Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Social- och arbetsmarknadsnämnden

Transkript

1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Social- och arbetsmarknadsnämnden

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Maarit Verga, Ida Frödén, Jutta Lesell, Staffan Ekelund och Annabeth Hall November 2013 Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden, , 93 Reviderad av social- och arbetsmarknadsnämnden , 117.

3 Inledning Innehåll 1 Inledning Rapportens struktur 6 2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden Ansvar 2.2 Styrdokument Budget och verksamhetsplan Årsredovisning Riktlinjer och delegationsordning Gemensam struktur för kvalitetsarbete Internkontroll Egenkontroll, statistik, nyckeltal och jämförelser Medarbetarundersökningar Lean Brukar- och elevundersökningar Synpunkter och klagomål Former för rapportering 2.5 Gemensamma aktiviteter årsplanering Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Inledning Tillämpningsområde Ledningssystemets struktur Ansvar enligt SOSFS 2011:9 3.4 Styrning och ledning Specifika styrdokument för nämndens socialtjänstverksamheter Samarbetsöverenskommelser och avtal Lex Sarah Lex Maria Tillsyn och domar Systematiskt förbättringsarbete Riskanalyser Händelseanalyser Utredning av avvikelser 3.11 Personalens medverkan Personalens kompetens och erfarenhet Dokumentation och rapportering Kvalitetsberättelse Kvalitetsarbete enligt skollagen Ansvar Styrdokument för vuxenutbildningen Skollagen (2010:800) Läroplan för vuxenutbildning Skolplan för Köpings kommun Metoder och processer Uppföljning och utvärdering Elevens inflytande Disciplinära åtgärder Kollegialt lärande Arbete med årsplanering

4 Inledning 4

5 Inledning 1 Inledning Ett ledningssystem för kvalitetsarbete har som huvudsakligt syfte att klargöra arbetssätt och tydliggöra ansvarsfördelning för nämndens och förvaltningens kvalitetsarbete. Social- och arbetsmarknadsnämnden har ett brett ansvarsområde med en differentierad verksamhet som styrs av olika lagstiftningar. Inom nämndens ansvarsområde finns verksamheter som styrs av Socialtjänstlagen och dess specifika föreskrifter för kvalitetsarbete, Skollagen med dess rekommendationer samt övriga verksamheter där den kommunala kvalitetspolicyn är vägledande. De organisationsprinciper som varit vägledande vid organisationsöversynen är: brukarfokus helhetssyn samverkan Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter som regleras av Socialtjänstlagen (SoL), är verksamhetsområdena: försörjning stöd och behandling myndighet Verksamhet som lyder under Skollagen verksamhetsområde vuxen utbildning Kompetenscenter Nämndens övriga verksamheter består av: jobbcenter som tillhandahåller arbetsmarknadsinsatser alkoholhandläggning tillstånd och tillsyn, inklusive folköl, tobak och receptfria läkemedel budget- och skuldrådgivning Inom förvaltningens verksamheter definieras kvalitet både utifrån kommunens definition i den kommungemensamma kvalitetspolicyn samt utifrån olika lagar som styr verksamheterna. De gemensamma utgångspunkterna återfinns i definitionen av kvalitet i kommunens kvalitetspolicy. De mer specifika definitionerna i socialtjänstlagen och skollagen beskrivs i särskilda kapitel i dokumentet. Köpings kommun har i sin kvalitetspolicy definierat kvalitet med: medborgarfokus 5

6 Inledning att tillgodose kommuninvånares och brukares krav, förväntningar och behov utifrån lagar, nationella styrdokument, kommungemensamma mål, och ekonomiska förutsättningar, att tjänster, service, utbildning, vård och omsorg ska präglas av gott och trevligt bemötande, trovärdighet och tillgänglighet. Samtlig personal ska vara informerad om och involverad i nämndens kvalitetsoch förbättringsarbete. Förvaltningschef och enhetschefer ansvarar för att all personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Cheferna ansvarar för att personalen får information om kvalitetsreglerna i SoL om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah och lex Maria samt nämndens regler för internkontroll. Detta sker vid introduktion av nyanställda samt vid minst ett tillfälle per år vid protokollfört personalmöte. Den interna kvalitetsgruppen anordnar ett utbildningstillfälle för ledningsgruppen minst en gång per år. 1.1 Rapportens struktur Rapporten består av tre delar. Första delen (kap1 och 2) beskriver det gemensamma kvalitetsarbetet för hela förvaltningen. Andra delen (kap 3) beskriver kvalitetsarbetet för verksamheten som regleras av socialtjänstlagen och tredje delen (kap 4) beskriver kvalitetsarbetet för verksamheten som regleras av skollagen. 6

7 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. 2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. 2.1 Ansvar En förutsättning för att bli framgångsrik i kvalitetsarbetet är att ansvar och roller i organisationen är tydliga. Social-och arbetsmarknadsnämndens forum för kvalitetsfrågor, förutom formella ansvarsfunktioner består av: Förvaltningens ledningsgrupp. Deltagare är samtliga enhetschefer, verksamhetsutvecklare och utredare/alkoholhandläggare. Strategigrupp för individ- och familjeomsorg(ifo) respektive arbetslinjen. Strategigrupperna utgör forum för att samordna särskilda frågor och aktiviteter internt inom förvaltningen. Inom IFO strategigrupp finns även utrymme varje vecka för samordning/samplanering av enskilda ärenden. Den interna kvalitetsgruppen som samordnar förvaltningens kvalitetsarbete. Nämnd utveckla och besluta om ett ändamålsenligt ledningssystem för nämndens kvalitetsarbete med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten bidra till att uppfylla de kommungemensamma målen genom att genomföra och följa upp nämndens verksamhet enligt verksamhetsplan rapportera verksamhetens kvalitetsarbete till kommunfullmäktige i årsredovisningen analysera resultaten av kvalitetsuppföljning vid årlig temadag fastställa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 godkänna årlig kvalitetsberättelse enligt SOSFS Förvaltningschef leda förvaltningens verksamhet och arbeta för att uppfylla de kommungemensamma målen förvaltningens systematiska kvalitetsarbete bedrivs enligt av nämnden fastställt ledningssystem förvaltningen definierar, följer upp och redovisar verksamhetens kvalitet i enlighet med kvalitetspolicyn kvalitets- och förbättringsarbetet redovisas till nämnd skapa förutsättningar för medarbetarna att leverera bästa möjliga resultat skapa ett tillåtande arbetsklimat för ständiga förbättringar i förvaltningen risk- och händelseanalyser genomförs enligt rutin rätta till fel och brister inom förvaltningen Enhetschef/ Rektor leda enhetens verksamhet och bidra till att uppfylla de kommungemensamma målen enheten arbetar enligt fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 7

