LYCKEBYÅN Recipientkontroll 2005

Transkript

1 LYCKEBYÅN Recipientkontroll 2005 Yggerydssjön Foto: Martina Lönnbom på uppdrag av Lyckebyåns vattenförbund

2 Del I: Bakgrund samt redovisning av den fysikalisk-/kemiska provtagningen inklusive utvärdering Martina Lönnbom Del II: Botten- och littoralfauna, undersökningar och utvärdering Lena Vought Del III: Växtplanktonundersökningar och utvärdering Gertrud Cronberg Del IV: Elfiske, undersökning och utvärdering Thomas Lennartsson

3 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 SAMMANFATTNING Fysikalisk-/kemisk utvärdering 2005 var den stora stormens år som ägde rum den 8-9 januari i södra Sverige. I övrigt kunde året räknas till en serie varma år som sedan 1988 bara hade ett avvikande år nämligen Nederbördsmängden för hela året låg 12 % under normalvärdet i Ronneby men 3 % över normalvärdet i Växjö. Det var en relativt torr vår och höst. Flödesmässigt började året med ett relativt högt flöde som i medeltal låg på 12 m 3 /s i januari vid mätpunkten i Mariefors. Februari och mars sjönk flödet lite till månadsmedelvärden mellan 8 och 9 m 3 /s för att uppnå årets maxvärde i april med 14,8 m 3 /s. Det maximala dygnsflödet noterades också i april med 18,2 m 3 /s (8/4). Lägsta månadsmedelvärde beräknades för oktober månad med 0,599 m 3 /s och lägsta dygnsflödet registrerades den 21 oktober med 0,433 m 3 /s. Medelvattenföringen för hela 2005 var 4,98 m 3 /s vilket är tydligt lägre än medelvärdet de senaste 10 åren, som beräknades till 6,4 m 3 /s. Medelvattenföringen år 2004 var 5,72 m 3 /s. Fosfortillståndet i Lyckebyån bedömdes ligga i klass 2, måttligt höga halter uppströms Emmaboda och som klass 3 i de övriga provpunkterna utom i tillflödet Lillån som också hamnade i klass 3. Bedömningen år 2004 föll ut på liknande sätt med en liten försämring i biflödet som passerar sjön Törn. Årstransportmängden för totalfosforn var ,5 ton vilket är lite högre än året innan (4,3 ton). Kvävetillståndet bedömt utifrån årsmedelvärdena gav i princip samma bild med bedömningen klass 2 uppströms och klass 3 respektive 4 nedströms Emmaboda. I jämförelse med året innan klassificerades två punkter en klass lägre (nedströms Emmaboda, klass 3 till klass 4, och provpunkt Linnefors, klass 2 till klass 3). Årstransportmängden för kväve var ,8 ton vilket var lägre än året innan (153,8 ton). Försurningskänsligheten som mäts i form av alkaliniteten bedömdes till klass 1 (mycket god buffertkapacitet) med halter över 0,20 mekv/l i 13 av 18 provpunkter och till klass 2 (god bufferkapacitet) i 5 provpunkter. Året innan hamnade 15 provpunkter i klass 1 och 3 punkter i klass 2. Bedömningen med avseende på årsmedelvärdena av ph-värdet utföll på liknande sätt. 16 provpunkter bedömdes vara nära neutralt dvs. klass 1, en provpunkt hamnade i klass 2, svagt surt och provpunkten uppströms Löften klassificerades som klass 3, måttligt surt. Metallhalterna i vattnet hamnade i klass 2 i samtliga provpunkter för arsenik, kadmium och koppar. Blyhalterna bedömdes ligger i klass 3 i fyra punkter, klass 4 i en punkt (Målaregården-Västraby) och i klass 2 i provpunkten Lyckeby. Zinkvärdena låg I

4 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 i klass 1 i 4 punkter av de 6 undersökta och i klass 2 i 2 provpunkter. Denna bedömning av metallhalterna är exakt densamma som för år Syretillståndet var sämst i biflödet uppströms sjön Törn med lägsta halter under 3 mg/l. I övrigt låg 61 % (11 punkter) över 7 mg/l (klass 1) med sina lägsta värden och 4 provpunkter bedömdes att vara måttligt syrerika, dvs. klass 2. Därmed var situationen lite gynnsammare än år Halten totalorganiskt kol var nästan i samtliga provpunkter mycket högt och låg utom i tre punkter på värden över 16 mg/l Den sammanlagda årstransportmängden vid mynningen var ton vilket är lite lägre än året innan (3 562 ton). Ljusförhållandena i ån mäts med hjälp av färgtalet och grumligheten. Färgtalet är proportionellt med halten organiskt material och var också för år 2005 mycket högt med värden över 100 i nästan samtliga provpunkter dvs. bedömdes som klass 5. Grumligheten är den enda parametern som har påverkats av stormen. Grumligheten år 2005 låg nämligen i samtliga provpunkter i klass 5, starkt grumligt vatten med värden mellan 8 och 13. År 2004 låg värdena mellan 2 och 5 utom uppströms Löften där värdet i medeltal var 7. Orsaken till de högre grumlighetsvärdena kan säkert härledas till att marken på grund av stormen har varit mer utsatt för erosion dvs. mer material har spolats med vid nederbörd och hamnat i ån. Klassificeringen med avseende på klorofyll gav klass 2 för Getasjön klass 3 för sjön Törn, Kyrksjön och Västersjön. Året innan klassificerades Kyrksjön en klass sämre nämligen som klass 4. De övriga sjöarna hamnade i samma klass som år Bottenfauna Trådalger som var vanligt förekommande på station 5 och station 6 vid 2004 års provtagning hade minskat i förekomst. Detta medförde att de olika indexen har haft en positiv uppgång för dessa två stationer från 2004 till Gör man en jämförelse med tidigare år kan man dock notera att station 5 har haft en neråtgående trend den senaste femårsperioden, både avseende antal taxa och Surhetsindexet. Årets resultat för de övriga vattendragen visade inte på några större förändringar jämfört med tidigare år. Vissa index hade ökat något och andra hade minskat något. Station 54 hade ett lågt Surhetsindex (2) samt lågt värde för Danskt faunaindex (4) inte helt olikt tidigare år. På station 16b samt station 6 fanns det Ibisia marginata som är upptagen som DD, rödlistad pga kunskapsbrist. En del ovanliga arter som skalbaggen Stenelmis canaliculata återfanns på stationerna 5, 12 och 16b, och nattsländan Chimarra marginata återfanns på station 16b samt station 14. På station 12 fångades ett par små kräftor i det kvalitativa provet. Station 5, Lyckeby vid riksväg 25, hade återhämtat sig en del från nedgången Antalet taxa var fortfarande lågt, 24 jämfört med 25 året innan. Övriga index visade på en uppåtgående trend. Övriga vattendrag visade inte på några större förändringar II

5 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 jämfört med tidigare år. I årets undersökning var det station 5 som hade det lägsta antal individer med endast 330 ind/m 2. Station 54, som dominerades av knottlarver, hade högst individantal, 2549 ind/m 2. Övriga stationer varierade mellan ind/m 2. Flest taxa återfanns på station 16b med totalt 33 taxa. Artfattigast var station 54 med endast 15 taxa. Shannons diversitetsindex (H') som är ett mått på mångformigheten, nådde upp till de förväntade värdena för regionen (den vågräta linjen, >1,97) för sju av de åtta vattendragen. Av dessa var det endast station 16b som låg betydligt över de förväntade värdena. Station 54 hade värden som var lägre än förväntat, vilket tyder på en viss störning. J-jämnhetsindexet, som är ett mått på hur jämnt fördelade de olika taxa är, låg relativt högt för de flesta stationerna. Station 54 avvek från de övriga med ett lägsta värde på 0,29 vilket beror på att 81 % av bottenfaunan bestod av knottlarver. Samtliga vattendrag hade ett ASPT-indexet, som nådde upp till den nivå man kan förvänta sig för opåverkade vattendrag i regionen. Värdena varierade inte speciellt mycket, högst var station 8 med ett värde på 6,41 och lägst låg station 54 med ett värde på 5,00. Danskt Faunaindex (DFI) belyser belastningen av näringsämnen och/eller organiskt material. Den vågräta linjen visar jämförelsevärden för boreonemorala regionen från opåverkade vattendrag. Station 54 fick ett värde 4, vilket ligger under det förväntade värdet 5 för regionen. För Surhetsindexet (SI) är det förväntade bakgrundsvärdet 6 för opåverkade vattendrag och sjöar i regionen. Station 5 och 8 fick värdet 4 i årets undersökning och station 54 fick värdet 2 vilket är lägre än förväntat för opåverkade vatten. Övriga vattendrag låg på gränsen för eller över bakgrundsvärdet. Växtplankton Rapportdelen med sammanställning och utvärdering av växtplanktonprovtagningen utgår i år på grund av felaktigt utförd provtagning. Elfiske Vid elfisket fångades sammanlagt sex olika fiskarter på de tre lokalerna som ingår i programmet. Lokalerna är Målaregården-Västraby, Viökvarn och Mariefors. De fiskearter som fångades var abborre, mört, lake, gädda, benlöja och öring. Öring fångades både vid Viökvarn och Mariefors. Singalkräfta erhölls på två lokaler. III

6 Del I Bakgrund samt redovisning av den fysikalisk-/kemiska provtagningen inklusive utvärdering Martina Lönnbom

7 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING VATTENUTNYTTJANDE INOM LYCKEBYÅNS AVRINNINGSOMRÅDE LUFTTEMPERATUR OCH NEDERBÖRD VATTENFÖRING FOSFOR OCH KVÄVE SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN LJUSFÖRHÅLLANDEN FÖRSURNING METALLER I VATTEN KLOROFYLL I VATTEN BAKGRUND LYCKEBYÅNS VATTENFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL SAMMANSTÄLLNING AV MILJÖMÅL AVRINNINGSOMRÅDE ALLMÄNT BESKRIVNING MARKANVÄNDNING BEFOLKNING VATTENUTNYTTJANDE PROVTAGNINGSPUNKTER KOMMENTAR TILL PROVTAGNINGSPROGRAM METODIK ALLMÄNT PROVTAGNINGSFÖRFARANDE ANALYSMETODER VATTENFÖRING BERÄKNING AV TRANSPORTMÄNGDER RESULTAT LUFTTEMPERATUR OCH NEDERBÖRD VATTENFÖRING FYSIKALISKA OCH KEMISKA UNDERSÖKNINGAR Kommentarer till provtagningar och analysresultat Näringsämnen/eutrofiering Syretillstånd och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhet/försurning Metaller i vatten Klorofyll i vatten REFERENSER BILAGEFÖRTECKNING DEL I...42 Rapport 2005 (1) 0

8 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL SAMMANFATTNING På uppdrag av Lyckebyåns vattenvårdsförbund har HS Miljölab AB utfört recipientkontrollen i Lyckebyån år HS Miljölab ingår sedan den 15 september 2005 i företaget Eurofins i Sverige AB. Martina Lönnbom, Lönnbom VA-teknik AB har skrivit del I innehållande allmänna uppgifter samt en sammanställning och utvärdering av den fysikaliska och kemiska undersökningen. Lena Vought, EA International, är författare till del II där undersökning och utvärdering av botten- och littoralfauna redovisas. Gertrud Cronberg ansvarar för del III, växtplanktonundersökningar och utvärdering. Resultaten av elfisket rapporteras i del IV av Thomas Lennartsson, Hushållningssällskapet i Blekinge-Kalmar-Kronoberg. 1.1 Vattenutnyttjande inom Lyckebyåns avrinningsområde Vatten från Lyckebyån används idag av fyra vattenverk (Kosta, Emmaboda, Lindås och Lyckeby) i Lessebo, Emmaboda och Karlskrona kommun. Sammanlagt uppgick det genomsnittliga vattenuttaget per dygn till m 3 varav det största uttaget skedde i Lyckeby med m 3 /d i genomsnitt år Samtidigt utnyttjas Lyckebyån som recipient för reningsverk och dagvatten. Den sammanlagda kommunala avloppsvattenmängden som släpptes ut under 2005 var m 3 motsvarande m 3 per dygn. Från reningsanläggningen vid Åfors glasbruk släpptes m 3 år Dagvattenutsläppet från våtmarken vid ITT Flygt AB uppgick till totalt m 3 år 2005 motsvarande m 3 /dygn. Utsläppsmängderna för år 2005 avseende totalkväve och totalfosfor från reningsverken och ITT Flygt till Lyckebyån kunde beräknas till 25,3 ton totalkväve per år och 0,52 ton totalfosfor per år. Årsmängden för organiskt material mätt som COD Cr var 74,6 ton och mätt som BOD 7 18,2 ton. 1.2 Lufttemperatur och nederbörd 2005 var Den stora stormens år som ägde rum den 8-9 januari. I övrigt kunde året räknas till de varmare åren som sedan 1988 bara har ett undantag nämligen Medeltemperaturen i Bredåkra (Ronneby) var 7,4 grader vilket var 0,6 grader högre än normalt. Vid meteorologiska stationen i Hoby nära Ronneby uppmättes årets nederbörd till 553 mm vilket är 12 % lägre än normalvärdet 626 mm. I Växjö låg årsnederbörden däremot med 674 över 653 mm som är normalvärdet dvs. medelvärdet för åren 1961 till Vattenföring År 2005 började med ett relativt högt flöde i genomsnitt för januari nämligen 12,0 m 3 /s och sjönk sedan lite i februari och mars för att öka till årets maximala flödesmängd i Rapport 2005 (1) 1

9 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I april, där månadsmedelvärdet låg på 14,8 m 3 /s. Högsta vattenföringen i mätstationen vid Mariefors uppnåddes i april med 18,2 m 3 /s. Lägsta vattenföringen kunde uppmätas i oktober med ett medeltal för hela månaden på 0,599 m 3 /s och det lägsta dygnsvärdet på 0,433 m 3 /s registrerades den 21 oktober. Medelvattenföringen för hela året var 4,93 m 3 /s ( m 3 /d) vilket är lägre än medelvärdet för perioden 1995 till 2005 som låg på 6,4 m 3 /s. 1.4 Fosfor och kväve Undersökningarna visar att år 2005 det var kväve-fosforbalans i en av sjöprovtagningspunkterna, nämligen sjön Törn, med ett värde på 16,7. I Getasjön, Kyrksjän och Västersjön kunde ett måttligt kväveunderskott konstateras med en beräknad kvot på 10,3, 13,8 resp. 13,1. Dessa bedömningar utgår från Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (se referenser). Fosforhalterna var höga i samtliga sjöar (klass 3) enligt säsongsmedelvärdena. Kvävehalterna bedömdes som höga i sjön Törn, Kyrksjön och Västersjön och var måttligt höga (klass 2) i Getasjön. De arealspecifika förlusterna avseende totalfosfor beräknades för provpunkterna Rövaredalen, Fur och Lyckeby till låga förluster. Beräkningen av de arealspecifika förlusterna med avseende på totalkväve visade att förlusterna var låga i provpunkterna Fur och Lyckeby men måttligt höga i punkten Rövaredalen. Tillståndsklassificeringen av årsmedelvärden för totalfosfor och totalkväve framgår av figur I respektive figur II. Den sammanlagda årstransportmängden vid mynningen var för år 2005 avseende totalfosfor 4,5 ton per år och avseende totalkväve 135,8 ton/år. 1.5 Syretillstånd och syretärande ämnen En bedömning av syrehalterna gav att lägsta syrehalt för året med 2,8 mg/l resp. 2,9 mg/l, uppmättes i punkten uppströms Löften och i sjön Törns bottenvatten. I övrigt låg 61 % (11 stycken) av provpunkterna med sina lägsta syrehalter på värden över 7 mg/l och kan därmed betecknas som syrerika. 4 provpunkter bedömdes att vara måttligt syrerika. Halten totalorganiskt kol (TOC) är nästan i samtliga provpunkter mycket hög och ligger utom i tre provpunkter över 16 mg/l, vilket utgör gränsen till klass 5. De tre stationer där värdet var lägre än 16 mg/l var punkt 3, punkt 5, och punkt 16X. Den sammanlagda årstransportmängden vid mynningen av organiskt material (mätt som TOC) var ton per år. Rapport 2005 (1) 2

10 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Ljusförhållanden Ljusförhållandena bedöms med hjälp av mätningarna av färgtal och grumlighet dvs. partikelmängden. Färgtalet i nästan samtliga är mycket högt med värden över 100 vilket är den undre gränsen för klass 5. Bara provpunkten 16X, Lillån hamnade i klass 4. Samtliga provpunkter låg i grumlighetsklass 5 (starkt grumligt vatten), vilket säkert beror på stormen som ledde till att ett stort antal träd fälldes och marken därmed kunde utsättas för en ökad erosion. 1.7 Försurning Försurningskänsligheten är inte så stor i Lyckebyåns huvudfåra vilket säkert till stor del beror på kalkningsinsatserna. Samtliga 18 provpunkter hade god till mycket god buffertkapacitet utgående från årsmedelvärdet. Ingen av punkterna låg med det lägsta alkalinitetsvärdet under 0,05 mekv/l. Kalkeffektuppföljningen som utfördes i Länsstyrelsernas regi visade dock att det finns problem med försurning i en del av biflödena. En liknande bild ger också analysen av ph-mätningarna. Ingen av mätningarna inom recipientkontrollprogrammet visade ett lägre ph-värden än 6,5. Lägsta ph-värdet som konstaterades i samband med kalkeffektuppföljningen var 4,4 som uppmättes i provpunkten Åleberg uppströms kalkdoseraren. Tillståndsklassificeringen av årsmedelvärden för alkalinitet och ph-värde framgår av figur III respektive figur IV. 1.8 Metaller i vatten För de metallhalter där det finns bedömningsgrunder bedöms halterna från undersökningarna år 2005 som låga i nästan alla punkter. Blyhalterna låg dock på en nivå som bedöms som måttligt höga vid nästan samtliga stationerna. En punkt klassificerades till och med till klass 4, höga halter bly. Klassificeringen för de provpunkter där det gjordes metallundersökningen framgår av tabell I. 1.9 Klorofyll i vatten Getasjön klassificerades som klass 2, måttligt höga halter angående halten klorofyll i vatten. Sjön Törn, Kyrksjön och Västersjön klassificerades ligga i klass 3 (höga halter). Rapport 2005 (1) 3

11 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR I: Fosfortillstånd i Lyckebyåns avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning Totalfosfor (µg/l) Färgkod 1 Låga halter < 12,5 blå 2 Måttligt höga halter 12,5 25 grön 3 Höga halter gul 4 Mycket höga halter orange 5 Extremt höga halter > 100 röd Rapport 2005 (1) 4

12 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR II: Kvävetillstånd i Lyckebyåns avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning Totalkväve (µg/l) Färgkod 1 Låga halter < 300 blå 2 Måttligt höga halter grön 3 Höga halter gul 4 Mycket höga halter orange 5 Extremt höga halter > 5000 röd Rapport 2005 (1) 5

13 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR III: Försurningskänslighet (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning Alkalinitet (mekv/l) Färgkod 1 Mycket god buffertkapacitet > 0,20 blå 2 God buffertkapacitet 0,10 0,20 grön 3 Svag buffertkapacitet 0,05 0,10 gul 4 Mycket svag buffertkapacitet 0,02 0,05 orange 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 röd Rapport 2005 (1) 6

14 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR IV: Försurningstillstånd (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Klass Benämning ph-värde Färgkod 1 Nära neutralt > 6,8 blå 2 Svagt surt 6,5 6,8 grön 3 Måttligt surt 6,2 6,5 gul 4 Surt 5,6 6,2 orange 5 Mycket surt < 5,6 röd Rapport 2005 (1) 7

15 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I TABELL I: Tillstånd ang. metaller i vatten (bedömt utifrån årsmedelvärden 2005) Nr Station Arsenik Kadmium Koppar Bly Zink 3 Infl. Transjön Riksväg Målaregården- Västraby Fur Rv Långemåla Lyckeby Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Färgkod 1 Mycket låga halter < 0,5 <5 <0,01 <0,2 <0,3 <0,7 <0,4 blå 2 Låga halter 0,5-3, ,01-0,1 0,2-1 0,3-5 0,7-15 0,4-5 grön 3 Måttlig höga halter ,1-0, gul 4 Höga halter ,3-1, orange 5 Mycket höga halter >45 >300 >1,5 >15 >75 >225 >75 röd Rapport 2005 (1) 8

16 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL BAKGRUND 2.1 Lyckebyåns vattenförbund Lyckebyåns vattenförbund bildades 1988 vid en förrättning enligt lagen om vattenförbund. Vattenförbundet är en sammanslutning av kommuner, kraftföretag, markavvattningsföretag och fiskevårdsföreningar dvs. intressenter som på något sätt har tillstånd att påverka Lyckebyåns vatten. Medlemmarna i förbundet enligt den senaste förrättningen (2000) framgår av tabell 1. TABELL 1: Medlemmar i Lyckebyåns vattenförbund Kommuner Emmaboda kommun Karlskrona kommun Lessebo kommun Kraftföretag Mästarmåla kraftstation Strömbergs kraftstation Lyckebyåns vattenregleringsförening u p a Biskopsbergs kraftstation Lyckeåborgs kraftstation Augerums Kraftverk Markavvattningsföretag Löften, Harebosjön torrläggningsföretag Bjurbäckens torrläggningsföretag 1924 Långasjö torrläggningsföretag 1929 Emmaboda, Gusemåla m fl reglering i Lyckebyån Ödevata torrläggningsföretag 1929 Vattenledningsföretaget Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön 1938 Domänverket Sammanslutningar av fiskerättsägare Industri/företag Kårahults fiskevårdsförening Algutsboda södra fiskevårdsförening Kyrksjöns fiskevårdsförening Ljudersjöns fiskevårdsförening Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening Kalmar län Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening Blekinge län Törn-Törngöls fiskevårdsområdesförening Ödevatens fiskevårdsområdesförening Västersjön-Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening ITT Flygt Orrefors Kosta Boda AB Emmaboda Energi & Miljö AB Förbundets uppgift är att genom rensning, vattenreglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i Lyckebyåns vattensystem. Bl.a. har följande projekt genomförts: Rapport 2005 (1) 9

17 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Samordnad recipientkontroll i vattendraget varje år Undersökning av Lyckebyån med avseende på förekomst av bly, kvicksilver, PCB, DDT m.m. Utredning om behandling av Lyckebyån med selen för att motverka förekomst av kvicksilver Inventering av möjlig kraftutvinning Utredning om vattenhushållning Hydrologisk förstudie angående projektet KGH-områdets vattenresurser Skolprojekt Arbetet med skolprojektet fortsatte också under 2005 med Jan Mikaelsson och Eva Steiner som drivande krafter. Under året har ett antal utbildningsdagar för lärare hållits. Temat för i år har huvudsakligen varit Nära naturen. I någon skola ägnades en hel förmiddag åt Lyckebyån. Lyckebyån och Stora Havssjön besöktes, olika sjöar jämfördes och skillnaderna diskuterades. Skolan fick sin egen vattenlåda innehållande olika redskap (håvar, lupper m.m.) och bestämningslitteratur för vidare arbete ute i fält. Resultaten från den årliga recipientkontrollen i Lyckebyån (detta dokument) läggs ut på hemsidan. I februari 1998 bildades Euroregion Baltic (ERB) i Polen bestående av regionala och lokala representanter från sex länder: Danmark (Bornholm), Lettland (Klaipeda), Litauen (Liepaja), Polen (Warmian-Masurien och Pomerania), Ryssland (Kaliningrad) och Sverige (Blekinge, Kronoberg och Kalmar län). Under perioden drev ERB ett projekt med namnet Seagull-DevERB. Ett av arbetsområdena, WP 2, handlar om hushållning med vatten. Lyckebyåns vattenförbund är involverat i detta projekt som handlar om vattenplanering. Ett antal rapporter har upprättats i samband med detta arbete: The Lyckeby River an attitude about water issues, study The Lyckeby River Nature, culture and environment Lyckeby River second attitude investigation Attitudes to Water a Comparative Study between Kaliningrad Region and the Lyckeby River Catchment Area 2.2 Recipientkontroll Recipientkontrollen utfördes och sammanställdes av Karlskrona kommuns laboratorium fram till år Svelab Miljölaboratorier AB i Kalmar hade ansvaret för provtagning och rapportering från 1996 till våren 2000 då ansvaret flyttades till KM Lab AB i Växjö i samband med ALcontrols förvärv av de båda företagen. I slutet av år 2000 genomfördes en ny upphandling av recipientkontrollen i Lyckebyån för 2001 till och med Underlaget för upphandlingen utgjordes av ett program för samordnad recipientkontroll i Lyckebyåns avrinningsområde inom Blekinge, Kalmar Rapport 2005 (1) 10

18 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 och Kronobergs län. Förslaget till program upprättades av Lars Bengtsson, Malin Kanth, Björn Theorin och Elisabeth Thysell (Länsstyrelsen i Kalmar, Kronoberg och Blekinge) och har diarienummer (daterat ). Uppdraget gick till HS Miljölab AB som övertogs av Eurofins i Sverige AB den 15 september Följande parter är inblandade i arbetet med recipientkontrollen: Huvudansvar: Ansvarig för provtagning: Ansvarig för kemiska analyser: Eurofins i Sverige AB, Peter Ekerfelt Eurofins i Sverige AB, Peter Ekerfelt Eurofins i Sverige AB, Terese Uddh Eurofins i Sverige AB är ackrediterat laboratorium med ackrediteringsnummer 1912 Metallanalyser i vatten utförs av Eurofins i Danmark, ackrediteringsnummer 168 Analys av TOC analyseras av Cenox AB i Lund, ackrediteringsnummer 1737 Ansvarig för nät- och elfiske inklusive utvärdering: Ansvarig för växtplanktonundersökningar inklusive utvärdering: Ansv. för botten- och littoralfauna undersökningar, inkl. provtagningar och utvärdering: Ansvarig för rapportering av fys./kem undersökningar och utvärdering: Fiskerikonsulent Thomas Lennartsson HS Fiske Gertrud Cronberg, Tygelsjö Lena Vought, Hörby Martina Lönnbom, Lönnbom VA-teknik AB 2.3 Sammanställning av miljömål Riksdagen antog år 1999 femton nationella miljökvalitetsmål som ska uppnås inom en generation, till år För att hitta en rimlig och realistisk väg mot miljökvalitetsmålen antogs tidsbestämda delmål i november De svenska miljömålen innebär att ansvaret för miljön inte längre är miljövårdens ensak, utan alla ska hjälpas åt att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Länsstyrelserna i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län har arbetat med en regional anpassning, precisering och konkretisering av de nationella miljökvalitetsmålen. De regionala miljömålen i Kalmar län fastställdes vid ett sammanträde den 1 september 2003, de regionala miljömålen i Kronobergs län lades fram för beslut den 16 december 2002 och de regionala miljömålen i Blekinge län antogs av Länsstyrelsens styrelse den 17 oktober Nedan följer en sammanställning av de nationella och regionala miljömål som berör Lyckebyån. Rapport 2005 (1) 11

