Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

2 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergman Karina Bronell

3 Innehåll Inledning och syfte... 4 Kommunens uppdrag... 4 Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning... 5 Verksamhetsbeskrivning... 5 Organisation... 5 Verksamhetsområde... 6 Verksamhet förskola... 6 Verksamhet grundskola... 6 Verksamhet gymnasieskola... 6 Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC)... 7 Fördelning av nettokostnader... 7 Nämndens plan Ett socialt hållbart Falköping Ett attraktivare Falköping Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Kvalitén inom verksamheten ska öka... 8 Rapportering av måluppfyllelse till nämnd... 8 Styrkedjan inom det systematiska kvalitetsarbetet... 9 Omvärldsanalys Nuläge inom ansvarsområdet, intern analys av nämndens mål Beslutade nationella regel- och lagförändringar som påverkar ansvarsområdet Kommunala beslut som påverkar ansvarsområdet Volymförändringar Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade mål- och utvecklingsområden Verksamhets- och ambitionsförändringar Resursfördelning drift och investeringar Drift Investeringar

4 Inledning och syfte Syftet med verksamhetsplanen är att vara ett verktyg för planering av verksamhet, tydliggöra mål och strategier samt vara ett stöd för uppföljning av verksamheten. Verksamhetsplanen syftar också till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som nämnden råder över. Likväl ska verksamhetsplanen bidra till en utvecklad framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. I samband med att nämnden beslutar om sin verksamhetsplan och budget beslutar den även om sin plan för intern kontroll. Planen ska ta sin utgångspunkt i kommunen som helhet, där varje nämnd har ansvar att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål och koppla till varje nämnds uppdrag och utvecklingsbehov. Det är viktigt att vi på sikt kan känna att planen blir heltäckande och användbar i vardagen. Kommunen är inne i ett utvecklingsarbete som syftar till att sammanföra verksamhets- och ekonomistyrning. Nämnden följer kontinuerligt upp sin verksamhetsplan och budget bland annat i samband med kommunens gemensamma uppföljningar vid första tertialen, delårsbokslutet och vid årsbokslutet. I framarbetandet av verksamhetsplanen behöver hänsyn till hela styrkedjan tas vilket innebär att nationell styrning måste ligga i linje med kommunens viljeriktning. Kommunens uppdrag Falköpings kommun har ansvar för viktiga samhällsfunktioner som en del av den service som samhället ger till sina medborgare. Kommunens verksamheter styrs till stor del av kommunallagens bestämmelser där det framkommer att den ansvarar för barnomsorg, utbildning, socialtjänst och äldrevård liksom ansvaret för byggande av bostäder, hälsoskydd, miljöskydd och räddningstjänst. Centralt i kommunallagen är att kommunen genom sitt självstyre får bestämma vad den ska arbeta med och i vilken omfattning, men allt måste ta sin utgångspunkt i att kommunen är till för medborgaren. Syftet är att omsätta och nå nationella krav, statliga och kommunala mål. Kommunen som huvudman fördelar olika ansvarområden tillsammans med budget ut till nämnderna. Kommunen ska utifrån verksamhetens behov och budget skapa förutsättningar för fortsatt utveckling bland annat genom de områden som synliggörs i modellen nedan. Samverkan Organisation Kompetensutveckling Styrning och ledning Lokaliteter Resurser 4

5 Kommunens vision, Det Goda Livet i Falköping, anger viljeriktning för kommunen. Verksamhetsplanen redogör för hur nämnden genom delmål och/eller strategi ska arbeta mot visionen och bidra till att förverkliga kommunfullmäktiges övergripande mål. Prioriterade utvecklingsområden beskriver vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras under planperioden för att bidra till en högre måluppfyllelse. Kommunens budget visar hur kommunfullmäktige fördelat de ekonomiska resurserna. Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning KFS 2016:02 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Nämndens verksamhet ( 1): Barn- och utbildningsnämnden utför kommunens uppgifter inom barnomsorgen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt ansvarar för den kommunala musikskolan och skolskjuts med tillhörande riktlinjer. Organisation Förvaltningens organisation visas i bilden nedan. Pågående skolorganisationsöversyn startade med förändring av förvaltningens styrning och ledning. Under skolchef finns fyra verksamhetschefer som tillsammans bildar förvaltningens ledningsgrupp. Den har i uppdrag att styra och leda respektive skolform med en tydlig progression och samsyn. 5

