Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Söråns förskola ht 2013-ht 2014

Transkript

1 (18) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Söråns förskola ht 2013-ht 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

2 Omslagsbild: Diskrimineringsombudsmannen, DO, Lika rättigheter i skolan, Hjulet för likabehandlingsarbetet 2(18)

3 3(18) Innehåll Inledning Utvärdering Förra årets arbete Samtliga insatser och åtgärder Resultat Kvar att göra Nya mål och åtgärder Främja Förstärka respekten för allas lika värde Stöd i läroplanen Diskrimineringsgrunder Socialt klimat Undervisning och läromedel Kartlägga Upptäcka risker Kartläggningsmetoder Diskrimineringsgrunder Trakasserier och kränkande behandling Arbetssätt, rutiner och regler Analys Förebygga Åtgärder för akuta situationer samt rutiner Inledning En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, även benämnd likabehandlingsplan, ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de

4 4(18) åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. 1 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skolverkets allmänna råd (2012) samt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vi utgår även från läroplanerna för de olika verksamheterna. Verksamheterna, som finns hos oss och som regleras i skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och gymnasieskola. I vårt arbete med att upprätta planen använder vi oss även av diskrimingeringsombudsmannens handledning Lika rättigheter i skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandlig bör innehålla 1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna, 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas, 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering trakasserier eller genom kränkande behandling. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, 1 Diskrimineringslagen 3 kap. 16

5 5(18) kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 2 Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet Utvärdering Förra årets arbete Samtliga insatser och åtgärder Vi har lagt fokus på att föra samtal med barnen för att synliggöra och uppmuntra olikheter. Vi har även riktat in oss på olika material och litteratur som synliggör olika kulturer, traditioner, familjekonstellationer samt olika konflikter och hur man kan lösa dessa. Pedagogerna har vi tagit tillvara på de stunder som öppnar för samtal, såsom matsituationer, samlingar och för barnen styrda och fria aktiviteter. På småkrypen har vi läst Vem-böckerna och använt oss av handdockor för att synliggöra känslor och konflikter. På myggan och spindeln har man använt sig av de böcker som behandlar mobbing och olika könsroller. Ansvarig pedagog har samtalat och diskuterat med barnen om planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Resultat Våra samtal och litteraturen har gett barnen en öppenhet för olikheter. Detta ser vi bland annat då vi tar emot barn av annan härkomst. Barnen gör ingen skillnad på varandra. I konflikter upplever vi att barnen blivit bättre på att göra/säga förlåt. I våras blev barnen på småkrypen bättre och bättre på att använda språket i konfliktlösningar. De ställde frågor och förhandlade med varandra. De kunde också känna igen känslor och tröstade och hjälpte sina kompisar. Kvar att göra Vi vill göra en gemensam enkät angående trygghet och trivsel som riktar sig till de äldre barnen. Vi vill även ta fram punkter till ett observationsmaterial. Dessa intervjuer och observationer vill vi sedan använda för att kartlägga om, var och när barnen känner sig otrygga. Utefter det vill vi sätta mål och åtgärder. Vi kommer också att utarbeta en enkät med frågor angående barnens trygghet och välbefinnande på förskolan till föräldrar. Denna blir sen ett underlag för vår kartläggning. Nya mål och åtgärder Utifrån vår kartläggning ser vi att vi behöver fortsätta med förra årets mål som är att barnen ska hantera meningsskiljaktigheter och lösa konflikter, som uppstår dem emellan, utan att utsätta 2 Direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier hänvisar till Diskrimineringslagen 1 kap. 4 3 Skollagen 6 kap. 3

6 6(18) varandra för kränkningar och/eller trakasserier. Vi ska även utarbeta ett nytt kartläggningsmaterial. 2. Främja 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde Ingen som vistas inom förskolan bör någonsin bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla barn och vuxnas lika värde ska respekteras och det är allas ansvar att beakta detta. Genom pedagogernas sätt att vara mot varandra och barnen är de förebilder för hur man bör vara mot varandra Vi uppmärksammar alla barn och låter alla komma till tals. När det gäller de yngsta barnen är det viktigt att vi är lyhörda för deras intressen och behov. Alla barn har inte ett verbalt utvecklat språk men kan förmedla vad de vill utifrån kroppsspråk och handlingar. Därför är det viktigt att vi både ser och hör vad barnen gör och säger. Pedagogerna ska inte göra skillnad på barnen utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och alla barn ska få möjlighet att delta i verksamhetens aktiviteter. Tillsammans med barn och föräldrar/målsmän vill vi förmedla en god människosyn och ett varmt medmänskligt klimat. 2.2 Stöd i läroplanen Vi tar stöd i Läroplanen för förskolan Lpfö-98/10 där målen är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. 2.3 Diskrimineringsgrunder De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsidentitet eller könsuttryck 2.4 Socialt klimat Alla som verkar inom förskolan skall bidra till ett gott socialt klimat. Vi värnar om en ömsesidig respekt för olikheter och mångfald och alla inom förskolan, såväl vuxna som barn, ska känna sig trygga i att kunna uttrycka vad man tycker, tänker och känner. Allas röster är lika mycket värda och allas tankar och åsikter lika mycket värda att bli lyssnade på.

