Lördagsserien. Sveriges Radios Symfoniorkester. Manfred Honeck, dirigent. Modest Musorgskij ( ) En natt på Blåkulla

Transkript

1 Lördagsserien lördag 15 november 2003 kl Dagens konsertprogram tar orkestern med sig på nästa veckas turné i Schweiz där man ger konserter i Bern, La Chaux de Fonds, Genève, Montreux och Zürich Konsertmästare: Bernt Lysell Manfred Honeck, dirigent Modest Musorgskij ( ) En natt på Blåkulla Felix Mendelssohn ( ) Ur En midsommarnattsdröm -Uvertyr -Intermezzo. Allegro appassionato -Nocturne. Andante tranquillo -Scherzo. Allegro vivace -Bröllopsmarsch. Allegro vivace Alfred Schnittke ( ) (K)ein Sommernachtstraum Paus Johann Strauss ( ) Kejsarvalsen Maurice Ravel ( ) La Valse Konserten spelas in för kommande sändningar. Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet även tekniskt. Här har du som konsertbesökare möjlighet att hjälpa till. Försök undvik att hosta. Om det är nödvändigt gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av mobiltelefon, personsökare m.m!. Beräknad sluttid

2 Orkester Bästa orkesterkonsert under 2001 skrev recensenten i Washington Post och talade vidare om musikskapande som innefattade risktagning, sårbarhet och känslomässig utsatthet En konsert som denna återbördar lyssnaren till världen hänförd, och otålig vad gäller allting annat. Dessa uttalanden gällde orkesterns framförande av Verdis Requiem tillsammans med Radiokören och Eric Ericsons Kammarkör. Ytterligare bevis på att orkestern hör till världens främsta har visat sig genom flera Grammyoch Grammisnomineringar, nu senast i klassen Best classical album för skivan med Arvo Pärts Orient & occident. Till de internationella framgångarna hör också turnéframträdanden i Wien, Salzburg, Berlin och Wilhelmshafen. Samtidigt fortsätter orkestern att vara en ensemble för hela Sverige genom de regelbundna radiosändningarna från, som ofta också når lyssnare i en mängd länder genom programutbytet inom Europeiska Radiounionen (EBU). Orkestern har fortsatt ett särskilt ansvar för ny musik vilket avspeglas på flera sätt i programmen, inte minst genom en rad beställningar till svenska tonsättare. Det är en lång utveckling som lett fram till orkesterns nuvarande position fick Sveriges Radio äntligen en fullt utbyggd symfoniorkester genom sammanslagningen av dåvarande Radioorkestern och Underhållningsorkestern. Den legendariske dirigenten Sergiu Celibidache svarade fram till 1971 för ett intensivt utvecklingsarbete och det var också under denna tid som orkestern började turnera utomlands. Herbert Blomstedt, som var chefdirigent befäste ytterligare orkesterns internationella renommé och samtidigt gjorde Stig Westerberg som kapellmästare stora insatser för svensk musik: han svarade för över 100 svenska uruppföranden under åren Esa-Pekka Salonen var chefdirigent och under denna period befästes orkesterns ställning ytterligare, inte minst genom bejublade turnéer utomlands. Han avlöstes av Evgenij Svetlanov 1997 och sedan tre år har Manfred Honeck som chefdirigent fört orkestern till nya framgångar. Ett hundratal välutbildade musiker bildar tillsammans Sveriges Radios Symfoniorkester musiker med den speciella lyhördhet som krävs för ensemblespel. Och den lyhördhet som är förutsättningen för att tolka de många olika typer av musik som står på repertoaren. Som orkestermusiker står man alltid inför nya utmaningar är fortsatt en ensemble i utveckling. 4

