Samhället =def. Systematiskt stabiliserade handlingskomplex för socialt organiserade grupper

Transkript

1

2 Samhället =def. Systematiskt stabiliserade handlingskomplex för socialt organiserade grupper Enheter som, inom ramen för den sociala utvecklingsprocessen, differentieras* både som system och som livsvärld. Jürgen Habermas The Theory of Communicative Action Vol II 1987, sid 152 *Av latinets differe (=skilja sig). En utvecklingsprocess varigenom ett särskiljande, ett isärgående, en uppdelning eller en olikhet uppstår inom något som förut varit sammanhållet eller enhetligt. Därför måste samhällsvetenskapen skapa begrepp och teorier som analytiskt förbinder systemteori med handlingsteori. Habermas är kritisk mot såväl ensidig förståelsesociologi som teorier som uppfattar samhället som ett självreglerande system.

3 Livsvärlden = def. Livsvärldsinnehållet grundas på kulturellt och språkligt överförda föreställningar, försanthållanden, tolkningsmönster etc Grunden för vår personlighetsmässiga och sociala identitet och trygghet Så här kan jag göra! Detta kan jag förlita mig på! Livsvärlden finns liksom i en ryggsäck som vi hela tiden bär med oss Individen har ofta en intuitiv, förmedveten vetskap om livsvärldsinnehållet (en känsla av absolut visshet)

4 Systemet =def. Begreppsligt svårfångat ofta empiriskt svårtillgängligt för oss sociologer En formell maktmässig överbyggnad på livsvärlden Systemet grundas på och förutsätter livsvärlden (medborgarnas värderingar och handlingsmönster förs in i organisationerna och påverkar aktörssystemen) Habermas koloniseringstes ( systemets inre kolonisering av livsvärlden) Den historiska utvecklingen (nya teknologiska och ekonomiska förutsättningar) framtvingar systemförändringar

5 Max Weber ( ) Arbete och organisation Tor Larsson 4 nov 2013

6 Max Weber: legitim ordning En samhällsordning kan av medborgarna uppfattas som giltig på grund av: Tradition ( så har det alltid varit ) Tro på absoluta värden eller religiös tro t ex vår frälsning är beroende av att vi följer en föreskriven ordning Föreställningar om legalitet att en viss ordning har tillkommit på formellt korrekt sätt; att myndighetsutövning sker i enlighet med gällande rätt.

7 Ensam i bräcklig farkost vågar Seglaren sig på det vida hav; Stjärnvalvet över honom lågar, Nedanför brusar hemskt hans grav. Framåt! så är hans ödes bud; Och i djupet bor, som uti himlen, Gud. På nyårsdagen 1838 Erik Gustav Geijer 4 nov 2013

8

9 Historikern Geijer insåg att 1800-talets Sverige befann sig i en övergångsfas Från Den absoluta statsmaktens epok (I Sverige från 1600-talet till början av 1800-talet) Teokratisk maktordning Personlighetsprincipen all makt utgår från suveränen (kungen) Näringsverksamhet bedrivs av enskilda personer (eller bolag, hantverksfirmor etc) som privilegierats av Kungl. Maj:t till Den moderna nationalstatsepoken (I Sverige från början av 1800-talet till 1990-talet) Demokratisk maktordning (först symboliskt och från 1920-talet allmän rösträtt) Associationsprincipen - näringsverksamhet bedrivs av juridiska personer/associationer med begränsat ekonomiskt ansvar (t ex aktiebolag, en modern svensk aktiebolagslag tillkom först 1895)

10 Efter 200 år av nationalstatlig samhällsförvaltning inleds nu en ny samhällsepok Det postnationella tillståndet Jürgen Habermas Nya historiska aktörer träder fram Transnationellt verksamma koncerner och företagsnätverk (Statligt överstyrda) kommuner/regionförbund Nya suprastatliga centralmaktsorgan (bl. a. EU)

