Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Kungsbacka kommun. Uppföljning av 2015 års granskningar

Transkript

1 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2017 Kungsbacka kommun Uppföljning av 2015 års granskningar

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga Kommunstyrelsen Uppföljning av vidtagna åtgärder Nämnden för fritid och folkhälsa Uppföljning av vidtagna åtgärder Nämnden för förskola och grundskola Uppföljning av vidtagna åtgärder Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Uppföljning av vidtagna åtgärder Nämnden för funktionsstöd och nämnden för individ- och familjeomsorg Uppföljning av vidtagna åtgärder Vår bedömning Granskning av strategisk kompetensförsörjning Kommunstyrelsen Uppföljning av vidtagna åtgärder Vår bedömning Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Uppföljning av vidtagna åtgärder Nämnden för funktionsstöd Uppföljning av vidtagna åtgärder Vår bedömning Uppföljning av kartläggningen avseende arbetet med barnkonventionen och jämställdhet Kommunens arbete med barnkonventionen och jämställdhet Uppföljning utifrån kartläggningen avseende barnkonventionen Uppföljning utifrån kartläggningen avseende jämställdhet Vår bedömning Slutsatser...18 Bilaga 1: Källförteckning 1

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Inom ramen för revisionens grundläggande granskning har EY på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun genomfört en uppföljning av 2015 års granskningar. Följande fördjupade granskningar genomfördes under 2015 års revisionsår och har följts upp: Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga (kommunstyrelsen samt nämnderna för fritid och folkhälsa, förskola och grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd och individ och familjeomsorg, oktober 2015) Granskning av strategisk kompetensförsörjning (kommunstyrelsen, februari 2016) 1 Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv (nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning samt nämnden för funktionsstöd, november 2015) Kommunrevisionen genomförde även en kartläggning av hur kommunstyrelsen och ett antal nämnder arbetade med barnkonventionen och jämställdhet inom ramen för Årlig granskning I granskningen lämnades inga rekommendationer kring detta. Inom ramen för den uppföljande granskningen har därför uppföljningen inriktas på om och i så fall hur kommunens arbete inom dessa områden utvecklats Syfte Syftet med granskningen är att följa upp om nämnderna hanterat de synpunkter som framkom i de granskningar revisionen genomförde under 2015 samt vilka åtgärder som vidtagits Metod Uppföljningen har genomförts genom dokumentstudier, skriftliga frågor och telefonintervjuer. Baserat på de rekommendationer som lämnades i respektive rapport och nämndernas svar på dessa har skriftliga frågor ställts till berörd förvaltning. Detta i syfte att granska hur revisionens iakttagelser och rekommendationer har beaktats i det efterföljande arbetet. Intervju- och dokumentförteckning framgår av källförteckning i bilaga 1. Samtliga berörda förvaltningar har beretts tillfälle att sakfelsgranska revisionsrapporten. 1 Granskningen avrapporterades under 2016 men avsåg revisionsåret

4 2. Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga Syftet med granskningen var att bedöma om granskade nämnder säkerställt ändamålsenliga former för samverkan och förebyggande aktiviteter för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga i kommunen. Granskningen avsåg kommunstyrelsen och nämnderna för fritid och folkhälsa, förskola och grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd samt individoch familjeomsorg Kommunstyrelsen Granskningens sammanfattande bedömning var att det i huvudsak fanns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. I granskningen rekommenderades kommunstyrelsen att: Tillsammans med nämnden för fritid och folkhälsa tillse att ansvaret för samverkan inom Nya En dörr in (NEDI) tydliggörs. Följa upp arbetet i NEDI i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan följas upp. Utveckla sin uppföljning av extern samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvård. Efter genomförd granskning yttrade sig kommunstyrelsen över samtliga rekommendationer. I sitt svar på revisionsrapporten uppgav kommunstyrelsen exempelvis att ordföranden för NEDI ansvarar för samverkan och att rapportering kring NEDI:s arbete lämnas vid de tillfällen då kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) samverkar i folkhälsofrågor med nämnden för fritid och folkhälsa Uppföljning av vidtagna åtgärder Kommunledningskontoret uppger att NEDI återfått sitt ursprungliga namn, En dörr in. Detta då namnet enligt förvaltningen ger en tydligare bild av samarbetets syfte: att säkerställa en dörr in för barn och unga i behov av särskilt stöd. Utifrån rekommendationerna om att tydliggöra samverkan och att följa upp arbetet inom NEDI uppger kommunledningskontoret att kommunens arbete med folkhälsa, där NEDI är en del, årligen följs upp tillsammans med företrädare för Region Halland. KSAU har fått information om kommunens folkhälsoarbete vid följande tillfällen: I juni 2016 tog KSAU del av folkhälsorapport för Av protokoll framgår att företrädare för Kungsbackanämnden 2 och förvaltningen för kultur och fritid också deltog vid mötet. I maj 2017 genomförde KSAU en dialog om psykisk ohälsa tillsammans med Kungsbackanämnden och presidiet för nämnden för fritid och folkhälsa. 2 Kungsbackanämndens uppgift är att företräda invånarna i Kungsbacka inom hälso- och sjukvården. Nämnden ska även bidra med inventeringar och bedömningar av invånarnas behov av sjukvård. 3

