Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem

Transkript

1 Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Preliminära kursplaner och litteraturlistor

2 KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 UK1A Lärande, utveckling och didaktik 7,5 högskolepoäng Development, learning and teaching 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Grundlärarexamen mot arbete i fritidshem, F-3 och 4-6 och ämneslärarexamen 7-9 och gymnasiet och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx] 3. Förkunskapskrav UK1b, 2a, 2b xxx 4. Innehåll Kärnan i lärarens professionella uppdrag är att undervisa och stödja lärande och utveckling. Läraryrket är kommunikativt och förutsätter en kunskapsbas där teori och praktik integreras så att läraren kan möta barn och unga och skapa pedagogiska verksamheter som stimulerar till livslångt lärande. I kursen behandlas hur människor utvecklar kunskaper och värderingar inom och utom utbildningssystemets ramar och den studerande ges möjligheter att analysera och formulera insikter i hur barns och ungas erfarenheter får betydelse för lärande. Den studerande får sedan i samspel med erfarenheter från verksamhetsförlagda studier träna att omvandla dessa insikter till Sidan 1 av 3

3 PREL KURSPLAN XXX111 pedagogiska aktiviteter som kan engagera och resultera i ett framgångsrikt lärande och identitetsskapande där barn och unga ser värdet av skolans aktiviteter. För att utföra ett professionellt arbete i syfte att stödja lärande behöver lärare ha djupa kunskaper om teorier och forskning om lärande och utveckling. Dessa kunskaper ställs i relation till fritidspedagogik och undervisningsverksamhet och därmed också till den didaktiska kompetens som den blivande läraren ska utveckla under sin utbildning. Lärarstudenter behöver inblick i didaktiska idétraditioner för att kunna reflektera över hur barn och unga tillägnar sig kunskaper och förmågor. Därmed aktualiseras frågan om hur de kan bli aktivt medskapande i sina lärprocesser och hur lärare kan tillvarata barn och ungas erfarenheter och perspektiv så att önskvärda resultat uppnås. Likabehandling utgör ett centralt tema i skolans aktiviteter. Barn och ungdomar växer upp i en ny medieekologi där nya sätt att göra erfarenheter och lära om omvärlden uppstår. En central aspekt av en lärares yrkeskompetens är därför att ha insikt i hur digitala medier och skapande verksamhet kan integreras på fritidshemmet och i skolan så att barn och unga kan använda de multimodala uttrycksmedel som står till buds och samtidigt utvecklar ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till information och kunskap. För att nå dessa mål måste informations- och kommunikationsteknologi aktivt användas i lärarutbildningen. 5. Mål Kursens övergripande mål är att ge fördjupade kunskaper om teorier om lärande och didaktik och bidra till insikt i konsekvenserna av dessa för lärarens professionella förhållningssätt och verksamhet. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - redogöra för yrkesrelevanta teorier om lärande och didaktik och kunna förankra fritidshemmets och skolans värdegrund i undervisningen - visa insikt i hur barn och ungas skilda bakgrunder och erfarenheter inom och utom fritidshem och skola kan integreras i det didaktiska arbetet - visa förmåga att ta till vara barn och ungas kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling - visa förmåga att i samverkan med barn och unga planera och genomföra undervisning utifrån olika didaktiska syften - visa sådana didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 6. Former för bedömning Kursen examineras genom en gestaltande presentation och ett seminarium baserat på studenternas skrivna texter om ett för kursen centralt tema. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den Sidan 2 av 3

4 PREL KURSPLAN XXX111 studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

5 PREL KURSPLAN PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN XXX111 för för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 UK1A Lärande, utveckling och didaktik 7,5 högskolepoäng Development, learning and teaching 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle Obligatorisk litteratur Claesson, S. (2009). Lärares hållning: Klassiska undervisningsidéer och observationer för undervisning. Lund: Litteratur. Lundgren, Ulf et al (Red.). (2010). Lärande skola bildning. Stockholm: Natur & Kultur. Philips, D. C., & Soltis, J. F. (2009). Perspectives on learning. New York: Teachers College Press. Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från C:a 100 s. Sidan 1 av 1

6 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Grundl arb i fritidshem Samläsning planerad med övriga inriktningar samt FÖ XXX111, Lärande, utveckling och didaktik i fritidshem och skola 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Utbildningsområde: 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx] 3. Förkunskapskrav Om första kurs, ifylls av UFL. (För tillträde till kursen krävs godkänt på kurserna: * UK 1a+b * UK 2a+b * UK 3a+b * UK 4a+b * FP * FP * FP Sidan 1 av 1