7 7(18) Vi bemöter varandra på ett respektfullt sätt och ser alla som betydelsefulla i vår gemenskap. Vi har en öppen kommunikation mellan personal, föräldrar och barn. 2.6 Undervisning och läromedel Vi använder oss av följande litteratur: Boken Start livskunskap för de minsta som är skriven av Björn Gíslason & Lars Löwenborg. Ett undervisningsprogram för barn med syfte att skapa ett arbetssätt som underlättar och systematiserar förskolans arbete med att utveckla barns sociala och emotionella kompetens. Boken Spelar roll! sa Virvel av Carina Wilke. En bilderbok som kan väcka barns insikt om olika könsroller. Boken Det ingen såg och Knyst var tyst av Carina Wilke. En bilderbok om att mobba, att mobbas och att tyst se på. Boken Rädda Vilda /Rädda Molly av Carina Wilke. En bilderbok om att mobba och att mobbas. Vi tänker även komplettera denna litteratur med böcker som riktar sig mer mot de yngre barnen. Vi har även ett medvetet tänk vad gäller miljö och material på förskolan. 3. Kartlägga 3.1 Upptäcka risker Vi upptäcker risker genom enkäter, observationer samt samtal med barn och föräldrar 3.2 Kartläggningsmetoder Pedagogerna observerar barnen för att fånga upp stämningen i barngruppen. Man har dagliga samtal med barnen och genomför barnintervjuer minst två gånger varje år för att se hur vistelsen på förskolan upplevs ur deras synvinkel och perspektiv. Alla pedagoger arbetar för att ha en god kommunikation med föräldrar/målsmän. Detta genom att ha en öppen dialog när de lämnar och hämtar barnen på förskolan, samt genom föräldramöten. Vårdnadshavare kommer även att fylla i en enkät kring tryggheten på förskolan. Vi använder oss av relationsanalyser där relationer mellan barnen blir synliga men också mellan oss vuxna och barn. Detta för att få en tydligare bild av det sociala samspelet. Vi har barnsamtal 2ggr/ termin med förskolechef och specialpedagog 3.3 Diskrimineringsgrunder De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning

8 8(18) Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsidentitet eller könsuttryck Målet faller under alla diskrimineringsgrunderna beroende på meningsskiljaktighetens/ konfliktens innehåll. 3.4 Trakasserier och kränkande behandling Det vi lagt märke till är att kränkningar oftast förekommer i form av bett, knuffar och slag. Vi kan se att det sker då barnen har svårt att verbalt uttrycka vad de vill och att det oftare uppstår vid de tillfällen då många barn vistas på en mindre yta. Det sker både utomhus och inomhus och ofta då det inte finns någon pedagog närvarande. Pedagogerna upplever också att det är svårt för flera barn att lyssna på varandra. 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler På förskolan arbetar vi pedagoger dagligen mycket med gränssättning och tydlighet. Genom att vara närvarande pedagoger och vägleda barnen i olika situationer då en meningsskiljaktighet/konflikt uppstår, kan vi ge barnen verktyg och förslag på lösningar att använda sig av. Pedagoger ska finnas på plats där barnen är, både inne på förskolan och ute på gården. Detta för att stödja barnens samtal, främja till acceptans och förhindra att kränkningar eller trakasserier sker. För att lättare se vad som händer mellan barnen delar vi in dem i mindre grupper då vi är inne på förskolan. Det underlättar också vid samtal om man är några få och alla kan komma till tals. Vi utvärderar arbetet löpande på våra avdelningsplaneringar och verksamhetsmöten då vi avsätter tid för det. 3.6 Analys Vi kan se att vi behöver göra en mer djupgående kartläggning för att se var, när och hur konflikter uppstår mellan barnen. Därför har vi satt som mål att utforma ett nytt kartläggningsmaterial. Det vi ser utifrån vår kartläggning nu är att vi måste bli bättre på att upptäcka riskerna innan en kränkning/trakasseri sker. Kränkningar och trakasserier uppkommer lättare då ordinarie pedagoger inte finns tillgängliga för att se allt som sker. Vi tycker att vi pedagoger är bra på att dela upp barnen i mindre grupper samt vara närvarande där barnen leker. Eftersom konflikter ändå uppstår ser vi att måste arbeta mycket med vårt främjande och förebyggande arbete för att så få konflikter som möjligt ska uppstå. De konflikter vi ser handlar ofta om att barnen inte kan uttrycka sig verbalt, utan tar till handgripligheter, som till exempel att sparka, bita eller slå, istället. Därför kommer vi att arbeta mycket medvetet med språkutvecklingen, vilket syns i våra mål.

