Svensk politik. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 8 och 9

Transkript

1 Svensk politik MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 8 och 9 Gunnar Myrberg

2 Tre perioder Den nya tiden 1920 tal till 1940 tal De goda åren 1940 tal till 1970 tal Svensk politik i förändring 1970 tal till 2000 tal

3 Mobiliseringen av de kvinnliga väljarna De nya rösträttsreglerna ökade i ett slag antalet röstberättigade från 1,2 miljoner till 3,2 miljoner Partierna gjorde stora ansträngningar för att mobilisera de kvinnliga väljarna Likhetstänkande och skillnadstänkande Det villkorade politiska medborgarskapet Kvinnorepresentationen och begreppet valbar plats

4 Tuschstreckets förskjutning Med den kvinnliga rösträttens införande 1921 upphörde samarbetet mellan liberalerna l och socialdemokraterna Efter att politisk demokrati nu införts ville socialdemokraterna införa socialism, eller som de ibland valde att uttrycka det, social och ekonomisk demokrati Detta gjorde att socialdemokratin kom att ställas mot både de liberala och de konservativa

5 Vänster högerdimensionen i svensk politik Internationella jämförelser visar att det svenska partisystemet är världens äld mest endimensionella i Kärnan i den svenska vänster högerkonflikten gäller statens inflytande över ekonomin, skattenivåer, ersättningsnivåer samt den offentliga sektorns storlek och uppgifter Det sakpolitiska innehållet förändras över tid men de rumsliga metaforerna vänster och höger verkar överleva

6 Partierna Det svenska partisystemet är ett av mest stabila i världen äld Riksdagspartier under hela perioden Vänsterpartiet (Kommunistpartiet), bildat 1917 Socialdemokratiska arbetarepartiet, bildat 1886 Centerpartiet (Bondeförbundet), bildat 1913/1915 Folkpartiet (Liberalerna), bildat 1895/1902 Moderata samlingspartiet (Högerpartiet), bildat 1904

7 Från klasspolitik till folkhemspolitik Socialiseringsfrågan skapade splittring även inom socialdemokratin Marxismens dilemma Per Albin Hansson och folkhemsvisionen Jämlikhet Samförstånd Demokratisk reformism Nationalism

8 Rasbiologi, nationalism och tvångssterilisering g Rasidéernas demokratiska potential Statens institut för rasbiologi Nationella ungdomsförbundet Per Albin Hanssons nationalism Makarna Myrdal Mrdaloch tvångssteriliseringen

9 1930 talets ekonomiska kris I början av 1930 talet rådde en svår ekonomisk ki kris i Sverige och i omvärlden äld 1931 lämnade Sverige den så kallade guldmyntfoten och övergick till en rörlig växelkurs i syfte att upprätthålla kronans inhemska köpkraft Inom jordbrukspolitiken infördes omfattande pris och volymregleringar g

10 Ådalen 1931 Vid ett protestmöte i Ådalen i maj 1931 sköt militär med kulsprutor mot ett demonstrationståg Fem människor dödades och det politiska efterspelet blev dramatiskt Ådalen ledde till att Per Albin Hanssons folkhemslinje slutligen kom att besegra klasskampslinjen inom socialdemokratin Under 1970 talet förändrade (s) sin syn på Ådalen som ett led i en politisk och facklig mobilisering

11 Krisuppgörelsen 1932 gick socialdemokraterna till val med ett krisbekämpningsprogram som hade stora likheter med den engelske ekonomen J.M. Keynes idéer: Arbetslösheten skulle bekämpas med hjälp av offentliga satsningar Kohandeln Krisuppgörelsen blev ett genombrott för den svenska parlamentarismens samarbetskultur och den har haft stor symbolisk betydelse för socialdemokratin Däremot har ekonomer ifrågasatt dess faktiska betydelse för Sveriges väg ut ur den ekonomiska k ki krisen

12 Saltsjöbadsavtalet År 1938 slöts det berömda Saltsjöbadsavtalet mellanarbetsmarknadens bt starka parter, LO och SAF. Syftet var att skapa ett större lugn på arbetsmarknaden men utan statens inblandning. LO och SAF skulle förhandla centralt och begränsa användningen avekonomiska stridsåtgärder Uttrycket Saltsjöbadsanda står just för de starka parternas förmåga att förhandla med varandra på central nivå

13 Sverige och andra världskriget Samlingsregering ledd av Per Albin Hansson Finlands sak är vår Midsommarkrisen Engelbrechtdivisionen och kungen Vindarna vänder Det politiska och ekonomiska läget vid krigsslutet

14 Skördetid Planhushållningsdebatten 1948 års val Socialism mot liberalism Högt valdeltagande Folkpartiet vann valet men socialdemokraterna lyckades stanna kvar vid makten tack vare den dåvarande mandatfördelningsmetoden

15 De stigande förväntningarnas missnöje Trots valsegern 1948 avstod socialdemokraterna från att genomdriva planhushållningspolitiken Den goda ekonomiska utvecklingen under 1950 talet och början av 1960 talet skapade ändå utrymme för sociala och politiska reformer Näringslivet skapade tillväxtoch staten fördelade tillväxten Trots framgångarna g minskade stödet socialdemokraterna Partiets svar blev det starka samhällets filosofi: bättre utbildning, bättre sjukvård och bättre bostäder