7 PREL KURSPLAN XXX111 * ÄS 1 * ÄS 2 * VFU * VFU Dock tillåts en rest om maximalt xx hp.) 4. Innehåll Inom fritidshemmets sociala praktik utvecklas barns meningsskapande genom samspel mellan människor och resurser tillgängliga i denna praktik. För den blivande grundläraren mot arbete i fritidshem beskrivs dessa resurser i denna kurs, och på så sätt introduceras den studerande till den komplexa yrkesposition som det innebär att vara både pedagog på fritidshem och i skola, med de insikter detta kräver i både ett fritidspedagogiskt sätt att förhålla sig till barns lärande och utveckling och ett undervisningsperspektiv reglerat av skolans arbetssätt och läroplaner. Detta innebär ett ingående studium av de båda verksamheternas olika styrdokument för att kunna förhålla sig till skillnader dem emellan och kunna utforma den pedagogiska positionen på fritidshem annorlunda än lärarpositionen på skolan. På fritidshem ska barn erbjudas omsorg och en meningsfull fritid, och kursen erbjuder därför grundläggande undervisning om hur interaktion, kommunikation, omsorg, relation mellan individ och grupp, empati och känslomässig utveckling kan ses ur de olika teorier som inryms inom den pedagogiska disciplinen. Vardagslivsteoretiska perspektiv studeras för att den studerande ska erhålla insikter i hur barn skapar mening genom att lära sig hantera de olika aktiviteter som ingår i den fritidspedagogiska praktiken. På så sätt kan de studerande ta sig an utmaningen att mot bakgrund av de resurser som erbjuds inom kursen fundera över frågan hur verksamheten på fritidshemmet kan koppla samman olika praktiker barn vistas i och tydliggöra komplementariteten mellan barnets hem, skola och fritid. För att förstå och utföra det kommande professionella uppdraget blir det viktigt för den studerande att bli medveten om vilka kunskaper och kompetenser som barn kan erövra på fritidshem och på vilket sätt dessa kan bidra till deras framtida lärande och utveckling. Då verksamheten på fritidshem utgår från barns perspektiv och delaktighet, utgör kunskaper om barns medborgerliga rättigheter och egenmakt en förutsättning för att uppnå insikter i hur ett arbetssätt som bygger på barns intressen och vilja kan utarbetas. Här blir ämnesdidaktiska kunskaper viktiga för att kunna utforma ett arbetssätt med potential för att skapa en lustfylld och utvecklande verksamhet fylld av ömsesidiga dialoger mellan barn och vuxna och barn sinsemellan. Studierna under utbildningen bedrivs både fysiskt i lektionssalar och föreläsningssalar, men även genom deltagande på den digitala plattformen, GUL. De studerande erbjuds undervisning för att kunna agera säkert på denna plattform, dokumentera och visa sitt arbete, samt för att kunna presentera med stöd av digitala presentationsprogram. (genomförande xxx) Studierna bedrivs genom litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, studiebesök samt fältstudier. Sidan 2 av 2

8 PREL KURSPLAN XXX Mål Genom denna kurs Den studerande förväntas efter avslutad kurs: - visa kännedom om fritidshem och skola - visa insikt i betydelsen av fritid för barns meningsskapande och utveckling - visa kunskap om barns lärande, behov och förutsättningar - visa förståelse för vilka ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för positionen som fritidspedagog respektive positionen som lärare - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och sitt behov av utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet - kunna hantera en digital plattform samt digitala presentationsprogram 6. Former för bedömning Paper samt muntlig presentation med stöd av presentationsprogram. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

9 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Grundl arb i fritidshem XXX111, Lärande, utveckling och didaktik 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Bae, Berit. (1996). Anerkjennelse og definisjonsmakt. Det interesante i det alminnelige. xxxx Johansson, Eva. (2003). Möten för lärande. Stockholm: Fritzes. (200s.) Selander, S. (2004) (red.). Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. X s. Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi, utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa förlag. (Valda delar) c:a 150 s. Referenslitteratur: Skolverket. (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes. 40 s. Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet LPO Stockholm: Fritzes. 24 s. Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från C:a 100 s. Sidan 1 av 1

10 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Grfritidsh Samläsning med F-3, samt ev 4-6 önskvärd UK 2A, Styrsystem, organisation och bedömning 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Förskollärarexamen, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Kursen utgör den andra delkursen på termin Förkunskapskrav FÖRSLAG: För tillträde till kursen krävs genomgången kurs UK1B. 4. Innehåll Kursen behandlar områden som är centrala för samtliga lärarkategorier. Kursen handlar om skolan och fritidshemmet som en politiskt och professionellt styrd organisation och introducerar frågan om vilket utrymme styrning och organisation skapar för det lokala kollektiva och individuella utvecklingsarbetet. Kursen behandlar kunskaper om vad det innebär att vara offentliga tjänstemän i en Sidan 1 av 3

