Torsdagsserien. Sveriges Radios Symfoniorkester. Manfred Honeck, dirigent. Anton Bruckner ( ) Symfoni nr 9 d-moll

Transkript

1 Torsdagsserien torsdag 9 oktober 2003 kl Konsertmästare: Jannica Gustafsson Manfred Honeck, dirigent Anton Bruckner ( ) Symfoni nr 9 d-moll -Feierlich, Misterioso -Scherzo, Bewegt, lebhaft -Adagio, Langsam, feierlich Presentatör: Johan Korsell Konserten spelas in för kommande sändningar. Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet även tekniskt. Här har du som konsertbesökare möjlighet att hjälpa till. Försök undvik att hosta. Om det är nödvändigt gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av mobiltelefon, personsökare m.m!. Beräknad sluttid

2 Orkester Bästa orkesterkonsert under 2001 skrev recensenten i Washington Post och talade vidare om musikskapande som innefattade risktagning, sårbarhet och känslomässig utsatthet En konsert som denna återbördar lyssnaren till världen hänförd, och otålig vad gäller allting annat. Dessa uttalanden gällde orkesterns framförande av Verdis Requiem tillsammans med Radiokören och Eric Ericsons Kammarkör. Ytterligare bevis på att orkestern hör till världens främsta har visat sig genom flera Grammyoch Grammisnomineringar, nu senast i klassen Best classical album för skivan med Arvo Pärts Orient & occident. Till de internationella framgångarna hör också turnéframträdanden i Wien, Salzburg, Berlin och Wilhelmshafen. Samtidigt fortsätter orkestern att vara en ensemble för hela Sverige genom de regelbundna radiosändningarna från, som ofta också når lyssnare i en mängd länder genom programutbytet inom Europeiska Radiounionen (EBU). Orkestern har fortsatt ett särskilt ansvar för ny musik vilket avspeglas på flera sätt i programmen, inte minst genom en rad beställningar till svenska tonsättare. Det är en lång utveckling som lett fram till orkesterns nuvarande position fick Sveriges Radio äntligen en fullt utbyggd symfoniorkester genom sammanslagningen av dåvarande Radioorkestern och Underhållningsorkestern. Den legendariske dirigenten Sergiu Celibidache svarade fram till 1971 för ett intensivt utvecklingsarbete och det var också under denna tid som orkestern började turnera utomlands. Herbert Blomstedt, som var chefdirigent befäste ytterligare orkesterns internationella renommé och samtidigt gjorde Stig Westerberg som kapellmästare stora insatser för svensk musik: han svarade för över 100 svenska uruppföranden under åren Esa-Pekka Salonen var chefdirigent och under denna period befästes orkesterns ställning ytterligare, inte minst genom bejublade turnéer utomlands. Han avlöstes av Evgenij Svetlanov 1997 och sedan tre år har Manfred Honeck som chefdirigent fört orkestern till nya framgångar. Ett hundratal välutbildade musiker bildar tillsammans Sveriges Radios Symfoniorkester musiker med den speciella lyhördhet som krävs för ensemblespel. Och den lyhördhet som är förutsättningen för att tolka de många olika typer av musik som står på repertoaren. Som orkestermusiker står man alltid inför nya utmaningar är fortsatt en ensemble i utveckling. 4

3 Manfred Honeck Dirigent Manfred Honeck är nu inne på sin fjärde säsong som chefdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester. De första två åren har inneburit många musikaliska höjdpunkter både i Sverige och utomlands. USA-turnén 2001, med Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören, blev en stor framgång. En recensent i Washington Post skrev att framförandet av Verdis Requeim var En av de bästa konserter jag kan minnas och utnämnde den till Årets konsert i Washington. Vid turnén i Österrike och Tyskland i januari 2002 blev det stående ovationer i Wilhelmshaven, vilket inte hänt mer än två gånger tidigare under de senaste 20 åren. Och konserten i Berlinfilharmonin avslutades med dryga 7 minuters applåder. Manfred Honeck är född i Österrike och studerade vid Musikaliska Akademien i Wien. Han är musikaliskt präglad av många år som altviolinist i Wienerfilharmonikerna och Wiener Staatsopers orkester, och som dirigent för Wiens Ungdomsorkester var Manfred Honeck assistent åt Claudio Abbado för Gustav Mahlers Ungdomsorkester i Wien. Därefter följde flera operauppsättningar; på Wiener Volksoper Wiener Staatsoper och Berliner Staatsoper blev Honeck 1: e kapellmästare för Zürichoperan, följt av bl.a. debut på La Scala och musikchefskap på Den Norske Oper i Oslo Parallellt med operaengagemangen har Manfred Honeck dirigerat symfoniorkestrar som Bayerska radions symfoniorkester, Gewandhausorkestern Leipzig, Staatskapelle Dresden, Wienerfilharmonikerna, La Scalas Symfoniorkester, Tjeckiska filharmonin, London Philharmonic Orchestra, Orchestre Philharmonique de Radio- France, Göteborgs symfoniker, Chicago Symfoniorkester, Los Angeles Philharmonic och Yomiuri Nippon symfoniorkester Tokyo, för att bara nämna några tilldelades Honeck den prestigefyllda European Conductor s Award i Zürich. Ett lyckat inhopp gjorde Manfred Honeck 1996, då han tog över en festivalturné med Oslofilharmonikerna, med bl.a. två BBC Promskonserter och konserter vid festivalerna i Edinburgh och Luzern. Han blev därefter utsedd till Oslofilharmonikernas förste gästdirigent och tillsammans med dem debuterade han vid Festspelen i Salzburg Ett annat inhopp gjorde Honeck för Neeme Järvi 2001, när han räddade en konsert med Göteborgs symfoniorkester vid BBC Proms och Festspelen i Salzburg. Det ledde till att han blev återinbjuden till Salzburg

