Den utbildningsvetenskapliga kärnan i ämneslärarprogrammet

Transkript

1 Programrådet för ämneslärarexamen Den utbildningsvetenskapliga kärnan i ämneslärarprogrammet Syftet med detta dokument är att kortfattat beskriva helheten i ämneslärarprogrammets utbildningsvetenskapliga kärna (UVK). Texten är en vägledning i arbetet med kursplaneskrivande och kursutveckling. Kurserna i UVK innehåller var för sig, men också tillsammans, bärande element för lärarprofessionen. Utöver betydelsen av varje delkurs så ska kurserna som helhet bidra till en successiv kunskapsutveckling hos studenterna i riktning mot kritiskt vetenskapligt förhållningssätt, självständighet, och en förmåga till professionellt omdöme. Föreliggande text ska dels synliggöra varje kurs för sig, dels klargöra hur de olika kurserna relaterar till varandra och till programmen som helheter. Under varje rubrik presenteras praktisk information om respektive kurs placering i strukturen, studenternas förväntade förkunskaper och andra omständigheter som kan påverka planeringen samt hänvisningar till andra, redan utvecklade kurser som kan användas som inspiration. Därefter följer en beskrivning av den specifika kursens innehåll, också i relation till helheten. UVK 1 Skolväsendets historia, värdegrund och samhälleliga villkor för ämneslärare Denna första kurs inom UVK infaller när studenterna har läst 75 hp i sitt förstaämne (för 7-9-lärarna gäller 60 hp i förstaämnet och 15 hp i andraämnet) och sin VFU I (i förstaämnet). Den är placerad i den sista fjärdedelen av termin 3, som är en hösttermin. Kursen har getts en gång och bör justeras med utgångspunkt i vad som framkommit vid kursutvärdering. Kursen ska behandla lärarprofessionen i relation till skolan som institution och samhället i stort. Här ska ske en översikt och problematisering av de idéströmningar som har varit och är betydelsefulla för skolan idag och de samhälleliga villkor som till del har bestämt och bestämmer skolans verksamhet. Moment som ingår i kursen ska möjliggöra för studenten att på en generell nivå tillgodogöra sig en förståelse för de förhållanden och faktorer som har präglat och alltjämt påverkar skolan. I kursen ska värdegrundsbegreppet introduceras, belysas och kritiskt granskas ur olika perspektiv. Frågor kring hållbar utveckling, genus och mångfald ska behandlas på en grundläggande nivå och relaterat till kursens övergripande tema. Dessa moment bör tydligt lyftas fram i kursplanen, som förväntade läranderesultat eller i innehållsbeskrivning. Syftet är att 1 (6)

2 ge en solid historisk och samhällsvetenskaplig bas för senare UVKkurser. UVK 2 Utveckling och lärande för ämneslärare Kursen följer direkt efter att studenterna har läst 90 hp i förstaämnet (7-9- lärarna har avslutat 30 hp i andraämnet). Kursens syfte är att studenten ska tillgodogöra sig kunskap om och förståelse för ungdomars och vuxnas villkor för lärande och utveckling. Centrala teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskap ska behandlas, och relateras till olika förhållnings- och arbetssätt i den pedagogiska verksamheten. Studenten ska uppmärksammas på hur val av arbetsformer skapar olika förutsättningar för lärande och utveckling samt på hur barns och ungdomars skilda livsvillkor påverkar deras lärande och utveckling. Kursen ska leda till en utvecklad medvetenhet, förståelse och praktisk färdighet kring hur olika estetiska uttrycksformer samt digitala medier kan bidra till lärande. I kursen bör det ske en fördjupning i förhållande till UVK 1 vad gäller mångfalds- och genusfrågor med fokus på olika förutsättningar för lärande. Fördjupningen bör tydligt uttryckas i de förväntade studieresultaten och/eller innehållet. UVK 3 Läroplansteori och didaktik för ämneslärare Denna kurs följer direkt efter Utveckling och lärande och ges alltså som sista kurs på vårterminen. I denna kurs ska frågor om hur kunskap väljs ut och organiseras på samhällelig nivå, och hur skolans styrdokument har varit och är ett medel i detta, behandlas. Studenten ska tillgodogöra sig god kännedom om nuvarande läroplan, en förståelse för hur denna kan översättas och relateras till konkret verksamhet, samt en förmåga att kritiskt förhålla sig till styrdokument som en politisk produkt. En förmåga att tolka mål samt förstå hur mål kan omsättas i praktiken bör tränas. I det senare fallet bör kursen behandla aktiviteter, material och andra resurser i relation till rådande styrdokument. Studenternas olika ämnesinriktningar bör ses som en tillgång, t.ex. genom möjligheter till ämnesdidaktiska jämförelser i seminarieform. Denna kurs bör också relatera tydligt till tidigare UVKkurser, framför allt olika lärandeteorier, teorier om barns och ungdomars utveckling samt om olika villkor som kan ha betydelse för lärandesituationen. Det kritiska perspektivet på styrdokumenten kan med fördel knytas till UVK 1 och behandla dessa dokuments förändring över tid, relaterat till politiska och vidare samhälleliga processer. 2 (6)