16 ATP reformen Ett led i det starka samhällets filosofi utgjordes av idén om obligatorisk tjänstepension för alla löntagare En socialistisk frihetssyn ställdes här mot en liberal: frihet som tillgångtill resurser eller frihet som personlig autonomi Folkomröstningen 1957och nyvalet 1958 ATP striden sammanföll med slutet på den röd gröna koalitionen , men blev samtidigt början på en opinionsmässig framgångsperiod för såväl socialdemokraterna som bondeförbundet

17 Socialdemokratins dominans Under 1960 talet gick svensk ekonomi på högvarv Tillväxten var stark och den sociala reformpolitiken oförminskat aktiv Detta var den svenska modellens högtidsstund Socialdemokraterna ansågs ha ett magiskt försteg i förhållande till de andra partierna

18 Sveriges roll i världen Principiell eller instrumentell neutralitet Småstatsrealismen och värdet av politisk enighet Hjalmarssonaffären Från småstatsrealism till en aktiv utrikespolitik

19 Författningsutredningen När 1974 års författning slutligen ersatte 1809 års författning f skedde kdd det efter mer än två decennier av förarbeten och politiska diskussioner Tvistefrågor En eller två kammare Procentspärren Skyddet för fri och rättigheter Demokrati och effektivitet

20 Andra vågens kvinnorörelse Den första vågens kvinnorörelse hade handlat om rösträtten och kvinnors rätt till utbildning i och statliga tjänster Den andra vågen ställde nya och mer radikala krav på förändring när det gällde: Diskrimineringen av kvinnor i arbetslivet, politiken och hemmer Rätten till abort Rätten att bestämma över sin kropp och sin sexualitet

21 1970 talets jämställdhetsreformer 1970 talet jämställdhetspolitik handlade framför allt om arbete och välfärd Syftet var att göra det möjligt för fler kvinnor att kombinera arbete och familj Reformer för att åstadkomma detta skifte: Särbeskattning Utbyggd föräldraförsäkring Utbyggd offentlig barnomsorg

22 1970 talet: politisk konfrontation och ekonomisk kris Under 1960 talet var borgerligheten splittrad I början av 1970 talet fick blockpolitiken sitt genombrott tack vare: Enkammarriksdagens införande 1970 Ett gemensamt borgerligt program för den ekonomiska politiken 1971 Nya och mer antagonistiska partiledare, särskilt socialdemokraternas Olof Palme och Centerpartiets Thorbjörn Fälldin

23 Löntagarfonderna På LO kongressen 1975 presenterades ett förslag om så kallade löntagarfonder Tanken var att öka löntagarnas inflytande i näringslivet genom atttvinga tvinga företagen attavsätta avsätta en del av sina vinster i fonder som skulle förvaltas av facken Löntagarfonderna blev ett tacksamtmålför mål borgerligheten att angripa i valrörelsen 1976 När socialdemokraterna kom till makten igen 1982 införde de en modell med löntagarfonder men den avskaffades omedelbart vid regeringsskiftet 1991

24 Kärnkraftsfrågan 1970 beslutade en i stort sett enig riksdag att bygga 11 kärnkraftsreaktorerk k Mot bakgrund av oljekrisen 1973/74 beslutade riksdagen om fortsatt utbyggnad 1975 I valrörelsen 1976 blev kärnkraften den viktigaste valfrågan och det är belagt att den avgjorde valutgången g till de borgerligas g fördel

25 Regeringsskiftet 1976 I valet 1976 erhöll (m), (c) och (fp) tillsammans 50,8% av rösterna För första gången sedan 1932 stod (s) utanför regeringen Regeringsskiftet g sammanföll med en internationell konjunkturnedgång Dessutom saknade de borgerliga partierna såväl ett gemensamt program som erfarenhet av att styra

26 Svekdebatten I valrörelsen 1976 hade Thorbjörn Fälldin bundit sig stenhårt för en avveckling av kärnkraftenk Redan i regeringsförhandlingarna 1976 tvingades emellertid Fälldin vika sig i frågan om laddningstillstånd för reaktorn Barsebäck II Detta ledde till en svekdebatt som följde Fälldin under hans nio år som partiledare för () (c)

27 Kärnkraftsomröstningen 1980 I mars 1979 inträffade en kärnkraftsolycka i Harrisburg, USA Denna händelse blev avgörande för beslutet att låta kärnkraftsfrågan k f avgöras i en folkomröstning I folkomröstningen gavs tre alternativ, samtliga var inställda på avveckling men med olika tidshorisonter i t Inget av alternativen fick egen majoritet och än idag är kärnkraften k en omstridd få fråga i svensk politik ik

28 Arbetslöshetsbekämpning eller inflationsbekämpning? Som en följd av 1970 talets konjunkturnedgång och ekonomiska k ki kriser hd hade Sverige i början av 1980 talet låg tillväxt, hög inflation, sjunkande reallöner, minskade investeringar i och växande arbetslöshet Keynesianismen kom att ifrågasättas av allt fler eftersom de offentliga satsningarna på sysselsättningspolitik hade visat sig leda till kraftigt ökad inflation vid konjunkturnedgångar

