Landsbygdsutveckling Handlingsplan för Regionförbundet i Kalmar län

Transkript

1 Landsbygdsutveckling Handlingsplan för Regionförbundet i Kalmar län

2 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 4 Övergripande mål... 4 Aktörer i Kalmar län... 4 Process... 4 Bakgrund... 5 Definition av landsbygd... 5 Demografiska utmaningar... 6 Förutsättningar för tillväxt... 8 OECD:s rekommendationer... 9 Erfarenheter från 1000-ortsprojektet... 9 Insatser Pågående insatser Insatser Utvärdering och uppföljning av handlingsplanen

3 Inledning Landsbygden i Kalmar län är en fantastisk tillgång med stor potential för tillväxt och utveckling. Gröna sektorn är en bransch med sin bas på landsbygden som är på tillväxt och även besöksnäringen kan nämnas. För att påskynda och stötta utvecklingen av hela Kalmar län behöver vi ta nästa steg i utvecklingsarbetet för att påskynda utvecklingen av landsbygden. Bakgrunden är att vi ser att många orter och kommundelar får allt svårare att upprätthålla service och utveckling inom olika områden. Men i takt med teknikutvecklingen ges större möjligheter för landsbygden att vara ett komplement till staden. Fiberutbyggnad och teknikutveckling ger förutsättningar för företag på landsbygden att konkurrera på den internationella marknaden. Men för att kunna tillvarata möjligheten behöver vi samverka kommunerna emellan, och i kommunerna behövs en tät dialog med den egna landsbygden. Denna handlingsplan syftar till att peka ut de insatser som regionförbundet kan bidra med för utveckling av landsbygden i Kalmar län där regionförbundets uppdrag är att stötta processer och vara en regional möjliggörare. 3

4 Syfte Syftet med handlingsplanen är att tydliggöra och synliggöra regionförbundets understödjande insatser för utveckling av landsbygden i Kalmar län. Insatserna ska bidra till att människor har möjlighet att verka, bo och leva på landsbygden idag och i framtiden. Övergripande mål Att regionförbundet ska stötta utvecklingen av landsbygden och mindre samhällen, och därmed bidra till ökad tillväxt och framtidstro. Insatserna ska genomföras i bred samverkan med andra aktörer och tillvarata möjligheterna i hela länet. Aktörer i Kalmar län Samverkansaktörer som berörs av insatserna i handlingsplanen är länets kommuner, länsstyrelsen, landstinget, Hela Sverige ska leva, Leaderområden i Kalmar län, föreningsliv och annan ideell sektor, näringsliv och regionförbundet. Process Handlingsplanen är framtagen i samverkan med andra aktörer i Kalmar län. Aktörer som bidragit i arbetet är länsstyrelsen, Hela Sverige ska leva och Leaderområdena i Kalmar län. Därutöver har workshops genomförts med medborgare kring Regionala digitala agendan. Arbetet är förankrat i regionförbundets styrelse, primärkommunala nämnden samt hos länets kommunchefer. I dialogen blir det tydligt att några saker är särskilt viktiga för utvecklingen av landsbygden. Det som lyfts fram är socialt engagemang, lokal demokrati, förutsättningar för företagande, infrastruktur och kommunikationer samt digitalisering. 4

5 Bakgrund Definition av landsbygd Det finns olika definitioner av begreppet landsbygd. OECD definierar landsbygd i ett europeiskt vidare perspektiv som underlättar jämförelser mellan europeiska regioner. En region klassificeras, enligt OECD, som landsbygdsregion om befolkningstätheten är mindre än 150 invånare per kvadratkilometer. Med denna definition är hela Kalmar län en landsbygdsregion då länet har en befolkningstäthet på 21,2 invånare per kvadratkilometer. Jordbruksverket definierar landsbygd genom att dela in Sveriges kommuner i fyra olika regiontyper: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. Med denna definition är Kalmar ett stadsområde och övriga länet klassas som landsbygd. 1 Insatserna i denna handlingsplan riktar sig till landsbygd och tätorter med upp till 1500 invånare samt bebodda öar i skärgården bd13f31cadcc256b.html 5

