Vad är Funca? Kartläggning

Transkript

1 Faktatexter 1

2 Vad är Funca? Funca är ett stödverktyg för personalen som underlättar ett multiprofessionellt teamarbete. Det hjälper oss att jobba mot samma mål och ger oss ett gemensamt språk. Varje persons mående kartläggs och därefter arbetar vi strukturerat med de olika stegen i Funca-hjulet. Kartläggning Varje persons mående bedöms med hjälp av frågor som finns i Funcaverktyget. Det finns till exempel frågor om ångest. 2

3 Funca- sammanställningen Varje person har en Funca-sammanställning, som är ett stöd för dig som personal. Med hjälp av den kan vi kontinuerligt titta på hur personen mår. NPI-ID Personens mående bedöms i poäng på NPI-ID skalan. Skalan hjälper oss att bedöma personens mående och används för att utvärdera. Bakomliggande orsaker till utmanande beteende Med stödverktyget får vi hjälp med att hitta eventuella bakomliggande orsaker till utmanande beteende. Personens mående kan bero på många olika saker. Det kan vara så enkla saker som att personen har tandvärk eller att kravnivån inte är individanpassad. Vi fyller även i personens läkemedel för att kunna analysera om personen har olämpliga läkemedel. 3

4 Skydds- och begränsningsåtgärder Vi får också stöd i att se över våra skydds- och begränsningsåtgärder; hur de används och vad syftet är med dem. Vi tittar också på vilken typ av samtycke vi har från personen. Med hjälp av stödverktyget har vi kunnat minska skydds-och begränsningsåtgärderna på vår enhet. Stödinsatser och bemötandeplan Utifrån personens mående och de bakomliggande orsakerna sätter vi instödinsatser i samråd med personen. Stödinsatserna utvärderas med jämna mellanrum. Vi skriver också en bemötandeplan, vilket underlättar för all personal eftersom alla då vet hur personen vill bli bemött. 4

5 Behövs hjälpmedel? Det finns många bra hjälpmedel som kan ge personen stöd i sin vardag, till exempel tidshjälpmedel, kognitiva hjälpmedel, synoch hörselhjälpmedel. Anpassad kravnivå? Vilka krav ställs på personen? Vår uppgift är att ställa krav på rätt sätt. Personen lär sig av att lyckas, inte av att misslyckas. Är omgivningen förståelig och tydlig? Finns svaret i personens livshistoria? Har personen utsatts för en negativ händelse som gör sig påmind? Påminner du om någon annan? Har personen alltid ogillat en viss aktivitet? Läkemedel? Har personen olämpliga läkemedel? Har personen precis fått ett nytt läkemedel, eller har ett tidigare läkemedel nyligen satts ut? Kan personen lida av läkemedels-biverkningar? Brister i kommunikationen? Behöver personen kommunikationshjälpmedel? Används kommunikationshjälpmedlen på rätt sätt? Använder du ett språk som är anpassat efter personen. Är personen trygg? Är personen trygg i sina relationer? Hur fungerar samspelet med personalen? Är vardagen förutsägbar för personen? Finns det en tydlig struktur? Tydlig vardag? Är personens vardag tydlig? Vet personen vad som förväntas? Vet personen hur dagen kommer att se ut? Används hjälpmedel för att stötta personen i att få en överblick? Tonläge? Hur är ditt tonläge? Talar du lugnt? Höjer du rösten? Hur inverkar ditt tonläge på personen? Kroppsspråk? Hur är ditt kroppsspråk? Lutar du dig över personen? Stirrar du på personen? Hur är din hållning? Var har du armarna - står du spänd med armarna i kors? Kroppsspråket är en viktig del av kommunikationen och påverkar samspelet. Smärta? Har personen ont? Smärta kan ibland vara svårt att tolka. Det kan visas genom det talade språket (aj, skrik, svordomar) kroppsspråket (grimaser, skyddsställning), aktivitet (vandra, gunga, gnugga där det smärtar), kroppshållning (halta, stelhet, vrida sig), självdestruktivitet (slår sig själv, biter sig själv, drar sig i håret eller på andra sätt skadar sig). Dålig sömn och slutenhet kan också vara tecken på smärta. 5

