A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Transkript

1 1 (62) Datum Tid Kl Plats Beslutande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga närvarande Anna-Sofia Kulluvaara, kommunchef, Fredrik Granholm, e-förvaltare, Mikael Näsström, näringslivschef, 53 Lena Andersson, chef utredning och utveckling, Ulla Ullstein, kommunplanerare, 54 Mattias Axelsson, enhetschef budget och ekonomistyrning, 65 Lisbeth Boman, projektledare KKIK, 47 Timo Siikaluoma, VD Solatum Hus & Hem AB, 52 Thorsten Laxvik, entreprenör, 52 Underskrifter Sekreterare... Fredrik Granholm Ordförande... Åsa Sjödén (S) Justerare... Johan Andersson (C) Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift /

2 2 (62) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning Var o ers. Ledamöter Elisabet Lassen (S) - Åsa Sjödén (S) 1 Ordförande John Åberg (S) 1 Lillemor Edholm (S) 1 Tommy Svensson (S) 1 Åsa Nilsson (S) 1 Torbjörn Persson (S) 1 Cathrine Näsmark (S) 1 Mattias Ahlenhed (ViSKB) - Gunilla Fluur (ViSKB) 1 Kerstin Franzén (M) 1 Sven-Olov Gradin (M) 1 Johan Andersson (C) 1 Justerare Ulf Breitholtz (V) 1 Leif Östberg (L) - Ersättare Lennart Önblad (S) 1 X Stina Näslund (S) 1 Nils-Gunnar Molin (S) 1 My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) 1 Anita Bergsten (S) 1 Mikael Sjölund (S) - Jörgen Åslund (ViSKB) 1 X Birgitta Häggqvist (ViSKB) 1 Daniel Fäldt (M) - Folke Lindgren (M) - Kjell-Åke Sjöström (V) 1 Carin Collén (V) 1 Paul Höglund (C) 1 Margareta Alton (MP) 1 X

3 3 (62) Ärendelista Muntliga informationer Arbetsgivarstrategi Svar på Remiss regional tillväxtstrategi för besöksnäringen Redovisning av genomfört internkontrollarbete Internkontrollplan Bredbandsbullerbyar för landsbygdsutveckling i Sollefteå kommun Ansökan - Fokus förnybart - Energimyndigheten Långtidsplan Kollektivtrafikmyndigheten , Förslag till Kulturplan Funktionskontroll av ventilationssystem: Föreläggande med vite Färgaren Funktionskontroll av ventilationssystem: Föreläggande med vite Björkhem Svar på Medborgarförslag - Utökade öppettider på kommunförråd och återvinningscentraler Revidering av ersättningar till ensamkommande barn Besked om antagande av detaljplan för del av Hågesta 3:

4 4 (62) Yttrande över beslut från Inspektionen för vård och omsorg gällande tillsyn av myndighetsutövning avseende familjehemsplacerade barn vid Sollefteå kommun Bidrag till Sollefteå Kvinnojour Amanda och Sollefteå Tjejjour Mia Förslag till Framtidens för- och grundskola Arbetskläder i förskola och fritidshem Kommunens årsredovisning Svar på remiss Landsbygdskommitténs slutbetänkande Framtidens äldreomsorg avseende förebyggande insatser, boendeformer, serviceinsatser och alternativa lösningar Delgivningar Delegeringsbeslut... 59

5 5 (62) Val av justerare Johan Andersson (C) väljs till justerare. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott - samhällsutveckling allmänna vård och omsorg unga och lärande Läggs till handlingarna. Justering av dagordningen Punkt 21 Ärendet rörande gymnasieskolans framtida lokalisering förfrågningsunderlag utgår. Ulf Jonasson, fastighetssamordnare, redogjorde för det aktuella läget. Tidsplan för det fortsatta arbetet kommer att redovisas på samanträden för utskottet för unga och lärande samt vid kommunstyrelsens sammanträde Godkänns.

6 6 (62) 47 Dnr KS 19/2017 Muntliga informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande. Ordförande - utskottet för unga och lärande, John Åberg Bristen på förskoleplatser i tätorten är en fortsatt utmaning. Fler platser behövs och vi tittar bland annat på temporära lösningar, t ex paviljongen utanför GB-skolan. Högstadiesituationen är sådan att vi inte ska hasta fram ett beslut om nytt högstadium i tätorten. Kommunen ska gå ut brett och involvera berörda elever och vårdnadshavare. Ett beslut innan sommaren är eftersträvansvärt. Ordförande - utskottet för vård och omsorg, Åsa Nilsson Åsa informerar om förändringar av kommunens sjukvårdsorganisation. Rollen för Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har förändrats till att också vara chef för hälsooch sjukvården. En vice MAS kommer också att rekryteras för att mäkta med detta nya ansvarsåtagande. Åsa har deltagit på en gemensam social- och skolpresidieträff där hon träffade sina motsvarigheter i övriga kommuner inom länet. De gick bland annat igenom barnkonventionen, som troligen blir lag nästa år. Diskussioner fördes kring vilka konsekvenser detta kan få för kommunerna. En annan fråga som togs upp var vilka utmaningar kommunerna ser kring nyanlända flyktingar. Hur hanterar man t ex planeringen när 40 barn helt plötsligt kan flytta från en skola. Insatser för att minska antalet orosanmälningar diskuterates också. Antalet anmälningar ökar bland annat i Sollefteå kommun. Åsa ser det som att kommunens förebyggande arbete fungerar eftersom samhället ser barnen. Noteras ska dock att det sker många okynnesanmälningar. En fråga att fundera över är om varje kommun borde ha en barnombudsman. Ordförande - utskottet för samhällsutveckling, Lillemor Edholm Lillemor har varit hos Sundsvalls kommun på hållbarhetsråd för att diskutera miljöfrågor. Kommunerna står inför många och stora utmaningar, inte minst vad gäller giftfria miljöer.

