liknande symptom som barn som utsatts för våld och upplevt våld i hemmet. Det finns dock symptom som man bör vara uppmärksam på som särskiljer för de barn som utsätts för sexuella övergrepp. Regression / omogenhet Tvångsmässigt onanerande Högt sexualiserat intresse Sexuellt betonande teckningar, antydningar i ord och lek Rodnade könsorgan, sveda, flytningar, blödningar, skador/smärtor i analregionen 5

6 Bemötandet I mötet med barnet är oftast bemötandet och omhändertagandet avgörande för barnets upplevelse och förmåga att berätta om eventuell utsatthet. Tänk på att möta barnet och barnets föräldrar med respekt och värdighet. När barnet ser och känner att medföljande förälder bemöts respektfullt är detta oftast en positiv inledning och möjlighet till en förtroendefull relation till barnet. Upprätthåll ett tryggt förhållningssätt och visa att du orkar ta emot berättelser om svåra händelser. En hållning av empati, aktivt lyssnande och icke fördömande är en förutsättning för att närma sig svåra frågor. Bekräfta och visa att du tror på deras berättelse. De små barnen är utlämnade och beroende av vårdnadshavarens agerande och berättelser. Vid misstänkt omsorgssvikt/försummelse är det viktigt att informera föräldern om sin oro. (se undantag nedan) Vid mötet med något äldre barn som visar tecken på omsorgssvikt/ försummelse är det viktigt att även barnet tillsammans med föräldern får information om personalens oro (se undantag nedan). Var noga med att prata till barnet, lyssna och berätta att du träffar många barn som upplever liknande utsatthet. Undantag! Vid misstanke om att ett barn är utsatt för våld, sexuella övergrepp, omsorgssvikt/försummelse eller att ett barn lever med våld mot närstående i familjen kontaktar du omgående socialtjänsten. I dessa fall då förälder/föräldrar är misstänkta förövare informeras inte de om din anmälan. Rådgör då med socialtjänst eller polis om det är lämpligt att informera barnet eller vårdnadshavare om din anmälan! 6

7 Varningssignaler särskilt för Folktandvården Folktandvården har av naturliga skäl goda förutsättningar att identifiera barn som utsatts för dental försummelse. Folktandvården har även möjlighet att upptäcka barn som upplever våld mot närstående och/eller har utsatts för fysiskt, psykiskt, sexuellt våld, omsorgssvikt/försummelse. Mer än hälften av alla misshandelsskador på barn visar sig i mun-, huvud- och halsregionen. BO, br2010 Omsorgssvikt/försummelse? Föräldrarna behandlar barnet illa Barnet är smutsigt och ovårdat Barnet verkar ovanligt hängigt Barnet uteblir från tandvården Barnet har omfattande kariesproblematik Sexuellt och fysiskt våld? Blödningar i munslemhinnan eller oral överkänslighet Skador i huvud- och halsregion/upprepade Skador ansikte/mun/käke Skadornas omfattning eller utbredning inte stämmer överens med förklaringen Uppmärksamma i mötet: Vad barnet berättar! Barnets berättelse kan vara diffus Var lyhörd! Ta barnets berättelse på allvar Träffa barnet om det är möjligt utifrån ålder ensamt Fråga barnet eller om möjligt föräldrarna hur skadorna uppkommit Oförklarliga blåmärken ansiktet, runt öronen, hårbotten Avvikande reaktioner hos förälder Uppmärksamma mönster syskon Mer information finns att hämta på Child protection and the dental teams hemsida, 7