3 Manfred Honeck Dirigent Manfred Honeck är nu inne på sin fjärde säsong som chefdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester. Dessa år har inneburit många musikaliska höjdpunkter både i Sverige och utomlands. USA-turnén 2001, med Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören, blev en stor framgång. En recensent i Washington Post skrev att framförandet av Verdis Requeim var En av de bästa konserter jag kan minnas och utnämnde den till Årets konsert i Washington. Vid turnén i Österrike och Tyskland i januari 2002 blev det stående ovationer i Wilhelmshaven, vilket inte hänt mer än två gånger tidigare under de senaste 20 åren. Och konserten i Berlinfilharmonin avslutades med dryga 7 minuters applåder. Manfred Honeck är född i Österrike och studerade vid Musikaliska Akademien i Wien. Han är musikaliskt präglad av många år som altviolinist i Wienerfilharmonikerna och Wiener Staatsopers orkester, och som dirigent för Wiens Ungdomsorkester var Manfred Honeck assistent åt Claudio Abbado för Gustav Mahlers Ungdomsorkester i Wien. Därefter följde flera operauppsättningar; på Wiener Volksoper Wiener Staatsoper och Berliner Staatsoper blev Honeck 1: e kapellmästare för Zürichoperan, följt av bl.a. debut på La Scala och musikchefskap på Den Norske Oper i Oslo Parallellt med operaengagemangen har Manfred Honeck dirigerat symfoniorkestrar som Bayerska radions symfoniorkester, Gewandhausorkestern Leipzig, Staatskapelle Dresden, Wienerfilharmonikerna, La Scalas Symfoniorkester, Tjeckiska filharmonin, London Philharmonic Orchestra, Orchestre Philharmonique de Radio- France, Göteborgs symfoniker, Chicago Symfoniorkester, Los Angeles Philharmonic och Yomiuri Nippon symfoniorkester Tokyo, för att bara nämna några tilldelades Honeck den prestigefyllda European Conductor s Award i Zürich. Ett lyckat inhopp gjorde Manfred Honeck 1996, då han tog över en festivalturné med Oslofilharmonikerna, med bl.a. två BBC Promskonserter och konserter vid festivalerna i Edinburgh och Luzern. Han blev därefter utsedd till Oslofilharmonikernas förste gästdirigent och tillsammans med dem debuterade han vid Festspelen i Salzburg Ett annat inhopp gjorde Honeck för Neeme Järvi 2001, när han räddade en konsert med Göteborgs symfoniorkester vid BBC Proms och Festspelen i Salzburg. Det ledde till att han blev återinbjuden till Salzburg

4 Modest Musorgskij En natt på Blåkulla Modest Musorgskij - född i en fattig adelssläkt - började redan som tioåring vid gardesmilitärskolan i Sankt Petersburg. Under utbildningen, vilken också innefattade pianolektioner, kom han i kontakt med flera unga ryska musiker. Hans musikintresse väcktes på allvar, och han tog avsked ur armén som artonåring. Tillsammans med de unga musikvännerna Balakirev, Cui, Rimskij- Korsakov och Borodin bildade han gruppen De fem med syfte att skriva rysk nationell musik, äkta rysk musik som inte var påverkad av italienska operor och tyska symfonier. Gruppen hämtade inspiration ur rysk historia, ryska sägner, folkmelodier och sagor och tog upp ämnen som t.ex. hedendom. Musorgskij var, i likhet med många andra kompositörer vid den här tiden, intresserad av trolldom och övernaturliga varelser. Redan 1858, samma år som han slutade som militär, planerade han och bl.a. Balakirev, en opera efter en pjäs av Gogol, vilken handlade om onda andar och häxor på midsommarnatten. Men operan blev aldrig skriven. Två år senare började Musorgkskij att tonsätta ett libretto kallat Häxan, där en hel akt utspelar sig på Det kala berget, d.v.s. berget Triglav nära Kiev. Även detta projekt blev oavslutat vaknade Musorgskijs intresse än en gång för de onda makterna efter att ha lyssnat till en konsert med Liszts Totentanz. Och i en bok av Khotinsky, läste Musorgskij: Häxsabbat, eller Hin håles fest, där trollkarlar och häxor samlades, ägde vanligtvis rum på toppen av isolerade berg som Blocksberg i Tyskland, Blåkulla i Sverige och Det kala berget nära Kiev. I boken kunde man också läsa hur Satan uppträdde i skepnad av en svart get, hur de onda andarna dansade i olika uppenbarelser med ryggarna mot varandra, och att häxsabbaten vanligtvis ägde rum på fredagskvällar. Den årliga högtiden hölls på midsommarnatten. Full av inspiration satte Musorgskij igång med att komponera. Musorgskij var klar redan efter två veckor och han var övertygad om att En natt på Blåkulla skulle bli en succé. Men när hans vän Balakirev avböjde att framföra verket och i stället föreslog vissa ändringar, blev Musorgskij nedslagen och lade sin komposition åt sidan var det så åter dags att återuppväcka häxorna på Blåkulla. Direktören för operan i Sankt Petersburg gav De fem i uppdrag att tillsam- 6