3 UVK 4 Vetenskapsteori och forskningsmetodik för ämneslärare Kursen ges under studenternas sjunde termin. De har läst 90 hp i förstaämnet och 75 hp i andraämnet. Dessutom har de gjort både VFU I och VFU II, d.v.s. en period i vartdera ämnet (7-9-lärarna har läst 75 hp i förstaämnet, 30 hp i andraämnet och fullgjort 45 hp i tredjeämnet. De har gjort VFU I, VFU II och VFU III). Kursen ligger som sista kurs på höstterminen. Kursen bör innehålla två delar: en mindre del som omfattar en vetenskapsteoretisk orientering av allmän art, med idéhistorisk utgångspunkt, samt en del som behandlar olika vetenskapstraditioner med särskilt fokus på metodologier. För denna senare del är en tredelning mellan 1. naturvetenskapliga, 2. samhällsvetenskapliga och 3. humanistiska arbetssätt att föredra. Syftet med kursen är att den studerande ska tillgodogöra sig kunskaper om olika vetenskapstraditioner, vad som skiljer dem åt, men också vad som förenar. Därmed förväntas studenten också upparbeta kompetens att tillgodogöra sig och värdera forskning med bas i olika traditioner (till exempel experimentell forskning, statistik, deltagande observation, textoch bildtolkning). Mot bakgrund av att studenterna kan förväntas ha förvärvat ämnesspecifika kunskaper inom områdena metod och teori tidigare, blir denna kurs framför allt en möjlighet till jämförelser över disciplingränser och lärandemålen bör formuleras så att de uttrycker progression i detta avseende. Kursen utgör därmed en förberedelse för det självständiga arbete som avslutar ämnesstudierna. Examinationen kan med fördel omfatta en skriftlig metod- och teoridiskussion som relaterar till det egna planerade självständiga arbetet. UVK 5 Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för ämneslärare Kursen ligger som tredje kurs på studenternas åttonde termin (för 7-9- lärare ligger den dock redan som sista kurs under sjätte terminen, direkt efter VFU II). Gymnasielärarstudenterna har nu läst båda sina ämnen upp till 90 hp. Det är viktigt att denna kurs läggs före kursen specialpedagogik. Detta är inte fallet i nuvarande strukturplan för inriktning mot gymnasiet. Den kursplan som redan är framtagen för KPU fungerar bra som utgångspunkt, men i relation till denna vill programrådet gärna se ett kursinnehåll som tydligare tar fasta på skolan som social arena. Det är viktigt att inte allt fokus läggs på problem utan att kursen också behandlar den positiva kraften i sociala relationer. Kursinnehållet om ledarskap bör också utvecklas i förhållande till motsvarande KPUkursplan med tydligare inriktning på ledarskapets maktaspekter. Kursen bör behandla läraryrkets krav på ett lyhört samspel med individuella elever och grupper av elever, men även med andra aktörer 3 (6)