19 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Nationellt miljömål Bara naturlig försurning År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan Ingen övergödning Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten. Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till ton. Regionala miljömål i Kalmar län År 2010 är högst 10 % av antalet sjöar, större än 1 ha, och högst 2 % av den totala sjöytan samt högst 15 % av alla sträckor rinnande vatten inom varje avrinningsområde i Kalmar län, försurade på grund av människan Inom en generation, år 2020, uppvisar Kalmar läns sjöar, vattendrag och kustvatten endast små störningar av mänsklig verksamhet och har små avvikelser från opåverkade förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Formulering av de regionala målen angående fosforföreningar är i princip densamma som det nationella delmålet Formulering av de regionala målen angående kväve är i princip densamma som det nationella delmålet med tillägget att 1995 års nivå på ton vattenburet kväve/år ska minska till ton kväve/år Regionala miljömål i Kronobergs län År 2010 skall högst 15 % av antalet sjöar i länet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Senast under 2005 har försurningen av vattendrag kartlagts med sådan noggrannhet att ett regionalt mål kan fastställas, uttryckt som den högsta procentandel av totala sträckan rinnande vatten i länet som skall få vara drabbad av försurning orsakad av människan Under 2003 utvecklas ett samarbete med Jönköpings, Hallands, Kalmar och Blekinge län kring behovet av att minska kväveutsläppen till havet från avrinningsområden gemensamma för länen. Fosforbelastningen i Lyckebyåns avrinningsområde ligger mellan måttligt höga till höga halter därmed gäller följande delmål: (måttligt höga halter): Till år 2010 skall samtliga vatten uppvisa oförändrade eller sjunkande fosforhalter, för att möjliggöra hälsofrämjande och allsidig användning samt utrymme för biologisk mångfald i flora och fauna utifrån varierande halter av närsalter och för att fosforhalterna långsiktig skall kunna närma sig naturgivet tillstånd. (höga halter): Till 2010 skall fosforhalterna ha minskat västentlig jämfört med åren kring år 2000, men sjöarna kan fortfarande långsiktigt bedömas hålla höga fosforhalter. Varje vattenområde i denna grupp måste dock bedömas individuellt. Regionala miljömål i Blekinge län År 2010 är högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i länet onaturligt försurade. Formulering av de regionala målen angående åtgärdsprogram är i princip densamma som det nationella delmålet. Formulering av de regionala målen angående fosforföreningar är i princip densamma som det nationella delmålet. Förutom att målsättningen för den specifika arealförlusten är mindre än 0,06 kg fosfor/ha och år för Blekingekustens avrinningsområde. Formulering av de regionala målen angående kväve är i princip densamma som det nationella delmålet som för Blekinge innebär en minskning till 1000 ton/år vilket innebär för jordbruket en minskning med ca 200 ton och för kommunala avloppsreningsverk med ca 300 ton per år. Rapport 2005 (1) 12

20 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Nationellt miljömål Levande sjöar och vattendrag Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god ytvattenstatus ska uppnås. Regionala miljömål i Kalmar län Formulering av de regionala målen är i princip densamma som de nationella delmålen, eftersom det nationella delmålets formulering är direkt applicerbar på Kalmar län. Regionala miljömål i Kronobergs län Senast år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla vattendragsträckorna ha restaurerats med avseende på natur- och kulturmiljöer. Senast år 2005 skall Länsstyrelsen ha redovisat en utredning om konsekvensen av vattendomar som tillåter s.k. nolltappning. Senast 2005 skall kommunerna ha redovisat resultat av genomförda ytvatteninventeringar med avseende på tätorternas och glesbygdens vattenbehov, tillgång på lämpliga vattenresurser och brister i vattenförsörjningen. Senast år 2005 skall Länsstyrelsen, kommunerna och berörda fiskevårdsområdesföreningar ha tagit fram och inlett ett åtgärdsprogram för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Regionala miljömål i Blekinge län Formulering av de regionala målen är i princip densamma som de nationella delmålen, eftersom det nationella delmålets formulering är direkt applicerbar på Blekinge län. 3 AVRINNINGSOMRÅDE 3.1 Allmänt Med avrinningsområde avses ett avgränsat område varifrån vatten avrinner till havet via ett gemensamt vattendrag, i det här fallet Lyckebyån. Angränsande avrinningsområden skiljs från varandra genom vattendelare, vanligtvis höjdryggar i terrängen. Redan 1922 numrerades Sveriges vattendrag. De sifferbeteckningar och namnangivelser som används är hämtade från SMHI, Svenskt Vattenarkiv, Avrinningsområden i Sverige, Del 3. Figur 1 visar en översiktskarta med vattendelaren inritade för huvudavrinningsområdet. Rapport 2005 (1) 13

21 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR 1: Översiktskarta Lyckebyåns avrinningsområde inkl. delavrinningsområden 3.2 Beskrivning Lyckebyåns avrinningsområde utgörs av ett 810 km 2 stort område i östra Blekinge och sydöstra Småland. Området hör till sju kommuner i tre län, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Kommunerna Lessebo, Uppvidinge, Tingsryd, Emmaboda, Torsås, Nybro och Karlskrona är berörda. Den största delen av avrinningsområdet återfinns i Karlskrona, Emmaboda och Lessebo kommun. Lyckebyån har sitt källflöde i närheten av Kosta samhälle. Ån passerar sjöarna Visjön, Transjön och Yggerudssjön innan den rinner vidare till Getasjön som används som vattentäkt. I samhället Emmaboda tillkommer flödet från Bjurbäcken vars delavrin- Rapport 2005 (1) 14

22 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 ningsområde omfattar 74,5 km 2. Strax söder om Emmaboda ansluter Gusemålabäcken (49,2 km 2 ) från nordöst. Efter att Lyckebyån rinner under väg 28 tillkommer dess största tillflöde Linneforsån (184,2 km 2 ). Strax före utloppet i Lyckebyån passerar Linneforsån den största sjön inom avrinningsområdet, sjön Törn, som regleras av Karlskrona kommun för vattenförsörjningsändamål. Lyckebyån fortsätter sitt lopp söderut förbi Vissefjärda genom Kyrksjön och vidare genom Västersjön intill Saleboda samhälle. Därefter är ån tämligen sjöfattig på grund av omfattande dikningsföretag. Uppströms Kättilsmåla ligger ett sjösystem vars största sjöar är Stora Åsjön och Stora Havsjön. Vid Kättilsmåla tillkommer Lillån (40,7 km 2 ) varefter Lyckebyån passerar Mariefors, där SMHI har en mätstation för vattenflödet. Före utloppet i Lyckebyfjärden i Karlskrona skärgård passerar ån Augerum och Lyckeby med intaget till Lyckeby vattenverk. Lyckebyån är drygt 100 km lång och startar på en höjd av 234 m över havet. Ån har störst fallhöjd i början och i slutet av sitt lopp. I mitten på en sträcka av ca 35 km mellan Lindås och Bånga finns ett flackare parti. 3.3 Markanvändning Skogsmark dominerar avrinningsområdet med 73 % av avrinningsområdets yta och endast en liten del, knappt 7 % av området utgörs av åker och betesmark. Vattnets andel av avrinningsområdet är ca 5 %. Åkerarealen utnyttjas till största del för vall och grönfoderväxter (77 %), omkring 15 % för spannmål (12 % vårsådd och 3 % höstsådd) och på de återstående 8 % odlas oljeväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Inom avrinningsregionen finns djurenheter vilket ger en djurtäthet på 0,49. Djurtätheten har beräknats utifrån erforderlig spridningsareal i förhållande till faktiska åkeroch betesarealer. Djurhållningen utgörs främst av nötkreatur (2 375 djurenheter) höns (1 000 djurenheter) och får (160 djurenheter). (SCB, 1995) 3.4 Befolkning Inom Lyckebyåns avrinningsregion bor personer, i tätort (77 %) och i glesbygd (23 %). Av glesbygdsbefolkningen är 400 anslutna till kommunalt avlopp (8,5%), personer har enskilt avlopp (77 %) och 200 personer saknar avloppsanordning. För 500 personer finns inga uppgifter. Antalet bebyggda fritidsfastigheter inom regionen är 600. (SCB, 1995) 3.5 Vattenutnyttjande Lyckebyån används idag främst till vattenförsörjning för kommuner och industrier (dricks-, process- och kylvatten), till recipientändamål för kommunala avloppsrenings- Rapport 2005 (1) 15

23 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I verk och dagvatten, naturvård samt rekreation och friluftsliv. Därutöver utnyttjas åns vatten i viss mån till bevattning inom jordbruket, för privat bruk och till sportanläggningar av olika slag. Tabell 2 visar en sammanställning av aktuella kommunala och industriella vattenuttag ur Lyckebyån. TABELL 2: Vattenuttag år 2001 till 2005 Kommun Ort/företag Vattenuttag Aktuellt uttag (m 3 /d) Lessebo Kosta Djupgöl ,4 Emmaboda Emmaboda Getasjökvarn Lindås Lindås Karlskrona Karlskrona Lyckebyån Summa Sammanlagt uppgick vattenuttagen för år 2005 till m 3 /d respektive m 3 per år. Motsvarande siffror för år 2004 var m 3 per dygn och m 3 per år. Uttagen år 2005 låg därmed högre än uttagen året innan men på ungefär samma nivå som de tidigare åren. Tabell 3 visar utsläppsmängderna från kommunal avloppsrening till Lyckebyån. TABELL 3: Kommunala avloppsutsläpp år 2001 till 2005 Kommun Ort Recipient Avloppsvattenmängd (m 3 /år) Lessebo Kosta Bäck till Förlången Skruv Moamålaån Emmaboda Åfors Lyckebyån Johansfors Lyckebyån Emmaboda Lyckebyån Långasjö Linneforsån Vissefjärda Kyrksjön Karlskrona Saleboda Lyckebyån Kättilsmåla Dike-Havsjöbäcken Strömsberg Dike-Lyckebyån Summa Den sammanlagda avloppsvattenmängden från kommunala avloppsreningsverk till Lyckebyån var m 3 år 2005 respektive m 3 per dygn vilket är tydligt lägre än åren innan. Motsvarande siffror för år 2004 var m 3 per år respektive m 3 per dygn. Åfors glasbruk som ingår i Orreforskoncernen har en reningsanläggning som släpper ut sitt utgående avloppsvatten till Lyckebyån. Mängden avloppsvatten var m 3 per år för 2005 som kan jämföras med m 3 för år ITT Flygt släpper ut sitt dagvatten efter passage genom en våtmark. Totalt var den utgående vattenmängden m 3 under år 2005, vilket motsvarar m 3 per dygn. Un- Rapport 2005 (1) 16

24 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 der november släpptes den lägsta månadsvattenmängden med m 3 till Lyckebyån och största mängden var i mars med m 3 /månad respektive m 3 per dygn. Av tabell 4 framgår de utsläppsmängder för föroreningsbelastande verksamheter inom Lyckebyåns avrinningsområde för år TABELL 4: Utsläppsmängder år 2005 Kommun Verksamhet Provpkt nedstr. CODcr (ton/år) BOD 7 (ton/år) tot-n (ton/år) tot-p (ton/år) Lessebo Kosta ARV 3 5,3 0,69 3,1 0,229 Skruvs ARV ,6 1,1 0,101 Emmaboda Åfors ARV 5 0,73 0,08 0,4 0,013 Johansfors ARV ITT Flygt 8 11,8 *) - 0,57 0,039 Emmaboda ARV 8 11,31 3,73 16,2 0,061 Långasjö ARV 56 3,86 0,2 0,72 0,017 Vissefjärda ARV 10 4,34 1,7 2,0 0,045 Karlskrona Saleboda ARV 12 0,27 0,047 0,14 0,0024 Strömsberg ARV 14 0,49 0,051 0,25 0,0029 Kättilsmåla ARV 16a 1,3 0,11 0,85 0,0087 *) Värdet är beräknat med hjälp av analysvärdet för COD Mn. Reningsverket i Johansfors lades ner under december 2001 och avloppsvattnet leds sedan dess till Emmaboda reningsverk via en överföringsledning. BOD 7 analyseras inte i dagvattnet från ITT Flygt. TABELL 5: Utsläppsmängder år 2001 till 2005 COD Cr (ton/år) BOD 7 (ton/år) ,6 16 9,5 8, ,2 tot-n (ton/år) tot-p (ton/år) ,3 1,1 0,62 0,45 0,39 0,52 I tabell 5 redovisas summan av utsläppsmängderna till Lyckebyån för åren 2001 till Utsläppsmängderna för år 2005 för COD ligger under de för år Då ingår utsläppen från ITT Flygt som beräknades med hjälp av analysvärdet för COD Mn vilket antagligen är lägre än motsvarande COD Cr analysresultat. Ändå har utsläppen av COD Cr minskat framför allt från Emmaboda reningsverk. BOD 7 -utsläppen år 2005 har minskat litejämfört med året innan och ligger fortfarande tydligt över utsläppen åren innan Förklaringen till detta höga värden för organiskt material är bland annat att det var också 2005 driftproblem vid Skruvs avloppsreningsverk. Totalkvävemängden till Lyckebyån låg på samma nivå de senaste fyra åren. Totalfosforbelastningen på ån ökade igen lite och ligger på samma nivå som åren 2002/2003. Rapport 2005 (1) 17

25 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Tungmetaller analyseras i dagvatten från ITT Flygt och i avloppsvatten från Åfors glasbruk. Utsläppsmängder från ITT Flygt var för år 2005 angående bly 0,90 kg (0,61 kg år 2004), kadmium 0,014kg (0,038 kg år 2004), kobolt 0,44 kg, koppar 2,8 kg (5,9 kg år 2004) och zink 15,1 kg (21,1 kg år 2004). Från Åfors glasbruk släpptes 0,7 kg bly (0,3 kg år 2004), 0,019 kg arsenik (0,04 kg år 2004); 0,27kg antimon (0,58 kg år 2004) och 6,5 kg barium. 4 PROVTAGNINGSPUNKTER Provtagningspunkternas nummer, beteckning, x- och y-koordinat samt undersökningarna och deras frekvens framgår av tabell 6. Provpunkternas läge ses i figur 2. KOSTA FIGUR 2: Provpunkternas läge Yggerydsjön SKRUV Bjurbäcken Löften LÅNGASJÖ ERIKSMÅLA JOHANSFORS Lyckebyån EMMABODA Törn Väster sjön VISSEFJÄRDA Kyrksjön Lyckebyån Ödevaten Nr Beteckning 3 Inflöde Transjön 5 Riksväg 25 6 Getasjökvarn 7 Getasjön Målaregården- 8 Västraby 9A Rövaredalen 54 uppstr. Löften 56X bäck från Långasjö 57 Törn 55 Linnefors 10 Kyrksjön 11 Västersjön 12 Fur Rv Långemåla 14 Viökvarn Kättilsmåla 15 uppstr.havsjödiket 16X Lillån 16B Mariefors 17 Lyckeby KARLSKRONA kilometer Rapport 2005 (1) 18

26 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Frekvenserna i tabellen definieras enligt följande: 6 6 gånger per år 1/3 1 gång vart tredje år gånger per år 4/3 4 gånger per år vart tredje år 1 1 gång per år 1/6 1 gång vart sjätte år 4 4 gånger per år TABELL 6: Provtagningspunkter och undersökningsfrekvens Nr Beteckning X-Koord. Y-Koord. Fys.- Metaller Bottenfauntomenfyll Plank- Sedi- Fiske Kloro- kem. i vatten 3 Inflöde Transjön Riksväg Getasjökvarn Getasjön /3 6 1/6 6 8 Målaregården- Västraby A Rövaredalen uppstr. Löften X bäck från Långasjö Törn /3 1/ Linnefors Kyrksjön /3 4/3 1/ Västersjön /3 1/ Fur Rv Långemåla Viökvarn Kättilsmåla uppstr.havsjödiket X Lillån B Mariefors Lyckeby Vid en närmare kontroll av provpunkternas lägen uppmärksammades att det finns olika uppgifter angående tre provpunkter. Det gäller punkt 8, Målaregården-Västraby, punkt 56, bäck från Långasjö och punkt 16A, Kättilsmåla Lillåns tillflöde. Provpunkt 8 borde egentligen heta Emmabosjön eftersom Målaregården-Västraby beskriver en punkt lite längre uppströms där vägen från riksväg 28 korsar Lyckebyån. Vid SMHI:s PULS-beräkningar används punkten Målaregården-Västraby. Däremot motsvarar koordinaterna i recipientkontrollprogrammet en punkt som är belägen strax före Emmabosjön. Enligt uppgift från Svelab, ALcontrol och HS Miljölab har proverna i punkt 16A, Kättillsmåla Lillåns tillflöde förut tagits i Lyckebyåns huvudfåra. Enligt Länsstyrelsen i Blekinge län var det tänkt att provet ska tas i Lillån istället. Detta har skett fr.o.m. provtagningarna år Provpunkten heter 16X för att göra tydligt att det är en annan än tidigare. Rapport 2005 (1) 19

27 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Punkt 56 har valts för att följa upp utsläppen från reningsverket i Långasjö. I bilaga 2 till Program för samordnad recipientkontroll i Lyckebyåns avrinningsområde är punkt 56 inritat som provtagningspunkt i nordligaste spetsen av sjön Törn dvs. tillflödet som kan beskrivas som nedströms Löften, Törsbo kvarn (i figur 3 pkt 56A). Koordinaterna i bilaga 1, samma dokument, markerar som provtagningspunkt bäcken som kommer från Grimsgölen norr om samhället Långasjö (i figur 3 pkt 56). Recipient för reningsverket är dock enligt Emmaboda Energi och Miljö, huvudmannen för reningsverket, en bäck som rinner från söder via Plaggebo och Trollemåla vidare till sjön Törn (i figur 3 pkt X). Åren före år 2000 togs proven av Svelab i punkten 56A. År 2000 och 2001 togs proven av ALcontrol och HS Miljölab i punkt 56. Sedan år 2002 tas provet i bäcken som tar emot avloppsvatten från Långemåla reningsverk. Punkten kallas 56X för att tydliggöra att det är en annan provpunkt än tidigare. Tyvärr var bäcken också i år torr vid provtagningstillfället i oktober och inget provresultat finns för den månaden. 56A 56A Törsbo kvarn Bäck fr. Grimsgöl X 56X Bäck fr.långasjö FIGUR 3: Karta från området vid Långasjö 4.1 Kommentar till provtagningsprogram Det har visat sig att provtagningsprogrammet inte har följts med avseende på växtplanktonprovtagning. Enligt program ska prover tas 6 gånger per år i Getasjön och 4 gånger per år vart tredje år i Kyrksjön och i sjön Törn. Prover i Getasjön har tagits 5, 4, 3 och 4 gånger under åren 2001 till Kyrksjön och sjön Törn provtogs programenligt 2001 men inte år Orsaken till att proverna inte togs var den mänskliga faktorn, de blev helt enkelt bortglömda. Kostnaden för de åtta missade planktonprover krediterades. Tyvärr skedde det också 2005 ett misstag. Växtplanktonprovtagningen utfördes på fel sätt så att en utvärdering inte var möjligt. Del III i rapporten utgår därför. Felen ska rättas till inför provtagningen år Rapport 2005 (1) 20

28 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL METODIK 5.1 Allmänt Vid provtagning har anvisningarna i Naturvårdsverkets Recipientkontroll vatten Allmänna råd 86:2 och Recipientkontroll vatten, Metodunderlag Rapport 3075 följts. Angående minsta provvolym, konservering, hantering och längsta lagringstid har uppgifterna i Vattenundersökningar Förteckning över svensk standard (SIS 10) tillämpats. 5.2 Provtagningsförfarande För att få prov från större respektive bestämda djup användes en Ruttnerhämtare. I grunda vattendrag eller där prov tas från strandkanten har en provhämtare används. Provtagningsflaskan sätts fast med gummiband och hämtaren doppas 20 till 50 cm under vattenytan. 5.3 Analysmetoder Parametrarna, tillhörande enheter, analysmetoder och ackrediteringsnummer för aktuellt laboratorium redovisas i tabell 7. TABELL 7: Parameterförteckning, analysmetod H = plasma-masspektrometri, F = Atomfluoreskens och E = plasma-emissionsspektrometri Parameter Analysmetod Enhet Lab.ackr.nr. Aluminium (Al) H µg/l 1912 Arsenik (As) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Kadmium (Cd) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Koppar (Cu) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Järn (Fe) E µg/l 1912 Kvicksilver (Hg), vatten F µg/l 1912 Mangan (Mn) E µg/l 1912 Bly (Pb) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Zink (Zn) H µg/l resp.mg/kg TS 1912 Barium (Ba) H µg/l 1912 Antimon (Sb) H µg/l 1912 Klorofyll SS µg/l 168 ph SS ISO , utg Torrsubstans SS ISO utg 1 % 168 Glödgningsförlust SS ISO utg 1 % av TS 168 Alkalinitet SS , utg 2 mekv/l 168 Konduktivitet SS EN , utg 1 ms/m 168 Turbiditet SS EN , utg 1 FNU 168 Färg SS EN ISO 7887, utg 1 del 4 mg Pt/l 168 TOC (C), vatten SS EN 1484 mg/l 1737 Syrgashalt (O 2 ) In situ mg/l 168 Syremättnad In situ % 168 Nitrat-kväve (NO 3 -N) Tecator ASN /92 mg/l 168 Total-kväve (N) Tecator ASN /92 mg/l 168 Total-fosfor (P) SS EN 1189, utg 2 mg/l 168 Rapport 2005 (1) 21

29 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I 5.4 Vattenföring Vid Mariefors, punkt 16B, finns en flödesmätstation. Därutöver har SMHI beräknat vattenföringen med hjälp av PULS-modellen i 4 punkter. Dessa punkter kallas LY01, LY07, LY12 och LY51. LY01 är en station belägen uppströms Åfors avloppsreningsverk vid Kvarnemålen. LY07 finns nedströms Emmaboda avloppsreningsverk vid Målaregård och LY12 är Fur vägbro. LY51 är en station belägen i Linneforsån vid bron nedströms dammen. Tabell 8 visar en lista över provtagningspunkterna i rinnande vatten som ingår i recipientkontrollen samt SMHI:s PULS-stationer med koordinater och tillhörande avrinningsområde för respektive punkt. TABELL 8: Punkter med tillhörande avrinningsområde Nr Beteckning X-Koord. Y-Koord. Areal km 2 3 Inflöde Transjön LY01 Uppstr. Åfors ARV Kvarnemålen ,04 5 Riksväg Getasjökvarn LY07 Nedstr. Emmaboda ARV Målaregård ,53 8 Målaregården-Västraby A Rövaredalen uppstr. Löften X bäck från Långasjö LY51 Linneforsån bro nedströms damm ,86 55 Linnefors LY12 Fur vägbro ,51 12 Fur Rv Långemåla Viökvarn Kättilsmåla uppströms Havsjödiket X Lillån ,7 16B Mariefors Lyckeby Vattenföringen i punkter där det inte funnits uppgifter från mätning eller PULS-beräkning har tagits fram med hjälp av punkter, där vattenföringen är känd och förhållandet mellan tillhörande avrinningsareal enligt ovanstående tabell. För beräkningen av vattenföringen i provpunkt 9A användes närmaste pulsberäkningsvärde från station LY07, nedstr. Emmaboda avloppsreningsverk, Målaregård. 5.5 Beräkning av transportmängder Årstransporten resp. månadstransporten har beräknats med hjälp av den beräknade månadsmedelvattenföringen enligt avsnitt 5.4 och de uppmätta/beräknade halterna i resp. provpunkt. EXEMPEL: I provpunkt 17 vid vattenverket i Lyckeby analyserades en totalkvävehalt den 13 januari 2005 på 0,94 mg/l. Det uppmätta flödet i Mariefors var som månads- Rapport 2005 (1) 22

