UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PM Datum: Dnr: M 2017/28 Mottagare: Handläggare: Monica Johansson prodekan Analys av miljö- och hållbarhetsarbetet och lagefterlevnad vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten Bakgrund Det åligger, enligt styrdokument V2016/644 Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet, dekan att årligen analysera institutionernas återrapportering avseende universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, institutionernas arbete med integrering av hållbar utveckling i utbildningen samt institutionernas checklista för efterlevnad av miljölagstiftning. Syftet är att ge fakulteten en bild av hur dess institutioner utvecklas och ge underlag för beslut om eventuella åtgärder. Analyserna ska dokumenteras och fastställas av dekan men behöver inte återrapporteras till GMV. Det finns ingen gemensam deadline men analyserna skall påbörjas innan vårens miljörevision vilket för UF:s del är I dokumentet Lathund för fakulteternas analyser som skickats ut av Marianne Dalbro, hållbarhetscontroller och miljörevisionsledare vid GMV, ges följande förslag på punkter att utgå ifrån i analysen: - I hur stor utsträckning genomförde institutionerna de uppsatta aktiviteterna under föregående år? - Ligger någon av institutionerna långt efter de andra och hur kan fakulteten i så fall stötta? - Ligger någon institution i framkant och hur kan exempel spridas till andra institutioner? - Finns det områden inom lagefterlevnaden där flertalet av institutionerna behöver stöd? - Finns något generellt utvecklingsbehov inom miljöledningsarbetet? Analysen av arbetet för 2016 är framåtsyftande och har därför också gjorts i relation till GU:s nya mål och handlingsplan för perioden och utifrån de delar som innefattas i ny mall för aktivitetslista (Dnr: M2016/15). Den nya mallen fanns inte när fakultetens aktivitetslistor för 2016 skrevs men används som en jämförelseram eftersom den ger bra stöd i processen att utveckla och styra miljö- och hållbarhetsarbetet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten 1 (10) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, Göteborg

2 Följande underlag har använts: Insända aktivitetslistor för 2016 (en sammanställning av dessa finns i Bilaga 1). Institutionernas checklistor för lagefterlevnad 2017 (samtliga finns i bilaga 2) Resultat miljö och hållbar utveckling 2016 GMV (muntlig presentation 22 mars, mailkontakt Marianne Dalbro samt rapport) Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Uppföljande rapport av hållbarhetsmärkning av kurser och program (Dnr V 2017/295) Utvärdering av lagefterlevnad 2017 (dokument sammanställt av GU:s miljöcontroller för ledningens genomgång och kommunikation med fakulteten) I några fall har förtydliganden gjorts i mail från ansvariga vid GMV Analys Forskning Mål: Universitetet ska främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen samt lösa globala samhällsutmaningar Bryta ner det universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten och skriva in dessa i verksamhetens handlings- och verksamhetsplan eller aktivitetslista. Indikator: Antalet publicerade vetenskapliga artiklar som identifieras med hjälp av ett antal sökord relaterade till hållbar utveckling Vid GU publicerades under vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling. Detta motsvarar en ökning med en procent jämfört med Bidraget från utbildningsvetenskaplig fakultet var fler än femton men färre än tjugo. Forskning i relation till hållbar utveckling finns främst på två av fakultetens institutioner, IDPP och IPKL. Vid IDPP berör den ESD-området kopplat till Arjen Wals professur samt framför allt tre VRfinansierade projekt med anknytning till hållbar utveckling. Den är en del av en strategisk satsning och som genom samarbete med GMV förlängs t. o. m Vid IPKL har projekt kring ERS-SDEC skalan under 2016 fått medel från Adlerbertskas forskningsstiftelsen. Projektet omfattar fyra arbetslag. Utöver dessa finns flera HU-relaterade projekt som pågår på IPKL men inga är avslutade under Vid IKI finns en temaforskargrupp Sustainable Food. Consumption som samlar kostforskare med intresse för hållbar utveckling. Flera forskningsansökningar har skickats in men dessa har dessvärre inte beviljats medel. Det är oklart hur den planerade inventeringen av institutionens forskning genomförts. Vid IPS är begreppet socialt hållbar utveckling innehållsmässigt centralt i relation till institutionens verksamhet. Begreppet har diskuterats tidigare och ambitionen har varit att under året fördjupa och konkretisera dess betydelse i relation till institutionens forskning. 2 (10)