5 Modest Musorgskij En natt på Blåkulla mans skriva musik till en operabalett - Mlada. Texterna var hämtade från förkristna religiösa sägner och Musorgskijs del skulle skildra den svarte guden Tjernobogs sabbat tillsammans med häxorna på berget Triglav. Musorgskij tog fram sitt verk, lade till några körpartier och gjorde en del andra omarbetningar. Men operaprojektet lades ner och än en gång fick En natt på Blåkulla läggas i byrålådan. Två år senare, 1874, skrev Musorgskij en komisk opera, Marknaden i Sorotjinsk, och i den arbetade han in en reviderad version av En natt på Blåkulla Denna gång som ett stort symfoniskt intermezzo för orkester, solo och kör. Nu skrev han också till ett vackert slut - byns klockor ringer in morgonen och de onda varelserna skingras dog Musorgskij utan att hans tondikt hade blivit uppförd. Rimskij- Korsakov tyckte att stycket hade många förtjänster och gjorde en omarbetning av de sista versionerna till ett helt orkestralt verk, som snabbt vann stor popularitet efter uruppförandet och höra - vilka stora förändringar som Rimskij-Korsakov egentligen hade gjort. En del ansåg att hans ändringar var så stora att verket egentligen borde heta Fantasi på teman från En natt på Blåkulla. Men Rimskij-Korsakovs version har blivit ett av de mest populära ryska verken, och förmodligen spelas det fortfarande betydligt oftare än det i dag framförda originalet. När Musorgskij hade skrivit klart sin tondikt dedicerade han det till Balakirev och skrev ett brev till Rimskij- Korsakov: Den 23 juni, på midsommarafton, slutförde jag med Guds hjälp Midsommarnatt på Det kala berget. En musikmålning med följande program: 1) häxorna samlas, deras prat och skvaller; 2) Satans kortege; 3) ohelig lovprisning av Satan; 4) häxsabbat. Bengt Arwén När originalet från med några ändringar av Musorgskij själv - publicerades 1868, kunde man se 7

6 Felix Mendelssohn Ur En midsommarnattsdröm Shakespeares komedi En midsommarnattsdröm hade varit känd länge i tyskspråkiga länder. Men det var först i och med en nyöversättning 1801 som den blev känd för en större publik. Översättningen var försedd med en romantisk ton, vilket naturligtvis tilltalade 1800-talets konstnärer, musiker och intellektuella. En av dem som verkligen drabbades av Shakespeares verk var den unge Felix Mendelssohn. Tillsammans med sin syster Fanny läste han komedin om och om igen. Han levde sig helt in i Shakespeares sagovärld. Mellan föreläsningarna i skolan satt han vid pianot och improviserade kring de olika figurerna; Oberon, Titania, Puck m fl. Felix syster Fanny berättar: Redan i unga år var vi tätt sammanlänkade med En midsommarnattsdröm, och särskilt Felix gjorde verket till sitt eget. Han identifierade sig med alla karaktärerna. Han återskapade varenda en av dem som Shakespeare hade format utifrån sitt stora geni. När Felix var 17 år, 1826, skrev han uvertyren till komedin. Uruppförandet ett år senare blev en stor succé och uvertyren lade grunden till hans rykte som kompositör. Inte minst i London, där han senare skulle höjas till skyarna. Mendelssohn hade nog aldrig tänkt sig att hans musik skulle framföras tillsammans med skådespelet. Men 1843, sjutton år efter uvertyren, kom en förfrågan från Wilhelm IV av Preussen om att skriva musik till hela verket inför en ny uppsättning. Mendelssohn blev mycket entusiastisk och lyckades återskapa inspirationen och ungdomligheten från uvertyren i den nya musiken. Mendelssohn försöker inte att understryka eller illustrera Shakespeares text med sin musik. Snarare förmedlar han olika känslolägen i sina tonpoem; allt efter handlingen som utspelar sig i skogen utanför Athen. Komedin rör sig på fyra plan samtidigt: Hertigparets bröllop, hantverkarnas uppsättning av en burlesk komedi, det unga förälskade paret, älvakungen och hans drottnings kärleksgnabb. Ibland vävs de olika trådarna skickligt ihop i Shakespeares spindelvävslätta midsommarnattsdröm. Första föreställning med Mendelssohns musik gavs 1843 i Potsdam. Men kompositören kan knappast ha varit nöjd efteråt. Både Intermezzot och Nocturne fick spelas med öppen ridå utan att något hände på scen. Publiken undrade vad som stod på. 8