6 Autism Autism är ett samlingsnamn för flera olika funktionsnedsättningar. För att man ska ställa diagnosen, måste svårigheterna medföra betydande problem i vardagen. Vid autism har man ofta viss svårighet med socialt samspel och begränsade beteenden, aktiviteter och intressen. Generella symptom är bland annat svårigheter att ta in och tolka ett längre informationsflöde i en kommunikation med andra. Nicole Intervju med Eva Billestedt Leg. Psykolog och docent Ska man tänka på något särskilt när man pratar? Många personer med autism har svårt att förstå språk och kommunikation. Det kan vara svårt att veta vems tur det är att prata, och hur man inleder och avslutar ett samtal på ett smidigt sätt. Det är viktigt att tänka på att inte ha för långa meningar och att vänta in personen. Är det några vanliga misstag som man ska undvika? Man bör undvika ironi och talesätt. Personer med autism tolkar ofta det bokstavligt och konkret. Om jag till exempel säger att vi ses om fem minuter, så kan jag mena att vi ses om en stund, om tio minuter, medan en person med autism kan tolka det som att vi ses om exakt fem minuter. Man ska också vara försiktig med intesatser, att säga du får inte göra si eller så, utan man ska fokusera och lägga tonvikten på att säga: om du inte får göra så, gör såhär. Hur ställer man bäst frågor? Personer med autism har ofta svårt för öppna och breda frågor. Till exempel frågan Hur har din sommar varit? kräver att man ska reflektera över en mängd information som man sedan ska sammanfatta i en eller några meningar. Då är det lättare att 6

7 få frågor om konkreta förhållanden, till exempel Har du varit hemma i sommar eller har du varit bortrest?. Att ge frågor med få valmöjligheter, att ta en fråga i taget, och invänta svar. Finns det alternativa sätt att kommunicera? Det finns en mängd olika tekniker, ofta på en visuell grund, som används för att förstärka kommunikationen, såsom bilder och bildscheman till exempel. Autism yttrar sig tidigt Vanligtvis yttrar sig autism tidigt. Det är vanligt att personer med autism har andra avvikelser i utvecklingen, såsom utvecklingsstörning, språkstörning, ADHD eller Tourettes. Dessutom kan det finnas ytterligare sjukdomar eller funktionsnedsättningar hos en person som påverkar hur symtomen yttrar sig. Nicole som barn 7

8 Vilka funktions-nedsättningar är vanliga efter en stroke? Vilka funktionsnedsättningar man får efter en stroke är olika från person till person, beroende på vilken del av hjärnan som har skadats och hur utbredd skadan är. Man kan till exempel vara förlamad eller ha nedsatt känsel i ena sidan av kroppen, få svårt att äta eller dricka, svårt att tala och att förstå vad andra säger. Man kan även bli nedstämd, få personlighetsförändringar och problem att minnas. Risken för att man ska utveckla en demenssjukdom ökar också. Sara Så påverkas hjärnan av stroke Många beskriver en overklighetskänsla över det som hänt tiden efter insjuknandet eller skadan. Sorg, ångest, frustration och depression är vanligt förekommande under denna period. Personer med hjärnskador får ofta svårt att göra flera saker samtidigt, vilket riskerar att leda till att man inte löser någon av uppgifterna. Även mängden information man håller levande i stunden kan ha begränsats. Detta kan leda till att man får svårt att hålla olika alternativ i minnet och får svårt att välja. Generellt behöver man längre tid på sig när man hanterar information. Neglekt Neglekt innebär att förmågan att uppmärksamma signaler från den ena kroppshalvan, är försämrad. Personen har svårt att uppfatta det som händer på den sida den har neglekt. Det kan till exempel yttra sig i att personen bara äter det som ligger på ena sidan av tallriken eller att personen inte kan föra ett samtal med någon som befinner sig på fel sida. Neglekt kan uppkomma efter en stroke. Det finns tekniska hjälpmedel som kan vara till stöd för en person med neglekt. Vid svårare synfältsproblem kan det behövas extra stöd av personal. 8

