Regeringsuppdrag. Rapport Nyckeltal i statens lokalförsörjning ESV 2017:49

Transkript

1 Regeringsuppdrag Rapport Nyckeltal i statens lokalförsörjning ESV 2017:49

2 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: Dnr: /2016 ESV-nr: ESV 2017:49 Copyright: ESV Rapportansvarig: Stefan Gehlin

3 FÖRORD Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått regeringens uppdrag att utveckla nyckeltal inom den statliga lokalförsörjningen och redovisa vilka åtgärder som behöver göras för att ta fram nyckeltalen. I rapporten Nyckeltal i statens lokalförsörjning lämnar vi förslag på vilka nyckeltal som bör tas fram, vilka uppgifter som behövs för att ta fram nyckeltalen, var dessa uppgifter kan hämtas och en framtida modell hur nyckeltalen kan tas fram och publiceras. I arbetet med rapporten har expert Stefan Gehlin (föredragande), avdelningschef Matts Karlson och utredare Björn Andersson deltagit. Ekonomistyrningsverket överlämnar härmed rapporten Nyckeltal i statens lokalförsörjning och uppdraget är därmed avslutat. Stockholm Clas Olsson Generaldirektör Stefan Gehlin Expert 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Bakgrund Vad är ett nyckeltal? Uppföljande nyckeltal Styrande nyckeltal Myndigheterna Gruppering av myndigheter Anställda ESV:s myndighetsregister Lönestrukturstatistik, statlig sektor (SLS) Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Jämförelse mellan olika uppgifter om antalet anställda/förvärvsarbetande Övriga arbetsplatser Lokalerna Arean Hyran Nyckeltal för myndigheter Area per förvärvsarbetande Hyra per förvärvsarbetande Hyra per kvadratmeter Övrigt Nyckeltal för kategorier av myndigheter Befintliga grupperingar myndigheter Statsredovisningen SCB:s gruppering Arbetsgivarverkets grupperingar Summering av befintliga grupperingar Ny indelning av myndigheter Publicering HERMES nyckeltalsmodul Nyckeltal in om lokalförsörjningsområdet Slutsats Förslag Utökad redovisningsplikt för myndigheterna Utveckling av hyresbegreppet Särskiljande av vissa avtalsdelar Uppgifter om förvärvsarbetande

5 INNEHÅLL 11.5 Uppgifter om nya grupper Rapport (-er) Publicering Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

6 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning ESV har fått regeringens uppdrag att ta fram nyckeltal inom det statliga lokalförsörjningsområdet. Som exempel anges kontorsarea per anställd och hyreskostnad per anställd. Målsättningen är att minska lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna. För att ta fram de nyckeltal som regeringen nämner behövs även uppgifter om antalet anställda. I rapporten redovisas och jämförs olika källor för anställda eller förvärvsarbetande inom staten. För beräkning av nyckeltal har ESV valt att använda Statistiska centralbyråns (SCB) Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) för uppgifter om antalet förvärvsarbetande. ESV har i dag tillgång till uppgifter om myndigheternas lokaler såsom hyrd area, hyra och vissa tillkommande kostnader. För nyckeltal som baseras på hyra, inkluderar hyran alla kända tillägg förutom tillägg för fastighetskatt. För nyckeltal som baseras på area, inkluderas både area ovan mark och area under mark. I rapporten redovisas alternativa hyresbegrepp och möjligheten att jämföra dem för olika myndigheter. Vidare redovisas hur myndigheterna kan delas in i grupper utifrån verksamhet så att jämförande nyckeltal kan tas fram för myndigheter inom samma grupp. ESV föreslår att nyckeltal för area per förvärvsarbetande, hyra per förvärvsarbetande samt hyra per kvadratmeter tas fram och redovisas på ESV:s hemsida. I rapporten redovisas även en del problem som uppdagats när nyckeltalen tagits fram. ESV lämnar samtidigt ett förslag till att utveckla hyresbegreppet för att utöka jämförbarheten och förslår att uppgifter om förvärvsarbetande inkluderas i lämplig databas för att kunna samköras med uppgifter om myndigheternas lokaler. I bilaga 2 redovisas en jämförelse mellan olika register över anställda och förvärvsarbetande per myndighet för I bilagorna 3 till 5 redovisas tabeller med nyckeltal för area per förvärvsarbetande, hyra per förvärvsarbetande och hyra per kvadratmeter för perioden 2010 till I bilaga 6 redovisas samtliga tre nyckeltal per myndighet för år Nyckeltalen i bilagorna 3 till 6 är baserade på samtliga lokaler och förvärvsarbetande för respektive myndighet oavsett vilken kommun uppgifterna avser. I bilagorna 7 och 8 redovisas tabeller med nyckeltal för area per förvärvsarbetande och hyra per förvärvsarbetande där uppgifterna om lokalerna och förvärvsarbetande avser samma kommuner. I bilaga 9 redovisas vilka myndigheter som placerats i de olika grupperna. I bilagorna 10 och 11 redovisas nyckeltal för gruppen Centrala myndigheter. 6

7 INLEDNING 2 Inledning Ekonomistyrningsverket (ESV) har i regeringsbeslut , se bilaga 1, fått i uppdrag att utveckla nyckeltal som till exempel area per anställd och hyra per anställd för enskilda myndigheter eller grupper av myndigheter. Nyckeltalen ska sedan ligga till grund för bedömning av myndigheternas lokaleffektivitet. ESV ska också redovisa vilka åtgärder som behöver göras för att ta fram nyckeltalen. 2.1 Bakgrund ESV har i rapporten Statens lokalförsörjning1 lämnat exempel på nyckeltal för olika myndigheter eller kategorier av myndigheter. I rapporten Statliga myndigheters lokaler2 redovisades utvecklingen av lokalhyror och areor för olika grupper av myndigheter för perioden I betänkandet Systematiska jämförelser för lärande i staten3 presenterade Benchmarkutredningen förslag till olika områden där det finns särskild potential att arbeta med systematiska jämförelser. Ett av dessa områden är statens lokalförsörjning. I budgetpropositionen för 2017 anges bland annat att det är regeringens målsättning att effektivitetsarbetet inom lokalförsörjning ska fortsätta och att lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ska minska4. Uppgifter om antalet anställda/förvärvsarbetande har hämtats från tre olika register, Lönestrukturstatistik, statlig sektor (SLS), Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och ESV:s myndighetsregister. SLS och RAMS har erhållits från SCB. ESV:s myndighetsregister baseras på uppgifter ur Statsredovisningen. Uppgifter om myndigheterna lokaler har hämtas från ESV:s Kontrakts- och användarregister (KAR-databasen). Databasen uppdateras löpande med uppgifter om hyresavtal m.m. som respektive myndighet redovisar till ESV med hänvisning till förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning och ESV:s föreskrifter till denna. Enligt förordningen och föreskriften ska myndigheterna löpande överlämna uppgifter om sina hyresavtal till ESV. I juni varje år görs också ett utskick till myndigheterna för kontroll av uppgifterna i databasen. Uppgifterna bedöms ge en mycket god bild av myndigheternas lokaler, se vidare i kapitel 6. 1 ESV 2013:36 2 ESV 2014:53 3 SOU 2015:36 4 Prop. 2016/17:1 utgiftsområde 2 avsnitt 4.4 7

