Bokslutet 2017 samt aktuellt inom bokföringen

Transkript

1 Bokslutet 2017 samt aktuellt inom bokföringen 1) Kommunens bokslut 2017 samt aktuellt inom bokföringen - Allmänt gällande bokslut och god bokföringssed - Normer och regelverk gällande bokslut - Erfarenheter utgående från tidigare års revisioner 2) Aktuellt från Bokföringsnämndens kommunsektion - Utlåtande om hantering av ränteswapavtal ingångna i säkringssyfte i kommunala bokslut 3) Bokföringsnämndens kommunsektions gällande allmänna anvisningar: - Avskrivningar enligt plan (2016) - Balansräkning (2016) - Resultaträkning (2016) 4) Övriga noteringar Mariehamn, Krister Rehn, GR, OFGR

2 1) Kommunens bokslut 2017 samt aktuellt inom bokföringen - Allmänt gällande bokslut och god bokföringssed - Normer och regelverk gällande bokslut -Erfarenheter utgående från tidigare års revisioner 2

3 Bokslutet ur revisorns synvinkel Kommunallagens 75, revisors uppgifter Granska och i revisionsberättelsen ta ställning till huruvida: 1) kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut, 2) kommunens bokslut och det därtill hörande koncernbokslutet är upprättade enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut samt om de ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska ansvaren under räkenskapsperioden, 3) uppgifterna om grunderna för och användningen av landskapsandelarna är riktiga, samt om 4) kommunens interna övervakning har ordnats på behörigt sätt. FOKUS PÅ VÄSENTLIGHET Utlåtande i revisionsberättelsen 3

4 Bokslutet, normer och regelverk 1) Bokföringslagen PRESTATIONSPRINCIPEN vägledande (Bokf.L. 3:4 ) MOTTAGANDE (Undantag, skatter) Investeringar: - Fastighetsöverlåtelse; då besittningsrätten övergår - Bokslutskalkylerna - Resultaträkning - Balansräkning - Finansieringsanalys - DITO FÖR KONCERNEN - Noter - Verksamhetsberättelse - Handlingar som bekräftar bokslutet (enligt bokföringslagen och förordningen) - Balansspecifikationer: - Skall vara daterade och undertecknade samt redogöra för vad saldot består av - OBS! Fokus på utomstående bekräftelser, d.v.s. i mån av möjlighet bekräftelse över att spegelbilden finns hos en annan bokföringsskyldig T.ex. Kontoutdrag, skattestyrelsens redovisningar, stasandelsbeslut e.t.c. - Rekommenderas ett enhetligt upplägg för varje konto (pärmblad med kontots namn och nummer, bifogat behövliga utredningar) 4

5 Bokslutet normer och regelverk 2) Kommunallagen - 65 Budgeten => - Drifsekonomidel - Resultaträkningsdel - Investeringsdel - Finansieringsdel => I bokslutet presenteras budgetuppföljningen i enlighet med kommunallagen => OBS! Ursprungsbudget, ändringar, slutlig budget, utfall, utfallet relaterat till den slutliga budgeten 5

6 Bokslutet, normer och regelverk 68 Bokslutet - Kalenderåret - Upprättas inom april månad (mars i riket) - Föreläggs fullmäktige inom juni månad - Består av: - Resultaträkning - Balansräkning - Finansieringsanalys - Noter - Tablå över budgetutfallet (kommunallagen) - Verksamhetsberättelse (kommunallagen 69 ) - Koncernbokslutet enligt kommunallagens 68 OBS! => Avstäm alltid bokslutets olika delar mot varandra! 6

7 Bokslutet, normer och regelverk OBS! 1) Kommunens bokslut = Kommunen inkl. affärsverk 2) Koncernbokslut = Kommunen (inkl. affärsverk) + dottersamfund konsoliderade Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning I RIKET och finansiering => Gäller i praktiken oberoende om det explicit stadgas eller inte emedan detta ingår i RITKIGA OCH TILLRÄCKLIGA UPPGIFTER! De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören 7

8 Bokslutet, normer och regelverk 3) Kommunsektionens anvisningar Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar för vad som anses som god bokföringssed. (Grundar sig på kommunallagens 67 ). Anvisningarna bindande! (Till skillnad från rekommendation) Skall tillämpas i kommunerna som rättesnöre för god bokföringssed Gäller inklusive Åland OBS! Centrala syften att uppnå bokslut som ser möjligast lika ut kommuner emellan (jämförbarhet) samt att främja läsbarheten 8

9 Bokslutet, normer och regelverk Kommunsektionens gällande anvisningar - Resultaträkning (2016) - Balansräkning (2016) - Koncernbokslut (2015) - Noter till bokslutet (2016) - Bokslut och verksamhetsberättelse - Allmän anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut - Avskrivningar enligt plan - Uppdaterad p.g.a. ändringar i bokföringslagen och kommunallagen i riket, tas i bruk senast fr.o.m (justerats bl.a. avskrivningstider) - Kommunala affärsverk - Finasieringsanalys 9

10 Bokslutet, normer och regelverk 4) Kommunsektionens utlåtanden - Ges på basen av skriftlig begäran av bokföringsskyldig. - Utgör på samma sätt som kommunsektionens allmänna anvisningar rättesnöre för god bokföringssed. - Verkat fr.om och har fram till dags dato gett över 100 utlåtanden ) Budgetmall för kommuner och samkommuner (rekommendation) - Relevant i sammanhanget, eftersom bindningsnivån bör klargöras entydigt i budgeten och budgetjämförelse inkl. analysen i bokslutet göras på budgetens bindningsnivå. 10

11 11

12 Verksamhetsberättelsen - Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser - Inkl. kommundirektörens översikt - Granskning av ekonomin som helhet - Inkl. finansiell ställning, nyckeltal etc. - Granskning av koncernen - Koncernschema - Inkl. finansiell ställning, nyckeltal etc - Utfallet av koncernens målsättningar (enl. kommunallagen; gäller främst riket) - Kommunledningens och koncernledningens utlåtanden om den interna tillsynen - Kommunen - Koncernen - Behandling av resultatet och balansering av ekonomin 12

13 Verksamhetsberättelsen - Övrigt bl.a.: - Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång - Risker och framtidsutsikter => OBS!!! - Uppskattning av den kommande utvecklingen, anvisningen (verksamhet och ekonomi, balansering av ekonomin e.t.c.) - Miljöaspekter - Övrigt - Samtlig i verksamhetsberättelsen behövlig tilläggsinfo för erhållande av riktiga och tillräckliga uppgifter 13

