Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller från Mockfjärdsskolan Särskolan! 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING skolans vision samt delaktighet:... 3 utvärdering och analys av föregående års plan:... 4 prioriterade mål:... 5 Främjande insatser:... 5 kartläggning:... 6 förebyggande åtgärder:... 6 upptäcka, anmäla, utreda och dokumentera:... 7 rutiner och åtgärder när elev kränks av personal:... 8 Till dig som förälder:... 9 begrepp: diskrimineringsgrunderna:

3 SKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: På Mockfjärdsskolan bemöts alla elever och vuxna med respekt. Alla känner trygghet. Vi är olika och vi accepterar varandras olikheter. Vi trivs tillsammans och känner glädje över skolan och arbetet här. Verksamheter som omfattas av planen: Särskolan. Ansvariga för planen: Rektor i samarbete med arbetslaget på särskolan. Elevers delaktighet: Trivselenkäten genomförs. Mentorer presenterar och utvärderar enkäten och dess resultat med eleverna under året. Trygghetsteamet går runt till varje klass och berättar om hur de arbetar på skolan. Eleverna deltar i trygghetsvandring där de får visa platserna på skolan de upplever som otrygga. Elever deltar i flera värdegrundsdagar under läsåret. Vårdnadshavares delaktighet: Planen presenteras på föräldramöten. Resultaten från Trivselenkäten delges och diskuteras vid föräldraråd under året. Personalens delaktighet: All personal arbetar för att förebygga och förhindra alla former av kränkande och diskriminerande handlingar. Vi reflekterar över och reviderar planen återkommande varje år. Förankring av planen: Rektor ansvarar för att personal, elever och vårdnadshavare känner till Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rektor presenterar reviderad plan för personalen i början av varje hösttermin. Mentorerna går sedan igenom planen med eleverna. Viktiga begrepp som kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder gås igenom och förklaras. Vårdnadshavare informeras på föräldramöten och föräldraråd. Under läsåret presenteras planen kontinuerligt för nya elever och vårdnadshavare. Planen publiceras på skolans hemsida och på Schoolsoft. 3

4 UTVÄRDERING OCH ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN: Utvärdering av förra årets plan Rektor och särskolans arbetslag har tillsammans ansvarat för den årliga omarbetningen av planen. Rutiner och arbetssätt har diskuterats, utvärderats och reviderats. Till grund för arbetet har vi utfört trivselenkäter under höstterminen. Värdegrundsgruppen ska utvärdera och analysera resultaten. Sedan diskuterar och analyserar mentorerna tillsammans med sina elever resultaten. Resultatet av utvärderingen av fjolårets plan Alla elever ska känna trygghet på hela skolans område och det målet är nått. Vid genomförd trygghetsvandring framkom att en elev kände sig jagad på idrottslektionen av en annan elev. Detta åtgärdades genom sociala berättelser med den elev som jagade samt att pedagogerna uppmärksammade all personal på situationen för att medvetandegöra dem. Det framkom även att flickor känner sig obekväma att byta om i omklädningsrummen på idrotten då det är lätt att se in i omklädningsrummet från korridoren. Vi ser vikten av att en skärmvägg byggs för att hindra insyn när man öppnar dörrarna till omklädningsrummen. Detta har påpekats tidigare men ingen åtgärd har ännu gjorts. Vi utreder frågan. Orsak till att en elev blev jagad på gymnastiklektionen kan vara bristande struktur, fysiska utrymmet, gruppkonstellation och/eller personalens omedvetenhet. Vi behöver tänka på att ha tät kontakt pedagoger emellan. Därför kommer vi att utöka träffarna med lärarna i praktisk estetiska ämnen till tre träffar per läsår. För att stärka självkänslan och gruppdynamiken hos eleverna har särskolan haft fem dramalektioner. Både dramapedagog och pedagoger har upplevt att eleverna blivit mer självständiga och vågar agera inför andra elever utifrån sin egen förmåga. Eleverna har efter varje lektion gjort en enkel reflektion om hur lektionen har varit. Detta arbete har medfört att eleverna har fått en bättre sammanhållning i gruppen. Upplägget har varit individanpassat, varierat och kravlöst. Pedagoger och assistenter har varit delaktiga i övningarna och det har bidragit till en positiv och tillåtande stämning. Det har resulterat i att eleverna lärt känna varandra och uppmuntrat varandra. Det har även stärkt sammanhållningen i gruppen. Vi ser ett fortsatt behov av drama då det kommer nya elever till klasserna. Utifrån trivselenkäten ser vi att det är en elev av sex som upplever att hen inte har studiero på lektionerna. Vi är medvetna om att vissa dagar är mer livliga än andra dagar på grund av arbetsmiljön utanför klassrummet. Detta har vi åtgärdat genom att elever får ha hörselkåpor och lyssna på musik om de vill. Saker som kan ha bidragit till att eleverna inte upplever studiero är att andra elever är utåtagerande och högljudda. Till höstterminen har två klasser bytt lokal. 4