8 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. Verksamhetsutvecklare enheten definierar, följer upp och redovisa verksamhetens kvalitet i enlighet med kvalitetspolicyn. medverka i och ta ansvar för det förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet personal inom enheten har kunskap om kvalitetsledningssystemet och om sitt ansvar för kvalitets- och förbättringsarbetet skapa ett tillåtande arbetsklimat för ständiga förbättringar i enheten, genom att medarbetarna görs delaktiga och ges ansvar och tillräckliga befogenheter brister och fel rättas till inom enheten uppmärksamma processer som berör flera enheter och/eller externa aktörer, och bidra till att säkra dessa processer. uppföljning av enhetens budget personalen har tillräcklig kunskap för att säkerställa tillförligheten i aktuella verksamhetssystem övergripande kvalitetsprocesser dokumenteras och rapporteras till nämnd representera förvaltningen i kommungemensam kvalitetsgrupp Ekonom bistå och handleda vid uppgiftsinsamling för olika ändamål data ur aktuella verksamhetssystem kan tas fram och är tillförlitliga Medarbetare delta i enhetens kvalitetsarbete utifrån sin yrkesroll praktisera Köpings kommun värdegrund i sin yrkesutövning och arbeta för att uppfylla arbetsplatsens mål ha kunskap om förvaltningens och enhetens kvalitetsarbete arbeta enligt beslutade riktlinjer, rutiner och fastslagna processer samarbeta, vara engagerad och ta initiativ till utveckling av arbetsplatsens kvalitet rätta till fel och brister på arbetsplatsen genom ständiga förbättringar Intern kvalitetsgrupp stödja och samordna förvaltningens kvalitets- och förbättringsarbete stödja enheterna i det operativa kvalitetsarbetet bevaka relevanta rapporter, jämförelser och statistikuppgifter samt initiera och dokumentera analyser vara väl förtrogen med policys, regler och föreskrifter som gäller för kvalitetsarbete vid behov genomföra utbildningsinsatser till ledningsgrupp och personal 8

9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. 2.2 Styrdokument För varje styrdokument ska det finnas en dokumentansvarig som har ansvaret för dokumentet. Den dokumentansvarige ansvarar för att styrdokumentet kommuniceras och hålls tillgängliga på kommunens webbplats och intranät. Den dokumentansvarige ska se till att hålla styrdokumentet aktuellt genom att löpande följa upp och revidera enligt beslut eller om behov uppstår. Samtliga revideringar ska beslutas i respektive beslutsinstans. Den dokumentansvarige ansvarar även för att uppföljningar lämnas till den instans som har beslutat om det styrande dokumentet. (från Köpings kommuns verksamhets- och ekonomistyrning) Budget och verksamhetsplan Social- och arbetsmarknadsnämndens budget utgör grundläggande styrdokument för verksamhetsåret. Budgeten fastställs av nämnden i oktober och beslutas av Kommunfullmäktige i december, inför kommande verksamhetsår. I verksamhetsplanen anger nämnderna hur verksamheten ska bidra till de kommungemensamma målens uppfyllelse. Verksamhetsplanen ska bygga på nämndens ekonomiska förutsättningar och ha en tydlig koppling till kommunfullmäktiges mål. Förvaltningsledningen fastställer årligen en aktivitetsplan som anger aktiviteter under året, utifrån nämnden verksamhetsplan. Aktivitetsplanen följs upp minst två gånger per år. Förvaltningschef utarbeta förslag till budget och verksamhetsplan till nämnden utarbeta, fastställa och följa upp aktivitetsplan. Ekonom ta fram underlag till budgetförslag och skrivning i budgetavsnittet Verksamhetsutvecklare skriva verksamhetsplan Enhetschef/ Rektor informera enheten om budget och verksamhetsplan och för att enheten konkretiserar relevanta aktiviteter Nämndsekreterare vidarebefordra budget och verksamhetsplan, efter nämndens beslut, vidarebefordras till kommunstyrelsen se till att budget och verksamhetsplanen är tillgänglig för all personal via kommunens intranät Årsredovisning Förvaltningen utarbetar förslag till årsredovisning, som fastställs av nämnden i januari. Årsredovisningen innehåller en bedömning om verksamhetens 9