11 PREL KURSPLAN UK2A politiskt och professionellt styrd organisation där likabehandling och rättssäkerhet är två centrala aspekter av lärares myndighetsutövning i mötet med enskilda elever. I kursen erbjuds de studerande kunskaper om grundläggande sätt att organisera skolan som institution för att de ska kunna hantera mål och urval av kunskaper och av arbetsorganisering i den kommande yrkesverksamheten. Kursens första tema handlar om hur skolan och fritidshemmet styrs och organiseras och om hur kunskaper väljs ut och organiseras. Kursen fokuserar det institutionella ramverk som är gemensamt för de olika skolformerna inom grundskolan, men introducerar även frågan om skillnader i organisering mellan olika skolformer. Skolan och fritidshemmets styrsystem och organisation på nationell och lokal nivå introduceras och exemplifieras. Styrdokumenten och makt- och ansvarsfördelningen mellan olika nivåer och aktörer i det politiska systemet presenteras och diskuteras. Teoretiska begrepp såsom läroplanskoder, direkt och indirekt samt juridisk, ekonomisk och innehållslig/ideologisk styrning och former för demokratiskt beslutsfattande introduceras. Genomgående anläggs ett historiskt, och i vissa delar internationellt, perspektiv för att synliggöra att de olika skolformerna är del av en historisk tradition och av omvärlden. Läroplansteoretiska analyser av hur man i samhället väljer ut kunskaper och för hur kunskaper organiseras för lärande samt hur dessa principer har skiftat under olika tidsepoker och i olika utbildningssystem behandlas. Kursens andra tema handlar om lärares myndighetsutövning i arbetet med pedagogiska bedömningar och betyg. Kursen behandlar de olika funktioner som pedagogisk bedömning fyller och de principer för bedömning som är rådande i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem. Ett historiskt perspektiv anläggs för att synliggöra vilka principer som har varit rådande. De teoretiska begreppen validitet och reliabilitet behandlas och knyts till frågan om principer och förhållningssätt kring sammanfattande bedömningar till exempel i form av betyg. Kursen introducerar också frågan om bedömningars syften och effekter för individen, för verksamheten och för samhället. Olika metoder för bedömning introduceras och olika aktörsperspektiv diskuteras, exempelvis vem och vilka bedömer i relation till avsedda syften. Frågan om formell och informell lärande samt påverkan och styrning av bedömning och betygssättning, till exempel i form av nationella bedömningsmaterial och prov samt internationella komparativa studier, belyses också. I undervisningen varvas och integreras de båda temana på ett sådant sätt att de förutsätter och förstärker varandra. På kursen varvas föreläsningar och seminarier. 5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs: Kunskap och förståelse 1. visa kunskap om skolans och fritidshemmets styrsystem och organisation och om olika sätt att välja ut och organisera kunskaper ur ett historiskt perspektiv 2. visa kunskap om pedagogiska bedömningars syften, konsekvenser och metoder Sidan 2 av 3

12 PREL KURSPLAN UK2A Färdighet och förmåga: 3. kritiskt kunna diskutera skolans och fritidshemmets styrsystem, organisation och urval av kunskaper med utgångspunkt i relevanta teorier och begrepp 4. (Infoga ett färdighetsorienterat mål som knyter an till bedömningar ) 6. Former för bedömning Se riktlinjer. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

13 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Grfritidsh samma som övriga UK2A, Styrsystem, organisation och bedömning Grundnivå, 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Styrsystem, organisation och bedömning 7,5 hp Carlgren, Ingrid, Forsberg, Eva & Viveca Lindberg (2009) Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. 146 sidor. Jarl, Maria & Linda Rönnberg (2010) Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. 248 sidor. Jönsson, Anders (2010) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. Linde, Göran (2006) Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. 131 sidor. Richardsson, Gunnar (2004) Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle för och nu, 7:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 287 sidor. Saknas: Engelsk litteratur, t ex om läroplansteori Introducerande litteratur om bedömning Ev litteratur som explicit tar upp olika teorier/begrepp relaterat till politisk styrning Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från C:a 100 s. Sidan 1 av 1

14 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan GL Fritidshem Samläsning med F-3, ev 4-6 önskvärd UK 2B Fritid: Styrdokument, bedömning och betygsättning 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Utbildningsområde: 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem och utgör den fjärde xxx kursen under termin 4 xxx. (För tillträde till kursen krävs godkänt på kurserna: * UK 1a+b * UK 2a+b * UK 3a+b * UK 4a+b * FP * FP * FP * ÄS 1 * ÄS 2 Sidan 1 av 4