9 Autism Autism kännetecknas av betydande begränsningar i förmågan till socialt samspel och ömsesidig kommunikation, samt upprepande och stereotypa beteenden och begränsade intressen. Kenneths specialintresse är att samla på pennor. Det är ett ämne som aldrig blir tråkigt för honom. Sinnesintryck vid autism Många personer med autism beskriver annorlunda reaktioner på sinnesintryck till exempel syn, hörsel, känsel, lukt, och smak. Det kan till exempel handla om starkt ljud eller ljus, en viss lukt, en känsla i magen eller beröring på huden. Det finns personer med autism som berättar om hur duschning eller hårklippning kan upplevas som smärtsamma. Att inte reagera normalt på värme kan vara mycket farligt. Särskilt om man inte reagerar med en smärtreflex som gör att man drar sig undan värmen. Kenneth Intellektuell funktionsnedsättning (Utvecklingsstörning) Personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) har en nedsatt intellektuell förmåga och har en lägre funktionsnivå i vardagen. Det kan finnas svårigheter praktiskt (städning, ekonomi), socialt (att umgås, att bedöma andras tillförlitlighet) och/eller akademiskt (läsa, skriva, räkna). Svårigheterna framträder allt tydligare under barn- ungdomstiden, men har funnits hela livet. En person med utvecklingsstörning har ibland svårt att tolka olika situationer, vilket ibland kan leda till annorlunda emotionella reaktioner, men de blir förstås glada, ledsna och arga som alla andra. Det finns olika begåvningsnivåer vid intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Begåvning hjälper en person att behandla information, lagra kunskap och erfarenheter, samt att sedan använda sig av detta. Intellektuella funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) delas in i svår, medelsvår, måttlig, lindrig. Ibland pratar man också om A-, B- och C-nivå, enligt den svenske forskaren Gunnar Kylén, där A-nivå motsvarar ungefär svår, B-nivå ungefär medelsvår, och C-nivå motsvarar ungefär lindrig intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). 9

10 Downs syndrom Personer med Downs syndrom löper en ökad risk att få vissa sjukdomar och medicinska besvär. Till exempel förekommer infektionskänslighet, hjärtfel, syn- och hörselnedsättning, luftvägsbesvär och bristande sköldkörtelfunktion. Det finns också en ökad förekomst av neuropsykiatriska tillstånd som till exempel autism och ADHD. Vid åldrande finns ökad risk för demens av Alzheimertyp. Personer med Downs syndrom som får anpassad stimulans och målinriktad träning kan utvecklas mycket. Insatser vid intellektuell funktions-nedsättning (utvecklingsstörning) består främst av pedagogiska habiliteringsinsatser. Ahmed Intervju med Barry Karlsson Legitimerad psykolog Specialist i neuropsykologi Vad klarar man av som vuxen med Downs syndrom? Det kan skilja en hel del mellan olika begåvningsnivåer eller intellektuella funktionsnivåer. Och en del personer har ju låg begåvning, en del har närmast upp mot normalbegåvning. Normalbegåvning kan ligga runt 1 procent. Men dom allra flesta ligger runt måttlig utvecklingsstörning. Sen kompliceras det litegrann också av att det finns en högre frekvens av autism i gruppen och där finns ny forskning på att det kan vara upp mot 40 procent av alla med Downs syndrom som har just autism. Och ytterligare komplicerat kan det vara att många har ADHD-liknande problem och många har ADDliknande fenomen. Med högrefungerande så klarar man ju också av mer på egen hand förstås, till exempel sitt eget boende men majoriteten behöver ju ett stöd, till exempel med personal i en gruppbostad. 10

11 Hur fungerar känslorna hos en person med Downs? Ja, det var ju en knepigare fråga på sätt och vis för att vi är alla människor och personer med Downs syndrom skiljer ju sig egentligen inte på det viset från andra människor. När man ibland tänker att en del personer med Downs syndrom skulle vara kanske mer gladlynta vilket skulle kunna vara en vanlig missuppfattning. Det som styr mycket är ju också hur mycket man förstår av att det som händer runt omkring en, till exempel då utifrån begåvningsnivå. En del har svårt med affektreglering, det vill säga, att det kan vara lite knepigt att styra känslor. En del med högre grad av autism kan ju upplevas som väldigt envisa och en del kan bli väldigt långsamma, kanske lite segdragna om man har omfattande ADHD- liknande fenomen. Om man tänker vid åldrande så kan det ju vara känsligare ju äldre man blir, också att omfatta förändringar kan vara svåra, att ställa om sig för ökade krav. En del kan bli mer nedstämda, det finns tidiga tecken på depressionsliknande inslag, orosliknande inslag och en hel del orienterings-problem också speciellt när demensproblem kommer in senare i livet. Vad har man svårt för om man har Downs? Ja, man kan ha svårt också beroende på begåvningsnivå att lära sig nya saker, man kan förhålla sig rätt konkret ibland, beroende på vilken grad av autism man har. När man blir äldre så har vi sett att man får det svårare att lära nytt helt enkelt, det som kallas episodiskt minne. Det blir tydligt nedsatt vid demensliknande fenomen, så ju äldre man blir desto svårare har man som nyorienterare och man kan efterhand bli ängsligare. Många har också väldigt många olika sjukdomar samtidigt, man har hörselproblem, sköldkörtelproblem, ledproblem, många synnedsättningar förstås, övervikt och utmanande beteenden. 11