10 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. måluppfyllelse och kvalitet, ekonomiskt bokslut samt ett urval av nyckeltal avseende nämndens olika ansvarsområden. Under verksamhetsåret redovisar nämnden budgetuppföljning med prognos och eventuella avvikelser till kommunstyrelsen, enligt kommungemensamma rutiner. Vid delårsbokslut redovisas, förutom ekonomiska resultat och prognoser, också prognos avseende måluppfyllelse utifrån de kommungemensamma målen. Nämnd fastställa årsredovisning för nämndens verksamhetsområde godkänna budgetuppföljning under året och besluta om eventuella åtgärder Förvaltningschef utarbeta förslag till årsredovisning genomföra budgetuppföljningar enligt kommungemensam rutin Enhetschef/ Rektor enhetens resultat inför årsredovisning och delårsbokslut Ekonom utarbeta underlag till ekonomisk redovisning av nämndens resultat till årsredovisning samt verksamhetsmått utarbeta underlag och skrivningar kopplat till budgetuppföljningar och ekonomisk uppföljning i delårsbokslut Verksamhetsutvecklare i samråd med förvaltningschef och ekonom utarbeta årsredovisning dokumentera måluppföljning i årsredovisning och delårsbokslut Nämndsekreterare vidarebefordra nämndens beslutade uppföljningar/redovisningar till kommunstyrelsen Riktlinjer och delegationsordning Nämnden fastställer riktlinjer för verksamheter som regleras i lag. Riktlinjerna revideras vid behov. Nämnden fastställer också delegationsordning som anger på vilken nivå eller vilken funktion som har rätt att besluta i ärenden inom nämndens ansvarsområde. Delegationsordningen ska följa regler enligt lag och revideras vid behov. Nämnd besluta om riktlinjer och delegation inom nämndens ansvarsområde. 10

11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. Förvaltningschef riktlinjer finns inom nämndens ansvarsområde och att nämndens delegationsordning är aktuell. Enhetschef/ Rektor bevaka lagändringar och andra förändringar som leder till att riktlinjer ska utarbetas eller revideras eller att delegationsordning behöver uppdateras. Verksamhetsutvecklare dokumentera riktlinjer och bistå enhetscheferna vid bevakning av lagändringar som kan innebära revidering av riktlinjer eller delegation. Nämndsekreterare en årlig översyn av riktlinjer och delegationsordning genomförs och att ändringar vid behov tas till nämnd för beslut. 2.3 Gemensam struktur för kvalitetsarbete I kommunens kvalitetspolicy anges gemensamma krav för alla förvaltningar avseende kvalitetsarbetet. Generellt är utgångspunkten momenten: planera genomföra följa upp förbättra Förvaltningarna ska: för egen del beskriva arbetssätten för att säkerställa att åtaganden uppfylls fånga in synpunkter från kommuninvånare och brukare i någon form mäta den upplevda kvaliteten hos dem vi är till för delta i jämförande undersökningar redovisa kvalitetsarbetet i årsredovisningen Föreliggande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för social- och arbetsmarknadsnämnden omfattar de krav som ställs i den kommungemensamma kvalitetspolicyn Internkontroll Kravet på internkontroll gäller alla kommunala verksamheter och regleras i kommunallagen. Kommunen har riktlinjer för hur den interna kontrollen ska bedrivas. Social- och arbetsmarknadsnämnden följer de kommungemensamma riktlinjerna och har konkretiserat denna i en specifik rutin för nämnden och förvaltningen. Samtliga förvaltningens enheter genomför en så kallad risk- och väsentlighetsanalys, ROV-analys varje år. ROV-analysen uppfyller de krav som finns i SOSFS 2011:9 under rubriken Riskanalyser. I ROV-analysen uppskattas sannolikheten för att en händelse/brist uppkommer samt görs en bedömning av vilka negativa konsekvenser en händelse/brist kan medföra. 11

12 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. De riskområden som enheterna lyft fram sammanställs i en så kallad bruttorisklista för förvaltningen. Utifrån denna fastställer nämnden ett antal granskningsområde i en årlig internkontrollplan. Nämndernas internkontrollplaner rapporteras till kommunstyrelsen som också fastställer kommunövergripande granskningsområden. Förvaltningen ska löpande under året uppmärksamma och åtgärda brister som uppkommer i verksamheten. Allvarliga brister ska rapporteras till nämnd. Resultaten av den interna kontrollen redovisas till nämnd i januari varje år, vartefter nämnden redovisar sina resultat till kommunstyrelsen och kommunrevisionen. Enhetscheferna ansvarar för att samtliga riskområden som enheten dokumenterat vid ROV-analys, diskuteras och behandlas under året. Vid behov av särskilt uppföljning/analys ska enhetschef aktualisera frågan till förvaltningschef. Nämnd organisation för intern kontroll upprättas för nämndens ansvarsområde regler och anvisningar för nämndens arbete med intern kontroll fastsälls fastställa internkontrollplan för kommande år godkänna granskning enligt plan, analysera resultat och besluta om eventuella åtgärder redovisa resultat av intern kontroll till kommunstyrelsen och kommunrevisionen Förvaltningschef förvaltningens interna kontroll bedrivs enligt, av nämnden fastställda regler och rutiner upprätthålla en god kontrollmiljö till nämnden löpande rapportera hur den interna kontrollen fungerar omgående rapportera allvarliga brister/avvikelser till nämnd Enhetschef/ Rektor ROV-analys genomförs årligen inom enheten samtliga punkter i enhetens ROV-analys följs upp och vid behov aktualiseras för särskild riskanalys informera medarbetare om regler för intern kontroll samt innebörden av dessa rapportera brister/avvikelser i den interna kontrollen till förvaltningschef Verksamhetsutvecklare planera, sammanställa och dokumentera intern kontroll Ekonom genomföra kommungemensamma interna 12