15 PREL KURSPLAN UK2B F-3 * VFU * VFU Dock tillåts en rest om maximalt xx hp.) 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kurserna: Kurs 1B Lärande, utveckling och didaktik, Kurs 2A Styrsystem, organisation och bedömning, Kurs 3A Skolan som social mötesplats, Kurs 1A Lärande och utveckling, Kurs 4A Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt. Dessutom krävs godkänt resultat på ämnesstudier som ingår i studiegången förutom 4. Innehåll Kursen behandlar områden som är specifika för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Kursen samläses med grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, samt Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Kursen fördjupar och konkretiserar därmed innehållet i kursen 2A Styrsystem, organisation och bedömning. Kursen behandlar olika didaktiska aspekter av lärares arbete i en politiskt och professionellt styrd organisation. Kursen fördjupar och problematiserar frågan om vilket utrymme skolans styrning och organisation skapar för det lokala kollektiva och individuella utvecklingsarbetet. Kursen avser att bidra till att skapa möjligheter för den blivande läraren att tolka och operationalisera styrdokumenten och att hantera dilemman och målkonflikter som lärare ställs inför i arbetet på fritidshem, grundskolans årskurs 1-3 samt årskurs 4-6. Kursen avser också att utveckla kunskaper och förmågor för att kunna bedöma elevers kunskaper och kunskapsutveckling i relation till uppsatta mål samt att öka medvetenheten om på vilka grunder bedömningar görs i de båda miljöerna fritidshem och skola. Kursen avser att erbjuda den studerande insikter i den komplexa yrkesposition som det innebär att vara både pedagog på fritidshem och i skola, med de kunskaper detta kräver för både ett fritidspedagogiskt sätt att förhålla sig till barns lärande och utveckling och ett undervisningsperspektiv reglerat av skolans arbetssätt och läroplaner. Detta innebär ett ingående studium av de båda verksamheternas olika styrdokument för att kunna förhålla sig till skillnader dem emellan och utforma den pedagogiska positionen på fritidshem annorlunda än lärarpositionen på skolan. I kursen identifieras och problematiseras mål- och värdekonflikter som finns i de verksamheter som utbildningen är inriktad mot. Tolkningen och operationaliseringen av styrdokumenten, liksom olika sätt att hantera mål- och värdekonflikter, problematiseras med utgångspunkt i relevant teori och i de studerandes egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Kursen behandlar frågor om hur grundlärare hanterar olika, och stundtals dessutom konkurrerande, läroplansteoretiska principer för val och organisering av kunskaper i den professionella verksamheten. Kursen behandlar också frågan om hur grundlärare enskilt och som kollektiv kan navigera mellan olika målkonflikter samt hur grundlärare hanterar det korstryck av krav och förväntningar som olika aktörer i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem utövar i lärares yrkesvardag. Sidan 2 av 4

16 PREL KURSPLAN UK2B F-3 Kursen behandlar frågor kring betydelsen av pedagogisk dokumentation av verksamheten och lärares ansvar för organisation och planering av denna för att iscensätta en lärmiljö för barnen. Kursen behandlar vidare lärares arbete med pedagogiska bedömningar. Bedömningars syften och effekter för individen, för verksamheten och för samhället konkretiseras och problematiseras. Detta inkluderar relationen mellan formativ och summativ bedömning, samt vad som bedöms i termer av processrespektive produktorientering. Kursen behandlar frågor om urval, utformning och presentation av uppgifter för bedömning samt frågor om former för återkoppling till eleverna. Kursen konkretiserar och problematiserar också olika metoder för bedömning och fördjupar frågan om aktörsperspektivet utifrån ett subjekt-/objekt- och empowermentperspektiv. Olika bedömningsformer såsom till exempel själv- och kamratbedömningar, skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram diskuteras. Genomgående problematiseras på vilka grunder lärare gör, och bör göra, bedömningar med utgångspunkt i regelverket, vetenskapliga teorier om intersektionalitet (genus, klass, etnicitet) och egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Vikten av att göra bedömningar på ett likvärdigt och rättssäkert sätt med utgångspunkt i skolans styrdokument, grundlagarna och FN:s barnkonvention betonas. 5. Mål Den studerande förväntas efter avslutad kurs: Visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia Visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta, vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen samt en hållbar utveckling Visa kännedom om pedagogiska bedömningars syften, konsekvenser och metoder i fritidshem och grundskola Visa kännedom om betydelsen av dokumentation och värdering av verksamheten Visa kunskap om och förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare 6. Former för bedömning Skall samordnas med övriga grundlärare. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. Sidan 3 av 4

17 PREL KURSPLAN UK2B F-3 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 4 av 4

18 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Grfritidsh UK2B Fritid, Styrdokument, bedömning och betygssättning, 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Styrdokument, bedömning och betygssättning, 7,5 hp Hurtig, Maria (2007). Jag vågar visa att jag kan: om meningsskapande med digitala portföljer. Institutionen för pedagogik och lärande. Luleå universitet. 224 s. Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag. 71 s. Lindström, Lars och Lindberg, Viveca (2005). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag. Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund : Studentlitteratur. 243 s. Olofsson, Mikael (2007). Symposium 2006: bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag. Pierre, Jon (2007) Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups. 208 s. Postholm, May Britt (2006b). Assessment during project work. Teaching and Teacher Education, 22(2), Skolverket. (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes. 239 s. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes. (Valda delar) 52 s. Referenslitteratur: Skolverket (2004). Svar på vanliga frågor om bedömning och betygsättning, Dnr. 2004: Sidan 1 av 1

19 LITTERATURLISTA XXX111 Skolverket (2008). Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Allmänna råd och kommentarer. Skolverket (2009a). Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning Skolverket (2009b). Vad du måste veta för att sätta betyg i grundskolan föreskrifter om betygskatalog. Skolverket. (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes. 40 s. Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet LPO Stockholm: Fritzes. 24 s. Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från C:a 100 s. Sidan 2 av 2

20 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan UK3A, Sociala relationer, ledarskap och konflikthantering 7.5 högskolepoäng Social relations, leadership and conflict management, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs Förkunskapskrav Förslag: För tillträde till kursen krävs genomgången UK1b och UK2a samt en VFU kurs xxx 4. Innehåll Delkurs 3A Sociala relationer, ledarskap och konflikthantering (7,5 Sidan 1 av 3

