Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna

Transkript

1 Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna 2009:23

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: ESV-nr: 2009:23 Copyright: ESV Rapportansvarig: Stefan Gehlin

3 INNEHÅLL Innehåll 1 Bakgrund Syftet med prisomräkning av lokalkostnaderna Historik Nuvarande grund för uppdraget Underlag för beräkningarna Generell beräkningsmodell Arbetsgrupp... 8 Bilaga 1. Uppdrag från regeringen Bilaga 2. Faktorer som beaktas vid beräkningarna De faktorer som påverkar beräkningen för en lokal är i huvudsak följande: Beräkningsförfarande

4 1 Bakgrund Ekonomistyrningsverket (ESV) har i uppdrag att varje år per den 1 februari lämna ett underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna till regeringen. Underlaget redovisas som omräkningstal på anslagsnivå (med något undantag) och ska avse nästkommande budgetår. På motsvarande sätt redovisar ESV även ett omräkningstal för övriga förvaltningskostnader och Statistiska centralbyrån omräkningstal för lönekostnadsdelen i anslagsbaserna. Omräkningstalen för de tre kostnadsdelarna används tillsammans med kostnadsdelarnas andel av utfallet i statsredovisningen i det fortsatta budgetarbetet inom Regeringskansliet. 2 Syftet med prisomräkning av lokalkostnaderna Syftet med omräkningsmodellen är att utifrån vissa givna förutsättningar justera för prisförändringar på hyresmarknaden så att myndigheternas köpkraft bevaras. Syftet är däremot inte att justera för t.ex. ombyggnadskostnader p.g.a. ändrad verksamhet eller kostnadsförändringar för ökade eller minskade lokaler. 3 Historik Fram till 1993 hade Byggnadsstyrelsen ansvaret för flertalet civila och inte affärsdrivande statliga myndigheters lokalförsörjning. Lokalkostnaderna finansierades via en förslagsvis post i respektive myndighets anslag och Byggnadsstyrelsen lämnade årligen in ett underlag till regeringen angående omräkning av dessa poster i anslagen. Fr.o.m överfördes lokalförsörjningsansvaret till respektive myndighet och lokalkostnaderna bakades in i myndigheternas förvaltningsanslag. Statens Lokalförsörjningsverk fick samtidigt i uppdrag att årligen redovisa ett underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen av anslagsbaserna. Fr.o.m. underlaget för budgetåret 1995/96 reglerades omräkningsförfarandet i regeringsbeslut, daterat , till Statens Lokalförsörjningsverk. Uppdraget att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna överfördes fr.o.m till Statskontoret i samband med avvecklingen av Statens Lokalförsörjningsverk. 4

5 Fr.o.m. underlaget för budgetåret 2005 regleras omräkningsförfarandet i regeringsbeslut, daterat , till Statskontoret. Beslutet innebär inte några ändringar av grundmodellen. Uppdraget att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna överfördes fr.o.m till ESV från Statskontoret. 4 Nuvarande grund för uppdraget I ESV:s instruktion (SFS 2007:761) 20 punkt 5 anges att Myndigheten skall varje år till regeringen lämna underlag till pris- och löneomräkning. I regeringsbeslut nr 3, daterat Metod för sammanställning av beräkning för prisomräkning av lokalkostnadsandelarna i anslag, till Statskontoret har uppdraget preciserats ytterligare, se bilaga 1. Eftersom uppdraget överförts till ESV tillämpas ovanstående beslut även fortsättningsvis. Av regeringsbeslutet framgår bl.a. att: Avtal som inte kan tecknas om under beräkningsåret ska räknas om med 70 % av KPI-förändringen mellan de två senaste oktobermånaderna. Avtal som kan tecknas om under beräkningsåret ska anpassas till den rikthyra som gäller för den grupp av kommuner där lokalen är belägen. För vissa byggnader ska särskilda beräkningsförfaranden tillämpas, se vidare ovanstående regeringsbeslut. Detta gäller för donerade och av institutioner ägda byggnader, Sveriges lantbruksuniversitet och Kriminalvårdens anstalter, vissa hyresavtal som ursprungligen tecknats med Byggnadsstyrelsen samt huvudbyggnaderna för Kungl. Operan, Dramatiska Teatern AB, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Statens historiska museum. Beräkningarna ska grundas på myndigheternas eller institutionernas faktiska lokalförsörjning enligt tecknade hyresavtal. Det underlag som krävs för att utföra beräkningarna ska infodras från myndigheter och institutioner. Utöver ordinarie underlag för beräkningsåret ska även ett reviderat underlag lämnas för innevarande budgetår. Därutöver ska ett särskilt befästningsindex för försvaret lämnas in till regeringen. 5