5 I november 2016 arrangerade kommunen även en utbildningsdag om psykisk ohälsa. Enligt den deltagarlista vi tagit del av deltog omkring 70 personer, däribland ledamöter från kommunstyrelsen, nämnden för funktionsstöd, Kungsbackanämnden i Region Halland och ett flertal tjänstemän. Kommunledningskontoret och förvaltningen för kultur och fritid har gemensamt utvecklat mätetal för att kunna följa resultatet av det förebyggande arbetet avseende psykisk ohälsa. I budget 2018 har kommunfullmäktige beslutat om fokusområdet Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Med koppling till fokusområdet finns en indikator om ungas hälsa i årskurs 4 och 8 som avser statistik från elevhälsosamtalen. Enligt förvaltningen används indikatorn för att få en tydligare bild av den psykiska hälsans utveckling samt för att kunna utvärdera effekter av specifika insatser. Uppföljning av den externa samverkan med BUP och primärvård sker enligt kommunledningskontorets skriftliga svar kontinuerligt på verksamhetsnivå genom samverkan mellan kommunen, Region Halland och polisen. Därtill har förvaltningen redogjort för extern samverkan vid tidigare nämnda rapporteringar till KSAU och Kungsbackanämnden. Presentationsmaterial som vi tagit del av visar exempelvis att förvaltningen informerat om att det krävs ett utvecklat samarbete med regionens hälso- och sjukvård för att stödja barn och unga i behov av särskilt stöd Nämnden för fritid och folkhälsa Granskningens sammanfattande bedömning var att det i huvudsak fanns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. I granskningen rekommenderades nämnden för fritid och folkhälsa att: Utveckla sin samordning och utveckling av folkhälsomålet. Tillsammans med kommunstyrelsen tillse att ansvaret för samverkan inom NEDI tydliggörs. Utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsoarbetet och folkhälsomålet följa upp arbetet i NEDI. Tillse att resultaten av det förebyggande arbetet kan följas upp, till exempel genom att tillskapa mätbara mål. Säkerställa att samtliga styrdokument för NEDI hålls aktuella. Säkerställa att begreppen förebyggande arbete och målgrupp för detta definieras i styrdokumenten för NEDI. Utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård. Efter genomförd granskning översände revisionen rapporten till nämnden med önskemål om svar på vilka åtgärder nämnden ämnade vidta med anledning av rekommendationerna. Nämnden för fritid och folkhälsa har inte behandlat och besvarat rapporten 3. Däremot besökte revisionen nämnden för att diskutera rapporten vid nämndens sammanträde i januari Förvaltningen för kultur och fritid uppger att förvaltningen deltog i utarbetandet av kommunstyrelsens svar på rapporten. Kommunstyrelsens svar berör dock inte de rekommendationer som riktades till nämnden för fritid och folkhälsa. 4

6 Uppföljning av vidtagna åtgärder I den ursprungliga revisionsrapporten framkom att nämnden för fritid och folkhälsa hade samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Granskningen visade att nämnden utövade sitt samordningsansvar genom att inhämta dokumentation från andra berörda förvaltningar för att sammanställa information om kommunfullmäktiges folkhälsomål till del- och årsbokslut. Utöver det skedde ingen samordning av folkhälsomålet. I budget 2017 har kommunfullmäktige antagit ett folkhälsomål om en stimulerande kultur och fritid som nämnden för fritid och folkhälsa har getts samordningsansvar för. I budget 2017 har kommunfullmäktige även beslutat om ett direktiv om god psykisk hälsa. Enligt direktivet ska samtliga nämnder prioritera arbetet med att främja psykisk hälsa för invånare i åldern 0-29 år. Utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsomålet har förvaltningen enligt det skriftliga svaret bidragit med processtöd i andra förvaltningars arbete med såväl folkhälsomålet som direktivet. Förvaltningen har även bidragit med analys och uppföljning av adresserade nämnders arbete med folkhälsomålet. Därtill har förvaltningen tagit fram underlag kring folkhälsofrågor inför kommunstyrelsens budgetberedning. Vi har tagit del av presentationsmaterialet som bland annat visar statistik över folkhälsa i Kungsbacka kommun och behov av kompetensförsörjning. I den ursprungliga revisionsrapporten framkom att NEDI betraktades olika ur ett styrnings- och uppföljningsperspektiv. Ur ett perspektiv sågs NEDI som ett samverkansforum där varje nämnd skulle ansvara för styrning och uppföljning av sin del i samverkan. Ur ett annat perspektiv sågs NEDI som ett samverkansforum vars arbete skulle följas upp utifrån kopplingen till folkhälsomålet. Utifrån detta rekommenderades kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa att tillse att ansvaret för samverkan tydliggörs. Förvaltningen uppger att samverkan tydliggjorts genom gemensam rapportering om folkhälsoarbetet till KSAU och Kungsbackanämnden inom Region Halland (se avsnitt 2.1.1), där NEDI är en del. Av protokoll framgår att rapporteringen har skett i juni 2016 samt maj För att tillse bättre uppföljning av det förebyggande arbetet har förvaltningen utvecklat indikatorer och nyckeltal. Exempelvis kommer förvaltningen följa avidentifierad statistik från elevhälsosamtal med koppling till kommunfullmäktiges fokusområde unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt i budget Förvaltningen följer även regelbundet antalet samordnade individuella planer (SIP) 4 samt vilka aktörer som varit initiativtagande till planerna. En sammanställning från förvaltningen visar att antalet planer ökade från 50 år 2015 till 55 år Enligt förvaltningen har antalet nya SIP ökat markant under år 2017 jämfört med året innan, men det finns inte någon sammanställning för helåret ännu. Förvaltningen har tillsammans med kommunledningskontoret tagit fram en gemensam bild av vilka styrdokument som är aktuella för En dörr in. Det är dels en lokal handlingsplan, dels en överenskommelse om samverkan. Handlingsplanen beskriver exempelvis visionen för En dörr in och varför samverkan mellan olika aktörer är viktig. Överenskommelsen beskriver insatser för sammansatt psykisk och social problematik och har träffats mellan kommunerna inom Region Halland. Förvaltningen uppger att det pågår ett arbete med att ta fram en kommungemensam definition av förebyggande arbete. Tillförordnad chef för folkhälsoenheten uppger att det är en utmaning 4 När en enskild har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en SIP. 5