7 7 (62) Sollefteå kommun håller för närvarande på att rekrytera en hållbarhetsstrateg för att tackla de komplexa utmaningarna på miljöområdet. Lillemor har även haft möte med den s k politikerplattformen för att diskutera migration. Bland annat togs frågan om ett projekt angående könsstympning upp, en sedvänja som är mer utbredd än många tror. Mia Brodin är kontaktperson för denna fråga i Sollefteå kommun. Örnsköldsviks kommun har ställt frågan till Sollefteå kommun om att skapa ett gemensamt boende för ensamkommande flickor. Arbetet är i sin linda. Det håller på att startas ett projekt som heter Integration och Tillväxt för att bättre ta till vara kompetens hos asylsökanden. Vice ordförande - allmänna utskottet, Åsa Sjödén Åsa informerar om kommunens avtal med Nextjet rörande flygtrafiken till och från Höga Kusten Airport. Kommunen har skrivit på för ett år till. Kommunchef, Anna-Sofia Kulluvaara Anna-Sofia berättar om en företagsfrukost som ägt rum på morgonen denna dag. Anna-Sofia informerar om att rekryteringen av ny huvudenhetschef för skolverksamheten börjar bli klar. Fyra kandidater har intervjuats. Hon berättar också att hon vill bryta ned kommunens mål till mer konkreta målsättningar. Kommunchefen betonar även vikten av att alla medarbetare känner till kommunens mål. Projektledare KKIK, Lisbeth Boman Lisbeth informerar om Sollefteå kommuns resultat enligt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKIK). Sollefteå kommun har deltagit sedan år Förutom att ge förtroendevalda en god bild av den egna kommunens kvalitet är syftet att resultaten ska ligga till grund för analyser av de egna resultat och i jämförelse med andra kommuner. På nationell nivå är det inte några stora skillnader i medelvärden mot föregående år. På regional och kommunal nivå finns en tendens att spridningen ökar (min-max värden) genom att vissa kommuner och verksamheter inom kommuner drar ifrån och andra halkar efter. Sådana tendenser ses även i Sollefteå. Det finns därför anledning att analysera resultaten och ta ställning till vilka nivåer (medel och min-max) som bör gälla. Mot bakgrund av ovanstående bör en handlingsplan tas fram med analyser och angivande av områden och nivåer för förbättring av de tjänster som ges kommunens invånare.

8 8 (62) 48 Dnr KS 203/2016 Arbetsgivarstrategi Beslut beslutar Att anta Arbetsgivarstrategin för Sollefteå kommun år Uppföljning ska redovisas årligen till kommunstyrelsen i mars med start Ärendebeskrivning Arbetsgivarstrategin med fokusområden anger de viktigaste processerna Sollefteå kommun som arbetsgivare har att fokusera på under åren Sollefteå kommuns åtagande samt förväntningar på medarbetare och chefer görs tydligare och skapar en helhetssyn för medarbetarskapet i hela organisationen. Arbetsgivarstrategin lyfter fram dessa fyra fokusområden: Sollefteå kommuns attraktionskraft ledarskap kompetens arbetsmiljö och hälsa Dessa områden bedöms vara de viktigaste processerna att arbeta med under kommande åren. Varje år ska insatserna som hör till fokusområdena utvärderas för att säkra att arbetet stämmer med verksamhetens mål och behov. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att arbetsgivarstrategin fyller en viktig roll i det strategiska HR-arbetet. Information är lämnad till arbetstagarorganisationerna i Centrala samverkansgruppen i november. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta arbetsgivarstrategin för Sollefteå kommun år

9 9 (62) Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Arbetsgivarstrategin för Sollefteå kommun år Uppföljning ska redovisas årligen till kommunstyrelsen i mars med start mars Beslutsunderlag Förslag till Arbetsgivarstrategi Skicka till HR-enheten

10 10 (62) 49 Dnr KS 9/2017 Svar på Remiss regional tillväxtstrategi för besöksnäringen Beslut beslutar Ställa sig bakom Landstingets förslag till tillväxtstrategi för besöksnäringsutveckling. Ärendebeskrivning Landstinget Västernorrland har tillsammans med kommuner, destinationer samt regionala- och nationella organisationer som arbetar med besöksnäring utarbetat en strategi för besöksnäringen. Man vill med denna strategi bidra till att ytterligare stärka utvecklingen i länet. Visionen är att Västernorrlands två destinationer ska vara självklara besöksmål för såväl svenska som utländska besökare och bidrar till hållbar tillväxt i hela länet. Målet är att Höga Kusten ska till år 2025 skapat 800 nya årsverken inom besöksnäringen. Strategins syfte är att prioritera strategiskt viktiga regionala utvecklingsfrågor inom besöksnäringen. Strategin syftar också till att beskriva rollfördelningen inom länet och tydliggöra samverkansområden mellan aktörer Nedan följer de sju strategiska inriktningar som i strategin anges som centrala för länets utveckling inom besöksnäringen. Strategiska prioriteringar för infrastruktur: - Verka för att turismsperspektivet ska vara närvarande i viktiga infrastrukturella styrdokument. - Skapa en gemensam vision, målbild och nulägesanalys över besöksnäringens infrastrukturella förutsättningar. - Skapa förutsättningar för att prioriterade besöksmål ska kunna erbjuda besökare snabb och trådlös uppkoppling till internet. Strategiska prioriteringar för samverkan: - Skapa förutsättningar för branschövergripande inspiration, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan alla delar av besöksnäringen. - Stärka dialogen med politiska företrädare kring besöksnäringens förutsättningar och möjligheter. Strategiska prioriteringar för marknadsföring: - Skapa dialog för samverkan mot gemensamma marknader. - Lyft platsmarknadsföringens betydelse för att kunna attrahera innevånare, arbetskraft och besökare.