6 5 Underlag för beräkningarna Underlaget grundar sig i huvudsak på, dels uppgifter om vilka anslag som ska omräknas, dels uppgifter om de lokaler som myndigheterna disponerar, dels uppgifter om marknadshyrorna för kontorslokaler i olika kommuner, dels konsumentprisindex för oktober månad de två senaste åren. De anslag som omfattas av uppdraget är i princip samtliga anslag som finansierar myndigheternas och vissa institutioners lokaler. Uppgifter om anslagen hämtas från den senast budgetpropositionen samt från finansdepartementet. Uppgifterna om myndigheternas lokaler erhålls från respektive myndighet genom de kopior på hyresavtal samt andra uppgifter som översänds till ESV. För att uppgifterna ska vara så aktuella som möjligt är det av mycket stor vikt att uppgifterna översänts snarast efter det att förändringar har skett i avtal m.m. Uppgifterna registreras i ESV:s databas, Kontrakts- och användarregister (KAR). För att kontrollera uppgifterna sänder ESV årligen ut ett utdrag ur databasen KAR till respektive myndighet för avstämning. Myndigheterna ombedes kontrollera uppgifterna och bekräfta dessa alternativt inkomma med eventuella ändringar samt kopior av nytecknade hyresavtal. Uppgifterna om aktuella marknadshyror hämtas dels ur allmänna källor som tidskrifter, internet m.m, dels med hjälp av oberoende konsulter. Inför årsskiftet skrivs marknadshyrorna fram till nästkommande årsskifte baserade på antaganden om hyresmarknadens utveckling i olika kommuner. De framskriva marknadshyrorna sammanställs sedan för olika grupper av kommuner till ett begränsat antal s.k. rikthyror. En rikthyra är ESV:s bedömning av den genomsnittliga hyresnivån i en rikthyresgrupp. Kriterierna för en rikthyra är: Moderna kontorslokaler i B-läge (i anslutning till men inte i de mest centrala lägena i kommunerna) Totalhyra exkl. hushållsel och fastighetsskatt Area i m 2 LOA (enligt svensk standard) Normal omfattning av förråd och lokaler under mark För delmarknaden normalt index Fram t.o.m. underlaget för år 2003 användes fyra olika rikthyresgrupper, därefter används fem olika rikthyresgrupper. Inplaceringen av kommuner i olika rikthyresgrupper görs med utgångspunkten att spridningen i respektive grupp ska begränsas. Vilka kommuner som ingår i respektive rikthyresgrupp framgår av ESV:s skrivelse 6

7 till regeringen för respektive år. Karakteristiskt för en rikthyresgrupp är att de faktorer som bestämmer utbud och efterfrågan är likartade och samverkar på ett enhetligt sätt. De fem rikthyresgrupperna är: Stockholm innanför tullarna Stockholm utanför tullarna och Solna Vissa kommuner nära Stockholm och vissa storstäder Större kommuner Övriga kommuner Rikthyrornas utveckling fr.o.m framgår av nedanstående diagram Rikthyrornas utveckling för budgetåren 1995/ Hyra (kr/m 2 ) a. 2b jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 Tid (år) 1. Stockholm innanför tullarna 2. Stockholm utanför tullarna med närliggande kommuner samt storstäder 2a. Stockholm utanför tullarna och Solna 2b. I huvudsak kommuner nära Stockholm och vissa storstäder 3. I huvudsak större kommuner 4. Övriga kommuner 6 Generell beräkningsmodell För flertalet lokaler sker beräkningen i huvudsak enligt följande modell: Löpande avtal som inte kan tecknas om under nästkommande år omräknas med 70 % av KPI-förändringen mellan de två senaste oktobermånaderna. Avtal som kan tecknas om under nästkommande år omräknas med förändringen av rikthyran, på orten, mellan nästkommande år och det år när avtalet tecknades 7

8 eller senast kunde tecknas om (dock tidigast 1995). Hänsyn tas här även till tidigare omräkning p.g.a. KPI-förändringar sedan föregående anpassning till rikthyran eller när avtalet tecknades. För vissa lokaler inom kultursektorn, avtal för lokaler som ursprungligen tecknats med Byggnadsstyrelsen samt lokaler för Harpsund och Sveriges Lantbruksuniversitet gäller delvis andra förutsättningar för beräkningarna, se vidare regeringsbeslut nr 3, bilaga 1. De faktorer som beaktas vid beräkningarna samt hur de generella beräkningarna går till framgår av bilaga 2. Ovanstående beräkningar vägs samman till ett omräkningstal på anslagsnivå som levereras till finansdepartementet senast den första februari varje år. I underlaget ingår inte befästningsindex för försvaret vilket redovisas till regeringen i särskild ordning. 7 Arbetsgrupp De personer inom ESV som deltar i arbetet med insamling och bearbetning av underlaget för att få fram redovisningen till regeringen är Stefan Gehlin, Björn Andersson samt Regina Hansen. Frågor angående uppdraget kan ställas till någon av nedanstående personer beroende på vad frågan gäller. Regina Hansen Stefan Gehlin och Björn Andersson -Insamling av underlag i form av hyresavtal m.m. -Uppdatering av databasen KAR -Beräkningsmetodik -Rikthyror och rikthyresområden -Beräkning av underlaget på olika nivåer (enskild lokal, myndighet, anslag, utgiftsområde, totalt) -Redovisningen till regeringen 8