7 att enas om en gemensam definition utifrån att förvaltningarna bedriver olika former av förebyggande arbete. Förvaltningarna har dock upprättat en gemensam definition för målgruppen för En dörr in. Målgruppen är barn och elever inskrivna i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan samt ungdomar som omfattas av kommunens aktivitetsansvar och som är i behov av stöd från fler aktörer. För att utveckla sin uppföljning av extern samverkan deltar förvaltningen i samverkansmöten med verksamhetschefer från både kommunen och Region Halland för att följa upp eventuella avvikelser från de regionala samverkansöverenskommelserna. Förvaltningen har redogjort för extern samverkan samt utvecklingsbehov inom området vid tidigare nämnda rapporteringar till KSAU och Kungsbackanämnden (se avsnitt 2.2.1) Nämnden för förskola och grundskola Granskningens sammanfattande bedömning var att det i huvudsak fanns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. I granskningen rekommenderades nämnden för förskola och grundskola att: Utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård. Efter genomförd granskning översände revisionen rapporten till nämnden med önskemål om svar på vilka åtgärder nämnden ämnade vidta med anledning av rekommendationen. Av protokoll framgår att nämnden inte har besvarat revisionsrapporten Uppföljning av vidtagna åtgärder I den ursprungliga revisionsrapporten framkom att nämndernas samverkan med BUP och primärvård skedde genom flera olika kanaler. I granskningen framkom att kanalerna i sig inte hade brister. Däremot upplevdes varken BUP eller primärvårdsrepresentanter delta i samverkansarbetet i tillräckligt hög utsträckning. Granskningen visade också att nämnderna inte fick del av någon direkt uppföljning avseende den externa samverkan eller efterfrågade detta. Utifrån det bedömdes nämndernas uppföljning i denna del vara i behov av utveckling. Förvaltningen har i sitt skriftliga svar redogjort för hur samverkan med BUP och primärvård följs upp på verksamhetsnivå. Förvaltningen uppger att personalgrupperna inom elevhälsan regelbundet samverkar med aktörer från Region Halland för att identifiera risker för psykisk ohälsa för barn och unga samt initiera insatser. Enligt förvaltningens skriftliga svar träffar förvaltningen regelbundet psykologer på BUP, psykologer från habiliteringen på Kungsbacka sjukhus, ungdomsmottagningen och individ- och familjeomsorgen. Medicinskt ansvarig skolläkare har enligt förvaltningen regelbunden samverkan med vårdcentralchefer i kommunen för att exempelvis diskutera remisshantering. I förvaltningens svar framkommer inte på vilket sätt nämnden har följt upp samverkan Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Granskningens sammanfattande bedömning var att det i huvudsak fanns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. I granskningen rekommenderades nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning att: 6

8 Utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård. Efter genomförd granskning översände revisionen rapporten till nämnden med önskemål om svar på vilka åtgärder nämnden ämnade vidta med anledning av rekommendationen. Av protokoll framgår att nämnden inte har besvarat rapporten Uppföljning av vidtagna åtgärder I förvaltningens skriftliga svar framkommer att en övergripande elevhälsoplan har fastställts för kommunens gymnasieskolor. Av planen framgår att kurator, skolsköterska och specialpedagog ska samverka med externa aktörer. Samverkan med BUP och primärvård sker enligt kommunens tillförordnade gymnasiechef i samband med enskilda ärenden. Det görs enligt gymnasiechefen ingen uppföljning inom förvaltningen eller till nämnden av hur samverkan med BUP och primärvård fungerar. Tillförordnad gymnasiechef är dock av uppfattningen att samverkan fungerar väl och uppger att förvaltningen kontaktar BUP om det skulle uppstå problem i samverkan Nämnden för funktionsstöd och nämnden för individ- och familjeomsorg Granskningens sammanfattande bedömning var att det i huvudsak fanns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. I granskningen rekommenderades nämnden för funktionsstöd och nämnden för invid- och familjeomsorg att: Utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård. Efter genomförd granskning översände revisionen rapporten till nämnderna med önskemål om svar på vilka åtgärder nämnderna ämnade vidta med anledning av rekommendationen. Av protokoll framgår att nämnderna inte har besvarat rapporten. Nämnderna har sedan 1 januari 2016 en gemensam förvaltning Uppföljning av vidtagna åtgärder Förvaltningen har i sitt skriftliga svar redogjort för hur samverkan med BUP och primärvård följs upp på verksamhetsnivå. Förvaltningen uppger att det finns en samverkansgrupp där BUP, ungdomsmottagningen, skolhälsovården och socialtjänsten samverkar sedan våren Samverkansgruppen skapades i syfte att etablera en mer effektiv och formaliserad samverkan mellan aktörerna. Förvaltningen uppger att det under våren framkom att deltagarna i samverkansgruppen hade olika mandat och beslutanderätt. Till nästa träff i oktober 2017 har förvaltningen tydliggjort att de som deltar i samverkansgruppen ska ha mandat att besluta om hur samverkan ska ske mellan aktörerna. Förvaltningschefen deltog i oktober 2017 i ett möte med skolhälsovård, BUP och vårdcentraler där det framkom att rollerna mellan vårdcentralerna och BUP behöver tydliggöras. Det framkom även att aktörerna behöver samverka på ett bättre sätt för att individer inte ska behöver skickas runt mellan olika aktörer. Ett ytterligare möte kommer att hållas i december Förvaltningen uppger i sitt skriftliga svar att samverkan med BUP upplevs fungera väl på ledningsnivå. Däremot beskrivs BUP:s deltagande vid framtagande av samordnade individuella planer som ett utvecklingsområde. Samverkan med primärvården beskrivs som mycket bristfällig. Av förvaltningens skriftliga svar framgår att primärvården var inbjuden till 7