8 VAD ÄR ETT NYCKELTAL? 3 Vad är ett nyckeltal? Ett nyckeltal är i sin enklaste form ett jämförelsetal och kan beröra en mängd olika områden. Nyckeltal kan vara uppföljande och avse uppmätta värden och svara på frågan: så här ser det ut. Nyckeltal kan också vara styrande och svara på frågan: så här bör det se ut. Inom lokalförsörjningsområdet kan man tänka sig flera olika nyckeltal såsom area per anställd, hyra per anställd och hyra per area. I stället för hyra så kan man använda lokalkostnad, som är ett något vidare begrepp, och i stället för anställda så kan man använda arbetsplatser eller årsarbetskrafter. Arean kan också fördelas på olika typer av lokaler såsom kontor, sammanträdesutrymmen, förvaring och personalutrymmen. Även hyran kan fördelas på olika kategorier såsom hyra exklusive driftskostnader, driftskostnader och hyrestillägg för fastighetsskatt. Nyckeltal inom det statliga lokalförsörjningsområdet kan tas fram på flera olika nivåer. Det kan vara totalt för hela staten, för grupper av likartade myndigheter, per myndighet totalt, per myndighet i viss kommun samt per myndighet på viss adress. 3.1 Uppföljande nyckeltal Inom det statliga området kan denna typ av nyckeltal användas för att jämföra en myndighets utveckling över tid. Det kan också användas för jämförelser mellan myndigheter med likartade lokaler. 3.2 Styrande nyckeltal Styrande nyckeltal inom lokalförsörjningsområdet används i första hand vid lokalanskaffningar. En myndighet kan exempelvis ha som riktlinje att lokalarean eller lokalkostnaden inte ska överstiga ett visst antal kvadratmeter per anställd eller kronor per anställd. I denna rapport kommer fortsättningsvis endast uppföljande nyckeltal att behandlas. 8

9 ANSTÄLLDA 4 Myndigheterna Uppgifterna omfattar de myndigheter för vilka det finns registrerade lokaler per den 1 december någon gång under perioden 2010 till Varje myndighet har definierats som en egen myndighet om den har ett unikt organisationsnummer. Det innebär att för vissa myndigheter finns det inte en komplett tidserie som även innefattar myndighetens föregångare. Detta gäller till exempel Stockholms konstnärliga högskola som från 2014 är en sammanslagning av Stockholms dramatiska högskola, Operahögskolan samt Dans- och Cirkushögskolan. Stockholms dramatiska högskola är från 2011 en sammanslagning av Teaterhögskolan och Dramatiska institutet. En myndighet kan avse en hel grupp av myndigheter med olika verksamhet som inte kan särskiljas då de har samma organisationsnummer. Det gäller Sveriges domstolar som förutom Domstolsverket även inkluderar Rättshjälpsmyndigheten, de allmänna domstolarna samt förvaltningsdomstolarna. Andra myndigheter kan ha flera helt skilda verksamheter som inte kan särskiljas då verksamheten bedrivs under samma organisationsnummer. Det gäller till exempel Kriminalvården som förutom den centrala och regionala organisationen även inkluderar frivården, häkten, anstalter, transporttjänst och fängelsmuseet. 4.1 Gruppering av myndigheter I rapporten Statliga myndigheters lokaler har myndigheterna grupperats efter begreppet sektor i ESV:s KAR-databas. Sektorsbegreppet är en indelning av myndigheterna efter typ av verksamhet och därigenom typ av lokaler som används för verksamheten. En myndighet kan därigenom ha verksamhet inom flera sektorer. Kriminalvårdens har till exempel verksamhet inom grupperna Centrala förvaltning (den centrala förvaltningen), Regional och lokalförvaltning (transporttjänsten, regionkontoren och frivården), Arkiv och museer i (fängelsemuseet) och i gruppen Kriminalvård (anstalter och häkten). Denna uppdelning på flera sektorer gäller flera andra stora myndigheter. Gruppering av myndigheter efter sektor kan därmed inte användas för nyckeltal när uppgifterna om anställda eller förvärvsarbetande endast redovisas per myndighet eller per kommun. Då behövs ett nytt begrepp som är bättre anpassat till myndighetens verksamhet som helhet. 9