13 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. kontroller inom det ekonomiska/administrativa området Nämndsekreterare vidarebefordra nämndens internkontrollplan och redovisning till kommunstyrelsen och kommunrevisonen Medarbetare följa antagna regler och anvisningar för intern kontroll rapportera brister och avvikelser till närmast överordnad chef Egenkontroll, statistik, nyckeltal och jämförelser Den interna kontrollen är en viktig del i förvaltningens egenkontroll i och med att den innebär återkommande analyser av möjliga riskområden inom varje enhet och för förvaltningen övergripande. Egenkontrollen utgörs dessutom av kontinuerliga jämförelser utifrån intern utveckling över tid samt jämförelser med andra avseende kvalitetsindikatorer och nyckeltal. Social- och arbetsmarknadsnämnden utövar egenkontroll genom: granskningar enligt internkontrollplan sammanställning och analys av tillsyn sammanställning och analys av domar analys av statistik, öppna jämförelser och kvalitetsnyckeltal uppföljning och analys av revisioner/inspektioner av verksamheten sammanställning och analys av klagomål brukar-/elevundersökningar. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen ska medverka i jämförelsearbete som utvecklats utifrån SKL:s jämförelseprojekt, och utförs inom ramen för RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) avseende så kallade kvalitetsnyckeltal. Inom nämndens ansvarsområde omfattas barnavård, missbruksvård och ekonomiskt bistånd. Nyckeltal sammanställs dels för medverkande kommuner dels lokalt i kommunen. Inom projektet genomförs dessutom tillgänglighetsmätningar då kommunens information till allmänhet granskas, liksom myndigheternas mottagande och bemötande vid kontakter med allmänhet/brukare Medarbetarundersökningar En del av egenkontrollen avser personal och genomförs genom återkommande medarbetarenkäter. Undersökningen omfattar arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling, ledning, styrning, kännedom om verksamhetsmål m.m. Resultat av undersökningen följs upp både på förvaltnings- och enhetsnivå. Förvaltningen upprättar årligen samlade kompetens-och utvecklingsplaner för olika yrkesgrupper/funktioner. De samlade planerna utifrån från de enskilda medarbetarnas individuella planer samt omvärldsförändringar som kräver kompetensutveckling. 13

14 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. Förvaltningschef förvaltningen utför relevant egenkontroll och deltar i kommunens medarbetarundersökningar Enhetschef/ Rektor medverka i egenkontroll samt aktivt delta i analyser av dessa följa upp resultat av medarbetarenkät inom enheten och att handlingsplan för förbättringar upprättas Verksamhetsutvecklare inrapportera underlag till rapporter och jämförande undersökningar bevaka presentationer av resultat och initiera analyser av dessa Ekonom bistå med framtagande av underlag till egenkontroll Intern kvalitetsgrupp sammanställa och rapportera resultat och analyser av egenkontroll till nämnd Lean Lean är infört som en kvalitets- och förbättringsfilosofi inom social- och arbetsmarknadsnämnden sedan Nämndens leanarbete beskrivs närmare i Handbok för Social & Arbetsmarknads leanarbete. Syftet med att införa lean är att: få en enhetlig modell för nämndens kvalitetsarbete och att få en gemensam förändringsfilosofi inom förvaltningen utforma ett enhetligt informationsunderlag och material avseende nämndens ansvarsområden, uppgifter, insatser och utbud, för både intern och extern användning via tjänstemenyer. Förvaltningschef arbetet med tjänstemenyer och tjänstekartläggningar fortgår inom förvaltningen samt för att enheterna ges förutsättningar för arbetet Enhetschef/ Rektor enhetens arbete finns definierat och redovisat i tjänstemenyer samt att adekvata insatser/processer beskrivs i tjänstekartor uppmärksamma processer som berör flera enheter och externa aktörer, och initiera ett kartläggningsarbete för att säkra dessa processer Intern kvalitetsgrupp samordna förvaltningens lean-arbete och för att stödja enheterna i arbetet med tjänstemenyer och tjänstekartläggningar. 14

15 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden Brukar- och elevundersökningar Förvaltningen genomför årligen brukar- respektive elevenkäter i syfte att samla in synpunkter från brukare och elever inom vuxenutbildningen. Resultatet sammanställs och analyseras för underlag till förbättringar ur brukar- /elevperspektiv. Verksamhetsutvecklare genomföra årlig brukarenkät med frågor om hur brukaren upplever nyttan av erhållna insatser, bemötande, delaktighet och tillgänglighet Rektor terminsvis genomföra en elevenkät med frågor om hur eleven inom vuxenutbildningen upplever sina studier utifrån skolplanens mål Synpunkter och klagomål Förvaltningen använder den kommungemensamma formen och rutinerna för mottagnade av synpunkter och klagomål från brukare och elever. Enhetschef/ Rektor synpunkter och klagomål besvaras samt för bedömning av behov av åtgärder i enskilt ärenden Nämndsekreterare synpunkter och klagomål diarieförs enligt rutin samt för sammanställning till nämnd Verksamhetsutvecklare initiera och dokumentera analys av synpunkter och klagomål 2.4 Former för rapportering Social- och arbetsmarknadsnämnden ska fortlöpande hållas informerad om förvaltningens kvalitets- och förbättringsarbete. I förvaltningens årsplanering anges vid vilka sammanträden olika typer av rapportering ska ske. Vid särskild temadag i samband med nämndens novembersammanträde summeras verksamheternas kvalitetsarbete. Nämndens kvalitetsarbete redovisas, enligt kommunens verksamhets- och ekonomistyrning, till kommunfullmäktige i årsredovisning. Internkontrollrapportering, liksom rapportering enligt lex Sarah sker enligt särskilda rutiner, men ingår som delar i den sammanställda rapporteringen av kvalitets- och förbättringsarbetet. 15

16 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. Nämnden informerar på olika sätt om sitt kvalitetsarbete till externa intressenter; allmänhet, samarbetsparter m.fl. Förvaltningschef rapportering görs enligt fastslaget system 16