5 PRIORITERADE MÅL: Prioriterade mål: Värdegrundsarbetet realiseras i skolans samtliga klasser. Mentorerna arbetar systematiskt med värdegrunden på elevens val. Trygghetsvandringar för att uppmärksamma otrygga platser på skolan, genomförs en gång per termin. Ärenden anmäls, handläggs och följs upp konsekvent. Plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för nya elever och vårdnadshavare fortlöpande. Grundsärskolan inkluderas i alla grundskolans aktiviteter från start. Lugn och trygghet råder i korridorer och matsal. Ett vårdat språk används av alla. Tätare och mer regelbunden kontakt med PREST-lärarna tas. Självkänslan och gruppdynamiken hos eleverna stärks. FRÄMJANDE INSATSER: Värdegrundsarbete genomförs varje vecka på mentorstid. Genomarbetad värdegrundsplan finns. Trygghetsteamet presenteras i samtliga klasser direkt efter skolstart. Plan mot diskriminering och kränkande behandling färdigställs innan det första föräldramötet i september. Trygghetsvandringarna genomförs 2 ggr/år, i september och i februari. Trivselenkäten genomförs i oktober och i mars och utvärderas och analyseras veckorna efter av Värdegrundsgruppen. Därefter återkopplar gruppen till mentorerna som i sin tur arbetar fram några förbättringspunkter med eleverna. Dessa skickas sedan tillbaka till Värdegrundsgruppen. Utvecklingspunkter att arbeta med bestäms på APT. Kärleksvecka anordnas i december. Julvaka anordnas av Elevrådet innan jullovet. Påskvaka anordnas av Elevrådet innan påsklovet. Sommarvaka anordnas av Elevrådet innan sommarlovet. Projekt t ex föreläsningar för att stärka samarbetet med vårdnadshavare ytterligare anordnas. Elevernas språkbruk uppmärksammas genom att vi pratar om vad man kan säga och inte säga. Tre träffar med PREST-lärarna skrivs in i vårt årshjul. Detta för att diskutera elevernas behov och lärarnas förhållningssätt. Arbetslagsträffar används fortsatt till att diskutera elever varannan vecka. Dramapedagog som jobbar med tema självkänsla bokas fortsatt. 5

6 KARTLÄGGNING: Kartläggningsmetoder: Genom klassråd, elevråd och föräldraråd Genom mentorernas utvecklingssamtal 1 gång/termin Genom skolsköterskans hälsosamtal Genom kurators enskilda samtal Genom fritidsledarens iakttagelser Genom elevers information Genom trygghetsvandringar Genom enkäter Områden som berörs i kartläggningen: Elevernas trivsel, kränkande behandling, diskriminering och trygghetsaspekter. Hur eleverna har involverats i kartläggningarna: Via klassråd, elevråd, trivselenkäten, utvecklingssamtal, dramaövningar och trygghetsvandringar. Hur personal har involverats i kartläggningen: Trygghetsteamet genomför trygghetsvandringar både på skolgården och inne på skolan. Mentorer genomför trivselenkäten, diskuterar och utvärderar resultaten med eleverna. Mentorerna har också utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare varje termin och där samtalar man om bl a trivsel och trygghet. På arbetslagsmöten diskuteras elevsituationen kontinuerligt. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: Utifrån kartläggningen föreslås följande åtgärder: Trygghetsvandringar Under året genomfördes trygghetsvandringar enbart en gång, men det ska tillbaka till 2ggr/år. Uppföljningen bör också systematiseras så till vida att mentorerna sammanställer resultaten och presenterar dem på följande arbetslagsmöte med rektor för vidare diskussioner om åtgärder. Trivselenkäten Det är sagt att också trivselenkäten ska göras 2 ggr/år och det bör vi göra. Pedagogerna analyserar resultaten för att sedan diskutera med sina elever. Trygghetsteamet För att få ett mer systematiserat arbete utökar Trygghetsteamet antalet strukturerade möten. Eventuellt utökas teamet med en medlem. 6