10 ANSTÄLLDA 5 Anställda Uppgifter om antalet anställda vid olika myndigheter kan hämtas från flera källor. Vi har tittat på uppgifter som hämtas ur ESV:s myndighetsregister, SLS och RAMS. Beroende på källa kan uppgifterna fås på olika nivåer. Att uppgifterna skiljer sig åt för samma myndighet och år kan ha flera orsaker som exempelvis olika mättidpunkter. 5.1 ESV:s myndighetsregister Registret innehåller uppgifter om medelantalet anställda och antalet årsarbetskrafter vid respektive myndighet. Antalet anställda och antalet årsarbetskrafter avser de uppgifter som myndigheterna rapporterat in till Statsredovisningen i samband med årsbokslutet. Uppgifter finns i Excelformat för perioden 1999 till Uppgifterna avser den sista december respektive år. Förutom myndighetsnamn, medeltalet antalet anställda och årsarbetskrafter anges bland annat myndighetsidentitet (MyndID), myndighetskod (M-kod) samt organisationsnummer för respektive myndighet. 5.2 Lönestrukturstatistik, statlig sektor (SLS) Statistiken, som SCB ansvarar för, och finns tillgängliga under våren efter det år som statistiken avser. SLS innehåller uppgifter om antalet anställda och heltidspersoner5 per myndighet i respektive kommun per den 1 september respektive år. ESV har tillgång till uppgifter som hämtats ur lönestrukturstatistiken för perioden 1994 till Av beskrivningen6 av statistiken framgår bland annat att från och med 2001 produceras statistiken av SCB på uppdrag av Medlingsinstitutet (MI). Undersökningen är en totalundersökning. Arbetsgivarverket samlar in uppgifter från samtliga statliga myndigheter som efter viss granskning och bearbetning vidarebefordra dessa uppgifter till SCB. Förutom myndighetsnamn, kommuner, antal anställda och årsarbetskrafter anges också Myndighetskod för respektive myndighet. Myndighetskoden i denna statistik är dock inte samma sak som M-kod i ESV:s myndighetsregister. 5 Med heltidspersoner avses summan av flera anställningar med olika tjänstgöringsomfattningar, se vidare nedanstående beskrivning. 6 Lönestrukturstatistik, statlig sektor (SLS) 2015 AM0104, SCB Beskrivning av statistiken

11 ANSTÄLLDA Enligt SCB uppvisar denna statistik brister då vissa myndigheter redovisat bostadsort i stället för tjänsteort. Denna brist medför att uppgifterna endast är trovärdiga på total nivå för respektive myndighet. Problemet är känt sedan många år tillbaka. 5.3 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Uppgifter ur RAMS sammanställs av SCB en gång per år. Av beskrivningen7 för RAMS framgår att uppgifterna för 2015 fanns tillgängliga den 1 december Referensperioden för klassificeringen i förvärvsarbete är november månad. Enligt SCB är den huvudsakliga källan för uppgifterna skatteadministrativa register. Uppgifter om förvärvsarbete hämtas från kontrolluppgifterna som varje arbetsgivare lämnar till Skatteverket för de personer som fått lön eller annan ersättning under året. ESV har tillgång till uppgifter som hämtats ur RAMS för perioden 2010 till I de uppgifter som ESV har tillgång till avses med arbetsställe respektive kommun. Förutom myndighetsnamn, kommun och antalet förvärvsarbetande anges också organisationsnummer och arbetsställenummer (Cfar-nr). ESV har valt att inte inhämta uppgifter på en lägre nivå än kommun då dessa uppgifter inte går att samköra med ESV:s KAR-databas med uppgifter om myndigheternas lokaler. Vid uttag av uppgifter ur RAMS på den nivå ESV begärt har SCB först gjort en sekretessprövning. Det har då framkommit att för sju myndigheter kan inga uppgifter om antalet förvärvsarbetande lämnas ut på grund av sekretess. Det är i första hand myndigheter inom försvarssektorn samt Säkerhetspolisen och Kustbevakningen som omfattas av sekretess. Vidare lämnas inga uppgifter ut på arbetsplatsnivå om antalet förvärvsarbetande är 1 2 personer. För de uppgifter ESV beställt innebär det att inga uppgifter redovisas när en myndighet har 1 2 förvärvsarbetande i en kommun. Dessa uppgifter förs istället samman till en fiktiv kommun med kommunnummer 9999, som ESV har benämnt Dold, för respektive myndighet. Syftet med detta är att det totala antalet förvärvsarbetande per myndighet ska bli rätt. Uppgifter ur RAMS har tidigare används i Statskontorets utredning avseende statliga myndigheters lokalisering Jämförelse mellan olika uppgifter om antalet anställda/förvärvsarbetande Nedanstående jämförelse har gjorts på total nivå per myndighet då uppgifterna uppdelat per kommun inte finns i ESV:s myndighetsregister. I SLS är uppgifterna per kommun delvis felaktiga och därmed oanvändbara. De uppgifter som jämförs är 7 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2015 AM0207, SCB Beskrivning av statistiken Rapport Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag (2016:8), Statskontoret

12 ANSTÄLLDA antalet anställda i myndighetsregistret och SLS samt antalet förvärvsarbetade i RAMS för Vid en jämförelse mellan de olika uppgifterna på total nivå per myndighet framkommer ibland stora skillnader mellan de olika källorna. Nedan redovisas några av de större procentuella skillnaderna, se bilaga 2 för en total jämförelse. Antal anställda/förvärvsarbetande. Myndigheter med stora procentuella skillnader mellan olika källor Myndighet SLS Myndighetsregistret RAMS Kommentar Arbetsdomstolen Uppgifterna i RAMS överstiger övriga uppgifter med 58 % respektive 36 % Konstnärsnämnden Uppgifterna i RAMS överstiger övriga uppgifter med 78 % respektive 58 % Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Uppgifterna i SLS överstiger övriga uppgifter med 60 % respektive 23 % Riksdagsförvaltningen Uppgifterna i RAMS överstiger övriga uppgifter med 58 % respektive 57 % Skogsstyrelsen Uppgifterna i myndighetsregistret överstiger övriga uppgifter med 112 % respektive 100 % Statens maritima museer Uppgifterna i SLS överstiger övriga uppgifter med 54 % respektive 13 % Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Uppgifterna i SLS överstiger övriga uppgifter med 115 % respektive 108 % Även vid en jämförelse av antalet anställda visar på stora skillnader mellan de olika källorna. Antal anställda/förvärvsarbetande. Myndigheter med stora antalsmässiga skillnader mellan olika källor Myndighet SLS Myndighetsregistret RAMS Kommentar Arbetsförmedlingen Skillnaden är 786 (6 %) mellan RAMS och SLS Försäkringskassan Skillnaden är (12 %) mellan myndighetsregistret och SLS Göteborgs universitet Skillnaden är 941 (17 %) mellan SLS och RAMS. Karolinska institutet Skillnaden är 776 (15 %) mellan SLS och RAMS. Kriminalvården Skillnaden är (17 %) mellan myndighetsregistret och SLS. Kungl. Tekniska högskolan Skillnaden är (29 %) mellan myndighetsregistret och RAMS Lunds universitet Skillnaden är (18 %) mellan SLS och RAMS Migrationsverket Skillnaden är (19 %) RAMS och SLS 12