9 9(18) 4. Förebygga Mål Åtgärder Ansvarig När sker aktiviteten Utvärderas Stödja barnen i samtal och aktiviteter med varandra. Det ska finnas närvarande pedagoger där barnen är, både inomhus och utomhus. Förskollärare på respektive hemvist Ständigt pågående På våra hemvistplaneringar. Alla vuxna på förskolan ska vara goda förebilder och vägledare för barnen. Genom att ha ett respektfullt sätt gentemot barnen. Samt lyssna på barnen och uppmärksamma och underlätta eventuella svårigheter barnen har. Alla anställda på förskolan som möter barnen Dagligen. Vid varje möte med barnen. Vid verksamhetsmöten då vi har avsatt tid till likabehandlingsarbete Att göra barnen medvetna om och delaktiga i likabehandli ngsplanen. Informera om vad likabeh.planen är för de äldre barnen. Samtala med barnen om vad kränkningar och trakasserier innebär. Annika Sundström och Susanne Ganning Under november och december. Vid terminens slut. Utvärdera hur arbetet med likabeh.plan en fortgår. Synliggöra ev problem. Tid för diskussioner om likabehandlingsarbete Anna-Maria och Annika På verksamhetsmöten. Vid terminens slut. Göra barnen mer medvetna om sina egna känslor och sitt förhållningss ätt mot andra barn. Arbeta med EQmaterial och litteratur som listats tidigare i planen. En ansvarig pedagog på varje hemvist Vid planerad aktivitet en dag i veckan Vid terminens slut. Främja barnens förståelse för varandra Ta fram barnlitteratur som innehåller olika familjekonstellationer, Elisabeth och Annelie Information om nya böcker sker vid verksamhetsmöten då vi har avsatt tid Vid terminens slut

10 10(18) och varandras olikheter. barn från annan härkomst, familjer med funktionshinder samt familjer med andra livssituationer än gängse ska finnas tillgänglig för barnen. för likabehandlingsarbete Få en bredare och tydligare kartläggning Utarbeta ett nytt kartläggningsmaterial Linda, Mimmi och Bodil På avsatt tid november-januari för likabehandlingsarbete Under januari månad 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. Skolan måste agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan måste också snabbt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även elever och vårdnadshavare. I Bollebygds kommun har vi tagit fram rutiner för hur en skola ska arbeta med detta. Däri ingår även rutinerna för att informera huvudmannen.

11 11(18) Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Diarienummer: Datum då anmälan gjordes till förskolechefen/rektor Datum då förskolechef/rektor anmälde till huvudmannen Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola och avdelning/skola Ansvarig förskollärare/lärare/pedagog Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen/bakgrund Datum då anmälan nådde förskolan/skolan

12 12(18) Har det drabbade barnet/eleven varit utsatt tidigare? (Kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen

13 13(18) Vårdnadshavarnas beskrivning av barnets/elevens situation och eventuellt barnets/elevens egen beskrivning Andra inblandade personers versioner Namn Namn Namn

14 14(18) Sammanfattning av förskolans/skolans samlade information/kunskap i frågan Åtgärdsförlag Vårdnadshavarnas förslag till åtgärder (och eventuellt barnets/elevens egna förslag) Förskolechefens/rektors förslag till åtgärder Personalens förslag till åtgärder

15 15(18) Åtgärdsplan, kort- och långsiktig, för att förhindra framtida kränkningar Åtgärd Ansvarig Övrigt Uppföljning Datum Plats Ärendet avslutat Ärendet avslutat datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2

16 16(18) Interna rutiner - ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Skollagen I 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen (2010:800) finns åtgärder mot kränkande behandling reglerad. 2 kap. 7. Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skuldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vita de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som anses i diskrimineringslagen (2008:567) Huvudmannen, rektor och delegering 6 kap. 5. Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 6 kap 7. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planterade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 9. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 6 kap. 11. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

17 17(18) Kommentar Det som huvudmannen har delegerat till rektor, kan rektor i sin tur inte delegera vidare. Enligt delegationsordningen för Bollebygds kommun har Barn- och utbildningsnämnden delegerat skyndsam utredning gällande omständigheter kring uppgivna kränkningar till rektor/förskolechef (Nr 6.1). Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1. Huvudmannen bör se till att det finns tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. 2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller kränkande behandlingen att upphöra. 4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 5. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Rutin 1. Så snart förskolechef/rektor får kännedom om att något har inträffat som kan härledas till kap. 6 i skollagen ska första sidan på mallen utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling fyllas i. 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att det finns rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske. Rutiner finns redovisade i enheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Den ifyllda sidan mailas till Barn- och utbildningschefen. Förskolechef/rektor ansvarar för att ett ärende läggs upp i Platina. Ärendenumret skrivs in på förstasidan på mallen under Diarienummer. Utredningen diarieförs när mallen är ifylld. Tänk på att du inte kan skriva i mallen när den är diarieförd = låst. 4. Utredning av ärendet startar skyndsamt. Förskolechef/rektor ansvarar för att så sker. Delegation från nämnden Barn- och utbildningschefen meddelar huvudmannen omgående. 6. När utredningen avslutats återrapporteras detta till huvudmannen (BUN). Detta görs genom att meddela nämndssekreteraren, som lägger in ärendet som redovisning av delegationsbeslut.

18 7. Härmed ansvarar rektor/förskolechef för enhetens åtaganden. 18(18)