4 inom skolans område: föräldrar, kollegor, ledning, företrädare från andra yrkesgrupper och det omgivande samhället. Utifrån utgångspunkten att sociala relationer i skolan ska bygga på respekt och möjliggöra inflytande och delaktighet ska kursen bidra till att ge studenterna förmåga att få till stånd gynnsamma lärprocesser. Detta inbegriper att kunna etablera och upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna, men också att utöva ledarskap. I kursen bör studenterna utifrån erfarenheter från VFUkurserna ges möjligheter till praktiska övningar och självreflektion kring balanser mellan närhet och distans samt omsorg och auktoritet i relationer med eleverna. I kursen behandlas förmågan att kunna leda och förstå olika konstellationer av grupper, konflikter och konflikthantering samt hur dimensioner av positiv och negativ makt kan spela in. Denna förmåga handlar till stor del om att kunna balansera sitt ledarskap mot elevers/elevgruppers skilda behov och förutsättningar men också beroende på vad situationen kräver, vilket tydligt relaterar till främst UVK 2 Utveckling och lärande för ämneslärare. Genus- och mångfaldsperspektiv, som tidigare berörts UVK 1 och UVK 2, fördjupas och problematiseras i den här kursen. UVK 6 Specialpedagogik för ämneslärare Denna UVK-kurs bör ligga direkt efter Sociala relationer och bygga vidare på och tydligt förhålla sig till denna. Även UVK-kursen Utveckling och lärande ska vara en tydlig utgångspunkt. Delkursen om Specialpedagogik i KPU-programmets kursplan 4UV900 kan med fördel fungera som förlaga, efter smärre korrigeringar. Kursen bör ta fasta på att skolan utgör en mötesplats för människor av olika kön, med skilda socioekonomiska förutsättningar, etnicitet, religion eller trosuppfattning, med eller utan funktionsnedsättningar, och i olika åldrar. Med de gedigna förkunskaper studenterna nu har i genus- och mångfaldsfrågor är de redo för att också tillägna sig kännedom om, och känslighet inför, olika villkor för lärande utan att för den skull ha stereotypa förväntningar på någon utifrån grupptillhörighet. Kursens utgångspunkt är att det i alla grupper finns elever med skilda förutsättningar, kunskaper och behov och att förväntningar och utmaningar därför behöver anpassas för att vara rimliga och realistiska. Detta betyder att elevernas erfarenheter, såväl individuella som kulturella, utgör basmaterialet för själva lärandet. I kursen behandlas hur undervisning ofta handlar om att bygga broar mellan denna bas och det eftersträvade lärandemålet. I och med detta relaterar kursen tydligt till flera tidigare UVK-kurser, framför allt UVK 1, UVK 2, UVK 3 och och UVK 5. Även ämnesdidaktiska perspektiv bör knytas an till de specialpedagogiska frågeställningarna. 4 (6)