13 ANSTÄLLDA Myndighet SLS Myndighetsregistret RAMS Kommentar Polismyndigheten Skillnaden är 687 (2 %) mellan RAMS och myndighetsregistret Regeringskansliet Skillnaden är 606 (15 %) mellan myndighetsregistret och SLS Skatteverket Skillnaden är 537 (5 %) mellan myndighetsregistret och SLS Skogsstyrelsen Skillnaden är 908 (106 %) mellan myndighetsregistret och SLS Stockholms universitet Skillnaden är (30 %) mellan SLS och myndighetsregistret Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Skillnaden är 686 (115 %) mellan SLS och myndighetsregistret Uppsala universitet Skillnaden är (26 %) mellan SLS och RAMS För ovanstående sex universitet, förutom Kungl. Tekniska högskolan, visar lönestrukturstatistiken det högsta värdena och RAMS, förutom för Stockholms universitet, de lägsta värdena. För övriga myndigheter, förutom Arbetsförmedlingen, SMHI, Migrationsverket och Polismyndigheten, visar uppgifterna i myndighetsregistret, de högsta värdena och SLS, förutom Polismyndigheten och SMHI, de lägsta värdena. Mindre skillnader mellan SLS och RAMS kan förmodligen förklaras av olika mättidpunkter. 5.5 Övriga arbetsplatser Utöver arbetsplatser för anställda/förvärvsarbetande disponerar myndigheterna vanligtvis även ett antal arbetsplatser för till exempel konsulter och praktikanter. Antalet personer i dessa kategorier vid respektive myndighet går inte att utläsa från någon av ovanstående register. 13

14 LOKALERNA 6 Lokalerna ESV:s KAR-databas innehåller information som myndigheterna lämnat till ESV. I databasen finns uppgifter om bland annat hyrestid, adress, area, hyra, vad som ingår och inte ingår i hyran, regler för omräkning av hyran samt i vissa fall även uppgifter om hur lokalen är fördelad mellan olika delar av myndigheten eller olika myndigheter. Det finns även uppgifter om lokaler som är uthyrda i andra hand till icke statlig verksamhet. Även lokaler för vissa statliga stiftelser och bolag som omfattas eller har omfattats av pris- och löneomräkningen av lokalkostnadsdelen av anslagen finns registrerade i databasen. Uppgifterna som används för beräkning av nyckeltalen avser den 1 december respektive år. 6.1 Arean Arean avser både arean för lokaler ovan och under mark. Det innebär att även arean för garage ingår. Endast den area som disponeras av myndigheten är medräknade. Det innebär att lokaler som hyrts in men sedan hyrts ut till annan hyresgäst inte är medräknade. Ingen hänsyn har tagits till olika typer av lokaler eller användning av lokalerna. Lokalerna kan helt eller delvis bestå av cellkontor eller öppna lösningar. Användningen kan vara sådan att alla arbetsplatser är fasta eller att verksamheten bedrivs i aktivitetsbaserad form. 6.2 Hyran Endast den hyra som är kopplad till respektive lokal och som motsvarar den andel av lokalen som disponeras för den egna verksamheten är medräknad. Om 20 procent av arean är uthyrd till annan hyresgäst så bortfaller också 20 procent av hyran. Undantaget är om myndigheten särskilt har angett att en annan fördelning ska gälla. Hyran är beräknad som ett helårsbelopp. Om avtalet endast gäller en del av året så är hyran för den delen av året omräknad till ett helårsbelopp. För närvarande beräknas inte hyran helt exakt vilket innebär att ett mindre fel kan uppstå om avtalet börjar eller slutar mitt i en månad. Det finns flera olika hyresbegrepp. Det kan till exempel vara en kallhyra, en varmhyra eller en totalhyra. En ren kallhyra inkluderar vanligtvis inga tillägg som till exempel värme. En varmhyra inkluderar värme och eventuellt andra tillägg men vanligtvis inte hyrestillägg för fastighetskatt. En totalhyra får närmast ses som en hyra som inkluderar alla förekommande tillägg och avdrag i hyresavtalet inklusive hyrestillägg för fastighetskatt. Vad som avses med en marknadshyra är inte helt klart. I 12 kap. 57 a jordabalken sägs att den hyra som en lokal vid hyrestidens utgång kan antas betinga på den öppna marknaden benämns marknadshyra. Vad som ska ingå i marknadshyran sägs det dock inget om. För begreppet marknadshyra finns det inte 14

15 LOKALERNA någon entydig definition. Vanligtvis inkluderas inte el eller hyrestillägg för fastighetsskatt. I övrigt kan olika aktörer inkludera eller exkludera olika komponenter i en marknadshyra. I ESV:s databas finns helårsbelopp beräknade för grundhyran, indextillägg och övriga tillägg samt summan av dessa som benämns helårshyra för varje hyresavtal. Hyrestillägg för fastighetskatt beräknas separat. Vidare finns en totalhyra som inkluderar samtliga tillägg. Grundhyran hämtas ur hyresavtalet och kan inkludera olika komponenter. Indextillägget beräknas utifrån indexklausulen i hyresavtalet. Övriga tillägg är summan av en mängd komponenter som till exempel tillägg för värme, vatten och avlopp, sophämtning och kyla. Även tillägg för ombyggnader, andra tillägg och olika rabatter räknas in i detta begrepp. För att få med alla driftskostnader måste alla avtal tas med. Det går i nuläget inte att särskilja avtal för parkering och andra arrenden från avtalsdelar som avser driftskostnader. Inte heller avtal för andra tjänster som är kopplat till hyresavtalet går att exkludera. ESV har till exempel ett särskilt underavtal till hyresavtalet för sina lokaler för verksamhetsanknutna tjänster som vaktmästeri och reception. I nedanstående tabell anges hur stor del av arean för hyresavtalen för statliga hyresgäster som var giltiga per den 1 december 2015 som inkluderade respektive exkluderade olika komponenter. Komponent Ingår i hyran Ingår inte i hyran, belopp finns inte Ingår inte i hyran, belopp finns Uppgift saknas Värme 57 % 25 % 11 % 7 % Vatten och avlopp (va) 64 % 25 % 3 % 8 % El 9 % 66 % 2 % 23 % Kyla 27 % 35 % 6 % 33 % Ventilation 34 % 25 % 1 % 40 % Trappstädning 17 % 69 % 0 % 14 % Sophämtning 44 % 42 % 5 % 9 % Snöröjning 81 % 8 % 0 % 12 % Inre underhåll 42 % 36 % 0 % 21 % Hyrestillägg för fastighetsskatt 3 % 10 % 24 % 63 % Tabellen baseras inte på exakt samma underlag som underlaget för olika nyckeltal. Underlaget för nyckeltalen grundas på vem som brukar lokalen medan ovanstående tabell utgår ifrån vem som hyr lokalen. Den huvudsakliga skillnaden är att vissa lokaler kan vara uthyrda i andra hand. Lokaler som är uthyrda till icke statliga myndigheter är medräknade i ovanstående tabell men är inte medräknade i underlaget för nyckeltalen. Lokaler som är uthyrda till andra statliga myndigheter är medräknade i 15

16 LOKALERNA underlaget för nyckeltalen. I tabellen ovan är arean i många fall medräknad två gånger. Dubbelräkningen beror på att det finns två inhyrningsavtal för samma lokal vid samma tidpunkt, ett förstahandsavtal och ett andrahandsavtal, där hyresgästen i båda fallen är statliga myndigheter. Tabellen visar att för en relativt stor del av lokalerna ingår värme, vatten och avlopp samt snöröjning i hyran. För att få rimligt jämförbara hyror för olika myndigheter har ESV valt att definiera hyran som summan av grundhyra, indextillägg och övriga tillägg. Indextillägget är då uppräknat till och med det år hyran gäller för. Det är en hyra som exkluderar tillägg för fastighetskatt men bland annat kan inkludera el, ombyggnadskostnader, rabatter och ibland även vissa tilläggstjänster. Ett alternativt hyresbegrepp är att räkna in samtliga komponenter som ingår i Övriga tillägg förutom el och rabatter. Då skulle samtliga kända driftskostnader inkluderas i hyresavtalet förutom hyrestillägg för el och fastighetskatt. Anledningen till att även exkludera el är att denna komponent mycket sällan ingår i hyran eller betalas som ett tillägg till hyran. Vanligtvis tecknar hyresgästen själv ett elavtal med en extern leverantör. Rabatter kan dels utgå för en kort tid då hyresgästen kan ha dubbla hyror under en begränsad tid. I andra fall kan rabatter ges under flera år. Denna typ av rabatter är vanligast när utbudet av lokaler är stort och hyresvärden behöver erbjuda något extra för att få en hyresgäst till sin lokal. Det alternativa hyresbegreppet kräver en vidareutveckling av ESV:s KAR-databas. Ett nytt hyresbegrepp som exkluderar vissa komponenter måste skapas. Vidare måste det gå att exkludera arrendeavtal, avtal för parkeringsplatser och underavtal för särskilda tjänster som normalt inte ingår i hyran. En annan möjlighet är att inte exkludera el och rabatter utan i stället räkna in hyrestillägget för fastighetskatt i hyran. Denna hyra skulle närmast kunna ses som en totalhyra. Därutöver kan det finnas komponenter som inte inkluderas i detta begrepp. Det kan vara el eller annat som köps från extern leverantör eller ombyggnader som lånefinansieras utanför hyresavtalet. 16

17 NYCKELTAL FÖR MYNDIGHETER 7 Nyckeltal för myndigheter Med de uppgifter som hämtats ur KAR-databasen och RAMS har olika nyckeltal beräknats som kvoter mellan olika begrepp. Nyckeltalen har beräknats för varje myndighet totalt och per kommun för åren 2010 till I bilagorna redovisas dock bara nyckeltal på totalnivå för respektive myndighet. Beräkningarna är baserade på de lokaler som myndigheterna disponerat per den 1 december respektive år. Arean avser total area för respektive år. Hyran är beräknad som summan av grundhyran, indextillägget och övriga kostnader. Samtliga kontraktsposter i KAR-databasen har räknats med, således även poster för arrenden, parkeringsplatser och andra tilläggstjänster. Antalet förvärvsarbetande avser november respektive år och är hämtade ur RAMS. Vid beräkning av nyckeltal baserade på antal förvärvsarbetande har ingen hänsyn tagits till arbetsplatser för till exempel konsulter och praktikanter. 7.1 Area per förvärvsarbetande Nyckeltalet är beräknat som arean dividerat med antalet förvärvsarbetande. Totalnivån per myndighet redovisas som två kvoter varav en där samtliga areor och förvärvsarbetande räknats med, se bilaga 3, och en där bara värdena för de kommuner där det finns både lokaler och förvärvsarbetande räknats med, se bilaga Hyra per förvärvsarbetande Nyckeltalet är beräknat som hyran dividerat med antalet förvärvsarbetande. Totalnivån per myndighet redovisas som två kvoter. En där samtliga hyror och förvärvsarbetande räknats med, se bilaga 4, och en där bara värdena för de kommuner där det finns både lokaler och förvärvsarbetande räknats med, se bilaga Hyra per kvadratmeter Nyckeltalet är beräknat som hyran dividerat med arean, se bilaga 5. Totalnivån per myndighet redovisas som en kvot där den totala arean och hyran för samtliga lokaler tagits med, dvs. även lokaler i kommuner där inga förvärvsarbetande redovisats. 7.4 Övrigt I flera fall finns det lokaler för myndigheter i en kommun där det inte redovisas några förvärvsarbetande. På motsvarande sätt redovisas förvärvsarbetande för myndigheter i kommuner där det inte finns några lokaler. Denna bristande överensstämmelse mellan lokaler och förvärvsarbetande kan ha flera orsaker. Även om det finns ett krav på myndigheterna att redovisa alla sina hyresavtal till ESV så har ESV ingen möjlighet att kontrollera att så verkligen sker. Enligt ESV:s 17

18 NYCKELTAL FÖR MYNDIGHETER uppfattning är dock redovisningen av hyresavtalen i flertalet fall korrekt och ger en god bild av myndigheternas lokalförsörjning. ESV kan dock inte bedöma om antalet förvärvsarbetande är korrekt redovisade på respektive kommun och myndighet. ESV har dock kontrollerat uppgifterna avseende lokaler och förvärvsarbetande för 2015 med några myndigheter. Vid denna kontroll har framkommit att flera myndigheter disponerar lokaler hos andra myndigheter utan att det finns något hyresavtal mellan myndigheterna. I vissa fall kan det i stället finnas ett samarbetsavtal. Anledningen till att myndigheter har anställda placerade hos andra myndigheter kan vara att de sköter deras internservice eller fullgör andra tjänster. Vissa universitet med läkarutbildning kan ha personal placerad på olika sjukhus. Någon myndighet har haft anställda inom arbetsmarknadsprojekt under 2015 som kommit med i ett register men inte i övriga register. 18