3 Utbildning Mål: Universitetet skall öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen Synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling; Främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier; Integrera hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram; Stärka arbetet med hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram. Indikator: Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram per år. (Indikatorn kompletteras med en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av måluppfyllelsen samt kvalitetssäkringen.) Vid GU fanns 2016 totalt 30 hållbarhetsmärkta program. Tjugo av dessa var hållbarhetsrelaterade. Av totalt 10 hållbarhetsfokuserade program fanns flest (7) vid Naturvetenskaplig fakultet och 3 vid Sahlgrenska och Handels. Utbildningsvetenskaplig fakultet var 2016 en av två fakulteter som helt saknade hållbarhetsmärkta program men under hösten 2018 planeras start av ett masterprogram på IDPP. Av universitetets 215 hållbarhetsmärkta kurser inom program och fristående fanns 8 vid utbildningsvetenskaplig fakultet. Uppdraget att synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling har på genomförts på fakultetsnivå via miljöberedningen dels genom workshop i juni som hölls av Barbro Robertsson. Anmälan var öppen för alla intresserade. Verktygslådan presenterades på kompetensutvecklingsdag under höstterminen 2016 för fakultetens personal. Detta gjordes av prodekan Britt-Marie Apelgren samt av Eva Nyberg som haft uppdraget att fakultetsanpassa den. Implementering av verktygslådan på institutionsnivå nämns i aktivitetslistor men det är inte tydligt hur detta planerats och genomförts. Aktiviteter för uppdraget att främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier har samordnats på fakulteten via miljöberedningen i ovan nämnda workshop och kompetensutvecklingsdag. Den senare samplanerades av personer utsedda från varje institution. Utöver en allmän introduktion och presentation av verktygslådan omfattade dagen presentationer av pågående forskning och utbildning med fokus på hållbarhetsfrågor. I övrigt nämns inga specifika kompetensutvecklingsaktiviteter i institutionernas aktivitetslistor. Uppdraget att fortsatt integrera hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram berörs allmänt i institutionernas aktivitetslistor men det framgår mindre tydligt vad som görs och vilka resultat som uppnåtts. Ett undantag är arbetet med att utveckla en International Master in Education for 3 (10)

4 Sustainable Development som fortsätter vid IDPP inför planerad första antagning under En kartläggning av sociala aspekter av hållbar utveckling i institutionens kurser har påbörjats vid IDPP: Uppdraget att stärka arbetet med hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram hanteras på flera håll bl. a i institutionernas utbildningsråd eller motsvarande där frågan om hur märkningen ska hanteras diskuteras. IKI nämner att arbetet med att hållbarhetsmärka relevanta kurser pågår kontinuerligt. Flera kurser har märkts under året. Studentmedverkan Mål: Universitetet skall öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen; Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling; Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna; Samarbeta med Miljöbron och/eller andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling Indikator GU: Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter vid Göteborgs universitet För GU totalt 2016 genomfördes 244 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenter, en ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Huvudparten av dessa aktiviteter är registrerade med GMV som ansvarig. Många har genomförts i samarbete med fakultetsanknutna studentföreningar för hållbarhet. En aktivitetet med utbildningsvetenskaplig fakultet som bas är medräknad i GU:s hållbarhetsredovisning. Den bestod i att en student deltog i miljöberedningen. Försök har gjorts att med stöd från GMV starta en studentförening vid fakulteten men vid slutet av 2016 finns ingen aktiv sådan. Studenter vid fakulteten har dock haft möjlighet att exponeras för aktiviteter bl. a genom Studentdag Hållbarhet som i februari 2016 hölls i fakultetens lokaler. Fakultetens miljörepresentanter var delaktiga i program- och praktisk planering för dagen och forskare deltog med programpunkter. Arrangemanget fick en positiv utvärdering och frågan har kommit till fakulteten om att husera fler hållbarhetsrelaterade dagar riktade mot studenter. Studentmedverkan har under 2016 funnits i fakultetens miljöberedning genom en mastersstudent. Institutionernas aktivitetslistor har relativt få punkter som riktar sig mot studentmedverkan i hållbarhetsfrågor. IKI och IPKL nämner att allmänt man strävar efter att stärka studenternas roll i programråd/arbetsgrupper. IDPP nämner planer på ett projekt kopplat till de solceller som installerats på B-husets tak. Tanken har varit att studenter skall knytas till ett pedagogiskt projekt som utnyttjar tekniken. Projektet har inte realiserats ännu. 4 (10)