8 Förslag på frågor att ställa inom Folktandvården till barnen vid misstanke om att barn far illa Inom Hälso- och sjukvården finns oftast inte möjligheten att träffa de mindre barnen i enskilda samtal. Det är oftast inte möjligt att ställa direkta frågor om utsatthet till de mindre barnen utan någon förälders närvaro eller vetskap. Vid misstanke om att barn far illa är det lämpligt att som rutin konsultera socialtjänsten om det föreligger grunder för anmälan enligt 14:1 SoL. Inom verksamheter där möten sker enskilt med de äldre barnen och där det bedöms lämpligt och adekvat utifrån barnets ålder och mognad att ställa frågor om eventuell våldsutsatthet bör rutiner för detta finnas. Vid berättelser från barnet om våldsutsatthet och övergrepp undvik att ställa vidare följdfrågor utan att kontakta och konsultera socialtjänsten. Det är socialtjänstens uppdrag att utreda vidare barnets situation och behov av insatser. Om barnet har blåmärken och skador Jag träffar många barn som berättar att de är med om allvarligt bråk hemma. Det kan vara saker som händer hemma som skrämmer barnen. En del barn är även med om att själva bli hotade, slagna eller utsatta på andra sätt. Jag vet inte om det är så för dig men kan du känna igen dig i detta? Har det varit så för dig? Om barnet vid upprepade besök upplevs som ovanligt hängigt, nedstämt eller ovårdat Jag träffar ibland barn som inte alltid mår så bra. Det kan vara barn som inte alltid har det så bra hemma. En del barn hör och ser allvarligt bråk mellan vuxna och en del barn kan också bli utsatta själva för svåra saker. Kan du känna igen dig i detta? Har det hänt dig? En del barn jag träffar berättar att de inte alltid mår så bra. Det kan bero på att det inte alltid finns mat hemma, att det finns några som bråkar och skriker så att barnen inte kan sova, de kanske får vara ensamma länge utan någon vuxen hemma. Om barn har det svårt på detta sätt så måste barnen och deras föräldrar få hjälp. Är det så att du kan känna igen dig i detta? Är det så för dig? Övriga exempel på frågor Många barn jag träffar berättar att det händer saker hemma som skrämmer dem. Det kan vara någon som hotar, skriker fula ord eller till och med slår någon. Kan du känna igen dig i detta? Finns det något som händer hemma hos dig som skrämmer dig? Det kan vara så för många barn att de vuxna hemma skriker och kallar varandra fula ord. En del barn är med om att det ofta är stökigt och bråkigt hemma! Har du varit med om det? 8

9 Olika förslag på hur man kan ställa frågor till vuxna vid misstanke om våldsutsatthet Generalisering som metod för att närma sig frågan, exempelvis: Jag vet inte om detta är ett problem för dig, men många av dem jag träffar har upplevt våld i sina relationer. Därför frågar jag alltid alla om detta. Har du blivit utsatt för att din partner verbalt skrämt, hotat eller skadat dig fysiskt på något sätt? Eftersom flera av de personer jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag numera alla mina patienter/klienter om våldsutsatthet. Med det menar jag om din partner någon gång har kränkt dig, uttalat nedvärderande ord, eller på annat sätt skrämt eller hotat dig. Allmänna frågor: Hur har du det i din relation? Brukar ni vara osams och bråka? Uppträder din partner ibland på ett skrämmande sätt? Blir din partner våldsam? Är du orolig för att ditt barn inte behandlas väl hemma? Hur man än tar upp frågan om våld i nära relationer är det viktigt att så småningom ställa direkta frågor om hot och våld Specifika frågor: Är din partner svartsjuk? Har din partner hotat att skada dig eller någon i din familj? Har din partner någonsin försökt hindra dig från att göra saker som är viktiga för dig? (gå i skolan, arbeta, träffa din familj, träffa dina vänner) Har din partner någonsin slagit eller fysiskt skadat dig? Händer det ofta? När skedde det senast? Är du rädd för din partner? Känner du att du befinner dig i fara? Är det säkert för dig att gå hem? Har din partner någon gång tvingat dig till sexuella handlingar eller kränkningar? Har det hänt något hemma som skrämt eller skadat ditt/dina barn? Tänk på att alltid definiera vad som menas med våld innan du frågar! 9