29 Inflationen i Sverige, EU och USA Inflation Årlig procentuell förändring År Källa: SCB, Bureau of Labour Satistics och OECD Hämtat: Sverige EU-15 USA

30 1980 talets ekonomiska överhettning Kreditavregleringen 1985 På fyra år skedde en tredubbling av bankernas totala utlåning I kombination med hög inflation uppstod en så kallad överhettning i den svenska ekonomin I detta läge skedde en djupgående förändring i den socialdemokratiska ekonomiska politiken när inflationsmålet överordnades sysselsättningsmålet

31 1990 talets ekonomiska kris I början av 1990 talet avstannade den ekonomiska k aktiviteten kii tvärt: hushållssparandet håll minskade, fastighetsmarknaden rasade samman och bankerna drogs med i fll fallet Sommaren 1992 ökade oron på valutamarknaden men till skillnad från många andra länder behöll Sverige en fast växelkurs I september 1992 flödade valuta ut ur Sverige

32 1990 talets ekonomiska kris För att försöka stoppa kapitalströmmen höjde Riksbanken den 16september 1992styrräntan till75% och senare samma dag till 500%! I det här läget enades regeringen och socialdemokraterna om en krisuppgörelse: de offentliga utgifterna skulle sänkas och skatterna skulle höjas Trots krisuppgörelsen fortsatte valuta att flöda ut ur landet och den 19 november beslutade Riksbanken till slut att låta kronan flyta, dess värde sjönk med 38% på ett år

33 Saneringen av statsfinanserna Det ekonomiska läget fortsatte att vara kärvt även efter det att den mest akuta krisen var över Tillväxten var negativ tre år i rad och en tredjedel av statsbudgeten finansierades medlån I valet 1994 fick (s) 45,3% av rösterna I samarbete med (c) genomförde (s) ett omfattande ekonomiskt saneringsprogram som bland annat innebar att man införde ett tak för de offentliga utgifterna och en sänkning av ersättningsnivåerna i sjuk och arbetslöshetsförsäkringarna till 75%

34 Saneringen av statsfinanserna Saneringspolitiken var kärv och impopulär men den gav snabba resultat 1997 var krisen över, det stora budgetunderskottet hade vänts till ett överskott och staten behövde inte längre låna pengar utan kunde börja betala av på statsskulden I 1998 års val fick (s) () endast 36,6% av rösterna men lyckades ändå sitta kvar vid makten tack vare stöd från (mp) och (v) ()

35 Nya partier Under 1990 talet förändrades det svenska partipolitiska i landskapet: Miljöpartiet ( , 1994 ) Kristdemokraterna (1991 ) Ny Demokrati ( ) Nya utmanare: Junilistan Feministiskt initiativ Sverigedemokraterna

36 Blockpolitik utan ideologiska skiljelinjer? j Svensk politik kännetecknas av ganska tydlig blockpolitik under sent 1990 tal och tidigt 2000 tal, men hur är det med de ideologiska skiljelinjerna? År 2006 lyckas de fyra borgerliga partierna ena sig till en Allians för Sverige och vinna valet. Moderaternas Fredrik Reinfeldt tar över statsministerposten

37 Morden på Olof Palme och Anna Lindh Sverige har drabbats av två politiska mord i modern tid Mordet på statsminister Olof Palme den 28 februari 1986 Mordet på utrikesminister Anna Lindh den 10 september 2003 (hon avled dagen därpå) Mordet på Olof Palme utlöste ett nationellt politiskt samförstånd som närmast var att jämföra med det som rådde under andra världskriget Mordet på Anna Lindh skedde tre dagar innan folkomröstningen om euron och denna omröstning kom att bli något av en manifestation för demokratin

38 Estonia och tsunamikatastrofen Under de senaste två decennierna har det också inträffat två katastrofer som har fått stora politiskakonsekvenser: konsekvenser: Estoniakatastrofen (551 svenska dödsoffer, totalt 852) inträffade under den borgerliga g interimsregeringen g efter valet 1994, vilket gjorde att den inledande politiska hanteringen försvårades Tsunamikatastrofen (543 svenska dödsoffer, totalt kanske så många som ) inträffade på annandagen 2004 och enstordelavdenefterföljandediskussionen den efterföljande diskussionen har handlat om de brister i den svenska krisberedskapen som denna katastrof avslöjade

39 Jämställdhetspolitiken: Hur långt har vi nått? Störst förändringar i jämställd riktning på områden där det råder demokrati och öppenhet, betydligt långsammare utveckling i näringslivet Vertikal och horisontell könssegregation på arbetsmarknaden Kvinnor tar fortfarande en betydligt större del av arbetet i hemmet, särskilt under småbarnsåren Våld mot kvinnor

40 Summering Strid och samförstånd Socialdemokratins hegemoni Den ekonomiska politikens betydelse

41 Sparat till nästa vecka Sverige och EU Migration och integration