5 Moa Persson, projektkoordinator på GMV, har efter förfrågan lämnat kommentarer kring de aktiviteter som institutionerna rapporterat under studentmedverkan och motiverar varför dessa inte medräknats. Svaret kan vara en vägledning inför utformning av aktiviteter för nästkommande år och redovisas nedan: IPKL skriver: Formuleringar i HP/VP finns om att öka studentmedverkan i institutionens arbetsgrupper. Vidare under uppföljning står: En student från master-programmen medverkar sedan våren 2016 i fakultetens miljögrupp och en studentgrupp med fokus på miljöfrågor har bildats. IDPP och IKI rapporterade också aktiviteter, men då dessa var lite otydliga kunde jag inte riktigt räkna med dem i sammanställningen: IDPP rapporterade att: Projektet med solceller på B-husets tak är realiserat avseende den tekniska installationen. Studenter skall knytas till ett pedagogiskt projekt i som utnyttjar tekniken. Eftersom det inte lät som studenter ännu är del av projektet utan skall knytas så räknade jag inte detta som en aktivitet för 2016, eftersom det inte lät som den ägt rum ännu. Kan ju bli en aktivitet när detta blir realitet. IKI skrev att de hade som mål att: Stärka studenternas roll i våra programråd. Detta är ju jättebra, men det är oklart om det ska räknas som en aktivitet inom miljö och hållbar utveckling. Eller är det så att alla programråden tydligt lyfter frågan kring hur hållbarhet kan integreras mer i utbildningen och att studenterna därmed får vara med och jobba för detta? I så fall skulle det vara en jättebra aktivitet, men eftersom det inte framgick så valde jag att inte räkna med detta denna gång. Inköp och upphandling Mål: Universitetet skall ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden. Verka för att det ställs hållbarhetskrav vid inköp Indikator: Antal upphandlingar (uppdelat på ramavtal och objektsupphandlingar) där hållbarhetskrav ställts på varor respektive tjänster av totalt antal upphandlingar. Ekonomiskt värde av de produkter/tjänster som köps in med hållbarhetskrav, av totalt värde, inom respektive prioriterat produktområde. För GU som helhet ställs miljökrav i 14% av upphandlingarna vilket är en minskning med 27% sedan Genom den första prioriterade upphandlingen tillsammans med Chalmers finns nu enbart ekologiskt och Fairtrade-märkt kaffe och te i inköpssystemet. Inga uppgifter har hittats om resultatet på fakultetsnivå. Området nämns bara i IKI:s aktivitetslista och här betonas målsättningen att fortsatt följa GU:s normer samt beakta hållbarhetsperspektivet vid alla inköp. 5 (10)

6 Resor Mål: Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårs- anställd till 2019 jämfört med Verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm; Främja personalens användande av tekniker för resfria möten (distansmöten); Underlätta och skapa incitament för personal att miljöanpassa tjänsteresor samt resor till och från arbetet. Indikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd. Universitetets totala utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och energianvändning (inklusive båtar och fossil energi) var ton, en ökning med fyra procent jämfört med En orsak till ökningen är att det gjorts fler flygresor. I jämförelse med övriga fakulteter har utbildningsvetenskap det minsta bidraget till koldioxidutsläpp via resor. Antal flygresor till och från Stockholm under 2016 är 45 och fördelar sig mellan institutionerna på följande sätt: Inst. för pedagogik och specialpedagogik 19 Inst. för didaktik och pedagogisk profession 14 Inst. för pedagogik, kommunikation och lärande 9 Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 2 Inst. för kost- och idrottsvetenskap 1 Det som räknats är enkelresor. Har man flugit tur och retur till Stockholm så är det två resor. Detta eftersom man kan ta tåget ena vägen och flyga andra vägen. Alla resor där man har mellanlandat i Sthlm för att sedan flyga vidare är borträknade. Målet att verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm nämns endast i PKL:s aktivitetslista. Information ges kontinuerligt till medarbetare som reser i tjänsten om GU:s och institutionens resepolicy. IPKL betonar att man fortsatt arbetar kring att öka användningen av videomöten/videokonferenser och konstaterar att resfria mötesformer används i ökad utsträckning när det är möjligt. IDPP har haft som målsättning att kvantifiera användning av Sunfleet bilpool samt av styr och ställ-korten. Utfallet framgår inte i aktivitetslistan. På IPS pågår en analys av varför antalet flygresor är förhållandevis högt. 6 (10)