4 Anton Bruckner Symfoni nr 9 d-moll I tonsättarens ögon blev nionde symfonin en torso. Han hade också tänkt sig en fjärde sats, och ännu sista dagen han levde, den 11 oktober 1896, arbetade han på skisserna till finalen. När han blivit klar med adagiot den 30 november 1894 antecknade han: Jag har gjort min skyldighet på jorden; jag gjorde så mycket jag förmådde och bara en sak skulle jag ännu önska mig: att det skulle förunnas mig att fullborda min nionde symfoni! Tre satser är i det närmaste klara, adagiot är nästan färdigkomponerat, och det återstår bara den fjärde satsen. Måtte förhoppningsvis döden inte rycka pennan ur handen på mig dessförinnan. Så gick det inte; inte heller visade det sig lyckat att efter adagiot spela ett Te Deum från 1884, som Bruckner själv föreslog som nödlösning. Verk som Tjajkovskijs sjätte och Mahlers tredje symfonier har dock gjort avslutningen med en adagiosats mindre anmärkningsvärd, och adagiots uttryckskraft och segervisshet i slutet motsvarar väl Bruckners dedikation till den gode Guden. Den märkliga öppningen av första satsen har i sin arkitektoniska skiktning visats i det närmaste förebåda seriella kompositionsprinciper: han låter en ton träda fram ur stillheten och befästas av träblåsarna som tonika, provsmakar d-molltreklangen i hornen (Bruckners favorittonart) för att plötsligt lösas upp i Cess-dur i hornen mot ledtonerna dess (ciss) och ess med den grandiosa verkan av en ljusflod genom mörkret för att återigen gå i närkamp med tonikan d-moll, innan huvudtemat presenteras i fff. Med detta slags bygglådeprincip, eller kurragömmalek, framstår Bruckner som en häpnadsväckande avancerad strukturalist, rentav föregripande en modernist som Ligeti. Med det på detta sätt utvunna materialet bygger han upp satsen i ett slags trefaldig kontrapunkt med sinsemellan utbytbara stämmor. Scherzot bygger på samma idé, som Bruckner varierat i samtliga sina symfonier; det anslår en ton av bondsk dans med eteriskt mystiska övertoner. Även denna sats domineras av d- mollklangen, som avbryts av triodelen i Fiss-dur, med effekten att båda de inledande satserna kan upplevas som ett slags djärva variationer över d-molltreklangen. Adagiot har trots allt mycket av Bruckners speciella finalkaraktär i huvudtemat, medan sidotemat återigen har folklig karak- 6

5 Anton Bruckner Symfoni nr 9 d-moll tär. I slutet citerar Bruckner sig själv: adagiotemat ur åttonde symfonin och huvuvdtemat från den sjunde, i tuborna och hornen, för att till sist låta allt upplösas i E-durslutets ljusbadande evighet. Rolf Haglund 7