9 vårens samverkansgrupp men inte deltog. Av förvaltningens skriftliga svar framkommer inte vilken information avseende samverkan med BUP och primärvård som nämnden fått eller efterfrågat Vår bedömning Vår bedömning är att granskade nämnder i stort har beaktat revisionsrapportens rekommendationer, men att det finns vissa utvecklingsområden. Granskningen visar att flera nämnder inte har vidtagit åtgärder för att följa upp samverkan med BUP och primärvården. Samverkan följs i flera fall upp inom förvaltningen men har inte rapporterats till nämnderna. Mot bakgrund av detta anser vi att rekommendationen till nämnderna för förskola och grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd samt individ och familjeomsorg om att utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård kvarstår. 8

10 3. Granskning av strategisk kompetensförsörjning Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsen utarbetat ändamålsenliga åtgärder och strategier för att säkerställa chefsförsörjningen i kommunen Kommunstyrelsen Granskningens sammanfattande bedömning var att kommunstyrelsen i huvudsak utarbetat ändamålsenliga åtgärder och strategier för att säkerställa chefsförsörjningen i kommunen. I granskningen rekommenderades kommunstyrelsen att: Se över och utveckla de mätetal som används för uppföljning av fullmäktigemålet om att Kungsbacka ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Se över hur kommunens ledarskapspolicy implementeras i verksamheterna samt hur policyn ska följas upp. Säkerställa systematisk kartläggning och analys av befintlig chefskompetens och framtida chefsbehov. Säkerställa uppföljning av de initiativ som genomförs för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer. Efter genomförd granskning yttrade sig kommunstyrelsen över samtliga rekommendationer. I sitt svar på revisionsrapporten uppgav kommunstyrelsen bland annat att resultat från kommunens medarbetarenkät skulle användas för uppföljning av kommunfullmäktiges mål, att en ny HR-policy skulle utarbetas i syfte att samla nuvarande policys inom personalområdet i en riktlinje samt att rekryteringsprocessen för chefer skulle revideras för att få en tydligare koppling till kommunens ledarkriterier Uppföljning av vidtagna åtgärder I den ursprungliga revisionsrapporten framkommer att fyra olika mätetal användes för kommunfullmäktiges mål en attraktiv arbetsplats i budget Mätetalen var: Motiverad medarbetar index Jämställdhetsindex Andel i heltid Antal timavlönade omräknat till heltid I granskningen framkom att mätetalen vid intervjuer inte upplevdes återspegla måluppfyllelsen, bland annat då de inte berörde kvaliteten i ledarskapet. Därtill genomfördes medarbetarundersökningen bara vartannat år vilket bidrog till fördröjning i uppföljning och bristande kontinuitet. I budget 2017 har kommunfullmäktige antagit ett kompetensförsörjningsmål om att kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Till målet finns ett antal mätetal som utgår från kommunens medarbetarenkät, vilken sedan år 2016 genomförs årligen. Medarbetarenkäten mäter flera olika parametrar såsom medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, hållbart medarbetarengagemang samt index över medarbetarnas uppfattning av sin sociala arbetsmiljö. 9

11 I revisionsrapporten från 2015 framkom att kommunstyrelsen hade initierat ett strategiskt arbete med att säkerställa chefsförsörjning, exempelvis genom en ledarskapspolicy. I granskningen framkom dock att policyn inte följdes upp. Kommunledningskontoret uppger i sitt skriftliga svar att kommunens ledarskapspolicy implementerats genom ett antal ledarutvecklingsprogram såsom Utvecklande ledarskap, Leda i utveckling och Jag vill bli chef. Flera av programmen fanns också vid tiden för den förra granskningen men hade då inte följts upp med hänvisning till att de var ännu pågående eller nystartade. Kommunledningskontoret uppger i sitt skriftliga svar att man följer upp policyn genom att följa antalet chefer som genomgått utvecklingsprogrammen. I kommunens årsredovisning 2016 framkommer att 175 chefer deltog i programmet Leda i utveckling under året. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram en övergripande HRpolicy med underliggande struktur. Av protokollet framgår att flera av kommunens nuvarande policys inom HR-området ska ingå i den nya policyn. I sitt svar på de skriftliga frågorna uppger kommunledningskontoret att HR-avdelningen under hösten 2017 kommer att träffa samtliga förvaltningar för dialog och strukturerade intervjuer kring hållbart ledarskap. Frågorna kommer att beröra inventering av framtida kompetensbehov av chefer samt hur kommunen skapar förutsättningar får ett hållbart ledarskap. Utifrån detta kommer strategier tas fram för att kunna stödja förvaltningarna och behålla de chefer som redan finns i kommunen. För att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer har förvaltningen genomfört ett antal initiativ. Exempelvis stödjer rekryteringscentrum samtliga processer och urvalsmoment av chefer sedan hösten Förvaltningen har även förändrat urvalskriterierna för kandidater till orienteringsprogrammet Jag vill bli chef. För att mäta insatserna följer förvaltningen index för hållbart medarbetarengagemang, där chefers resultat kan redovisas separat. Förvaltningen uppger att mätningarna visar att chefer har ett högre index än medarbetarna Vår bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen i stort har beaktat revisionsrapportens rekommendationer. 10