17 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom social-och arbetsmarknadsnämnden. 2.5 Gemensamma aktiviteter årsplanering JANUARI Rapport internkontroll Uppföljning VP Delegationsordning NOVEMBER Temadag Kvalitet - nämnden Sammanställning och summering av nämndens kvalitetsarbete Kvalitetsberättelse enligt SOSFS Internkontrollplan DECEMBER Rapport av elevoch brukarenkät Lägesbeskrivning kompetens/behörighet/ legitimation Årsredovisning FEBRUARI MARS Nämnddagar Arbete med verksamhetsplan Omvärldsbevakning Budgetäskande OKTOBER Verksamhetsplan och budget APRIL Dokumenthanteringsplan SEPTEMBER Delårsrapport MAJ AUGUSTI Lägesbeskrivning kompetens/behörighet/ legitimation JULI JUNI Budgetuppföljning 17

18 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 3.1 Inledning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd enligt SOSFS 2011:9 gäller för social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter som regleras enligt socialtjänstlagen (SoL) och speciallagstiftningar för individ och familjeomsorg, från januari Utgångspunkten är den så kallade kvalitetsparagrafen 3 kap. 3 socialtjänstlagen: Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I förarbeten till lagen ges begränsad vägledning om vad som är god kvalitet, där anges att; Kvalitet är ett svårfångat begrepp och vad som är god kvalitet låter sig inte fastställas på ett entydigt och objektivt sätt. Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat en operationell definition av kvalitetsbegreppet utifrån fem aspekter i SoL: God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar och föreskrifter) som beslutas samt att de: bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet är kunskapsbaserade och effektivt utförda är tillgängliga är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen. I dokumentet fastställs formerna för social- och arbetsmarknadsnämndens kvalitetsledningssystem utifrån SOSFS 2011:9. Ledningssystemet är utformat så att det ska harmoniera med av nämnden fastställda regler för internkontroll och lex Sarah samt förvaltningens leanarbete. Enligt föreskrifterna ska: huvudmannen (nämnden) inrätta ett ledningssystem ledningssystemet identifiera, beskriva och fastställa de processer och aktiviteter som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet rutiner utarbetas och fastställas för varje aktivitet ledningssystemet omfatta ett systematiskt förbättringsarbete baserat på riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser huvudmannen ta emot och utreda klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden ledningssystemet vidta åtgärder och förbättra rutiner och processer utifrån erfarenheterna som görs i utredningen. Huvudmannen har skyldighet att se till att personalen arbetar enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet, liksom personalens skyldighet att medverka i kvalitetsarbetet. 18

19 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Tillämpningsområde Föreskrifterna gäller i social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter som omfattas av 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) Verksamhetsområde försörjning handläggning av ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd enligt SoL. Verksamhetsområde myndighet handläggning, utredning och beslutade insatser enligt SoL rörande barn och unga handläggning, utredning och beslutade insatser/åtgärder enligt LVU (Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga) handläggning av familjerättsliga ärenden enligt SoL och FB (föräldrabalken (1949:381)) familjehemsutredning och uppföljning av placeringar handläggning, utredning och beslutade insatser enligt SoL rörande vuxna handläggning, utredning och beslutade insatser/åtgärder enligt LVM (lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) Verksamhetsområde stöd och behandling öppenvårdsinsatser för barn och vuxna stöd i boende familjerådgivning omvårdnad och stöd i boende för ensamkommande flyktiingbarn. 3.2 Ledningssystemets struktur Social- och arbetsmarknadsnämnden har en differentierad verksamhet med olika verksamhetsområden som styrs av olika lagstiftning, regler och föreskrifter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd enligt SOSFS 2011:9 gäller för nämndens verksamheter som regleras av socialtjänstlagen, föräldrabalken och berörs av speciallagstiftningarna LVU och LVM. Verksamheterna inom nämndens ansvarsområde är uppbyggda och organiserade för att tillgodose de krav som berörd lagstiftning anger. Nämndens kvalitets- och förbättringsarbete har grund i portalparagrafens (1 kap. 1 SoL) angivande att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet, samt kvalitetskraven enligt 3 kap. 3 SoL och regleringen om anmälan om och avhjälpande av missförhållanden i 14 kap. SoL. Nämnden strävar efter ett enhetligt ledningssystem för hela nämndens ansvarsområde. Systemet har sin grund i den kommunövergripande kvalitetspolicyn. Nämndens struktur för ledningssystemet innehåller därför en övergripande del som gäller samtliga nämndens verksamhetsområden (kapitel 1 och 2), samt specifika krav som gäller utifrån föreskrifter för socialtjänstverksamhet (kapitel 3) och rekommendationer enligt Skollagen (kapitel 4). 19

20 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Detta avsnitt, kapitel 3; anger enbart de delar som är specifika för socialtjänstverksamheten enligt SOSFS 2011:9, övriga delar ingår i nämndens övergripande system. De rubriker/områden som återfinns i nämndens övergripande ledningssystem (kapitel 1 och 2) för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 är: Inledning Ledningssystem för kvalitetsarbete på Social & Arbetsmarknad Ansvar Styrdokument Gemensam struktur för kvalitetsarbete: o Internkontroll o Egenkontroll o Medarbetarundersökning o Lean o Brukar- och elevundersökningar o Synpunkter och klagomål Former för rapportering 3.3 Ansvar enligt SOSFS 2011:9 Social och arbetsmarknadsnämnden fastställa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och att godkänna årlig kvalitetsrapport. Förvaltningschef berörda enheter arbetar utifrån fastställt ledningssystem. Enhetschef enheten och dess medarbetare följer fastslaget ledningssystem. Verksamhetsutvecklare ledningssystemet uppdateras vid behov samt för årlig kvalitetsrapport. 20