19 NYCKELTAL FÖR KATEGORIER AV MYNDIGHETER 8 Nyckeltal för kategorier av myndigheter Enligt uppdraget ska nyckeltalen även ligga till grund för jämförelser av olika kategorier av myndigheter. Eftersom den gruppering som kan göras idag, efter sektorer, inte går att använda så måste en annan indelning av myndigheterna göras, se kapitel 4. Indelningen kan vara en befintlig indelning eller en ny indelning. Antalet grupper bör samtidigt vara begränsat. 8.1 Befintliga grupperingar myndigheter I dag finns flera olika grupperingar av myndigheter. Nedan redovisas den gruppering som finns i Statsredovisningen samt SCB:s och Arbetsgivarverkets grupperingar Statsredovisningen I Statsredovisningen finns en gruppering av myndigheterna enligt COFOG (Classification of Functions of Government) där ändamålsindelningen är: 01 Allmän offentlig förvaltning 02 Försvar 03 Samhällsskydd och rättsskipning 04 Näringslivsfrågor 05 Miljöskydd 06 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 07 Hälso- och sjukvård 08 Fritidsverksamhet, kultur och religion 09 Utbildning 10 Socialt skydd Inom respektive huvudgrupp finns sedan flera undergrupper. I huvudgruppen 01 Allmän offentlig förvaltning ingår till exempel Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Kungl. biblioteket och Riksarkivet. I huvudgruppen 03 Samhällsskydd och rättsskipning ingår till exempel Polismyndigheten, Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten. I huvudgruppen 04 Näringslivsfrågor ingår till exempel Diskrimineringsombudsmannen, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Energimarknadsinspektionen. 19

20 NYCKELTAL FÖR KATEGORIER AV MYNDIGHETER I huvudgruppen 08 Fritidsverksamhet, kultur och religion ingår till exempel både de statliga museerna, Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys. I huvudgruppen 09 Utbildning ingår till exempel Centrala studiestödsnämnden, Skolforskningsinstitutet, universiteten och högskolorna samt Statens skolverk. Av ovanstående exempel framgår tydligt att det inom samma huvudgrupp ingår myndigheter som disponerar helt skilda typer av lokaler. Denna uppdelning lämpar sig därför inte som grund för att definiera myndighetskategorier inom lokalförsörjningsområdet SCB:s gruppering SCB har en gruppering av myndigheterna enligt nedan: 1. Statliga förvaltningsmyndigheter (243 stycken) 2. Myndigheter under riksdagen (4 stycken) 3. Statliga affärsverk (3 stycken) 4. AP-fonder (6 stycken) 5. Sveriges domstolar samt Domstolsverket (85 stycken) 6. Svenska utlandsmyndigheter (107 stycken) Denna gruppering är dock alltför grov för att användas vid jämförelser av myndigheter ur ett lokalförsörjningsperspektiv. I gruppen Statliga förvaltningsmyndigheter ingår till exempel både universitet och högskolor samt de statliga museerna Arbetsgivarverkets grupperingar Arbetsgivarverket arbetar med två olika indelningar, dels verksamhetsinriktning (COFOG grupper) och sektorer. Dessa sektorer ska inte förväxlas med de sektorer som ESV tillämpar i lokalförsörjningen. Grupperingen efter verksamhetsinriktningar är följande: Allmän offentlig förvaltning Fritidsverksamhet, kultur och religion Försvar Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård Utbildning I gruppen Samhällsskydd och rättsskipning ingår både Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Rättsmedicinalverket och Åklagarmyndigheten. Dessa verksamheter disponerar helt olika lokaler. 20

21 NYCKELTAL FÖR KATEGORIER AV MYNDIGHETER Det finns vidare myndigheter som använder normala kontorslokaler inom flera olika grupper. Grupperingen efter sektorer är uppdelad på 5 olika sektorer som bland annat inkluderar följande myndigheter. Sektor 1 inkluderar både länsstyrelserna, Kungl. biblioteket, Totalförsvarets forskningsinstitut samt Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Sektor 2 inkluderar Kommerskollegium, Lotteriinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt Sveriges geologiska undersökningar. Sektor 3 inkluderar Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen samt de statliga museerna. Sektor 4 består endast av universiteten och högskolorna. Sektor 5 inkluderar både Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Polismyndigheten. Inte heller dessa uppdelningar av myndigheterna lämpar sig för jämförelser inom lokalförsörjningsområdet Summering av befintliga grupperingar. Ingen av ovanstående befintliga grupperingar lämpar sig för att användas vid jämförelser inom lokalförsörjningsområdet. 8.2 Ny indelning av myndigheter En ny indelning skulle till exempel kunna vara nedanstående. Beteckning Fullständigt namn Beskrivning Central myndigheter Centrala myndigheter utan större regional organisation, exkluderar myndigheter med speciell verksamhet p r l DV FM Centrala myndigheter med publik verksamhet Centrala myndigheter med stor regional organisation Centrala myndigheter Länsstyrelserna Domstolsväsendet Fastighetsförvaltande myndigheter Centrala myndigheter med stor regional organisation och som tar emot många besök från allmänheten. Centrala myndigheter med stor regional organisation som inte tar emot många besök från allmänheten. Dessa myndigheter får bilda en egen undergrupp då det bör finnas mycket goda förutsättningar för jämförelser inom denna grupp. Myndigheter som förvaltar sina egna lokaler i stor utsträckning vilket medför att redovisningen av lokalerna i vissa fall är missvisande. Myndigheterna 21