30 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 medelvärde i januari 12,0 m 3 per sekund. Avrinningsarealen vid Mariefors är 801 km 2 och vid mynningen vilket motsvarar provpunkt 17, Lyckeby är arealen 810 km 2. Månadsmedelavrinningen vid mynningen blir då 12,1 m 3 /s. Transportmängden vid mynningen angående totalkväve beräknas till: 0,94 g/m 3 x 12,1 m 3 /s x 60s x 60min x 24h x 31d = 30,6 ton/månad. 6 RESULTAT 6.1 Lufttemperatur och nederbörd SMHI rubricerar årets väder 2005 som Den stora stormens år. År 2005 kommer säkert mest att förknippas med den mycket svåra stormen/orkanen den 8-9 januari. Den fällde betydligt mer skog än någon annan storm under den tid SMHI har uppgifter av det slaget dvs. sedan omkring Vidare får år 2005 läggas som ännu ett år till den serie av varma år som sedan 1988 bara har ett undantag nämligen Den riktiga vinterkylan kom först i slutet av februari och varade in i mars, medan sommarvärmen dröjde sig kvar och hösten blev varm. Som helhet hade landet 1,5 grader högre medeltemperatur än normal och året var därmed något varmare än de fyra föregående, men långt ifrån det mycket varma år När det gäller nederbörden blev den för landet som helhet 5 % högre än normalt vilket är ungefär som år De meteorologiska stationer som täcker in Lyckebyåns avrinningsområde är Växjö i Kronobergs län, Kalmar flygplats i Kalmar län och Bredåkra vid Ronneby flygplats (temperatur) respektive Ronneby Hoby (nederbörd) i Blekinge län. Tabell 9 redovisar årsmedeltemperatur och årsnederbörd för åren 1961 till Dessa värden representerar de så kallade normalvärdena för temperatur och nederbörd. TABELL 9: Normalvärden för temperatur och nederbörd Station Årsmedeltemperatur ( C) Årsnederbörd Växjö 6,3 653 Kalmar 6,8 487 Ronneby 6,8 626 Stationen som redovisas i diagrammen är Bredåkra respektive Hoby. Uppgifter för Kalmar och Växjö tagits med som årsvärden. TABELL 10: Temperatur och nederbörd år 2005 Station Årsmedeltemperatur ( C) Årsnederbörd Växjö 7,0 674 Kalmar 7,7 530 Ronneby 7,4 553 Medeltemperaturen år 2005 i Bredåkra var 7,4 grader vilket följer trenden för hela Sverige, dvs. medeltemperaturen låg över normaltemperaturen. Medeltemperaturen för åren 1961 till 1990 (=normalvärde) var 0,6 grader lägre och ligger på 6,8 grader. Rapport 2005 (1) 23

31 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR 4: Månadsmedeltemperatur för år 2005 och för åren (=normalvärde) Lufttemperatur, Ronneby Bredåkra 20,0 15,0 ( o C) ,0 5,0 0,0-5,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec I Ronneby Hoby föll 553 mm nederbörd under år 2005 vilket kan jämföras med medelvärdet 626 mm för åren (=normalvärde). FIGUR 5: Månadsnederbörd för år 2005 och för åren (=normalvärde) Nederbörd, Ronneby Hoby 2005 (mm) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rapport 2005 (1) 24

32 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Vattenföring Tabell 11 redovisar månadsmedelvärden för mätstationen Mariefors och PULS-data för stationerna Åfors, Målaregård, Linnefors och Fur vägbro. TABELL 11: Månadsmedelflöden i m 3 /s Nr Station LY01 Åfors 1,12 0,581 0,808 1,24 0,323 0,329 0,135 0,445 0,262 0,088 0,081 0,233 LY02 Målareg. 3,00 1,36 2,34 2,60 0,823 0,825 0,303 1,29 0,572 0,186 0,195 0,560 LY51 Linnefors 2,15 1,88 1,48 2,12 1,15 0,810 0,432 0,568 0,503 0,340 0,307 0,375 LY12 Fur 6,92 4,12 5,62 5,47 2,41 2,01 0,860 2,58 1,24 0,590 0,611 1,29 16B Mariefors 12,0 8,21 8,80 14,8 5,17 2,32 1,02 1,99 1,14 0,599 1,19 2,22 Flödesmönstret under året för ett vattendrag varierar beroende på infiltrationskapacitet och nederbörd inom avrinningsområdet. Normalt är ytavrinningen störst under tidig vår, i samband med snösmältningen och vårregn, under senhösten och milda vintrar. Under sommaren är ytavrinningen i regel låg eftersom vattnet avdunstar respektive tas upp av vegetationen. (m 3 /s) 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 FIGUR 6: Månadsmedelflöden i m 3 /s Månadsmedelflöden LY01 Åfors LY02 Målareg. LY51 Linnefors LY12 Fur 16B Mariefors De högsta flödena år 2005 inföll i januari respektive mars/april. I augusti syns en topp i flödeskurvorna. Som också år 2004 så föll relativt mycket nederbörd under månaderna juli och augusti, t.ex. 96 och 91 mm i Växjö. Årsmedelvattenföringen i Mariefors mätstation var 4,93 m 3 /s år 2005 vilket är lägre än medelvärdet för perioden 1995 till 2005 (6,4 m 3 /s). Figur 7 visar årsmedelvattenföringen i Mariefors 1995 till Rapport 2005 (1) 25

33 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR 7: Årsmedelvattenföring i Mariefors för 1994 till 2005 inkl. medelvärdet för hela perioden Årsmedelvattenföring i Mariefors m 3 /s Figur 8 illustrerar vattenflödet i Lyckebyån vid mätstationen i Mariefors för hela året Det för året maximala flödet med 18,2 m 3 /s inträffade den 8 april. Lägsta vattenföringen hade ån den 21 oktober med 0,433 m 3 /s. FIGUR 8: Dygnsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors, år 2005 Vattenflöde i Lyckebyån 2005 vid Mariefors Flöde (m 3 /s) Rapport 2005 (1) 26

34 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Fysikaliska och kemiska undersökningar I de efterföljande avsnitten kommenteras analysresultaten från de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna i Lyckebyån under år Bedömningar gjordes enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunderna finns förklarade i bilaga 1. Samtliga analysparametrar från vattenundersökningarna tillsammans med medel-, minmax- och medianvärdet redovisas i bilaga 2. Vattenföring, transportberäkningar och arealspecifika förluster framgår av bilaga 3. bilaga 4 innehåller resultaten från metallanalyserna i vattenproverna och i bilaga 5 sammanställs kalkeffektuppföljningen som genomfördes av Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Kronoberg. Diagrammen för illustrationen av värdena för de olika parametrarna redovisar resultaten från provpunkt 3, inflöde Transjön till provpunkt 17, Lyckeby. Huvudfårans värden markeras genom en ljusare blå färg, biflödena med en ljusare lila och vattendrag som mynnar i biflöden illustreras genom ofärgade staplar Kommentarer till provtagningar och analysresultat I bilaga 2 och bilaga 3 redovisas samtliga resultat från de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna under år Provtagningarna har vid de tillfällen där alla provpunkter har ingått i programmet tagits av Håkan Sandsten, HS fiske. Vid de övriga tillfällena har personal från labbet tagit proverna. Håkan har sammanställt och kommenterat analysresultaten, provtagningstillfällena och vädret i en fil som skickats via e-post efter varje månads provtagning enligt en sändningslista. Följande iakttagelser och händelser noterades vid provtagningstillfällena: Stormen påverkade också Lyckebyåns avrinningsområde med stora områden där skog hade blåst omkull. Analysresultaten från januari som togs efter stormen visade dock inga extrema eller på annat sätt avvikande värden. Provtagningarna i februari skedde i samtliga sjöar från isen. Efter analys visade det sig att halten av totalfosfor vid Långemåla och Viökvarna var enligt analysrapporten < 0,002 mg/l vilket inte är rimlig. Tyvärr upptäcktes felet för sent och proverna var redan slängda så att en omkörning av analyserna inte gick. Dessa två värden har plockats bort i tabellen och medelvärdesberäkningen. I mars var vattnet starkt färgat och halten av organiskt material var hög trots att snösmältningen inte hade kommit igång vid provtagningstillfället. I augusti uppvisade provtagningspunkterna 3 (Transjön) och 5 (Riksväg 25) mycket höga blyhalter. Vid provpunkt 54, uppströms Löften, var vattnet starkt färgat, mycket Rapport 2005 (1) 27

35 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I grumligt och hade extremt höga halter organiskt material. Liknande höga halter uppmättes också i bäcken från Långasjö. I oktober hade de extrema blyhalterna sjunkit igen till måttliga värden. Halten zink vid Transjön visade däremot ovanligt högt värde. Samma månad kunde inga prover tas i punkt 56X (bäck från Långasjö) och i punkt 16X (Lillån) eftersom det inte fanns något vatten vid provtagningstillfället. I november var vädret fortfarande ovanligt milt och vattenföringen var låg på grund av lite nederbörd. November avslutades dock vintrigt så att isläget vid provtagningen i december blev mycket besvärligt. Provet i Getasjön togs därför strax utanför vassen. Sjön Törn var isfri och Kyrksjön och Västersjön var till hälften täckta av svag nyis. I övrigt har provtagningarna och analyser genomförts enligt program Näringsämnen/eutrofiering Ett näringsrikare tillstånd, eller eutrofiering, skapas av ökad tillförsel eller ökat tillgängliggörande av växtnäringsämnen i sjöar och vattendrag. Eutrofiering leder till ökad produktion och biomassa av växter och djur, ökad vattengrumling, ökad syrgasförbrukning vid nedbrytning av organiskt material samt till ändrad artsammansättning och diversitet hos växt- och djursamhällen. De växtnäringsämnen som reglerar växtsamhällenas utveckling i sötvatten är i de flesta fall fosfor och ett mindre antal fall kväve. Vilket av dessa två ämnen (fosfor eller kväve) som är begränsande för tillväxten avgörs enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder av förhållandet mellan totalkväve och totalfosfor i sjöar beräknat med medelvärdet för månaderna juni till september (ytvatten). Kvoten för Getasjön beräknades till 10,3, för sjön Törn till 16,7, för Kyrksjön till 13,8 och för Västersjön till 13,1. Getasjön, Kyrksjön och Västersjön klassificeras därmed till klass 3, måttligt kväveunderskott. I klass 3 är förekomst av kvävefixering och kvävefixerande cyanobakterier sannolik. Sjön Törn hamnade i klass 2, kväve-fosforbalans. I klass 2 finns en tendens att cyanobakterier ( blågröna alger ) kan bilda massförekomster Fosfor Bedömningen av sjöar som utgår från säsongsmedelvärdet för maj till oktober i ytvattnet visar att samtliga sjöar hamnade i klass 3 (höga halter). Medelvärdet var för Getsjön 36 µg/l, för sjön Törn 32 µg/l, för Kyrksjön 47 µg/l och för Västersjön 40 µg/l. Beräkningen av de arealspecifika förlusterna i provpunkterna 9A (Rövaredalen), 12 (Fur) och 17 (Lyckeby) gav som resultat att dessa punkter klassificerades som klass 2 (låga förluster) med 0,051, 0,046 respektive 0,056 kg/ha/år. Rapport 2005 (1) 28

36 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR 9: Medelvärden, totalfosfor år 2005 mg/l 0,045 0,040 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000 Totalfosfor 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Yta 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck fr.långasjö 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån 17Lyckeby Transporten beräknades för de stationer, där provtagning sker 12 gånger per år, dvs. för provpunkt 9a, Rövaredalen, punkt 12, Fur och punkt 17, Lyckeby. Figur 10 illustrerar fosfortransporten i ton per månad för dessa tre stationer. Den sammanlagda årstransportmängden var vid Rövaredalen 1,7 ton, vid Fur 2,7 ton och i Lyckeby 4,5 ton totalfosfor. FIGUR 10: Månadstransport av totalfosfor år 2005 Fosfortransport 0,80 0,70 0,60 9a Rövaredalen 12 Fur 17 Lyckeby 0,50 ton/månad 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rapport 2005 (1) 29

37 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Kväve Bedömningen av sjöar som utgår från säsongsmedelvärdet för maj till oktober i ytvattnet visar att sjön Törn, Kyrksjön och Västersjön innehöll höga halter (klass 3) med 670 µg/l, 800 µg/l respektive 710 µg/l och att Getasjön hamnade i klass 2 (måttligt höga halter) med 490 µg/l. Beräkningen av de arealspecifika förlusterna i provpunkterna 9A (Rövaredalen), 12 (Fur) och 17 (Lyckeby) gav som resultat att provpunkterna 12 och 17 klassificerades som klass 2 (låga förluster) med 1,3 respektive 1,7 kg/ha/år. Provpunkt 9A hamnade i klass 3, måttligt höga förluster med 2,1 kg/ha/år. Figur 11 visar medelvärden för totalkväve och nitratkväve i samtliga provtagningspunkter för år Högre totalkvävehalter analyserades i de två provtagningspunkter som ligger precis nedströms Emmaboda reningsverk. Medelvärdena för hela året låg i station 8, Målaregård-Västraby på 1,31 mg/l och i station 9A, Rövaredalen på 1,14 mg/l. Halterna nitratkväve var samtidigt höga, vilket tyder på en nitrifikation ägde rum i avloppsreningsverket. FIGUR 11: Medelvärden, totalkväve och nitratkväve år 2005 Totalkväve och nitratkväve 1,40 1,20 1,00 tot-n NO3-N mg/l 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Yta 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck fr.långasjö 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån 17Lyckeby Transporten beräknades för de stationer, där provtagning sker 12 gånger per år dvs. för provpunkt 9a, Rövaredalen, punkt 12, Fur och punkt 17, Lyckeby. Figur 12 illustrerar kvävetransporten i ton per månad för dessa tre stationer. Den sammanlagda årstransportmängden var vid Rövaredalen 72,1 ton, vid Fur 77,1 ton och i Lyckeby 135,8 ton total-kväve. Rapport 2005 (1) 30

38 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR 12: Månadstransport av totalkväve år 2005 Kvävetransport 30,0 25,0 ton/månad 20,0 15,0 9a Rövaredalen 12 Fur 17 Lyckeby 10,0 5,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Transportmängderna ökade under första halvåret, i augusti och de sista två månaderna ju längre nedströms provpunkterna är belägna. Störst är ökningen mellan Fur och Lyckeby i februari där ökningsfaktorn låg på två till tre gånger. Under juli och oktober är transportmängden större uppströms än nedströms Syretillstånd och syretärande ämnen Vattnets syretillstånd är av vital betydelse för respirations- och andra mikrobiella och kemiska processer i ekosystemet liksom för den biologiska strukturen. Syretillståndet varierar främst beroende på produktionsförhållandena och den organiska belastningen, inklusive naturligt humus från avrinningsområdet. I skiktade sjöars bottenvatten är syresituationen som sämst vid slutet av stagnationsperioderna sommar och vinter, då kritiska förhållanden för många organismer kan förekomma. I vattendrag kan syresituationen vara sämst vid låg vattenföring, speciellt i förorenade vattendrag. För karakterisering av syretillståndet är halten av syre att föredra framför mättnaden bl.a. på grund av att olika organismers toleransgränser oftast uttrycks i halter. Uppgifter om enbart syrgashalt kan dock ge en missvisande bild av syretillståndet framför allt i rinnande vatten på grund av variationer i syretillförsel och organisk belastning. Man bör därför också beakta uppgifter om förekomsten av syretärande ämnen. Halten av organiskt material tillför därför väsentlig information om risken att låga syrgashalter uppträder mellan de tillfällen då syrgashalten mäts. Bedömningen av syretillståndet görs dels i temperaturskiktade sjöars bottenvatten, dels i den cirkulerande vattenmassan i oskiktade sjöar. Årsvisa minimivärden ligger till grund för bedömningen. Även i vattendrag bedöms årsvisa minimivärden. Rapport 2005 (1) 31

39 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I mg/l 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 FIGUR 13: Syreminimihalter år 2005 Syrehalt, minimivärden 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Botten 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck från Långasjö 57Törn, Botten 10Kyrksjön, Botten 11Västersjön, Botten 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån 17Lyckeby Av de 18 provpunkterna klassificeras 61 % dvs. 11 stycken som klass 1 (syrerikt tillstånd) dvs. de lägsta syrehalterna som uppmättes under året låg över 7 mg/l. 4 provpunkter hamnade i klass 2 (måttligt syrerikt tillstånd). I klass 3 (svagt syretillstånd) hamnade resultaten från en provpunkt. Provpunkterna uppströms Löften och sjön Törn, botten, hade den lägsta syrehalten med 2,8 resp. 2,9 mg/l i augusti resp. i februari. Bedömningen för TOC görs i sjöar utgående från säsongsmedelvärden maj till oktober (ytvatten). I Vattendrag bedöms årsvisa medelvärden. FIGUR 14: Medelvärden, TOC år ,0 TOC 25,0 20,0 mg/l 15,0 10,0 5,0 0,0 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Yta 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck fr.långasjö 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån 17Lyckeby Rapport 2005 (1) 32

40 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Halterna totalt organiskt kol är i nästan samtliga provpunkter mycket höga dvs. klass 5. Detta gäller också sjöprovtagningspunkterna där medelvärdet för bedömningen grundar sig på säsongsmedelvärden maj till oktober. Bara i provpunkt 3 (uppströms Transjön), provpunkt 5 (Riksväg 25) och provpunkt 16X (Lillån) ligger halterna under 16 mg/l. Dessa provpunkter hamnar i klass 4 (höga halter) med medelhalter på 13,0 (pkt. 3), 14,8 (pkt. 5) respektive 14,8 mg/l (pkt. 16X). De högsta halterna hittades i provpunkt 54, uppströms Löften. Transporten av organiskt material beräknades för de stationer, där provtagning sker 12 gånger per år dvs. för provpunkt 9a, Rövaredalen, punkt 12, Fur och punkt 17, Lyckeby. Figur 15 illustrerar transporten av organiskt material mätt som TOC för dessa tre stationer. Den sammanlagda årstransportmängden var vid Rövaredalen ton, vid Fur ton och i Lyckeby ton organiskt material mätt som TOC. Figur 15 visar transportmängderna för de tre provtagingspunkterna. Högsta mängderna uppnåddes i februari och mars. FIGUR 15: Flödet och halten organiskt material år 2005 TOC-transport 600,0 ton/månad 500,0 400,0 300,0 200,0 9a Rövaredalen 12 Fur 17 Lyckeby 10 0,0 0,0 jan f eb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ljusförhållanden Ljusförhållandena påverkar livsbetingelserna direkt för många organismer. Vattnets beskaffenhet i dessa avseenden bedöms utgående från mätningar i färgkomparator med brungul platinaklorid som referens. I sjöar görs klassificering av vattenfärg med säsongsmedelvärde maj till oktober baserat på mätningar i ytvatten. I vattendrag används årsvisa medelvärden. Rapport 2005 (1) 33

41 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I FIGUR 16: Färgtalet, medelvärden år ,0 Färgtal 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Yta 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck fr.långasjö 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån 17Lyckeby Färgtalet i Lyckebyåns vatten samt i biflödena är mycket högt. Nästan samtliga provtagningspunkter ligger i klass 5 (starkt färgat vatten) med värden över 100 mg Pt/l. De högsta färgtalen med i medeltal 255 mg Pt/l noterades i punkt 54, uppströms Löften. Bara punkt 16X, Lillån visade färghalter under 100 med i medeltal 89,vilket motsvarar klass 4 betydligt färgat vatten. För ljusförhållandena i vatten spelar grumligheten (turbiditet) också en viktig roll. Vattnets grumlighet eller turbiditet bedöms med analys av ljusspridning mätt enligt FNUskalan. Mätningarna kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av dels lermaterial dels organiskt material som humusflockar, plankton, m.m. I sjöars ytvatten görs grumlighetsklassificering med säsongsmedelvärde maj till oktober. I vattendrag används till bedömningen årsvisa medelvärden. Samtliga provpunkter låg i grumlighetsklassen 5 (starkt grumligt vatten). Detta är en tydlig försämring jämfört med tidigare år. Orsaken kan säkert härledas till att mycket skog har blåst omkull till följd av stormen i januari och att marken till följd av detta har blivit utsatt för erosion dvs. mer material har spolats med vid nederbörd och hamnat i ån vilket ledde till högre grumlighetsvärden. Rapport 2005 (1) 34

42 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR 17: Turbiditet, medelvärden år ,0 Turbiditet (grumlighet) 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Yta 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck fr.långasjö 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån FNU 17Lyckeby Siktdjupet mättes under år 2005 i sjöarna Getasjön, Törn, Kyrksjön och Västersjön. FIGUR 18: Siktdjup, säsongsmedelvärden år 2005 Siktdjup m 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 7Getasjön Yta 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta Samtliga fyra sjöars siktdjup klassificeras som klass 4, litet siktdjup. Rapport 2005 (1) 35

43 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Surhet/försurning Vattnets surhet är av betydelse för vattenlevande organismer genom att den påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivningen och därmed viktiga omsättningsprocesser. Indirekt har surheten betydelse för vattenorganismerna också genom att den reglerar i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder. De flesta vatten har en viss buffertkapacitet, dvs. förmåga att neutralisera tillskott av sura ämnen. Buffertkapaciteten bestäms i första hand av vätekarbonathalten och först då denna är i det närmaste uttömd kan vattnet bli kraftigt surt. Som mått på buffertkapaciteten används här alkaliniteten. Ett tillskott av syra får större effekt på vattnets surhet ju lägre alkaliniteten är. De faktorer som orsaker försurning är bl.a. deposition av luftföroreningar, barrskogsplantering, skogs- och myrdikning och användande av försurande gödselmedel. De viktigaste föroreningarna är svavel- och kväveföreningar som både verkar försurande och (över)göder skogsmarken (kväve). På uppdrag av Blekinge luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar sedan Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämför med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat kraftig samtidigt som nederbörden har blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Den kritiska belastningsgränsen (mängden som känslig natur beräknas tåla på lång sikt) för svavelnedfallet ligger i södra Sverige på 3 kg/ha. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare år med 9 kg/ha. För kvävenedfallet beräknas den kritiska belastningsgränsen till kg/ha. Bedömningen av surhetstillståndet kan göras utgående från alkalinitet eller ph-värde. Medan alkaliniteten främst är ett mått på försurningskänsligheten anger ph-värdet den faktiska surheten som sådan. Figur 19 visar medelvärdena för alkaliniteten och minimivärden för år Rapport 2005 (1) 36

44 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR 19: Alkalinitet, medel- och minvärden år 2005 Alkalinitet 0,25 0,20 medel min mekv/l 0,15 0,10 0,05 0,00 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Yta 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck fr.långasjö 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån 17Lyckeby Mycket god buffertkapacitet (klass 1) hade tolv provpunkter gällande årsmedelvärdet. Sex av provpunkterna klassificeras till klass 2 (god buffertkapacitet). Det lägsta alkalinitetsvärdet som uppmättes låg på 0,10 i punkt 3, uppströms Transjön och i punkt 54, uppströms Löften. Halter under 0,05 mekv/l utgör den övre gränsen för statligt kalkningsbidrag. Kalkeffektuppföljningen som Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län genomförde under år 2005 visar att framför allt tillflödena kan vara försurningspåverkade. Lägsta alkalinitet dvs. klass 5 (ingen eller obetydlig buffertkapacitet) med värden lägre än 0,02 mekv/l uppmättes i Alsjösjöns utlopp, Grönösjöns utlopp, vid provtagningarna i Trollamålabäcken, Långasjö väg 124, Mansamåla och i provpunkten Åleberg uppströms kalkdoseraren. De provpunkter i Blekinge, där alkaliniteten var lägre än 0,02 var Bettagölenoch bäck söder om Bockabo. Ytterligare åtta provpunkter visade vid något tillfälle en alkalinitet lägre än 0,05 mekv/l. Dessa provpunkter var Er-sjöns inlopp och utlopp, Långasjö väg 125, Svartegöl och Ubbemålasjöns utlopp i Kalmar län och bäck från Kurkö, Porsgölens utlopp samt Porsgölens utlopp i Blekinge. Rapport 2005 (1) 37

45 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Figur 20 visar medelvärdena för ph-värden och minimivärden för år 2005 FIGUR 20: ph-värde, medel- och minvärde år ,5 7,0 medel min ph 6,5 6,0 5,5 5,0 3Infl. Transjön 5Riksväg 25 6Getasjökvarn 7Getasjön Yta 8Målaregården 9aRövaredalen 54Uppst. Löften 55Linnefors 56XBäck fr.långasjö 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 12Fur Rv Långemåla 14Viökvarn 15Kättilsmåla 16XLillån 17Lyckeby Nära neutralt (klass1) var medelvärdet på ph-värdet i samtliga provpunkterna eftersom inget ph-värde var lägre än 6,5. De lägsta uppmätta ph-värdena låg samtliga över ett ph-värde på 6,1. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning visar angående ph-värdet samma tendens som för mätvärdet alkalinitet. Lägsta ph-värden uppmättes på samma provpunkter där också alkaliniteten var som lägst. ph-värden under 5,0 uppmättes i provpunkten Grönösjöns utlopp, Långasjö väg 124, Trollamålabäcken och Åleberg uppströms kalkdoseraren. Värden under 6,0 kunde mätas i Ellingmålasjöns utlopp, Er-sjöns inlopp, i Flädingstorpasjön, i Kvarnmålen uppströms kalkdoseraren, i Kässjöns utlopp, i Långssjö väg 124, i Löftens utlopp, i Månsamåla, i Svartegöl, i Törns utlopp, i Ubbemålasjöns utlopp, i Trollamålabäcken och i Yggerydssjöns mitt som samtliga är belägna i Kalmar län. I Kronobergs län hade inga provpunkter ett ph-värde lägre än 6,0.I Blekinge gällde detta Bettagölens utlopp, bäck i Krukö, bäck s om Bockabo, Fabbesjön, Göksjöns utlopp, Porsgölens utlopp samt Tovagölens utlopp Metaller i vatten Metaller förekommer naturligt i låga halter i sötvatten. Halterna varierar beroende på berggrund och jordarter i avrinningsområdet för sjön eller vattendraget. Vattnets surhet och innehåll av organiskt material m.m. påverkar också metallhalterna så att en betydande variation förekommer redan under naturliga förhållanden. Rapport 2005 (1) 38