14 Budgetutfallet I enlighet med kommunallagens stadganden: - Åskådliggörs separat för budgetens: - Driftshushållninsdel - Resultaträkningsdel - Investeringsdel - Finansieringsdel - OBS! => I BUDGETUPPFÖLJNINGEN ingår INTERNA poster (i de officiella bokslutskalkylerna inte). Alltså: Ovanstående inkluderas utgående ifrån kommunallagens stadganden, inte bokföringslagen! Kalkylerna uppgörs dock i princip enligt samma modell som bokslutskalkylerna, men infallsvinkeln en annan: 14

15 Budgetutfallet Enligt kommunallagens 64 : - Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. OBS! - Klargörande av budgetens bindningsnivå nödvändigt för bedömning av handhavandet av förvaltningen i enlighet med fullmäktiges beslut - Budgetändringar => OBS INVERKAR ÄVEN PÅ FINANSIERINGSANALYSEN => HUR FINANSIERAS BUDGETÄNDRINGEN? => Av fullmäktige fastställd gräns för upplåningen får ej överskridas! =>Görs under budgetåret! (Budgeten kan rimligen inte ändras i efterskott). - Behandling av förverkligade anslagsöverskridningar: - Två alternativ: 1) Förs till fullmäktige för behandling innan bokslutet behandlas i styrelsen och revideras. 2) Behandlas i fullmäktiges bokslutsbehandling som i bokslutet ingående anslagsöverskridningar. Kan i sistnämnda fall inverka på revisors utlåtande. => Villkorat? 15=> Negativt?

16 Budgetutfallet Problem: - Om bokslutet innehåller betydande anslagsöverskridingar på budgetens bindningsnivå, är det ifrågasatt om revisorn längre kan konstatera att verksamheten till alla delar handhafts i enlighet med lag och fullmäktiges beslut - Praktiska konsekvenser av ovanstående - Utformningen av revisors rapportering REVISIONSBERÄTTELSEN => STÄLLNINGSTAGANDE TILL ANSVARSFRIHET? OBSERVERA också att förändringen av kommunens skuldbörda inte i negativ bemärkelse borde få avvika väsentligt från vad som budgeterats! 16

17 Budgetutfallet, åskådliggörande Budgetutfallet visas alltså för: - Driften (åtm. på budgetens bindningsnivå) - Investeringar (åtm. på budgetens bindningsnivå) - Resultaträkningen - Finansieringsdelen - OBS Det är av väsentlig betydelse att bindningsnivån klart framgår ur bokslutsdokumentet (liksom naturligtvis i budgetdokumentet). Allmänt taget kan konstateras behovet av att ytterligare utveckla ovanstående 17

18 Budgetutfallet, åskådliggörande I budgetuppföljningen ingår enligt bindande anvisning (åtminstone) följande kolumner : Förutsätts uppvisas för erhållande av riktiga och tillräckliga uppgifter 1) Ursprunglig budget 2) Förändringar i budgeten 3) Budget efter förändringar 4) Utfall 5) Avvikelse (gentemot andrad BU) 6) För investeringsdelen förutsätts dessutom uppvisas - Av fullmäktige godkänd kostnadskalkyl (samt ev. förändringar i denna) - Totalutfallet relaterat till den av fullmäktige godkända kostn.kalkylen Budgetutfallet (på budgetens bindningsnivå), inklusive orsakerna till avvikelserna bör tydligt analyseras (verbalt) i bokslutsdokumentet). 18

19 Budgetutfallet: DRIFTEN 19

20 Budgetutfallet: INVESTERINGSDELEN 20

21 Budgetutfallet:RESULTATRÄKNINGEN 21

22 Budgetutfallet: FINANSIERINSDELEN 22

23 Budgetutfallet: SAMMANDRAG 23

24 Bokslutskalkyler (Bokf.lag) 24

25 Bokslutskalkyler (Bokf.lag) Resultaträkningen Några kommentarer: LAY-OUT enligt föregående! Räkenskapsåret till vänster och jämförelsåret till höger. Samma gäller genomgående i hela dokumentet även för balans och noter. Den officiella resultaträkningen bland bokslutskalkylerna är den EXTERNA! Alltså exklusive interna poster (men naturligtvis innefattande samtliga kommunens funktioner, inkl. affärsverk). Nyckeltalen beräknas utgående ifrån den externa officiella resultaträkningen. Resultaträkningens noter bekräftar den externa resultaträkningen inkl. affärsverk. 25

26 Bokslutskalkyler (Bokf.lag) Resultaträkning: Årskostnad eller aktivering 26 Nyckelfråga: - Uppstår bestående mervärde? JA Investering => Aktivering NEJ Årskostnad Vanligen även en -gräns OBS! - Var anslaget finns budgeterat har INGEN betydelse, utan det är sakens karaktär som avgör den bokföringsmässiga behandlingen. - Notera även att olika projekt inte får blandas ihop. Ex., man har planeringskostnader för ett vattentorn men förverkligar projektet i form av en markbassäng => Förstnämnda avskrivs. - Ev. behov av nedskrivning för erhållande av riktiga och tillräckliga uppgifter (försiktighetsprincipen)

27 Bokslutskalkyler Resultaträkning MÄRK bl.a. Tillverkning för eget bruk: => Gäller beträffande aktivering av eget arbete Skatterna => Bokas enligt skattestyrelsens redovisningar på nätet (kontantprincipen, avvikande från praxis ) => Separera ränteposter under dito i resultaträkningen Landskapsandelarna => Avstäm mot tablå från Landskapet! Pensionsavgifterna; - Uppgifter på nätet! 27

28 Bokslutskalkyler Avskrivningar och nedskrivningar Ny anvisning => Precisering kortare avskrivningstider Rivningsfärdiga fastigheter / mögelfastigheter Bör ifrågasättas huruvida dessa bör ha något värde alls! Tilläggsavskrivning Extraordinära poster = EXTRAORDINÄRA Förändring i reserveringar / avskrivningsdifferens 28 Krävande poster! Intäktsförs i regel i enlighet med respektive årsavskrivningar enligt plan En reservering är inget anslag, utan beviljande av anslag är ett separat beslut.