6 Demografiska utmaningar Den 30 juni 2015 hade Kalmar läns folkmängd ökat till invånare. Förra gången länet kunde rapportera en folkmängd i den storleken var Idag redovisar Kalmar län en positiv befolkningsutveckling. Länet har ökat med 801 personer sedan årsskiftet men antalet avlidna fortsätter dessvärre att vara fler än antalet födda. Fortfarande förlorar länet invånare till övriga delar av riket. Invandringen av utländska medborgare gör att Kalmar län kan fortsätta att redovisa ett positivt flyttningsnetto under första halvåret Många av de nyanlända kommer till mindre orter och detta är en stor möjlighet men även en utmaning för dessa orter. Tre faser i Sveriges urbanisering: Sveriges befolkning i tätort och på landsbygd, från 1800 till Jämfört med riket är det fler som bor utanför tätorter och småorter i Kalmar län. Det skiljer sig också åt mellan kommunerna. Befolkningsutvecklingen utanför de större tätorterna ser olika ut. Tittar man på siffror över församlingsnivå så finns inget tydligt mönster över befolkningsutvecklingen mellan åren 2012 till Det finns dock en tendens att orter nära de större kommunernas centralorter växer och där sker även nybyggnation. Vissa mindre orter växer medan andra minskar i 2 Sid 26, Tidskriften Välfärd, Urbanisering från land till stad, 6

7 befolkning. Detta kan till viss del förklaras av inflyttning av nyanlända. Generellt så har flytten från landsbygd avtagit. Däremot växer städerna, men den främsta orsaken är att det föds fler barn. Fördelning befolkning tätort/småort/utanför orter, Kalmar län (källa: SCB) Högsby Kalmar I tätort ,01% I tätort ,94% I småort 271 4,69% I småort ,81% Utanför tätort och småort ,30% Utanför tätort och småort ,26% Totalt ,00% Totalt ,00% Torsås Nybro I tätort ,15% I tätort ,46% I småort ,05% I småort 501 2,55% Utanför tätort och småort ,80% Utanför tätort och småort ,99% Totalt ,00% Totalt ,00% Mörbylånga Oskarshamn I tätort ,91% I tätort ,41% I småort ,99% I småort 489 1,87% Utanför tätort och småort ,11% Utanför tätort och småort ,72% Totalt ,00% Totalt ,00% Hultsfred Västervik I tätort ,11% I tätort ,45% I småort 167 1,22% I småort ,77% Utanför tätort och småort ,67% Utanför tätort och småort ,78% Totalt ,00% Totalt ,00% Mönsterås Vimmerby I tätort ,21% I tätort ,64% I småort ,36% I småort 228 1,47% Utanför tätort och småort ,42% Utanför tätort och småort ,89% Totalt ,00% Totalt ,00% Emmaboda Borgholm I tätort ,56% I tätort ,24% I småort 225 2,45% I småort ,63% Utanför tätort och småort ,99% Utanför tätort och småort ,13% Totalt ,00% Totalt ,00% 7

8 Det finns fortfarande tydliga skillnader i åldersstrukturen av befolkningen i kommunerna. Vid utgången av 2014 hade Borgholms kommun den högsta andelen av befolkningen som var 65 år eller äldre. Andelen äldre utgjorde 32,5 procent av folkmängden att jämföras med Kalmar kommun, vars motsvarande andel var 19,6. Detta bidrog till att Borgholm hade dubbelt så många avlidna som födda. Medelvärdet för riket var 19,7 procent år Inflyttningen av nyanlända antas bidrar till att utjämna åldersstrukturen i länet. Kvinnor Män Totalt Invandrare Utvandrare Flyttningsnetto Källa: Statistiska centralbyrån Förutsättningar för tillväxt Bättre förutsättning för företagande är viktigt för utveckling av landsbygden. Att få tillgång till kapital för investering är centralt och något man ibland upplever som svårare som företagare på landsbygden. Det finns ett stort behov av att utveckla mer lokalt anpassade lösningar. Digitalisering och bredbandsutbyggnad är en viktig förutsättning för att bygga samman stad och land och som möjliggör företagande som kan konkurrera nationellt och internationellt. Målet är att samtliga medborgare i Kalmar län ska ha tillgång till 100 Mbit/sek år hade 34,35% av befolkningen tillgång till 100 Mbit/sek. Jämför vi länet med andra regioner ligger vi en bit efter. 3 En annan förutsättning för utveckling av landsbygden oavsett om det rör företagande, föreningsliv, bredbandsutbyggnad eller annat är lokalt engagemang. Det är i orter där man lyckats organisera sig som utvecklingen går snabbare. Andra faktorer som påverkar utvecklingen är tillgänglighet till olika serviceslag, dvs. de tätorter där service finns. Tillväxtanalys indexerade tillgänglighetsmodell beskriver grad av närhet till olika stora tätorter. 4 Modellen är framtagen i syfte att identifiera områden med liknande förutsättningar vad gäller tillgänglighet. Tillgänglighet är i det här fallet definierat som avstånd med bil på farbara vägar. Modellen bygger på en indexering av tillgängligheten mellan 0-100, där noll beskriver områden inom tätort och 100 det maximala avståndet på farbara bilvägar. Maxavståndet har satts till 45 min vilket motsvarar en tänkt maximalt dagpendlingstid. För fem utvalda tätortsstorlekar (200, 1000, 3000, och invånare) beräknas en indexerad tillgänglighet som slutligen summeras till en karta. Genom summeringen ges stora tätorter en större betydelse, vilket svarar mot vår uppfattning om ökat serviceutbud i stora städer kontra småorter. Detta underlag är viktigt för att planering av service ska bli effektiv och komma så många som möjligt till del

