UNG RÖST. dricker för mycket. ihåg någonting. Till dem som bestämmer: Tänk mer på barnen! Jag

Transkript

1 De som dricker ställer till mer problem. Sedan kommer de hem och är arga och tar ut sina aggressioner på barnen. Jag hatar sådana föräldrar. Jag brukar dricka ibland. Kanske var tredje helg. Antingen är vi hemma hos nån när föräldrarna är borta eller så är vi hemma hos äldre kompisar som har flyttat hemifrån. Men sist var det inte så trevligt, jag kommer inte Jag har en killkompis som blir ihåg någonting. Till dem som bestämmer: Tänk mer på barnen! Jag slagen och mobbad blir nervös inför prov. Du har ju varit i skolan hela terminen och sedan får du en av andra i sin klass dag på dig att visa vad du lärt dig på tre månader, jag är orolig för att inte få bra betyg. Jag hörde på nyheterna om att barn som inte har uppehållstillstånd inte får gå i skolan. Hur ska det gå? De behöver gå i skolan för att kunna bli någonting. Ungdomar i skolan har inget liv. Skolarbetet konkurrerar jag är orolig för en kompis. hennes mamma ut alla möjligheter till viktig fritid. Många barn blir mobbade på ett sätt som inte märks. HJÄLP DOM! Jag har en killkompis BRA som blir BETYG slagen och mobbad av de i sin klass. Det sker massor av kränkningar via facebook. Det var några som bildade en grupp om en kille i min klass. Den hette alla vi som tycker att Mickes mössa är skitig. Jag är orolig för min kompis som har ätstörningar. Jag dricker för mycket JAG ÄR OROLIG FÖR ATT INTE FÅ Vissa har försöker finnas där men det känns inte alltid som att jag räcker till. Min syster satt på bussen och bredvid satt en man i 40-årsåldern. Han skrev du är söt på sin Iphone och visade den för henne. Sedan frågade han efter hennes nummer. Min syster tittade bort och sa nej men då la han sin hand på hennes ben Jag har en kompis som mår psykiskt dåligt och har försökt ta livet av sig. Jag har en kompis som är överviktig och mår dåligt på grund av det men vill inte prata om det. Jag är rädd för att bli retad och kallad tjockis. inte råd med nåt pålägg på mackan. Andra har hur mycket som helst. UNG Det är olika i svenska familjer. Vissa kanske inte har råd med pålägg medans andra har alla pålägg. RÖST Det finns barn i Sverige som är illegala som man säger, alltså de har inget uppehållstillstånd. De får inte barnbidrag och är ju fattiga men det märks inte. Det är orättvist. De hjälper barn som bor på barnhem men om det är en hel familj och föräldrarna inte får jobb så får de ingen hjälp. Den politik som förs 2011 gynnar bara de rika och vem bryr sig om förorten? Om det är lågkonjunktur så kan man inte rå för om man blir fattig. Det kanske var 700 som förlorade jobbet här i stan. Min pappa var nära att mista sitt jobb fast han har jobbat på samma ställe hela livet. Dem som bestämmer i kommunen borde engagera sig mer i barnen och berätta för dem att de kan påverka och 1

2

3 UNG RÖST 2011

4 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Sara Svensson, Region Syd. Arbetsgrupp: Anna Bergfors Fall, Brita Isoz, Cecilia Zarbell, Jurgita Ravaityte, Lollo Lindal, Margareta Elensky, Margareta Olofsson, Marianne Petersson, Maud Andersson, Paula Löw, Peter Salomon Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

5 INNEHÅLL Förord 7 1 Inledning Projektets övergripande målsättningar och syfte Bostadsortens betydelse Antal respondenter FN:s kritik av Sverige 11 2 Resultat 15 3 Barn saknar kännedom om Barnkonventionen 15 4 Trygghet Otrygga platser Rädsla för våld Utslängd Må psykiskt dåligt Alkohol/Droger 25 5 Inflytande Brist på dialog med kommunpolitiker Intresse för samhället Att påverka i skolan 27 6 Skolan Oro för skolmisslyckande Hjälp och stöd i skolan Mobbning 31 7 Barns olika villkor Oro för familjens ekonomi Skillnader mellan kommuner Avgifter i skolan Barn och unga vill minska fattigdomen Tjejer mår sämre 38 8 Sammanfattande slutsatser 40 9 Appendix: om undersökningen 42

6

7 FÖRORD Nu har Ung Röst 2011 genomförts. Alla Rädda Barnens regioner har deltagit. Närmare barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat på enkäten. Det ger ett brett och kraftfullt underlag och en god bild av hur barn och unga i Sverige tänker om sin situation, sin vardag, sina önskemål och om de frågor som är viktiga för dem. Ung Röst har bidragit till att öka barns och ungas inflytande över Rädda Barnens arbete. För Rädda Barnens distrikt och lokalföreningar kommer Ung Röst 2011 att vara ett viktigt underlag för det lokala opinions- och påverkansarbetet. Här finns nu barns och ungas röster samlade runt ett antal viktiga frågor. Dessa kan vara viktiga bidrag i de samtal som snarast bör föras inom kommunerna. Elever har uttryckt sina åsikter genom att svara på enkäten och genom att delta i intervjuer där de med egna ord har resonerat kring Sveriges arbete med Barnkonventionen. Elever har också aktivt bidragit till arbetet genom att testa enkäten och diskutera dess innehåll innan den färdigställdes. För Rädda Barnen betyder Ung Röst 2011 att vi kan överlämna detta kunskapsunderlag till politiker och beslutsfattare och till alla dem som på ett eller annat sätt i sitt arbete eller genom sitt engagemang har ansvar för barn och unga. Vi kan också vidarebefordra barns och ungas synpunkter och åsikter till journalister och massmedia. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör det. Vi är övertygade om att Sverige blir ett bättre land att leva i för alla våra barn och unga om deras röster lyssnas till och tas till vara. Distriktsordföranden i Rädda Barnen Anna Bergfors Fall, Ann-Christin Petersson, Ann-Helene Sjöberg, Bengt Lagerkvist, Brita Isoz, Carin Johansson, Eivor Pettersson, Ellinor Rydman, Ewa Back, Gudhrun Järlebratt, Jurgita Ravatyte, Kerstin Labbé, Lollo Lindahl, Marianne Omne Pontén, Margot Johansson, Marianne Petersson, Maud Andersson, Mikael Svennerbrandt, Peter Herthelius, Sylvia Wallin, Viveka Hallberg Jarflod, Åsa Olofsson 7