29 Bokslutskalkyler (Bokf.lag) 29

30 Bokslutskalkyler Finansieringsanalysen Några kommentarer Korrektivposter till internt tillförda medel Försäljningsvinster etc. Investeringsutgifter BRUTTO Finansieringsandelar Närmast frågan om samhälleliga stöd för investeringar, minskande anskaffningsutgiften Försäljningsinkomster av anläggn.tillg. bland bestående aktiva Försäljningspriset: - Vinsters och förlusters inverkan korrigeras i korrektivposter (se ovan) 30

31 Bokslutskalkyler Finansieringsanalysen, forts Förändring av likvida medel: Avstäm alltid mot motsvarande förändring i balansen Övrigt: Vinnlägg er om att samtliga poster som bör bokas via budgetens investeringsdel, bokas så. Annars lyckas inte avstämningen av investeringsutfallet mot finansieringsanalysen OBS! Förändringen i lånestocken en central indikator på hur det går. Viktigt i budgetuppföljningen och analysen av det ekonomiska utfallet att relatera denna även till budgeten! Av fullmäktige fastslagna mål för skuldbördans utveckling förutsätts följas! 31

32 Bokslutskalkyler: BALANS 32

33 Bokslutskalkyler Balansen, forts Uppställningen bör följa anvisningen I likhet med resultaträkningen och finansieringsanalysen, presenteras bokslutsåret i kolumnen till vänster och föregående år som jämförelse till höger Balansen innehåller enbart externa poster (att obsevera t.ex. vid konsolidering av affärsverk) 33

34 Koncernen Koncernens bokslutskalkyler och koncernbokslutets övriga beståndsdelar OBS! På Åland är endast koncernbalans obligatorisk enligt Ålands kommunallag. MEN om övriga kalkyler visas på frivillig basis, bör dessa vara uppgjorda enligt norm. => OBS! BINDANDE ANVISNING HAR FÖRNYATS 2016 GÄLLER FR.O.M. BOKSLUTET Koncernens resultaträkning - Koncernens finansieringsanalys - Koncernbalansen - Kan även visas enligt ett förenklat schema (se närmare allmän anvisning om bokslut för kommuner och samkommuner). - För koncernens bokslutskalkyler gäller i tillämpliga delar samma principer som för moderkommunens bokslutskalkyler - Nyckeltal - Kompletteras av noter 34

35 Koncernen Konsolideras Dottersamfund (minoritetsandel anges på separat rad) Samkommuner (enligt %-ägoandel) Gällande intressesamfund: - Konsolideras förändringen av det egna kapitalet, enligt %-ägoandel (se närmare anvinsningen ). Ev. stiftelser i fall av bestämmande inflytande (OBS bokning av kommunens placering i stiftelse är vanligen en driftskostnad)! Några grundbegrepp: 35 Dottersamfund: Ägoandel > 50%, eller bestämmande inflytande OBS! Beaktas även indirekt ägande inom koncernen. Bestämmande inflytande = man kan ensam utöva bestämmande inflytande över avgörandena i samfundet

36 Koncernen Några praktiska tips: Gör en grov rimlighetskoll av hela koncernbalansen. Ser proportionerna ut att vare de rätta, relaterat till bl.a.: - Tidigare år - Händelserna i moderkommunen - Händelserna i koncernsamfunden - Notera också sannolika behov av att korrigera avskrivningar i dottersamfunden Kolla efter konsolideringar och elimineringar att koncernens grundkapital = moderkommunens Avstäm förändringen av likvida medel i koncernens finansieringsanalys mot dito i koncernbalansen Kom ihåg väsentliga noter till koncernbokslutet, för erhållande av riktiga och tillräckliga uppgifter. 36

37 Koncernen Korrigering av avskrivningar: Koncernbokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter Det kan för erhållande av ovanstående vara nödvändigt att korrigera avskrivningar i koncernsamfunden OBS bl.a. följande: 1) Försiktighetsprincipen (inte ge för bra bild) 2) Avskrivningarna korrigeras i regel till att sammanfalla med kommunens avskrivningsplan, MEN ifall bolagets avskrivningsplan a) bedöms sakenlig b) bedöms leda till erhållande av riktiga och tillräckliga uppgifter och c) tillämpas, torde tillämpande av kommunens avskrivningsplan inte vara nödvändigt 3) Korrigering av underavskrivningar nödvändigt enligt väsentlighetsprincipen. Överavskrivningar behöver dock ej korrigeras (beaktar försiktighetsprincipen). 37

38 Koncernen Ytterligare bör gällande kommunkoncernens åskådliggörande i bokslutet noteras bl.a. följande: - I RIKET: - Kommunallagen påbjuder att moderkommunen uppställer målsättningar för koncernsamfunden i kommunens budget. - I RIKET: Utfallet av dessa målsättningar bör åskådliggöras i kommunens bokslut. - OBS! Revision av kommunkoncernen bör låta sig göras på basen av reviderade bokslut för samtliga koncernsamfund! => Viktigt med klara anvisningar och tidsramar från moderkommunens sida. - Kom även ihåg att säkerställa att ALLA DOTTERSAMFUND tas med! - Revisionsberättelsen innehåller även ställningstagande till koncernboksultets riktighet, varför ovanstående krav är rimligt. - OBS! Ett koncernsamfund kan av särskilda skäl i undantagsfall utelämnas från konsolideringen ifall detta inte är nödvändigt för erhållande av riktiga och tillräckliga uppifter 38

39 Noter Utgående ifrån stadgandena i: - Bokföringslagen - Bokföringsförordningen - Kommunallagen - Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning. - De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. - Anvisningar Noter görs upp för både moderkommunen och koncernen. Om det i stadgandena sägs att för ett visst ärende bör redogöras i bokslutets noter så gäller detta fastän saken även skulle behandlas i verksamhetsberättelsen 39

40 Noter Gruppering - Tillämpade bokslutsprinciper - Resultaträkningen - Balansräkningen - Aktiva - Passiva - Säkerheter och ansvarsförbindelser - Personal - Koncernen 40

41 Noter Följ upplägget i: Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner = BINDANDE!!! Finns på nätet som PDF => NOTERNA GÖRS FÖR: a) Hela kommunen inkl. affärsverk (+affärsverkets BS inkl. noter) b) Koncernen => OBS numreringen => Om noten i ert fall är obehövlig / icke väsentlig => Hoppa över => För samtliga väsentliga poster i bokslutet bör dock finnas noter som preciserar dess innehåll + ev. ytterligare behövliga noter för erhållande av riktiga och tillräckliga uppgifter. 41

42 Noter; notera exempelvis följande - Behovet av att redogöra för försäljningsvinster / -förluster - Bestående aktiva - Arrangemang ytterom balansen, t.ex.: - Övrigt 42 - Borgensförbindelser; restriktiva bestämmelser i rikets nya kommunallag 129, inkl. krav på motsäkerhet - Övriga ansvarsförbindelser, leasing, momsansvar o.s.v. - Avtalsansvar - Derivatavtal Bör finnas tillgängliga vid bokslutsgranskningen - Hyresavtal ;; - Markanvändningsavtal ;; => Transakt. Relaterat till dessa = resultatpåverkande - Inlösningsklausuler - Utsläppsrätter - Öppna rättsprocesser

43 Noter NYTT fr.o.m bl.a.: - Not om hyresavtal! - Arrangemang ytterom balansen; preciseringar och tillägg Derivatavtal; preciseringar och tillägg - Notverifikat Egen serie - Not om skillnad mellan avskrivningar och investeringar slopas - Resultatregleringar: - Semesterlöneskuld särskiljs från övrig löneskuld (OBS inverkan av utlåtande 114)! 43