7 Energi och byggnader Mål: Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med Universitetet skall vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. Verka för att minska energianvändningen i verksamhetens lokaler; Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campus- utvecklingsprojekt. Indikator: Årlig energianvändning i kwh per kvadratmeter. Antal ny- och ombyggnationer där universitetet har ställt miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. Elförbrukningen ökade 2016 jämfört med 2015 medan värmeförbrukningen minskade. Den totala energiförbrukningen 2016 minskade dock med kwh jmf med Förbrukningen mätt i kwh per kvadratmeter var och En minskad förbrukning med 2 kwh per kvadratmeter vilket motsvarar ca 1,5 %. Energiproduktionen från solcellspanelerna på hus B var kwh var första året med solcellspaneler men vi kan inte räkna med att de producerade med full effekt hela året pga. av injusteringar av installationen. En anledning till en ökad elförbrukning kan vara att det är fler anställda på fakulteten plus att verksamheten ökat jämfört med Området nämns inte i institutionernas aktivitetslistor. Miljörisker och kemiska ämnen Mål: Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter Säkerställa att inventering genomförs årligen i KLARA; Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid institutionen; Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem används för riskbedömningar; Tillse att fakulteten har en slutgranskare i KLARA; 7 (10)

8 Säkerställa att GURIA används för avvikelserapportering och förbättrings Säkerställa att inventering genomförs årligen i KLARA; Indikator: Antal inträffade incidenter med negativa konsekvenser för miljön. Antal genomförda aktiviteter med syfte att förebygga och minimera uppkomsten av incidenter, som medför negativa konsekvenser för miljön. Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. och checklistor lagefterlevnad Vid IPKL nämns ambitionen att verka för att GURIA (Göteborgs universitets riskincident- och avvikelsehanteringssystem) implementeras i verksamheten. Området nämns inte i övriga institutionernas aktivitetslistor. Följande skrivning som berör fakultetens kemikaliehantering utifrån analys av checklista för lagefterlevnad har sammanställts av GU:s miljöcontroller inför ledningens genomgång av miljöledningssystemet : Inventering av kemikalier i KLARA bedöms fungera väl utifrån institutionernas svar och enbart enstaka avdelningar eller forskargrupper saknas. Ett undantag är de institutioner som hanterar kemikalier vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten (IDPP och IKI) som inte har genomfört någon inventering under 2016 vilket är ett krav. Institutioner med laborativ och konstnärlig verksamhet uppger att det i vissa labb/verkstäder saknas spillskydd i dragskåp för att förhindra att flytande kemikalier når avloppet. Spillskyddet ska i första hand bestå av tättslutande kragar eller lock på avloppsvaskarna och i andra hand av förvaring av kemikalier i vannor. På samma sätt anger institutionerna att det i vissa utrymmen där flytande kemikalier hanteras finns golvbrunnar. Dessa ska också täckas med lock. Spillskydd i dragskåp och öppna golvbrunnar var något som Miljöförvaltningen i Göteborgs stad granskade vid tillsynsbesöket på Naturvetenskapliga fakulteten i maj 2016 och i tillsynsrapporten anges att GU ska säkerställa att samtliga utrymmen där flytande kemikalier hanteras har dessa skydd. Åtgärder: Mer detaljerade kommentarer för respektive fakultet har sammanställts av GU:s hållbarhetscontroller och ska kommuniceras med fakulteterna. Dekan ansvarar för att analysera lagefterlevnaden för fakultetens institutioner. Prefekt ansvarar för att respektive institution följer lagstiftningen. Följande skrivning utifrån analys av checklista för lagefterlevnad har sammanställts av GU:s miljöcontroller för direkt kommunikation med fakulteten: Utbildningsvetenskapliga fakulteten: Medvetenhet finns om vilka miljökrav som kan ställas vid inköp och detta görs för relevanta områden. På IDPP och IKI, som i viss utsträckning hanterar kemikalier, bör man hitta en lösning för att förhindra spill till avloppen i dragskåp vilket man själva är medvetna om (på IDPP). IDPP och IKI bör 8 (10)