8 8 KOMMUNER SOM BIDRAGIT MED ELEVSVAR

9 1 INLEDNING FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, har ratificerats av Sverige. Vart femte år svarar regeringen inför FN:s kommitté för barnets rättigheter, Barnrättskommittén, som granskar hur Sverige efterlever och genomför Barnkonventionen. Kommittén lämnar sedan sina samlade slutsatser om konventionsstaten, innehållande bland annat kritik och rekommendationer. I Ung Röst 2011 har barn och unga svarat på frågor som utgår från kommitténs slutsatser om Sverige år Över 20 procent av Sveriges befolkning är under 18 år och får därför inte rösta. Därför har beslutsfattare, skolpersonal, föräldrar, journalister och andra vuxna ett särskilt ansvar att på andra sätt ta reda på vad barn och unga tycker. Barns och ungas synpunkter och åsikter måste föras fram till alla de olika instanser som fattar beslut som berör och får konsekvenser för dem. Detta oavsett om dessa beslut fattas på lokal, regional eller nationell nivå. Att lyssna till barns och ungas röster är vuxnas skyldighet och ansvar. Ung Röst 2011 är ett bidrag till att lyfta fram synpunkter och åsikter från barn och unga. Totalt i Sverige har närmare barn och unga deltagit i Ung Röst Det betyder att det finns ett stort och brett underlag med tyngd att använda i lokalt, regionalt och nationellt påverkansarbete. 1.1 PROJEKTETS ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR OCH SYFTE Rädda Barnen strävar efter att få kunskap om barns villkor på lokal och regional nivå för sitt påverkansarbete och vill med Ung Röst 2011 lyfta fram barns och ungdomars röster om sin vardag med utgångspunkt i Barnrättskommitténs slutsatser. Med Ung Röst 2011 undersöker Rädda Barnen hur barn och unga upplever att deras rättigheter respekteras nationellt och lokalt. Men i denna studies gör Rädda Barnen inte anspråk på att förklara varför eleverna svarat som de gjort. Det finns därför anledning att göra fördjupade studier och föra en dialog med beslutsfattare, forskare och framför allt med barn och unga för att få en djupare förståelse för resultaten. År 2010 genomfördes Ung Röst i Stockholms län och 2011 genomförs studien för första gången i hela landet. 9

10 1.2 BOSTADSORTENS BETYDELSE Även om det är staten som svarar inför Barnrättskommittén så är svenska landsting och kommuner ansvariga för de flesta områden som påverkar barn och unga. Det gäller bland annat rättigheter som hälsovård och utbildning/ skola. Barnrättskommittén konstaterar att det är för stora skillnader i barns förutsättningar beroende på var i landet de bor. Kommittén pekar bland annat på skillnaderna i skolresultat i olika kommuner. Ett annat exempel som kommittén tar upp är att barn som utsatts för brott har olika möjligheter att få stöd och hjälp på olika orter. Därför är det även viktigt att undersöka hur barnets rättigheter respekteras i kommuner och län. Ung Röst innehåller jämförelser mellan kommuner och till rapporten följer 74 bilagor där elevsvar redovisas på regional-, kommunal- och länsnivå samt i ett fåtal fall på stadsdelsnivå. Detta görs dock endast i de kommuner/län där vi har ett tillräckligt stort underlag för att kunna garantera elevernas anonymitet. Ung Röst visar att trots att barn och unga har olika förutsättningar önskar de sig samma sak. På frågor där barnen har fått ta ställning till hur de tycker att Sverige ska prioritera frågor som barnfattigdom, mobbning och så vidare svarar de ungefär lika oberoende av vilken region eller kommun de bor i. Detsamma gäller när de får ta ställning till frågor som rör inflytande. Barn och unga känner sällan att de får vara med och bestämma lika mycket som de vill och är generellt sett intresserade av att kommunicera med kommunpolitiker. 1.3 ANTAL RESPONDENTER Under våren 2011 har Rädda Barnens medlemmar distribuerat en pappersenkät som elever i årskurs 6, 8 och första året på gymnasiet har fyllt i anonymt. Eleverna bor i nästan 100 olika kommuner och går på hundratals olika skolor. För en mer utförlig beskrivning av metoden se appendix på sidan elever har svarat på enkäten Bortfall under 5 % flickor och pojkar från årskurs 6, från årskurs 8 och från första året på gymnasiet 10

11 1.4 FN:S SLUTSATSER OM SVERIGE Vart femte år lämnar stater som ratificerat Barnkonventionen en rapport till Barnrättskommittén. Kommittén ger sedan konventionsstaten kritik och rekommendationer genom vilka tidigare års rapporter följs upp. Den kritik som riktats mot Sverige år 2009 är utgångspunkten för Ung Röst. Studien fokuserar särskilt på följande punkter ur FN:s kritik: KÄNNEDOM OM BARNKONVENTIONEN Kommittén vill att barn och vuxna som på olika sätt arbetar med barn ska få bättre kännedom om Barnkonventionen. TRYGGA PLATSER Kommittén uttalar sig inte om enskilda platser i sin rapport till Sverige. Däremot ska konventionsstaten beakta FN:s studie om våld mot barn A/61/299 där vikten av att ta hänsyn till barns trygghet i stadsplaneringen understryks. FN:s oberoende utredare beskriver hur många barn för första gången möter samhället på egen hand på väg till skolan och därmed exponeras för nya risker. Väl belysta och säkra offentliga platser och transportsträckor för barn är en nödvändighet enligt utredaren. UTSLÄNGD Kommittén är oroad över det antal barn som rymmer eller tvingas lämna sina hem. De ska ha tillgång till hjälp och stöd. VÅLD/ VITTNE TILL VÅLD För att hindra våld mot barn bör Sverige beakta rekommendationerna i FN:s studie av våld mot barn A/61/299. Sverige bör särskilt: Prioritera förebyggande arbete, sprida icke-våldsliga värderingar och arbeta med värderingar kring våld mot barn. Tillhandahålla rehabilitering, skapa tillgängliga och barnvänliga system för att anmäla våld mot barn. Sverige bör använda studiens rekommendationer för att genomföra konkreta och tidsbegränsade åtgärder i samverkan med det civila samhället. 11

12 Samarbeta med FN:s sekretariat mot våld mot barn. I nästa periodiska rapport bör Sverige redovisa hur studiens resultat används för att minska våldet. STRESS Kommittén skriver att åtgärder som vidtas för att förbättra ungas välbefinnande och minska stress kräver en genusmedvetenhet. MOBBNING Extra uppmärksamhet ska riktas mot mobbning. Fokus bör ligga på barn med funktionsnedsättning och barn med annan etnisk tillhörighet än svensk. Åtgärder mot mobbning utanför klassrummen måste vidtas. Kommittén vill att barn involveras i arbetet mot mobbning. RASISM Diskrimineringslagarna följs inte och rasism drabbar barn i invandrar- och minoritetsfamiljer. Kommittén vill att Sverige arbetar vidare mot rasism och diskriminering. EKONOMISK UTSATTHET Kommittén skriver att antalet fattiga barn ökar liksom klyftorna. Barn i invandrade familjer och barn till ensamstående föräldrar är extra utsatta. Regeringen bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa barns ekonomiska utsatthet. Det bör finnas en plan för hur barns ekonomiska utsatthet ska bekämpas i kristider. ÄTSTÖRNINGAR OCH ÖVERVIKT Kommittén rekommenderar att unga människor med ätstörningar eller övervikt får mer hjälp. Kommittén understryker vikten av ett genusmedvetet förhållningsätt till denna problematik. PSYKIATRISK VÅRD Kommittén rekommenderar konventionsstaten att förstärka den psykiska hälsovården, både när det gäller förebyggande arbete och konkreta åtgärder för att säkerställa att alla barn får adekvat vård utan onödig fördröjning. 12