44 Noter; Borgensansvar 44

45 Noter; Hyresansvar 45

46 Noter; Skulder för vilka säkerhet givits 46

47 Noter; Givna säkerheter 47

48 48 Noter; Arrangemang ytterom balansen

49 Noter Markanvändningsavtal: Intäkter från dessa bokas resultatpåverkande, INTE minskande investeringsutgifter i anslutning till avtalet! OBS! - Rör sig ofta om mycket väsentliga intäktsposter för kommunen. Det är av mycket väsentlig betydelse att fokusera på bl.a. följande aspekter gällande markanvändningsavtal: Katalogisering och uppföljning UPPGIFTER I BOKSLUTETS NOTER Periodisering av intäkterna, i enlighet med förverkligandegraden av avtalade förpliktelser, samt verifiering av sistnämnda Överlag den interna kontrollkedjan relaterat till markanvändningsavtalen, så att alla intäkter erhålls och blir riktigt periodiserade. 49

50 Noter: - Exempel på not relaterat till markanvändningsavtal 50

51 Noter Derivatavtal: Observera att för derivatavtal bör ingående redogöras i bokslutets noter (för bägge av nedan nämnda TVÅ kategorier! Bokföringsmässig behandling Två kategorier: 1) I skyddsyfte Som finansiell kostnad och avsättning??? => Se sid 53 => Som minskande eller ökande ränteintäkterna Avtalsspecifik redogörelse i bokslutets noter 2) I spekulativt syfte Kommunen borde som utgångsläge EJ ha dylika Som finansiell kostnad (intäkt) 51

52 Noter; Derivatavtal 52

53 2) Aktuellt från Bokföringsnämndens kommunsektion - Utlåtande om hantering av ränteswapavtal ingångna i säkringssyfte i kommunala bokslut 53

54 Utlåtande 116 UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT Bokföringsnämndnes kommunsektions utlåtande 116/2017 Getts på eget initiativ! Separat värdering och bruttoprincipen som utgångspunkt! Om ett ränteswapsavtals nominella värde och giltighetstid motsvarar beloppet och omloppstiden för ett specifikt lån i balansräkningen, kan man avvika från principen om separat värdering på de grunder och i enlighet med de villkor som ställs i utlåtandet! Situationen skapar utmningar och frågor på kommunfältet och utlåtandet i sig ger nog inga helt entydiga och allmänna riktlinjer för bokföringsmässig behandling av derivatavtal, tvärtom 54

55 Utlåtande 116 Allmänt taget måste inför den bokföringsmässiga behandlingen var för sig för samtliga derivatavtal utredas och utvärderas: - I vilket syfte har avtalet gjorts (skydds- eller spekulativt) - En uppskattning om avtalets ekonomiska konsekvenser om riskerna eller nyttan väsentliga - I bokslutets noter skall anges t.ex. huruvida ett ränteswapavtal har ändrat karaktär från skyddande till icke skyddande - Uppgifterna kan grupperas eller sammanfogas på ett ändamålsenligt sätt t.ex. i: - ränteswapavtal - ränteswapavtal omfattande inlösningsklauseuler och optioner - ränteswapavtal som träder i kraft i framtiden - övriga ränteswapavtal villkorliga ränteswapavtal Suomen tilintarkastajat ry kommer förmodligen att ge noggrannare anvisnigar om behandlingen av derivatavtal i kommuner samt hurudana avtal som kan anses skyddande resp. Icke skyddande. 55

56 Utlåtande 116 Enligt uppgift kommer i Suomen tilintarkastajat ry:s anvisningar för kommuner och samkommuner att beröras bl.a. följande: Kommunernas lån (ofta för infrastrukturinvesteringar) tecknas vanligen med lång löptid, inte ovanligt förekommande år. Sålunda har ränteskydden även gjorts för t.ex. 30 år Enligt kommunallagens 113 är kopplingen mellan budgeten och bokföringen fast och ömsesidig, under vilka förutsättningar bokföring av icke realiserade kostnader kan inverka på kommunens skatteprocent och /eller prissättningen av tjänster. Kommunsektionen har i sin allmänna anvoísning för uppgörande av bakansräkning gjort linjedragningen att kommunerna inte kan tillämpa bokföringslagens 5:2a :s stipulationer om möjligheten att värdera derivatavtal eller övriga finansieringsinstrument till gängse värde. I kommunens bokföring tillämpas inte heller stadgandena i bokföringslagens 7 a kapitel angående uppgörande av bokslut och koncernbokslut i enlighet med internationella bokslutsstandarder. Suomen Tilintarkastajat ry har för avsikt att avge anvisningen till kommuner och samkommuner i lägen där uppgifterna om derivatinstrumenten kan ges i bokslutets noter. Anvisnigarna torde innehålla exempel på situationer i vilka för derivatinstrumenten redogörs i bokslutets noter. Vid behandlingen och presentationen av derivatinstrument bör noteras betydelsen av väsentlighet för bokslutets riktighet. 56 All rights reserved. BDO Oy, a limited liability company incorporated in Finland, is a member of BDO International Limited, a UK company limited by guarantee, and forms part of the international BDO network of independent member firms.

57 Utlåtande 116 Speciell uppmärksamhet bör framöver fästas vid skyddsredovisningen i bokslutets noter. I noterna bör tillräckligt utförligt beskrivas av ledningen framförda grunder med hänvisning till vilka derivatinstrumenten i fråga kan anses vara skyddande. Även ett notverifikat krävs i enlighet med bokföringslagens stadganden. Derivatavtalen / ränteswaparna / skyddsinstrumenten förutsätts ALLTID granskas VAR FÖR SIG, beaktande de villkor som avtalet inkluderar. I enlighet med utkastet till anvisningar torde enligt uppgift av de flesta derivatavtalen föranledas notering i bokslutets noter. OBS! Sistnämnda är dock absolut igen automatik utan varje fall (derivatavtal) måste utredas var för sig inkl. därtill hörande möjliga särdrag. Sålunda bör noggrant utredas den specifika situationen gällande derivatavtal i varje kommun och agera i enlighet med gällande bindande bestämmelser / anvisningar. 57 All rights reserved. BDO Oy, a limited liability company incorporated in Finland, is a member of BDO International Limited, a UK company limited by guarantee, and forms part of the international BDO network of independent member firms.