11 11 (62) Strategiska prioriteringar för destinationsutveckling: - Vidareutveckla organisationsstrukturen med två destinationer i länet. - Verka för att stärka destinationernas exportmognad mot prioriterade marknader. Strategiska prioriteringar för hållbar besöksnäring: - Skapa en gemensam vision och målbild för arbetet med hållbar besöksnäring. - Identifiera och tillgängliggöra verktyg som kan utveckla besöksnäringsaktörer i sitt hållbarhetsarbete, anpassade utifrån verksamheternas storlek och behov. Strategiska prioriteringar för företagande och entreprenörskap: - Öka kompetensen bland besöksnäringsaktörer för att nå prioriterade marknader. - Stärka näringslivsfrämjande verksamheters möjligheter att stötta besöksnäringsföretag utifrån deras lokala behov. - Lyfta behov och utmaningar inom besöksnäringens kompetensförsörjning. Strategiska prioriteringar för finansiering: - Öka kunskapen bland finansiärer om potentialen och förutsättningarna för länets besöksnäring. - Öka kännedomen om vilka möjligheter som finns för offentlig medfinansiering till investeringar inom besöksnäringen. En tydlig rollfördelning är en förutsättning för en god och effektiv samverkan. En uppgift för besöksnäringens tillväxtstrategi är att tydliggöra denna bland länets aktörer. Strategin beskriver därför Landstingets, Länsstyrelsens, kommunernas och destinationens olika roller i det framtida arbetet. Förvaltningens bedömning Besöksnäringen är en betydelsefull näring i kommunen. Destination Höga kusten har de senaste åren haft den högsta tillväxten i Sverige avseende utveckling av antalet gästnätter. Ökningen inom Sollefteå kommun följer destinationens utveckling. Som bransch präglas besöksnäringen av en stor mängd små och medelstora aktörer, där Sollefteå kommun inte är ett undantag. Samverkan och samarbeten är en nödvändighet för att kunna erbjuda besökaren bra boende och flera intressanta upplevelser. Ett gemensamt arbete, med en gemensam strategi som grund, är en förutsättning för att näringen ska utvecklas. En tydlig rollfördelning, där aktörerna, var och en, tar sitt ansvar för att bidra till gemensamma mål, är också nödvändigt. Kommunernas roll är bl.a. att stötta närings- och affärsutvecklingen bland besöksnäringens företag, att delta i samverkan med lokala och regionala aktörer, att främja samverkan mellan olika delar av den egna verksamheten utifrån ett besöksnäringsperspektiv samt att turistisk infrastruktur i kommunen i form av vägar, anläggningar och kommunala besöksmål, håller god kvalité.

12 12 (62) Kommunerna har också en viktig roll i att ta ansvar för, och avsätta resurser till platsmarknadsföring för att skapa en attraktiv plats att leva, verka i och besöka. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Strategins genomförande kräver att kommunen i framtida budgetarbete avsätter särskilda medel för de kommunala ansvarsområdena. Beslutsunderlag Tillväxtstrategi för besöksnäringsutveckling, förslag från Landstinget Västernorrland Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta: - att ställa sig bakom Landstingets förslag till tillväxtstrategi för besöksnäringsutveckling Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom Landstingets förslag till tillväxtstrategi för besöksnäringsutveckling. Skicka till Ansvarig handläggare, Mikael Näsström Landstinget Västernorrland

13 13 (62) 50 Dnr 50/2016 Redovisning av genomfört internkontrollarbete 2016 Beslut beslutar att: 1. Kontrollmoment 22 - Socialtjänsten (IFO). Utredning av behov av insatser för barn och unga. Följsamhet mot gällande lagar och förordningar ska ingå i interkontrollplanen vartannat år. 2. Redovisning av genomförd internkontroll 2016 godkänns. 3. Åtgärder redovisas till kommunstyrelsen i september Information Lena Andersson, chef utredning och utveckling informerar om genomförd uppföljning av internkontroll Kommenterar samtliga kontrollmomenten från Ärendebeskrivning I kommunalagen 6 kap 7 regleras nämndernas och styrelsernas ansvar för internkontrollen: erna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 har lämnats över till någon annan. Enligt reglementet för internkontroll har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för den interna kontrollen. Som stöd i internkontrollarbetet används COSO-modellen. Modellen bygger på att den interna styrningen och kontrollen är en process där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Processen är utformad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: - ändmålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - tillförlitlig rapportering och information om verksamheten - efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm.

14 14 (62) I internkontrollen för 2016 fanns 24 kontrollmoment. Till följd av den omfattande planen har vissa moment inte genomförts och några har bara till del genomförts. Genomförd kontroll visar på brister inom många områden men också kontrollmoment med goda resultat. Resultatet i sin helhet redovisas i bilaga. De punkter som inte genomförts eller visar på brister har förts till internkontrollplanen för Några punkter föreslås utgå eller återkomma med olika tidsintervaller. Förvaltningens bedömning Internkontrollarbetet behöver stärkas med ett tydligare ansvarssättande, tydliga praktiska anvisningar för internkontrollarbetet, tidsramar mm., gärna i form av ett årshjul för internkontrollarbetet. Internkontrollmomenten behöver i vissa avseenden begränsas för att internkontrollarbetet ska kunna genomföras inom ramen för den befintliga organisationens dagliga arbete. Det finns också behov av att tydliggöra hur några av kontrollmomenten praktiskt ska genomföras. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Några av de granskade internkontrollmomenten kommer att kräva långsiktig planering för att ur ett ekonomiskt perspektiv bland annat kunna hantera behov av mer omfattande utbildning. Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Redovisning av genomförd internkontroll 2016 godkänns. 2. Åtgärder redovisas till kommunstyrelsen i september Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: 1. Kontrollmoment 22 - Socialtjänsten (IFO). Utredning av behov av insatser för barn och unga. Följsamhet mot gällande lagar och förordningar. Ska ingå i interkontrollplanen vart annat år. 2. Redovisning av genomförd internkontroll 2016 godkänns. 3. Åtgärder redovisas till kommunstyrelsen i september Skicka till Ansvarig handläggare, Lena Andersson