46 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Halter av metaller i vatten ger den bästa möjligheten att bedöma om det finns risk för biologiska störningar. Vattenanalyser ger också möjligheter att beräkna transporter av metaller i vattendrag och därigenom underlag för att bedöma hur olika källor bidrar till belastningen på ett vattenområde. Tabell 12 sammanställer medelvärden för de provpunkter där metaller i vatten undersöktes. Vid beräkningen av medelvärdena har tagits de halter som analyserades som mindre än med i beräkningen med sitt halva värde (t.ex. har <0,005 ersatts med 0,0025). TABELL 12: Medelvärden, metaller i vatten år 2005 Nr Station Al mg/l As µg/l Cd µg/l Cu µg/l Fe µg/l Hg µg/l Mn µg/l Pb µg/l Zn µg/l Ba µg/l Sb µg/l 3 Infl. Transjön 0,18 0,45 0,03 0,77 1,7 0, ,0 8,7 17,0 0,10 5 Riksväg 25 0,18 0,41 0,02 1,1 1,3 0, ,3 6,6 16,2 0,19 8 Målaregården- Västraby 0,26 0,58 0,02 1,3 1,3 0, ,9 6,9 12 Fur Rv 123 0,20 0,51 0,02 1,7 1,5 0, ,5 5,6 13 Långemåla 0,20 0,50 0,02 1,6 1,9 0, ,2 5,8 17 Lyckeby 0,17 0,46 0,01 1,6 1,6 0, ,5 5,7 Bedömningsgrunder finns för metallerna arsenik (As), kadmium (Cd), koppar (Cu), bly (Pb) och zink (Zn). Årsmedelvärdena för dessa metaller utom bly bedöms vara låga (klass 2) i nästan alla provpunkter. Zinkhalterna bedömdes vid fyra stationer som klass 1, mycket låga halter. Angående bly bedöms tillståndet i fyra provpunkter som klass 3 (måttligt höga halter), en punkt hamnade i klass 4 (höga halter) och vid Lyckeby låg blyhalten i klass 2, låga halter. Klass 1 innebär inga eller endast mycket små risker finns för biologiska effekter. Halterna representerar en uppskattning av halter i opåverkade vatten, där ingen mänsklig påverkan förekommer. Klass 2 innebär små risker för biologiska effekter. De flesta vattendragen eller sjöar inom denna klass har förhöjda metallhalter till följd av utsläpp från punktkällor och/eller långdistansspridning. Klassen kan dock inrymma halter som är naturliga i t.ex. vissa geolo-giskt avvikande områden. Haltförhöjningen är sådan att mätbara effekter i allmänhet inte kan registreras. Klass 3 innebär att effekter kan förekomma. Risken är störst i mjuka, närings- och humusfattiga vatten samt i vatten med lågt ph-värde. Med effekter menas här påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad i tidigare livsstadier, vilket ofta yttrar sig som en minskning av artens individantal. Minskat individantal kan medföra återverkningar på vattnets organismsamhällen och på hela ekosystemets struktur. Rapport 2005 (1) 39

47 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I Beräkningen av transportmängden är produkten av årsmedelvärdet och årsavrinningen enligt tabell 13. TABELL 13: Årsavrinning år 2001 till 2005 Nr Station Avrin- nings- Årsavrinning (m 3 ) areal (km 2 ) Infl. Transjön Riksväg Målaregården- Västraby Fur Rv Långemåla Lyckeby TABELL 14: Årstransport av metaller i vatten Nr Station Al As Cd Cu Fe Hg Mn Pb Zn Ba Sb kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 3 Infl. Transjön ,30 0,20 5,61 12,5 0, , ,73 5 Riksväg ,45 0,32 17,12 20,3 0, , ,89 8 Målaregården- Västraby ,5 0,82 47,9 48,9 0, Fur Rv ,7 1,49 148,9 130,2 0, Långemåla ,2 1,78 152,6 182,1 0, Lyckeby ,8 2,32 248,9 244,7 1, Klorofyll i vatten Planktiska alger är av fundamental betydelse i en sjös näringsväv som producenter av organiskt material, som syreproducenter, som föda till betare (djurplankton, ciliater, bottendjur, fisk) och genom utsöndring av löst organiskt material också som energi- och näringresurs för andra mikrober. En närmare analys av plankton görs i del III, Växtplanktonundersökningar och utvärdering. Här sammanställs en av de parametrar som används för bedömning av planktiska alger nämligen klorofyll. Tillståndsbedömningen grundar sig på säsongsmedelvärden från maj till oktober i de fyra sjöarna som ingår i provtagningsprogrammet. Getasjön klassificerades med ett säsongsmedelvärde på 4,1 µg/l som klass 2 (måttligt höga halter). Sjön Törn och Kyrksjön låg i klass 3 (höga halter) med var sitt medelvärde på 7,3 respektive 9,2 µg/l. Västersjön hamnade i klass 4 (mycket höga halter) med ett medelvärde på 12,8 µg/l. Figur 21 visar säsongsmedelvärdena för klorofyll för de fyra sjöarna. Rapport 2005 (1) 40

48 Del I LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FIGUR 21: Klorofyll, säsongsmedelvärden år 2005 Klorofyll 14,0 12,0 10,0 ug/l 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 7Getasjön Yta 57Törn, Yta 10Kyrksjön, Yta 11Västersjön, Yta 7 REFERENSER Bydén, Larsson och Olsson, 1996, Mäta vatten, Undersökningar av sött och salt vatten Emmaboda Energi och Miljö AB, 2005, Uppgifter ang. vattenuttag och utsläpp år 2005 ITT Flygt AB, 2005, Uppgifter ang. utsläpp från våtmark år 2005 Karlskrona kommun, 2005, Uppgifter ang. vattenuttag och utsläpp år 2005, Lantmäteriet, 2000, Gröna kartan, Kalmar län Lessebo kommun, 2005, Uppgifter ang. vattenuttag och utsläpp år 2005 Luftvårdsförbundet i Blekinge län och i Kalmar län, 2002, Uppgifter ang. surt nedfall Lyckebyåns vattenförbund, 2000, Program för samordnad recipientkontroll i Lyckebyåns avrinningsområde inom Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Länsstyrelsen i Blekinge län, 2005, Uppgifter ang. kalkeffektuppföljning samt Miljömål i Blekinge, 2003 Länsstyrelsen i Kalmar län, 2005, Uppgifter ang. kalkning och kalkeffektuppföljning samt Regionala miljömål för Kalmar län, Meddelande 2003:18 Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2005, Uppgifter ang. kalkeffektuppföljning samt Miljömål för Kronobergs län, Beslutsversion Malmquist, Yngve och Svensson, Cecilia, 1992, Översiktlig miljöstudie av Lyckebyåns avrinningsområde Naturvårdsverket, 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag Regeringen, 1999, De svenska miljömålen Rapport 2005 (1) 41

49 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del I SCB, 1998, Statistiska meddelanden, Statistik för avrinningsområden SMHI, 1994, Avrinningsområden i Sverige, Del 3, Vattendrag till egentliga Östersjön och Öresund SMHI, 2005, Väder och Vatten, Tidning SMHI, 2005, Flödesuppgifter från mätstationen vid Mariefors SMHI, 2005, PULS-beräkningar via Länsstyrelsen i Kalmar län Steiner, Eva, 2000, Lyckebyåns vattenkvalitet förr och nu Steiner, Eva, 2005, Muntliga uppgifter 8 BILAGEFÖRTECKNING DEL I Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Analysparametrar och bedömningsgrunder för miljökvalitet Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Vattenföring, transporter och arealspecifika förluster i provtagningspunkterna 17, Lyckeby, 12, Fur, och 9a, Rövaredalen Metaller i vatten Kalkeffektuppföljning Vattenföring och transportberäkningar baserade på årsflöden och årsmedelvärden Rapport 2005 (1) 42

50 BILAGA 1 Analysparametrar och bedömningsgrunder för miljökvalitet

51 BILAGA 1:1 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FÖRKLARINGAR ÖVER OLIKA PARAMETRARS INNEBÖRD Temperatur Temperaturen mäts alltid i fält vid vattenprovtagning. Mätningen utförs med hjälp av en termistor (värmekänslig elektronisk givare som är en del av syremätaren) respektive av termometern inne i Ruttnerhämtaren vid mätning av temperaturen i bottenskiktet av sjöar. Både den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet är starkt temperaturberoende. Eftersom vattnets densitet varierar med temperaturen, (max densitet vid 4 grader), skiktar sig djupare sjöar under sommaren. ph-värde ph är ett mått på vattnets surhetsgrad, dvs. hur mycket vätejoner vattnet innehåller. Ju lägre ph-värdet är desto surare är vattnet. ph-skalan är logaritmisk vilket betyder att en sänkning av ph-värdet med en enhet motsvarar en tiodubbling av vattnets surhet dvs. vattnets vätejonkoncentration. De första biologiska skadorna i sjöar och vattendrag sker redan vid ett ph-värde strax under 6,0. Vid ph 5,4 och därunder är alkaliniteten lika med noll och sjön är allvarligt hotad av försurning. Under ph 5,0 kan oftast inte någon annan fiskpopulation än ål överleva i längden. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas i klass ett till fem: Klass Benämning ph-värde Färgkod 1 Nära neutralt > 6,8 blå 2 Svagt surt 6,5 6,8 grön 3 Måttligt surt 6,2 6,5 gul 4 Surt 5,6 6,2 orange 5 Mycket surt < 5,6 röd Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets motståndskraft mot tillförsel av sura ämnen och beror främst på halten vätekarbonatjoner i vattnet. Vätekarbonatjonerna bildas i marken vid kolsyravittring och reagerar med tillförda vätejoner, varvid vatten och koldioxid bildas. Vid en alkalinitet på 0,05 mekv/l eller därunder är sjöns förmåga att neutralisera ytterligare syra mycket liten. Bortsett från en viss nedgång under snösmältningen är alkaliniteten i en sjö relativt konstant under årets lopp. Bilaga1 2005

52 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Bilaga 1:2 Bedömning av surhetstillståndet kan göras med utgångspunkt från alkalinitet och/eller ph-värde. Medan alkaliniteten främst är ett mått på försurningskänsligheten anger phvärdet den faktiska surheten som sådan. ph-värdet kan dock uppvisa betydligt större skiftningar under året än alkaliniteten. Om bedömningen bygger på en enstaka provtagning är därför alkaliniteten att föredra framför ph-värdet som utgångspunkt för tillståndsklassificeringen. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på alkalinitet indelas i klass ett till fem: Klass Benämning Alkalinitet Färgkod (mekv/l) 1 Mycket god buffertkapacitet > 0,20 blå 2 God buffertkapacitet 0,10 0,20 grön 3 Svag buffertkapacitet 0,05 0,10 gul 4 Mycket svag buffertkapacitet 0,02 0,05 orange 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 röd Konduktivitet Konduktivitet (ledningsförmåga) är ett sätt att mäta andelen lösta joner i ett vatten. Ju fler lösta joner det finns, desto lättare leds elektricitet, dvs. desto högre konduktivitet har ett vatten. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållandena i tillrinningsområdet. Den kan också användas som indikator på utsläpp. Färgtal Färg mäts genom optisk jämförelse med standardskalor som är graderade i mg Pt/l. Färgtalet är ett mått på vattnets innehåll av humusämnen och andra brunfärgade substanser som järn- och manganföreningar. Humusämnena tillförs vattnet från omgivande marker. Sjöar med högt färgtal är vanliga i myrrika områden och i områden med mycket barrskog. Ljusförhållanden påverkar livsbetingelserna direkt för många organismer. En hög humushalt är ur vissa synpunkter fördelaktig eftersom den ger en kapacitet för komplexbindning, som minskar metallers giftighet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på färgtalet indelas i klass ett till fem. I sjöar görs klassificering av färg med säsongsmedelvärde (maj-oktober) under ett år baserat på månatliga mätningar i ytvatten (0,5 m) eller i prov från flera djup. I vattendrag bör underlaget utgöras av provtagningar 12 gånger under ett år. Bedömningsskalan avser att gruppera vattenfärgsnivåer som är typiska för svenska sjöar och vattendrag och är inte relaterad till biologiska/mikrobiella effekter. Bilaga1 2005

53 BILAGA 1:3 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Klass Benämning Färgtal Färgkod (mg Pt/l) 1 Ej eller obetydligt färgat vatten < 10 blå 2 Svagt färgat vatten grön 3 Måttligt färgat vatten gul 4 Betydligt färgat vatten orange 5 Starkt färgat vatten > 100 röd Totalt organisk kol (TOC) TOC är den enda direkta mätvariabeln för organiskt material i vatten. TOC är ett mått på kolinnehållet både i löst och partikulärt organiskt material i vattnet. Mätning sker genom omvandling till koldioxid. TOC ger dock ingen information om typen av organiskt material. Hög halt organiska ämnen kan vid nedbrytning ge upphov till syrebrist. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på TOC indelas i klass ett till fem. I sjöar görs klassificering av TOC med säsongsmedelvärde (maj-oktober) under 1 år baserat på månatliga mätningar i ytvatten (0,5 m). Även i vattendrag bedöms årsvisa medelvärden men där bör bedömningsunderlaget utgöras av provtagningar 12 gånger per år under ett år. Klass Benämning TOC (mg/l) Färgkod 1 Mycket låg halt < 4 blå 2 Låg halt 4 8 grön 3 Måttligt hög halt 8 12 gul 4 Hög halt orange 5 Mycket hög halt > 16 röd Syrehalten Syre tillförs vattnet främst från växternas fotosyntes och genom turbulens (omrörning), vilket uppstår vid vindpåverkan (sjöar) och fall (rinnande vatten). Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syreförbrukningen i ett vattendrag är starkt korrelerat till nedbrytning av organiska ämnen. Nedbrytningen som huvudsakligen sker vid bottnen i sjöar, kan vid kraftiga algblomningar (sommartid) eller vid höga humushalter ge upphov till syrebrist i bottenvattnet. Samma förhållande (syrebrist) kan uppstå i slutet på vintern. Då syrehalten är lägre än 4 mg/l uppstår skador på fisk och andra känsliga organismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på syre indelas i klass ett till fem. Bedömning av syretillstånd görs dels i temperaturskiktade sjöars bottenvatten, dels i den cirkulerande vattenmassan i oskiktade sjöar. I alla sjöar bedöms årsvisa minimivärden som baseras på mätningar av halter under kritiska perioder (vårvinter/vår, sensommar/höst) under tre år. Även i Bilaga1 2005

54 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Bilaga 1:4 vattendrag bedöms årsvisa minimivärden med där bör bedömningsunderlaget utgöras av provtagningar 12 gånger per år under tre år. Klass Benämning Syre, årsminimum Färgkod (mg O 2 /l) 1 Syrerikt tillstånd > 7 blå 2 Måttligt syrerikt tillstånd 5 7 grön 3 Svagt syretillstånd 3 5 gul 4 Syrefattigt tillstånd 1 3 orange 5 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd <1 röd Anm. Förekomst av svavelväte markeras med Syremättnad Syremättnad anger hur stor andel av den maximala syrehalten vid en given temperatur och salthalt som föreligger uttryckt i %. Vid 0 C kan sötvatten hålla en halt av 14 mg/l med vid 20 C endast 9 mg/l. Nitratkväve Nitrat är den oorganiska kväveformen som förutom ammonium och urea används av primärproducenterna som kvävekälla. En hög nitrathalt kan orsaka en kraftig algtillväxt och kan vara en indikation på avloppsvattenutsläpp. Därutöver är nitrat lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Totalkväve Kväve (N) är ett växtnäringsämne som vid samtidig förekomst av fosfor leder till en ökad tillväxt (eutrofi) med syrebrist som följd. Kvävet kommer dels från förbränningsprocesser och bilavgaser där det tillsammans med luftens fuktighet bildar salpetersyra som bidrar till försurningen. Därutöver ger alltför riktlig gödsling eller gödsling vid fel tid kväveläckage till sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på totalkväve indelas i klass ett till fem. För bedömning av sjöar används säsongsmedelvärden (maj-oktober) under ett år baserade på månatliga mätningar i epilimnion (ytvattenskikt). Bilaga1 2005

55 BILAGA 1:5 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Klass Benämning Totalkväve Färgkod (µg/l) 1 Låga halter < 300 blå 2 Måttligt höga halter grön 3 Höga halter gul 4 Mycket höga halter orange 5 Extremt höga halter > 5000 röd I vattendrag bedöms tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten av totalkväve. Det anges inga särskilda skalor för bedömning av koncentrationer av kväve i vattendrag utan dessa förutsätts bedömas efter omräkning till arealförluster. Klass Benämning Arealspec.förlust Färgkod (kg N/ha,år) 1 Mycket låga förluster < 1,0 blå 2 Låga förluster 1,0 2,0 grön 3 Måttligt höga förluster 2,0 4,0 gul 4 Höga förluster 4,0 16,0 orange 5 Extremt höga förluster > 16 röd Totalfosfor Fosfor (P) är i de flesta fall det tillväxtbegränsande växtnäringsämnet i sötvatten. Fosfor tillförs vattnet framför allt från omgivande gödslad mark och från avloppsutsläpp. Vid stark markförsurning och därmed höga halter aluminium i vattnet, kan fosforhalterna sjunka p.g.a. komplexbindning mellan fosfor och aluminium. Starkt sura sjöar kan därför bli mycket näringsfattiga. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på totalfosfor indelas i klass ett till fem. För bedömning av sjöar används säsongsmedelvärden (maj-oktober) under ett år baserade på månatliga mätningar i epilimnion (ytvattenskikt). Klass Benämning Totalfosfor Färgkod (µg/l) 1 Låga halter < 12,5 blå 2 Måttligt höga halter 12,5 25 grön 3 Höga halter gul 4 Mycket höga halter orange 5 Extremt höga halter > 100 röd Bilaga1 2005

56 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Bilaga 1:6 I vattendrag bedöms tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten av totalfosfor. Det anges inga särskilda skalor för bedömning av koncentrationer av kväve i vattendrag utan dessa förutsätts bedömas efter omräkning till arealförluster. Klass Benämning Arealspec.förlust Färgkod (kg P/ha,år) 1 Mycket låga förluster < 0,04 blå 2 Låga förluster 0,04 0,08 grön 3 Måttligt höga förluster 0,08 0,16 gul 4 Höga förluster 0,16 0,32 orange 5 Extremt höga förluster > 0,32 röd Siktdjup Siktdjupet beror av hur långt ned i vattnet som solljuset förmår tränga. Ett litet siktdjup betyder att det nedträngande ljuset absorberas kraftigt eller sprids effektivt. Siktdjupet mäts med hjälp av en vit cirkulär skiva som sänks ned i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på siktdjup indelas i klass ett till fem. För bedömning av sjöar används säsongsmedelvärden (maj-oktober) under ett år baserade på månatliga mätningar med siktskiva på fritt vatten i sjön. Klass Benämning Siktdjup (m) Färgkod 1 Mycket stort siktdjup > 8 blå 2 Stort siktdjup 5 8 grön 3 Måttligt siktdjup 2,5 5 gul 4 Litet siktdjup 1 2,5 orange 5 Mycket litet siktdjup < 1 röd Turbiditet Turbiditet (grumlighet) beror på olöst substans. Turbiditeten varierar med storlek, form, sammansättning och brytningsindex hos de suspenderade partiklarna. Dessa kan utgöras av slam, lera, växt- och djurplankton, mikrober, organiskt material och små, olösliga partiklar av varierande ursprung. I rinnande vatten dominerar de oorganiska partiklarna, medan organiska partiklar dominerar i sjöar. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på grumlighet indelas i klass ett till fem. För bedömning av sjöar används säsongsmedelvärden (maj-oktober) under ett år baserade på månatliga mätningar i ytvatten (0,5 m) eller prov från flera djup. I vattendrag bör underlaget utgöras av provtagningar 12 gånger under ett år. Bedömningsskalan avser att gruppera haltnivåer som Bilaga1 2005

57 BILAGA 1:7 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 är typiska för svenska sjöar och vattendrag och är inte relaterad till biologiska/mikrobiella effekter. Klass Benämning Turbiditet Färgkod (FNU) 1 Ej eller obetydligt grumligt vatten < 0,5 blå 2 Svagt grumligt vatten 0,5 1,0 grön 3 Måttligt grumligt vatten 1,0 2,5 gul 4 Betydligt grumligt vatten 2,5 7,0 orange 5 Starkt grumligt vatten > 7,0 röd Klorofyll a Klorofyll a anger den ungefärliga mängden växtplankton i ett vatten. Växtplanktonmängden är till stor del korrelerad till koncentrationen av fosfor i sötvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på klorofyll indelas i klass ett till fem. För bedömning av sjöar används säsongsmedelvärden (maj-oktober) under tre år baserade på månatliga mätningar i epilimnion (ytvattenskikt). Klass Benämning Klorofyll (µg/l) Färgkod 1 Låga halter < 2,0 blå 2 Måttligt höga halter 2,0 5,0 grön 3 Höga halter 5,0 12,0 gul 4 Mycket höga halter 12,0 25,0 orange 5 Extremt höga halter > 25,0 röd Som alternativ kan augustimätningar under tre år användas. Klass Benämning Klorofyll (µg/l) Färgkod 1 Låga halter < 2,5 blå 2 Måttligt höga halter 2,5 10,0 grön 3 Höga halter 10,0 20,0 gul 4 Mycket höga halter 20,0 40,0 orange 5 Extremt höga halter > 40,0 röd Metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sötvatten. I sediment och organismer är halterna högre genom en naturligt förekommande anrikning. Halten varierar beroende på berggrund och jordarter i avrinningsområdet för sjön eller vattendraget. Vattnets surhet och innehåll av organiskt material, m.m. påverkar också metallhalterna så att en Bilaga1 2005

58 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Bilaga 1:8 betydande variation förekommer redan under naturliga förhållanden. Många metaller fyller i små mängder viktiga biologiska funktioner. Halter av metaller i vatten ger den bästa möjligheten att bedöma om det finns risk för biologiska störningar. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913) kan vattnet med avseende på metaller i vatten i indelas i klass ett till fem. Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Färgkod 1 Mycket låga halter < 0,5 <5 <0,01 <0,2 <0,3 <0,7 <0,4 blå 2 Låga halter 0,5-3, ,01-0,1 0,2-1 0,3-5 0,7-15 0,4-5 grön 3 Måttlig höga halter ,1-0, gul 4 Höga halter ,3-1, orange 5 Mycket höga halter >45 >300 >1,5 >15 >75 >225 >75 röd Klassificering för metaller i sediment baserar sig på variationen av halter i ytsediment i svenska sjöar. Metaller i sediment redovisas i mg/kg TS. Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As Färgkod Mycket 1 <15 <150 <0,8 <50 <0,15 <10 <5 <5 blå låga halter Låga halter , , grön Måttlig höga halter , gul Höga halter Mycket höga halter , orange >500 >5000 >35 >2000 >5 >500 >250 >150 röd Bilaga1 2005

59 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar I tabellen har värdena bedömts enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913). Klassificering har gjorts för klass 3, 4 och 5. Bedömningen av sjöarna angående kväve och fosforhalter har gjorts utifrån säsongsmedelvärden (maj-oktober). Klass Färgkod 3 gul 4 orange 5 röd

60 BILAGA 2:1 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 PROV- PUNKT Infl. Transjön St Datum Tem pera tur ph Alka linitet Vattenföring Turbi ditet Konduk tivitet - C - mekv/l FNU ms/m Färg mg Pt/l TOC Syrgas halt Syre mätt nad Klo ro fyll Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve Siktdjup mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l ug/l m lågt, stillast. 0,4 6,6 0,10 2,2 6, ,4 86 0,014 0,55 0, ,2 6,9 0,11 2,6 5, ,1 80 0,015 0,38 0, ,9 7,2 0,28 11, ,6 84 0,045 0,21 <0, mycket högt 15,1 6,5 0,16 3,5 6, ,8 76 0,022 0,39 <0, ,7 6,9 0,20 3,2 11, ,2 74 0,012 0,43 0, ,1 7,0 0,14 3,2 7, ,5 86 0,015 0,55 0,2 Max 15,1 7,2 0,28 3,5 11,0 175,0 16,0 12,4 86 0,045 0,55 0,20 Min 0,4 6,5 0,10 2,2 5,3 100,0 10,0 7,8 74 0,012 0,21 <0,01 MEDEL 7,7 6,9 0,17 2,9 8,0 141,7 13,0 9,9 81 0,021 0,42 0,10 Median 6,5 6,9 0,15 3,2 7,1 140,0 13,0 9,7 82 0,015 0,41 0,07 Riksväg högt 0,5 6,9 0,20 2,3 8, ,6 88 0,014 0,57 0, ,5 7,4 0,30 1,9 6, ,8 81 0,017 0,41 0, ,2 7,0 0,21 7, ,0 77 0,029 0,35 0, mycket högt 15,7 6,5 0,20 3,1 6, ,2 72 0,031 0,49 0, ,2 7,1 0,25 2,5 12, ,0 80 0,012 0,62 0, ,8 7,2 0,22 3,7 9, ,0 92 0,024 0,66 0,12 Max 15,7 7,4 0,30 3,7 12,0 180,0 17,0 12,6 92 0,031 0,66 0,17 Min 0,5 6,5 0,20 1,9 6,8 110,0 13,0 7,2 72 0,012 0,35 0,02 MEDEL 8,2 7,0 0,23 2,7 8,4 151,7 14,8 9,9 82 0,021 0,52 0,09 Median 6,9 7,1 0,22 2,5 7,8 157,5 15,0 9,9 81 0,021 0,53 0,09 Getasjö ,4 7,0 0,18 2,3 9, ,0 90 0,013 0,56 0,19 kvarn ,5 7,3 0,26 1,5 6, ,8 89 0,013 0,35 0,07 Getasjön Yta ,0 6,9 0,19 8, ,2 80 0,047 0,41 0, mycket högt 14,9 6,5 0,19 2,7 7, ,5 83 0,029 0,52 0, ,6 7,1 0,26 2,1 12, ,0 70 0,009 0,59 0, ,5 6,9 0,13 2,1 9, ,3 92 0,016 0,74 0,21 Max 15,0 7,3 0,26 2,7 12,0 200,0 22,0 13,0 92 0,047 0,74 0,21 Min 0,4 6,5 0,13 1,5 6,9 120,0 13,0 8,2 70 0,009 0,35 0,03 MEDEL 7,8 7,0 0,20 2,1 8,7 160,8 16,2 10,3 84 0,021 0,53 0,11 Median 6,6 7,0 0,19 2,1 8,6 167,5 14,5 9,9 86 0,015 0,54 0,08 7Y ,3 6,9 0,17 2,3 8, ,4 86 0,013 0,83 0, ,8 7,3 0,25 1,4 6, ,3 85 0,013 0,48 0,07 4,3 1, ,8 7,0 0,21 8, ,6 88 0,044 0,39 0,03 5,6 1, ,3 6,5 0,17 3,0 7, ,3 64 0,042 0,50 0,02 2, ,1 7,1 0,23 1,8 12, ,0 81 0,023 0,58 0,05 4,6 1, ,7 6,9 0,13 2,6 8, ,2 84 0,016 0,61 0,24 1,2 1,1 Max 16,8 7,3 0,25 3,0 12,0 225,0 23,0 12,4 88 0,044 0,83 0,24 5,6 1,8 Min 0,3 6,5 0,13 1,4 6,8 110,0 14,0 6,3 64 0,013 0,39 0,02 1,2 1,1 MEDEL 8,7 7,0 0,19 2,2 8,7 153,3 16,5 9,8 81 0,025 0,57 0,10 3,6 1,4 Median 7,5 7,0 0,19 2,3 8,4 140,0 15,0 10,2 85 0,020 0,54 0,10 4,3 1,4 Bilaga2 2005