58 Plock ur utlåtande 116 Behandling av ränteswapavtal ingångna i säkringssyfte i bokföring och bokslut Separat värdering och bruttoprincipen som utgångspunkt På ränteswapavtal tillämpas separat värdering enligt BFL 3:3.1 7 punkten, som ska grunda sig på den allmänna försiktighetsprincipen (BFL 3:3.1 4 punkten). Då värderas gällande avtal avtalsspecifikt till det värde de har på bokslutsdagen. En negativ differens mellan ett ränteswapavtals värde vid tidpunkten när det ingicks och bokslutsdagen bokförs som finansieringskostnad och avsättning för att ge en sådan rättvisande bild 4 (6) som avses i BokfL 3:2.1. Avsättningens belopp justeras under senare räkenskapsperioder och ändringarna antecknas som rättelse av kostnadsföring. Om den bokföringsskyldige anser att det är mer motiverat att använda nedanstående metoder för att ge en sådan rättvisande bild som avses i BokfL 3:2.1 än att iaktta ett förfarande i enlighet med separat värdering och bruttoprincipen, kan den bokföringsskyldige använda nedanstående metoder. 58 All rights reserved. BDO Oy, a limited liability company incorporated in Finland, is a member of BDO International Limited, a UK company limited by guarantee, and forms part of the international BDO network of independent member firms.

59 Plock ur utlåtande 116 S.k. nettohantering av ett avtal som ingåtts i säkringssyfte Om ett ränteswapavtals nominella belopp och giltighetstid motsvarar beloppet och löptiden för ett separat lån som tagits upp i balansräkningen, kan man göra ett undantag från den ovannämnda principen om separat värdering. Detta undantag, dvs. nettohanteringen, har godkänts i bokföringsnämndens tidigare utlåtande BFN 1912/2014, enligt vilket de finansieringskostnader och finansieringsintäkter som orsakas av ett säkrande ränteswapavtal kan behandlas tillsammans med de utgifter som orsakas av den post som säkras ett låneavtal med rörlig ränta på ett sådant sätt att de finansieringskostnader som tas upp i resultaträkningen motsvarar den faktiska kostnaden för den bokföringsskyldige för det finansieringsarrangemang i främmande kapital som gjorts för affärsverksamheten. Det verkliga värdet av ett säkrande ränteswapavtal och värdeförändringen tas inte upp i balansräkningen, utan nämns i noter. Ett negativt marknadsvärde för avtalet vid bokslutstidpunkten tas upp i balansräkningen som en skuldpost orsakad av finansiella instrument, om ansvaret har realiserats eller det är sannolikt att det kommer att realiseras. 59 All rights reserved. BDO Oy, a limited liability company incorporated in Finland, is a member of BDO International Limited, a UK company limited by guarantee, and forms part of the international BDO network of independent member firms.

60 Plock ur utlåtande 116 När ett säkrande ränteswapavtal ingås för första gången omfattar det vanligen inte penningrörelse och någon anskaffningsutgift finns därmed inte. Det innebär att avtalet enligt BokfL 5:2 inte behöver tas upp i en kommuns balansräkning. Det verkliga värdet för ett säkrande ränteswapavtal och förändringen i värdet följs i noterna i enlighet med den allmänna anvisning om noter som kommunsektionen har utfärdat. Med stöd av försiktighetsprincipen (BokfL 3:3.1 4 punkten) och BokfL 5:2 ska den värderingsvinst som uppstår till följd av ränteswapavtalets värdestegring inte tas upp i balansräkningen. 60 All rights reserved. BDO Oy, a limited liability company incorporated in Finland, is a member of BDO International Limited, a UK company limited by guarantee, and forms part of the international BDO network of independent member firms.

61 Plock ur utlåtande 116 Behandlingen av ränteswapavtal som ingåtts i annat än säkringssyfte eller som senare ändrats till icke-säkrande ränteswapavtal Om avtalet inte har ingåtts i säkringssyfte eller om ett ränteswapavtal som ursprungligen ingåtts i säkringssyfte ändras helt eller delvis till ett icke-säkrande avtal, eller om ränteswapavtalet hävs före förfallodagen utan ett genomfört motköp, ska den separata värdering och bruttoprincip som avses i 3.1 följas. 61 All rights reserved. BDO Oy, a limited liability company incorporated in Finland, is a member of BDO International Limited, a UK company limited by guarantee, and forms part of the international BDO network of independent member firms.

62 Utlåtande 116 Några praktiska tips: - Notera att derivat- / ränteswapavtal var för sig är unika och vanligen utgör mångfacetterade avtalshelheter, ofta svår att greppa för en som inte är expert på området. - För en korrekt bokföringsmässig behandling krävs att man identifierar avtalets innehåll och innebör till väsentliga delar (inkl. ev. risker, inlösningsklausuler, optioner etc ). - Anlita experthjälp i fall ni inte annars kan säkerställa innebörden i avtalet! OBS! OBS! OBS! - Om ni har derivatavtal: - Kontakta ALLTID revisorn i ärendet i god tid före bokslutet (i praktiken NU, i fall ni inte redan gjort det). - Till bokslutet behövs / revisorn bör delges Samtliga derivatavtal Ovan beskrivna, avtalsspecifika, motiverade redogörelser över deras karaktär - Förmodligen uppkommer situationer då revisionssamfundens el. övrig specialexpertis konsulteras för att bringa klarhet i derivatavtalens karaktär och bokföringsmässiga behandling, (förhoppningsvis med utgången att derivatavtalen till överväldigande del verifieras a) ha gjorts i säkringssyfte, b) är kopplade till lånebördan och c) icke inkluderande osedvanligt stora risker ). 62 All rights reserved. BDO Oy, a limited liability company incorporated in Finland, is a member of BDO International Limited, a UK company limited by guarantee, and forms part of the international BDO network of independent member firms.

63 3) Bokföringsnämndens kommunsektions gällande allmänna anvisningar: - Avskrivningar enligt plan (2016) - Balansräkning (2016) - Resultaträkning (2016) 63

64 Avskrivningar enligt plan; Uppdaterad allmän anvisning 2016 Anvisningen har preciserats, gällande senast fr.o.m AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Som utgångsläge bör de lägsta gränserna gällande tillämpas Alternativt är det möjligt att per anläggningstillgång motiverat definiera varför man avviker från de lägsta gränserna - Ekonomisk livslängd = rättesnöre! Motiveringarna till avvikelserna, inklusive beslut av behörigt organ, bör finnas revisionen tillhanda. Som motivering till själva ändrandet av avskrivninsplanen kan anges förändringen i den allmänna anvisningen. Förändringen av avskrivningsplanen exempelvis fr.o.m. ingången av räkenskapsperioden (2013). Då berörs/korrigeras i regel INTE tidigare räkenskapsperioder Det är möjligt att besluta att de nya avskrivningstiderna tas ibruk för nya tillgångar (varvid de redan befintliga tillgångarnas produktionsförmåga grundat bör verifieras). Gällande avskrivningsprinciper åskådliggörs i boksluets noter. 64 Gängse praxis torde så småningom uppkomma???