15 15 (62) 51 Dnr KS 69/2017 Internkontrollplan 2017 Beslut beslutar Att fastställa internkontrollplan 2017 enligt förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning I kommunalagen 6 kap 7 regleras nämndernas och styrelsernas ansvar för internkontrollen: erna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 har lämnats över till någon annan. Enligt reglementet för internkontroll har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för den interna kontrollen. Inom kommunstyrelsens verksamhet ansvarar kommunchef/chef medborgarservice/chef gemensam service/chef välfärd för att anvisningar för den interna kontrollen följs. De verksamhetsansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa reglemente, policyn och anvisningar om intern kontroll samt att informera övriga anställda om reglementets och riktlinjernas innebörd. Vidare ska de se till att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad. Övriga anställda är skyldiga att följa antagna riktlinjer och anvisningar i sin arbetsutövning. Brister som framkommer i den interna kontrollen ska snarast rapporteras till närmast överordnad eller till den som styrelsen utsett. Som stöd för den interna kontrollen finns COSO-modellen. COSO består av tre dimensioner: - kontrollkomponenter - målkategorier och - kritiska processer

16 16 (62) Modellen bygger på att den interna styrningen och kontrollen är en process där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Processen är utformad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: - ändmålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - tillförlitlig rapportering och information om verksamheten - efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm. Förvaltningens bedömning Den utsedda internkontrollgruppen har gjort ett kartläggningsarbete avseende de processer som finns inom kommunstyrelsens verksamhetsområde, samt vilka brister som kan uppstå och vilken väsentlighet dessa i så fall har. Förslaget till internkontrollplan och de kontrollområden som föreslås bygger på detta kartläggningsarbete och de prioriteringar som internkontrollgruppen tagit fram. Förvaltningen bedömer att förslaget till internkontrollplan 2017 är utformad på ett sådant sätt att målen med internkontrollen, med rimlig grad av säkerhet, kan uppnås. Återredovisning av internkontrollen för 2017 görs vid kommunstyrelsens sammanträde i februari Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering De kontrollmoment som igår i internkontrollplanen 2017 bedöms kunna utföras i den befintliga verksamheten och själva kontrollen bedöms därmed inte medföra någon utökad kostnad. Beslutsunderlag/Lagrum Kommunallag (1991/900) Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta om att fastställa internkontrollplan 2017 enligt förvaltningens förslag. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa internkontrollplan 2017 enligt förvaltningens förslag. Skicka till Ansvarig handläggare, Lena Andersson

17 17 (62) 52 Dnr KS 465/2016 Bredbandsbullerbyar för landsbygdsutveckling i Sollefteå kommun Beslut beslutar Att återremittera ärendet med hänvisning till att förvaltningsyttrande saknas. Ärendebeskrivning Solatum Hus & Hem AB har till Leader Höga kusten inlämnat en intresseanmälan om projektstöd på 2 mnkr till ett projekt gällande utredning av förutsättningar för etablering av bredbandsbullerbyar i kommunen. Idén om att bygga bredbandsbullerbyar handlar om att bygga nya byar på landsbygden på temat hållbart leverne, ekonomiskt, socialt och ekologiskt och skapa ett omvänt miljonprogram, där landsbygden lockar människor från de allt tätare städerna. Projektet innehåller fyra faser. Tre av dem hanteras av Solatum och innehåller aktiviteterna; val avlämplig lokalisering, framtagande av underlag för investeringsbeslut samt byggproduktion av nya bostäder. I projektet finns också en fjärde aktivitet som drivs av en ideell gruppering. De ska genom olika informationsaktiviteter, leda rekryteringsoch etableringsprocessen av boende till bredbandsbullerbyn. Solatum Hus & Hem anhåller om ett inriktningsbeslut från kommunstyrelsen gällande - Utredning av en eller flera bredbandsbullerbyar med stöd av projektfinansiering från Leader Höga kusten, - Vid efterfrågan av bosättning, genomföra nyproduktion av bostadshus i enlighet med ägardirektiven. Förvaltningens bedömning Urbaniseringen, samt den alltjämt ökande andelen äldre bland kommuns befolkning kommer att skapa stora utmaningar på arbetsmarknaden. Vi ser redan i dag en arbetskraftsbrist i kommunen, detta inom såväl privat som offentlig sektor. Kommunen har de senaste åren haft en positiv befolkningsutveckling, detta till trots så har såväl kommunen som landstinget och privata företag svårt att rekrytera personal med rätt kompetens.

18 18 (62) Mot bakgrund av detta så kommer det att krävas nya aktiva insatser för att öka inflyttningen. En attraktiv boendemiljö med bra skolor, intressanta jobb och en i övrigt god tillgång till offentlig och privat service krävs för att människor ska välja att flytta till vår kommun. Spännande och moderna bostadsmiljöer är också något som kan attrahera människor att flytta in. Utifrån detta perspektiv känns konceptet med bredbandsbullerbyar som något nytt och som något som skulle kunna vara en attraktion. Solatums undersökning 2015 ger också sådana signaler. Finansieringen av projektet ska ske med medel från Leader Höga kusten. Solatums inlämnade projekt har budgeterat ett bidrag på 2 mnkr. Leader Höga kusten har meddelat Solatum att de ser positivt på projektet men att det krävs viss omarbetning och att budgeten inte överstiger 1 mnkr, se bilaga. Ska projektet kunna finansieras med medel från Leader krävs att budgeten anpassas efter den finansiering som finns tillgänglig. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Byggnation av bredbandsbullerbyar kan påverka investeringar hos Sollefteå stadsnät. Omfattningen av dessa kan dock inte bedömas innan lokalisering är vald. Beslutsunderlag Skrivelse från Solatum Hus&Hem, Yttrande från Leader Höga kusten, Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att Solatum Hus & Hem AB får gå vidare med att utreda förutsättningar för nyproduktion av bostäder inom projektet bredbandsbullerbyar, detta under förutsättning att projektet kan omarbetas och inrymmas inom den budgetram på 1 mnkr som finns tillgänglig enligt Leader Höga kusten. Solatum ska, innan en nyproduktion av bostäder får påbörjas, återrapportera lokaliseringsförslag och kalkyler från förstudien. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet beslutar att Solatum Hus & Hem AB får gå vidare med att utreda förutsättningar för nyproduktion av bostäder inom projektet bredbandsbullerbyar, detta under förutsättning att projektet kan omarbetas och inrymmas inom den budgetram på 1 mnkr som finns tillgänglig enligt Leader Höga kusten. Förslag till beslut under sammanträdet Johan Andersson (C) med biträde av John Åberg (S), Gunilla Fluur (ViSKB), Jörgen Åslund (ViSKB), Margareta Alton (MP) och Sven-Olov Gradin (M) föreslår återremiss av ärendet med hänvisning till att förvaltningsyttrande saknas. Beslutet skickas till Solatum Hus & Hem AB