13 INFLYTANDE FN-kommittén välkomnar det ökade intresset för att barn ska bli hörda men oroar sig över de regionala skillnaderna. Den oroar sig för att barn upplever att de inte har ett reellt inflytande över frågor som påverkar deras liv i samhället. FLYKTINGBARN Kommittén betonar vikten av att Sverige måste ta hänsyn till barnets bästa vid asylprocesser. En lagändring som innebär att barn som lever gömda eller som söker asyl har rätt till vård genomfördes nyligen i Sverige. Papperslösa barn har dock bara rätt till akutvård. Kommittén vill att alla barn får rätt till vård på lika villkor. Barn som anländer utan vårdnadshavare måste få en tillfällig vårdnadshavare inom 24 timmar. Ett antal av dessa barn försvinner. RISKER PÅ INTERNET Kommittén välkomnar det lagförslag som innebär att vuxnas kontakter med barn på Internet i sexuella syften blir straffbara. Sverige rekommenderas att förbättra information till barn och föräldrar angående skadligt material på Internet. SKOLAN Skillnaderna i studieresultat mellan olika skolor och regioner bekymrar kommittén. Kommittén uttalar sig inte specifikt om barn i behov av särskilt stöd i skolan men uppmanar Sverige att fortsätta sitt arbete för att alla barn ska få utbildning. 13

14 14 De som bestämmer i kommunen borde göra mer för att barns och ungdomars önskningar ska bli verklighet.

15 2 RESULTAT Resultatet från enkätstudien redovisas tematiskt. Tillsammans med de kvantitativa resultaten finns citat från intervjuerna och från de öppna frågorna där eleverna fick möjlighet att svara med egna ord. I bilaga 1 finns samtliga elevsvar redovisade i tabeller. I bilaga 2 finns jämförelser mellan de olika kommunerna och distrikten. Till undersökningen hör ytterligare 74 bilagor där elevsvar redovisas på lokal och regional nivå. En förteckning över dessa finns i bilaga 3. 3 BARN SAKNAR KÄNNEDOM OM BARNKONVENTIONEN Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera Barnkonventionen. Barnkonventionen är nu över 20 år gammal men det är fortfarande relativt få barn som känner till den. Barnrättskommittén har vid upprepade tillfällen uppmanat Sverige att förbättra kännedomen om Barnkonventionen bland barn/unga i Sverige. Trots detta visar Ung Röst 2011 att: 61 % svarar att varken läraren eller någon annan vuxen har pratat med klassen om barnets rättigheter det senaste året. 62 % har inte hört talas om Barnkonventionen. 80 % svarar att de inte vet någonting om vad som står i Barnkonventionen. till dem som bestämmer: tänk mer på barnen! 15

16 Kännedomen om Barnkonventionen varierar mellan de olika kommunerna. Diagrammet visar andelen barn/unga som inte har hört talas om Barnkonventionen i tio kommuner. 1 Har ej hört talas om Barnkonventionen Nacka Ronneby Lycksele Partille Karlshamn Botkyrka Linköping Sollefteå Bollnäs Köping 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 1 Kommunerna som jämförs här är de kommuner som har den största respektive minsta kännedomen om Barnkonventionen i Rädda Barnens fyra regioner, Region Öst, Nord, Syd och Väst. För uppgifter om samtliga kommuner se bilaga 2. 16

17 4 TRYGGHET Kommittén uppmanar Sverige att använda FN:s studie om våld mot barn från 2006, A/61/299, i sitt arbete för barns trygghet. Studien visar på vikten av att varje land arbetar med barns trygghet utifrån nationella, regionala och lokala förutsättningar. I ett land som Sverige är barn ofta ensamma ute för första gången när de går till skolan. Kommittén pekar därför på vikten av att ta med sig barnrättsperspektivet in i stadsplaneringen så att vägen till skolan upplevs som trygg. 4.1 OTRYGGA PLATSER Det är en anmärkningsvärt stor andel barn och unga som upplever kollektivtrafiken som otrygg. Det är framför allt kvällstid som bussen, tunnelbanan, pendeltåget eller spårvagnen känns otrygg. Eleverna är även mindre trygga ute på stan och i bostadsområdet kvällstid. 32 % av flickorna respektive 15 % av pojkarna känner sig sällan eller aldrig trygga i kollektivtrafiken på kvällen (23 % av alla). 27 % av flickorna respektive 14 % av pojkarna känner sig sällan eller aldrig trygga på stan på kvällen (21 % av alla). 14 % av flickorna respektive 6 % av pojkarna känner sig sällan eller aldrig trygga i sitt bostadsområde på kvällen (10 % av alla). Otryggheten varierar mellan olika kommuner. I exempelvis Stockholms kommun känner sig 28 procent sällan eller aldrig trygga i kollektivtrafiken. Men rädslan är inte enbart ett storstadsproblem, även på orter där barn och unga sällan åker kollektivt finns otrygghet: i exempelvis Köping känner sig 19 procent otrygga. Vår kommun är ganska bra men Fullisar är läskiga när man ska åka hem från aktiviteter kommer de och pratar med oss. 17

18 18 min syster satt på bussen och bredvid satt en man i 40-årsåldern. han skrev du är söt på sin iphone och visade den för henne. sedan frågade han efter hennes nummer. min syster tittade bort och sa nej men då la han sin hand på hennes ben...