7 Felix Mendelssohn Ur En midsommarnattsdröm Pausen blev oändligt lång eftersom kungen passade på att ha en liten tebjudning. Så när introduktionen till tredje akten till slut spelades upp, stördes musiken av prat och slamret av tekoppar från den kungliga logen. Mendelssohn blev rasande men lyckades behärska sig. Men när Bröllopsmarschen klingat ut ställde sig publiken upp och ropade da capo, något som Mendelssohn dock inte hörsammade. Efter föreställningen hyllades han av alla, men en av hovets män lutade sig fram och sa till Mendelssohn: Så synd att Ni slösat er vackra musik på den här fåniga pjäsen. Mendelssohn svarade inte, men bugade kyligt. Förutom Uvertyren och ett Intermezzo ur En midsommarnattsdröm får vi också lyssna till: Scherzo är mellanspel mellan första och andra akten och uppenbarar Titania och Oberons värld; folksagans lekfulla naturväsen. Nocturne är komedins mellanaktsmusik. Det är en romantisk naturbild av det älskande parets sömn i skogen. Bröllopsmarschen spelas vid hertigen Teseus och Hippolytas bröllop. Mendelssohn kunde nog aldrig i sin vildaste fantati förutse att denna marsch skulle spelas på tusentals orglar vid tusentals bröllop - och nästan alltid i för långsamt tempo. Bengt Arwén 9

8 Alfred Schnittke (K)ein Sommernachtstraum Vad är en eklektiker? Detta något fördunklande adjektiv som ofta fälls i samband med kompositörer från det senaste halvseklet. Eklekticism beskrivs i ordboken som ett arbetssätt inom filosofi, konst etc. som innebär att man förenar idéer och motiv från olika håll. Det låter ju inte så farligt - snarare trivialt - men sedan kommer definitionen av en eklektiker: person som saknar egna idéer och originalitet. Alfred Schnittke, den tysk-ryske kompositören som växte upp i Wien och Sovjet och inspirerades både av wienklassicismen och Prokofjev och Sjostakovitj, kallade sin musik för polystylism. Och under 60- och 70- talen skrev han många verk som på olika sätt korresponderade med andra musikstilar, genrer och konstnärliga traditioner. Mest kända är kanske hans Concerto Grosso nr 1 från 1977 som han skrev för sin vän violinisten Gidon Kremer och hans Symfoni nr 1 (1972), en magnifik och tragisk fresk över olika stilar som har jämförts med Solzjenitsyns Gulagarkipelagen i och med att den ådrog sig de sovjetiska myndigheternas onda öga. Men han lyckades också skapa skandal utanför det slutna Sovjet. När Schnittke gjorde en bearbetning av Stilla natt à la Schönberg för Gidon Kremer kallade den tyska pressen det för kulturskändning drabbades Schnittke av flera slaganfall och blev svårt sjuk. Men hans förmåga att komponera stukades inte och under de sista åren av sitt liv kom han att uppleva både hur hans musik blev berömd och hyllad medan han själv sökte sig in i en mer personlig och mer kontemplativ riktning. Kvällens musik kom till under slaganfallens år: (k)ein Sommernachstraum är ett stycke för stor orkester och har undertiteln Ej efter Shakespeare. I en personlig kommentar berättar Schnittke att han egentligen inte alls har någon relation till Shakespeare, och möjligen är han ironisk när han lägger till, med adress åt Stravinskij som en gång sa att en konstnär inte lånar, han stjäl: Nu är det så att alla de gamla sakerna i detta stycke är inte stulna av mig, de är förfalskade! Mikaela Kindblom 10