11 De långa vågorna Ekonomiska strukturcykler och politiska doktrinskiften Strukturkriser, politisk turbulens & ekonomisk-politiska doktrinskiften: [ borgerlig revolution, första förslaget till modern aktiebolagslag] [Marknadsekonomins genombrott, facklig organisering, socialistisk agitation, strejker, den sociala frågan riksdagsbehandlas] [liberalismens fall, massarbetslöshet, Ådalen 1931, valseger för SAP] [transnationella företag, ny vänster, strejkrörelsen, akademisk nyliberalism] 2015-?? Efter några decennier inleds nya politiska reformprogram: 1860-talet Det moderna genombrottet [riksdags- & kommunreformen] 1910-talet Det demokratiska genombrottet [allmän rösträtt, 8-timmarsdagen] 1950-talet Välfärdstatens genombrott [inkomsttrygghet i socialförsäkringarna] 1990-talet Det postnationella tillståndet [nyliberal doktrin, välfärdsstatens fall ] 2030-talet Möjligen Den europeiska välfärdsstatens genombrott??? nov

12 En i grunden teknologidriven utveckling de grundläggande omvälvningarna av energitekniken framstår [.] som det bestämmande momentet för den totala teknikens omvälvning Ernest Mandel (1974) s. 114 f. 1. Den hantverks- och manufakturmässigt framställda ångmaskinens gradvisa utbredning till de viktigaste industrigrenarna och industriländerna från slutet av 1700-talet. 2. De maskinellt framställda ångmotorernas utbredning till samtliga industrigrenar från till 1890-talet. 3. Den elektriska motorns och förbränningsmotorns utbredda användning i samtliga industrigrenar från 1890-talet. 4. En utbredd styrning av maskiner med elektroniska redskap samt kärnkraftens gradvisa utbredning under efterkrigstiden, standardiserade IT-kommunikationssystem, internet m.m.

13 Komplementaritet Funktionella beroendeförhållanden mellan specifika egenskaper eller funktioner inom olika verksamheter. En resurs behövs på grund av sina egenskaper och kan inte bytas ut mot vilken annan resurs som helst. Det tar tid och ansträngningar att synkronisera olika resurser/produktionsfaktorer så att de fungerar ihop och förstärker varandra. (tröghet begränsad utbytbarhet ekonomisk oflexibilitet) Synergieffekter när olika delar av ett utvecklingsblock anpassas till varandra, när institutioner stabiliseras och marknader effektiviseras, när infrastrukturen förbättras och kompetensen höjs och sprids ökar konkurrensen, rationaliseringstrycket, stabiliteten och tillväxten inom ekonomin.

14 Utvecklingsblock Nya komplementariteter kring viktiga innovationer 1. Elektriciteten, explosionsmotorn, bilismen, bostadsbyggandet, modernisering av hushållen, kvinnornas inträde i den avlönade arbetsmarknadssektorn, utbyggnad av offentlig sektor etc 2. Elektronisk styr & reglerteknik, datorer, kommunikationssystem, internet

15 Det grundläggande legitimitetsproblemet vid införandet av en modern marknadsekonomi Hur förena 1. företagens (främst de nya industriaktiebolagen) näringsfrihet och förmögenhetsbildningsansvar med 2. de anställdas överlevnad, hälsa & inkomsttrygghet?

16 Under kursen skall vi illustrera hur staten på politisk-rättslig väg skapat maktordningar i syfte att långsiktigt lösa detta legitimitetsproblem Två exempel: 1. Arbetsskadeområdets dubbla maktsystem som löser problemet med att balansera näringsfrihet för de historiska aktörerna (näringsfrihetsinnehavarna t ex aktiebolagen) mot de skade- drabbade arbetstagarnas kompensationskrav 2. Det dubbla maktsystemet för s.k. arbetslivsinriktad rehabilitering som löser det problem som uppkommer då arbetsförmågan sviktar hos äldre eller sjuka arbetstagare

17 Det grundläggande legitimitetsproblemet Hur förena arbetsgivarens näringsfrihet och förmögenhetsbildningsansvar Med arbetshälsa och ekonomisk trygghet för arbetstagarna?

18 Viktiga frågor under kursen När tillskapades dessa maktordningar (vilka var de rättsgrundande föreställningarna och vilken aktörslogik eftersträvades)? Hur förändras dessa maktordningar i takt med arbetslivets strukturomvandling (hur påverkas de rättsgrundande föreställningarna, aktörslogiken, den legitima ordningen )?

19 En viktig övergripande fråga Var står vi idag? Grundläggande legitimitetsproblem Angelägna reformbehov