21 PREL KURSPLAN XXX111 hp) Kursen tar sin utgångspunkt i olika perspektiv på sociala relationer och ojämlikhet samt hur detta påverkar människors och gruppers olika förutsättningar och framtida möjligheter i samhälle och skola. Detta belyses genom begreppen klass, kön, etnicitet, norm, avvikelse, mänskliga rättigheter, samt roll, grupp och individ. Kursen behandlar även ledarskapets utmaningar i relation till den mångfald av individuella förutsättningar som finns representerade på fritidshemmet och i skolan. Detta innefattar generell ledarskapsteori, pedagogiskt ledarskap samt konflikthantering. Grundläggande frågor om yrkesetik, moral och förhållningssätt diskuteras i relation till pedagogiskt och studiesocialt arbete. I kursen behandlas positionen som fritidspedagog mot bakgrund av fritidshemmets traditioner av inkluderande miljö med särskilt fokus på relationsarbete och konflikthantering. Positionen som lärare i klassrum analyseras och diskuteras. Kursen tar sin utgångspunkt i hur elever fungerar i grupp och hur gruppdynamik kan användas som redskap för lärande och konflikthantering. De studerande tillägnar sig i kursen beredskap att analysera och hantera diskriminering, kränkande behandling och konflikter på fritidshem och i skolmiljön. 5. Mål Kursens övergripande mål är att ge den studerande möjligheter att utveckla sina kunskaper kring sociala processer och genom kommunikativa samspel skapa förutsättningar för egna ställningstaganden vad gäller ledarskap och konflikthantering xxxxxxxx Delkurs 3A Lärandemål Den studerande ska efter avslutad kurs kunna: Kunskap och förståelse - Förstå och redogöra för olika perspektiv på sociala relationer, ojämlikhet, konflikt och mänskliga rättigheter i samhälle och skola - Förstå och redogöra för innebörden i begreppen normalitet, avvikelse, differentiering och kategorisering samt vilka pedagogiska konsekvenser begreppen får - Förstå och redogöra för olika perspektiv på ledarskap och konflikthantering Färdigheter och förmåga - Visa förmåga att använda sin kunskap om gruppdynamik och konflikthantering för att skapa lärandesituationer i allmänhet och av konflikter - Visa förmåga att kritiskt granska analysredskapens användbarhet i relation till olika konflikter. - visa förmåga att analysera, konkretisera och kommunicera konsekvenser av gällande lagstiftning och styrdokument för det pedagogiska arbetet (med tanka på diskriminering och kränkande behandling) Sidan 2 av 3

22 PREL KURSPLAN XXX111 Värderingsförmåga och förhållningssätt - Reflektera över det egna yrkesetiska förhållningssättet och bemötandet i relation till barn och elever 6. Former för bedömning Hemtentamen Obligatorisk närvaro Individuellt reflektionsdokument Skriftliga och muntliga analyser av inspelade relationssituationer (IKT baserat) 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

23 PREL PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN för för examenstillståndsansökan UK3A, Sociala relationer, ledarskap, specialpedagogik och konflikthantering 7.5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (oktober 2010) (red.) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups Jordan, Thomas (2006, ny upplagen 2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet. Thornberg, Robert. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber Thors, Christine. (Ed.) (2007). Utstött: en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundetsförlag. Ursberg, Maria. (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogernas förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Lunds universitet. xxx Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från C:a 100 s. DO (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan. Skolverket. (2009). Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sidan 1 av 1

24 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Grfritidsh KURSPLAN samläsning XXX111 planerad med F- 3, Gäller ev även fr.o.m. m 4-6 samt ht 07 FÖ XXX111, UK Område 3B: Sociala relationer, ledarskap, specialpedagogik och konflikthantering i fritidshemmets verksamhet 7,5 högskolepoäng Social relations, leadership and dealing with conflicts in leisure-time centre activities, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Utbildningsområde: 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem och utgör den andra kursen av tolv. 3. Förkunskapskrav För att ha behörighet till kursen krävs att den studerande har uppnått målen för VFU under år 2 samt uppnått godkänt resultat på: Kurs 1: Kurs 2: Fritidshem som arena för fritid, lärande och social praktik Kurs 3: Utomhuspedagogik/Kreativitet samt Kartläggning av fritidsverksamhet Kurs 4: UK 3A och Utomhuspedagogik/Kreativitet Kurs 6: Sidan 1 av 3

25 PREL KURSPLAN XXX111 Kurs 8: Kurs 9: xxx 4. Innehåll Sociala relationer, ledarskap, specialpedagogik och konflikthantering i fritidshemmets verksamhet Hur barn utvecklar relationer och social kompetens är ett karaktäristiskt innehåll inom fritidspedagogik och därmed betydelsefull för de lärare som inriktar sig mot arbete i fritidshem. Barns position som aktör och förutsättningar att agera i omgivande kulturer analyseras och diskuteras. Frågor om hur barn konstruerar identiteter, normer, värderingar och språkbruk inom kamratkulturer i vardagens återkommande aktiviteter behandlas. Då barn och ungas aktiviteter sker i samspel med och i utmaning mot värderingar som uttrycks i verksamheten studeras ideologier och normsystem och de studerande ges möjligheter att granska sina egna budskap i syfte att förstå sitt ansvar för den interaktion som utvecklas. Kursen behandlar uppdraget att förstå, möta och stödja barns relationsarbete och kamratkontakter och uppmärksammar konflikthantering samt värdegrunds-, etnicitets- och genusfrågor. I kursen ses olikhet som tillgång och teorier om barns förmåga ta andras perspektiv studeras som grund för att erövra kunskap om empati. Barns etik och aktuella livsfrågor är viktiga samtalsområden vilka kopplas till olika förklaringsmodeller beträffande socioemotionell problematik. I kursen ges den studerande möjlighet att träna och pröva sig själva i ledarrollen. Sidan 2 av 3