65 VÄRDERINGSPRINCIPER BESTÅENDE AKTIVA Anskaffningsutgift Värdering av tillgångar enligt anskaffningsutgiftsprincipen, beaktat avskrivningar etc Ur balansen kan utläsas bokföringsvärdet, men inte direkt en tillgångs verkliga värde Finansieringsandelar för investeringar; snäv tolkning => minskande anskaffningsutgiften Nedskrivning/tilläggsavskrivning Avkastningsförväntningarna avgörande för huruvida nedskrivning av bestående aktiva bör göras! Har dessa minskat varaktigt och bestående? Bokf.L. 5:13 Tillgångar som avskrivs => TILLÄGGSAVSKRIVNING Övriga bestående aktiva => Nedskrivning 65

66 66

67 67

68 Balans; Uppdaterad allmän anvisning Följs fr.o.m , beaktats bokföringslagens ändringar - Principer: - God bokföringssed - Beskrivning av bokslutsdagens ekonomiska situation - Klarhet samt samstämmighet med noter - Riktiga och tillräckliga uppgifter - Kontinuitet (IB = UB) - Kontinuitet gällande principer - Försiktighetsprincipen 68

69 Balans; Uppdaterad allmän anvisning 2016 I kommunen tillämpas INTE bokföringslagens följande stadganden: - 1 kap 4 a och b stadganden om mikro- och småföretag - 7 a kap gällande bokslut enligt internationella bokslutsstandarder - 5:5 b gällande finansieringsleasingavtal (i balansen såsom förvärvat hos den som leasar) - 5:2 b gällande bokande av placeringsfastighet till gängse värde - OBS! 5:2 a : - Möjlighet att värdera derivatavtal och övriga finansieringsinstrument till gängse värde 69

70 Balans; Uppdaterad anvisning 2016 Nytt - Aktivering av utvecklingsutgifter bara om de förväntas skapa intäkter under flere räkenskapsperioder - Samägda skogar (bestående aktiva) - Noggran definition av anskaffningsutgift - Donationer - Ingen användarbegränsning => I balansen, resp. grupp samt i resultaträkningen - Användarbegränsning => I förvaltade medel 70

71 Balansen; uppdaterad anvisning Vårdtagarnas medel => Om på kommunens konto = Förvaltade medel / - kapital => Om inte på kommunens konto => Separat redogörelse - Bankgarantier som kommunen erhållit => Kassa och bank / övriga skulder - Balansspecifikationer - Publiceras ej - Undertecknas för hand eller elektroniskt fastän inte bokföringsförordningen längre kräver det - Verifikat och dylikt material skall förvaras så att det är åtkomligt och att ev. frågeställningar som uppstår i efterskott kan verifieras. 71

72 Resultaträkningen; Uppdaterad anvisning Tillämpas fr.o.m Beaktats ändringarna i kommunallagen och bokföringslagen - Reglerna för mikro- och småföretag tillämpas inte i kommunerna - Internationella bokföringsstandarder enligt Bokföringslagens 7 a tillämpas inte i kommunen - Väsentlighetsprincipen betonas i hela bokslutet / verksamhetsberättelsen. - Om en sak i sig är oväsentlig bör denna realateras till möjliga flera dylika saker och utvärderas den sammanlagda betydelsen för helheten. - Varje transaktion bokas dock i bokföringen (även mindre väsentliga)! - Oväsentliga avsteg från lagstadgade periodiseringsprinciper och framställningssätt kan vara möjliga 72

73 Resultaträkningen; Uppdaterad anvisning Avskrivningar och nedskrivningar => Har preciserats i kap 9 - Om en under avskrivning underkastad tillgång förstörs eller dess intäktsförväntningar väsentligt försämras eller omintetgörs => Nedskrivning (tidigare avskrivning) - I kommunen beaktas förutom intäktsförväntningar tillgångens förmåga att producera service. - Extraordinära poster = extraordinära, t.ex.: - Verksamhetens avslutande eller bolagisering - Skadeståndsersättning eller avtalsvite - Skada överstigande försäkringsskyddet 73

74 74 4) Övriga noteringar

75 Övrigt Uppskrivning (Bokf.L. 5:17 ) Om det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde eller ett annat värdepapper än ett i 2 a avsett finansiellt instrument, som hör till bestående aktiva på bokslutsdagen, är varaktigt väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften med iakttagande av konsekvens och särskild försiktighet tas upp en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall tas upp i en uppskrivningsfond som ingår i det egna kapitalet. Om uppskrivningen visar sig vara obefogad skall den återföras. 75

76 Övrigt VÄRDERING AV FINANSIERINGSTILLGÅNGAR: Som grundregel gäller att värdepapper ingående i finansieringstillgångarna värderas i enlighet med anskaffningsutgift (BokfL. 5:2 ), men om deras sannolika överlåtelsepris på bokslutsdagen är lägre, till detta värde! Mot bakgrund av rådande konjunkturer skäl att speciellt noggrant fokusera på ovanstående, för undvikande av väsenliga felvärderingar i bokslutet. Värdepapprens värde måste alltså kunna bekräftas mot tillförlitliga specifikationer över deras värde vid bokslutstidpunkten (utomstående bekräftelser/noteringar av deras värde) 76

77 Övrigt VÄRDERING AV OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR - Enligt lägsta värdesprincip (Bokf.L. 5:6.1 ) på basen av följande, vid utgången av räkenskapsperioden: Anskaffningsutgift Återanskaffningsutgift Sannolikt överlåtelsepris: Inventering minst 1 gång per år Ev. värdeminskning som bokas som korrektivpost till försäljningen VÄREDERING AV FORDRINGAR (Bokf.L. 5:2 ) - Till nominellt värde - Ifall det sannolika värdet är lägre => Till detta sannolika lägre värde! 77

78 Övrigt Verksamhetsberättelsen Den avslutade perioden, men bör även ingå uppskattningar om den kommande Prestationsprincipen Gäller även vid delbetalning, tidpunkten för överlåtelse avgör Anskaffningsutgift Värdering av tillgångar enligt anskaffningsutgiftsprincipen, beaktat avkrivningar etc Ur balansen kan utläsas bokföringsvärdet, men inte direkt en tillgångs verkliga värde Poster av engångsnatur i resultaträkningen Väsentligt att redogörs för dessa i noterna 78

79 Övrigt Korrigering av väsentliga fel härrörande från tidigare perioder direkt mot tidigare års resultat Bör inverka på jämförelsesiffror Avstämning av bokslutets olika beståndsdelar mot varandra: En av grundförutsättningarna för ett korrekt bokslut Markanvändningsavtal Motiverad och verifierad dokumentation kring periodiseringar av dessa är central + bör beaktas att tillräckliga uppgifter om dessa skall ingå i noterna. 79