12 4. Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv Granskningen syftade till att bedöma om nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning och nämnden för funktionsstöd säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan får en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Granskningens sammanfattande bedömning var att gymnasie- och vuxenutbildningen i huvudsak säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan får en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. I granskningen rekommenderades nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning att: Tillse att det finns rutiner som beskriver samtliga aktiviteter gymnasiesärskolorna genomför som syftar till att på ett individanpassat sätt förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Säkerställa att gymnasiesärskolornas rutiner samt roll- och ansvarsfördelning är uppdaterade utifrån studie- och yrkesvägledarens uppdrag. Följa upp vad som framkommit angående svårigheterna att ta fram platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom kommunens verksamheter och i samverkan med andra nämnder säkerställa att APL kan erbjudas till samtliga elever. Säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta. Säkerställa att roller och ansvar avseende samverkan mellan gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet tydliggörs och dokumenteras. Säkerställa att elever följs upp efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med samverkansavtalet inom Göteborgsregionen (GR). I sitt svar på revisionsrapporten redogjorde nämnden för åtgärder kopplat till samtliga rekommendationer. Nämnden uppgav bland annat att ett arbete med att upprätta rutiner påbörjats och att förvaltningen skulle säkerställa att det finns APL-platser att erbjuda samtliga elever Uppföljning av vidtagna åtgärder I maj 2016 fick nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning information om uppdaterade rutiner för vilka aktiviteter som ska genomföras för att förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Exempel på aktiviteter är APL och studie- och yrkesvägledning. Tillsammans med studie- och yrkesvägledningen har ett årshjul utarbetats som tydliggör studie- och yrkesvägledarens (SYV:s) uppdrag, både för det nationella programmet på Elof Lindälvs gymnasium och det individuella programmet på Aranäsgymnasiet. Av årshjulet framkommer exempelvis att SYV är med på föräldramöten, kartläggningssamtal och avslutningssamtal. 11

13 Förvaltningen uppger i svaret på de skriftliga frågorna att elever på de nationella programmen oftast kan erbjudas 22 veckors APL. I vissa fall där det funnits specifika behov har kommunen inte kunnat erbjuda APL. Förvaltningen har en APL-grupp som träffas varannan vecka för en avstämning om platser. I gruppen ingår yrkeslärare, handledare, APL-utvecklare och SYV. Förvaltningen uppger att man har täta kontakter med arbetsplatserna som har APL och samarbetar med andra gymnasieprogram såsom fordons- och restaurangprogrammet för att finna APL-platser. Rutinerna finns inte dokumenterade. I kommunbudget 2017 har kommunfullmäktige gett ett direktiv om att samtliga förvaltningar ska ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. I nämnden för gymnasie- och vuxenutbildnings delårsrapport 2017 framkommer att förvaltningen leder arbetet med att samordna praktikplatser i kommunen. Enligt delårsrapporten kommer processen att ses över under hösten 2017 med syfte att utveckla och effektivisera kommunens praktiksamordning. Förvaltningen har upprättat rutiner i samverkan med daglig verksamhet i syfte att tydliggöra roller och ansvar. Rutinerna har sammanställts i två separata processbeskrivningar, en för varje gymnasiesärskola. Vid kartläggning av behov och förmågor hos elever deltar personal från daglig verksamhet tillsammans med mentor och studie- och yrkesvägledare. Inför att eleven ska avsluta sin gymnasieutbildning genomförs ett samverkansmöte mellan skolan och med daglig verksamhet för att gå igenom elevens placering. I svaret på de skriftliga frågorna uppger förvaltningen att man tidigare genomfört en årlig systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. Förvaltningen uppger att man inom GR beslutat att inte längre genomföra uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. Detta med hänvisning till sekretesskäl och att Arbetsförmedlingen inte velat lämna ut uppgifter. Vi har tagit del av ett mail från GR till förvaltningen där det framgår att kravet på uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskoleutbildning kommer att tas bort från nuvarande samverkansavtal Nämnden för funktionsstöd Granskningens sammanfattande bedömning var att gymnasie- och vuxenutbildningen i huvudsak säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan får en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. I granskningen rekommenderades nämnden för funktionsstöd att: Säkerställa att roller och ansvar avseende samverkan mellan gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet tydliggörs och dokumenteras. Följa upp bristen på stöd i arbetslivet som påtalats för gymnasiesärskoleelever efter avslutad skolgång. I sitt svar på revisionsrapporten 5 uppgav förvaltningen att rutiner avseende samverkan med gymnasiesärskolan kompletterats. Förvaltningen uppgav också att en plan bör utformas för uppföljning efter avslutad skolgång. 5 Revisionsrapporten har besvarats av förvaltningen i en upprättad tjänsteskrivelse som inte behandlades i nämnden. 12

14 Uppföljning av vidtagna åtgärder Förvaltningen har dokumenterat roller och ansvar mellan daglig verksamhet och gymnasiesärskolorna i två separata processbeskrivningar, en för varje gymnasiesärskola. Anledningen till de olika rutinerna är att eleverna vid en av gymnasieskolorna har mer omfattande behov av stöd. För dessa elever tas ofta en direktkontakt med socialsekreterare som utreder rätten till daglig verksamhet utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vid det andra gymnasiet sammankallar gymnasiesärskolan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialsekreterare och personal från daglig verksamhet till ett möte. Syftet med mötet är dels att fånga upp de elever som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, dels att göra en kartläggning av hur det fungerat på praktikplatsen. I den ursprungliga revisionsrapporten framkom att flera av de intervjuade, både på gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet, menade att det fanns problem i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Bristen på stödstruktur i form av handledare resulterade ibland i att elever som med stöd hade kunnat klara ett vanligt arbete istället blev aktuella för daglig verksamhet. Enhetschef för daglig verksamhet uppger att elever som är aktuella för ett ordinarie arbete direkt efter gymnasiesärskolan skrivs in på Arbetsförmedlingen. För de som behöver mer tid finns det tre nivåer inom daglig verksamhet som gradvis förbereder deltagarna för arbetsmarknaden: Daglig verksamhets egna grupper i egna lokaler. Så kallad utflyttad verksamhet där deltagarna exempelvis utför servicetjänster på stadshuset med stöd av personal från daglig verksamhet. Individuell praktikplats ute på en ordinarie arbetsplats med stöd av personal från den organisationen. När arbetskonsulent kan konstatera en arbetsförmåga hos deltagaren kontaktas Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Enhetschefen för daglig verksamhet uppger att det rör det sig om ett fåtal personer per år som går från daglig verksamhet till ett ordinarie arbete. De som gör det har ofta förberetts för arbetslivet under en längre tid och är inte i så stort behov av stöd i arbetslivet, varför enhetschefen upplever att det idag inte finns någon brist på stöd i arbetslivet Vår bedömning Vår bedömning är att nämnderna i stort har beaktat revisionsrapportens rekommendationer, men att det finns utvecklingsområden. Nämnden gör gymnasie- och vuxenutbildning har i vissa fall inte kunnat erbjuda 22 veckors APL till elever på de nationella programmen med specifika behov. Utifrån detta bedömer vi att rekommendationen om att nämnden ska säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta kvarstår. 13