22 NYCKELTAL FÖR KATEGORIER AV MYNDIGHETER Beteckning Fullständigt namn Beskrivning MU PO Museer Polisväsendet innehåller också en driftorganisation för fastighetsbeståndet. SM Skolmyndigheter Myndigheter som bedriver skolverksamhet, dock inte universitet och högskolor. UH Universitet och högskolor ÖV Övriga myndigheter Myndigheter med speciell verksamhet som inte är jämförbar med andra myndigheters verksamhet. Huvudprincipen för gruppindelningen bör vara att myndigheter som inte kan jämföras med varandra, baserat på lokalerna, ska placeras i olika grupper. Undantag görs för myndigheter som inte kan jämföras med någon annan myndighet. Dessa myndigheter placeras i gruppen övriga. Vidare särredovisas de fastighetsförvaltande myndigheterna tills vidare då de disponerar lokaler i egna fastigheter som inte redovisas i internavtal. Alla myndigheter inom huvudgruppen (Centrala myndigheter) bedriver en verksamhet som i flertalet fall innebär att de kan disponera likartade lokaler. De kan dock vara lämpligt att även dela upp denna grupp i undergrupper för att utöka jämförbarheten mellan de myndigheter som ingår respektive undergrupp. Vilka myndigheter som kan ingå i respektive grupp framgår av bilaga 9. Att slutlig bestämma vilka grupper som ska användas och vilka myndigheter som ska ingå i respektive grupp kräver ytterligare utredning. För detta krävs god kännedom om myndigheternas verksamheter samt god kännedom om vilka lokaler respektive verksamhet kräver. Nyckeltal baserade på lokalarean lämpar sig i första hand att användas för huvudgruppen Centrala myndigheter (). Lokalarean kan sannolikt även användas för jämförelser mellan olika myndigheter inom huvudgruppen som är placerade i olika undergrupper. Rättvisande jämförelser är sannolikt inte möjlig att genomföra mellan myndigheter i olika huvudgrupper. Även inom flera av huvudgrupperna kan man ifrågasätta om det går att göra rättvisande jämförelser baserad på lokalarean. Även om universiteten och högskolorna (UH) bedriver likartade verksamheter påverkas sannolikt lokalarean i all för stor grad av mixen av olika utbildningar för att det ska gå att ta fram rättvisande nyckeltal baserad på lokalarean. Inom polisväsendet (PO) kan förmodligen verksamheter på olika orter i viss utsträckning jämföras med varandra. Jämförelser mellan museerna (MU) kan sannolikt inte baseras på lokalarean. Även om alla bedriver en publik verksamhet så skiljer sig behovet av lokaler väsentligt åt om man till exempel ställer ut Vasaskeppet eller konst. 22

23 NYCKELTAL FÖR KATEGORIER AV MYNDIGHETER Vissa av de fastighetsförvaltande myndigheterna (FM) kan sannolikt till stor del jämföras med varandra. Problemet med denna grupp är att det vanligtvis saknas uppgifter om disposition av lokaler i egna fastigheter. Inom domstolsväsendet (DV) kan sannolikt olika domstolar av samma typ, till exempel tingsrätter jämföras med varandra. Nyckeltalen redovisas dock på kommunnivå vilket försvårar sådana jämförelser när det finns flera domstolar i samma kommun. Skolmyndigheterna (SM) kan eventuellt jämföras med varandra då de har skolverksamhet. I bilaga 10 redovisas nyckeltalet area per förvärvsarbetande för gruppen Centrala myndigheter (). I bilaga 11 redovisas motsvarande nyckeltal för samma grupp myndigheter med lokaler i Stockholms kommun. En jämförelse görs sedan med motsvarande nyckeltal för samma grupp i övriga landet. Jämförelsen ska närmast ses som ett exempel på möjligheten till jämförande statistik. 23

24 PUBLICERING 9 Publicering Enligt ESV:s mening bör nyckeltalen inom lokalförsörjningsområdet vara så lättillgängliga som möjligt och kunna användas av samtliga intressenter. Redan idag kan vissa nyckeltal som berör lokalförsörjningen tas fram ur nyckeltalsmodulen i HERMES. Nyckeltalsmodulen är dock inte allmänt tillgänglig. 9.1 HERMES nyckeltalsmodul. Idag finns kostnader och antal anställda eller årsarbetskrafter för olika myndigheter i ESV:s nyckeltasmodul i HERMES. Kostnaderna kan delas upp på olika kostnadsslag som exempelvis lokalkostnader. Därmed kan lokalkostnaden per anställd eller årsarbetskraft tas fram. Uppgifterna baseras på de uppgifter som redovisats av myndigheterna i årsredovisningarna. Uppgifter om lokalarea finns inte i nyckeltalsmodulen och några nyckeltal baserade på area kan därmed inte tas fram. Uppgifterna om anställda och olika kostnadsslag finns endast redovisat för hela myndigheten och inte fördelat på olika kommuner, delar av organisationen eller någon annan liknande uppdelning. Möjligheten att få tillgång till nyckeltalsmodul i HERMES är begränsat till anställda inom staten. 9.2 Nyckeltal in om lokalförsörjningsområdet De nyckeltal som ESV kan ta fram, baserade på uppgifter från hyresavtalen och uppgifter om antal förvärvsarbetande i RAMS, kan publiceras på ESV:s webbplats. Dessa nyckeltal blir då allmänt tillgängliga utan krav på inloggning. Nyckeltalen kan publiceras som area/förvärvsarbetande, hyra/förvärvsarbetande och hyra per kvadratmeter för varje myndighet på total nivå där det finns tillgängliga uppgifter för det senaste året. Vilket eller vilka hyresbegrepp som slutligt ska användas behöver utredas vidare. Initialt kan dock samma hyresbegrepp användas som i denna rapport. Slutligen kan man överväga om nyckeltalen ska baseras på samtliga lokaler och förvärvsarbetande eller bara på de lokaler och förvärvsarbetande där uppgifterna avser samma kommun för en viss myndighet. 24