9 säkerställa att man följer de rutiner som finns på GU om vad som får hällas ut i avloppet. IDPP och IKI har inte inventerat i KLARA under 2016 vilket ska göras årligen. Återanvändning och avfall Mål: Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015 Säkerställa att allt avfall sorteras enligt avfallsplan eller återanvänds. Indikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat i fraktioner. Siffrorna gällande Idrottshögskolans avfall stämmer inte. Andelen kompost på är alldeles för hög och andelen restavfall är väldigt låg. Verksamheten där är inte av den omfattningen så att kompostavfall kan vara högre än övriga byggnader tillsammans. Eftersom mängden kompost inte är relevant räknas den bort från den totala mängden. Detta innebär då att avfallet minskat med ca 10 %. Men troligtvis är andelen något mindre, kanske 7-8 % eftersom fraktionen restavfall för Idrottshögskolan borde vara högre än de siffror som finns redovisade. Andelen wellpapp och mjukplast har ökat. Detta kan bero på att inköpen/inleveranser har ökat något och här handlar det om fraktioner som oftast är emballage. När det gäller förpackningar är det andelen papper som sticker ut. Ökningen där är lite drygt 50 %. Vad det beror på är svårt att säga men kanske är det en kombination av bättre sortering samt ökat inköp färdigmat. Även andelen plastförpackningar har ökat. Dock inte lika mycket, ca 10 %, som pappersförpackningar men anledningen kan vara den samma. Fler och tydligare källsorteringsstationer kan även vara en bidragande anledning till att sorteringen blivit bättre. Bara två institutioner vid fakulteten har mål som rör återanvändning och avfall. De är allmänt formulerade och handlar om att ytterligare förbättra samarbete med lokalvården vad gäller källsortering i gemensamma personalutrymmen (IDPP) och att arbeta för att bidra till källsortering/minskad användning av resurser (mm) genom att informera anställda och studenter (IKI). Avslutande kommentarer från analysen En allmän reflektion är att den nya mallen för aktivitetslistor ger ett gott stöd för planering och uppföljning av aktiviteter som är direkt kopplade till universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling. Vid tidigare kontakter med GMV har det sagts att det är upp till varje institution att välja vilka aktiviteter man vill fokusera på och att det ibland kan vara bättre att välja ett mindre antal aktiviteter och jobba koncentrerat med dessa än att satsa på aktiviteter inom många områden. För framtiden är det oklart om samma råd fortsatt gäller eller om institutionerna faktiskt förväntas arbeta med alla GU:s målområden och delmål. Det blir också fortsatt viktigt att trots en tydligare styrning fokusera på mål och aktiviteter som har särskild betydelse för varje institution/fakultet. 9 (10)

10 En del av institutionernas aktiviteter som t. ex kompetensutvecklingsdagen hösten 2016 har samordnats genom miljöberedningen vilket har varit en styrka. Organisationen med en miljöberedning har också vid tidigare miljörevision lyfts som ett föredöme. Vid fakulteten finns nu tankar om en ny organisation för miljö- och hållbarhetsarbetet. Det blir viktigt då att fundera på vad som mår väl av att samordnas och vad som eventuellt kan vinnas om institutionerna i vissa delar agerar mer på egen hand. I hur stor utsträckning genomförde institutionerna de uppsatta aktiviteterna under föregående år? Genomgången av aktivitetslistorna visar att vissa mål nåtts under Ibland ser man att arbetet behöver fortsättas och det kommenteras. Rent generellt kan nog sägas att aktiviteterna kan skrivas fram på sätt som gör dem tydligare utvärderingsbara och uppföljningsarbetet underlättas av den vägledning och tidsplan som finns i GU:s handlingsplan för hållbar utveckling. Ligger någon av institutionerna långt efter de andra och hur kan fakulteten i så fall stötta? Institutionerna har olika förutsättningar och fokus när det gäller miljö och hållbarhetsarbetet. Ett par av institutionerna, IDPP och IPKL har större betoning på frågorna i sin verksamhet. Vad gäller aktivitetslistorna framkommer inte några avgörande skillnader mellan institutionerna. Det gemensamma arbetet i miljöberedningen är ett sätt som fakulteten stöttar på. Ligger någon institution i framkant och hur kan exempel spridas till andra institutioner? Institutionerna har hittills gått fram gemensamt i hög grad i miljö- och hållbarhetsarbetet genom samordningen i miljöberedningen. Här har gemensamma satsningar diskuterats och beslutats. Finns det områden inom lagefterlevnad där flertalet av institutionerna behöver stöd? Två av institutionerna, IKI och IDPP, har viss laborativ verksamhet där kemikalier hanteras. I den genomgång som GU: s hållbarhetscontroller gjort av checklistor för lagefterlevnad framkommer att rutiner inte följts fullt ut. Detta är ett område där det behövs tydlighet och uppdrag kommer att ges till prefekterna på IKI och IDPP om att se över verksamhet och lokaler så att den följer aktuell lagstiftning. Finns något generellt utvecklingsbehov inom miljöledningsarbetet? Vid fakulteten ska som nämnts organisationen för miljöberedningen ses över. Det gäller också uppdragsbeskrivning för fakultetens miljösamordnare. I övrigt blir det viktigt att arbetet framöver kopplas tydligt till GU:s utpekade målområden. Uppföljningen blir viktig och ett önskemål är en större möjlighet att tydligt och rättvisande se fakultetens bidrag till måluppfyllelsen. 10 (10)