9 Johann Strauss Kejsarvalsen Kejsarvalsen, eller Kaiser-Walzer, är en av valskungen Johann Strauss den yngres mest berömda valser. Den fick sin titel som ett marknadsföringstrick då kejsar Wilhelm II just hade bestigit tronen i Berlin Senare kom valsen att förknippas med kejsar Frans Josef av Österrike. Under mitten av 1800-talet blomstrade valsen som dansmusik i Wien. Valsen, av latinets volvere som betyder att rulla runt eller vrida sig, blev à la mode i Wien när Johann Strauss den äldre tävlade med sina tre söner om att skriva och framföra den mest populära dansmusiken för de nöjeslystna Wienborna. Johann den yngre skrev över 700 valser Kejsarvalsen har opusnummer 47. Han var både den mest produktive och den mest framgångsrike musikern i familjen. Själv påstod han att den yngre brodern Joseph var den mest begåvade av dem alla. Wienarna själva brukade skämta om Johann och hans två bröder (egentligen var de fyra bröder och två systrar) och deras kompositioner: Eduards dansmusik var som café au lait, Josephs som cappuccino och Johanns var uppiggande som den starkaste espresso. Kejsarvalsen kom till i en lycklig tid då Johann Strauss hade lämnat de hetsiga åren som Wiens mest omhuldade dansbandsmusiker och valskompositör och intagit podiet som sin tids främste dirigent och kompositör. Han hade gjort stor succé med en rad operetter, främst Läderlappen (1874). Och valsen hade lyft från dansgolvet och landat på konsertestraden där den självsäkert tog plats bredvid musik av Beethoven, Schubert och Wagner. Med tiden har valsen sökt sig till nya scener, som till exempel i Stanley Kubricks ett rymdäventyr där rymdfarkoster rullar runt och vrider sig till tonerna av An der schönen blauen Donau. Kejsarvalsen är även namnet på en film från 1948 av Billy Wilder österrikaren som blev det klassiska Hollywoods roligaste filmskapare. Och i en annan Hollywood-film från 30-talet försöker man sig på att forska i valsens musikaliska ursprung samtidigt som man utforskar ljudfilmens möjligheter: I en scen sitter Johann Strauss med en dam i en vagn som rullar genom ett sagolikt Wien. Plötsligt bland stadens alla dämpade ljud hör han en valsmelodi Mikaela Kindblom 11

10 Maurice Ravel La Valse Tanken att skriva ett symfoniskt poem inspirerat av wienervalser hade följt Ravel alltsedan Men det var först efter första världskriget som ledaren för den ryska baletten, Sergej Djaghilev, väckte denna tanke till liv. Ravels älskade mor hade just dött och han var mycket tacksam att under sin sorg kunna arbeta med detta uppdrag. Han isolerade sig på landet och tycks där ha utmanat andarna till en fantastisk vision, en makaber aspekt på valsen som fångade honom helt. I djup saknad efter modern skrev han ner sitt kanske mest vilda och yra verk. Ravel beskriver själv verket i förordet till partituret: Genom revor i en virvlande dimma ser man då och då dansande par. Dimmorna skingras successivt och en stor balsal med en mängd kringvirvlade människor kan urskiljas. Ravel hade 1920 skrivit klart sitt verk som är en sammansättning, en impressionistiskt freskmålning av 1850-talets Wien där Johann Strauss verkade. Hans valser använde Ravel som delar i en stor mosaik vars rikedom och orkestrering kan påminna om en annan Strauss, nämligen Richard Strauss, som i alla andra avseenden var raka motsatsen till Ravel. Från början var det tänkt att verket skulle heta Wien men blev sedan La Valse, ett koreografiskt poem. Verket skulle uruppföras av Ryska baletten, men när de fick se stycket vägrade de. Djaghilev förstod uppenbarligen inte dess värde och trodde inte att det skulle gå att använda som balettmusik. De redan ansträngda banden mellan Ravel och Djaghilev bröts nu definitivt, och deras ovänskap gick till och med så långt att Ravel blev utmanad på duell av Djaghilev, därför att Ravel vägrade hälsa på honom! Trots att La Valse egentligen är dansmusik, blev det snart ett mycket uppskattat orkesterstycke. Men naturligtvis fick det också kritik, bl.a. för sin överdrivna romatik, och La Valse ansågs som ett av Ravels mer bristfälliga verk. Dessutom tyckte en del kritiker att orkestern var obalanserad. I denna obalans har en del uttolkare velat se en kamp mellan livet och döden i första världskrigets skugga. Men Ravel säger sjäv: I La Valse ville jag inte föreställa mig en dödsdans eller en strid mellan livet och döden. Jag ändrade titeln Wien till La Valse vilket bättre passar till den estetiska känslan i verket. Det är en dansande virvlande, nästan hallucinatorisk extas, en allt mer lidelsefull virvelvind av dansare som överväldigas och hålls uppe av inget annat än La Valse. 12

11 Maurice Ravel La Valse Åtta år efter uruppförandet av konsertversionen framfördes till slut baletten 1929 med koreografi av Ida Rubinstein. Vid samma tillfälle framfördes också Bolero. Bengt Arwén 13