19 Flickor är räddare än pojkar. Under intervjuerna talade flickorna om hotfulla äldre män och flera av dem hade erfarenheter av män som gjort sexuella närmanden. Diagrammet nedan visar när flickor och pojkar känner sig minst trygga. Otrygga platser Bostadsområdet dagtid På väg till eller från skolan Klassrummet På stan dagtid Hemmet Rasterna Kollektivtrafik dagtid Fritidsgården Nöjesställe Bostadsområde kvällstid På stan kvällstid Kollektivtrafik kvällstid Pojkar Flickor 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % Där barn/unga är relativt trygga är skillnaderna mellan flickor och pojkar små men där de känner sig mindre trygga är flickorna betydligt mycket mer rädda än pojkarna. 4.2 RÄDSLA FÖR VÅLD Rädslan för våld är stor bland barn och unga. Det är ungefär lika många som är rädda för att utsättas för våld från vuxna som från jämnåriga. 19 % av flickorna respektive 11 % av pojkarna oroar sig för att bli utsatta för våld från vuxna (15 % av alla). 19 % av flickorna respektive 13 % av pojkarna oroar sig för våld från jämnåriga (16 % av alla). 19

20 Eleverna berättar också om faktisk utsatthet. 10 % av flickorna respektive 12 % av pojkarna har blivit hotade (11 % av alla). 21 % av flickorna respektive 27 % av pojkarna har sett någon bli slagen (24 % av alla). 9 % av flickorna respektive 3 % av pojkarna har blivit kontaktade via Internet av en vuxen som velat tala om sex (6 % av alla). De som bestämmer i kommunen borde se till att ungdomar får det bra hemma. Det känns inte tryggt när vi kommer hem från skolan och föräldrarna börjar skrika för att vi gjort något fel. Jag är orolig för att någon av mina kompisar ska bli mobbad eller våldtagen. Jag hoppas att ingen av mina kompisar blir slagen hemma. Jag är orolig för att min kompis ska bli slagen av sin styvpappa och för hennes framtid, att hon ska hamna i drogmissbruk som sin äldre syster 4.3 UTSLÄNGD En källa till oro är att vuxna som ansvarar för att ge barnet trygghet och skydd istället överger det. Barn och unga kastas ut från hemmet eller rymmer. 4 % har rymt eller blivit utslängda hemifrån. 8 % oroar sig för att bli utslängda hemifrån. 20

21 21 % av dem som svarat att de oroar sig för sina kompisar anger risken för att kompisarna ska rymma hemifrån som orsak. 17 % av dem som oroar sig för sina kompisar anger risken för att kompisarna ska bli utslängda hemifrån som orsak. Jag vet inte var jag ska bo nu när min mamma slängt ut mig Rädda Barnen har tidigare studerat barn och unga som rymmer eller kastas ut hemifrån i studien Tillfälligt uppbrott. 2 Studien som genomförts bland gymnasieelever visar att 11 procent rymt eller kastats ut hemifrån. Författaren beskriver hur majoriteten av ungdomarna som bröt upp hemifrån gjorde det på grund av negativa uppväxtmiljöer där det förekom fysiskt och psykiskt våld. I studien intervjuades skolkuratorer som träffar ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån. De beskrev att ungdomar ofta hade levt i dessa negativa miljöer under lång tid. Men det var först när ungdomar blev äldre som de kunde bryta upp hemifrån. I Ung Röst är respondenternas snittålder lägre vilket kan förklara att det var en mindre andel som hade erfarenhet av att kastas ut eller rymma hemifrån. 4.4 MÅ PSYKISKT DÅLIGT Rätten att snabbt få psykiatrisk vård vid behov prioriteras högt av barn/unga; 87 procent tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att Sverige gör mer för att det ska gå fort för barn/unga att komma i kontakt med psykolog, kurator eller liknande. Många tyngs också av tankar på den egna psykiska hälsan. Det finns en oro för att normal ledsenhet ska övergå i depression och tankarna på den egna kroppen och utseendet tar ibland så mycket plats att unga börjar svälta sig själva. Många unga är oroliga för att skada sig själva och flera har tankar på att ta sina liv. 2 Tillfälligt uppbrott Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån Yvonne Sjöblom och Sara Högdin

22 92 % av flickorna respektive 82 % av pojkarna tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att Sverige gör mer för att det ska gå fort för barn/unga att komma i kontakt med psykolog, kurator eller liknande (87 % av alla). 27 % av flickorna respektive 13 % av pojkarna oroar sig för att bli deprimerade (20 % av alla). 17 % av flickorna respektive 6 % av pojkarna oroar sig för att få ätstörningar (11 % av alla). 16 % av flickorna respektive 9 % av pojkarna oroar sig för att skada sig själva (13 % av alla). 12 % av flickorna respektive 9 % av pojkarna oroar sig för att ta livet av sig (11 % av alla). Kompisar är en viktig del av livet för de flesta unga. Många unga oroar sig också för hur kompisarna mår: 29 %, det vill säga, unga har svarat att de oroar sig för sina kompisar. 49 % av dem som svarat att de oroar sig för sina kompisar anger kompisarnas psykiska ohälsa som orsak. 25 % av dem som svarat att de oroar sig för sina kompisar anger kompisarnas ätstörningar som orsak. 33 % av dem som svarat att de oroar sig för sina kompisar anger risken för att kompisarna ska skada sig själva som orsak. 24 % av dem som svarat att de oroar sig för kompisar anger risken att kompisarna ska ta sina liv som orsak. Jag har en kompis som mår psykiskt dåligt och har försökt ta livet av sig 22

23 FAKTARUTA PSYKISK HÄLSA ÖVER TID Andelen pojkar som upplever sig som mycket friska har inte ändrats mycket över tid. Däremot sjönk andelen för flickorna, från cirka 60 procent i början på 1990-talet till 40 procent i mitten på 2000-talet. Efter det tycks den negativa utvecklingen ha avstannat. Folkhälsoinstitutets utredare menar att det är svårt att fastslå vad som orsakat den försämrade hälsan men pekar på den höga ungdomsarbetslösheten som en möjlig bidragande faktor. Källa: Folkhälsoinstitutet Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Promemoria från

24 4.5 ALKOHOL/DROGER Barn/unga tycker liksom Barnrättskommittén att det är viktigt att bekämpa missbruk av alkohol och droger bland både föräldrar och unga. Flera unga uttrycker oro för kompisar som dricker eller tar droger och berättar om föräldrar som missbrukar. 84 % av flickorna respektive 75 % av pojkarna tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att Sverige gör mer för att minska användandet av alkohol och droger bland barn/unga (80 % av alla). 82 % av flickorna respektive 72 % av pojkarna tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att Sverige gör mer för att minska användandet av alkohol och droger bland vuxna (77 % av alla). Många nämner missbruk i öppna svar och i fokusgrupperna: Jag är orolig för en kompis. Hennes mamma dricker för mycket. När vuxna dricker kan de utsätta barnen för saker och barnen kommer att börja dricka om föräldern gör det. Det finns föräldrar som köper alkohol istället för saker till sina barn. Till exempel mjölk. De som dricker ställer till mer problem. Sedan kommer de hem och är arga och tar ut sina aggressioner på barnen. Jag hatar sådana föräldrar. De som haft ett svårt liv kan knarka. Man behöver självförtroende och föräldrar och kompisar som kan stötta. Jag brukar dricka ibland. Kanske var tredje helg. Antingen är vi hemma hos nån när föräldrarna är borta eller så är vi hemma hos äldre kompisar som har flyttat hemifrån. Men sist var det inte så trevligt, jag kommer inte ihåg någonting. 24

25 5 INFLYTANDE Barn och unga vill vara med och påverka mer än vad de får. Elever har självklart ett intresse av att påverka sin närmiljö; skolgården, korridorer och klassrum. Dehar även ett stort engagemang för andra samhällsfrågor och uttrycker ett intresse för politik. 5.1 BRIST PÅ DIALOG MED KOMMUNPOLITIKER Barn/unga vill ha en dialog med kommunens politiker. De törstar både efter information och efter möjlighet att påverka. Dock är det få som upplever att de får vara med och påverka i samma utsträckning som de vill. 71 % anser att deras möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen är ganska små, mycket små eller helt saknas. 77 % tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att kommunpolitiker och ungdomar träffas och diskuterar. I de olika kommunerna finns skillnader i hur svårt eleverna tycker att det är att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Andelen är dock hög i samtliga kommuner, 8 av 10 barn tycker att de saknar möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i de kommuner där andelen är störst att jämföra med 6 av 10 där den är som lägst. De som bestämmer i kommunen borde engagera sig mer i barnen och berätta för dem att de kan påverka och förklara hur. 25

26 Diagrammet visar andelen barn som anser att de saknar möjligheter att föra fram sina åsikter till beslutsfattare i tio kommuner. 3 Saknar möjlighet att föra fram åsikter till kommunpolitiker Avesta Växjö Norrköping Haparanda Partille Umeå Helsingborg Gävle Tierp Eskilstuna 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 5.2 INTRESSE FÖR SAMHÄLLET Eleverna uttrycker ett stort intresse för samhället och brinner för en uppsjö av frågor. Tabellen nedan visar hur barn och unga prioriterar bland en rad angelägna frågor. Sverige borde göra mer för att: 1. STOPPA MOBBNING 2. HJÄLPA BARN/UNGA SOM SKADAR SIG SJÄLVA 3. HJÄLPA BARN/UNGA I SVERIGE SOM LEVER I FATTIGDOM 4. BARN/UNGA SKA KUNNA FÅ PSYKIATRISK VÅRD FORT 5. STOPPA RASISM 6. TÄNKA PÅ BARNETS BÄSTA I ASYLÄRENDEN 7. MINSKA ANVÄNDANDET AV ALKOHOL/DROGER BLAND BARN/UNGA 8. MINSKA ANVÄNDANDET AV ALKOHOL OCH DROGER BLAND VUXNA 9. HJÄLPA BARN/UNGA SOM INTE ÄTER AV RÄDSLA FÖR ATT BLI TJOCKA 10. HJÄLPA BARN/UNGA SOM ÄR STRESSADE 3 Kommunerna som jämförs här är de kommuner där andelen barn/unga som anser att de saknar möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer är minst respektive störst i Rädda Barnens fyra regioner, Region Öst, Nord, Syd och Väst. För uppgifter om samtliga kommuner se bilaga 2. 26

27 I slutet på enkäten har eleverna skrivit uppmaningar till dem som bestämmer i kommunen. Flera tog tillfället i akt att utrycka sitt intresse för att få veta mer och många berömde kommunens arbete. De kom även med förslag och presenterade egna hjärtefrågor: De som bestämmer i kommunen borde komma och presentera sig på vår skola. Politiker borde tänka till innan de beslutar att ej ge asyl till barn och ungdomar för de kanske har det svårt där de kommer ifrån. Vi måste tänka mer på miljön och till exempel inte köpa kött från regnskogsländer då de ofta skövlar skogen för att få mark som köttdjuren betar på. 5.3 ATT PÅVERKA I SKOLAN Eleverna vill påverka sin arbetsmiljö. Hur skolgårdar, klassrum och korridorer ser ut känns viktigt för barn och unga. Men de vill även påverka undervisningen, proven, schemat, läxorna och läroböckerna. I Skollagen, 2010:800, står det att elever ska bjudas in i skolans utvecklingsarbete, deras åsikter kan förbättra undervisningen anser lagstiftaren. Diagrammet nedan visar relationen mellan elevernas vilja att påverka och de upplevda möjligheterna. Inflytande i skolan Skolmaten Hur man arbetar Får Vill Läxorna Schemat Proven Skolmiljön inne Reglerna i skolan Skolmiljön ute Läromedel 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 27

28 FAKTARUTA SKOLLAGEN 2010:800 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. 28

29 6 SKOLAN Skolan har två uppdrag: kunskapsuppdraget och det demokratiska uppdraget. Barnrättskommittén har påvisat brister i Sveriges uppfyllande av båda dessa uppdrag. För det första pekar de på att skillnaderna i skolresultat är för stora beroende på var i landet barnet bor. I exempelvis Eskilstuna kommun lämnade nästan 19 procent av niondeklassarna grundskolan utan behörighet till gymnasiet Motsvarande siffra för Danderyds kommun är knappt 2 procent. För det andra uppmanas konventionsstaten Sverige att arbeta genusmedvetet med stressen i skolan. 6.1 ORO FÖR SKOLMISSLYCKANDE Ung Röst 2011 visar på betydande skillnader mellan flickors och pojkars upplevda stress inför skoluppgifterna. Ung Röst 2011 visar att: 68 % av flickorna respektive 52 % av pojkarna upplever skolan som stressande (59 % av alla). 63 % av flickorna respektive 44 % av pojkarna oroar sig för att misslyckas i skolan (53 % av alla). Skolans verksamhet är också den fråga som får störst utrymme i de öppna svaren och i fokusgrupperna: Jag är orolig för att inte få bra betyg. Jag hörde på nyheterna om att barn som inte har uppehållstillstånd inte får gå i skolan. Hur ska det gå? De behöver gå i skolan för att kunna bli någonting. 29

30 De äldre eleverna känner sig mer stressade i skolan än de yngre. De äldre är även mer oroliga för att misslyckas i skolan. Diagrammet nedan visar andelen elever som oroar sig för att misslyckas i skolan uppdelat per årskurs. Oro för att misslyckas i skolan 80 % 70 % 60 % Pojke Flicka 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 6 8 Gymnasiet 6.2 HJÄLP OCH STÖD I SKOLAN Eleverna uttrycker även en oro för att inte få den hjälp de behöver och vittnar om en skola där många känner att de inte alltid får hjälp att klara skoluppgifterna. 29 % av flickorna respektive 17 % av pojkarna oroar sig för att inte få den hjälp som behövs för att det ska gå bra i skolan (23 % av alla). 18 % av flickorna respektive 15 % av pojkarna tycker att möjligheten att få extra stöd och hjälp är mycket dålig eller ganska dålig (17 % av alla). 19 % av flickorna respektive 18 % av pojkarna tycker att de ibland eller sällan/aldrig får den hjälp de behöver för att klara skoluppgifterna (19 % av alla). Den vanligaste typen av stöd eleverna får är att läraren hjälper dem i klassrummet. Andra metoder är enskild undervisning, undervisning i mindre grupp och extra hemuppgifter. Vissa elever berättar om hur de arbetar i workshopformat och på så sätt får hjälp både av sina klasskompisar och av läraren. På vissa skolor finns även möjlighet att göra läxorna med hjälp av vuxna på skolan efter skoltid. 30

31 6.3 MOBBNING Barnrättskommittén uppmanar Sverige att arbeta hårdare mot mobbning och kränkningar i skolan. Sverige uppmanas särskilt att arbeta mot trakasserier kopplade till funktionshinder och etnisk bakgrund. Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar av en person. Den utsatta har ofta svårt att försvara sig eftersom den som utsätter har mer makt i situationen. Trakasserier är kränkningar som kan kopplas till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det vill säga kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning och könsöverskridande identitet och uttryck. Många barn känner sig otrygga och utsatta i skolan. 7 % har blivit mobbade. 14 % av flickorna respektive 6 % av pojkarna har blivit utfrysta (10 % av alla). 30 % av dem som svarat att de oroar sig för sina kompisar anger risken för att kompisarna ska utsättas för mobbning som orsak. I frågeformuläret har mobbning och utfrysning inte getts en exakt definition utan barnen har utgått från sin egen tolkning av begreppen. Det sker massor av kränkningar via facebook. Det var några som bildade en grupp om en kille i min klass. Den hette alla vi som tycker att Mickes mössa är skitig. * * Citatet är ändrat för att skydda intervjupersonernas anonymitet. 31

32 Många barn blir mobbade på ett sätt som inte märks. HJÄLP DOM! Jag har en killkompis som blir slagen och mobbad av de i sin klass. Jag är rädd för att bli retad och kallad tjockis. Sverige uppmanas även att agera för att stoppa kränkningar som sker utanför skolan och respondenterna vittnar om att kränkningar även sker via Internet. 16 % av flickorna respektive 8 % av pojkarna har fått kränkande meddelanden via Internet (12 % av alla). Dessa kränkningar är ofta svåra för vuxna att upptäcka och det utsatta barnet riskerar att inte få hjälp. Men Internet är ofta en positiv del i ungas liv. I en tidigare version av Ung Röst som genomfördes 2010 ställdes ett flertal frågor kring internetanvändning. Där framkom att de flesta hade positiva erfarenheter av internetanvändning och många beskrev hur de fått stöd och hjälp när de haft det svårt eller hittat viktig information. FAKTARUTA SKOLLAGEN 6 Sådan verksamhet som avses i 2-5 ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. 32

33 7 BARNS OLIKA VILLKOR Barn och ungas villkor skiljer sig åt beroende på var i landet de bor. Familjens ekonomi och barnets kön skapar också skillnader i livsvillkor trots att en av grundpelarna i Barnkonventionen är likvärdighet. 7.1 ORO FÖR FAMILJENS EKONOMI Ett av de områden som oroar kommittén är de ekonomiska klyftorna. Sverige uppmanas att vidta alla nödvändiga åtgärder för att hindra att barn tvingas leva i fattigdom och upprätta en plan för hur barnfattigdom ska bekämpas i kristider. Det finns många sätt att undersöka hushållens ekonomi. I Ung Röst ligger fokus på att låta barns tankar kring bland annat pengar ta plats. Barn och unga tänker precis som vuxna mycket på ekonomi men dessa tankar ser självklart olika ut beroende på hur familjens ekonomiska situation är. Ett barn kan känna oro för en pressad förälder som på grund av lågkonjunkturen tvingas säga upp anställda, ett annat känner rädsla för att den ensamstående mammans pengar inte ska räcka till hyran. I Sverige får alla barn barnbidrag, oavsett om hushållets inkomst är hög eller låg. Familjens inkomst avgör däremot vilka fritidsaktiviteter barnen kan ägna sig åt och kan till och med tvinga barn att avstå från aktiviteter inom skolan. 23 % av flickorna respektive 14 % av pojkarna oroar sig för att familjens pengar inte ska räcka till det den behöver (18 % av alla). 18 % av dem som svarat att de oroar sig för kompisar anger kompisens ekonomiska utsatthet som orsak. 90 % tycker att Sverige borde göra mer för att hjälpa barn och unga som lever i fattigdom i Sverige. vissa har inte råd med nåt pålägg på mackan. andra har hur mycket som helst. 33

34 7.2 SKILLNADER MELLAN KOMMUNER FN:s kommitté för barnets rättigheter är bekymrad över att barns villkor skiljer sig åt beroende på var i landet de bor. I Ung Röst 2011 har elevernas svar analyserats på kommun- och länsnivå i nästan 100 kommuner och i de flesta län. Det har då visat sig att barn i olika kommuner känner olika stor oro för att familjens pengar inte ska räcka till det de behöver. Diagrammet nedan visar andelen barn som oroar sig för familjens ekonomi i tio kommuner. 4 Oro för ekonomi Danderyd Lund Luleå Partille Köping Trollhättan Bjuv Botkyrka Tierp Strömsund 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Många barn och unga mår dåligt av att de oroar sig över familjens ekonomi. Flera tänker också på sina vänners situation, 18 procent av de elever som oroar sig för sina kompisar uppger just kompisens ekonomiska situation som orsak. 7.3 AVGIFTER I SKOLAN Många har råd att ta med en hundralapp för skolutflykter eller andra aktiviteter. Men långt ifrån alla. 49 % svarar att de har blivit ombedda att ta med pengar till skolan. 5 % har tvingats avstå från en aktivitet med skolan för att den kostade pengar. 4 Kommunerna som jämförs här är de kommuner där andelen barn/unga som ororar sig för familjens ekonomi är minst respektive störst i Rädda Barnens fyra regioner, Region Öst, Nord, Syd och Väst. För uppgifter om samtliga kommuner se bilaga 2. 34

35 I flera skolor förekommer avgifter för vissa aktiviteter. Ungefär varannan elev har blivit ombedd att ta med pengar till skolan. Men det är vanligare i vissa kommuner än i andra. Diagrammet nedan visar andelen elever som har blivit ombedda att ta med pengar till skolan i de tio kommuner. 5 Uppmanats att ta med pengar till skolan Hallstahammar Sollefteå Ronneby Linköping Alingsås Helsingborg Skellefteå Kiruna Värmdö Tierp 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 5 Kommunerna som jämförs här är de kommuner där andelen barn/unga som uppmanats ta med pengar till skolan är minst respektive störst i Rädda Barnens fyra regioner, Region Öst, Nord, Syd och Väst. För uppgifter om samtliga kommuner se bilaga 2. 35