5 UVK 7 Bedömning och betygsättning för ämneslärare Kursen Bedömning och betygsättning är placerad under den avslutande terminen för gymnasielärarstudenterna och under den näst sista terminen för 7-9-lärarstudenterna. Gymnasielärarstudenterna har avslutat sina ämnesstudier, medan 7-9-studenterna fortfarande har ett självständigt arbete à 15 hp kvar inom sina ämnesstudier. Båda studentgrupperna har den sista VFU-kursen och kursen Utvärdering och utvecklingsarbete kvar före examen (ordningen på de sista UVK-kurserna ändras dock i den nya utbildningsplanen för gymnasielärarstudenterna). Eftersom kursen Bedömning och betygsättning ges i slutet av ämneslärarutbildningen är det av vikt att ett innehåll om bedömning och betygsättning har behandlats i tidigare kurser inom ramen för ämnesstudierna. Studenterna har således redan tidigare fått inblick i en konkret ämnesspecifik bedömnings- och betygsättningsproblematik. De har beretts tillfälle att pröva och diskutera konkreta exempel på hur bedömnings- och betygsättningsarbete kan bedrivas i skolsammanhang (t.ex. själva producera, utföra och utvärdera ämnesspecifika uppgifter såväl som examinationsuppgifter). Eftersom Bedömning och betygssättning för ämneslärare ges i nära anslutning till den sista VFUkursen, är det viktigt att ett lärande samt examination av färdigheter och förmågor i relation till innehållet från denna UVK-kurs möjliggörs under VFU-kursen. Kursen bör ha ett allmänpedagogiskt och allmändidaktiskt innehåll kring hur bedömningsteori och betygssystem ur ett historiskt perspektiv har förändrats. Fokus bör riktas mot hur teoretiska perspektiv på bedömning, och olika typer av betygssystem påverkar lärares möjligheter att hantera och göra såväl formativa som summativa bedömningar gentemot elever på individnivå. Dessutom bör kursen problematisera bedömning och kunskapsmätningar på såväl gruppnivå som regional- och riksnivå, samt internationella jämförelser (t.ex. nationella prov liksom exempelvis TIMSS- och PISA-undersökningar). Nationella och internationella kunskapsmätningar får idag stort utrymme inom utbildningsväsendets policy- och massmediala debatt. I kursen relateras denna debatt till genus- och mångfaldsfrågor utifrån innehållet i tidigare UVK-kurser. Sammantaget ges förutsättningar för fördjupade kunskaper om hur dessa mätningar kan påverka undervisning och bedömning av enskilda elever, skolors strategier för bedömning och betygssättning samt olika länders formering av olika betygssystem och betygsskalor. I kursen bör det gymnasiearbete (omfattande 100 gymnasiepoäng) som samtliga gymnasieelever genomför i slutet av sin utbildning som förberedelse för högskolestudier uppmärksammas. Färdigheter i fråga om såväl handledning som bedömning av gymnasiearbetet tränas. 5 (6)

6 UVK 8 Utvärdering och utveckling för ämneslärare Detta är den sista kursen i utbildningen (observera dock den ändrade strukturen i ny utbildningsplan). Kursen anknyter till den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen och bör innehålla ett praktiskt moment av utvärderings- och utvecklingsarbete, gärna med utgångspunkt i faktiska förhållanden på en skola. Självständighet bör betonas eftersom detta är en kurs på avancerad nivå. Förslag till lärandemål återfinns i kursplan för lärare vid fritidshem 2GN008. Kursens syfte är att utveckla studenternas förmåga att systematiskt, med stöd av vetenskapliga metoder, undersöka och reflektera över sin egen praktik samt att kontinuerligt ta del av ny forskning inom skolområdet. Ambitionen är att studenterna ska komma ut i arbetslivet med en utvecklad förmåga att i en komplex verksamhet kunna göra genomarbetade didaktiska ställningstaganden till stöd för lärande och utveckling. Kursen ska ge studenterna redskap att systematiskt kunna utvärdera, ompröva och utveckla den egna verksamheten såväl som skolans verksamhet. I kursen förväntas studenterna utifrån programmets samtliga kurser i ämnesstudier, VFU och UVK visa en fördjupad sammanhangsförståelse med avseende på vetenskapligt och professionellt förhållningssätt. I kursen ska studenterna förvärva kunskap om olika utvärderingsstrategier och metoder, som grund för kursutvecklings- och skolutvecklingsarbete. Exempel på forsknings- och utvecklingsmetoder som behandlas är lesson- och learningstudiesprojekt samt aktionsforskningsprojekt. Studenterna ska efter avslutad kurs kunna kritiskt granska och värdera skolutvecklingsprojekt ur ett nationellt och internationellt perspektiv. 6 (6)