15 5. Uppföljning av kartläggningen avseende arbetet med barnkonventionen och jämställdhet Kommunrevisionen genomförde under 2015 en övergripande kartläggning av hur kommunstyrelsen och ett antal nämnder arbetar med barnkonventionen och jämställdhet. Resultatet av kartläggningen dokumenterades i Årlig granskning av verksamheten Utifrån kartläggningen lämnades inga rekommendationer. Inom ramen för föreliggande uppföljning har en uppföljning genomförts av iakttagelserna från 2015 samt hur arbetet med jämställdhet och barnkonventionen utvecklats i kommunen. Den föreliggande uppföljningen avser hur arbetet inom dessa områden bedrivs i stort inom kommunen Kommunens arbete med barnkonventionen och jämställdhet I den övergripande kartläggningen 2015 framkom att förvaltningarna i olika omfattning arbetade med barnkonventionen. En del förvaltningar arbetade aktivt med barnkonventionen medan andra förvaltningar arbetade med frågorna i mindre omfattning. Kartläggningen visade att en utmaning i arbetet med barnkonventionen var att utarbeta verktyg för dialog med barn och unga. Vid tiden för kartläggningen pågick ett förvaltningsgemensamt arbete med att utarbeta ett verktyg för dialog kallat Åsiktsmaskinen. Kartläggningen visade att det vid förvaltningen för fritid och folkhälsa 6 fanns en utvecklingsledare för barnkonventionen. Utvecklingsledaren ansvarade för utveckling, utbildning och uppföljning avseende arbetet med barnkonventionen i kommunen. I de skriftliga svaren från förvaltningarna i samband med kartläggningen framkom att arbetet med barnkonventionen i kommunen skulle bli mer effektivt om tjänsten som utvecklingsledare var centralt placerad i kommunorganisationen. Vad gäller jämställdhetsarbetet visade den övergripande kartläggningen 2015 att förvaltningarna i olika omfattning arbetade med jämställdhetsfrågor. Arbetet med jämställdhet utgick bland annat från kommunfullmäktiges policy för jämställdhet. I policyn framgår att Kungsbacka ska vara en kommun där kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Vidare ska genusperspektivet finnas med vid all planering och i alla beslut Uppföljning utifrån kartläggningen avseende barnkonventionen Förvaltningarnas arbete med barnkonventionen utgår från kommunfullmäktiges policy för barnkonventionen (2014). Till policyn finns en handlingsplan som bland annat innehåller åtta mål för barnrättsarbetet. Vid intervju med utvecklare för barnkonventionen framgår att det ska påbörjas ett arbete med att revidera policyn och handlingsplanen under Utvecklare för barnkonventionen är placerad vid Folkhälsoenheten på förvaltningen för kultur och fritid. Enligt utvecklaren arbetar förvaltningarna fortsatt i olika omfattning med barnkonventionen. En del förvaltningar, till exempel förvaltningen för teknik har utarbetat riktlinjer för hur verksamheten ska beakta barnkonventionen i olika projekt vilket är i linje med målen för barnrättsarbetet. Därtill arbetar förvaltningen för individ- och familjeomsorg med att etablera 6 Nuvarande förvaltningen för kultur och fritid. 14