80 Fonder Anvisningar finns i den av Kommunförbundet utgivna rekommendationen kontoplan. I bokföirngsmässigt hänseende råder ingen skillnad mellan frivillig reservering och fondering. En fond avviker ändå visavi beslutsfattandet vad gäller bildande och användning från en reservering. För förvaltande av en fond är det motiverat att dess bildande och användning baserar sig på en stadga av bestående karaktär, fastän stipulatioerna inte längre förutsätter detta. Kommunallagens och bokföringslagens stdagenden förutsätter inte grundande av obligatoriska fonder. I enlighet med god bokföringssed kan fondöverföringar i regel göras enbart inom de gränser som räkenskapsperiodens resultat möjliggör. I balansen inverkar fonder på: I eget kapital övriga egna fonder I förvaltat kapital, mellan eget- och främmande kapital På balansens aktiva sida: A) Fonder med specialtäckning i förvaltade medel, mellan bestående aktiva och rörliga aktiva, B) Medel ingående i allmänna donationsfonder bland finansieringstillgångar eller anläggningstillgångar I resultaträkningen syns ökning/minskning av fonder mellan räkenskapsperiodens resultat och över-/underskott. 80

81 Fonder Övriga egna fonder Övriga egna fonder är fonder med allmän täckning som kommunen frivilligt har grundat. En dåna fond är bl.a. skadefonden. Fonden förkovras endast från ett positivt resultat (ökning / minskning av fonder i resultaträkningen. En fond avsedd för täckande av sedvanliga utgifter kan inte anses utgöra god bokföringssed. Skadefonden Skadefondens funktion är att vara förberedd på penningmässiga förluster relaterade till skadefall. Genom fonden kan man t.ex. höja på kommunens självriskandel relaterat till försäkringsskyddet och på det sättet sträva till inbesparingar I försäkringsutgifterna. Fondens förkovrande och användning bokas via resultaträkningen. Utgifter bokas INTE mot fondens kapital. Donationsfond En donationsfond vars användning är begärnsad till ett gåvobrev eller testamente (fond med specialtäckning), bokas i balansen under förvaltat kapital (donationsfonders kapital). Förändringar i en fond med specialtäckning, ingående i donationsfonders kapital, bokas INTE resultatpåverkande (i kommunen). 81

82 Övrigt Verksamhetsberättelsen Den avslutade perioden, men bör även ingå uppskattningar om den kommande Prestationsprincipen Gäller även vid delbetalning, tidpunkten för överlåtelse avgör Anskaffningsutgift Värdering av tillgångar enligt anskaffningsutgiftsprincipen, beaktat avkrivningar etc Ur balansen kan utläsas bokföringsvärdet, men inte direkt en tillgångs verkliga värde Poster av engångsnatur i resultaträkningen Väsentligt att redogörs för dessa i noterna 82

83 Övrigt Bolagiseringar och bolagsbildningar: Aktuellt i.o.m. bindande EU-direktiv LAGFÖRÄNDRING Många affärsverk agerande på en marknad föremål för konkurrens - förutsätts bolagiseras: Beslutsgång; bl.a.: Budgeterad målsättning! Fullmäktiges principbeslut Detaljerade beslut i fullmäktige gällande tillgångar och skulder som övergår Har överlag väsentlig betydelse för resultatbildning och finansiell ställning hos moderkommunen. OBS! Realisationsvinst vid bolagsbildning elimineras i koncernen! 83

84 Övrigt Väsentliga fel från tidigare räkenskapsperioder: Korrigeras företrädesvis mot tidigare års över-/underskott. Gäller VÄSENTLIGA fel! Sakförhållandet bör omnämnas i noterna samt Beaktas i jämförelsesiffrorna från föregående år => Dessa uppdateras i enlighet med korrigeringen. Mindre fel korrigeras resultatpåverkande inom räkenskapsperioden. 84

85 Övrigt Aktiveringar och nedskrivningar - Aktivering Ett bestående mervärde (inte t.ex. rivningskostand) - Beakta speciellt t.ex. renovering av en byggnad: - Grundrenovering eller årsreparataion? - Ifall grundrenovering => Vilken avskrivningstid? => Hur mycket förlängs livslängden? - Nedskrivning / Tilläggsavskrivning Avkastningsförväntningen inte längre den avsedda Ex) 85 - Ett åldringshem blir att stå tomt och tycks varken kunna fyllas med verksamhet eller säljas - En mögelskola - Övrigt

86 Övrigt Transaktioner mellan moderkommunen och dess dottersamfund: T.ex. utgivna lån till dottersamfund ETC Vem övervakar? Vem godkänner Vad grundar sig saldona på? Avtal Saldobekräftelser Inte helt ovanligt att frågor uppkommer kring ovanstående, t.ex. gällande koncerninterna lån och villkorens tillämpning i praktiken 86

87 Övrigt Periodisering av projekt Gäller Utvecklingsprojekt på driften: Investeringsprojekt Projektets kostnader periodiseras i enlighet med förverkligande/prestationsprincipen/färdigställandegrad (inte betalningsrater) Projektets intäkter periodiseras med beaktande av projektets förverkligandegrad, kostnadernas stödduglighet, villkoren och maxbeloppen i finansieringsbelutet samt ev. övriga på ärendet inverkande beslut och verifierade överenskommelser. Överförs från halvfärdiga arbeten vid tidpunkten för ibruktagande och genererar därefter avskrivningar. 87

88 Övrigt Periodisering av lönekostnader och lönebikostnader: Semesterlöneperiodiseringen: Kolla rimligheten relaterat till personalens sammanstänning (någonstans i storleksordningen 10 % )? Testa genom stickprov av enskilda anställda hur programmet räknar Beaktas gamla outtagna semesterdagar korrekt? Om lönesumman ökar bör även periodiseringen rimligen gära det Bikostanderna: -Avstäm mot slutfakturor och uppgifter på nätet. Löner relaterat till december månad belastande 2016 även om de utbetalts under

89 Övrigt Kommunsammanslagningar: IB, rad för rad mekaniskt sammanräknat GRUNDDREGEL: -Inga kosmetiska ingrepp i den ingående balansen! Mildrade krav på jämförelseuppgifter i det första bokslutet. 89

90 Övrigt Några specialfrågor, t.ex.: - Elektronisk underskrift av bokslutet Hinder föreligger EJ - Ledningens bekräftelsebrev: Aktuellt på samma sätt som under tidigare år. Modell finns! - Organisationsförändringar: Tillämpas god bokföringssed enl. befingliga normer, kommunsektionens ansvisningar etc - Kommunsammanslagningar - Bolagiseringar - Samarbetsformer - Upplösning av samkommuner - Affärsverk (bildande / upphörande) etc 90

91 Övrigt - Finansieringsandelar för investeringar - Snäv tolkning, i praktiken kan endast offentligt stöd bokas som minskande investeringens anskaffningsutgift. (I undantagsfall även riktat privat stöd genom donation eller testamente till en uttalad specifik investering ). - Möblering av ett nytt objekt kan i regel aktiveras - Leasing: - Aktiveras INTE, utan anges i noterna - Skade-/ dröjsålsersättningar vid entreprenader Minskande anskaffningsutgiften - Skadeersättningar relaterat till driften Övrig intäkt (kostnad) 91