9 OECD:s rekommendationer I OECDs Territorial review från 2011 över Småland och Blekinge finns en rad rekommendationer med koppling till landsbygdsutveckling. 5 Besöksnäringen lyfts fram som en bransch som skapar nya affärsmöjligheter på landsbygden där besökare bildar sig en uppfattning om regionen och sedan tar ställning till om de vill flytta dit eller investera där. Man säger också att Småland Blekinge skulle ha nytta av att kunskapsintensiva tjänsteföretag främjades ytterligare. Då de ofta lockas till lättillgängliga landsbygdsområden med tillgång till god service samtidigt som de själva bidrar till servicen genom de tjänster de erbjuder. Man pekar även på vikten av en större samverkan mellan RUS och landsbygdsprogrammet för att därmed möjliggöra den utveckling man vill se i länet. Vidare säger OECD att utvecklad samverkan mellan offentlig- och privat sektor och med civilsamhället är centralt för att påverka utvecklingen av landsbygden. Även att ett kommunövergripande samarbete är viktigt. Erfarenheter från 1000-ortsprojektet Under åren 2012 och 2013 bedrevs projektet Service skapar tillväxt i mindre tätorter i Kalmar län. Projektet genomfördes i samverkan mellan regionförbundet, länsstyrelsen, Hela Sverige ska leva och Tillväxtverket. I projektet valde varje kommun ut en tätort med invånare med syfte att på dessa orter arbeta för en levande landsbygd och uppmuntra till nya, lokala initiativ för att i sin tur skapa attraktionskraft och få människor att både flytta till och stanna kvar på orten. 5 OECD Territorial review Småland Blekinge

10 Projektet identifierade en rad utvecklingsområden; Etablering av servicepunkter (såväl kommersiell service och samhällsfunktioner). Fiberutbyggnad Tillgång till attraktiv tomtmark Bostäder Olika typer av e-tjänster Kommunikationer Mobilsamåkningssystem Traditionella servicefrågor som tillgång till livsmedel och drivmedel diskuterades också samt frågeställningar kring skolans framtid på orten. För att skapa utvecklingsmöjligheter i ett helhetsperspektiv är även frågor om marknadsföring och profilering högst relevanta. Från en övergripande utgångspunkt identifierades två nyckelfaktorer för utveckling; tillgång till finansieringsmöjligheter och bredbandsutbyggnad. I orterna upplever man att beslut kring kapitalförsörjningsfrågor är allt mer centraliserade och att landsbygden inte prioriteras. Det finns ett stort behov av att utveckla mer lokalt anpassade lösningar. Man menar vidare att tillgång till bredband med stor kapacitet är nödvändigt för att skapa attraktivitet och det är också en allt viktigare förutsättning för möjligheterna att skapa framtidens serviceutbud på landsbygden. 10