6 VIOLIN I Bernt Lysell 1:e konsertmästare Kjell Lysell 1:e konsertmästare Jannica Gustafsson Alt 1:e konsertmästare Ulrika Jansson 2:e konsertmästare Ulf Forsberg Lars Stegenberg Christian Bergqvist Per Sporrong Leander Belladestino Alexandra Kramer Aleksander Migdal Olle Markström Gunnar Eklund Torbjörn Bernhardsson Lena Röjder Åsa Hallerbäck Thedéen Hanna Göran Per Hammarström Stanka Simeonova Svein Harald Martinsen VIOLIN II Per Sandklef Torsten Nilsson Per Öman Anders Nyman Eva Jonsson Bo Söderström Tomas Andersson Jan Isaksson Ann-Marie Lysell Veneta Zaharieva Blendulf Saara Nisonen Öman Roland Kress Renate Klavina Martin Stensson Paul Waltman Frida Hallén VIOLA Lars Arvinder Håkan Olsson Ingegerd Kierkegaard Mikael Sjögren Leopold Rapoport Håkan Roos Hans Åkesson Kristina Arvinder Elisabeth Arnberg Ranmo Tony Bauer Ann Christin Ward CELLO Ola Karlsson, solocellist Jan-Erik Gustafsson, solocellist Ulrika Edström, Alt solocellist Helena Nilsson Staffan Bergström Kjell Bjurling Peter Molander Per Blendulf Johanna Sjunnesson Jana Boutani Åsa Strid KONTRABAS Entcho Radoukanov Ingalill Hillerud Robert Röjder Maria Johansson Martin Bergstrand Jan Dahlkvist Carina Sporrong Peter Lysell FLÖJT Tobias Carron Susanne Hörberg Anu Jämsä (även piccolaflöjt*) Per-Olof Sköld (även altflöjt*) OBOE Bengt Rosengren Ulf Bjurenhed Bo Eriksson (även engelskt horn*) Björn Uddén KLARINETT Kjell-Inge Stevensson Niklas Andersson Dag Henriksson (även ess-klarinett*) Mats Wallin (även bas-klarinett*) VALTHORN Hans Larsson Ivar Olsen Susan Sabin Tom Skog Rolf Nyquist Bengt Ny FAGOTT Henrik Blixt Fredrik Ekdahl Katarina Agnas (även kontrafagott*) Maj Widding TRUMPET Mark Schrello Joakim Agnas Mats-Olov Svantesson Torben Rehnberg TROMBON Mikael Oskarsson Christer Torgé Göran Brink BASTROMBON John Lingesjö TUBA Lennart Nord PUKA Tomas Nilsson Jan Huss (även slagverk) SLAGVERK Seppo Asikainen Mats Nilsson HARPA Lisa Viguier *Huvudansvarig för biinstrument 8

7 Kommande konserter Oktober 2003 Fr 10/10 Evenemangsserien Manfred Honeck, dirigent Friedrich Lips, bajan Gubajdulina: Konsert för bajan, Under the sign of Scorpio, uruppförande Bruckner: Symfoni nr 9 Fredag 10 oktober kl Biljetter kr, från 22/9 On 15/10 Favoritserien Radiokören Stefan Parkman, dirigent Palestrina: Missa Papae Marcelli J Sandström: Surge aquilo Martin: Mässa för dubbelkör Onsdag 15 oktober kl 18:00 Biljetter kr, från 29/9 Fr 17/10 Pianistserien David Robertson, dirigent Garrick Ohlsson, piano Debussy: Jeux Bartók: Pianokonsert nr 3 Bartók: Danssvit Debussy: Havet Fredag 17 oktober kl Biljetter kr, från 29/9 Lö 18/10 Matinéserien David Robertson, dirigent Garrick Ohlsson, piano Debussy: Jeux Bartók: Pianokonsert nr 3 Bartók: Danssvit Debussy: Havet Lördag 18 oktober kl Biljetter kr, från 29/9 To 23/10 Arton noll noll Damkör ur Radiokören Marin Alsop, dirigent Holst: Planeterna Torsdag 23 oktober kl 18:00 Bewaldhallen Biljetter kr, från 6/10 Fr 24/10 Blandad konfekt Damkör ur Radiokören Marin Alsop, dirigent MacMillan: The Confession of Isobel Gowdie Holst: Planeterna Fredag 24 oktober kl Biljetter kr, från 6/10 Lö 25/10 The Eric Ericsons Award Finalkonsert i den internationella dirigenttävlingen. Radiokören November 2003 bl.a. uruppförande av Per Gunnar Petersson: Omnia tempus habent Lördag 25 oktober kl Fritt inträde, inga biljetter behövs On 5/11 Favoritserien Josep Caballé-Domenech, dirigent Kristina Hammarström, mezzo Rossini: Uvertyr till Barberaren i Sevilla Montsalvatge: ur Cancionas negras Berio: Ritirata notturna di Madrid Bizet: Arior och orkesterstycken ur Carmen Onsdag 5 november kl 18:00 Biljetter kr, från 20/10 9