61 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 BILAGA 2:2 PROV- PUNKT St Datum Tem pera tur ph Alka linitet Vattenföring Turbi ditet Konduk tivitet Siktdjup - C - mekv/l FNU ms/m mg Pt/l mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l ug/l m Getasjön Botten 7B ,2 6,7 0,17 2,7 8, ,8 63 0,014 0,6 0, ,4 7,3 0,25 1,4 6, ,5 88 0,015 0,36 0, ,7 6,9 0,21 8, ,7 75 0,045 0,42 0, ,3 6,4 0,19 3,1 7, ,6 65 0,033 0,54 0, ,2 7,1 0,24 1,6 12, ,9 80 0,010 0,6 0, ,2 6,9 0,14 2,6 9, ,2 83 0,016 0,62 0,24 Max 16,3 7,3 0,25 3,1 12,0 225,0 23,0 11,2 88 0,045 0,62 0,24 Min 0,2 6,4 0,14 1,4 6,7 120,0 14,0 6,6 63 0,010 0,36 0,03 MEDEL 8,3 6,9 0,20 2,3 8,8 150,8 16,7 9,1 76 0,022 0,52 0,11 Median 7,8 6,9 0,20 2,6 8,6 140,0 15,0 9,4 78 0,016 0,55 0,10 Målaregården-Västraby högt 0,3 6,9 0,19 2,9 10, ,3 92 0,015 0,94 0, ,4 7,1 0,22 2,1 7, ,5 88 0,017 0,92 0, ,4 7,1 0,25 10, ,4 93 0,039 0,76 0, mycket högt 16,2 6,6 0,21 5,8 9, ,7 87 0,052 0,74 0, ,8 7,1 0,21 2,0 17, ,7 78 0,017 3,6 2, ,0 7,0 0,16 3,6 11, ,5 92 0,026 0,89 0,46 Max 16,2 7,1 0,25 5,8 17,0 225,0 22,0 13,3 93 0,052 3,60 2,50 Min 0,3 6,6 0,16 2,0 7,5 125,0 15,0 8,7 78 0,015 0,74 0,19 MEDEL 8,4 7,0 0,21 3,3 10,8 148,3 17,8 10,7 88 0,028 1,31 0,65 Median 7,6 7,1 0,21 2,9 10,0 135,0 16,5 10,1 90 0,022 0,91 0,26 Rövaredalen 9a ,0 6,6 0,12 3,9 8, ,1 92 0,059 0,81 0, högt 0,3 6,8 0,19 3,3 10, ,7 87 0,016 1,00 0, ,1 6,9 0,26 4,7 15, ,013 1,20 0, ,2 7,0 0,21 2,3 7, ,1 84 0,019 0,65 0, ,1 7,1 0,28 6,5 10, , ,028 0,89 0, ,7 7,0 0,26 11, ,2 81 0,049 0,84 0, ,0 7,2 0,39 5,6 15, ,3 62 0,040 1,50 1, högt 16,5 6,6 0,21 4,7 9, ,8 81 0,022 0,49 <0, ,2 0,31 3,4 12, ,1 67 0,020 1,40 0, ,4 7,1 0,25 3,2 17, ,2 65 0,025 2,90 1, lågt 6,0 6,7 0,21 4,4 13, ,0 94 0,024 1,10 0, ,3 7,0 0,16 3,3 11, ,3 91 0,024 0,91 0,47 Max 23,0 7,2 0,39 6,5 17,0 200,0 22,0 12, ,059 2,90 1,9 Min 0,3 6,6 0,12 2,3 7,5 100,0 14,0 5,3 62 0,013 0,49 <0,01 MEDEL 8,9 6,9 0,24 4,1 11,6 150,4 17,6 9,5 82 0,028 1,14 0,57 Median 6,4 7,0 0,23 3,9 11,0 150,0 17,5 9,0 84 0,024 1,25 0,4 Färg TOC Syrgas halt Syre mätt nad Klo ro fyll Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve Bilaga2 2005

62 BILAGA 2:3 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 PROVPUNKT St Datum Tem pera tur ph Alka linitet Vattenföring Turbi ditet Konduk tivitet - C - mekv/l FNU ms/m Färg mg Pt/l TOC Syrgas halt Syre mätt nad Klo ro fyll Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve Siktdjup mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l ug/l m Uppst. Löften ganska högt 0,2 6,3 0,14 4,0 10, ,7 32 0,027 0,85 0, ,7 6,3 0,12 4,4 7, ,6 44 0,031 0,55 0, ,4 6,3 0,17 9, ,9 55 0,055 0,42 0, högt 13,2 6,1 0,20 15,0 8, ,8 27 0,042 0,51 <0, ,4 7,2 0,40 23,0 19, ,1 39 0,026 0,45 0, ,0 6,6 0,10 2,5 11, ,7 66 0,021 0,50 0,12 Max 13,4 7,2 0,40 23,0 19,0 400,0 34,0 8,7 66 0,055 0,85 0,12 Min 0,2 6,1 0,10 2,5 7,5 130,0 17,0 2,8 27 0,021 0,42 <0,01 MEDEL 6,8 6,5 0,19 9,8 10,9 255,0 24,3 5,5 44 0,034 0,55 0,05 Median 5,1 6,3 0,16 4,4 9,6 237,5 21,5 5,4 42 0,029 0,51 0,01 Linnefors mycket högt 1,6 6,7 0,12 2,1 9, ,2 86 0,019 0,72 0, ,4 7,2 0,20 2,5 8, ,5 90 0,026 0,64 0, ,1 7,1 0,19 9, ,7 91 0,042 0,63 0, högt 18,4 6,5 0,23 3,0 13, ,3 68 0,077 1,00 0, ,3 7,2 0,22 1,8 13, ,5 89 0,018 0,68 0, ,3 7,2 0,19 1,1 11, ,3 90 0,019 0,63 0,09 Max 18,4 7,2 0,23 3,0 13,0 250,0 31,0 12,3 91 0,077 1,00 0,33 Min 1,6 6,5 0,12 1,1 8,4 70,0 14,0 7,3 68 0,018 0,63 0,01 MEDEL 9,9 7,0 0,19 2,1 10,8 180,8 21,3 10,3 86 0,034 0,72 0,12 Median 9,4 7,2 0,20 2,1 10,5 210,0 21,0 10,5 90 0,023 0,66 0,04 Bäck från 56X högt 0,6 6,4 0,15 1,9 14, ,9 68 0,034 1,20 0,33 Långasjö ,7 6,5 0,12 1,6 9, ,7 80 0,041 1,00 0, ,7 6,7 0,23 13, ,4 85 0,083 0,96 0, högt 12,5 7,3 0,28 3,6 9, ,4 89 0,016 0,56 0, uttorkad ,1 6,9 0,19 0,9 20, ,5 73 0,033 2,3 1,3 Max 12,5 7,3 0,3 3,6 20,0 300,0 36,0 10,7 89 0,083 2,30 1,30 Min 0,6 6,4 0,1 0,9 9,6 80,0 16,0 8,4 68 0,016 0,56 0,02 MEDEL 6,7 6,8 0,2 2,0 13,3 181,0 23,4 9,6 79 0,041 1,20 0,46 Median 5,1 6,7 0,2 1,8 13,0 200,0 23,0 9,5 80 0,034 1,00 0,55 Törn, Yta 57Y ,0 6,5 0,11 1,8 9, ,5 74 0,018 0,81 0, ,5 7,0 0,18 2,5 8, ,0 86 0,026 0,66 0,13 5,3 1, ,2 7,2 0,17 9, ,3 98 0,041 0,55 0,02 9,7 1, ,5 6,7 0,22 2,0 9, ,3 88 0,029 0,62 <0,01 5, ,0 7,1 0,20 2,1 13, ,3 81 0,026 0,85 <0,01 7,3 1, ,5 7,1 0,18 1,6 11, ,4 84 0,018 0,62 0,1 1,6 1,1 Max 18,5 7,2 0,22 2,5 13,0 225,0 26,0 11,4 98 0,041 0,85 0,15 9,7 1,8 Min 1,0 6,5 0,11 1,6 8,0 90,0 15,0 8,3 74 0,018 0,55 <0,01 1,6 1,1 MEDEL 10,1 6,9 0,18 2,0 10,1 151,7 19,8 9,8 85 0,026 0,69 0,07 5,8 1,4 Median 9,8 7,1 0,18 2,0 9,7 135,0 19,0 9,7 85 0,026 0,64 0,03 5,3 1,4 Bilaga2 2005

63 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 BILAGA 2:4 PROV- PUNKT St Datum Tem pera tur ph Alka linitet Vattenföring Turbi ditet Konduk tivitet - C - mekv/l FNU ms/m Färg mg Pt/l TOC Syrgas halt Syre mätt nad Klo ro fyll Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve Siktdjup mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l ug/l m Törn, Botten 57B ,8 6,2 0,12 3,7 9, ,9 21 0,024 0,76 0, ,4 7,0 0,18 2,8 8, ,0 94 0,025 0,70 0, ,1 6,9 0,18 9, ,5 64 0,045 0,56 0, ,5 6,6 0,21 4,7 9, ,8 81 0,022 0,49 <0, ,8 7,1 0,21 1,6 13, ,1 87 0,021 0,69 0, ,1 7,1 0,20 2,3 11, ,8 79 0,021 0,61 0,11 Max 17,5 7,1 0,21 4,7 13,0 400,0 32,0 11,0 94 0,045 0,76 0,14 Min 2,8 6,2 0,12 1,6 8,0 100,0 15,0 2,9 21 0,021 0,49 <0,01 MEDEL 9,6 6,8 0,18 3,0 10,1 185,8 20,8 8,2 71 0,026 0,64 0,07 Median 9,6 7,0 0,19 2,8 9,7 132,5 20,0 9,0 80 0,023 0,65 0,03 Kyrksjön, 10Y ,1 6,8 0,15 3,2 9, ,3 77 0,018 0,81 0,22 Yta ,0 7,1 0,19 2,3 7, ,8 84 0,041 0,66 0,15 4,6 1, ,3 7,2 0,23 11, , ,061 0,79 0, , ,8 6,9 0,21 3,9 9, ,7 70 0,051 0,75 0,18 5, ,8 7,2 0,25 1,8 14, ,5 88 0,03 1,1 0,41 8,8 1, ,7 7,1 0,22 3,0 12, ,1 80 0, ,5 1,9 1,1 Max 19,3 7,2 0,25 3,9 14,0 225,0 22,0 11, ,061 1,10 0,50 13,0 1,8 Min -0,1 6,8 0,15 1,8 7,8 75,0 14,0 6,7 70 0,018 0,66 0,15 1,9 1,1 MEDEL 9,8 7,1 0,21 2,8 10,8 152,5 18,5 9,8 83 0,037 0,85 0,28 6,8 1,4 Median 9,4 7,1 0,22 3,0 10,5 157,5 19,5 10,2 82 0,036 0,80 0,21 5,7 1,4 Kyrksjön, 10B ,0 6,7 0,16 2,8 10, ,0 77 0,019 0,86 0,22 Botten ,9 7,0 0,19 2,2 7, ,4 90 0,026 0,67 0, ,8 7,2 0,25 10, ,0 85 0,062 0,80 0, ,9 6,8 0,25 5,9 10, ,6 81 0,038 0,81 0, ,5 7,2 0,25 2,3 14, ,5 88 0,031 1,2 0, ,7 7,1 0,20 3,1 12, ,6 85 0, ,49 Max 18,9 7,2 0,25 5,9 14,0 225,0 22,0 11,6 90 0,062 1,20 0,66 Min 1,0 6,7 0,16 2,2 7,8 110,0 14,0 7,6 77 0,019 0,67 0,19 MEDEL 9,8 7,0 0,22 3,3 10,6 160,0 19,0 9,9 84 0,033 0,89 0,36 Median 9,2 7,1 0,23 2,8 10,0 157,5 20,0 10,5 85 0,029 0,84 0,33 Västersjön, 11Y ,1 6,7 0,15 2,6 10, ,1 74 0,019 0,79 0,22 Yta ,2 6,9 0,17 2,4 7, ,3 81 0,026 0,68 0,14 5,2 1, ,2 7,3 0,24 10, , ,060 0,62 0, , ,1 6,9 0,25 7,7 10, ,7 81 0,035 0,62 0,14 7, ,5 7,2 0,26 2,4 14, ,7 95 0,026 0,90 0, , ,8 7,1 0,22 3,1 12, ,9 78 0,021 0,93 0,46 1,4 1,1 Max 18,2 7,3 0,26 7,7 14,0 225,0 22,0 11, ,060 0,93 0,46 16,0 1,8 Min -0,1 6,7 0,15 2,4 7,6 100,0 13,0 7,7 74 0,019 0,62 0,08 1,4 1,1 MEDEL 9,6 7,0 0,22 3,6 10,6 166,7 18,0 9,7 85 0,031 0,76 0,21 9,0 1,4 Median 9,9 7,0 0,23 2,6 10,0 170,0 18,0 9,7 81 0,026 0,74 0,23 7,4 1,4 Bilaga2 2005

64 BILAGA 2:5 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 PROV- PUNKT St Datum Tem pera tur ph Alka linitet Vattenföring Turbi ditet Konduk tivitet - C - mekv/l FNU ms/m Färg mg Pt/l TOC Syrgas halt Syre mätt nad Klo ro fyll Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve Siktdjup mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l ug/l m Västersjön, 11B ,1 6,7 0,16 2,7 10, ,5 78 0,019 0,78 0,23 Botten ,2 6,9 0,18 2,3 7, ,6 84 0,029 0,62 0, ,8 7,2 0,24 10, ,2 86 0,046 0,74 0, ,5 6,9 0,25 9,6 10, ,9 85 0,049 0,71 0, ,8 7,2 0,26 2,3 14, ,8 83 0,031 0,88 0, ,9 7,1 0,22 3,0 12, ,4 74 0,021 0,95 0,49 Max 18,5 7,2 0,26 9,6 14,0 225,0 23,0 11,5 86 0,049 0,95 0,49 Min 0,1 6,7 0,16 2,3 7,6 110,0 13,0 7,9 74 0,019 0,62 0,12 MEDEL 9,6 7,0 0,22 4,0 10,6 151,7 18,3 9,6 82 0,033 0,78 0,22 Median 9,5 7,0 0,23 2,7 10,0 137,5 18,5 9,7 84 0,030 0,76 0,18 Fur Rv ,1 6,7 0,13 4,6 8, ,8 90 0,030 0,74 0, högt 0,2 6,8 0,16 2,9 10, ,4 78 0,019 0,79 0, ,1 6,7 0,20 3,1 11, ,018 0,79 0, ,2 6,9 0,17 2,2 7, ,1 79 0,026 0,63 0, ,6 7,2 0,24 4,5 10, ,0 88 0,034 0,69 0, ,2 7,2 0,24 10, ,0 95 0,052 0,68 0, ,0 7,4 0,35 5,0 12, ,1 74 0,047 0,57 0, högt 18,2 6,9 0,23 7,1 10, ,1 75 0,034 0,69 0, ,3 0,28 3,7 11, ,3 69 0,023 0,73 0, ,2 7,2 0,26 2,3 13, ,4 80 0,008 0,71 0, lågt 6,5 6,8 0,22 3,6 12, ,2 93 0,023 0,78 0, ,0 7,1 0,22 3,2 12, ,1 79 0,022 0,98 0,5 Max 25,0 7,4 0,35 7,1 13,0 225,0 25,0 11,8 95 0,052 0,98 0,50 Min 0,2 6,7 0,13 2,2 7,6 90,0 13,0 6,1 69 0,008 0,57 0,04 MEDEL 9,9 7,0 0,23 3,8 10,6 159,6 18,8 9,2 82 0,028 0,73 0,21 Median 9,2 7,0 0,23 3,6 10,5 167,5 18,5 9,1 79 0,025 0,72 0,17 Långemåla högt 0,4 6,6 0,18 2,8 10, ,8 60 0,72 0, ,0 6,8 0,19 3,0 7, ,6 66 0,031 0,62 0, ,7 7,1 0,25 11, ,8 82 0,074 0,54 0, högt 18,2 6,8 0,23 9,7 10, ,2 76 0,058 0,64 0, ,6 7,1 0,27 2,6 11, ,8 75 0,012 0,77 0, ,9 6,7 0,21 4,5 12, ,8 95 0,027 0,91 0,48 Max 18,2 7,1 0,27 9,7 12,0 225,0 24,0 12,8 95 0,074 0,91 0,48 Min 0,4 6,6 0,18 2,6 7,8 110,0 13,0 7,2 60 0,012 0,54 0,09 MEDEL 9,6 6,9 0,22 4,5 10,3 183,3 18,8 8,8 76 0,040 0,70 0,20 Median 9,3 6,8 0,22 3,0 10,5 200,0 19,0 8,3 76 0,031 0,68 0,17 Viökvarn högt 0,2 6,8 0,17 2,7 10, ,4 84 0,75 0, ,2 7,0 0,18 3,1 7, ,0 87 0,031 0,63 0, ,5 7,3 0,25 11, ,0 94 0,064 0,54 0,13 Bilaga2 2005

65 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 BILAGA 2:6 PROV- PUNKT St Datum Tem pera tur ph Alka linitet Vattenföring Turbi ditet Konduk tivitet - C - mekv/l FNU ms/m Färg mg Pt/l TOC Syrgas halt Syre mätt nad Klo ro fyll Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve Siktdjup mg/l mg/l % mg/l mg/l mg/l ug/l m Viökvarn högt 17,7 6,8 0,20 5,6 10, ,6 90 0,039 0,63 0, ,2 7,2 0,25 2,1 11, ,9 91 0,010 0,73 0, ,7 6,8 0,20 3,8 12, ,7 97 0,024 0,87 0,54 Max 17,7 7,3 0,25 5,6 12,0 225,0 22,0 12,7 97 0,064 0,87 0,54 Min 0,2 6,8 0,17 2,1 7,7 100,0 12,0 8,6 84 0,010 0,54 0,08 MEDEL 9,4 7,0 0,21 3,5 10,3 165,0 18,0 10,6 91 0,034 0,69 0,22 Median 9,2 6,9 0,20 3,1 10,5 157,5 18,5 10,5 91 0,031 0,68 0,17 Kättilsmåla, ,0 6,8 0,15 2,8 10, ,8 26 0,022 0,78 0,26 uppst ,9 7,0 0,16 2,9 7, ,2 80 0,036 0,72 0,25 Havsjödiket ,0 7,4 0,26 11, , ,063 0,52 0, mycket högt 20,2 6,9 0,28 2,8 10, ,5 81 0,035 0,61 0, ,5 7,1 0,26 3,4 11, ,6 66 0,025 0,73 0, ,6 6,9 0,22 2,4 12, ,7 85 0,021 0,78 0,38 Max 21,0 7,4 0,28 3,4 12,0 225,0 22,0 11, ,063 0,78 0,38 Min 0,0 6,8 0,15 2,4 7,6 100,0 13,0 3,8 26 0,021 0,52 0,08 MEDEL 10,7 7,0 0,22 2,9 10,3 158,3 18,7 8,1 73 0,034 0,69 0,20 Median 10,2 7,0 0,24 2,8 10,5 157,5 19,5 8,3 81 0,030 0,73 0,18 Kättilsmåla, 16X normalt 0,8 6,9 0,15 1,3 9, ,2 85 0,014 0,83 0,33 Lillåns tillflöde ,6 7,2 0,23 2,0 7, ,4 88 0,016 0,73 0, ,9 7,4 0,29 10, ,9 86 0,049 0,54 0, lågt 15,8 6,9 0,28 2,8 10, ,5 81 0,035 0,61 0, uttorkad ,7 6,9 0,21 1,8 11, ,8 86 0,013 0,97 0,56 Max 18,9 7,4 0,29 2,8 11,0 110,0 17,0 12,2 88 0,049 0,970 0,56 Min 0,8 6,9 0,15 1,3 7,9 55,0 12,0 7,5 81 0,013 0,54 0,08 MEDEL 9,6 7,1 0,23 2,0 9,7 89,0 14,8 10,0 85 0,025 0,74 0,27 Median 9,6 6,9 0,23 1,9 10,0 90,0 15,0 10,4 86 0,016 0,730 0,21 Lyckeby ,3 6,8 0,14 4,2 8, ,3 95 0,057 0,94 0, högt 0,2 6,9 0,15 2,3 10, ,0 96 0,021 0,81 0, ,3 7,0 0,21 3,4 11, ,5 96 0,009 0,77 0, ,0 7,1 0,17 2,8 7, ,8 94 0,029 0,72 0, ,5 7,3 0,27 4,9 10, ,8 96 0,039 0,70 0, ,6 7,3 0,27 11, ,4 87 0,049 0,54 0, ,0 7,3 0,35 2,8 12, ,0 73 0,041 0,67 0, högt 18,1 7,2 0,27 3,4 10, ,8 82 0,019 0,64 0, ,3 0,28 2,1 11, ,5 62 0,016 0,73 0, ,3 7,2 0,26 1,6 11, ,5 73 0,015 0,77 0, lågt 7,0 6,7 0,23 2,1 12, ,8 81 0,027 0,59 0, ,5 7,0 0,22 2,3 12, ,8 93 0,018 0,82 0,41 Max 26,0 7,3 0,35 4,9 12,0 225,0 24,0 14,0 96 0,057 0,940 0,41 Min 0,2 6,7 0,14 1,6 7,6 90,0 13,0 6,0 62 0,009 0,54 0,14 MEDEL 10,1 7,1 0,24 2,9 10,5 159,6 19,3 9,9 86 0,028 0,73 0,23 Median 9,3 7,2 0,25 2,8 11,0 145,0 20,0 9,2 90 0,024 0,725 0,23 Bilaga2 2005

66 BILAGA 3 Vattenföring, transporter och arealspecifika förluster i provtagningspunkterna 17, Lyckeby, 12, Fur och 9a, Rövaredalen I tabellen har värdena bedömts enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913). Klassificering har gjorts för klass 3, 4 och 5 Klass Färgkod 3 gul 4 orange 5 röd

67 BILAGA 3:1 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Station Målaregård Rövare dalen Fur Mariefors Mynning Avr.areal (km 2 ) 270, Jan 3 3,8 6, ,1 Feb 1,36 1,7 4,12 8,21 8,30 Mar 1,34 1,7 5,62 8,8 8,90 Månadsmedelflöden (m 3 /s) Apr 2,6 3,3 5,47 14,8 14,97 Maj 0,823 1,0 2,41 5,17 5,23 Jun 0,825 1,0 2,01 2,32 2,35 Jul 0,303 0,4 0,86 1,02 1,03 Aug 1,29 1,6 2,58 1,99 2,01 Sep 0,572 0,7 1,24 1,14 1,15 Okt 0,186 0,2 0,59 0,599 0,606 Nov 0,195 0,2 0,611 1,19 1,203 Dec 0,56 0,7 1,29 2,22 2,24 PROV- PUNKT St Datum TOC Flöde TOC TOC Totalkväve Totalfosfor Totalkväve Totalfosfor Totalkväve Totalfosfor - mg/l mg/l mg/l m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år Rövaredalen 9a ,81 0,059 2,10 123,6 4,6 0, ,00 0,016 2,98 122,4 7,2 0, ,20 0,013 2,33 118,4 7,5 0, ,65 0,019 2,24 98,6 3,8 0, ,89 0,028 0,76 30,7 1,8 0, ,84 0,049 0,48 26,0 1,0 0, ,50 0,040 3,79 182,7 15,2 0, ,49 0,022 1,61 77,9 2,1 0, ,40 0,020 1,01 52,6 3,7 0, ,90 0,025 1,49 59,8 11,6 0, ,10 0,024 2,15 78,0 6,1 0, ,91 0,024 3,08 123,6 7,5 0,20 Arealspecifik förlust Summa i ton/år: 1094,2 72,1 1,7 31,8 2,1 0,051 Fur Rv ,74 0,030 3,15 177,2 6,2 0, ,79 0,019 4,84 257,6 9,3 0, ,79 0,018 3,93 263,2 8,3 0, ,63 0,026 3,7 191,8 6,0 0, ,69 0,034 1,61 73,3 3,0 0, ,68 0,052 0,99 51,3 1,7 0, ,57 0,047 4,78 217,6 7,3 0, ,69 0,034 2,49 113,4 4,6 0, ,73 0,023 1,82 103,8 3,4 0, ,71 0,008 2,81 127,9 5,3 0, ,78 0,023 3,91 152,0 7,9 0, ,98 0,022 5,32 185,2 14,0 0,31 Arealspecifik förlust Summa i ton/år: 1914,4 77,1 2,7 32,5 1,3 0,046 Lyckeby ,94 0,057 4,52 254,2 11,4 0, ,81 0,021 10,92 554,8 21,4 0, ,77 0,009 7,77 499,2 16,0 0, ,72 0,029 7,48 387,9 14,0 0, ,70 0,039 3,16 160,6 5,9 0, ,54 0,049 1,68 87,0 2,3 0, ,67 0,041 3,55 171,1 6,4 0, ,64 0,019 5,03 228,8 8,6 0, ,73 0,016 2,27 117,4 4,3 0, ,77 0,015 3,60 163,9 7,4 0, ,59 0,027 7,74 441,1 11,8 0, ,82 0,018 11,93 415,5 26,2 0,58 Arealspecifik förlust Summa i ton/år: 3481,7 135,8 4,5 43,0 1,7 0,056 Bilaga3 2005