11 Insatser Regionförbundet i Kalmar län arbetar med regional tillväxt och utveckling. Då länet är ett landsbygdslän och regionförbundet syftar till att utveckla hela länet berörs landsbygden i stort sett i allt arbete som bedrivs. Utöver det finns en rad riktade insatser för utveckling av landsbygden som beskrivs nedan. Pågående insatser Service Regionförbundet bidrar i utveckling av kommersiell service genom att ge investeringsstöd till drivmedelsstationer och butiker på landsbygden. Inriktningen på arbetet är styrt av det regionala serviceprogrammet. För närvarande pågår insatser för att stärka kompetensen kring att utveckla attraktiva butiker. Under 2016 övergår investeringsstödet till Landsbygdsprogrammet och därmed övertar länsstyrelsen handläggningen av stödet. Regionförbundet kommer fortsatt att handlägga hemsändnings- och servicebidragen. Regionbiblioteket arbetar med utveckling av e-serviceverkstäder. Nästa steg är att etablera långsiktiga platser och funktioner för e-servicetjänster. Inom regionförbundets verksamhet finns även AV-Media som är en resurs för ökad kunskap om informationsteknik i skolan. De bidrar till likvärdighet i skolan oavsett var verksamheten är lokaliserad och genom digitala utbildningsinsatser och utlåning av material är tillgängligheten densamma oavsett om skolan finns på en mindre ort eller inne i staden. Digitalisering Digitalisering och bredbandsutbyggnad är centralt för utveckling av landsbygden och en allt mer viktig förutsättning för möjligheterna att skapa framtidens serviceutbud på landsbygden. Regionens mål är att alla hushåll år 2020 ska ha tillgång till 100 Mbit. Alla kommuner har tagit fram strategier för bredbandsutbyggnad och bredbandssamordnare har utsetts i alla kommuner. Arbete pågår också med att utveckla området ehälsa tillsammans med länets kommuner och landsting. För arbetet med digitalisering och bredbandsfrågor finns Den regionala digitala agendan 6 som föreslår en rad insatser som, när de genomförs, bidrar till den utveckling man vill se på landsbygden inom digitalisering och e-tjänster. Näringsliv Inom näringslivsområdet har en trästrategi för Småland tagits fram. I den har träindustrins kompetensbehov för att utveckla branschen idag och framöver identifierats. Även en livsmedelsstrategi för Kalmar län har tagits fram för att belysa livsmedelsbranschens utmaningar framåt för att kunna tillvarata branschens tillväxtpotential och vilka insatser som behöver göras 7. Bland annat kommer ett nytt företagsstöd för livsmedelsbranschen tas fram. Regionförbundet handlägger även företagsstöd till företag med tillväxtpotential och detta kommer naturligtvis även landsbygden till del. Regionförbundet genomför tillsammans med länsstyrelsen företagsbesök. 6 Regionala Digitala Agendan 7 Växande värde - Livsmedelsstrategi för Kalmar län

12 Besöksnäringen tillhör Kalmar läns viktigaste tillväxtbranscher och omsatte 2014 drygt 3,9 miljarder kronor. Branschen är viktig för landsbygdens utveckling och genom besöksnäringen tillförs mervärden som profilering, ökad inflyttning, samhällsservice och ökad självkänsla till länet. Genom att locka fler besökare hit skapas fler arbetstillfällen och utvecklad service även i mindre orter. För att bidra till tillväxt i besöksnäringen har regionförbundet, tillsammans med andra aktörer i länet, tagit fram en Regional utvecklingsplan för besöksnäringen i Kalmar län. Kultur Kultur är en viktig faktor för attraktivitet och utveckling av landsbygden och därmed viktigt för regional utveckling. I länets kulturplan beskrivs vikten av att alla upplever möjlighet att kunna ta del av professionell kultur inom ett rimligt avstånd från hemmet. 8 Kulturområdet kan ses som en länk mellan exempelvis folkbildningsorganisationerna och civilsamhället då folkbildningsorganisationerna fördelade drygt 10 miljoner kronor 2014 för sin verksamhet som handlar om att erbjuda civilsamhället kulturaktiviteter. Studieförbunden arbetar för att nå ut till de små orterna och landsbygden med sina nätverk, studiecirklar och arrangemang. Stöd ges till ungdomsorganisationer och föreningsliv för att de ska kunna verka där de finns. Kulturområdet ger även projektstöd som berör landsbygden. Kommunikationer Inriktningen för Kalmar län är att åstadkomma en rund och gränslös region med ett modernt och funktionellt transportsystem. Nuvarande transportsystem har dock stora brister, som inte är förenliga vare sig med de transportpolitiska målen för funktion och hälsa eller med länets egna mål för att nå positiv utveckling i regionen. Ett av länets prioriterade mål är att minska antalet lokala arbetsmarknader till två. Detta synsätt har vi tillsammans med våra grannlän även uttryckt i systemanalysen för östra Götaland. Stora och robusta arbetsmarknadsregioner är en förutsättning för utveckling och välstånd. Det kräver förbättrade möjligheter att arbetspendla inom länet och till grannlänen, det vill säga att göra längre resor på kortare tid. Den tidtabellslagda kollektivtrafiken går utmed de stora stråken och knyter ihop kommunhuvudorterna med relativt tät trafik. Närtrafiken är en flexibel kollektivtrafik för alla och är ett komplement till den övriga linjetrafiken. Närtrafiken körs huvudsakligen på landsbygden och endast om någon beställt sin resa av KLT:s kundtjänst. Har ingen beställt en plats på turen går den inte. 8 Kulturplan Kalmar län