16 ett barnrättsperspektiv i verksamheten. Enligt utvecklaren är det en utmaning att styra, följa upp samt skapa en sammanhållen översikt över förvaltningarnas arbete med barnkonventionen. Utvecklaren arbetar med att införa barnrättsombud på varje förvaltning. Barnrättsombuden ska bland annat driva och inventera förvaltningarnas arbete med barnkonventionen. I nuläget finns inga barnrättsombud på förvaltningarna. Enligt handlingsplanen till kommunfullmäktiges policy för barnkonventionen ska barnrättsarbetet i kommunen följas upp vartannat år. Den senaste uppföljningen utifrån handlingsplanen avser åren och färdigställdes under april Vid intervju med utvecklaren framgår att uppföljningen för åren senarelagts för att avse åren Detta på grund policyn och handlingsplanen ska revideras under Av uppföljningen för åren framgår bland annat att det behövs en gemensam syn i kommunen på varför barns rättigheter är viktigt och tydliggöra inom vilka områden barns rättigheter bör beaktas. Därtill framgår att det är ett utvecklingsområde för flera förvaltningar att arbete mer strukturerat med barnrättsfrågor och kunskapshöjande insatser. Enligt uppföljningen visar egna mätningar att beslutsfattare känner till barnkonventionen, men inte dess innehåll samt hur detta ska överföras till praktiskt arbete. Utifrån intervjun med utvecklaren för barnkonventionen framgår att det fortsatt är en utmaning att utarbeta och tillämpa verktyg för dialog med barn och unga. I uppföljningen av barnkonventionen framgår att fler förvaltningar än tidigare efterlyser ungas åsikter. Enligt utvecklaren sker det olika former av dialog med barn och unga i verksamheten, till exempel klassråd, skolmatforum, ungdomsråd och ungdomsnämnd. Kvaliteten och omfattningen på dessa dialoger varierar dock enligt utvecklaren. Utvecklaren ska tillsammans med representanter från kommunledningskontoret påbörja ett arbete med att se över formerna för invånardialog vilket inkluderar dialogen med barn och unga. Ett ytterligare utvecklingsområde kopplat till dialoger med barn och unga är enligt utvecklaren att tillse att målgruppen får gehör för de åsikter som framkommer i dialogerna. Utvecklaren för barnkonventionen arrangerar årligen en barnrättsdag för nyanställda på förvaltningarna. Vidare genomförde utvecklaren enligt uppgift en utbildning för förtroendevalda politiker i kommunfullmäktige under Kommunfullmäktige har även erbjudits en ny utbildning under För att utveckla förvaltningarnas arbete med barnkonventionen uppger utvecklaren att barnrättsarbetet bör inkluderas i den ordinarie styrmodellen. Enligt utvecklaren skulle detta utveckla styrningen och underlätta uppföljningen av arbetet. Därtill uppger utvecklaren att förvaltningarnas arbete med barnkonventionen genom detta inte lika lätt skulle kunna nedprioriteras vilket i viss omfattning sker idag. Utvecklaren arbetar med att etablera barnrättsperspektivet i kommunens projektmallar och i olika strukturer i beslutsprocessen. Vidare skulle arbetet med barnkonventionen enligt utvecklaren få större genomslag i förvaltningarna om tjänsten var placerad centralt i kommunorganisationen. Enligt utvecklaren är arbetet med barnkonventionen beroende av enskilt engagemang hos vissa medarbetare. Om dessa medarbetare slutar stannar arbetet med barnkonventionen upp enligt utvecklaren. 15

17 Uppföljning utifrån kartläggningen avseende jämställdhet Förvaltningarnas arbete med jämställdhet utgår bland annat från kommunfullmäktiges policy för jämställdhet (2008) Enligt uppgift genomförde det en översyn av policyn under Översynen föranledde inga revideringar av policyn. Det finns ingen medarbetare i kommunen som arbetar med att styra och följa upp jämställdhetsfrågor på en förvaltningsövergripande nivå vilket är ett utvecklingsområde enligt intervjuad utvecklingsledare för skolutveckling. Utvecklingsledaren för skolutveckling vid förvaltningen för förskola och grundskola arbetar med jämställdhetsfrågor i den egna förvaltningen men bistår i viss omfattning även andra förvaltningar med jämställdhetsarbetet. Enligt utvecklingsledaren finns inga medarbetare på förvaltningarna som har särskilt ansvar för jämställdhetsfrågor. En framgångsfaktor i jämställdhetsarbetet är enligt utvecklingsledaren att det bedrivs ett förvaltningsövergripande arbete som styrs, koordineras och följs upp vilket i nuläget sker i liten omfattning. Exempel på nuvarande förvaltningsövergripande arbete uppges vara olika former av festivaler såsom festivalen för mänskliga rättigheter Queer up och filmfestivalen för mänskliga rättigheter som arrangeras vart tredje år. Enligt utvecklingsledaren är kommunfullmäktiges policy för jämställdhet inte ett aktivt styrdokument i verksamheterna och kännedomen om policyn är låg. Det uppfattas till exempel som otydligt i verksamheterna vad som avses med genusperspektivet i policyn mot bakgrund av att det saknas en tydlig definition. Utvecklingsledaren uppger att det finns ett behov av att se över och tydliggöra policyn. Utöver kommunfullmäktiges policy för jämställdhet finns bland annat riktlinjer för jämlikhet och jämställdhet samt nationella jämställdhetsmål som ska styra jämställdhetsarbetet i kommunen. I riktlinjer för jämlikhet och jämställdhet beskrivs på en övergripande nivå hur jämlikhets- och jämställdhetsarbetet ska bedrivas utifrån bland annat arbetsförhållanden, lönebildning, rekrytering och kompetensutveckling. Det sker enligt utvecklingsledaren ingen samlad förvaltningsövergripande uppföljning av arbetet med jämställdhet i kommunen vilket uppges vara ett utvecklingsområde. Vissa förvaltningar såsom kultur och fritid samt förskola och grundskola följer enligt uppgift upp utvalda delar kopplat till jämställdhet. Därtill arbetar HR-avdelningen vid kommunledningskontoret med att till exempel försöka anställa medarbetare utifrån det underrepresenterade könet. Vidare arbetar HR-avdelningen med könsuppdelad statistik samt möjligheten att få arbeta heltid. I den centrala samverkansgruppen 7 har det därtill utarbetats en åtgärdsplan för att främja jämlikhet och jämställdhet i kommunen. Vid intervju med utvecklingsledaren framgår att förvaltningarna fortsatt i olika omfattning arbetar med jämställdhetsfrågor. Det saknas ett strukturerat arbetssätt för hur förvaltningarna ska arbeta med jämställdhet vilket uppges vara ett utvecklingsområde. Vissa förvaltningar såsom till exempel förvaltningen för teknik, förskola och grundskola samt gymnasie- och vuxenutbildning uppges arbeta mer med jämställdhet än andra förvaltningar men arbetet är i stort beroende av enskilda medarbetares engagemang. För att öka kunskapen om jämställdhet krävs enligt utvecklingsledaren mer utbildning samt en tydligare styrning och uppföljning av arbetet. Vidare bör jämställdhetsarbetet enligt utvecklingsledaren på ett tydligare sätt inkluderas i det befintliga systematiska kvalitetsarbetet. 7 Den centrala samverkansgruppen (CSG) består av representanter från arbetsgivaren och fackliga organisationer. I CSG förs en dialog koppla till utveckling, hälsa och arbetsmiljö. 16