6 Verksamhetsområde De senaste årens volymökning har medfört att förskolor och skolor är trångbodda och en förändring av skolorganisationen är beslutad. Verksamhet förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med fristående förskolor samt pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg. Efterfrågan av förskoleplatser ökar och nya avdelningar planeras. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Verksamhet grundskola Nuvarande grundskoleorganisation har många skolor i skiftande storlek och indelning. Elevantalet varierar från ca elever/skola. Verksamhetsområdet omfattar även särskola som är knuten till två grundskolor i centralorten samt musikskola. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola med tillhörande fritidshem. Verksamhet gymnasieskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. 6

7 Miljontal Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC) Samordning av tvärprofessionella insatser för flerspråkighet samt barn- och elevhälsa finns från 2017 samlat under verksamhet SPC. Inom verksamhetens uppdrag finns två särskilda undervisningsgrupper. Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika verksamhetsområdena fördelar sig. Fördelningen per verksamhetsområde utgår från nuvarande budgetfördelning och beslutad budgetram/plan ,35 0,3 0,25 0,2 0, ,1 0,05 0 Förskola Grundskola Gymnasieskola SPC Övrigt Nämndens plan 1. Ett socialt hållbart Falköping Nämndens mål Kommunikativa indikatorer Uppföljning kvartalsvis Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever trygghet Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever trygghet Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande Okt-dec Okt-dec Okt-dec Okt-dec 7

8 2. Ett attraktivare Falköping Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, elever, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. 3. Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Nämndens mål Kommunikativa indikatorer Uppföljning kvartalsvis Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen April-juni April-juni April-juni April-juni Nämndens mål Kommunikativa indikatorer Uppföljning kvartalsvis Alla elever når målen Meritvärdet i grundskolans år 9 Juli-sept Andel behöriga till nationellt program Juli-sept Genomsnittlig betygspoäng på gymnasiets nationella program Juli-sept Rapportering av måluppfyllelse till nämnd Enligt Skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska huvudmannen skapa rutiner för att underlätta det systematiska arbetet. Huvudmannens uppgift är att säkerställa att arbetet utgår från de nationella och kommunala målen, att skapa förutsättningar för ett sådant arbete samt att utveckla utbildningen i enlighet med målen. Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om riktlinjer i maj I samband med beslutet togs ett årshjul fram som tydliggör och skapar framförhållning i rapporteringen av prioriterade mål kvartalsvis till nämnden. 8

9 Styrkedjan inom det systematiska kvalitetsarbetet För att utvecklingsarbetet ska få effekt i organisationen krävs att varje led känner sig delaktig i processen och att arbetet utgår från verksamhetens behov. Resultatet analyseras och rapporteras från varje nivå upp till huvudman. Det är av största vikt att skapa förtroende och tillit i styrkedjan och att återkoppling sker från nämnd via ledare tillbaka till verksamheterna. 9