26 PREL KURSPLAN XXX Mål Kursens övergripande målsättning är att den studerande utifrån sin kommande profession utvecklar förståelse för sociala processer i kamratgrupper och utvecklar kompetens att leda och stödja barns förmåga att kommunicera och samspela. Studenten förväntas efter avslutad kurs: kunna genomföra och analysera olika typer av samtal med barn med stöd i kunskap om barns livsfrågor för att därigenom kunna skapa förutsättningar för alla barn och elever att lära och utvecklas visa förmåga att identifiera individers behov och realisera fritidshemmet och klassrummet som ett kollektivt, intersubjektivt rum kunna redogöra för hur likabehandlingsarbete kan initieras och gestaltas i fritidspedagogisk verksamhet samt visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever kunna analysera och hantera enklare konflikter med och mellan barn samt tillsammans med andra kunna initiera och genomföra olika typer av identitetsoch gruppstärkande verksamhet med barn i åldern 6-12 år visa självkännedom och empatisk förmåga kunna redogöra för uppdraget att utifrån sin lärarposition kunna samverka med andra såsom föräldrar, öppen fritidsverksamhet, skola, föreningsliv samt det omgivande samhället och dess olika stödfunktioner. 6. Former för bedömning Kursen examineras genom muntliga redovisningar samt genom skriftlig dokumentation i form av inlämnat paper. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

27 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Grfritidsh XXX111, UK Område 3B; Sociala relationer, ledarskap, specialpedagogik och konflikthantering i fritidshemmets verksamhet 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Evaldsson, Ann-Carita & Corsaro, William. (1998). Play and Games in the Peer Cultures of Preschool and Preadolescent Children, Childhood, (5), 4, Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? En etnografisk studie om kön, ålder och normalitetsskapanden i förskolebarns praktiker. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences. Valda delar. Ihrskog, Maud. (2006). Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor och relationsskapande i vardagen. Acta Wexionensia. Nr 90/2006. Växjö: Växjö University Press. 173 s. Johansson, Eva & Johansson, Barbro. (2003). Etiska möten i skolan. Värdefrågor i samspel mellan yngre skolbarn och deras lärare. Stockholm: Liber. 262 s. Jordan, Thomas. (2007). Konsten att föra konstruktiva samtal i konflikter. Kap 6. Stockholm: Lärarförbundet. 30 s. Martinsson, Lena, & Reimers, Eva. (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup. 174 s. Siljehag, Eva. (2007). Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken. Stockholms universitet. Xxx sidor. Paechter, Carrie. (1998). Educating the other. gender, power and schooling. London: Falmer Press, Kap. 2, 15 s. Thors, Christina. (Red.). (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet. 161 s). Wahlström, Gunilla. (1996). Gruppen som grogrund: en arbetsmetod som utvecklar. Stockholm: Liber. 136 s. Sidan 1 av 1

28 LITTERATURLISTA XXX111 Referenslitteratur: Skolverket. (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes. 40 s. Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet LPO Stockholm: Fritzes. 24 s. Sidan 2 av 2

29 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt (Kärna 4A), 7,5 högskolepoäng Kursens engelska betecknin: The Teaching Profession and Theory and Methods of Science 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Utbildningsområde: 2. Inplacering Kursen ges på grundläggande nivå. Kursen ingår i samtliga utbildningar och läses under den tredje eller fjärde terminen. xx 3. Förkunskapskrav UK 1B UK 2A VFU UK 3A ÄS 1-??? UK 1A xx 4. Innehåll Kursen syftar till att blivande grund- och ämneslärare skall stärka och fördjupa sin Sidan 1 av 1