18 Därtill bör begrepp kopplat till jämställdhet tydliggöras, till exempel genusperspektivet och jämlikhet Vår bedömning Uppföljningen av arbetet med barnkonventionen och jämställdhet visar att förvaltningarna fortsatt arbetar med dessa frågor i varierande omfattning. Det saknas ett strukturerat arbetssätt för hur förvaltningarna ska arbeta med barnkonventionen och jämställdhet. Vidare visar uppföljningen att de aktiviteter som sker i stor omfattning är beroende av enskilda medarbetares engagemang. Vid ett sådant arbetssätt finns en risk för att arbetet inte bedrivs kontinuerligt utan istället genomförs ad-hoc. Vi kan konstatera att det är ett utvecklingsområde att skapa ett mer strukturerat arbetssätt kopplat till barnkonventionen och arbetet med jämställdhet. Kartläggningen 2015 visade att det var en utmaning att utarbeta verktyg för dialog med barn och unga. Uppföljningen visar att detta fortsatt är ett utvecklingsområde. Enligt kommunfullmäktiges handlingsplan för barnkonventionen ska kommunen bland annat arbeta med artikel tolv i konventionen där det framgår att alla barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Detta ska enligt handlingsplanen ske genom att utveckla inflytandeforum för barn och unga. Utifrån uppföljningen kan vi konstatera att det ska påbörjas ett arbete med att se över formerna för invånardialog vilket inkluderar dialogen med barn och unga. Vi noterar dock att samma utmaningar kvarstår i nuläget kopplat till dialog med barn och unga som under Vad gäller arbetet med jämställdhet visar uppföljningen att kommunfullmäktiges policy inte är ett aktivt styrdokument samt att kännedomen om policyn är låg i verksamheterna. Vidare framgår att det finns ett behov av att se över och tydliggöra policyn samt begrepp kopplat till jämställdhetsarbetet. Vi noterar att policyn är från

19 6. Slutsatser Syftet med uppföljningen har varit att bedöma hur berörda nämnder arbetat vidare utifrån de rekommendationer kommunrevisionen lämnade i 2015 års revisionsrapporter. Vår sammanfattade bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna i stort har vidtagit åtgärder utifrån rekommendationerna. Utifrån uppföljningen kan vi dock konstatera att de utmaningar kopplat till barnkonventionen och jämställdhetsarbetet som identifierades i kartläggningen 2015 fortsatt kvarstår. Vidare noterar vi att det saknas ett strukturerat arbetssätt för hur förvaltningarna ska arbeta med dessa frågor. Kommunrevisionen kommer fortsatt att följa hur förvaltningarna arbetar med barnkonventionen och jämställdhet. Utifrån uppföljningen kvarstår följande rekommendationer som lämnades i 2015 års granskningar: Vi rekommenderar nämnderna för förskola och grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd samt individ och familjeomsorg att utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård. Vi rekommenderar nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning att säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta. Göteborg den 23 oktober 2017 Ludwig Reismer Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Elin Mausén Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor och kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 18

20 Bilaga 1 - Källförteckning Intervjuade funktioner Telefonintervju med tillförordnad chef för folkhälsoenheten, förvaltningen för kultur och fritid, Telefonintervju med tillförordnad gymnasiechef, förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildning, Telefonintervju med enhetschef daglig verksamhet, förvaltningen för individ och familjeomsorg, Intervju med utvecklingsledare för barnkonventionen, förvaltningen för kultur och fritid, Intervju med utvecklingsledare för skolutveckling, förvaltningen för förskola och grundskola, Dokumentförteckning Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga Deltagarlista utbildningsdag om psykisk hälsa Förvaltningen för förskola och grundskolas svar på skriftliga frågor (Dnr framgår ej) Förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildnings svar på skriftliga frågor (Dnr framgår ej) Förvaltningen för individ och familjeomsorgs svar på skriftliga frågor (Dnr IF/2016:17) Förvaltningen för kultur och fritids svar på skriftliga frågor (Dnr FH/2017:48) Kommunbudget 2017 (Kommunfullmäktige ) Kommunbudget 2018 (Kommunfullmäktige ) Kommunledningskontorets svar på skriftliga frågor (Dnr KS/2017:498) Nämnden för fritid och folkhälsas delårsrapport per augusti 2017 Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott SIP-statistik, förvaltningens sammanställning av utvecklingen Styrdokument för En dörr in (Kommunstyrelsen 221/04) 19

21 Överenskommelse om samverkan. Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och strategisk nivå. Beslutad på strategisk nivå Övergripande plan för elevhälsans organisation och arbete vid Kungsbacka kommuns gymnasieskolor Granskning av strategisk kompetensförsörjning Kommunledningskontorets svar på skriftliga frågor (Dnr KS/2017:471) Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunens årsredovisning 2016 Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv Förvaltningen för individ och familjeomsorgs svar på skriftliga frågor (Dnr FS/2015:138) Förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildnings svar på skriftliga frågor (Dnr saknas) Kommunbudget 2017 (Kommunfullmäktige ) Processbeskrivning för elever från Elof Lindälv som bedöms vara i behov av daglig verksamhet efter avslutad skolgång Rutin för samverkan med Aranäsgymnasiet (odaterad) Rutin för elevens väg mot yrkeslivet (odaterad) Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildnings delårsrapport 2017 Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildnings protokoll Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildnings protokoll Årshjul för studie- och yrkesvägledning på Elov Lindälvs gymnasium (odaterat) Årshjul för studie- och yrkesvägledning på individuella programmet på Aranäsgymnasiet (odaterad) Kartläggning av arbetet med barnkonventionen och jämställdhet Policy för barnkonventionen (KF ) Policy för jämställdhet (KF ) Riktlinjer för jämlikhet och jämställdhet (Kommunledningskontoret ) 20