68 BILAGA 4 Metaller i vatten I tabellen har värdena bedömts enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913). Klassificering har gjorts för klass 3, 4 och 5 och finns för metallerna koppar, zink, kadmium, bly, krom, nickel och arsenik Klass Färgkod 3 gul 4 orange 5 röd

69 BILAGA 4:1 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 PROVPUNKT St Datum Al As Cd Cu Fe Hg Mn Pb Zn Ba Sb - mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Infl. Transjön ,20 0,40 0,027 0,52 1,60 <0, ,00 5,9 16 0, ,25 0,36 0,041 0,65 1,30 <0, ,30 9,2 17 <0, ,11 0,43 0,015 0,71 1,10 0, ,79 4,6 14 <0, ,23 0,56 0,038 0,80 2,30 <0, ,00 6,5 21 <0, ,13 0,55 0,014 1,50 2,80 <0, ,50 21,0 18 <0, ,14 0,40 0,025 0,41 1,10 <0, ,20 4,7 16 <0,20 Max 0,25 0,56 0,041 1,50 2,80 0, ,00 21,0 21 0,10 Min 0,11 0,36 0,014 0,41 1,10 <0, ,79 4,6 14 <0,20 MEDEL 0,18 0,45 0,027 0,77 1,70 0, ,97 8,7 17 0,10 Median 0,17 0,42 0,026 0,68 1,45 0, ,25 6,2 17 0,10 Riksväg ,22 0,37 0,025 0,46 1,40 <0, ,76 5,7 18 0, ,20 0,36 0,030 2,30 0,83 <0, ,86 17,0 14 <0, ,16 0,41 0,016 0,75 1,10 0, ,71 4,3 15 <0, ,24 0,53 0,025 1,20 1,90 <0, ,00 5,9 18 <0, ,14 0,46 0,006 1,50 1,60 <0, ,20 2,9 16 <0, ,14 0,35 0,020 0,37 0,97 <0, ,00 3,8 16 <0,20 Max 0,24 0,53 0,030 2,30 1,90 0, ,00 17,0 18 0,20 Min 0,14 0,35 0,006 0,37 0,83 <0, ,71 2,9 14 0,11 MEDEL 0,18 0,41 0,020 1,10 1,30 0, ,26 6,6 16 0,19 Median 0,18 0,39 0,023 0,98 1,25 0, ,93 5,0 16 0,20 Målaregården- Västraby ,30 0,48 0,029 0,80 1,40 <0, ,90 6, ,30 0,49 0,024 1,20 0,96 <0, ,10 8, ,21 0,63 0,013 1,60 1,30 0, ,50 5, ,34 0,96 0,034 1,80 2,00 <0, ,30 9, ,20 0,55 0,011 1,70 1,50 <0, ,30 5, ,19 0,39 0,023 0,69 0,78 <0, ,50 6,2 - - Max 0,34 0,96 0,034 1,80 2,00 0, ,30 9,0 Min 0,19 0,39 0,011 0,69 0,78 <0, ,50 5,3 MEDEL 0,26 0,58 0,022 1,30 1,32 0, ,93 6,9 Median 0,26 0,52 0,024 1,40 1,35 0, ,00 6,4 Fur Rv ,30 0,48 0,021 1,20 1,80 <0, ,00 6, ,30 0,44 0,026 2,10 1,20 <0, ,10 7, ,14 0,51 0,013 2,10 1,40 0, ,00 5, ,24 0,71 0,021 1,90 2,00 <0, ,30 6, ,11 0,55 0,006 1,70 1,60 <0, ,60 2, ,12 0,34 0,014 1,10 0,83 <0, ,10 5,4 - - Max 0,30 0,71 0,026 2,10 2,00 0, ,30 7,9 Min 0,11 0,34 0,006 1,10 0,83 <0, ,00 2,6 MEDEL 0,20 0,51 0,017 1,68 1,47 0, ,52 5,6 Median 0,19 0,50 0,018 1,80 1,50 0, ,10 5,7 Bilaga4 2005

70 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 BILAGA 4:2 PROVPUNKT St Datum Al As Cd Cu Fe Hg Mn Pb Zn Ba Sb - mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Långemåla ,30 0,48 0,025 1,30 2,30 <0, ,86 6, ,33 0,47 0,031 1,50 1,70 <0, ,83 9, ,16 0,52 0,011 1,60 2,30 0, ,20 5, ,19 0,63 0,019 1,70 2,00 <0, ,00 5, ,10 0,55 0,008 2,40 1,70 <0, ,40 2, ,10 0,34 0,017 0,97 1,30 <0, ,85 5,7 - - Max 0,33 0,63 0,031 2,40 2,30 0, ,00 9,5 Min 0,10 0,34 0,008 0,97 1,30 <0, ,83 2,6 MEDEL 0,20 0,50 0,018 1,58 1,88 0, ,19 5,8 Median 0,18 0,50 0,018 1,55 1,85 0, ,03 5,4 Lyckeby ,31 0,44 0,026 1,20 1,80 <0, ,64 8, ,33 0,44 0,028 1,80 1,30 <0, ,75 9, ,12 0,48 0,014 1,70 2,00 0, ,83 5, ,10 0,52 0,009 1,60 1,80 <0, ,00 3, ,10 0,52 0,004 2,00 1,60 <0, ,00 2, ,07 0,34 0,008 1,20 0,84 <0, ,87 3,9 - - Max 0,33 0,52 0,028 2,00 2,00 0, ,00 9,7 Min 0,07 0,34 0,004 1,20 0,84 <0, ,64 2,9 MEDEL 0,17 0,46 0,015 1,58 1,56 0, ,52 5,7 Median 0,11 0,46 0,012 1,65 1,70 0, ,85 4,7 Bilaga4 2005

71 BILAGA 5 Kalkeffektuppföljning I tabellen har värdena bedömts enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (rapport 4913). Klassificering har gjorts för klass 3, 4 och 5 Klass Färgkod 3 gul 4 orange 5 röd

72 BILAGA 5:1 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Lokal X-koord. Y-koord. Datum ph Bilaga Alk. (mekv/l) Kond. (ms/m) Alsjösjön utlo <0,01 6,2 350 Kalmar Alsjösjön utlo ,3 0,19 8,4 750 Kalmar Bredasjösjön utlo ,9 0,13 13,6 90 Kalmar Ellingsmålasjön utlo ,9 0,02 8,3 325 Kalmar Ellingsmålasjön utlo ,8 0, Kalmar Ellingsmålasjön utlo ,2 0,14 6,5 260 Kalmar Er-sjön inlo ,8 0, Kalmar Er-sjön inlo ,8 0,06 8,9 240 Kalmar Er-sjön inlo ,9 0,17 9,8 225 Kalmar Er-sjön inlo ,1 0,26 10,6 240 Kalmar Er-sjön inlo ,1 0,32 10,7 240 Kalmar Er-sjön inlo ,9 0,11 8,4 200 Kalmar Er-sjön inlo ,12 7,9 200 Kalmar Er-sjön inlo ,1 0, Kalmar Er-sjön inlo ,3 0,26 8,9 400 Kalmar Er-sjön inlo ,4 0,40 10,7 450 Kalmar Er-sjön inlo ,4 0, Kalmar Er-sjön inlo ,1 0,09 9,9 180 Kalmar Er-sjön inlo ,2 0, Kalmar Er-sjön inlo ,2 0,24 12,6 160 Kalmar Flädingstorpasjön utlo ,3 0,05 8,6 160 Kalmar Flädingstorpasjön utlo ,9 0,18 9,9 180 Kalmar Grönösjön utlo ,7 <0,01 4,8 180 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,5 0,08 5,5 240 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,2 0, Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,09 6,6 180 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,08 6,8 180 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,1 0, Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,5 0,08 5,7 160 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,2 0,12 5,9 140 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,1 0, Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,4 0,10 6,1 120 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,5 0,11 6,6 180 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,6 0,11 6,7 180 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,7 0,11 6,5 160 Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,4 0, Kalmar Kvarnmålen upstr kdos ,4 0,17 7,3 160 Kalmar Kässjö utlo ,4 0,14 8,2 200 Kalmar Kässjö utlo ,7 0,14 8,1 200 Kalmar Kässjö utlo ,5 0, Kalmar Kässjö inlo ,7 0,12 7,5 180 Kalmar Kässjö inlo ,3 0,18 7,7 180 Kalmar Långasjö väg ,8 <0,01 7,8 180 Kalmar Långasjö väg ,2 0,03 11,5 180 Kalmar Löften utlo ,4 0,08 8,5 280 Kalmar Löften utlo ,9 0,12 7,8 200 Kalmar Löften utlo ,4 0,23 10,7 225 Kalmar Mansamåla ,7 <0,01 5,2 180 Kalmar Mansamåla ,3 0,05 5,6 140 Kalmar Färg Län

73 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 BILAGA 5:2 Lokal X-koord. Y-koord. Datum ph Alk. (mekv/l) Kond. (ms/m) Skärsjön utlo ,1 0,24 7,9 90 Kalmar Stekaremåla-dammen ,6 0,14 7,2 160 Kalmar Stekaremåla-dammen ,6 0,19 7,9 160 Kalmar Stekaremåla-dammen ,4 0, Kalmar Stekaremåla-dammen ,6 0,21 7,5 120 Kalmar Stekaremåla-dammen ,9 0, Kalmar Stekaremåla-dammen ,8 0,23 7,8 180 Kalmar Stekaremåla-dammen ,9 0,25 8,4 140 Kalmar Svartegöl ,2 0,04 3,2 25 Kalmar Svartegöl ,7 0,35 10,8 80 Kalmar Trollamålabäcken ,6 <0,01 7,5 240 Kalmar Törn utlo ,7 0,12 9,5 260 Kalmar Törn utlo ,7 0,15 9,1 180 Kalmar Ubbemålasjön utlo ,2 0,02 9,3 160 Kalmar Ubbemålasjön utlo ,3 0,25 11,2 180 Kalmar Yen utlo ,7 0,16 7,4 180 Kalmar Yen utlo ,4 0,23 7,6 240 Kalmar Yggerydssjön mitt ,2 0,05 5,7 140 Kalmar Yggerydssjön mitt ,09 5,8 120 Kalmar Åforsdammen utlo ,6 0,11 5,7 200 Kalmar Åforsdammen utlo ,9 0,15 6,9 180 Kalmar Åforsdammen utlo ,7 0,19 7,6 160 Kalmar Åforsdammen utlo ,6 0,19 7,7 160 Kalmar Åforsdammen utlo ,6 0,21 7,8 180 Kalmar Åforsdammen utlo ,6 0,30 7,9 160 Kalmar Åforsdammen utlo ,3 0,32 7,7 140 Kalmar Åforsdammen utlo ,3 0,25 7,4 120 Kalmar Åforsdammen utlo ,21 7,4 130 Kalmar Åforsdammen utlo ,9 0,19 7,3 180 Kalmar Åforsdammen utlo ,9 0,21 7,7 180 Kalmar Åforsdammen utlo ,9 0,14 6,9 160 Kalmar Åforsdammen utlo ,8 0,16 7,3 160 Kalmar Åforsdammen utlo ,29 8,4 140 Kalmar Åleberg upstr k-dos <0,01 7,8 280 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,8 <0,01 8,7 240 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,9 <0,01 8,6 250 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,9 <0,01 8,3 250 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,1 <0,01 8,1 350 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,4 <0,01 7,7 200 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,5 <0,01 7,1 240 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,6 <0,01 7,3 250 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,1 <0,01 7,1 600 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,6 0,15 9, Kalmar Åleberg upstr k-dos ,9 0,12 8,5 800 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,4 <0,01 8,9 180 Kalmar Åleberg upstr k-dos ,3 <0,01 9,1 160 Kalmar Åleberg upstr k-dos <0,01 10,2 180 Kalmar Visjön utlopp ,3 0, Kronoberg Visjön utlopp , Kronoberg Mosjön utlopp ,6 0, Kronoberg Färg Län Bilaga5 2005

74 BILAGA 5:3 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Lokal X-koord. Y-koord. Datum ph Alk. (mekv/l) Kond. (ms/m) Mosjön utlopp , Kronoberg Ideskruvssjön utlopp ,0 0, Kronoberg Ideskruvssjön utlopp Kronoberg Lövsjön utlopp ,4 0, Kronoberg Lövsjön utlopp Kronoberg Transjön-Bodaskogsjö utl ,5 0, Kronoberg Transjön-Bodaskogsjö utl , Kronoberg Bettagölens utl bäck 109: ,06 0,000 7, Blekinge Bäck i Krukö från N (2) 14894(6) ,08 0,134 9, Blekinge Bäck i Krukö från N (2) 14894(6) ,04 0,212 13, Blekinge Bäck i Krukö från NÖ (8) 14895(5) ,34 0,030 10, Blekinge Bäck S om Bockabo ,19 0,000 7, Blekinge DAMMGÖLEN UTLO 109: ,27 0,201 9,99 96 Blekinge FABBESJÖN NORR 109: ,92 0,073 8, Blekinge GÖKSJÖN UTLbäck 109: ,66 0,057 8, Blekinge GÖKSJÖN UTLbäck 109: ,53 0,524 15,67 80 Blekinge L:byån nedstr. Åstugan ,48 0,129 9, Blekinge L:byån nedstr. Åstugan ,02 0,234 10,98 88 Blekinge L:byån nedstr.bockabosjön ,16 0,144 9, Blekinge L:byån nedstr.bockabosjön ,67 0,208 11, Blekinge L:byån vid Fur ,34 0,137 9, Blekinge L:byån vid Fur ,72 0,204 10, Blekinge L:byån vid Kopparemåla ,15 0,147 9, Blekinge L:byån vid Kopparemåla ,54 0,202 11, Blekinge L:byån vid Ledja ,16 0,148 9, Blekinge L:byån vid Ledja ,63 0,208 11, Blekinge L:byån vid Långemåla ,14 0,149 9, Blekinge L:byån vid Långemåla ,64 0,208 11, Blekinge L:byån vid Strömsberg ,16 0,143 9, Blekinge L:byån vid Strömsberg ,63 0,198 11, Blekinge L:byån vid Viökvarn ,27 0,139 9, Blekinge L:byån vid Viökvarn ,78 0,194 11, Blekinge LILLÅN 109 vid Åstugan ,69 0,177 9,21 94 Blekinge LILLÅN 109 vid Åstugan ,91 0,237 10,51 48 Blekinge MOSSGÖL MITT 109:154 K ,87 0,233 8,32 44 Blekinge Porsgölens utl bäck 109: (3) 14971(4) ,69 0,043 7,57 86 Blekinge ST HAVSJÖN UTLO 109: ,29 0,265 9,22 7 Blekinge ST HAVSJÖN MITT 109: ,21 0,256 8,97 7 Blekinge TOVAGÖL UTLO 109: ,48 0,032 7, Blekinge VÄSTERSJÖN SÖDR 109: ,97 0,282 10, Blekinge VÄSTERSJÖN SÖDR 109: ,25 0,391 11,16 70 Blekinge YASJÖN ÖSTR 110: ,44 0,394 9,98 90 Blekinge Älmtasjön MITT 109: ,11 0,360 10,79 66 Blekinge Färg Län Bilaga5 2005

75 BILAGA 6 Vattenföringar och transportberäkningar baserade på årsflöden och årsmedelvärden i Lyckebyån med biflöden och från utsläppskällor

76 BILAGA 6:1 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 FLÖDESSCHEMA FÖR LYCKEBYÅN MED TILLFLÖDEN OCH UTSLÄPP Kosta ARV 3 Transjön Åfors ARV Åfors glasbruk 5 Riksväg 25 6 Getasjökvarn 7 Getasjön ITT Flygts våtmark Skruvs ARV Emmaboda ARV Långasjö ARV 54 Uppstr. Löften 8 Målaregården- Västraby Bjurbäcken 56X Bäck från Långasjö 57 Sjön Törn Gusemålabäcken 55 Linnefors 9A Rövaredalen Vissefjärda ARV 10 Kyrksjön 11 Västersjön Saleboda ARV 12 Fur Rv Långemåla Strömsbergs ARV 14 Viökvarn 15 Kättilsmåla Kättilsmåla ARV 16X Lillån 16B Mariefors 17 Lyckeby Bilaga6 2005

77 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 BILAGA 6:2 Vattenmängd (m 3 /år) Getasjökvarn 7 Getasjön Uppstr. Löften Bjurbäcken 56X Bäck från Långasjö 57 Sjön Törn Gusemålabäcken A Kyrksjön 11 Västersjön Viökvarn 15 Kättilsmåla X Lillån 16B Bilaga6 2005

78 BILAGA 6:3 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Organiskt material mätt som TOC eller CODcr (ton/år) 5, ,73 Åfors glasbruk Getasjökvarn 7 Getasjön 11, , ,9 54 Uppstr. Löften Bjurbäcken 56X Bäck från Långasjö 57 Sjön Törn Gusemålabäcken A 826 4,3 10 Kyrksjön 11 Västersjön 0, ,49 14 Viökvarn 15 Kättilsmåla 1,3 16X Lillån 16B Mariefors Bilaga6 2005

79 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 BILAGA 6:4 Totalkväve (ton/år) 3,1 3 3,1 0,4 Åfors glasbruk 5 8,1 6 Getasjökvarn 7 Getasjön 0,57 1,1 16,2 8 48,4 0,72 54 Uppstr. Löften Bjurbäcken 56X Bäck från Långasjö 57 Sjön Törn Gusemålabäcken 55 22,8 9A 53, Kyrksjön 11 Västersjön 0, , ,7 0,25 14 Viökvarn 15 Kättilsmåla 0,85 16X Lillån 16B Mariefors ,8 Bilaga6 2005

80 BILAGA 6:5 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Totalfosfor (ton/år) 0,23 3 0,15 0,013 Åfors glasbruk 5 0,33 6 Getasjökvarn 7 Getasjön 0,039 0,1 0, ,03 0, Uppstr. Löften Bjurbäcken 56X Bäck från Långasjö 57 Sjön Törn Gusemålabäcken 55 1,08 9A 1,31 0, Kyrksjön 11 Västersjön 0, , ,9 0, Viökvarn 15 Kättilsmåla 0, X Lillån 16B Mariefors 17 4,4 Bilaga6 2005

81 Del II Botten- och littoralfauna, undersökningar och utvärdering Lena Vought

82 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 1 av 16

83 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning Metodik Resultat övergripande Resultat stationsvis Lyckebyån station 5, riksväg Lyckebyån station 6, Getasjökvarn Lyckebyån station 8, Målaregården Lyckebyån station 12, Fur Lyckebyån station 14, Viökvarn Lyckebyån station 16b, Mariefors Lyckebyån station 54, uppströms Löften Lyckebyån station 55, Linnefors Jämförelser med tidigare år Referenser EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 2 av 16

84 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II 1 SAMMANFATTNING Trådalger som var vanligt förekommande på station 5 och station 6 vid 2004 års provtagning hade minskat i förekomst. Detta medförde att de olika indexen har haft en positiv uppgång för dessa två stationer från 2004 till Gör man en jämförelse med tidigare år kan man dock notera att station 5 har haft en neråtgående trend den senaste femårsperioden, både avseende antal taxa och Surhetsindexet. Årets resultat för de övriga vattendragen visade inte på några större förändringar jämfört med tidigare år. Vissa index hade ökat något och andra hade minskat något. Station 54 hade ett lågt Surhetsindex (2) samt lågt värde för Danskt fauna index (4) inte helt olikt tidigare år. På station 16b samt station 6 fanns det Ibisia marginata som är upptagen som DD, rödlistad pga kunskapsbrist. En del ovanliga arter som skalbaggen Stenelmis canaliculata återfanns på stationerna 5, 12 och 16b, och nattsländan Chimarra marginata återfanns på station 16b samt station 14. På station 12 fångades ett par små kräftor i det kvalitativa provet. 2 Metodik Provtagning skedde med hjälp av den s.k. sparkmetoden (BIN RR 111). Det innebär att djur, grus och växtdelar mm sparkas upp och förs in i en håv med hjälp av det strömmande vattnet. Håven har en bredd på 30 cm och en maskstorlek på 0,5 mm. Det insamlade materialet fördes över till plastburkar och konserverades med etanol. Fem prov samlades in per station. Provtagningen skedde Djuren sorterades ut på laboratorium under lupp, och bestämdes därefter till art eller taxonomisk grupp. Artlistorna följer ordningen i bilaga 2, Naturvårdsverket (2000) samt Nilsson (1996, 1997). Provtagning utfördes av L. Vought och J. O. Lacoursière, sortering av L. Petersen och artbestämning av L. Vought, alla från EA-International. Bottenfaunans sammansättning användes för att bedöma miljösituationen på respektive provlokal. Naturvårdsverkets rapport, Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och Vattendrag (2000), har följts vid utvärderingen. Vid bedömningen har använts Shannon-Wiener diversitetsindex (H') som är ett mått på mångformigheten. Shannon- Wiener index tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannon-Wiener diversitetsindex har räknats fram enligt : H' = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] där n i = antalet individer av arten S i ; N = totala antalet individer av alla arter. För rinnande vatten räknas > 3,71 som ett mycket högt diversitetsindex (Naturvårdsverket 2000). Shannon-Wiener index kan göras känsligare genom att använda ett jämnhetsindex (J) vilket räknas fram genom: J = - H' / ln S Indexet kan variera mellan 0-1. Har man bara en art på en station blir värdet 0 medan EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 3 av 16

85 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II man får värdet 1 om man har lika många individer av varje art. ASPT (Average Score Per Taxon) är ett renvattenindex som tar hänsyn till vilka arter som finns på en lokal. De känsliga arterna/grupperna får höga poäng medan de toleranta har lägre poäng. Högsta värde för ASTP är 10. För vattendrag är 6,9 ett högt värde. Påverkan som orsakas av eutrofiering och organisk förorening bedöms med Danskt Fauna Index (DFI). Beroende på vilka nyckelgrupper som förkommer i provet klassificeras provet efter en skala från höga (känsliga taxa) till låga värden (tåliga taxa). Högsta värdet för DFI är 7. För vattendrag är 7 ett högt värde. Surhetsindexet (SI) är baserat på förekomsten av olika försurningskänsliga taxa. Höga värden indikerar dominans av försurningskänsliga arter. Högsta värdet för SI är 14. För vattendrag är 10 ett högt värde. De olika indexen kommer att ha olika värden beroende på var i Sverige undersökningen görs. Därför använder man sig av jämförelsevärden för olika naturgeografiska regioner. Tabell 1 har beräknats från bakgrundsvärden i tabell 43 samt avvikelsevärden i tabell 42 i Naturvårdsverket (2000). De olika klasserna som används är följande: Klass 1. Inga eller obetydliga effekter av störning. Ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Klass 2. Måttliga effekter av störning. Bottenfaunan visar tecken på störning men avviker endast något från ostörda förhållanden. Klass 3. Tydliga effekter av störning. Bottenfaunan avviker måttligt från den som förekommer under ostörda förhållanden. Klass 4. Starka effekter av störning. Bottenfaunan visar stora avvikelser från den som förkommer under naturliga förhållanden. Klass 5. Mycket starka effekter av störning. Endast ett fåtal tolerant arter förekommer. Tabell 1: Bottenfaunaindex, strömsträckor, rinnande vatten boreonemoral region, uträknat efter tabell 42 och 43 i Naturvårdsverket (2000). Klass Benämning Shannon diversitets index ASPT- Index Danskt Fauna Index Surhetsindex 1 Ingen eller liten av- > 1,77 > 4,23 > 4,5 > 5,4 vikelse 2 Måttlig avvikelse 1,58 1,77 3,76 4,23 4,0 4,5 4,8 5,4 3 Tydlig avvikelse 1,18 1,58 2,82 3,76 3,0 4,0 3,6 4,8 4 Stor avvikelse 0,59 1,18 1,41 2,82 1,5 3,0 1,8 3,6 5 Mycket stor avvikelse 0,59 1,41 1,5 1,8 Totala antalet taxa i gamla tabeller inkluderar ibland olika taxa inom Chironomidae och Oligochaeta. För reducerat antal taxa har Chironomidae räknats som endast en taxa, detsamma gäller Oligochaeta. Värden från äldre tabeller har standardiserats och räknats om till reducerat antal taxa för att ge jämförbara data. Förekomsten av rödlistade arter har kontrollerats mot artdatabankens listor (Gärdenfors, 2002). EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 4 av 16

86 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II 3 Resultat övergripande Station 5, Lyckeby vid riksväg 25, hade återhämtat sig en del från nedgången Antalet taxa var fortfarande lågt, 24 jämfört med 25 året innan. Övriga index visade på en uppåtgående trend. Övriga vattendrag visade inte på några större förändringar jämfört med tidigare år. Vissa index hade ökat något och andra hade minskat något. Station 54 hade ett lågt Surhetsindex (2) samt ett lågt värden för Danskt fauna index (4) inte helt olikt tidigare år. I årets undersökning var det station 5 som hade det lägsta antal individer med endast 330 ind/m 2. Station 54, som dominerades av knottlarver, hade högst individantal, 2549 ind/m 2. Övriga stationer varierade mellan ind/m 2 (Fig. 1). 3000,0 2500,0 Antal ind/m ,0 1500,0 1000,0 500,0 0, b huvudfåra biflöde Figur 1: Antal individer, mätt som individer per m 2, för de olika stationerna. Stationerna är uppdelade i huvudfåra samt biflöde. Flest taxa återfanns på station 16b med totalt 33 taxa. Artfattigast var station 54 med endast 15 taxa (Fig. 2) Antal taxa red b huvudfåra biflöde Figur 2: Antalet taxa för de 8 provtagningsstationerna i Lyckebyåns avrinningsområde. Antalet taxa är reducerat, dvs Oligochaeta och Chironomidae har räknats som vardera ett taxa. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 5 av 16