30 PREL KURSPLAN XXX111 professionella kompetens genom att utveckla kunskaper om och färdigheter i grundläggande vetenskapsteori och forskningsmetodologi. Detta bidrar till ett vetenskapligt förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. Vidare skall studenten fördjupa sin förståelse för hur kunskapsbildning sker på vetenskaplig grund, vilket är ett led i skolningen av läraren till en reflekterande, effektiv och omdömesgill praktiker. Härigenom skapas förutsättningar för läraren att tillvarata och systematisera egnas och andras erfarenheter och forskningsresultat, samt att använda dessa i undervisning och i annan verksamhet i skolans värld. Kunskaps- och vetenskapstraditioners idéutveckling utgör ett centralt innehåll. En viktig aspekt är den vetenskapliga kunskapens räckvidd och begränsning, bland annat vad avser vetenskapens förhållande till ideologi och religion, och relationen vetenskap och samhälle. Vidare belyses natur-, human- och samhällsvetenskapliga tankesätt samt dessas relation till lärarprofessionen och det utbildningsvetenskapliga fältet. Kursen behandlar också forskningsmetodikens grunder, med fokus på metoder för att samla in och analysera skilda former av data. Tekniker som berörs är textanalys, observation, statistisk beskrivning och inferens, intervju och självreflektion. Möjligheten att använda dessa tekniker som redskap för att analysera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet behandlas. Analys och kritisk tolkning av redovisningar av forskningsresultat är ett annat centralt innehåll i kursen. Denna ger också en vetenskaplig och metodologisk grund för pedagogiskt utvärderingsarbete, med särskilt fokus på utvärdering på gruppnivå inom fritidshem samt klass- och skolnivå. 5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten: - kunna beskriva och medvetet förhålla sig till olika vetenskapliga traditioner och den roll de har i ett demokratiskt samhälle; - visa kännedom om kunskapens komplexitet utifrån olika sammanhang och perspektiv samt kunna analysera hur argument används för att motivera olika ståndpunkter; - visa förtrogenhet med begreppen syfte, frågeställning, teori, metod, material, resultat, analys och slutsats; - kunna värdera relationer mellan syfte, frågeställningar och metoder i vetenskapliga texter; - ha utvecklat en förmåga till självständig och, i vetenskaplig mening, kritisk analys; - ha utvecklat en förmåga att reflektera över vetenskapligt grundade frågeställningar och kunna relatera dessa till erfarenhetsbaserad kunskap och omvänt; samt - ha kännedom om hur kvalitativa och kvantitativa metoder används i pedagogiskt och didaktiskt utvärderingsarbete. Sidan 2 av 2

31 PREL KURSPLAN XXX Former för bedömning Som bedömningsgrunder används muntlig och skriftlig examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Kursen examineras dels genom en skriftlig tentamen, dels genom ett obligatoriskt seminarium baserat på en muntlig och skriftlig redovisning av det genomförda vetenskapliga arbetet. Resultaten diskuteras med lärare och övriga studerande. Denna diskussion relateras till lärarprofessionen och möjliga förändringar i yrkespraktiken. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

32 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan XXX111, Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete, 7,5 högskolepoäng The Teaching Profession and Educational Scientific Work, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Utbildningsområde: 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem och utgör den andra delkursen av Vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och utvecklingsarbete. 3. Förkunskapskrav UK 1-3, 4A VFU 1-3 ÄS xx 4. Innehåll Delkurs 2 Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete, 7,5 hp. Kursen syftar till att ytterligare stärka den professionella kompetensen hos blivande grundlärare. Detta sker genom att studenterna i grupp planerar och genomför ett vetenskapligt arbete och samlar in empiriska data i en vald pedagogisk praktik eller utnyttjar redan Sidan 1 av 3

33 PREL KURSPLAN XXX111 insamlad data. Arbetets art ska ha en tydlig utvecklingsinriktning som kan handla om att pröva ett innehåll som följs systematiskt genom att använda olika metoder för att generera information, analysera denna information samt värdera och diskutera resultatet. Arbetet kan också genomföras i form av en utvärdering av en specifik företeelse i den valda praktiken. Möjligheter att förbättra verksamhetens villkor problematiseras, liksom yrkesuppdragets yttersta innebörd att påverka det framtida samhället. Särskilt fokus riktas mot spänningsfältet mellan möjlig förändring och det fritidspedagogiska uppdraget eller läraruppdraget, de lärandes intressen, erfarenheter och delaktighet, samt de politiska, ekonomiska och materiella villkor som kringgärdar verksamheten. Teorier används här som redskap för att belysa dessa olika aspekter av lärandets villkor och process. Vidare behandlas fritidspedagogers och lärares ansvar för och möjligheter att driva utvecklingsarbete, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och därigenom bidra till egen professionsutveckling. För studenten handlar det om att med stöd i vetenskaplig kunskap och egen erfarenhet förbättra och synliggöra verksamhetens praktik genom att ställa konstruktivt kritiska och därmed utvecklingsinriktade frågor. Frågorna utgör en praxisnära grund för kunskapssökande, planering och genomförande av ett utvecklingsarbete. För att nå vetenskaplig kunskap, förmåga till aktiv medverkan samt ett väl underbyggt förhållningssätt till utvecklingsprocesser, krävs att begrepp och teorier inom det pedagogiska kunskapsområdet diskuteras och används aktivt i studentens dialog med övriga studenter. Vidare krävs metodkunskap, som grundläggs genom litteraturstudier och fördjupas genom praktisk användning av olika metoder och tekniker, som intervjuer, observationer, enkäter, och prov. Utöver detta krävs förmåga att presentera resultat och slutsatser av arbetet med användning av nya medier. 5. Mål Efter genomgången kurs ska studenten: visa kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen; kunna förankra, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete i en praktisk verksamhet tillsammans med arbetsplatsens yrkesverksamma; kunna självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning som bidrar med kunskap till utbildningsfältet, välja relevanta metoder för insamling av data och en tydlig teorianknytning relaterat till innehållet i undersökningen; kunna värdera etiska aspekter och problematisera forskarens roll i utvecklingsarbetet; visa färdighet i dokumentation av utvecklingsarbete och i denna särskilt uppmärksamma det egna lärandet; samt kunna presentera genomförd vetenskapligt arbete i vald digital form. 6. Former för bedömning Genom en muntlig och skriftlig redovisning av det vetenskapliga arbetet i seminarieform diskuteras resultaten med lärare och övriga studerande. Denna diskussion relateras till lärarprofessionen och möjliga förändringar i yrkespraktiken. Som bedömningsgrunder används muntlig och skriftlig examination. För bedömning ska Sidan 2 av 3