10 Omvärldsanalys Nuläge inom ansvarsområdet, intern analys av nämndens mål Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Generellt visar uppföljningar att de flesta barn/elever är trygga och trivs. Inom förskolan har ingen föräldraenkät genomförts Föregående års enkät visade på hög nöjdhetsgrad avseende trygghet, stimulans och trivsel, men vårdnadshavarna upplevde att barngrupperna var stora och att det behövs mer personal. I grundskolans elevenkät framkommer att andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan är hög. Trivselprogrammet genomförs för andra året med positivt resultat. Lokalerna är trångbodda, vilket lättare leder till konflikter och kräver riktade insatser och flexibilitet i skolans och pedagogernas bemötande. Gymnasiets elevenkät för 2017 visar fortsatt höga siffor på trivsel och trygghet. Andelen elever som känner arbetsro under lektionstid minskar. Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning sjunker inom alla skolformer både nationellt och lokalt. Rekrytering av personal försvåras av att det saknas utbildningsplatser 10

11 och lärosäten i närområdet och konkurensen mellan kommunerna ökar. Särskilt märkbar är minskningen av behöriga inom förskola vilket till viss del beror på att förskollärare med lokal behörighet inte längre får räknas med i statistiken. Falköping har tidigare legat klart över rikets snitt. Årets siffror visar jämn nivå med jämförbara kommuner. Fritidshemmen har en låg andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning och trenden har, liksom i övriga riket, de senaste åren varit sjunkande. Rekrytering av pedagogisk personal till denna verksamhet är svår. Ett antal fritidspedagoger har genom studier skaffat behörighet till grundskolans praktiskt estetiska ämnen och valt att arbeta i de tidiga skolåren. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan har under lång tid legat i linje med riket. De senaste åren sjunker siffran mer för Falköping och hamnar under rikssnittet. Även siffran för gymnasiet är något lägre i Falköping än i riket, men behörigheten är mer stabil. Alla elever når målen Måluppfyllelsen i kommunens förskolor visar på en positiv trend avseende utveckling och lärande och oftast uppfyller kommunens förskolor de krav som ställs om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Fortfarande finns stora skillnader mellan förskolornas lärmiljöer. Måluppfyllelsen i kommunens grundskolor visar äntligen på en positiv vändning både avseende meritvärde och behörighet till nationellt program på gymnasiet. Kommunens måluppfyllelse är låg, men närmar sig både kommungruppens och rikets värde. Falköping visar en positiv trend medan kommungruppen och riket har en fortsatt fallande trend. Resultaten skiljer mellan kommunens grundskolor både avseende nationella prov och betygsresultat. Resultaten i kommunens gymnasieskola visar på en relativt jämn måluppfyllelse de senaste fem åren. Den skiljer dock mellan gymnasieprogrammen. Kommunen ligger i linje med eller strax under riksgenomsnittet aveende betygspoäng och högskolebehörighet. Beslutade nationella regel- och lagförändringar som påverkar ansvarsområdet Skolsatsningar beslutade på riksdagsnivå Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan. Infasning på tre år förslås att sex miljarder kronor avsätts för syftet. Stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Viktas med hänsyn till socioekonomiska faktorer som sammanställts i ett av SCB årligt framräknat index. Satsningar på gymnasieskolan. Högskolebehörighet på yrkesprogrammen, insatser för fler yrkeslärare och en utökad lovskola. Regeringen satsar 162 mkr 2018 för att stärka gymnasieskolan. Förstärkning av yrkesprogrammen: rekrytering av fler yrkeslärare och till behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare. Utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet och öka dess kvalitet. Utveckling av gymnasieskolan: Genomströmningen i gymnasieskolan måste öka. Lovskola för ökade kunskaper: en 11