36 I kommuner där få elever uppger att de ombetts att ta med pengar till skolan är det generellt färre elever som tvingats avstå från aktiviteter på grund av kostnaden. Men bland elever som oroar sig för att pengarna inte ska räcka till det som familjen behöver är det samtidigt dubbelt så stor andel, 12 procent, som tvingats avstå från en skolaktivitet. Tabellen visar hur stor andel som tvingats avstå från en skolaktivitet på grund av kostnaden i de ovan jämförda kommunerna. Tvingas avstå från skolaktivitet på grund av kostnad HALLSTAHAMMAR 1 % SOLLEFTEÅ 5 % RONNEBY 2 % LINKÖPING 4 % ALINGSÅS 5 % HELSINGBORG 7 % SKELLEFTEÅ 5 % KIRUNA 6 % VÄRMDÖ 7 % TIERP 4 % 36

37 Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar. Men att säga att man tvingats avstå från en skolaktivitet på grund av att den kostar är för vissa förenat med skam. Elever kan därför istället välja att säga att de frivilligt valt bort aktiviteter. I fokusgrupperna visade det sig att det även finns barn som drar sig för att be om pengar till skolaktiviteter därför att de vet att föräldern då kommer att tvingas skära ner på annat. Mamma brukar fråga mig om jag vill ha någonting men jag säger alltid nej. Jag vet hur hennes ekonomi är, att hon har det svårt, så varför ska jag göra det svårare? Så länge jag får mat så är det lugnt. 7.4 BARN OCH UNGA VILL MINSKA FATTIGDOMEN Barn och unga uttrycker en tydlig önskan om att mer ska göras för att minska barnfattigdomen i Sverige. 90 procent tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att göra mer för barn som lever fattigt i Sverige. Det finns barn i Sverige som är illegala som man säger, alltså de har inget uppehållstillstånd. De får inte barnbidrag och är ju fattiga men det märks inte. 37

38 Om det är lågkonjunktur så kan man inte rå för om man blir fattig. Det kanske var 700 som förlorade jobbet här i stan. Min pappa var nära att mista sitt jobb fast han har jobbat på samma ställe hela livet. 7.5 TJEJER MÅR SÄMRE Barnrättskommittén uppmanar Sverige att arbeta genusmedvetet mot bland annat stress och ätstörningar. Ung Röst visar att tjejer mår sämre, är mindre trygga och mer stressade. 32 % av flickorna är otrygga i kollektivtrafiken. Motsvarande siffra för pojkar är 15 %. 14 % av flickorna är otrygga i bostadsområdet. Motsvarande siffra för pojkar är 6 %. Färre kvinnor än män anmäler att de utsatts för våld i det offentliga rummet. 6 Det betyder dock inte att flickors otrygghet saknar grund; i fokusgrupperna berättar flickor om sexuella trakasserier, det vill säga ovälkomna sexuella inviter. Flera flickor berättar om hur män tar kontakt med dem i kollektivtrafiken och på gatorna. Uppmärksammade sexualbrott mot barn nämns vid flera tillfällen i samtalen men de beskriver även hotfulla situationer de själva varit i. Gång på gång återvänder de intervjuade flickorna till temat pedofili. En gång kom en främmande äldre man fram på tunnelbanan, han måste ha varit pedofil för han ville krama mig. Det var skitläskigt. På bussen kan det ju hända vad som helst för oftast bryr sig inte busschauffören så mycket. En gång blev det bråk längst bak och en kille slog en tjej. Vi alla såg det och det kändes inte roligt. Flickor mår också sämre och känner mer stress och oro över en rad olika saker. 27 % av flickorna respektive 13 % av pojkarna oroar sig för att bli deprimerade. 68 % av flickorna respektive 52 % av pojkarna upplever skolan som stressande. 63 % av flickorna respektive 44 % av pojkarna oroar sig för att misslyckas i skolan. 6 Brottsförebyggande rådets statistik över anmälda brott, tabell

39 Barnrättskommittén understryker att frågor som rör ungas välbefinnande så som exempelvis stress och ätstörningar måste angripas med hänsyn till pojkars och flickors olika villkor. Ung Röst visar tydligt att dessa villkor skiljer sig åt på en rad områden och att ett genusmedvetet förhållningssätt är nödvändigt i arbetet med barnkonventionen. Flickor kan dock inte betraktas som en homogen grupp, deras levnadsvillkor skiljer sig åt beroende på var i landet de bor och beroende på en rad andra faktorer som inte finns kartlagda i denna studie. Jag är orolig för min kompis som har ätstörningar. Jag försöker finnas där men det känns inte alltid som att jag räcker till. 39

40 8 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Det bor över två miljoner barn i Sverige idag. Det betyder att det finns över två miljoner olika uppfattningar om hur det är att vara minderårig i vårt avlånga land. Det individuella barnet har rätt till trygghet och skydd men också till att göra sin röst hörd. Det är vuxnas ansvar att lyssna var gång ett barn visar oss förtroende och delar sina erfarenheter eller åsikter med oss. Att ett barn per definition har färre erfarenheter än en vuxen får aldrig bli en ursäkt för att avfärda barnets berättelse eller lägga sin egen tolkning på barnets åsikt. I Ung Röst har vi av naturliga skäl inte kunnat fånga varje barns åsikt men vi har ansträngt oss för att visa på mångfalden av frågor och tankar som är viktiga i barns och ungas liv. Detta myller av röster har vi sammanställt för att få veta mer om barns och ungas hjärtefrågor, åsikter och förväntningar på politiken. För hur olika barn än är så har de två saker gemensamt: de saknar rösträtt och de skyddas av Barnkonventionen. De flesta barn och unga i Sverige mår bra för det mesta. Men det finns platser, situationer och ögonblick där barn och unga känner sig rädda, oroliga, stressade eller frustrerade. Rädda Barnen vill, utifrån studiens resultat, särskilt lyfta följande frågor: FÅ KÄNNER TILL BARNKONVENTIONEN. 62 procent har inte hört talas om Barnkonventionen och nästan lika många svarar att varken läraren eller någon annan vuxen har pratat med klassen om barnets rättigheter det senaste året. BARN ÄR RÄDDA I DET OFFENTLIGA RUMMET. Mer än vart femte barn känner sig sällan eller aldrig trygga i kollektivtrafiken på kvällen. Det är dubbelt så stor andel flickor som känner sig rädda. BARN ÄR RÄDDA FÖR VÅLD. 19 procent av flickorna respektive 11 procent av pojkarna oroar sig för att bli utsatta för våld från vuxna. Lika många är rädda för våld från jämnåriga. BARN KASTAS UT FRÅN SINA HEM. 4 procent vilket motsvarar närmare barn 7 i de tillfrågade åldersgrupperna, har rymt eller blivit utslängda hemifrån. Dubbelt så många oroar sig för att bli utslängda hemifrån. 7 1 november 2010 fanns barn som var 12, 14 eller 16 år gamla i SCB:s befolkningsstatistik. 40