34 PREL KURSPLAN XXX111 underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För godkänt resultat ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Kursen examineras dels genom en skriftlig tentamen, dels genom ett obligatoriskt seminarium baserat på studenternas texter i vilka ett pedagogiskt utvärderingsarbete granskas och diskuteras med avseende på hur det vetenskapliga hantverket genomförts samt vilket värde utvärderingen har för professionen som fritidspedagog och lärare och för elevernas lärande. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

35 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan grfritidsh XXX111, Fritidshem som social praktik för barns fritid och lärande 7,5 högskolepoäng Leisure-time centers as social practice for children s leisure and learning, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Utbildningsområde: 2. Inplacering Kursen ges på Grundnivå. Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem och utgör den xxx kursen av xxx. 3. Förkunskapskrav Samma krav som för kurs 1 vilket fastställs av UFL 4. Innehåll Delkurs 1: Barns fritid och lärande 7,5 hp Kursen uppmärksammar fritidens betydelse i barn och ungas vardag. Fritid ses som ett samspel mellan samhällets olika fritidsarenor och barn och unga med avseende på deras möjligheter och begränsningar för lärande, meningsskapande och deltagande i ett samhälle statt i förändring. I kursen introduceras fritidshem som social praktik och begreppet fritid problematiseras. Barns meningsskapande och vardagsliv inom centrala områden i fritidspedagogisk verksamhet behandlas genom studier av aktuell forskning. Uppdraget att att Sidan 1 av 1

36 PREL KURSPLAN XXX111 erbjuda barn en meningsfull fritid problematiseras och verksamheten diskuteras med stöd i styrdokument, fritidsvetenskaplig och fritidspedagogisk forskning. I kursen behandlas synen på barn som aktörer och hur barn skapar mening genom att delta i fritidens olika praktiker. Fritidshemmets struktur och nära relation till barns kulturer analyseras som en mötesplats för barns deltagande i mediakulturer. Kursen tar utgångspunkt i en analys av uppdraget att verka som pedagog i fritidspedagogiska miljöer och i skolbarns vardagsliv. Att vara ledare i en pedagogisk verksamhet som också har ett uttalat omsorgsansvar prövas och diskuteras i seminarier. 5. Mål Kursens övergripande mål är att introducera fritidspedagogik som område och problematisera uppdraget att både erbjuda barn en utvecklande och meningsfull fritid och betona barns delaktighet och omsorg. Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna: redogöra för olika definitioner av fritid och dess betydelse för barn visa insikt i alla barns möjligheter till lärande och delaktighet på fritidshemmet och i samhället utifrån styrdokument och erfarenheter från fältstudier visa kännedom om informellt lärande visa förståelse för hur barns mediaerfarenheter kan tas tillvara på fritidshemmet Visa förmåga att förstå och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet visa kännedom om möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid visa kännedom inom det fritidspedagogiska området, inbegripet aktuellt forskningsarbete, som krävs för yrkesutövningen. 6. Former för bedömning Litteraturseminarier är ett obligatoriskt moment. Kursen examineras genom individuell hemtentamen. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 2 av 2

37 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Grfritidsh XXX111, Fritidshem som social praktik för barns fritid och lärande 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Allison James & Adrian, L, James. (2004). Constructing childhood: Theory, Policy and Social Practice. Kapitel 1-3. London: Routledge Farmer. 78 s. Carlgren, Ingrid. (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur (228 s) Centrum för barnkulturforskning. (2003). Barns fritid. Stockholm: Stockholms Universitet. 190 s. Haglund, Björn. (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid `after-school programs och fritidshem. I Pedagogisk forskning i Sverige. (14) s. Karlsson Vestman, Ove. (2000). Perspektiv på fritidspedagogik en granskning av verksamhetens filosofiska begrepp och ideologier. Opubl. paper presenterat vid ENSAC Swedens årskonferens s Klerfelt, Anna. (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Gothenburg Studies in Educational Sciences 256. Gothenburg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Valda delar. Rohlin, Malin. (2001). Att styra i namn av barns fritid: en nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. Studies in Educational Sciences 41. Stockholm: HLS förlag. 229 s. Skolverket. (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Stockholm: Fritzes. 53 s. Skolverket. (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes. 40 s. Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet LPO Stockholm: Fritzes. 24 s. Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från C:a 100 s. Sidan 1 av 1