21 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 3.4 Styrning och ledning Nämndens verksamheter styrs och leds enligt, av kommunfullmäktige antaget verksamhets- och ekonomistyrningssystem (Verksamhets- och ekonomistyrning i Köpings kommun, antagen av KF ) Specifika styrdokument för nämndens socialtjänstverksamheter Riktlinjer Nämnden fastställer riktlinjer för verksamheter som regleras i lag. Till nämndens riktlinjer ska rutiner utformas som säkerställer att arbetet bedrivs på likvärdigt sätt. Utformandet av rutinen ska utgå från kontinuerligt genomförda tjänstekartläggningar. Rutinerna ska i möjligaste mån kopplas till dokumentationen i verksamhetssystemet för individ och familjeomsorgen. I riktlinjerna ska om möjligt kvalitetsdefinitioner anges. Enhetschef enheten arbete och försörjning följa upp och vid behov revidera riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Verksamhetsutvecklare utarbeta riktlinjer för individ och familjeomsorgen. Enhetschef informera om riktlinjer och rutiner och säkerställa att de tillämpas av berörd personal. 3.5 Samarbetsöverenskommelser och avtal Nämnden strävar efter att upprätta och fastställa formaliserade överenskommelser och avtal avseende samarbete med externa samarbetsparter. Avtalen beslutas av nämnd alternativt förvaltningschef beroende på form och dignitet. I ett antal av avtalen/överenskommelserna ingår processer för att kvalitetssäkra samarbetet. Lokalt: avtal om mottagande av nyanlända enligt etableringsreformen avtal om mottagande av ensamkommande flyktingbarn överenskommelse om lokal styrgrupp för missbruks- och beroendevården, lokal handlingsplan fastställs under 2016 lokal handlingsplan för samarbete mellan kommunens och landstingets verksamheter för barn/unga med psykisk funktionsnedsättning och/eller sammansatt social och psykiatrisk problematik lokal handlingsplan för samarbete mellan kommun och landsting avseende vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning avtal med Kvinnocentrum i Västerås överenskommelse med Hela Människan överenskommelse om samarbete med Kvinnojouren KAK lokal överenskommelse avseende flyktingmottagning mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket 21

22 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd handlingsplan avseende samverkan mellan individ och familjeomsorgen samt mödra- och barnhälsovården överenskommelse om samarbete mellan kommunen och polismyndigheten Kommunen: aktivitetsplan för arbetet inom kommungemensamt målområde Framtidstro Barn och unga i fokus handlingsplan för samarbetet mellan Individ och familjeomsorgen och skolan överenskommelse om gemensam organisation för kommunens aktivitetsansvar mellan social & arbetsmarknad och barn & utbildning samarbetsavtal rörande behandlingsresurs inom grundskolan överenskommelse om unggruppsverksamhet KAK-samarbete: avtal om KAK-gemensam familjerådgivning avtal om KAK-gemensam familjehemsenhet avtal med samordningsförbundet Västra Mälardalen Länssamarbete: överenskommelse om samverkan mellan kommun och landsting avseende barn med psykisk funktionsnedsättning och/eller sammansatt social och psykiatrisk problematik. (fastställt av KS) överenskommelse om samverkan mellan kommun och landsting avseende vuxna med psykisk sjukdom/ psykisk funktionsnedsättning. (fastställt av KS) överenskommelse mellan kommun och landsting avseende habiliteringsoch rehabiliteringsinsatser till personer med funktionsnedsättning överenskommelse och riktlinjer för samordnad individuell plan (SIP) för barn och unga respektive vuxna regionalt styrdokument för missbruks- och beroendevården (överenskommelse fastställs 2016) avtal om samarbete mellan kommunerna och polismyndigheten avtal om länsgemensam socialjour avtal om länsgemensamt barnahus 3.6 Lex Sarah Social- och arbetsmarknadsnämnden har i juni 2011 fastställt regler och rutiner för förvaltningens och nämndens rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Nämnd besluta om anmälan till IVO. Förvaltningschef besluta om åtgärder efter utredning. Verksamhetsutvecklare utreda och dokumentera rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. 22

23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Enhetschef informera berörd personal om regler och rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Medarbetare genast rapportera uppmärksammat missförhållande eller risk för missförhållande 3.7 Lex Maria Personal inom nämndens boende (HVB) för ensamkommande flyktingbarn, arbetar huvudsakligen enligt Socialtjänstlagen och de föreskrifter som gäller för HVB. Personalen kan, efter delegation från medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) få ansvar för läkemedelsdelning till de boende. I detta avseende utför de arbetsuppgifter som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I detta avseende omfattas de därför av den anmälningsskyldighet som regleras i patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrivs i SOSFS 2005:28 lex Maria. Enligt lex Maria är vårdgivaren skyldig att anmäla vårdskador som har medfört eller riskerar att medföra allvarlig vårdskada för den enskilde. Anmälan görs av utsedd anmälningsansvarig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Enhetschef i samråd med MAS vid händelse enligt lex Maria anmäla till IVO utreda händelsen Enhetschef berörd personal har kunskap om reglerna enligt lex Maria Medarbetare rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada 3.8 Tillsyn och domar Förvaltningen ska systematiskt använda tillsynsrapporter från tillsynsmyndigheterna inspektionen för vård och omsorg (IVO) och JO samt domar från förvaltningsdomstol i verksamheternas kvalitets- och förbättringsarbete. Vid tillsyn utser förvaltningschef ansvarig för utredning och yttranden till tillsynsmyndigheten. Beslut vid tillsyn fattas av nämnden. Domar från förvaltningsdomstol distribueras av postmottagare/registrator till berörd handläggare för eventuell åtgärd och dokumentation i det enskilda ärendet, samt till nämndsekreterare för delgivning till nämnden. Domar sammanställs årligen för analys och förslag på eventuella förändringar i riktlinjer och rutiner. 23