41 BARN MÅR PSYKISKT DÅLIGT. En femtedel oroar sig för att bli deprimerade, en dryg tiondel oroar sig för att skada sig själva och lika många tänker på självmord. BARN VILL GÖRA MER MOT MISSBRUK. 80 procent tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att Sverige gör mer för att minska användandet av alkohol och droger bland barn/unga. Lika många tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att Sverige gör mer för att minska användandet av alkohol och droger bland vuxna. BARN SAKNAR MÖJLIGHET TILL INFLYTANDE. 71 procent anser att deras möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen är ganska små, mycket små eller helt saknas men hela 77 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att kommunpolitiker och ungdomar träffas och diskuterar. BARN ÄR STRESSADE ÖVER SKOLAN. 59 procent upplever skolan som stressande och 53 procent oroar sig för att misslyckas i skolan. BARN BLIR MOBBADE. 7 procent vilket motsvarar drygt barn i de tillfrågade åldersgrupperna, har blivit mobbade, 10 procent har blivit utfrysta och 12 procent har fått kränkande meddelanden via Internet. BARN OROAR SIG FÖR FAMILJENS EKONOMI. 18 procent oroar sig för att familjens pengar inte ska räcka till det den behöver. 90 procent tycker att Sverige borde göra mer för att hjälpa barn och unga som lever i fattigdom i Sverige. Varannan svarar att de har blivit ombedda att ta med pengar till skolan och 5 procent har tvingats avstå från en aktivitet med skolan för att den kostade pengar. FLICKOR MÅR SÄMRE. Fler flickor än pojkar är otrygga i bostadsområdet på kvällen, dubbelt så många flickor är otrygga i kollektivtrafiken och fler flickor är oroliga och stressade. Rädda Barnen ser anledning att ställa fler frågor på samtliga områden som uppmärksammats i denna rapport. Vi vet till exempel inte vad oron för att misslyckas i skolan beror på och vi behöver mer kunskap om varför flickor är mindre trygga i det offentliga rummet. Rädda Barnen kommer därför att fortsätta dialogen med beslutsfattare och forskare men framför allt kommer Rädda Barnen att fortsätta samtalet med barn och unga från alla delar av landet. 41

42 9 APPENDIX: OM UNDERSÖKNINGEN Barnkonventionen, samt Barnrättskommitténs samlade slutsatser om Sverige 2009 utgör grunden i Ung Röst Ung Röst 2011 syftar till att följa upp hur Sverige efterlever Barnkonventionen. Genom att fråga barn och unga vad de tycker om Sveriges arbete med Barnkonventionen kan Rädda Barnens påverkansarbete utgå från de frågor som är viktigast enligt barnen själva. ANSPRÅK OCH BEGRÄNSNINGAR Rädda Barnen arbetar för att ge barn och unga röst och möjlighet att uttala sig i alla frågor som rör dem. Rädda Barnen gör med denna studie inte anspråk på att ge en uttömmande bild av hur situationen för barn och unga i Sverige ser ut. Vi är väl medvetna om att det finns viktiga komponenter i barns liv som inte låter sig kvantifieras och presenteras i tabeller. De intervjuer vi har gjort nyanserar bilden och riktar fokus mot barnets rätt att uttrycka sina åsikter med egna ord men inte heller dessa syftar till att beskriva verkligheten för alla under 18 år i Sverige. Ung Röst är en undersökning som genomförs med Rädda Barnens medlemmars samlade kraft. Folkrörelsen gör det möjligt att ställa angelägna frågor till ett stort antal barn men denna folkrörelse gör inga anspråk på att, i det här sammanhanget, bedriva forskning. Ung Röst hör inte hemma inom akademin utan ägs och skapas av tusentals aktiva medlemmar och ännu fler tyckande och tänkande elever som har kryssat i rutor, skrivit på rader och visat oss ett ovärderligt förtroende när de under intervjuerna berättar sådant vi vuxna skulle ha haft svårt att förstå utan deras hjälp. BARN SOM POLITISK KATEGORI URVAL Urvalet är inte slumpmässigt men det faktum att hela barn och unga fyllt i enkäten, 60 elever har intervjuats och nästan 100 kommuner har deltagit ger Ung Röst tyngd. Eleverna som besvarat enkäten går i årskurs sex, åtta och första året på gymnasiet. Svaren är jämt fördelade mellan flickor och pojkar samt mellan årskurserna. Frågorna har ställts i ett frågeformulär som distribuerats i pappersform med hjälp av Rädda Barnens lokalföreningar. Tillvägagångssättet har gett oss ett urval där respondenterna kommer från olika delar av landet och olika områden i städerna. De olika områdena har 42

43 olika sammansättning av invånare bland annat med och utan invandrarbakgrund och/eller hög och låg socioekonomisk status. Det minskar risken för att villkor som är specifika för ett visst område påverkar resultaten för mycket. I analysen har vi tagit hänsyn till bakgrundsvariabeln kön. Inom ramen för detta projekt har det inte funnits utrymme att analysera alla de bakgrundsfaktorer som påverkar ett barns erfarenheter och åsikter. Istället tar vi fasta på att barn i Sverige delar vissa villkor. Bristen på rösträtt är ett sådant. Att omfattas av Barnkonventionen ett annat. Ambitionen är att beskriva barn som en politisk kategori en kategori som måste få röst i det politiska samtalet. VERKLIGA MÖTEN INTERVJUER Som komplement till den kvantitativa enkätstudien gjordes en mindre kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med elever ger barnens egna ord plats i undersökningen. Nio fokusgrupper genomfördes i Stockholms län, Gävle, Eskilstuna och Köping. Totalt deltog 60 elever i fokusgrupperna. För att intervjuaren inte skulle styra elevernas svar för mycket samtidigt som samtliga deltagare skulle ställas inför en jämförbar situation användes ett bildspel som utgångspunkt för samtalet. Bilderna togs av två gymnasieelever som studerat en förenklad version av FN:s kritik av konventionsstaten Sverige och sedan fått i uppgift att illustrera de viktigaste punkterna i kritiken. Resultatet blev åtta bilder. Alla intervjuade elever fick se samma bilder men uttryckte olika tankar beroende på erfarenheter och åsikter. FRÅGEFORMULÄRET Frågeformuläret består av 26 frågor som alla utgår från Barnrättskommitténs slutsatser om Sverige. Enkäten är framtagen i dialog med en expertgrupp bestående av medlemmar i Rädda Barnen med olika kompetenser (pedagoger, psykologer, jurister, samhällsvetare). Den har även testats av elever och granskats av kommunikationsstrateger för att bli lätt att förstå. Den tog ungefär 30 minuter att fylla i. Enkäten innehåller frågor som kan upplevas som känsliga, därför värnar vi om elevernas anonymitet. Fokus ligger dock på åsikter snarare än erfarenheter. Vi har till exempel valt att inte fråga eleverna om de blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp. 43