begreppet legitim ordning

Transkript

1 Max Weber: begreppet legitim ordning En samhällsordning kan uppfattas som giltig på grund av: Tradition ( så har det alltid varit ) Tro på absoluta värden eller religiös tro ( min frälsning är beroende av att jag följer en föreskriven ordning ) Föreställningar om legalitet (en ordning har tillkommit på formellt rätt sätt; myndighetsutövning sker i enlighet med gällande rätt)

2 Ett fundamentalt legitimitetsproblem i det moderna samhället Den viktigaste historiska aktören är aktiebolaget (associationen) En juridisk person med förmögenhetsbildningsplikt, begränsat ansvar och en rättsligt avgränsad särskild handlingsdomän (marknaden) Arbetslinjen/ tjänstetvånget Medborgarens skyldighet att ansvara för sin försörjning genom att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande Risken för ohälsa och olycksfall i arbetet Risken att drabbas av sjukdom el. förslitning som minskar arbets-/försörjningsförmågan

3 En legitim ordning måste balansera De associerades förmögenhetsbildningsintresse mot Medborgarnas behov av hälsosam arbetsmiljö och inkomsttrygghet vid ohälsa, sviktande arbetsförmåga, arbetslöshet

4 Detta sker via politiskt-rättsligt institutionaliserade maktordningar Två exempel: 1. Arbetsskadeområdets dubbla maktsystem 2. Det dubbla maktsystemet för rehabilitering av äldre och sjuka med sviktande arbetsförmåga

5 Maktordningarnas grundkonstruktion Två delsystem: Föreställningen om den ansvarige arbetsgivaren institutionaliseras via arbetsrättslig lagstiftning (bl a i AML) Föreställningen om medborgarnas inkomsttrygghet (vid arbetslöshet eller sviktande arbetsförmåga) regleras i socialrätten lag om allmän försäkring (AFL) Staten stiftar lag och befinner sig på armlängds avstånd, som domare/totalgarant för den rådande maktordningens legitimitet

6 Arbetsskadeområdets dubbla maktsystem Bill Sund & Klas Åmark (1990) Makt och arbetsskador under 1900-talet Anmälda arbetsskador Arbetsgivarens ansvar

7 Arbetslivets strukturomvandling under efterkrigstiden Dramatiskt koncentrationsprocess Systematisk strukturomvandling enligt ett från arbetshälsosynpunkt säreget mönster Utdifferentiering av strategiskt överstyrande organ t ex styrsystem för koncerner, nätverksföretag, New Public financial Management (NPfM)

8 Fusioner i svensk industri (genomsnittligt antal per år) c c c c och 80-talet Lavinartad ökning Internationalisering

9 Primärkommunerna i Sverige År Landskommuner Köpingar Städer SUMMA 1862 c c c

10 Systematisk differentiering (Principiellt likartad utveckling i stora företag och förvaltningsorganisationer) Det större näringslivet Divisionaliseringsvågen (Differentiering av underordnade operativa enheter enligt ett säreget mönster) Den offentliga sektorn Stadsdelsorganisation Alternativt sammanslagning av mindre (professionellt homogena) förvaltningar till stora förvaltningsblock (BUF, VOF) Bolagiseringsvågen (koncernbildandet) Globaliseringsvågen (nätverksföretagsbildandet) Nationell överstyrning Det postnationella tillståndet En ny regional organisation i den nya europeiska samhällsorganisationen

11 Arbetsgivareansvaret diffunderar Föreställningen om den ansvarige arbetsgivaren blir alltmer svårgripbar 1970-talet: Allmänna legitimitetskriser politisk radikalism 1970-talets lagstiftare reagerar på situationen: den nya arbetsrätten förstärkning av det lokala partssamrådet

12 Tre viktiga effekter av 1990-talets arbetsmiljöreform Systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsgivarens självförvaltning) AML 3 kap 2a ; AFS 2000:1 (tidigare AFS 1992:6) Avreglering av tvingande regler om partssamråd på arbetsplatserna (inflytandet för skyddskommittéer och anpassningsgrupper minskat genom ändrade formuleringar av reglerna i 6 kapitlet AML) Borttagande av expertkompetens och statlig tillsyn Indragning av hela statsbidraget till Företagshälsovården (1992) Nedläggning av det statliga Arbetslivsinstitutet (2006) Markant minskning av anslaget till Arbetsmiljöinspektionen (2006) (antalet arbetsmiljöinspektörer i landet minskar från 450 år 2006 till 240 år 2013)