24 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Nämnd besluta om yttranden och åtgärder i samband med tillsyn. Förvaltningschef utse ansvarig för tillsynsärende. Nämndsekreterare sammanställa årets tillsyner och domar. Verksamhetsutvecklare initiera analys samt dokumentera analys och åtgärder. 3.9 Systematiskt förbättringsarbete Riskanalyser Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska nämnden fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För sådana händelser ska en uppskattning göras avseende sannolikheten för att händelsen inträffar samt en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen en så kallad risk och väsentlighetsanalys (ROV-analys). Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter som omfattas av föreskrifterna i SOSFS 2011:9 genomför årligen en ROV-analys inom varje enhet. I samband med ROV-analysen ska respektive enhet välja ett specifikt område (en tjänst/process) för en fördjupad riskanalys. Förvaltningschef ska initiera en riskanalys på övergripande nivå i samband med förändringar som påverkar en eller flera verksamheter. Syftet med en riskanalys är att identifiera och värdera risker, identifiera de bakomliggande orsakerna och att föreslå åtgärder som minimerar riskerna eller dess konsekvenser. Nämndens riskanalyser ska genomföras enligt SKL:s handbok Modell för riskoch händelseanalys Systematiskt förbättringsarbete inom Individ- och familjeomsorgen (SKL:s publikationer 2011) Händelseanalyser Enligt socialtjänstlagen 14 kap. ska den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten (lex Sarah). SoL och Socialstyrelsen föreskriver att ett missförhållande eller en risk för missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. 24

25 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Utredningar som föranleds av en händelse enligt ovan ska genomföras enligt rutin i SKL:s handbok Modell för risk- och händelseanalys. En händelseanalys syftar till att besvara frågorna: Vad har hänt? Varför har det hänt? Hur förhindras en upprepning av händelsen? Ansvarsfördelning avseende ärenden enligt lex Sarah framgår i nämndens Rutin och ansvarsfördelning ( ). Förvaltningschef beslutar om händelseanalys och utser ansvarig för analysen Utredning av avvikelser Alla former av avvikelser som framkommer utifrån rutiner för kvalitetsarbetet ska utredas alternativt sammanställas och analyseras, enligt föreliggande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personalens medverkan Samtlig personal ska vara informerad om och involverad i nämndens kvalitetsoch förbättringsarbete. Förvaltningschef och enhetschefer ansvarar för att all personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Cheferna ansvarar för att personal får information om kvalitetsreglerna i SoL, om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah samt nämndens regler för internkontroll, vid introduktion samt vid minst ett tillfälle per år vid protokollförd arbetsplatsträff (APT) Personalens kompetens och erfarenhet Enligt SoL 3 kap. 3 andra stycket ska det: För utförande av uppgifter inom socialtjänsten finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Förvaltningschef och enhetschefer ansvarar för att personal som rekryteras till verksamheten har adekvat utbildning och erfarenhet för de uppgifter och uppdrag som ingår i tjänsten. Förvaltningsledningen ska årligen sammanställa genomgång av personalens kompetensutvecklings- och utbildningsbehov och upprätta utbildningsplan. Även studenter, praktikanter och trainees omfattas av kvalitetsreglerna och förvaltningen ska säkerställa att dessa har tillräckligt stöd och handledning för sina uppgifter Dokumentation och rapportering Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Inför varje aktivitet enligt ledningssystemet ska ansvarig för dokumentationen utses. Ansvarar för att Verksamhetsutvecklare dokumentation av kvalitets- och förbättringsarbetet enligt SOSFS hålls samman. 25

26 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Kvalitetsberättelse Nämnden ska årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse, där det ska framgå: hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående verksamhetsår vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet vilka resultat som har uppnåtts. Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare upprätta en kvalitetsberättelse och ansvarar för att den görs känd både internt och externt 26

27 Kvalitetsarbete enligt skollagen 4 Kvalitetsarbete enligt skollagen Skolans kvalitetsarbete syftar till att uppfylla nationella mål och att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse och om orsaker till eventuella brister. De nationella målen finns i skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner. Kvalitetsarbetet handlar också om att uppfylla verksamhetens övriga politiska mål. 4.1 Ansvar Nämnd systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (skollagen 4 kap 3 ) vidta nödvändiga åtgärder om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten (skollagen 4 kap 7 ) se till så att huvudmannen har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen, informationen om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. (skollagen 4 kap 8 ) Rektor leda och samordna det pedagogiska arbetet planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen, i samarbete med elever och personal följa upp verksamhetens resultat utbildningen utformas så att elever i behov av stöd får det (läroplan) personal i samverkan med eleven upprättar en individuell studieplan och reviderar den vid behov personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter 27

28 Kvalitetsarbete enligt skollagen Lärare (läroplan) utbildningen utgår från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande tydliggöra vilka vetenskapliga grunder och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas stimulera, handleda och stödja eleven samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen i pedagogik och didaktik beakta forskning och beprövad erfarenhet fortlöpande ge varje elev information om studieresultat och utvecklingsbehov i studierna informera eleven på vilka grunder betygen satts utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs utvärdera varje elevs kunskaper hur de än förvärvats Alla stimulera och stödja alla elever att utvecklas så långt som möjligt uppmärksamma elever med behov av stöd samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande 4.2 Styrdokument för vuxenutbildningen Skollagen (2010:800) I skollagen (4 kap 2-8 ) ställs krav på ett dokumenterat, systematiskt kvalitetsarbete. Lagen tydliggör att kvalitetsarbetet på skolan ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever (4 ). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter ska uppfyllas. Som stöd för skolornas kvalitetsarbete har Skolverket tagit fram allmänna råd som beskriver hur man bör arbeta för att motsvara skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete Läroplan för vuxenutbildning 2012 Läroplan för vuxenutbildning 2012 beskriver vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund, de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen. Vidare tydliggör den ansvarsfördelningen mellan övrig personal, lärare och rektor Skolplan för Köpings kommun Enligt skollagen är inte planen längre obligatorisk. Köpings kommun har dock ändå valt att ha en gemensam skolplan för alla skolformer. I den anges att målen för vuxenutbildningen är att: alla elever ska fullfölja utbildningen och få betyg eller intyg 28