12 utökad lovskola för elever på språkintroduktionsprogrammet, för undervisning även på skolloven. Yrkesprogrammen ska ge grundläggande högskolebehörighet (från 2500 poäng till 2700 eller 2800 poäng). Införa estetiska ämnen på nationella program. Miljardsatsning för en jämlik kunskapsskola. Ojämlikheten i den svenska skolan måste brytas. Regeringen har redan investerat mer än 11 miljarder kronor på en mer jämlik kunskapsskola För att kunskaperna ska fortsätta att öka och ojämlikheten i skolsystemet brytas krävs dock fler reformer. Nu fortsätter regeringen investeringarna för en mer jämlik skola. Av de 5 miljarder kronor som regeringen nu vill investera i välförden 2018 kommer utöver tidigare investerade medel 1,5 miljarder att avsättas till skolan med fokus på att i större utsträckning fördela resurser utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed betydande resursförstärkningar tex att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen. Insatser för att stärka föräldrars delaktighet i lärandet. Regeringen föreslår studieförbundsinsatser inriktade på att öka föräldrars delaktighet i lärandet. Miljonstöd till kostnadsfria lovaktiviteter. Simskola årskurs 6-9. Införa stöd till huvudmännen att anordna lovsimskola för elever i årskurs 6-9. Läsa-skriva-räkna. Införa en åtgärdsgarani i läsning, skrivning och räkning för att tidigt ge alla elever det stöd de behöver. Obligatorisk förskoleklass. Förskoleklassen blir obligatorisk från höstterminen Lärarsatsningar beslutade på riksdagsnivå Förskollärar- och lärarutbildningar. Fler utbildningsplatser. Fler vägar in i yrkena. Informations- och kampanjinsatser om vägar till lärar- förskolläraryrkena. Sommarkurser kompetterande pedagogisk utbildning. Fortbildning och andra insatser. Anställa personal inom skolans område genom befintliga arbetsmarknadsåtgärder. Förstärkning av VAL (vidareutbildning av lärare) och andra särskilda kompletterande pedagogiska utbildningar. Förlänga Lärarlyft ll. Förlängning av fortbildningsinsatser för rektorer och förskolechefer för utveckling av pedagogiskt ledarskap. Stärka huvudmannens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända barn och elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Kulturskoleklivet. Stärka utbildningsvägar för att bli lärare i kulturskola. Beslutad nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås: Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. 12

13 Kommunala beslut som påverkar ansvarsområdet Beslut av kommunfullmäktige Skolorganisationsförändring. En högstadieskola ska byggas i Falköpings centralort. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6 samt fritidshem: Broddetorp, Central, Dotorp, Gudhem, Kinnarp, Kyrkerör, Mösseberg, Odensberg, Vartofta, Vindängen och Åsarp. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 9 samt fritidshem: Floby och Stenstorp. Grundsärskola med fritidshem ska erbjudas på Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 och på högstadieskolan i Falköpings centralort från årskurs 7 till årskurs 9. Följande skolor ska avvecklas: Torbjörntorp, Yllestad, Åsle och Åttagård. Uppdrag till nämnd/förvaltning: Att se över och vid behov göra förändringar i förskoleorganisationen Att ta fram en handlingsplan för i vilken ordning genomförandet skall ske Ett politiskt beslut skall tas om maximal restid per dag i respektive stadium En integrationspolitisk plan som innefattar samtliga skolor skall antas Ett beslut om en miniminivå på antal timmar per vecka när det gäller tillgång till elevhälsa Lyfta och tydliggöra det kompensatoriska uppdraget Löfte utfärdat om att alla elever oavsett vilken skola de hamnar på skall ha samma möjlighet att välja tredjespråk Garantera kvalitet på samtliga skolor, och att resurser fördelas efter behov Ta fram strategiska åtgärder för att elevunderlaget skall bibehållas och helst öka vid de mindre skolorna Se över skolskjutsorganisationen, samt att se över nuvarande upptagningsområden i dialog med berörda Se över särskolan Se över inomhus- och utomhusmiljöer så att de är ändamålsenliga för alla barn och elever I det lokala förändringsarbetet arbeta inkluderande med berörda grupper. Såsom föräldraföreningar, personal med flera Beslut av barn- och utbildningsnämnden Natt- och helgomsorg. Behovet växer och nämnden har beslutat om utökad verksamhet under förutsättning att det finns utrymme i budget. Fria pedagogiska måltider i förskolan. Nämnden har beslutat att införa fria pedagogiska måltider i förskolan. Fria kläder i förskolan. Önskemål har framförts av fackliga organisationer. Beslut kan komma att tas om förutsättning för finansiering ryms inom budget. 13