7 Elevernas språkbruk Pedagogerna arbetar aktivt med elevernas språkbruk genom att genast reagera vid olämpligt språkbruk samt genom att återkommande prata om vad man kan säga och inte säga. Stärkt samarbetet mellan skola och vårdnadshavare Vi ser att vi vill ha ytterligare samarbete med vårdnadshavare. Gemensamma föreläsningar med efterföljande diskussioner anordnas, t ex av någon utifrån som berättar om egna erfarenheter av kränkningar eller mobbing. Utbildning i IT-etik Med ett stigande antal kränkningar på sociala medier ser vi att utbildning i IT-etik borde anordnas för både personal och elever. Detta vore ett ämne att även ordna föräldraföreläsning om. Årshjul Vi skapar ett årshjul för grundsärskolan, för att få ett systematiskt arbetssätt, där vi bland annat kommer att lägga in tre träffar med PREST-lärarna, trygghetsvandringar och trivselenkäter. Vi bokar kommunens dramapedagog som arbetar utifrån temat självkänsla. Vi bokar tid med rektor för att påtala de brister vi sett under året gällande grundsärskolans inkludering. UPPTÄCKA, ANMÄLA, UTREDA OCH DOKUMENTERA: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Steg 1 Den som upptäcker kränkningen ingriper genast och åtgärdar den akuta situationen. Upptäckaren kontaktar omedelbart mentor. Berörd mentor pratar med inblandade elever enskilt med syfte att hitta en långsiktig lösning. För kränkningar som sker på fritids utreds kränkningar av ansvarig fritidspedagog. Mentor upprättar Utredningsprotokoll, steg 1. Originalet sätts in i arbetslagets ärendepärm. Kopia lämnas till rektor och trygghetsteamet. Rektor anmäler till huvudmannen. Vårdnadshavare till berörda elever underrättas. Mentor är ansvarig för att uppföljning sker inom 14 dagar. Vid misstanke om lagbrott görs polisanmälan i samråd med rektor. Steg 2 Om kränkningen inte upphör meddelas skolans Trygghetsteam som snarast sätter sig in i ärendet och fortsätter arbetet. Trygghetsteamet tar del av tillgänglig dokumentation i det aktuella fallet samt annan dokumentation runt aktuella elever. 7

8 Utredningsprotokoll steg 2 upprättas. Originalet sätts in i Trygghetsteamets ärendepärm. Kopia lämnas till Rektor och mentor. Förnyad kontakt tas med berörda elevers vårdnadshavare. Trygghetsteamet är ansvarigt för att uppföljning sker inom 14 dagar. Elevmötesprotokoll upprättas. Originalet arkiveras i Trygghetsteamets pärm. Återkoppling ges till rektor och mentor. Steg 3 Om kränkningen fortsätter trots åtgärderna i steg 1 och 2, kallar rektor till möte med elev, vårdnadshavare, mentor och representanter från Trygghetsteamet. Beslut tas om vidare åtgärder och handlingsplan upprättas. Samtalet dokumenteras i ett elevmötesprotokoll. Rektor ansvarar för att uppföljning sker inom 14 dagar. Elevmötesprotokoll skrivs. Steg 4 Vid fortsatt mobbning eller allvarlig kränkning kan rektor vidta ytterligare åtgärder t ex förflyttning av elev till annan grupp eller skola. Rektor kan besluta om anmälan till socialtjänst eller polis. RUTINER OCH ÅTGÄRDER NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL: All personal på skolan ska villkorslöst, utan dröjsmål, lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt ett barn till rektor. Använd anmälningsblankett som finns på Schoolsoft. Rektor ansvarar för att ärendet utreds omgående. Rektor gör en anmälan till huvudmannen. Elev Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Eleven eller dennes föräldrar ska omedelbart kontakta/berätta för lärare, kurator eller rektor. Om en lärare kränker en elev, eller tvärtom, är skolledningen ansvarig för att utreda ärendet. Vuxen Vuxen på skolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffande. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. 8

9 TILL DIG SOM FÖRÄLDER: Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling ska du i första hand vända dig till någon i personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens egna barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Enl. skollagens 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Blankett för detta finns att fylla i på kommunens hemsida under E- tjänster/klagomålshantering. 9

10 BEGREPP: Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Trakasserier eller kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar, krokben, nyp, tafsande, sabotage) Verbala (hot, svordomar, öknamn, glåpord, sprida rykten, trakassera, förtal) Psykosociala (utfrysning, grimaser, miner, blickar, suckar, alla går när man kommer) Texter och bilder (kränkningar eller hot via teckningar, lappar, klotter) E-kränkning (kränkningar eller trakasserier via sms, mms, fotografier, sociala former på internet) Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller etniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad neger, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både skolpersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger personalen. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 10

11 DISKRIMINERINGSGRUNDERNA: Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Diskriminerings Ombudsmannen använder sig av Handisams beteckning, funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 11

12 12