13 Samhällsplanering Regionförbundet har tagit fram ett regionalt profileringsprogram för att marknadsföra Kalmar län. Länets kommunchefer är styrgrupp för arbetet och under 2015 ska gemensamma insatser prioriteras. Projektet Den attraktiva regionen (DAR) är ett treårigt utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla samhällsplaneringen där transportsystemet bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Projektet fokuserar på ett förbättrat samspel mellan de olika parterna i planeringsprocessen. I Kalmar län genomför kommunerna LUPP, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, vart tredje år. Uppföljningen görs på postnummernivå vilket gör att vi får kunskap om hur unga upplever sin uppväxt både i staden och på landsbygden. Detta utgör underlag för hur kommuner och regionen ska arbeta och prioritera sitt arbete för unga i länet. Vi vet att ungas uppväxt är en viktig faktor för om de ska välja att stanna kvar eller att återvända till länet senare i livet. 13

14 Insatser Utöver de insatser som regionförbundet redan gör inom landsbygdsområdet identifieras i denna handlingsplan ytterligare insatser som är viktiga för arbetet framåt. Insatserna i handlingsplanen är indelade i strukturella insatser och konkreta insatser och projekt. Strukturella insatser för att förbereda och stödja för ett sammanhållet arbete kring landsbygdsutveckling. Landsbygdsperspektiv i revidering av RUS. Då Kalmar län har strukturen av ett landsbygdslän är det av yttersta vikt att RUSen genomsyras av ett landsbygdsperspektiv. Detta kräver att perspektivet lyfts in i pågående processer och det kan komma att kräva nya arbetssätt. Bilda ett regionalt nätverk för landsbygdsutvecklare - kommuner, regionförbundet, leaderområdena, länsstyrelsen och landstinget Nationellt och internationellt lärande ständig omvärldsbevakning där kunskaper sprids till aktörer i länet. Konkreta insatser och projekt: I processen med att ta fram denna handlingsplan blir det tydligt att regionförbundet i samverkan med andra aktörer bör initiera en rad utvecklingsarbeten i syfte att utveckla landsbygden inom följande områden: Kompetensutveckling Företagande Besöksnäring med utgångspunkt i Regional utvecklingsplan för besöksnäringen i Kalmar län. Gröna näringar med utgångspunkt i Växande värde - Livsmedelsstrategi för Kalmar län Integration Profilering och lokal attraktivitet Digitalisering med utgångspunkt i Regionala digitala agendan Exempel på projekt/insatser som redan nu planeras är: Kompetensutvecklingsprojekt Ledarutvecklingsprogram för lokala ledare med särskilt fokus att locka både män och kvinnor att delta EKO-projekt som syftar till att stärka ideell sektor och kommunerna i mottagningsarbetet av nyanlända Seminarieserie kring företagande på landsbygden (företagsform, finansiering, betaltjänster mm) Gemensamma företagsbesök tillsammans med länsstyrelsen. 14

15 Utvärdering och uppföljning av handlingsplanen Handlingsplanen kommer att följas upp i den ordinarie uppföljningen av verksamhetsplanen. Återrapportering till regionförbundets styrelse görs i samband med ordinarie uppföljning av verksamheten. Samordnare för framtagandet av handlingsplanen har varit Eric Ciardi och Karin Alkeberg. 15