92 Övrigt Anslutningsavgifter Överförbara men icke återbetalbara anslutningsavgifter bör aktiveras. - I fråga om egen tomt bokas icke återbtalbara anslutningsavgifter på mark- och vattenområden. - I fråga om hyrestomt bokas dylika anslutningsavgifter på ett underkonto under mark- och vattenområden Om balansposten ifråga innehåller enbart anslutningsavgifter står att rekommendera att denna även benämns Fastigheternas anslutningsavgifter. Återbetalbara anslutningsavgifter bokas bland fordringar! Anslutningsavgifter bokas aldrig som ingående i byggnadens anskaffningsutgift! 92

93 Övrigt Vad intresserar primärt revisorn? Lagligheten i kommunallagens 4 lagstadgade revisionsdimensioner, d.v.s. : Förvaltning Bokföring och bokslut Uppgifterna till grund för statsandelarna Den interna kontrollen RIKTIGA OCH TILLRÄCKLIGA UPPGIFTER (Inte samma sak som allt rätt ) FOKUS PÅ VÄSENTLGIHET Kalkylernas härledning från bokföringen, bokföringens tillförlitlighet, verifikatens sakenlighet samt den interna kontrollen i kedjorna. TILLGÅNGAR OCH SKULDER: - Bekräftas i mån av möjlighet genom utomstående bekräftelser. 93

94 Övrigt Om ni grunnar över väsentliga bokföringsfrågor e.t.c. av betydelse för bokslutets innehåll och utformning: Tveka inte att på förhand diskutera saken med revisorn, för säkerställande av att problem och överraskningar kan undvikas i samband med slutrevisionen. Revisorn konsulterar INTE gällande bokslutets uppgörande, men god sed är att ev. problemställningar anhänggiggörs på förhand Revisorn tar slutligen ställning till lagligheten / riktigheten gällande bokslutet. Revisorn värnar i samtliga situationer till sitt lagstadgade OBEROENDE och tar aldrig ställning till frågeställningar gällande ändamålsenlighet. 94

95 Kommunkoncernens status och koncernstyrningen enligt kommunallagen 95

96 Kommunkoncernens status och koncernstyrningen enligt kommunallagen 96

97 Kommunkoncernens status och koncernstyrningen enligt kommunallagen 97

98 Koncernen - Bakgrund; nya stadganden i riket, vilka huvudsakligen INTE är tvingande för Åland: Bakgrund i RIKET: - Koncernens ställning har förstärkts betydligt i.o.m. den nya kommunallagen. Koncernbokslultets betydelse har ökat OCH SAMTLIGA KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER SKALL GÖRA ETT FULLSTÄNDIGT KONCERNBOKSLUT! En NY ALLMÄN ANVISNING FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Anvisning utkom år 2016, men skall tillämpades redan i bokslutet för år 2015! TILLÄMPAS I TILLÄMPLIGA DELAR PÅ ÅLAND! Motiveringar i korthet: Koncernbokslutets ökade betydelse i allmänhet Koncernbokslutet grund för utvärdering av balans i ekonomin Förändringarna kan ha positiv inverkan på koncernens resultat ackumulerat över-/underskott! OBLIGATORISKT PÅ ÅLAND = KONCERNBALANS (ENLIGT ANVISNING) 98

99 SOM JÄMFÖRELSE: - Kort om rikets bestämmelser gällande kommunkoncernen; bl.a. Koncernens betydelse har stärks avsevärt genom rikets nya kommunallag. Koncernstyrningen/ägarstyrning betonas. Koncerndirektiv obligatoriskt (bl.a. 47) => Koncernbokslutets roll stärks! Budgeten ( 110) => Mål för koncernen obligatoriskt i moderkommunens budget Bestämmelserna om täckande av underskott skärps ( 110) => 118 => Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. => Koncernen i väsentlig utsträckning måttstock på ekonomi i balans Samkommunen skyldig att täcka underskott ( 110) + utlåtande 113! Koncerndirektiv obligatoriskt ( 47) Koncernledningen definieras ( 48) Kommunstrategin blir lagstadgad ( 37) Kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen redogöra bl.a. för koncernens målförverkligande samt hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad och om de centrala slutsatserna ( 115) Revisorerna skall granska koncernbokslutet samt om kommunens och koncernens interna kontroll och riskhanteringen samt koncernövervakningen har ordnats på behörigt sätt ( 123) Samtliga kommuner gör ett fullständigt koncernbokslut ( 114) 99

100 SOM JÄMFÖRELSE: - Kort om rikets bestämmelser gällande kommunkoncernen; bl.a. Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som anges i mom. Ett utvärderingsförfarande kan dessutom inledas om underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare eller om de ekonomiska nyckeltal för kommunens och kommunkoncernens ekonomi som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i kommunens finansiering två år i följd har uppfyllt följande gränsvärden: 1) kommunkoncernens årsbidrag utan den höjning av statsandelen enligt prövning som beviljats enligt 30 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är negativt, 2) kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner, 3) lånebeloppet per invånare i kommunkoncernen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommunkoncerner med minst 50 procent, 4) kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent. Av väsentlig betydelse att KONCERNENS målstyrningen fungerar för bibehållande/uppnående av i kommunallagen påbjuden balans i ekonomin på koncernnivå! 100

101 Koncernen Den nya anvisningen uppdaterades alltså i december 2015 och utkom i januari Anvisningen är till sin karaktär bindande för god bokföringssed och skall följas fr.o.m. bokslutet Centralt - Eliminering av det egna kapitalet har preciserats - Indelning av bokslutsdispositioner (avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar) i eget kapital och latent skatteskuld - Inverkar även på bokslutskalkylernas upplägg (schema) - Tekniska uppdateringar - Betonas bl.a. väsentligehet, ritkiga och tillräckliga uppgifter, jämförbarhet mellan åren! 101

102 Koncernen Betonas likvärdiga redovisningsprinciper inom koncernen Praxis att avskrivningar korrigeras => enhetligt inom koncernen - I fortsättningen skall även föreningar och stiftelser göra avskrivningar, men gamla utgiftsrester kan avskrivas enligt tidigare praxis - Nya bindande direktiv för behandling av bokslutsdispositioner: - Avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar i kommuner och kommunalförbund överförs till EGET KAPITAL (indelning i periodens resultat / resultat från tidigare år) - För beskattningsbara samfund särskiljs dessutom en latent skatteskuld (för närvarande i enlighet med en samfundsskatteprocentsats om 20 %) - Latenta skatter tillåts även i övrigt. - NOTER angående jämförbarhet visavi ovanstående poster, med beaktande av väsentlighet! 102