10 Anmälan till socialtjänsten enl. kap SoL All personal är skyldig att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (0 18 år). Alla myndigheter inom hälso- och sjukvården, oberoende av om deras verksamhet riktar sig till barn eller inte omfattas av denna bestämmelse. Det viktiga är att socialtjänsten får kännedom om sådant som kan innebära att det finns anledning att ingripa till ett barns skydd. En orosanmälan bör göras ur en helhetsbedömning och att det kan finnas skäl för oro även om symptomen är mindre specifika. Anmälningsskyldigheten inträder alltså redan vid misstanke om att något förhållande föreligger om att ett barn far illa. Det räcker alltså med en oro för barnet för att en anmälan skall göras. Den slutliga bedömning av barnets situation och behov av skydd och stöd, görs sedan av socialnämnden. Den som överväger att göra anmälan kan konsultera lokalt socialkontor innan anmälan görs. Detta kan göras utan att barnets identitet röjs. Samråd med erfarna kollegor på arbetsplatsen kan vara till stöd En anmälan bör göras skriftligt. I akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon vilket sedan bekräftas skriftligt. Samråd bör alltid ske med socialtjänsten innan information ges till vårdnadshavare eller barnet. Om information kan ges är det oftast lämpligt att den som gör anmälan informerar vårdnadshavare om varför anmälan görs. Överväg alltid om barnet som skall skyddas utsätts för risk eller skada om vårdnadshavare informeras. Det kan handla om sexuella övergrepp eller situationer som präglas av heder eller andra sociala normer där barnet kan bli dubbelt utsatt. I sådana fall skall man avvakta med information till vårdnadshavare. Barnet bör liksom i andra vårdsituationer få ta del av information utifrån sin ålder och kognitiva nivå, när det bedöms som möjligt utifrån skyddsaspekten. De som är anmälningsskyldiga är också skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning om ett barns behov av skydd. Eftersom skyldigheten att lämna ut uppgifter följer av lag behöver inte den utlämnande verksamheten i förväg upplysa klienten/patienten om att uppgifterna lämnas ut. Socialtjänsten ser positivt på att den som gjort orosanmälan deltar i ett första möte med familjen utifrån innehållet i anmälan. 10

11 Återkoppling från socialtjänsten När anmälan till socialtjänsten har skett från hälso- och sjukvården eller tandvården har det oftast varit brist på en återkoppling från socialtjänsten om vad som händer med anmälan. Brist på återkoppling från socialtjänsten uppges ofta som en anledning till att inte anmäla! Från och med 1 januari 2013 har det skett en förändring i Socialtjänstlagen som möjliggör en tydligare återkoppling till den som anmäler från socialtjänsten. 14 kap. 1 b Socialnämnden ska på begäran av den som har gjort anmälan enligt 1, eller får på eget initiativ, informera denne om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår, om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) Den 1:a oktober 2014 träder nya föreskrifter i kraft. Där skärps socialnämndens ansvar vid en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa. Det nya är att socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Detta är när socialtjänsten får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller när barnet bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utättas för eller bevittna ytterligare våld. För hälso- och sjukvården tillkommer regeln att alla vårdgivare måste ha rutiner för hur anmälningsskyldigheten säkerställs och se till att samordna insatser för barnet med andra myndigheter. Dessa föreskrifter gäller som lag och måste alltså följas utan undantag. En annan föreskrift för hälso- och sjukvården är att hälso- och sjukvårdspersonal skall dokumentera i patientjournalen en misstanke om att en vuxen eller ett barn har utsatts för våld eller bevittnat våld. Andra vägar till hjälp Förutom att kontakta socialtjänsten kan du även hänvisa till andra sätt att få hjälp, beroende på hur utsattheten ser ut. På webbplatsen finns information om vilken hjälp som finns i respektive kommun. Det går också bra att ringa Kvinnofridslinjen, såväl för dig som yrkesverksam som vill rådfråga, samt att du kan hänvisa den som är utsatt att ringa dit. 11

12 Fördjupad kunskap och information inom ämnet våld i nära relationer finns att läsa på: Foto: Ulrica Törning Materialet producerat av VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer E-post: Telefon:

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Kan folktandvården upptäcka barn som far illa? Child protection and the dental team www.cpdt.org.uk

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR Handlingsplan socialtjänstlagen Förskolan/Skolan LÄR Läsåret 2010-2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 2 Vad säger lagen om anmälningsplikt? 3 Vad innebär detta i praktiken? 3 Anmälan

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa Handlingsplan för tandvården i Gävleborg 1 Innehåll Inledning 3 Rutiner när vi inte lyckas få patienten till kliniken 4 Anmälningsplikt 5 14

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Barn som far illa Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Inledning För att barn som far illa eller riskerar att fara illa tidigt ska kunna upptäckas och få det skydd och det stöd de behöver har

Läs mer

Kunskap & kvalitet nr 9. Barn som far illa

Kunskap & kvalitet nr 9. Barn som far illa Kunskap & kvalitet nr 9 Barn som far illa Innehåll Förord 3 Tandvårdens anmälningsskyldighet 4 Varför finns det en anmälningsskyldighet? 4 Hur ser anmälningsskyldigheten ut? 5 Lagtext anmälningsplikt 7

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014 2015 Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2014/5-700 2014-02-18 Social- och äldrenämnden

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Vad är barnmisshandel? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer