(idag Tavastvägen) och den var utbruten ur Forsby hemmans marker.

Transkript

1 32 Gammelstadens uf fick en tomt vid Åggelbyvägen (idag Gammelstadsvägen) på arrende av Helsingfors stad år De årliga arrendena var 200 mark (ca 700 euro). Tomten låg i knutpunkten av Åggelbyvägen och Östra chaussén (idag Tavastvägen) och den var utbruten ur Forsby hemmans marker.

2 Ett eget föreningshus år Gammelstadens uf inledde sin verksamhet i arbetarföreningens gamla trånga lokal på Forsby gård. I oktober 1908 var föreningen dock tvungen att flytta sin verksamhet till en primitiv lokal på andra sidan av broarna, som man beskrev flytten i GUF:s historik (1918). Även den nya lokalen var trång, vilket försvårade föreningens verksamhet. Problemen kring samlingslokalen gav fart åt beslutet att förverkliga ett nybygge, d.v.s. bygga ett eget föreningshus. Föreningen fattade ett principbeslut om byggandet av ett eget hus år 1908, men projektet tog ordentligt fart först ett år senare. En byggnadsfond grundades för insamlandet av en grundplåt för föreningens nya ungdomshem. Därtill tillsattes en byggnadskommitté med ansvar för bl.a. anskaffandet av en lämplig tomt för nybygget. Kommittén lyckades med att förhandla fram en tomt vid Åggelbyvägen (idag Gammelstadsvägen) på arrende av Helsingfors stad. De årliga arrendena var 200 mark (ca 700 euro). Tomten låg i knutpunkten av Åggelbyvägen och Östra chaussén (idag Tavastvägen) och den var utbruten ur Forsby hemmans marker. Anders G. Lindqvist har konstaterat i sin bok om de finlandssvenska ungdomsföreningarna, En folkrörelse väller fram (2006), att det i många ungdomsföreningar gick klart mindre än ett år mellan byggbeslut och husinvigningsfest. Under åren byggdes 28 ungdomsföreningshus i Nyland. Under uf-rörelsens första halvsekel byggdes omkring 220 ungdomsföreningshus i hela Svenskfinland. Dessa föreningshem kom att på många orter bli centrala knutpunkter för lokal invånaraktivitet och verksamhet. Arbetet för förverkligandet av föreningshusbygget fördes under Gammelstadens uf:s valspråk Enighet ger styrka. Föreningen hade vid denna tidpunkt ca 180 medlemmar. När arbetet för det egna hemmet inleddes hade föreningen 200 mark i kassan. Sommaren 1909 arrangerade Gammelstadens uf ett lotteri till förmån för byggnadsfonden, vilket inbringade över 3000 mark (drygt euro). Vinsterna för lotteriet hade tillverkats av föreningens syförening samt dess slöjdkrets. Medel insamlades under året även genom att arrangera olika slag av fester. Föreningen upptog även ett lån

3 34 Medlemmar av Gammelstadens ungdomsförening på 1910-talet. Foto: Museiverket. för att finansiera husbygget. Lånet på mark (ca euro) togs av den tyskbördige färgmästaren Christian Müller som var anställd vid Helsingfors Mekaniska Väfveri. Lånet kom att vara bortbetalt år Ledamoten i föreningens styrelse, byggmästaren Hilmer Norbäck bistod föreningen genom att göra ritningarna till det nya föreningshuset. Norbäck planerade huset utan ersättning. Därtill ledde han även byggnadsarbetena. Byggan-

4 det sattes igång i oktober 1910 då grundstenen lades. Husets värmeledningar installerades utan ersättning av föreningens f.d. ordförande Anton Abrahamsson. I en artikel i tidningen Nya Pressen ( Sångkör, museum och motorklubb allt i ett i Gammelstaden, ) står att finna uppgiften om att föreningshuset byggdes av ilandflutna och sjunkna stockar i Vanda å. Enligt tidningen arbetade många av föreningens medlemmar vid tidpunkten för byggandet av huset som timmerflottare i Helsinge socken. Nya Pressen konstaterade att [...] den gedigna stockvillan kom till efter träget samlande. I januari 1910 stod huset under yttre tak och föreningen fick [...] goda råd angående scenens byggnad, storlek m.m. av skådespelaren Rosqvist som besökte byggplatsen. Inredningsarbetena samt förberedelserna för invigningsfesten kunde sedan att så småningom sättas igång. 35 Lokalen [ föreningshuset Berghyddan] består af en festsal med stående scen samt tvänne klädloger, äfvensom buffetrum, tambur och kök. Lokalen är belägen i ett en vånings trähus med källarvåning av sten. Huset uppvärmes förmedels central värmeledning. Festsalen mäter 13 meter i längd och 10 meter i bredd eller upptager en golfyta af 130 kvadratmeter. Scenen i salens norra del mäter 4,8 meter i längd och 6 meter i bredd eller upptager en golfyta af 28,8 kvadratmeter. Belysningen i salen är petroleum-gas ljus i så kallad Auto-lampor; scenen upplyses med stearinljus i lyktor och är reservbelysning äfven anordnad på sistnämnda sätt. Från salen leda 3 utgångsdörrar af sammanlagdt 4,10 meters bredd, men öppna sig dörrarna till tamburen inåt salen. Utdrag ur Magistratens i Helsingfors stad protokoll Medlemmen i Gammelstadens uf, byggmästaren Hilmer Norbäck planerade ungdomsföreningens hus år 1910.

5 36 Det nya ungdomshemmet invigs Gammelstadens ungdomsförenings nya föreningshus invigdes på Runebergsdagen den 5 februari Festen inleddes med ett hälsningstal framfört av föreningens ordförande Emil Andersson. Därefter följde deklamation framfört av fröken Lindqvist och ett föredrag av studenten Gunnar Nyman med temat Fänrik Ståls sägner. Efter föredraget steg fru Öhberg fram och framsade Landshövdingen, varefter det ingick i programmet en tablå med motiv från denna Runebergs dikt. Invigningen av det nya ungdomshemmet i Gammelstaden hälsades därpå med en salut på backen utanför. I det digra invigningsprogrammet ingick sedan ännu den anslående tablån Döbeln vid Jutas. Efter tablån var det dags att njuta av Gammelstadens uf:s kör, vilken bjöd en repertoar med flera sånger. På det stora antalet inbjudna gästernas vägnar talade vid invigningsfesten bl.a. Svenska folkpartiets ordförande, medicine- och kirurgie doktor Kristian von Alfthan. Han önskade lycka och framgång åt partiets utpost i Gammelstaden. Efter alla tal, tablåer och sång bjöds gästerna på förfriskningar. Föreningshuset får ett namn Berghyddan Vid invigningsfesten hade Gammelstadens ungdomsförenings nya hus ännu inget namn. I slutet av april 1910 dryftades frågan vid föreningens månadsmöte. Vid mötet föreslogs olika potentiella namn för föreningshuset. Namnen som föreslogs under mötet var: Bergstomta, Ungdomsro, Tomtberget, Bergabo, Bergatorp, Forshem, Forsemölla, Sagaro, Bergalid, Fridhem och Tomteboda. Mötet beslöt att diskutera frågan vidare under följande månadsmöte. Under mötet i maj dök ett nytt namnförslag upp, nämligen Vikingaborg. Föreningsmedlemmarna röstade och namnen som fick mest röster var Ungdomsro och Vikingaborg. Frågan om föreningshusets namn beslöt man ajournera till månadsmötet i juni. Vad som hände till

6 Gammelstadens ungdomsförenings hus vid Klockbacken i Gammelstaden invigdes på Runebergsdagen år Trähuset (här fotograferat från väster) med mansardtak utfördes i senjugendstil. Ungdomshemmet blev den absoluta knutpunkten för föreningens verksamhet framöver. 37

7 38 Gammelstadens uf:s styrelse år 1910, (fr. v.) Thure Öhberg, Ebba Sandin, Gunnar Nyman, Paul Rahikainen, ordförande Emil Andersson, Anton Abrahamsson, Emil Forselius, Amanda Lindström. Styrelsemedlemmarna Hilmer Norbäck och Ebba Pettersson saknas på bilden. följande förblir oklart. I protokollet från Gammelstadens uf månadsmöte den 5 juni 1910 konstateras enbart rätt och slätt att till föreningshusets namn beslöts Bärghyddan, alltså ett namn som inte tidigare nämnts i officiella sammanhang! Ungdomshemmet vid foten av Klockbacken hade fått ett namn.

8 Ritning utförd av byggmästare Hilmer Norbäck för festsalen i Gammelstadens ungdomsförenings hus. 39

9 40 Föreningshusets Berghyddans festsal på 1910-talet.

10 Festsalen fotograferad sommaren Foto: Kimmo Levonen. 41