14 Volymförändringar Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet Antal barn/elever. Volymutveckling per verksamhet Utfall 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Förskola Grundskola Fritidshem Gymnasieskola Prognos förskola bygger på att 83 % av alla barn mellan 1-5 år finns i förskolans verksamhet. Prognos fritidshem bygger på att 75 % av alla barn mellan 6-9 år och 22 % av alla barn mellan år vistas på fritidshem. Under planperioden ökar volymen inom samtliga verksamhetsformer, förskolan +67 barn, grundskolan +145 elever, fritidshemmen +55 barn och gymnasieskolan +92 elever. Nämndens uppdrag är att erbjuda barnomsorg och skola till kommunens barn och ungdomar och det ställer stora krav på organisation och resursanvändning. Förskolor och skolor är välfyllda och en rad investeringar i lokaler har beslutats. Fram till år 2020 är trångboddheten ett akut problem och en rimlig arbetsmiljö för barn/elever och personal behöver säkras. Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade mål- och utvecklingsområden En handlingsplan är framtagen som beskriver kortfattat vilka områden som huvudmannen måste arbeta med för att skapa förutsättningar för utveckling i organisationen. Åtgärderna har kategoriserats utifrån: Organisation/god miljö för lärande o Anpassa organisation efter politiska beslut för att skapa en likvärdig förskola/skola o Utveckling av visionsarbete, lärmiljöer, didaktik och förhållningssätt o Skapa förutsättningar för ökat pedagogiskt ledarskap o Stärka barn- och elevhälsans förebyggande och främjande arbete o Öka samverkan och samsyn mellan skolformerna Måluppfyllelse o Fördjupat analysarbete av kunskapsuppföljningen o Översyn undervisning och studiehandledning på modersmålet o Utökad undervisningstid, lovskola och läxhjälp o Insatser för att främja likvärdighet i pojkars och flickors måluppfyllelse o Synliggöra progressionen för elevgruppen som inte når godkända betyg Rekrytering o Utökad introduktion o God arbetsmiljön o Driva en skolutveckling som ligger i framkant o Kompetensförsörjningsplan med syfte att behålla, få fler att återvända samt rekrytera 14

15 Kompetensutveckling o Fortsatt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet o Samsyn i bedömning och betygssättning o Pedagogisk dokumentation o Förenkla och systematisera anmälningsrutiner vid kränkande behandling o Matematikprojekt o Digitalisering o Programmering o Trivselprogram Budget o Skapa budgetfördelningsmodeller med större hänsyn tagen till gruppernas sammansättning och socioekonomiska bakgrund Handlingsplanen i sin helhet finns att läsa på falkoping.se/verksamhetsredovisning2017. Verksamhets- och ambitionsförändringar Det övergripande målet för nämnden är högre måluppfyllelse för alla barn och elever i Falköpings kommun! Skolorganisationsöversynen syftar till att samtliga elever, var och en, ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Ett visionsarbete har påbörjats för att skapa samsyn om lärande och utveckling i en ny organisation. Ambitionen är att utveckla en likvärdig skola och likvärdiga lärmiljöer måste diskuteras och förankras för att leda till samyn mellan olika professioner och verksamhetsformer där alla ska känna sig delaktiga. Förutsättningar mellan och inom de olika verksamhetsformerna måste bli mer likvärdiga och nämndens ansvar är att styra och fördela resurser. Falköpings Kommun ligger i dagsläget över rikssnittet när det gäller antal barn per vuxen i förskolan. Resurstilldelningen ligger långt under jämförbar kommungrupp. Ambitionen är att minska barngrupperna i riktning mot rekommendationerna i allmänna råden och skapa utrymme för utveckling, lärande och trygghet. För ökad likvärdighet och kompensatioriskt stöd inom förskolan behöver en socioekonomisk fördelning införas. Grundskolans stora utmaning är att få alla behöriga till gymnasiets nationella program. Resultaten har börjat vända uppåt och ambitionen är att andelen behöriga elever ska fortsätta att öka. Målet är en likvärdig skola för alla elever i Falköping. Ambitionen är att gruppstorleken inom förskoleklass och årskurs 1-3 på sikt ska minska och vara mer flexibel. Lokalerna ska stödja en mer varierad gruppsammansättning, samsyn och personalnyttjande. Forskning visar att tidiga insatser medför högre måluppfyllelse och lägre kostnader i ett långsiktigt perspektiv både inom vår förvaltning och i samhället som stort. Den nya skolorganisationen innebär att särskolans verksamhet blir mer anpassad till elevernas behov. Fritidshemmens ansvar och roll för barnens utveckling och lärande behöver synliggöras. För 15