87 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II Shannons diversitetsindex (H') som är ett mått på mångformigheten, nådde upp till de förväntade värdena för regionen (den vågräta linjen, >1,97) för sju av de åtta vattendragen. Av dessa var det endast station 16b som låg betydligt över de förväntade värdena. Station 54 hade värden som var lägre än förväntat (Fig. 3), vilket tyder på en viss störning. 3,00 2,50 Shannon index (H') 2,00 1,50 1,00 0,50 0, b huvudfåra biflöde Figur 3: Bottenfaunans diversitet, H, från de 8 stationerna längs Lyckebyån. Den horisontella linjen motsvarar det för regionen förväntade värdet för opåverkade vatten. J-jämnhetsindexet, som är ett mått på hur jämnt fördelade de olika taxa är, låg relativt högt för de flesta stationerna. Station 54 avvek från de övriga med ett lägsta värden på 0,29 vilket beror på att 81 % av bottenfaunan bestod av knottlarver. J-jämnhet 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, b huvudfåra biflöde Figur 4: Bottenfaunans jämnhet, J, för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Samtliga vattendrag hade ett ASPT-indexet, som nådde upp till den nivån man kan förvänta sig för opåverkade vattendrag i regionen (Fig. 5). Värdena varierade inte speciellt mycket, högst var station 8 med ett värde på 6,41 och lägst låg station 54 med ett värde på 5,00. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 6 av 16

88 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II 7,00 6,00 5,00 ASPT 4,00 3,00 2,00 1,00 0, b huvudfåra biflöde Figur 5: ASPT-index för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Den horisontella linjen motsvarar det för regionen förväntade värdet för opåverkade vatten. Danskt Faunaindex (DFI) belyser belastningen av näringsämnen och/eller organiskt material. Den vågräta linjen visar jämförelsevärden för boreonemorala regionen från opåverkade vattendrag. Station 54 fick ett värde 4, vilket ligger under det förväntade värdet 5 för regionen (Fig. 6). 8 7 DFI b huvudfåra biflöde Figur 6: Danskt Faunaindex (DFI) för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Den horisontella linjen motsvarar det för regionen förväntade värdet för opåverkade vatten. För Surhetsindexet (SI) är det förväntade bakgrundsvärdet 6 för opåverkade vattendrag och sjöar i regionen (Fig. 7). Station 5 och 8 fick värdet 4 i årets undersökning och station 54 fick värdet 2 vilket är lägre än förväntat för opåverkade vatten. Övriga vattendrag låg på gränsen eller över bakgrundsvärdet. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 7 av 16

89 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II SI b huvudfåra biflöde Figur 7: Surhetsindex (SI) för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Den horisontella linjen motsvarar det för regionen förväntade värdet för opåverkade vatten. 4 Resultat stationsvis 4.1 Lyckebyån station 5, riksväg 25 Figur 8: Station 5, riksväg 25, bilden tagen nedströms vägen upp mot provtagningsplatsen. Stationen ligger strax nedströms riksväg 25. Bottensubstratet består av sten och grus och strömhastigheten är relativt hög i området där proven tages. Kantzonerna som tidigare hade täta bestånd av alträd hade gallrats kraftigt 2004 och beskuggningen av vattendraget hade minskat (Fig. 8). Till följd av det ökade ljusinsläppet fanns det fortfarande en del trådalger på botten även om det hade minskat jämfört med Totalt noterades 495 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 330 ind/m 2 (Tab. 2). Djuren var fördelade på 24 taxa där Simuliidae (knottlarver) dominerade med 47% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade tre av indexen (ASPT, DFI samt Diversitetsindex) inom Klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning, där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Ett av indexen, Surhetsindex, hamnade i Klass 2, dvs måttliga effekter av störning där bottenfaunan visar tecken på störning men avviker endast något från ostörda förhållanden. Det återfanns inga rödlistade arter i proven men väl den ovanliga EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 8 av 16

90 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II skalbaggsarten Stenelmis canaliculata. Denna station hade förbättrats något jämfört med året innan. Trådalgen som täckte bottnen 2004 hade minskat i förekomst, vilket är den troliga förklaringen till förbättringen. Tabell 2: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 5. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,06 0,62 6, Lyckebyån station 6, Getasjökvarn Figur 9. Station 6, uppströms Getasjökvarn. Station 6 ligger sedan 2001 ett par hundra meter uppströms den tidigare stationen vid Getasjökvarn. Bottensubstratet består av mindre sten och grus (Fig. 9). Strömhastigheten är inte snabbt rinnande men tillräcklig för att få in typiska rinnandevatten arter. Kantzonerna består av blandskog som skuggar vattendraget. Totalt noterades 821 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 547 ind/m 2 (Tab. 3). Djuren var fördelade på 31 taxa där Oligochaeta (fåborstmaskar), Nemoura cinerea (bäckslända) samt Simuliidae (knottlarver) samt Orthocladiinae (fjädermygglarver) utgjorde 75% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom Klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Trådalgerna som hade noterats 2004 fanns endast i begränsad omfattning under Tabell 3: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 6. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,13 0,60 6, EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 9 av 16

91 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Lyckebyån station 8, Målaregården Del II Figur 10. Station 8, Målaregården. Bilden tagen från bron upp över provtagningsområdet. Station 8, Målaregården, är belägen i utkanten av Lindås samhälle, med bebyggelse på ena sidan. Reningsverket ligger uppströms denna station. Bottensubstratet består av sten, grus och sand. Strömhastigheten är relativt hög inom provtagningsområdet. Vattendraget har endast träd längs en del av kanterna, samtidigt som det är relativt brett, vilket begränsar beskuggningen av vattendraget (Fig. 10). Det växer en hel del undervattensvegetation speciellt längs kanterna. Kaveldun förkommer längs ena sidan. Det förkommer även en del alger på botten av vattendraget. Totalt noterades 969 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 646 ind/m 2 (Tab. 4). Djuren var fördelade på 29 taxa där Oligochaeta (fåborstmaskar), Baetis rhodani, Heptagenia sulphurea (dagsländor) samt Simuliidae (knottlarver) dominerade och utgjorde 74% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom Klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Tabell 4: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 8. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,22 0,65 6, Lyckebyån station 12, Fur Figur 11. Station 12, Fur. Bilden tagen från bron upp över provtagningsområdet. Station 12, Fur, mellan Västersjön och Fursjön är en relativt djup lokal med snabbt EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 10 av 16

92 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II strömmande vatten (Fig. 11). Bottensubstratet består av grus och större stenar. Kantzonerna är bevuxna med träd men beskuggade endast delvis vattendraget då det är relativt brett. Totalt noterades 3309 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 2206 ind/m 2 (Tab. 5). Djuren var fördelade på 25 taxa. Filtrerande nattsländor, ffa Hydropsyche angustipennis, Hydropsyche siltalai, Cheumatopsyche lepida samt Simuliidae (knottlarver) dominerade proven och utgjorde 75% av sammanlagda individantalet. Station 12 ligger nedströms en sjö. Vattnet i ett sjöutflöde innehåller stora mängder plankton, vilket förklarar förekomsten av den stora mängden filtrerare. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga index inom Klass 1, dvs. inga eller obetydliga effekter av störning. Bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Ett par små kräftor fångades i det kvalitativa provet. Tabell 5: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 12. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,95 0,58 5, Lyckebyån station 14, Viökvarn Figur 12. Station 14, uppströms bron vid Stubbelycke. Bottenfaunan vid Station 14 vid Viökvarn samlades in för första gången Provpunktern var placerad nere vid Viökvarn. Det var en djup lokal med snabbt strömmande vatten. Bottensubstratet bestod av större klippblock med endast mindre del löst material och sparkproven var svåra att samla in. Vid provtagningen 2002 flyttades provtagningen 1,5 km uppströms till nuvarande station (Fig. 12). Bottensubstratet består av större stenar och grus. Vattendjupet är runt 0,4-0,5 m. Växtlighet saknas nästan helt i vattendraget men tuvor med starr sträcker sig från kanten av vattendraget ut mot mitten. Omgivningen består av buskar och träd vilket endast delvis skuggade vattendraget då vattendraget är relativt brett. Botten är inte bevuxen med alger. Totalt noterades 713 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 475 ind/m 2 (Tab. 6). Djuren var fördelade på 32 taxa där Simuliidae (knottlarver) dominerade proven med 46% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga index i Klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 11 av 16

93 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II förekommer under ostörda förhållanden. Det fanns färre knottlarver i årets prov jämfört med föregående år, vilket har medfört att diversitetsindexet har haft en positiv ökning. Tabell 6: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 14. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,02 0,56 6, Lyckebyån station 16b, Mariefors Figur 13. Station 16b, Mariefors. Bilden tagen upp över provtagningsområdet. Station 16b vid Mariefors är en station med omväxlande substrat, dels relativt stora stenar men också mindre sten och grus. Strömhastigheten är relativt hög. Omgivningen består av stora träd vilket tillsammans med en ravin gör att vattendraget är kraftigt beskuggat (Fig. 13). En del vattenmossa men även en mindre mängd påväxtalger återfanns i vattendraget. Totalt noterades 1078 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 719 ind/m 2 (Tab. 7). Djuren var fördelade på 33 taxa där Simuliidae (knottlarver) utgjorde 31% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom Klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Ett par individer av den rödlistade Ibisia marginata hittades på denna station. Två andra ovanliga arter, dock ej rödlistade, Stenelmis canaliculata samt Chimarra mariginata förekom i relativt stort antal. Tabell 7: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 16b. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,50 0,70 5, EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 12 av 16

94 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL Lyckebyån station 54, uppströms Löften Del II Figur 14. Station 54, Löften. Bilden tagen från bron upp över provtagningsområdet. Station 54, Löften är ett delvis kanaliserat vattendrag (Fig. 14). Bottensubstratet består av sten och grus men det finns också en hel del kvistar och grenar som kan utnyttjas som substrat av bottenfaunan. Omgivningen består av ett kalhygge med en del björksly och vid provtagningsstället saknas beskuggning. Vattnet är humöst med rödbrun flockig fällning på botten. Grönalgen Draparnaldia växte på stenar och grenar. Totalt noterades 3823 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 2549 ind/m 2. Djuren var fördelade på 15 taxa där Simuliidae (knottlarver) dominerade och utgjorde 81% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan), så hamnade ASPT index i Klass 1. Danskt Fauna Index hamnade i Klass 2, vilket visar på måttliga effekter av störning. Diversitetsindex samt Surhetsindex hamnade i Klass 4, dvs. starka effekter av störning. Bottenfaunan visar stora avvikelser från den som förkommer under naturliga förhållanden. Tabell 8: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 54. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,82 0,29 5, Lyckebyån station 55, Linnefors Figur 15. Station 55, Linnefors. Bilden tagen från bron nedströms ut över provtagningsområdet. Bottensubstratet vid station 55, Linnefors, består av sten och grus. Strömhastigheten är relativt hög. Omgivningen består av blandskog vilket skuggar vattendraget (Fig. 15). Det växer en del vattenmossa på stenarna. En del alger förekommer på bottnen. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 13 av 16

95 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II Totalt noterades 1118 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 745 ind/m 2. Djuren var fördelade på 25 taxa där de filtrerande nattsländorna Neureclipsis bimaculata, Cheumatopsyche lepida, Hydropsyche angustipennis samt Hydropsyche siltalai utgjorde 67% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga index inom Klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Tabell 9: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 55. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,31 0,68 5, Jämförelser med tidigare år Samtliga stationer hade värden från tidigare provtagning. ASPT, DFI samt SI fanns endast beräknade för de sista 8 åren medan antalet taxa och H' fanns för en längre period. Station 5 hade förändrats märkbart mellan 2003 och Träden i vid kanten hade huggits vilket hade lett till algtillväxt på botten, vilket orsakade ändrade förhållanden för bottenfaunan i området. Mängden alger hade minskat 2005 och en viss återhämtning kunde noteras för denna station. En neråtgående trend kunde dock noteras både för antal taxa och Surhetsindex under perioden (Tab. 10). Tabell 10: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 5. Stn Taxa H' 2,04 1,09 2,85 2,15 2,93 2,71 2,36 2,14 2,03 2,35 ASPT 6,23 5,89 6,39 6,17 5,92 5,93 5,83 6,1 DFI SI Nuvarande Station 6 har endast värden från fem år. De olika indexen varierade inte speciellt mycket under femårsperioden (Tab. 11). På denna station låg värdena i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen då man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Tabell 11: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 6. Stn Taxa H' 2,13 2,20 2,06 2,50 2,02 ASPT 6,05 5,84 5,48 5,47 5,45 DFI SI Antalet taxa varierade kraftigt mellan åren för station 8, från 8 taxa 1996 till 40 taxa Även Diversitetsindex och Surhetsindex uppvisade kraftiga variationer mellan EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 14 av 16

96 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II åren (Tab. 12). Index för låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen då man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. År 2002 hamnade Diversitetsindexet i Klass 2, dvs. måttliga effekter av störning och 2003 hamnade indexet i Klass 3, dvs. tydliga effekter av störning. Samtliga index var tillbaka i Klass 1 för perioden Tabell 12: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 8. Stn Taxa H' 2,22 2,08 1,52 1,74 2,47 2,19 1,49 1,72 3,19 2,26 ASPT 6,41 6,16 5,84 5,95 6,00 5,82 5,4 5,5 DFI SI Antalet taxa varierade en del mellan åren för station 12, från 25 taxa 2005 till 38 taxa Övriga index för station 12 varierade endast marginellt mellan åren (Tab. 13). Värdena låg helt i nivå med de förväntade värdena för regionen då man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Tabell 13: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 12. Stn Taxa H' 1,95 2,17 2,26 2,20 2,60 1,9 1,93 2,33 2,69 2,86 ASPT 5,26 6,29 5,78 5,78 5,96 5,96 5,8 5,8 DFI SI Station 14 har endast använts under fyra år. Bortsett från Diversitetsindexet som påverkades av den stora mängden knottlarver låg värdena i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen då man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Variationerna har varit relativt små under perioden (Tab. 14). Tabell 14: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 14. Stn Taxa H' 2,02 0,84 0,34 0,99 ASPT 6,00 6,75 6,05 6,19 DFI SI Värdena för station 16b låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen där man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. ASPT, DFI och SI har legat stabilt under perioden (Tab. 15). H, Diversitetsindexet, hamnade pga stor dominans av knottlarver vid provtagning under 2002 och 2003 i Klass 2. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 15 av 16

97 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del II Tabell 15: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 16b. Stn 16b Taxa H' 2,50 2,37 1,71 1,63 2,89 1,84 2,8 2,84 2,84 3,17 ASPT 5,68 5,83 6,04 6,12 6,44 5,82 6,17 6,2 DFI SI Station 54 uppvisade stora variationer mellan åren, antalet taxa varierade mellan 15-39, även Diversitetsindexet och Surhetsindexet uppvisade kraftiga variationer mellan åren (Tab. 16). Flera av indexen visade på störningar på denna station. I årets undersökning hamnade Danskt Fauna index i Klass 2, dvs. måttliga effekter av störning medan Diversitetsindex samt Surhetsindex hamnade i Klass 4 dvs. starka effekter av störning. Tabell 16: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 54. Stn Taxa H' 0,82 1,58 1,70 1,97 0,50 0,53 1,17 0,61 0,93 2,15 ASPT 5,00 5,36 5,43 5,81 5,40 4,85 5,29 5,2 DFI SI Station 55 uppvisade en del variationer mellan åren. Antalet taxa har varierat mellan Diversitetsindexet har varierat mellan 1,97-2,63 (Tab. 17). Danskt fauna index har hamnat i Klass 2 flera gånger medan övriga index generellt ligger i Klass 1. Tabell 17: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 55. Stn Taxa H' 2,31 2,05 1,97 2,39 2,49 2,05 2,18 2,35 2,63 2,6 ASPT 5,82 5,00 5,07 5,21 5,35 5,22 5,37 5,0 DFI SI Referenser Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken, SLU, Uppsala. (Webadress: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och Vattendrag. Naturvårdsverket Förlag. 101 p. Nilsson, A. (Ed.) Aquatic Insects of North Europe A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (Ed.) Aquatic Insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2005 sida 16 av 16

98 Bilaga 1. Områdesbeskrivning Station b Lokalnamn 30 m nedstr. bro Getasjökvarn Målaregården Fur Viökvarn Mariefors Uppst Koordinator / / / / / / Datum Strandmiljö Lövskog 1 1 Blandskog Kalhygge Buskar 1 1 Öppen mark 2 1 Bebyggelse/väg x x x x Skuggning Vattenmiljö Bredd (m) 4, Djup (m) 0,5 0,1 0,3 0,5 0,5 0,4 Vattennivå medel låg medel medel medel medel m Strömhastighet (m/s) 0,6 0,3 0,6 0,7 0,6 0,5 Temp. (C) 14,4 7,8 15,4 14,3 13,1 12,9 1 Bottensubstrat Fin detritus Grov detritus Mjäla/ler Sand Grus Fin sten Grov sten Fina block 2 1 Grova block Bottenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Rosettväxter Submers. 2 1 Bäckmossa Makroalger Klassgränser Bottensubstrat, bottenvegetation, vegetationstyper och skuggning 1= 0-5% 2= 5-25% 3= 25-75% 4=> 75%

99 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 05 Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel TURBELLARIA / Virvelmaskar Dendrocoelum lacteum ,4 0,9 1,3 0,4% OLIGOCHAETA / Fåbortsmaskar Oligochaeta ,8 8,3 32,7 9,9% CRUSTACEA / Kräftdjur Asellus aquaticus ,0 4,8 13,3 4,0% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Baetis digitatus ,2 0,4 0,7 0,2% Baetis rhodani ,0 6,9 33,3 10,1% Heptagenia sulphurea ,4 1,9 8,0 2,4% PLECOPTERA / Bäcksländor Isoperla grammatica ,8 1,6 6,0 1,8% Brachyptera risi ,2 0,4 0,7 0,2% Amphinemura standfussi ,0 1,0 3,3 1,0% Nemoura cinerea ,8 0,4 2,7 0,8% Leuctra nigra ,2 0,4 0,7 0,2% ODONATA / Trollsländor Calopteryx virgo x 0,0 0,0 0,0% Onychogomphus forcipatus ,0 1,4 3,3 1,0% COLEOPTERA / Skalbaggar Orectochilus villosus ,4 1,1 4,7 1,4% Stenelmis canaliculata (l) ,6 3,9 28,7 8,7% Limnius volckmari (l) ,4 2,2 4,7 1,4% TRICHOPTERA / Nattsländor Hydropsyche pellucidula ,2 0,4 0,7 0,2% Hydropsyche siltalai ,8 1,9 6,0 1,8% Rhyacophila nubila (l) ,6 1,5 8,7 2,6% Rhyacophila nubila (p) ,0 1,7 3,3 1,0% Plectrocnemia conspersa ,2 0,4 0,7 0,2% Polycentropus irroratus x 0,0 0,0 0,0% Halesus sp ,6 0,5 2,0 0,6% Potamophylax sp ,2 0,4 0,7 0,2% Nemotaulius punctatolineatus x 0,0 0,0 0,0% DIPTERA / Tvåvingar Simuliidae (l) ,0 50,1 153,3 46,5% Ceratopogonidae ,4 0,5 1,3 0,4% Tanypodinae ,2 0,4 0,7 0,2% Orthocladiinae ,2 3,5 7,3 2,2% Chironomini ,2 0,4 0,7 0,2% Tanytarsini ,2 0,4 0,7 0,2% Antal individer / prov : Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 28 Antal taxa red. : 24 ASPT : 6,23 Antal ind. totalt (N) : 495 Shannon index : 2,06 DFI : 7 Antal ind. / m 2 : 330 J- jämnhet : 0,62 SI : 5

100 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 06 Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel TURBELLARIA / Virvelmaskar Dendrocoelum lacteum ,4 0,5 1,3 0,2% OLIGOCHAETA / Fåborstmaskar Oligochaeta ,8 13,1 69,3 12,7% HIRUDINEA / Iglar Erpobdella octoculata ,8 0,8 2,7 0,5% Erpobdella testacea ,6 1,7 5,3 1,0% CRUSTACEA / Kräftdjur Asellus aquaticus ,6 4,5 25,3 4,6% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Baetis digitatus ,6 0,5 2,0 0,4% Baetis rhodani ,4 0,9 8,0 1,5% Baetis vernus ,8 1,8 2,7 0,5% Cloeon dipterum x 0,0 0,0 0,0% Heptagenia fuscogrisea ,2 0,4 0,7 0,1% Heptagenia sulphurea ,4 6,5 24,7 4,5% Leptophlebia marginata ,0 1,7 3,3 0,6% Leptophlebia vespertina ,2 0,4 0,7 0,1% Caenis luctuosa ,4 0,9 1,3 0,2% PLECOPTERA / Bäcksländor Isoperla grammatica ,2 0,4 0,7 0,1% Brachyptera risi ,6 0,9 2,0 0,4% Nemoura cinerea ,2 65,4 224,0 40,9% Nemoura flexuosa ,8 5,9 22,7 4,1% COLEOPTERA / Skalbaggar Orectochilus villosus ,4 1,7 4,7 0,9% Oulimnius tuberculatus ,2 0,4 0,7 0,1% Limnius vockmari ,4 0,9 1,3 0,2% TRICHOPTERA / Nattsländor Hydropsyche angustipennis ,6 0,5 2,0 0,4% Hydropsyche siltalai ,8 0,8 2,7 0,5% Plectrocnemia conspersa ,4 0,9 1,3 0,2% Rhyacophila nubila (l) ,6 0,5 2,0 0,4% Rhyacophila nubila (p) ,4 0,9 1,3 0,2% Halesus sp ,6 3,6 5,3 1,0% Potamophylax sp ,2 0,4 0,7 0,1% DIPTERA / Tvåvingar Limoniidae ,2 0,4 0,7 0,1% Dicranota sp ,4 0,9 1,3 0,2% Simuliidae (l) ,4 10,9 61,3 11,2% Simuliidae (p) ,0 0,0 0,0 0,0% Tanypodinae ,0 0,7 3,3 0,6% Orthocladiinae ,6 10,7 55,3 10,1% Chironomini ,4 0,9 1,3 0,2% Tanytarsini ,2 1,8 4,0 0,7% Ibisia marginata ,4 0,5 1,3 0,2% Antal individer / prov : Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 36 Antal taxa red. : 31 ASPT : 6,05 Antal ind. totalt (N) : 821 Shannon index : 2,13 DFI : 6 Antal ind. / m 2 : 547 J- jämnhet : 0,60 SI : 7

101 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 08 Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel NEMATODA / Nematoder Nematoda ,2 0,4 0,7 0,1% BIVALVIA / Musslor Sphaerium sp ,2 0,4 0,7 0,1% OLIGOCHAETA / Fåborstmaskar Oligochaeta ,6 12,6 72,0 11,1% HIRUDINEA / Iglar Erpobdella octoculata x 0,0 0,0 0,0% CRUSTACEA / Kräftdjur Asellus aquaticus ,6 0,9 2,0 0,3% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Baetis digitatus ,8 6,1 49,3 7,6% Baetis niger ,6 0,5 2,0 0,3% Baetis muticus ,6 1,9 5,3 0,8% Baetis rhodani ,8 33,4 162,7 25,2% Heptagenia sulphurea ,2 13,1 74,0 11,5% Leptophlebia marginata x 0,0 0,0 0,0% Caenis luctuosa ,6 0,9 2,0 0,3% PLECOPTERA / Bäcksländor Isoperla grammatica ,2 1,3 4,0 0,6% Brachyptera risi ,6 0,9 2,0 0,3% Amphinemura sulcicollis ,8 1,1 2,7 0,4% Nemoura cinerea ,4 0,5 1,3 0,2% Nemoura flexuosa ,8 1,3 6,0 0,9% Leuctra nigra ,4 2,6 8,0 1,2% ODONATA/ Trollsländor Calopteryx virgo x 0,0 0,0 0,0% Platycnemis pennipes x 0,0 0,0 0,0% Onychogomphus forcipatus ,8 0,8 2,7 0,4% COLEOPTERA / Skalbaggar Orectochilus villosus ,0 1,2 10,0 1,5% TRICHOPTERA / Nattsländor Cheumatopsyche lepida ,2 0,4 0,7 0,1% Hydropsyche angustipennis ,8 1,1 2,7 0,4% Hydropsyche pellucidula ,0 2,7 10,0 1,5% Hydropsyche siltalai ,8 6,1 19,3 3,0% Neureclipsis bimaculata x 0,0 0,0 0,0% Plectrocnemia conspersa ,4 0,9 1,3 0,2% Polycentropus flavomaculatus ,4 0,5 1,3 0,2% Tinodes pallidus ,4 0,5 1,3 0,2% Rhyacophila nubila (l) ,8 3,4 12,7 2,0% Rhyacophila nubila (p) ,8 3,5 12,7 2,0% Halesus sp x 0,0 0,0 0,0% DIPTERA / Tvåvingar Simuliidae (l) ,0 54,9 166,7 25,8% Tanypodinae ,2 0,4 0,7 0,1% Orthocladiinae ,6 4,3 8,7 1,3% Empididae ,2 0,4 0,7 0,1% Antal ind./prov Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 31 Antal taxa red. : 29 ASPT : 6,41 Antal ind. totalt (N) : 969 Shannon index : 2,22 DFI : 6 Antal ind. / m 2 : 646 J- jämnhet : 0,65 SI : 5