12 Svårigheter att hantera förändring Personer med autism kan drabbas av oro och osäkerhet vid förändringar och kan få det svårt i vardagliga situationer när de inte förstår vad omgivningen vill. De kan hålla fast vid att göra saker på ett rutinbundet, ibland ritualliknande sätt. Scheman och stöd med bilder kan underlätta för personen att hantera sina rutiner och få överblick över vad som ska hända. Att någon fastnar i väldigt stark rutinbundenhet kan göra att du kan känner dig maktlös och stressad. Det är helt normalt. Försök att inte låta dessa känslor ta överhanden utan försök istället visa att du inte är stressad och möt situationen på ett lugnande sätt. Annars riskerar du att öka den osäkerhet som personerna känner. Nicole och Kenneth Lågaffektivt bemötande Personer med autism kan ha svårigheter med att anpassa sina känslouttryck. Ofta reagerar de med samma känsla som de bemöts med. Genom att utstråla lugn kan du smitta de som är stressade. Detta ingår i det som kallas lågaffektivt bemötande och fungerar både i vardagen och vid utmanande beteende. Tips: Var lugn, tala sakta och var tydlig. Undvik ögonkontakt i konfliktsituationer. Respektera det personliga utrymmet, använd ett avslappnat kroppsspråk. Hitta en lagom nivå för personen du pratar med. Sträva alltid efter att personen ska kunna bibehålla sin självkontroll. Ge dig inte in i diskussioner, avled hellre för att undvika att en konfliktsituation eskalerar. I vissa situationer är det en fördel att vara i samma ögonhöjd eller lägre eftersom det kan ge ett hotfullt/provocerande intryck att stå över någon. Möjliggör för personen att kunna lämna konfliktsituationen, så att den ska kunna lugna ner sig. Följ inte efter personen om den vill gå. 12

13 Impulsivitet Impulsivitet innebär svårigheter med att hejda ett beteende, man saknar helt enkelt broms. Man har svårt att styra sina impulser förnuftsmässigt, kan säga saker, fatta beslut och agera på ett impulsivt sätt. Detta kan leda till problem i relationer, ekonomi, privat- och arbetsliv, och få negativa konsekvenser på lång sikt. ADHD Kärnsymptomen hos personer med ADHD är svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Uppmärksamhetsstörningen är det symtom som ofta finns kvar från barndomen hos vuxna med ADHD. Det kan yttra sig som svårigheter att behålla koncentrationen över tid, att rikta uppmärksamheten mot rätt sak, att dela uppmärksamheten på fler saker samtidigt, samt svårigheter att kunna växla fokus från en sak till en annan. Det kan ofta ta sig uttryck i dagdrömmeri och svårigheter att komma igång med aktiviteter. Magnus Tourettes syndrom Tourettes syndrom (TS) är oftast en tilläggsdiagnos. Symptom på TS är oftast motoriska tics i ansiktet, såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser. I vuxen ålder förekommer också vokala tics. Vokala tics kan bestå av visslingar, skällande läten, upprepning av fraser och ibland också av ett tvångsmässigt behov av att utstöta svordomar, könsord och skällsord utan samband med situationen eller samtalet. Tvångstankar och tvångshandlingar Tvångstankar och tvångshandlingar är ofta förekommande, speciellt hos ungdomar och vuxna med TS. Till exempel förekommer känslor och tankar om att jag måste göra/tänka/ säga eller jag kan absolut inte göra/tänka/säga. 13