29 Kvalitetsarbete enligt skollagen skolan ska erbjuda studier upp till och med högskolenivå utbildningen ska anpassas efter individuella behov och utifrån ett flexibelt lärande Kompetenscenters verksamhet ska kännetecknas av trygghet, delaktighet, kunskap och kvalitet Trygghet Alla elever ska oberoende av bakgrund och behov känna att de behandlas lika. Skolan ska aktivt motverka alla former av mobbning, främlingsfientlighet och antidemokratiska företeelser. Verksamheten ska upplevas som trygg och skapa arbetsro för personal och elever. Normer och värderingar ska diskuteras inom alla enheter. Till grund för arbetet ska en likabehandlingsplan finnas. Delaktighet Delaktighet och ansvar ska vara grunden i verksamheten. Undervisningen ska ske med öppna dörrar mot samhället och världen. Deltagande i det livslånga lärandet ska ge eleverna en bas av kunskaper och färdigheter för att stärka delaktigheten som samhällsmedborgare. Alla elever ska ha en individuell studieplan som upprättas i samråd med eleven vid inskrivning och kontinuerligt uppdateras under studietiden. Beslut ska tas nära de som berörs. Eleverna ska ges inflytande och kunna påverka undervisningen. De studerandes synpunkter ska tillvaratas via regelbundna elevråd. Kunskap Deltagandet i det livslånga lärandet ska dels erbjuda en bas av kunskaper och färdigheter och dels en möjlighet att uppdatera och komplettera kompetens. En aktiv samverkan med högskola/ näringsliv ska berika elevernas studier och även möta behoven av lokal kompetensutveckling. Eleverna ska minst uppnå betyget godkänt (numera E) i sina studier. Utbildningen präglas av ett omvärldsperspektiv. Kvalitet Elever och personal ska uppleva engagemang och motivation i en lärande miljö. Eleverna ska erbjudas utbildningar med individuella kombinationsmöjligheter. Personalen ska ha en hög kompetens och även erbjudas utvecklingsvägar för att bredda och höja sin kompetens. Kompetenscenter ska tillvarata aktuell forskning i undervisningen och utveckla samarbetet mellan regionens vuxenutbildningar och högskolor. Utveckla samarbetet med vuxenutbildningen i Arboga och Kungsör för att bredda utbildningsutbudet och säkerställa likvärdighet i utbildningar Verksamheten ska utvärderas för att säkerställa kvalitet och upptäcka utvecklingsområden. 29

30 Kvalitetsarbete enligt skollagen 4.3 Metoder och processer Uppföljning och utvärdering Kursutvärderingar genomförs vid kursens slut eller vid terminsslut utifrån standardiserad mall. Utvärderingen sammanställs av läraren och lämnas till rektor. Slutsatser diskuteras med rektor. Betygsresultat och avbrottsstatistik sammanställs terminsvis. Resultaten diskuteras och analyseras i arbetslagen, alternativt ämnesgrupper, för att identifiera och dokumentera utvecklingsområden. Rektor prioriterar bland de identifierade utvecklingsområdena i en handlingsplan. Elevenkät genomförs varje termin på grundläggande och gymnasial nivå. Sfi deltar endast på höstterminens enkät. Enkäten syftar till att besvara frågor kring elevens delaktighet, trygghet, kunskap och kvalitet och läroplanens mål. Enkäten sammanställs och resultatet analyseras på elevråd och personalens APT. Avvikelser åtgärdas efter rektorsbeslut. Resultatet presenteras också för nämnden. Uppföljning att eleverna når sina långsiktiga mål med utbildningen genomförs vartannat år. En enkät skickas ut till elever som avslutat utbildningen två år tidigare. Enkäten syftar till att identifiera i vilken grad eleverna nått sina uttryckta långsiktiga mål med studierna på vuxenutbildningen. Högskoleverksamheten på vuxenutbildningen följer Nitus (Nationellt nätverk för lärcentra i Sverige) kvalitetskriterier. Varje läsår genomförs en studerandeenkät som syftar till att besvara hur högskolestudenten uppfattar vår service gentemot dem. Resultatet är underlag för att besvara Nitus nationella kvalitetsenkät Elevens inflytande Enligt skollagen 4 kap 9-10 ska barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. Skolan har ett elevråd med klassrepresentanter från Lärvux, sfi, grundläggande och gymnasial nivå. Elevrådet möts ca tre gånger per termin. Syftet med elevrådet är dels att vara kontaktlänk mellan klasser och skolans personal dels att diskutera pedagogiska frågor såsom måluppfyllelse med mera. Innan elevråd har klasserna klassråd där de ges möjlighet att diskutera frågor som ska tas upp på elevrådet. För varje individ finns en individuell studieplan som bland annat anger vilka långsiktiga mål individen har med sina studier och vilka kurser den läser. Studieplanen revideras efter behov. Eleven har inflytande över i vilken takt och form den ska studera. Även elevenkäten och kursutvärderingar bidrar till att ge elevernas synpunkter på utbildningen Disciplinära åtgärder Rektor har enligt skollagen 5 kap 17 rätt att stänga av en elev helt eller delvis om denne fuskat, stör undervisningen eller hindrar utbildningens bedrivande, utsätter 30