12 VIOLIN I Bernt Lysell 1:e konsertmästare Kjell Lysell 1:e konsertmästare Jannica Gustafsson Alt 1:e konsertmästare Ulrika Jansson 2:e konsertmästare Ulf Forsberg Lars Stegenberg Christian Bergqvist Per Sporrong Leander Belladestino Alexandra Kramer Aleksander Migdal Olle Markström Gunnar Eklund Torbjörn Bernhardsson Lena Röjder Åsa Hallerbäck Thedéen Hanna Göran Per Hammarström Stanka Simeonova Svein Harald Martinsen VIOLIN II Per Sandklef Torsten Nilsson Per Öman Anders Nyman Eva Jonsson Bo Söderström Tomas Andersson Jan Isaksson Ann-Marie Lysell Veneta Zaharieva Blendulf Saara Nisonen Öman Roland Kress Renate Klavina Martin Stensson Paul Waltman Frida Hallén VIOLA Lars Arvinder Håkan Olsson Ingegerd Kierkegaard Mikael Sjögren Leopold Rapoport Håkan Roos Hans Åkesson Kristina Arvinder Elisabeth Arnberg Ranmo Tony Bauer Ann Christin Ward CELLO Ola Karlsson, solocellist Jan-Erik Gustafsson, solocellist Ulrika Edström, Alt solocellist Helena Nilsson Staffan Bergström Kjell Bjurling Peter Molander Per Blendulf Johanna Sjunnesson Jana Boutani Åsa Strid KONTRABAS Entcho Radoukanov Ingalill Hillerud Robert Röjder Maria Johansson Martin Bergstrand Jan Dahlkvist Carina Sporrong Peter Lysell FLÖJT Tobias Carron Susanne Hörberg Anu Jämsä (även piccolaflöjt*) Per-Olof Sköld (även altflöjt*) OBOE Bengt Rosengren Ulf Bjurenhed Bo Eriksson (även engelskt horn*) Björn Uddén KLARINETT Kjell-Inge Stevensson Niklas Andersson Dag Henriksson (även ess-klarinett*) Mats Wallin (även bas-klarinett*) VALTHORN Hans Larsson Ivar Olsen Susan Sabin Tom Skog Rolf Nyquist Bengt Ny FAGOTT Henrik Blixt Fredrik Ekdahl Katarina Agnas (även kontrafagott*) Maj Widding TRUMPET Mark Schrello Joakim Agnas Mats-Olov Svantesson Torben Rehnberg TROMBON Mikael Oskarsson Christer Torgé Göran Brink BASTROMBON John Lingesjö TUBA Lennart Nord PUKA Tomas Nilsson Jan Huss (även slagverk) SLAGVERK Seppo Asikainen Mats Nilsson HARPA Lisa Viguier *Huvudansvarig för biinstrument 14

13 Kommande konserter December Fre 5/12 Lö 6/12 To 11/12 Pianistserien Toughan Sokhiev, dirigent Michail Pletnjov, piano Rimskij-Korsakov: Rysk påsk Rachmaninov: Pianokonsert nr 1 Sjostakovitj: Symfoni nr 1 Fredag 5 december kl Biljetter kr, från 17/11 Matinéserien Tugan Sokhjev, dirigent Michail Pletnjov, piano Rimskij-Korsakov: Rysk påsk Rachmaninov: Pianokonsert nr 1 Sjostakovitj: Symfoni nr 1 Lördag 6 december kl Biljetter kr, från 17/11 Torsdagsserien Susanna Mälkki, dirigent M. Lindberg: Parada Blomdahl: ur Vaknatten Sibelius: Symfoni nr 7 Torsdag 11 december kl Biljetter kr, från 24/11 Fre 12/12 Evenemangsserien Radiokören Susanna Mälkki, dirigent Lena Hoel, sopran Olle Persson, baryton M Lindberg: Parada Sibelius: Symfoni nr 7 Mellnäs: Den natten, uruppförande Fredag 12 december kl Biljetter kr, från 24/11 Lö 13/12 Luciakonserter Nacka Musikklasser Lena Willemark Olle Steinholtz Lördag 13 december kl & Biljetter kr, från 24/11 On 17/12 Favoritserien Radiokören Fredrik Malmberg, dirigent Julkonsert To 18/12 Onsdag 17 december kl 18:00 Biljetter kr, från 1/12 Arton noll noll Radiokören Fredrik Malmberg, dirigent Julkonsert Torsdag 18 december kl 18:00 Biljetter kr, från 1/12 Fre 19/12 Extrakonsert Radiokören Fredrik Malmberg, dirigent Julkonsert Fredag 19 december kl Biljetter kr, från 1/12 15