19 19 (62) 53 Dnr KS 87/2017 Ansökan - Fokus förnybart - Energimyndigheten Beslut beslutar Att ansöka om projektmedel från Energimyndigheten. beslutar medfinansiera projektet med sammanlagt kr fördelat på kr år 2017, kr år 2018 och kr år Finansieras från kommunstyrelsens konto för medfinansiering, ID beslutar även att projektet ska avrapporteras under januari 2018 Information Mikael Näsström, tillväxtenheten informerar om projektet och delar ut yttrande samt utkast till ansökan till Energimyndigheten. Förankring med kommuner i Akademi Norr pågår. Mikael presenterar de projektaktiviteter som planeras. Ärendebeskrivning I linje med kommunens mål om att i Sollefteå etablera ett kompetenscentrum för förnybar energi gav kommunstyrelsen under 2015, Energidalen i Sollefteå, ett uppdrag att ta fram en förstudie rörande förutsättningarna för en sådan etablering. Med förstudien som underlag togs en ansökan fram under Ansökan tillstyrktes av länsstyrelsen, men avslogs av Tillväxtverket. Energidalen fortsatte därefter sitt uppdrag att undersöka de finansiella förutsättningarna för etableringen. Under januari 2017 har Energimyndigheten gjort en utlysning av projektmedel som, med vissa anpassningar, stöder den ursprungliga utvecklingsiden om ett kompetenscentrum för förnybart. Förvaltningens bedömning Kommunen har under en längre period arbetat med att söka möjligheter till att etablera ett kompetenscentrum för förnybart. Ett centrum för förnybart i Sollefteå handlar först och främst om att hitta nya arbetssätt och metoder för att ta tillvara de lokala tillväxtmöjligheterna som investeringar i förnybart i regionen innebär. Huvuduppgifterna för ett kompetencentrum är att på olika sätt stödja energibranschens rekryteringsbehov samt förenkla för lokala företag att bli underleverantörer till pågående investeringar.

20 20 (62) Med Energimyndighetens utlysning öppnas en ny möjlighet att påbörja etableringen av centrat, vilket gör det naturligt att ansöka om projektmedel till projektet Fokus förnybart. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Satsningen finansieras genom kommunstyrelsens konto för medfinansiering: Beslutsunderlag Projektansökan till Energimyndigheten, daterad Förvaltningens förslag till beslut Tillväxtavdelningen föreslår kommunstyrelsen besluta: - att ansöka om projektmedel från Energimyndigheten. - att medfinansiera projektet med sammanlagt kr fördelat på kr år 2017, kr år 2018 och kr år Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: - Att ansöka om projektmedel från Energimyndigheten. - Att medfinansiera projektet med sammanlagt kr fördelat på kr år 2017, kr år 2018 och kr år Finansieras från kommunstyrelsens konto för medfinansiering, ID Förslag till beslut under sammanträdet John Åberg (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar om att projektet ska avrapporteras under januari Skickas till Ansvarig handläggare.

21 21 (62) 54 Dnr KS 88/2017 Långtidsplan Kollektivtrafikmyndigheten Beslut beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och skicka synpunkterna till Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (KTM). Information Ulla Ullstein, informerar om ärendet och presenterar förslag till yttrande. Planen har skickats för påseende till tjänstemän i samverkansgruppen. Diskussion har förts gällande att förankring bör ske i större utsträckning inom kommunerna. Ärendebeskrivning Kommunen vill se en utveckling av kollektivtrafiken både i staden, i tätorterna och mellan dessa samt på landsbygden. Kommunen med stad, tätorter och landsbygd. Kommunen är mycket stor till ytan. Förutom staden och de fyra tätorterna bor invånarna i en mängd orter och byar av alla storlekar. SCB Befolkning samt del av befolkning fördelat på stad, tätorter, småorter samt övrig landsbygd. Nästa SCB redovisning genomförs utifrån statistik Sollefteå ,3% Långsele ,8% Ramsele 968 4,8% Junsele 895 4,4% Näsåker 513 2,5% Österforse 204 1,0% I småort ,0% Utanför tätort och småort ,2% Totalt ,0% Statistiken visar att cirka 42% av kommunens invånare bor i staden, cirka 20 % i tätort, cirka 8 % i småorter och cirka 30% utanför både tätorter och småorter. Förvaltnings förslag till synpunkter på Långtidsplan Processen Framtagandet av Långtidsplan inleddes ambitiöst med att ett flertal arbetsgrupper med inbjuda tjänstemän i Samverkansgruppen arbetade med övergripande underlag till planen.

22 22 (62) Arbetsgrupperna avslutade arbetet och ett underlag i form av powerpointpresentationer presenterades och skickades ut tillsammans med minnesanteckningar. Därefter ger KTM ingen ytterligare information i form av exempelvis långtidsplanens kommande struktur och innehåll inkommer e-post till samverkansgruppens tjänsteman omfattande ett brev från myndighetschefen samt ett 30-sidigt utkast Långtidsplan Utkastet skickas för påseende med inbjudan till att stämma av inspel om åtgärder och synpunkter på definierade stråk. E-posten har skickats av KTM:s registrator som en diarieförd handling. Kommunen ser det som en offentlig handling och ej enbart ett arbetsmaterial för synpunkter mellan tjänstemän. Det är KTM:s tjänstemän som har tagit fram produkten Långtidsplan samt prioriterat och kostnadsberäknat åtgärderna. Det är därför av vikt att det framgår i planen eftersom skrivningarna i utkastet till plan kan misstolkas. Kommunen, som medlem, känner väl till Processen för Långtidsplan samt dokumentets roll och status. Utkast Långtidsplan skiljer sig i både struktur och innehåll från Långtidsplan och kan i mångt och mycket ses mer som en ny Långtidsplan än som en årlig revidering. Kommunen anser det angeläget att diskutera dess nya innehåll politiskt och tillsammans med ansvarig tjänsteman. Kommunen tolkar däremot KTM:s svar på kommunens önskemål om bland annat förlängd svarstid som att det ej inryms i planeringsprocessen och dess tidsram. Kommunen tolkar vidare KTM:s svar som att vidare politisk beredning bara behöver ske inom kommunalförbundets arbetsutskott och direktion. KTM lämnar därför ingen öppning för att bereda kommunens/medlemmarnas möjlighet att diskutera frågan och lämna synpunkter. Kommunen anser att processen borde innehållit ett upplägg som tydliggjort syftet och innehållet med Långtidsplan som en 3 årig trafikplan samt lämnat föreslag på innehåll och struktur. anser att processen vidare borde ha tillförts en fas, exempelvis i början eller mitten på januari, där samverkansgruppens tjänstemän fått se ett utkast till innehåll och struktur att ta lämna synpunkter på. anser att processen borde ha innehållit en möjlighet för de medlemmar som så önskar att bereda frågan politiskt.

23 23 (62) Innehåll Långtidsplanen sträcker sig över tre år och utgör underlag för budgetdialog med KTM:s medlemmar. Kommunen anser att långtidsplanens syfte och innehåll bör tydliggöras för att kommunen/ medlemmarna ska se skillnaden mellan verktygen Långtidsplanen och det Regionala trafikförsörjningsprogrammet vars innehåll regleras i lag. vill se att långtidsplanen mer ges en struktur och innehåll av den Trafikplan det egentligen avser att vara för de kommande tre åren. vill se en långtidsplan med mer fokus på trafik vill se kontinuerliga analyser av trafiken i tätort och på landsbygd och få inspel på möjliga förbättringar. vill se att koppling mellan de tre målen- delmålen och särskilda åtgärder bör förtydligas och kompletteras. vill se att långtidsplanen visar på hur KTM:s förslag på olika utvecklingsfrågor ska genomföras. vill se långtidsplanen som ett diskussionsunderlag vid KTM:s budgetdialog med kommunen/medlemmarna och ej som en redan i mars av direktionen beslutad plan. I medföljande brev till Samverkansgruppen anges att långtidsplanen ska ligga till grund för beslut om budget vill se mer av övergripande ekonomiska effekter och möjligheter samt hur kommunen/medlemmarna kan komma att påverkas om föreslagna åtgärder genomförs. vill se att politiska synpunkter i arbetet med översynen av styrdokumenten kan tillföras delar i Långtidsplanen. vill se mer av utveckling av förbättrad och ny kollektivtrafik i både städer, tätorter- och på landsbygd.

24 24 (62) har svårt att se långtidsplanen som ett aktivt verktyg för utveckling av kollektivtrafiken i hela länet/kommunen och speciellt för de mindre medlemmarna som Sollefteå kommun. Kollektivtrafiken kan bli/ är i många fall det hållbara resealternativet, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Ett viktigt utvecklingsområde blir att kombinera olika färdsätt smartare och kanske utveckla nya. Åtgärder ska anpassas utifrån lokala förutsättningar och behov, geografiskt och hos olika grupper av resenärer, för såväl vardagens resor till och från arbete och studier som resor för service, fritid och besöksnäring. Det innebär fortsatt hög prioritet för samverkansprojekt och för utveckling av nya tjänster för att underlätta for samåkning, bilpooler, cykelpooler osv. Det innebar också att bättre samordna egna trafikslag för att på så sätt knyta städerna, tätorterna och landsbygden närmare varandra. anser att de mindre tätorterna och landsbygdens möjligheter till kollektivtrafik måste förstärkas i långtidsplanen. Kollektivtrafiken och de mindre tätorterna och landsbygden måste synliggöras i en utveckling av kollektivtrafiken. ser att det kan finna behov av att utarbeta speciella mål för landsbygdstrafiken och trafiken i och mellan mindre tätorter i kommunen/ hela länet. Det finns inga mål för vilket utbud eller vilka syften landsbygdstrafiken ska uppfylla utöver skolskjutstrafik för grundskolan. Långtidsplanen skulle kunna tydliggöra vilket trafikutbud som kan förväntas på landsbygden under de kommande tre åren. Långtidsplanen skulle kunna erbjuda ett grundläggande utbud av resmöjligheter på landsbygd och i och mellan mindre tätorter. Uppgiften för KTM är att utveckla en effektiv och kostnadseffektiv trafik med smarta lösningar. ser ett behov av att diskutera hur KTM ska verka för mesta möjliga trafik för insatta ekonomiska medel. ser ett behov av att söka nya och kreativa lösningar. Därtill krävs ett kontinuerligt beteendepåverkande arbete kopplat till marknadsföring av kollektivtrafiken. Enkla och billiga lösningar att börja med är hållplatsskyltar på alla ställen där turlistan visar att påstigandemöjligheter finns samt där så är möjligt vid hållplatser som visar påstigande till visst antal komplettera med belysning och tidtabell (alla har ej appar).

25 25 (62) har svårt att se sig som en av långtidsplanen berörd medlem. Under målet Hållbarhet finns och delmålet Resurseffektiv kollektivtrafik finns Särskilda åtgärder och åtgärden Utveckla alternativa lösningar för kollektivtrafik i glesbygd. Arbetet har budgeterats till 1 miljon årligen för perioden, men vad och hur detta ska ske under de 3 åren anges ej i långtidsplanen. Stadstrafiken ökar i Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. Attraktiva lösningar kombinerat med ett stort antal möjliga kunder är basen i de större kommunernas kollektivtrafik. lämnar synpunkter på Ett framtida mål för kollektivtrafiken i länet är att öka trafiken i prioriterade stråk. Begreppet prioriterade stråk behöver vidare beskrivas. En möjlighet i långtidsplanen är att ange att de prioriterade stråken såsom x stycken stråk för ett riktat arbete i långtidsplanen till och från de största befolkningskoncentrationerna och arbetspendlingsområdena där ett stort antal åtgärder används för att lyfta över resande från bilresor till kollektivtrafik. Möjliga åtgärder som marknadsföring, info, påverkan och trafikutbud ska samverka för bästa resultat. Kommunen ser annars en viss svårighet att särskilja Trafikverkets begrepp funktionellt prioriterat vägnät med långtidsplanens begrepp prioriterade stråk. Begreppet prioriterade stråk används dock av andra kollektivtrafikmyndigheter men bör kompletteras med en definition/beskrivning. anser att utpekande av prioriterade stråk inte får ge konsekvensen att de, vägar/ busslinjer som inte pekas ut får sämre utvecklingsmöjligheter. I en ytstor kommun är alla järnvägar och vägar egentligen prioriterade stråk för utveckling. I kommunen är de främst prioriterade stråken Riksväg 90 samt länsväg 331 till Timrå och Ramsele och länsväg 335 mot Sidensjö och Örnsköldsvik samt riksväg 87 mot Bispgården i kombination med en NY framtida trafik på landsbygden. Den NYA trafiken samordnar befintliga system med nya innovativa lösningar. Det ska vara möjligt att en eller flera personer ska kunna åka till och ansluta sig till större system för kollektivtrafik. Det är inte rationellt att bedriva kollektivtrafik på samma sätt överallt. Det är inte effektivt att ha fyra olika isolerade kollektivtrafiksystem på landsbygden. anser att kollektivtrafikens anslutningar till tåg bör utredas och om möjligt förbättras i vissa fall med anropsstyrd trafik, exempelvis till och från Kramfors Sollefteå.

26 26 (62) anser att kollektivtrafiken ofta är det hållbara alternativet, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Ett viktigt utvecklingsområde ar att kombinera färdsatt smartare. Åtgarder ska anpassas utifrån lokala förutsättningar och behov, geografiskt och hos olika resenarsgrupper, for såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Det innebär fortsatt hög prioritet for samverkansprojekt för utveckling av nya tjänster för att underlätta även samåkning. Det innebar också att bättre samordna befintlig trafik för att på så sätt knyta stad, tätort och landsbygd till varandra. Det finns även behov av att bedriva ett attitydoch beteendepåverkande arbete kopplat till marknadsföring. Övriga synpunkter Kommunen anser allmänt att långtidsplanen behöver vidareutvecklas avseende struktur, förädling samt komplatteringar så att det tydliggörs vilka effekter som planen kan ha för kollektivtrafiken i kommunen/ hos medlemmarna. anser att faktagranskning bör ske så att felaktigheter elimineras exempelvis Norrtågs ägare. anser att avsnittet Påverkande omvärldsfaktorer och förväntad utveckling sid 5-8 kan förkortas och tydliggöras. Omvärldsanalysen bör för varje avsnitt ange trolig betydelse för utveckling av kollektivtrafiken i länet i högre grad än KTM:s behov av ytterligare resurser för att exempelvis kontinuerligt söka medel som utvecklar kollektivtrafiken och dess förutsättningar. Avsnittet infrastruktur sid 7 kan begränsas. I detta sammanhang är texten med omfattande beskrivning av regeringens proposition ej av stor vikt. Däremot kan konstaterandet. utveckling av kollektivtrafik är beroende av att det görs infrastruktur investeringar är bra och bör kvarstå. Texten Västernorrland ar ett uppdämt behov av investeringar inom dessa områden främst rörande upprustning av järnvägen mellan Härnösand och Sundsvall bör naturligtvis kompletteras med Norra Ådalsbanan ett för kommunen, Kramfors kommun, skogsnäringen och regionen med flera en mycket viktig fråga.

27 27 (62) anser att en bilaga med beskrivning av dagens trafik samt en kostnadsfördelning liknande den i föregående långtidsplan bör komplettera dokumentet Kommunen ser fram emot en fortsatt dialog med Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län och övriga medlemmar med syfte att vidareutveckla kollektivtrafiken i länet, både i stad, tätort och på landsbygden. Beslutsunderlag Missiv samt Långtidsplan , daterad Kollektivtrafikmyndigheten. Begäran om förlängd svarstid Kollektivtrafikmyndigheten svar på skrivelse angående förlängd svarstid Förvaltningsyttrande Allmänna utskottets förslag till beslut Lämnas till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Förlängd svarstid till sista mars ska begäras. Förslag till beslut under sammanträdet John Åberg (S) föreslår att kommunstyrelsen antar förvaltningsyttrandet som sitt efter redaktionella ändringar. Skickas till Kollektivtrafikmyndigheten PARAGRAFEN FÖRKLARAS OMEDELBART JUSTERAD

28 28 (62) 55 Dnr KS 30/2017 Förslag till Kulturplan Beslut beslutar lämna ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Ärendebeskrivning Fullmäktiges beredning för samhällsutveckling har i uppdrag att ta fram en kulturplan för Sollefteå kommun. Ärendet togs upp i kommunstyrelsen för beslut , men då fanns inget förslag till beslut från beredningen varför ärendet tas upp på nytt. Ärendets tidigare behandling Samhällsutvecklingsutskottet Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Beredningen för samhällsutveckling föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Kulturplanen för

29 29 (62) 56 Dnr KS 60/2017 Funktionskontroll av ventilationssystem: Föreläggande med vite Färgaren 7 Beslut beslutar med stöd av kap 11, 19 och 37 i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900), förelägga Kurhults Trä & Förvaltnings AB / / att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, utföra besiktning av ventilationssystem i serveringslokal och lägenheter. Föreläggandet förenas med ett löpande vite om kronor för varje ny månad som besiktning inte utförs. Ärendebeskrivning Den byggnadsdel som utgörs av tandläkarstation omfattas inte av detta föreläggande. För denna del riktade samhällsbyggnadsnämnden ett föreläggande redan , varpå ett giltigt protokoll inkom För serveringslokal och lägenheter saknas emellertid fortfarande protokoll. En påminnelse skickades ut , där fastighetsägaren uppmanades att inom senast två månader skicka in ett giltigt besiktningsprotokoll till samhällsbyggnadskontoret beslutade samhällsbyggnadsnämnden förelägga fastighetsägaren att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, inkomma med protokoll från utförd besiktning av ventilationssystem i serveringslokal och lägenheter. Om protokoll inte hade inkommit vid denna tidpunkt skulle ett vite om kronor utdömas fastighetsägaren. Delgivning ägde rum , vilket innebär att protokoll skulle ha inkommit senast Då åtgärden inte genomfördes, beslutade kommunstyrelsens utskott för samhällsutveckling hos mark- och miljödomstolen begära att vite skulle utdömas fastighetsägaren. I en dom förpliktade mark- och miljödomstolen fastighetsägaren att betala vitet. Förvaltningens bedömning Eftersom någon besiktning fortfarande inte blivit utförd, föreslås kommunstyrelsen därför besluta, med stöd av kap 11, 19 och 37 i plan- och bygglagen (PBL 2010:900), förelägga fastighetsägaren att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, utföra besiktning av ventilationssystem i serveringslokal och lägenheter. Föreläggandet förenas med ett löpande vite om kronor för varje ny månad som besiktning inte utförs.

30 30 (62) Lagstöd Återkommande besiktning ska enligt kap 5 i plan- och byggförordningen (SFS 2011:338) utföras på besiktningspliktiga ventilationssystem ( 1). Dessutom ska ett exemplar av besiktningsprotokollet skickas till miljö- och byggenheten ( 5). Fastighetsägare som inte låter kontrollera sin ventilationsanläggning eller som låter bli att åtgärda brister, kan föreläggas att fullgöra sina skyldigheter enligt kap 11, 19 i plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Föreläggandet kan även förenas med vite enligt kap 11, 37. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hanna Vörman KS/60/ Beslutsplanering KS Utskottet för samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen besluta, med stöd av kap 11, 19 och 37 i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900), förelägga Kurhults Trä & Förvaltnings AB / / att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, utföra besiktning av ventilationssystem i serveringslokal och lägenheter. Föreläggandet förenas med ett löpande vite om kronor för varje ny månad som besiktning inte utförs. Skickas till Ansvarig handläggare, Delgivning med mottagningsbevis till fastighetsägaren

31 31 (62) 57 Dnr KS 59/2017 Funktionskontroll av ventilationssystem: Föreläggande med vite Björkhem 6 Beslut beslutar med stöd av kap 11, 19 och 37 i plan- och bygglagen (PBL 2010:900), förelägga Westerlunds Hembageri AB / / att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, utföra besiktning av ventilationssystem i butikslokal och lägenheter. Föreläggandet förenas med ett löpande vite om kronor för varje ny månad som besiktning inte utförs. Ärendebeskrivning En påminnelse skickades ut , där fastighetsägaren uppmanades att inom senast två månader skicka in ett giltigt besiktningsprotokoll till samhällsbyggnadskontoret beslutade samhällsbyggnadsnämnden förelägga fastighetsägaren att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft inkomma med protokoll från utförd besiktning av ventilationssystem i butikslokal och lägenheter. Om protokoll inte hade inkommit vid denna tidpunkt skulle ett vite om kronor utdömas fastighetsägaren. Delgivning ägde rum , vilket innebär att protokoll skulle ha inkommit senast Då åtgärden inte genomfördes, beslutade kommunstyrelsens utskott för samhällsutveckling hos Mark- och miljödomstolen, begära att vite skulle utdömas fastighetsägaren. Delgivning ägde rum I en dom förpliktade mark- och miljödomstolen fastighetsägaren att betala vitet. I ett samtal med mark- och miljödomstolen uppgavs att inget överklagande hade kommit in och att domen därför vunnit laga kraft. Eftersom någon besiktning fortfarande inte blivit utförd, föreslås kommunstyrelsen därför besluta, med stöd av kap 11, 19 och 37 i plan- och bygglagen (PBL 2010:900), förelägga fastighetsägaren att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, utföra besiktning av ventilationssystem i butikslokal och lägenheter. Föreläggandet förenas med ett löpande vite om kronor för varje ny månad som besiktning inte utförs.

32 32 (62) Förvaltningens bedömning Eftersom någon besiktning fortfarande inte blivit utförd, föreslås kommunstyrelsen därför besluta, med stöd av kap 11, 19 och 37 i plan- och bygglagen (PBL 2010:900), förelägga fastighetsägaren att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, utföra besiktning av ventilationssystem i butikslokal och lägenheter. Föreläggandet förenas med ett löpande vite om kronor för varje ny månad som besiktning inte utförs. Lagstöd Återkommande besiktning ska enligt kap 5 i plan- och byggförordningen (SFS 2011:338) utföras på besiktningspliktiga ventilationssystem ( 1). Dessutom ska ett exemplar av besiktningsprotokollet skickas till miljö- och byggenheten ( 5). Fastighetsägare som inte låter kontrollera sin ventilationsanläggning eller som låter bli att åtgärda brister, kan föreläggas att fullgöra sina skyldigheter enligt kap 11, 19 i plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Föreläggandet kan även förenas med vite enligt kap 11, 37. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hanna Vörman KS/60/ Beslutsplanering KS Utskottet för samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen besluta, med stöd av kap 11, 19 och 37 i plan- och bygglagen (PBL 2010:900), förelägga Westerlunds Hembageri AB / / att senast tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft, utföra besiktning av ventilationssystem i butikslokal och lägenheter. Föreläggandet förenas med ett löpande vite om kronor för varje ny månad som besiktning inte utförs. Skickas till Ansvarig handläggare Delgivning med mottagningsbevis till fastighetsägaren