9 Arbetet med lokalförsörjningsfrågor bedrivs inom ESV på avdelningen Analys och prognoser. ESV ger stöd till regeringen genom att: utarbeta underlag för regeringens prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna samla in och tillhandahålla uppgifter om den statliga lokalförsörjningen samt följa upp uppgifterna förvalta och avveckla statliga engagemang i tomställda lokaler avge yttranden över hyresavtal som kräver regeringens godkännande i övrigt ge det stöd regeringen behöver i lokalförsörjningsfrågor Därutöver lämnas stöd till myndigheterna, i första hand på ESV:s hemsida. Funktionen består av följande personer: Björn Andersson Stefan Gehlin, funktionsansvarig Regina Hansen bjorn.andersson@esv.se stefan.gehlin@esv.se regina.hansen@esv.se 9

10 10 Bilaga 1. Uppdrag från regeringen

11 11

12 12

13 13

14 Bilaga 2. Faktorer som beaktas vid beräkningarna. De faktorer som påverkar beräkningen för en lokal är i huvudsak följande 1. Area beräknas som area ovan mark + area under mark/2. Lokaler under mark har antagits ha en hyra som till 50 % motsvarar hyran för lokaler ovan mark. Någon möjlighet till individuella bedömningar har inte bedömts vara möjlig. Av praktiska skäl har i beräkningen lokaler under mark istället medräknats till 50 % men med 100 % av rikthyran. 2. Basår anger det år när avtalet är tecknat eller senast kunnat omtecknas. 3. Rikthyresgrupp anger lokalens belägenhet i rikthyresgrupp. Samtliga kommuner förutom Stockholm tillhör någon rikthyresgrupp, Stockholm är uppdelat på två rikthyresgrupper. Vilken rikthyresgrupp en kommun tillhör kan ändras mellan åren. 4. Rikthyran för den rikthyresgrupp lokalen ingår i. 5. Vid omräkning för 1995/96 tilldelades alla myndigheter en brukarfaktor som angav att vissa myndigheter antogs ha mer eller mindre komplexa lokaler som medförde att hyresnivån avvek från den hyresnivå som antogs gälla för normala kontorslokaler. Denna faktor har för flertalet myndigheter ingen betydelse, endast i det fall ett anlag innehåller flera myndigheter med olika brukarfaktorer så har dessa någon betydelse för beräkningen av omräkningstalet. 6. Indextalen för varje beräkningsår som baseras på 70 % av KPI-förändringen. Sedan 1997 baseras indextalen på den procentuella förändringen mellan KPItalen för de två senast oktobermånaderna. 7. Beräkningsåret är det budgetår för vilket prisomräkningsunderlag ska beräknas. Beräkningsförfarande Beräkningen för varje lokal går i princip till på följande sätt. 14

15 8. En bashyra tas fram baserad på den rikthyra (4) som gällde under basåret (2) för den kommun där lokalen är belägen. 9. Ett omräkningstal tas fram för föregående år (beräkningsåret 1) baserat på indextalen (6) för samtliga år efter basåret (2) och t.o.m. föregående år. 10. En hyra för föregående år beräknas baserat på bashyran (8), brukarfaktorn (5) för basåret, omräkningstalet för föregående år (9) samt arean (1). 11. Om avtalet för lokalen inte kan omtecknas under beräkningsåret (7) så beräknas ett omräkningstal för beräkningsåret, baserat på föregående års omräkningstal (9) samt indextalet (6) för beräkningsåret. 12. En hyra för beräkningsåret beräknas baserat på bashyran (8), brukarfaktorn (5) för basåret, omräkningstalet för beräkningsåret (11) samt arean (1). 13. Om avtalet för lokalen kan omtecknas under beräkningsåret (7) så tas den rikthyra (4) fram som gäller för beräkningsåret för den kommun där lokalen är belägen. 14. Hyran för beräkningsåret baseras då på rikthyran för beräkningsåret (13), brukarfaktorn (5) för beräkningsåret samt arean (1). 15. Ändrad hyra beräknas som skillnaden mellan hyran för beräkningsåret (14) och hyran för föregående år (10). 16. Den procentuella ändringen beräknas genom att dividera den ändrade hyra (15) med hyran för föregående år (10). Beräkningen på anslagsnivå som redovisas till regeringen sker enligt följande: 17. Hyran för föregående år (10) och hyran för beräkningsåret (14) summeras på anslagsnivå. 18. Ändringen i kr på anslagsnivå beräknas som skillnaden mellan de summerade hyrorna för beräkningsåret respektive föregående år (17). 19. Det omräkningstal som redovisas till regeringen beräknas som ändringen i kr på anslagsnivå (18) dividerat med den summerade hyran för beräkningsåret (17). Omräkningstalet anges som ett procenttal med 2 decimaler. 15

16 ESV utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av staten. Vi tar fram bra beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi skapar goda förutsättningar för regering och riksdag till en tydlig och effektiv styrning av statliga myndigheter. Vi säkerställer god tillgång för myndigheterna till bra metoder och effektivt stöd i sin verksamhetsstyrning ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax ISSN: Stockholm ISBN: