Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehåll Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Vår vision... 3 Delaktighet... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 6 Kunskap och förankring... 6 Kartläggning... 7 Förebyggande åtgärder... 8 att motverka diskriminering och kränkningar... 8 Rutiner för akuta situationer... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda... 9 när elev kränks av andra elever... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Uppföljning och dokumentation Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Begrepp Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Bristande tillgänglighet Trakasserier och kränkande behandling Kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Diskrimineringsgrunder Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Representanter i trygghetsteam och elevhälsoteamet

3 Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Verksamhetsformer som omfattas av planen Leksands gymnasium, Leksands gymnasiesärskola och samtliga APL-platser. Ansvariga för planen Rektor i samarbete med skolkurator. Planen gäller till Delaktighet Elevernas delaktighet En elevenkät genomförs i samtliga elevgrupper en gång per läsår. Syftet med denna är att mäta förekomst av diskriminering och kränkning samt mäta elevernas trivsel i skolan. Planen ska redovisas och diskuteras i programlagen och tillsammans med skolans elevråd. Den ska också diskuteras vid utvärdering av elevenkäten. Alla elever får vid terminsstart två heldagar med sin klass för att utveckla en gemenskap genom teambildande aktiviteter. Alla elever ska få kunskap om innehållet i planen. Klassansvarig har regelbundna utvecklingssamtal med eleverna en gång/termin. Via elevdialogen i V-klass har elever möjligheter att uttrycka synpunkter. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras på föräldramötet och den finns att läsa på Leksands gymnasiums hemsida. Föräldrarna inbjuds att delta i elevens utvecklingssamtal. Där ska frågor om trivsel, mobbning och kränkande behandling aktualiseras. Personalens delaktighet All personal är delaktig i kontinuerligt arbete runt diskriminering och kränkning. Det omfattar även handledare och personal på elevernas APL-platser. Klassansvarig lärare genomför elevenkäten med sina elever en gång per läsår. Resultaten av elevenkäten presenteras för personalen på fortbildningsdagar, personalkonferenser och på APT. Analys sker i elevhälsoteamet. Förankring av planen Rektor ansvarar för att personal, elever och föräldrar känner till att skolan har en plan för diskriminering och kränkning, att nyanställda och nya elever blir informerade om dess innehåll. Alla elever, föräldrar och personal ska ha kännedom om vilka personer som ingår i skolans trygghetsteam (se bilaga längst bak i dokumentet om vilka som ingår i trygghetsteamet) samt ha kunskap om vart man vänder sig om mobbning eller kränkningar förekommer. Planen finns tillgänglig på intranätet samt på skolans hemsida. 3

4 Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Rektor och skolkurator omarbetar planen i syfte att den ska vara uppdaterad på skolan för elever, föräldrar och personal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor och skolkurator har med hjälp av reflektioner och åsikter från elever och personal utvärderat fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Målet är att det ska vara nolltolerans mot kränkande behandling samt att tryggheten och trivseln ska öka under läsåret. Skolan har en handlingsplan för att förebygga mobbning och kränkande behandling. Under läsåret har sex fall av kränkande behandling inkommit och behandlats av trygghetsteamet. Av svaren i elevenkäten framgår att ett fåtal av eleverna blivit kränkta någon gång under läsåret. Ett fåtal vittnar om att de har blivit utsatta för mobbing. Av elevenkäten framgår inte hur eller av vem de blivit kränkta. En för liten del av eleverna vet vem de ska vända sig till på skolan om de blivit kränkta eller mobbade. Skolan måste aktivt arbeta för att upptäcka fall av kränkningar och mobbing och få utsatta elever att i större utsträckning våga söka det stöd som skolan erbjuder. Vid terminsstart kommer representanter från Trygghetsteamet att presentera sig för alla elever i årskurs ett samt på föräldramöten. Löpande under året kommer information att ges i Vklass. Majoriteten av eleverna svarar positivt på frågor om de t.ex. trivs på sin skola, har bra förutsättningar för sina studier, känner att studierna är betydelsefulla, att de utvecklas positivt, att skolan är bra på att motverka kränkande behandling och att man behandlar och bemöter eleverna på ett bra och positivt sätt. Under fjolåret hade Leksands gymnasium tre mål att arbeta mot. 1. Leksands gymnasium ska vara en skola där alla har lika värde och behandlas med respekt för varandra. 2. Ingen ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller mobbing. 3. Elever och personal ska uppleva att Leksands gymnasium är en trygg miljö. Klasserna har aktualiserat integrationsfrågorna på skolan och genomfört olika aktiviteter för att främja gemenskapen på skolan. Vi har skapat elevdialogen på v-klass, ett led i elevdemokratiarbetet där elever kan ha en dialog med och snabb få feedback från skolledningen. Skolan har deltagit i flera internationella projekt och utbyten med länder i hela världen. 4

5 Skolan samlar elever och lärare flera gånger per år och lyfter fram goda exempel på insatser som befrämjar skolans utveckling. Hur årets plan ska utvärderas Den årliga elev- och personalenkäten kommer att revideras och ligga som grund för årets plan. En genomgång av de dokumenterade fallen av diskriminering och kränkning görs i syfte att hitta svagheter och styrkor i det gångna årets arbete, liksom diskussioner och analyser tillsammans med elever, föräldrar och personal. Elevrådet ska ta del av resultatet och diskutera förekomsten av kränkningar och arbetet runt detta. Elever och personal ska beredas möjlighet att utvärdera årets plan. Årets plan ska utvärderas senast Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 5

6 Kunskap och förankring Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning *Samtliga elever och personal på Leksands gymnasium och på APLplatserna ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkning och vara delaktiga i processer runt den. *Samtliga lärare på skolan ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån skolans värdegrund. *Eleverna ska alltid känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan. Uppföljning Arbetet följs upp och utvärderas regelbundet vid klass-och elevråd, i programlag samt vid personalträffar (3 kap. 14 diskrimineringslagen och 6 kap. 6 skollagen). Insatser I början av terminsstart ska samtliga elever på skolan få två heldagar med sin klass för att utveckla en gemenskap genom teambildande aktiviteter. Både personal och elever på skolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor i första hand i den ordinarie undervisningen men också genom föreläsningar, workshops och kulturevenemang. Skolan har en handlingsplan vid mobbing och kränkande behandling och ett trygghetsteam bestående av kurator samt tre lärare. Alla elever och personal har kännedom om innehållet i handlingsplanen. Planen finns tillgänglig på intranätet och på Leksands gymnasiums hemsida. Elever, föräldrar och personal har kännedom om vilka personer som ingår i trygghetsteamet. Klassansvariga har regelbundna utvecklingssamtal med eleverna en gång per termin. Föräldrarna inbjuds att vara med vid samtalen. Vi är vaksamma och arbetar för att ständigt främja ett gott klimat vad gäller hur vi är mot varandra, hur vi bemöter varandra och hur vi talar till varandra. Vi jobbar främjande genom att fokusera på det goda, positiva och styrkan hos varje individ. Vi uppmärksammar och bekräftar när en elev eller kollega visar framsteg eller gör en positiv förändring. En trygghetsvandring genomförs med elevrepresentanter och kurator för att identifiera otrygga områden på skolan. Skolan anordnar en solidaritetsdag med fokus på integration. Vissa lärare har pedagogiska luncher. Trygghetsteamet träffas regelbundet. Integrationsdag genomförs på FN-dagen. Medvetandegöra lärare och elever om grupprocesser då t.ex. en elev tillkommer eller slutar under läsåret. 6

7 Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Kartläggningsmetoder Kartläggning klassråd, dialog med elevråd och föräldramöten klassansvarigas utvecklingssamtal med riktade frågor om trygghet och trivsel skolsköterskans hälsosamtal skolkuratorns enskilda samtal information genom elever elevenkäten programlagsmöten, APT, personalkonferenser Trygghetsteamet Elevdialogen i V-klass. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Via klassråd, elevråd, elevdialogen individuella samtal och diskussioner med skolpersonal samt via elevenkäten som genomförs en gång per läsår. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen involveras kontinuerligt via APT och programlagsmöten. Personalen genomför också en personalenkät. Resultatet från elev- och personalenkäten har redovisats för personalen. Erfarenheter från trygghetsteamet utgör ett underlag vid revidering av handlingsplanen. Resultat och analys Elevenkäten och de fall av kränkning som vi fått kännedom om under året visar att diskriminering och kränkningar fortfarande förekommer på Leksands gymnasium. Detta är helt oacceptabelt och visar på vikten av ett fortsatt medvetet arbete mot diskriminering och kränkande behandling. 7

8 Förebyggande åtgärder att motverka diskriminering och kränkningar Mål och uppföljning På Leksands gymnasium får kränkande behandling eller diskriminering på inga villkor förekomma. Vår arbetsplats präglas av arbetsglädje, trygghet och harmoni samt ha en tillåtande atmosfär där vi alla trivs och mår bra. Målen följs upp av elevenkäten, diskussioner i klassråd, elevråd, elevdialogen, föräldramöten och möten med arbetslag. Samtliga klassansvariga tar upp förekomst av mobbing och kränkningar med sina elever. Åtgärd All personal på skolan ska känna till planens innehåll. De ska ha en beredskap om hur de ska agera om någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering. Planen presenteras på föräldramötet i åk 1 och eleverna jobbar med den på klassrådet. Information om nätmobbing kommer att ske. Elevrådet är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. Skolkuratorn kommer under läsåret aktivt att delta i programlagsmöten för snabbt fånga upp behov av åtgärder eller förebyggande arbete. Motiv till åtgärd Vi vet att det förekommer kränkningar på nätet och att detta är ett växande problem. Värdegrund, normer, bemötande och utsatthet på nätet är ständigt aktuella frågor. Möjlighet med internet och mobiltelefoner gör att gränsen mellan skola och fritid suddas ut och detta föranleder att vi måste vara uppmärksamma på kränkningar i dessa former och att vi även uppmärksammar vårdnadshavare på detta. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart

9 Policy Rutiner för akuta situationer Ingen på Leksands gymnasium får utsättas för diskriminering, mobbing eller annan form av kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal inom skolan är ansvariga för att omedelbart och villkorslöst agera mot misstänkt mobbing eller kränkningar och lyfta detta till rektor eller till skolans Trygghetsteam. Elever och föräldrar ska kunna vända sig till vem som helst av skolans personal när någon utsatts för mobbning eller kränkande behandling och ges stöd och vägledning för att få kunskap om de insatser skolan kan ge. All personal inom skolan skall villkorslöst utan dröjsmål lyfta mobbing kränkningar till rektor, biträdande rektor eller trygghetsteamet. Steg 1 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Den som upptäcker kränkningen kontaktar omedelbart skolledningen eller någon representant från Trygghetsteamet. Representanter från Trygghetsteamet pratar omgående med berörda elever enskilt. Syftet med samtalen skall vara att inte bara avhjälpa den akuta situationen utan även hitta en långsiktig lösning. Noteringar upprättas digitalt alternativt scannas in av representant från Trygghetsteamet och sparas under S/Gymnasiet/Dokumentation Mobbning. Rektor och biträdande rektor informeras. Om berörd elev är under 18 år ska vårdnadshavare till berörd elev omedelbart underrättas. Trygghetsteamet är ansvarig för att uppföljning sker inom 14 dagar samt att återkoppling sker till rektor eller biträdande rektor. Vid misstanke om lagbrott görs polisanmälan. Steg 2 Om mobbningen fortsätter trots åtgärderna i steg 1 kallar rektor eller biträdande rektor för ett möte med elev och vårdnadshavare (om eleven är under 18 år) samt någon representant från Trygghetsteamet där beslut om vidare åtgärder tas. Rektor eller biträdande rektor ansvarar för att uppföljning görs inom 14 dagar. Steg 3 Om kränkningen inte upphör vidtas åtgärder enligt Skollagen. 9

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal All personal på Leksands gymnasium skall villkorslöst utan dröjsmål lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt en elev till rektor och biträdande rektor. Rektor eller biträdande rektor ansvarar för att ärendet utreds omgående. Elev Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Eleven ska omedelbart kontakta/berätta för lärare, rektor eller annan vuxen på skolan. Om en lärare kränker en elev är skolledningen ansvarig för att utreda ärendet. Vuxen En vuxen på skolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor och biträdande rektor informeras alltid om det inträffande. Rektor eller biträdande rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. 10

11 Rutiner för uppföljning Uppföljning och dokumentation Rutiner för uppföljning när elev kränks av annan elev. I första steget ansvarar representant från Trygghetsteamet för att uppföljning sker inom 14 dagar samt att återkoppling ges till rektor. Rutiner för uppföljning när elev kränks av lärare. Rektor ansvarar för att uppföljning sker inom 14 dagar. Rutiner för dokumentation Rutiner för dokumentation när elev kränks av annan elev. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett Noteringar som finns digitalt i mappen Dokumentation mobbning och som finns tillgänglig på S/ Gymnasiet för representanter i Trygghetsteamet. Dokumentationen sparas som fil där filnamnet börjar med dagens datum åå mm dd. Påbörjad dokumentation fylls på i samma fil vid nytt möte, nya åtgärder. När ett ärende avslutas ska det beslutet dokumenteras. Rutiner för dokumentation då elev kränks av lärare. Rektor ansvarar för att dokumentera ärendet. Ansvarsförhållande Rektor har ansvar för att Trygghetsteamet har kunskap om och följer de riktlinjer för dokumentation som skolan arbetat fram. 11

12 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar, att läsa upp menyn på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. 12

13 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 13

14 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. 14

15 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 15

16 Representanter i trygghetsteam och elevhälsoteamet Trygghetsteam: Kurator Tanja Lysén, Lärare Mia Lennartsson, Lärare Claes Gyll, Vakant Elevhälsoteam: Rektor Marcus Zetterlund, Biträdande rektor Marko Sandelin, Biträdande rektor Liselotte Alanko, Kurator Tanja Lysén, Skolsköterska Madeleine Yngvesson, Skolsköterska Helena Hansson, Specialpedagog Karin Hallin, Specialpedagog Katarina Jobs, Studie- och yrkesvägledare Ulrika Gustafsson, Studie- och yrkesvägledare Åsa Mattsson Andrén, Studie- och yrkesvägledare Pernilla Danielsson,