25 SLUTSATS 10 Slutsats De redovisade nyckeltalen kan användas för att jämföra myndigheter över tid eller för jämförelser mellan myndigheter inom samma grupp inom lokalförsörjningsområdet. För att kunna bedöma en enskild myndighets behov av lokaler och lokalisering samt därmed även anslagsmedel för lokalkostnader krävs mer djupgående analyser. För mer exakta jämförelser och analyser av tidserier för myndigheter eller jämförelser mellan myndigheter kan underlaget behöva justeras på flera olika sätt. Antalet arbetsplatser för till exempel konsulter och praktikanter kan behöva beaktas. Vissa myndigheter kan ha anställda som disponerar arbetsplatser i andra myndigheters lokaler utan att detta regleras i ett hyresavtal. I stället regleras detta i någon form av samarbetsavtal eller motsvarande. Detta kan innebära att vissa lokaler behöver föras över från en brukande myndighet till en annan brukande myndighet för att bättre beskriva respektive myndighets lokalanvändning. Skillnader i uppgifter om antalet anställda/förvärvsarbetande mellan olika register medför en viss osäkerhet om hur tillförlitliga uppgifterna är. Sannolikt kan dock mindre skillnader förklaras av olika mättillfällen. Även vissa anställda/förvärvsarbetande kan behöva föras bort från underlaget för mer exakta jämförelser. Detta kan till exempel avse fall där personer har sitt tjänsteställe i hemmet eller i lokaler som inte disponeras av en statlig myndighet. För enskilda år kan en myndighet tyckas ha väldigt stor lokalarea eller hyreskostnad per förvärvsarbetande. Detta kan bero på att myndigheten disponerar dubbla lokaler under en övergångstid som råkar sammanfalla med mättidpunkten per den 1 december respektive år. Även detta kan vara anledning till justeringar. 25

26 FÖRSLAG 11 Förslag Om ESV ska ansvara för att ta fram de beskrivna nyckeltalen så behöver en viss utveckling ske. Det kan omfatta både myndigheternas redovisning av lokaler till ESV och ESV:s KAR-databas Utökad redovisningsplikt för myndigheterna Om nyckeltalen ska baseras på samtliga lokaler och förvärvsarbetande så behöver myndigheterna även redovisa uppgifter när lokaler används av annan myndighet även om detta inte regleras i hyresavtal. Detta kommer att medföra en utökad arbetsbörda för myndigheterna. Hur stor denna utökade arbetsbörda blir går inte att bedöma. I ESV:s föreskrifter till förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning anges bland annat att Vidare ska uppgifter lämnas, dels om lokalernas fördelning på skilda verksamheter, dels om eventuella andrahandsuthyrningar. Fördelningen på skilda verksamheter avser den egna myndighetens verksamheter som till exempel Domstolsverkets fördelning av lokaler på olika domstolar inom samma hyresavtal. Med andrahandsuthyrningar avses de fall när lokalen hyrs ut till annan genom ett hyresavtal eller upplåtelseavtal. Arbetsplatser som disponeras som en konsekvens av olika former av samarbetsavtal regleras inte i förskriften. ESV:s föreskrifter till förordningen behöver därmed förtydligas så att det klart framgår att redovisningsskyldigheten även avser uppdelning av lokaler som används av annan myndighet, även om lokaldispositionen inte regleras i hyresavtal eller motsvarande. Redovisningen av dessa lokaler måste samtidigt särredovisas hos ESV då de inte ska påverka det underlag som ESV redovisar varje år till regeringen inför pris- och löneomräkningen av lokalkostnadsdelen av anslagen. Ett alternativ är att nyckeltalen endast baseras på de lokaler och förvärvsarbetande där uppgifterna avser samma kommun för en viss myndighet. Det innebär ett visst bortfall samtidigt som några myndigheter kommer att redovisa lokaler som används av annan statlig myndighet Utveckling av hyresbegreppet För att få en utökad jämförbarhet avseende hyran för olika myndigheter bör ESV utveckla ett hyresbegrepp i KAR-databasen som inkluderar kända tillkommande kostnadskomponenter förutom rabatter, el och hyrestillägg för fastighetsskatt. Även vissa tilläggstjänster bör exkluderas. Hyran bör kunna beräknas mer exakt än idag. 26

27 FÖRSLAG 11.3 Särskiljande av vissa avtalsdelar Särskilda avtalsdelar i KAR-databasen som avser värme och andra driftskostnader som ska räknas in i ett nytt hyresbegrepp ska om möjligt kunna särskiljas från sådana avtalsdelar som avser parkeringsplatser, arrenden och vissa tilläggstjänster Uppgifter om förvärvsarbetande Uppgifter från RAMS inkluderas i ESV:s KAR-databas eller annan databas och uppdateras årligen med nya uppgifter om antal förvärvsarbetande per myndighet och kommun Uppgifter om nya grupper Myndigheterna behöver grupperas på ett nytt sätt då uppgifterna om förvärvsarbetande gäller för hela myndigheterna. KAR-databasen behöver kompletteras med denna gruppering Rapport (-er) Rapport tas fram som redovisar myndighetens lokalarea, hyra och förvärvsarbetande samt nyckeltalen area per förvärvsarbetande, hyra per förvärvsarbetande samt hyra per kvadratmeter. Redovisningen sker på kommunnivå. Rapporten ska även möjliggöra urval och summering på gruppnivå Publicering Nyckeltalen publiceras årligen på myndighetsnivå på ESV:s webbplats. 27

28 BILAGA 1 Bilaga 1. 28

29 BILAGA 1 29

30 BILAGA 1 30

31 BILAGA 2 Bilaga 2. Antal anställda och förvärvsarbetande 2015 enligt olika källor. Myndighet Avvecklingsmyndigheten för vissa myndigheter Lönestrukturstatistik9 (SLS) Antal anställda Myndighetsregistret10 Antal anställda Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 11 (RAMS) Antal förvärvsarbetande Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bokföringsnämnden Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Centrala studiestödsnämnden Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket E-hälsomyndigheten Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Ersättningsnämnden Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd SLS, källa SCB 10 Myndighetsregistret, källa ESV 11 RAMS, källa SCB 31

32 BILAGA 2. Myndighet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Lönestrukturstatistik9 (SLS) Antal anställda Myndighetsregistret10 Antal anställda Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 11 (RAMS) Antal förvärvsarbetande Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarsexportmyndigheten Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan Gentekniknämnden Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Harpsundsnämnden 11 Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik Institutet för språk och folkminnen Justitiekanslern Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet I RAMS redovisar SCB, av sekretesskäl, inga uppgifter om antalet anställda för dessa myndigheter. För Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen redovisas inga uppgifter från någon av källorna. 32

33 BILAGA 2 Myndighet Lönestrukturstatistik9 (SLS) Antal anställda Myndighetsregistret10 Antal anställda Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 11 (RAMS) Antal förvärvsarbetande Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. biblioteket Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga hov- och slottsstaten Kustbevakningen Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luftfartsverket Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län