102 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 12 Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel TURBELLARIA / Virvelmaskar Dendrocoelum lacteum ,2 0,4 0,7 0,0% NEMATODA / Nematoder Nematoda ,4 0,9 1,3 0,1% BIVALVIA / Musslor Sphaerium sp ,4 0,9 1,3 0,1% OLIGOCHAETA / Fåborstmaskar Oligochaeta ,2 17,9 74,0 3,4% HIRUDINEA / Iglar Erpobdella octoculata ,2 0,8 4,0 0,2% Erpobdella testacea ,4 0,5 1,3 0,1% CRUSTACEA / Kräftdjur Astacus astacus(?) x 0,0 0,0 0,0% Asellus aquaticus ,4 0,9 1,3 0,1% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Baetis rhodani ,4 2,7 14,7 0,7% Heptagenia sulphurea ,6 1,5 5,3 0,2% Caenis luctuosa ,4 0,5 1,3 0,1% PLECOPTERA / Bäcksländor Isoperla grammatica ,2 0,4 0,7 0,0% Leuctra nigra x 0,0 0,0 0,0% ODONATA / Trollsländor Calopteryx virgo x 0,0 0,0 0,0% Onychogomphus forcipatus x 0,0 0,0 0,0% COLEOPTERA / Skalbaggar Orectochilus villosus ,0 5,1 26,7 1,2% Stenelmis canaliculata ,2 0,4 0,7 0,0% Limnius volckmari ,2 0,4 0,7 0,0% HEMIPTERA / Skinnbaggar Nepa cinerea x 0,0 0,0 0,0% TRICHOPTERA / Nattsländor Cheumatopsyche lepida ,4 113,3 298,0 13,5% Hydropsyche angustipennis ,8 230,9 756,0 34,3% Hydropsyche pellucidula ,4 2,2 4,7 0,2% Hydropsyche siltalai ,2 121,1 357,3 16,2% Neureclipsis bimaculata ,0 1,7 3,3 0,2% Plectrocnemia conspersa ,6 0,9 2,0 0,1% Rhyacophila nubila (l) ,6 3,3 32,0 1,5% Rhyacophila nubila (p) ,0 8,7 36,7 1,7% Nemotaulius punctatolineatus x 0,0 0,0 0,0% Halesus sp x 0,0 0,0 0,0% DIPTERA / Tvåvingar Simuliidae (l) ,4 73,3 248,0 11,2% Ceratopogonidae ,4 0,9 1,3 0,1% Tanypodinae ,2 6,0 24,0 1,1% Orthocladiinae ,8 60,9 296,0 13,4% Chironomini ,4 0,5 1,3 0,1% Tanytarsini ,2 2,3 10,7 0,5% Clinocera sp ,2 0,4 0,7 0,0% Antal individer / prov : Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 29 Antal taxa red. : 25 ASPT : 5,26 Antal ind. totalt (N) : 3309 Shannon index : 1,95 DFI : 6 Antal ind. / m 2 : 2206 J- jämnhet : 0,58 SI : 6

103 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 14 Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel TURBELLARIA / Virvelmaskar Planaria torva ,4 0,5 1,3 0,3% Dendrocoelum lacteum ,6 1,3 2,0 0,4% NEMATODA / Nematoder Nematoda ,2 0,4 0,7 0,1% OLIGOCHAETA / Fåborstmaskar Oligochaeta ,8 20,0 42,7 9,0% HIRUDINEA / Iglar Glossiphonia complanata ,2 0,4 0,7 0,1% Erpobdella octoculata ,4 1,7 4,7 1,0% Erpobdella testacea ,0 2,3 6,7 1,4% CRUSTACEA / Kräftdjur Asellus aquaticus ,6 3,3 12,0 2,5% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Baetis digitatus ,2 0,4 0,7 0,1% Baetis muticus ,2 0,4 0,7 0,1% Baetis niger ,2 1,3 7,3 1,5% Baetis rhodani ,4 5,4 91,3 19,2% Heptagenia sulphurea ,6 3,3 15,3 3,2% Caenis luctuosa ,2 0,4 0,7 0,1% PLECOPTERA / Bäcksländor Isoperla grammatica ,8 0,8 2,7 0,6% Brachyptera risi ,4 2,3 11,3 2,4% Amphinemura sp ,2 0,4 0,7 0,1% Protonemura meyeri ,2 0,4 0,7 0,1% Leuctra nigra x 0,0 0,0 0,0% ODONATA/Trollsländor Calopteryx virgo ,4 0,5 1,3 0,3% Onychogomphus forcipatus ,4 0,5 1,3 0,3% TRICHOPTERA / Nattsländor Hydropsyche siltalai ,6 1,5 12,0 2,5% Tinodes pallidus ,4 0,5 1,3 0,3% Chimarra marginata ,8 1,3 2,7 0,6% Ithytrichia lamellaris x 0,0 0,0 0,0% Rhyacophila nubila (l) ,2 1,1 7,3 1,5% Rhyacophila nubila (p) ,6 2,3 8,7 1,8% Limnephilus sp ,2 0,4 0,7 0,1% Halesus sp ,6 3,0 5,3 1,1% Potamophylax sp ,2 0,4 0,7 0,1% Athripsodes sp ,2 0,4 0,7 0,1% DIPTERA / Tvåvingar Simuliidae (l) ,4 44,2 218,0 45,9% Simuliidae (p) ,6 2,1 5,3 1,1% Ceratopogonidae ,2 0,4 0,7 0,1% Orthocladiinae ,0 1,4 3,3 0,7% Tanytarsini ,4 0,9 1,3 0,3% Limnophora (l) ,2 0,4 0,7 0,1% Limnophora sp. (p) ,6 0,9 2,0 0,4% Antal individer / prov : Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 36 Antal taxa red. : 32 ASPT : 6,00 Antal ind. totalt (N) : 713 Shannon index : 2,02 DFI : 7 Antal ind. / m 2 : 475 J- jämnhet : 0,56 SI : 7

104 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 16b Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel TURBELLARIA / Virvelmaskar Polycelis nigra ,0 1,7 3,3 0,5% Planaria torva ,0 0,7 3,3 0,5% Dendrocoelum lacteum ,4 4,8 24,7 3,4% NEMATODA / Nematoder Nematoda ,2 0,4 0,7 0,1% BIVALVIA / Musslor Pisidium sp ,2 0,4 0,7 0,1% Sphaerium spp x 0,0 0,0 0,0% OLIGOCHAETA / Fåborstmaskar Oligochaeta ,4 7,6 38,0 5,3% HIRUDINEA / Iglar Erpobdella octoculata ,8 2,6 22,7 3,2% Erpobdella testacea ,2 0,4 0,7 0,1% CRUSTACEA / Kräftdjur Asellus aquaticus ,8 12,2 42,7 5,9% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Baetis muticus ,2 3,5 17,3 2,4% Baetis niger ,2 0,4 0,7 0,1% Baetis rhodani ,6 8,4 55,3 7,7% Heptagenia sulphurea ,2 0,4 0,7 0,1% Caenis luctuosa ,2 0,4 0,7 0,1% PLECOPTERA / Bäcksländor Isoperla grammatica ,6 3,1 12,0 1,7% Brachyptera risi ,8 1,3 2,7 0,4% Amphinemura borealis ,0 4,3 13,3 1,9% Amphinemura sulcicollis ,6 0,9 2,0 0,3% ODONATA / Trollsländor Onychogomphus forcipatus x 0,0 0,0 0,0% COLEOPTERA / Skalbaggar Stenelmis canaliculata (l) ,2 11,3 47,3 6,6% Limnius volckmari (l) ,0 8,3 33,3 4,6% HEMIPTERA / Skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis ,4 0,5 1,3 0,2% TRICHOPTERA / Nattsländor Cheumatopsyche lepida ,2 1,6 4,0 0,6% Hydropsyche angustipennis ,4 0,9 1,3 0,2% Hydropsyche pellucidula ,0 1,6 6,7 0,9% Hydropsyche siltalai ,4 14,2 68,0 9,5% Chimarra marginata ,8 8,6 69,3 9,6% Agapetus sp ,8 0,8 2,7 0,4% Ithytrichia lamellaris ,2 0,4 0,7 0,1% Rhyacophila nubila (l) ,6 0,5 2,0 0,3% Rhyacophila nubila (p) ,8 1,8 6,0 0,8% Halesus sp x 0,0 0,0 0,0% Lepidostoma hirtum x 0,0 0,0 0,0% DIPTERA / Tvåvingar Simuliidae (l) ,6 70,4 222,0 30,9% Orthocladiinae ,2 4,1 10,7 1,5% Tanytarsini ,2 0,4 0,7 0,1% Ibisia marginata ,2 0,4 0,7 0,1% Limnophila sp ,2 0,4 0,7 0,1% Antal individer / prov : Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 35 Antal taxa red. : 33 ASPT : 5,68 Antal ind. totalt (N) : 1078 Shannon index : 2,50 DFI : 6 Antal ind. / m 2 : 719 J- jämnhet : 0,70 SI : 9

105 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 54 Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel NEMATODA / Nematoder Nematoda ,4 0,9 1,3 0,1% BIVALVIA / Musslor Pisidium sp ,4 0,9 1,3 0,1% OLIGOCHAETA / Fåborstmaskar Oligochaeta ,8 33,7 129,3 5,1% HIRUDINEA / Iglar Erpobdella octoculata ,8 3,0 9,3 0,4% Erpobdella testacea ,8 1,3 9,3 0,4% CRUSTACEA / Kräftdjur Asellus aquaticus ,4 5,9 38,0 1,5% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Leptophlebia marginata ,2 0,4 0,7 0,0% PLECOPTERA / Bäcksländor Isoperla grammatica ,4 0,5 1,3 0,1% Nemoura cinerea ,0 8,2 60,0 2,4% Nemoura flexuosa ,6 24,4 152,0 6,0% ODONATA / Trollsländor Calopteryx sp x 0,0 0,0 0,0% NEUOPTERA / Sävsländor Sialis lutaria ,2 0,4 0,7 0,0% TRICHOPTERA / Nattsländor Polycentropus flavomaculatus x 0,0 0,0 0,0% Potamophylax sp x 0,0 0,0 0,0% Limnephilus sp ,6 0,9 2,0 0,1% Halesus sp x 0,0 0,0 0,0% DIPTERA / Tvåvingar Simuliidae (l) ,2 278,5 2070,7 81,2% Simuliidae (p) ,8 24,3 59,3 2,3% Ceratopogonidae ,4 0,5 1,3 0,1% Tanypodinae ,0 1,4 6,7 0,3% Orthocladiinae ,6 1,5 5,3 0,2% Antal individer / prov : Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 17 Antal taxa red. : 15 ASPT : 5,00 Antal ind. totalt (N) : 3823 Shannon index : 0,82 DFI : 4 Antal ind. / m 2 : 2549 J- jämnhet : 0,29 SI : 2

106 Lyckebyån 2005 Lokal nr. 55 Taxa OTU 1 2 Prov nr Statistik Medel ±Stdav ind/m 2 Andel HYDROZOA / Polypdjur Hydra sp x 0,0 0,0 0,0% TURBELLARIA / Virvelmaskar Dendrocoelum lacteum ,4 7,0 21,3 2,9% NEMATODA / Nematoder Nematoda ,2 0,4 0,7 0,1% BIVALVIA / Musslor Sphaerium sp ,2 0,4 0,7 0,1% OLIGOCHAETA / Fåborstmaskar Oligochaeta ,4 3,3 8,0 1,1% HIRUDINEA / Iglar Erpobdella octoculata ,8 2,6 16,0 2,1% Erpobdella testacea ,0 3,1 6,7 0,9% EPHEMEROPTERA / Dagsländor Baetis rhodani ,8 21,4 76,0 10,2% Heptagenia sulphurea ,2 0,4 0,7 0,1% Leptophlebia marginata ,2 0,4 0,7 0,1% Caenis luctuosa ,6 0,9 2,0 0,3% COLEOPTERA / Skalbaggar Orectochilus villosus ,6 0,9 2,0 0,3% Stenelmis canaliculata (l) ,4 0,9 1,3 0,2% Oulimnius tuberculatus (l) ,2 1,3 4,0 0,5% Limnius volckmari (l) ,0 9,3 26,7 3,6% TRICHOPTERA / Nattsländor Cheumatopsyche lepida ,6 44,3 142,0 19,1% Hydropsyche angustipennis ,8 12,3 86,0 11,5% Hydropsyche pellucidula ,4 0,5 1,3 0,2% Hydropsyche siltalai ,2 27,7 134,0 18,0% Neureclipsis bimaculata ,6 25,8 138,7 18,6% Tinodes pallidus ,2 0,4 0,7 0,1% Chimarra marginata ,2 0,4 0,7 0,1% Rhyacophila nubila (l) ,2 4,1 30,7 4,1% Rhyacophila nubila (p) ,6 2,2 12,0 1,6% Limnephilus sp x 0,0 0,0 0,0% Nemotaulius punctatolineatus ,2 0,4 0,7 0,1% Halesus sp ,2 0,4 0,7 0,1% Lepidostoma hirtum x 0,0 0,0 0,0% DIPTERA / Tvåvingar Simuliidae (l) ,6 1,5 5,3 0,7% Ceratopogonidae ,2 0,4 0,7 0,1% Tanypodinae x 0,0 0,0 0,0% Orthocladiinae ,2 4,5 24,0 3,2% Chironomini ,2 0,4 0,7 0,1% Limnophora sp. (p) ,2 0,4 0,7 0,1% Antal individer / prov : Antal taxa / prov : Antal taxa totalt (S) : 30 Antal taxa red. : 25 ASPT : 5,82 Antal ind. totalt (N) : 1118 Shannon index : 2,31 DFI : 5 Antal ind. / m 2 : 745 J- jämnhet : 0,68 SI : 9

107 Del III Växtplanktonundersökningar och utvärdering Gertrud Cronberg

108 LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2005 Del III med sammanställning och utvärdering av växtplanktonprovtagning utgår i år på grund av felaktigt utförd provtagning. Växtplankton 2005

109 Del IV Elfiske, undersökning och utvärdering Thomas Lennartsson

110 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom Lyckebyåns vattensystem (tabell 1). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna har kvantitativa öppna elfisken enligt utfångstmetoden vilka omfattat 3 st utfångsomgångar utförts. Vid elfisket har ett bensindrivet elfiskeaggregat av märket Lugab använts. Efter varje fångstomgång har den erhållna fisken protokollförts med avseende på art och antal. Fiskindividerna har längdmätts (mm) artvis och alla individer av en art har dessutom vägts (g) tillsammans. Efter avslutat fiske har all fisk återbördats till vattendraget. I samband med elfisket har också lokalen varit föremål för en utförlig beskrivning och dokumentation enligt följande : Lokalens längd och medelbredden var 10 m har uppmätts och provytans areal beräknats. I de fall lokalens torra partier överstigit 5 % har dessa dragits ifrån vid beräkning av provytans areal. Vattendjupet på lokalen har uppmätts var 10 m, maxdjupet har noterats och medeldjupet beräknats. Vattentemperaturen på lokalen har uppmätts. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Vattennivån och vattenföringen på lokalen har uppskattats. Vattenhastigheten, bottensubstratet, vegetationen samt närmiljön på lokalen har klassificerats. Lokalens värde som biotop för laxfiskungar har bedömts enligt skalan 0=dålig, 1=god och 2= mycket god. Lokalen har fotograferats. Elfiskeundersökningarna har i övrigt skett enligt den metodik som finns redovisad i Miljöhandboken (elfiske i rinnande vatten och lokalbeskrivning). Analys och utvärdering Vid kvantitativa elfiskeundersökningar kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom den avfiskade provytan beräknas. Metoden bygger på att fångsterna vid en serie identiskt utförda fiskeomgångar inom en given yta successivt sjunker vid ett korrekt utfört elfiske. Detta ger att det föreligger ett linjärt samband mellan fångsten i de olika fångstomgångarna och den ackumulerade fångsten utifrån vilket populationsuppskattningar kan göras. Populationsstorleken av de erhållna fiskarterna har skattats enligt Zippins metod för de olika lokalerna. Fångstbarheten, vilken visar effektiviteten i elfisket, har också beräknats. I de fall fångsten av en art varit så liten att beräkningar inte varit möjliga att göra bygger redovisad beståndsstorlek på det faktiska antal individer som erhölls på lokalen. För att kunna jämföra populationsstorleken av arterna på elfiskelokalen med 1

111 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 andra lokaler och tidigare elfisketillfällen har en omräkning utifrån provytans areal gjorts till individtäthet/100 m2. Den beräknade totalpopulationen av en fiskart inom provytan har med andra ord dividerats med provytans areal (x 100). En omräkning av resp. fiskarts biomassa har på samma sätt gjorts till biomassa/100 m2. I resultatdelen av föreliggande rapport redovisas och kommenteras fångstresultaten från varje elfiskestation samtidigt som en bedömning av vattenkvaliteten på lokalen görs. Elfisket 2005 jämförs dessutom med resultatet från tidigare elfiskeundersökningar som har gjorts på stationen inom ramen för Lyckebyåns kontrollprogram. I bilaga 1 redovisas de fiskebetingelser som var rådande på resp. station i samband med elfisket Vidare ges en utförlig beskrivning av resp. elfiskelokal både vad gäller längd, bredd, areal- och djupuppgifter och biotopens karaktär. Tabell 1. Elfiskelokaler ingående i kontrollprogrammet. Station Vattendrag Lokal Koordinater Provfiskedatum Station 8 Lyckebyån Målaregården-Västraby Station 14 Lyckebyån Viökvarn Station 16 b Lyckebyån Mariefors Resultat Allmänt Vid elfisket fångades sammanlagt sex olika fiskarter på de tre lokalerna. Dessa var abborre, mört, lake, gädda, benlöja och öring. Öring fångades både vid Viökvarn och Mariefors. Signalkräfta erhölls på två lokaler. Station 8. Lyckebyån vid Målaregården - Västraby Lokalen är belägen nedströms, under och strax uppströms valvbron i Västraby. Biotopen på lokalen klassas som en mycket god öringbiotop. Bild 1. Station 8 vid Målaregården Västraby. Vid elfisket 2005 erhölls fyra fiskarter: lake, mört, benlöja och abborre (tabell 2). Lake dominerade fångsten. Individtätheten var låg hos abborre och benlöja, måttlig hos mört och hög hos lake. 2

112 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 Tabell 2. Fångst samt beräknad individtäthet och fångstbarhet vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Avfiskad areal: 220 m². Art Totalfångst (st) Individtäthet per 100 m2 (st) Fångst barhet (p) Lake 28 14,0 0,45 Mört 6 2,8 0,90 Abborre 1 0,4 - Benlöja 3 1,3 - Signalkräfta Figur 2. Längdfördelning hos mört vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Antal (st) Lyckebyån Målaregården-Västraby Fiskbiomassan på lokalen utgjordes till största delen av lake. Fångsten bestod storleksmässigt i huvudsak av små till medelstora individer (tabell 3) Längdklass (cm) Tabell 3. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Art Medelstorlek Längd Vikt (mm) (g) Biomassa per 100 m2 (g) Lake ,3 258,6 Abborre ,0 6,4 Mört ,7 97,3 Benlöja 77 2,3 3,2 Längdfördelningen över lake uppvisade individer från både yngre och äldre årskullar (Figur 1). Antal (st) Lyckebyån Målaregården - Västraby Längdklass (cm) Figur 1. Längdfördelning hos lake vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Längdfördelningen över mört innehöll framförallt medelstora och äldre individer (Figur 2). Endast en signalkräftor erhölls vilken mätte 27 mm, d.v.s. var född försommaren Kommentar Jämfört med tidigare undersökningstillfällen var kräftförekomsten ytterst ringa. Det signalkräftyngel som erhölls visade visserligen på reproduktion men årets kull tycktes svag och de äldre årskullarna saknades helt i fångsten. Normalt brukar ett flertal kräftor observeras varav endast en mindre mängd fångas in vid elfisket. Förekomsten av signalkräftor av alla storlekar är en indikation på en ur försurningshänseende god vattenkvalitet. Den ringa kräftfångsten speglar den situation med kraftigt vikande fångster som de senaste åren konstaterats i merparten av landets signalkräftvatten. Det tycks som att de senaste årens årskullar är mycket svaga. Orsaken till den minskande kräftillgången är inte känd. Utifrån elfiskeresultatet 2005 kan man därför inte slå fast att den ringa kräftfångsten beror på försämrad vattenkvalitet i detta avsnitt av Lyckebyån. Det kan dock ej heller uteslutas att kräftbeståndet påverkats av surstötar. 3

113 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 Det finns inga uppgifter om tidigare förekomst av öring inom aktuella delar av Lyckebyån. Antalet strömpartier är också mycket begränsade. Fiskarterna som erhölls vid Västraby är karaktäristiska för sjöar och lugnflytande vattendrag. Individtätheten och fiskbiomassan framförallt hos lake var högre jämfört med elfisket Medelstorleken var i stort sett samma för fiskarterna jämfört med Undantaget mört där medelstorleken var något högre. Station 14. Lyckebyån vid Viökvarn Lokalen är belägen nedströms vägbron i Stubbelycke. Biotopen är mycket god för öring. fångst (st) per 100 m2 (st) barhet (p) Lake 12 4,2 0,63 Mört 5 1,7 0,47 Abborre 1 0,3 - Gädda 1 0,3 - Öring ,3 - Öring > ,0 - Signalkräfta Riklig - - Fiskbiomassan dominerades av gädda följt av öring (tabell 5). Tabell 5. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station 14 Viökvarn. Art Medelstorlek Längd Vikt (mm) (g) Biomassa per 100 m2 (g) Lake 94 9,6 38,1 Mört ,4 52,0 Abborre ,0 20,9 Gädda ,0 93,4 Öring ,5 1,0 Öring > ,0 56,9 Längdfördelningen över lake uppvisade framförallt individer från yngre årskullar (Figur 3). Bild 2. Station 14 vid Stubbelycke uppströms Viökvarn. Vid fisket fångades fem fiskarter: lake, mört, gädda, abborre och öring (tabell 4). Alla, förutom öring, är främst hemmahörande i lugnvattenbiotoper. Fångsten dominerades av lake. Individtätheten var ordinär hos lake och mört medan den var låg hos abborre, gädda och öring. Tabell 4. Fångst samt beräknad individtäthet och fångstbarhet vid elfisket på station 14 Viökvarn. Avfiskad areal: 302 m². Art Total- Individtäthet Fångst Antal (st) Lyckebyån Viökvarn Längdklass (cm) Figur 3. Längdfördelning hos lake vid elfisket på station 14 Viökvarn. Längdfördelningen över mört uppvisade individer från såväl yngre som äldre årskullar av mört (Figur 4). 4

114 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 Antal (st) Lyckebyån Viökvarn Längdklass (cm) Förekomsten av reproducerande öring och signalkräfta tyder på att vattenkvaliteten för närvarande är tillfredsställande på lokalen. Inom ramen för Lyckebyåns kontrollprogram elfiskades lokalen första gången Undantaget öring var individtätheten något högre för alla fiskarter jämfört med fisket Medelstorleken var vidare något lägre hos lake och mört. De öringtätheter som erhållits de fyra senaste åren framgår av Figur 6. Figur 4. Längdfördelning hos mört vid elfisket på station 14 Viökvarn. Längdfördelningen över öring visar att endast en årsunge erhölls och att fångsten av äldre fisk var ringa. Längdfördelningen vittnar om att det är ett stationärt öringbestånd som besitter lokalen (Figur 5). Antal (st) Lyckebyån Viökvarn Längdklass (cm) Figur 5. Längdfördelning hos öring vid elfisket på station 14 Viökvarn. Storleken hos de signalkräftor som erhölls vid elfisket varierade inom intervallet mm. Kommentar och jämförelser Antal (st) ,4 2,7 Lyckebyån Viökvarn Öringtäthet / 100 m2 0,33 2,2 0,7 0,7 0,7 0,7 Figur 6. Beräknad individtäthet av öring på station 14 Viökvarn åren (Öring 0+ = årsungar av öring, Öring > 0+ = tvåsomrig eller äldre öring). Av figuren framgår att tätheten av både årsungar och äldre öring har minskat jämfört med Individtätheten har varit tämligen stabil de senaste tre åren. De smärre skillnaderna mellan åren är troligen hänförbara till naturliga orsaker såsom vattenföringsvariationer etc. Mot bakgrund av att lokalen utgör en mycket god biotop för öring kan man emellertid förvänta sig högre tätheter. Ogynnsam reglering vid kraftstationer i ån kan vara en förklaring till de låga tätheterna. Ett oreglerat fiske kan även misstänkas på lokalen. 0, Öring 0+ År Öring >

115 Lyckebyån Recipientkontroll 2005 Station 16 b. Mariefors Lokalen är belägen i västra sidofåran nedströms Mariefors. Biotopen är mycket god för öring. och att den äldre fisken utgjordes av fjolårsungar (Figur 7). Längdfördelningen visar att lokalen hyser ett vandrande bestånd av öring. Lyckebyån Mariefors Antal (st) Längdklass (cm) Bild 3. Station 16 b vid Mariefors. Vid elfisket erhölls öring, lake och abborre. Individtätheten hos öring var måttlig (tabell 6). Tabell 6. Fångst samt beräknad individtäthet 0ch fångstbarhet vid elfisket på station 16 b Mariefors. Avfiskad areal: 166 m². Art Totalfångst (st) Individtäthet per 100 m2 (st) Fångst barhet (p) Öring ,7 0,69 Öring > ,3 0,56 Lake 1 0,5 - Abborre 2 1,2 - Fiskbiomassan på lokalen dominerades av öring (tabell 7). Tabell 7. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station 16 b Mariefors. Art Medelstorlek Biomassa Längd Vikt per 100 m2 (g) (mm) (g) Öring ,5 89,8 Öring > ,1 174,0 Lake ,8 Abborre ,5 81,3 Längdfördelningen över öring visar en dominans av årsungar (6,2 8,9 cm) Figur 7. Längdfördelning hos öring vid elfisket på station 16 b Mariefors. Kommentar och jämförelser Inom ramen för Lyckebyåns kontrollprogram har årliga elfisken utförts sedan 1996 på lokalen vid Mariefors. De öringtätheter som erhållits de senaste tio åren framgår av figur 8. Täthet /100m Lyckebyån Mariefors 20,7 20,7 15,2 15,3 16,1 13,9 14,5 15,4 12,1 9, ,6 5,6 4,5 3,6 4 5,3 2, Öring 0 + Öring > År Figur 8. Beräknad individtäthet av öring på station 16 b Mariefors perioden (Öring 0+ = årsungar av öring, Öring > 0+ = tvåsomrig eller äldre öring) 6