16 att rekrytera och behålla personal krävs att samarbetet mellan grundskola och fritidshem stärks. Verksamhetens uppdrag behöver vägas in i den nya skolorganisationen. Ållebergsgymnasiet har de senaste åren blivit ett attraktivt förstahandsval för Falköpingselever och ambitionen är att fler elever väljer kommunens gymnasieskola. Välfyllda program innebär kostnadseffektivitet och ambitionen är att IM-programmet ska minska till förmån för de nationella programmen. Genomströmningen av elever på 3 år ligger i nivå med kommungruppen, men behöver öka. Ambitionen inom SPC är att stärka det förebyggande och främjande arbetet inom barn- och elevhälsan utifrån de olika professionernas uppdrag. Ett fördjupat arbete inom barnhälsa har påböjats och fler tidiga insatser planeras. Det kommunala aktivitetsansvaret stärks och blir mer integrerat med det övergripande elevhälsoarbetet. Flera olika insatser skapar förutsättningar för en mer likvärdig skolhälsovård. Den gemensamma placeringen i nya lokaler för SPC bidrar till en ökad samverkan mellan proffessioner, verksamheter och förvaltningar. Nyanländas lärande behöver stärkas och resurser ska fördelas efter elevers behov. En samlad organisation och ledning av modersmålsundervisning och studiehandledning ska bidra till högre likvärdighet. Resursfördelning drift och investeringar Förskola Sett till jämförbara kommuner och riket i stort har Falköpings kommun förhållandevis låg tilldelning av resurser till förskolans verksamhet. Skillnaden mellan genomsnittlig kostnad per inskrivet barn i Falköping och kommungruppen är ca 8%. Jämfört med riket är skillnaden ytterligare något högre. För ökad likvärdighet och kompensatioriskt stöd inom förskolan behöver en socioekonomisk fördelning införas. Delar av verksamheten finnansieras idag av riktade statsbidrag. Det innebär en osäkerhet av finansieringen på lång sikt. Grundskola Under de senaste åren har staten riktat statsbidrag för att möjliggöra kvalitetshöjning i den svenska skolan. Förvaltningen har, och kommer fortsatt, söka alla tillgängliga statsbidrag. Statsbidragen innebär ekonomiskt tillskott, men även en tydlig nationell styrning. Många av insatserna genererar personalförstärkning till främst de yngre åren. Inom samtliga skolformer har insatser för att höja läraryrkets status gjorts genom karriärtjänster och lärarlönelyft. Genom att rikta mer resurser utifrån socioekonomiska faktorer kan skolorna på ett bättre sätt utföra sitt kompensatoriska uppdrag. Tilldelningen för fritidshem är på en adekvat nivå idag. Detsamma gäller särskolan där tilldelningen väl möter deras uppdrag. Musikskolan är en icke lagstyrd verksamhet som bidrar med ett rikare kulturliv i kommun. 16

17 Gymnasieskola Gymnasiet har under flera år haft en god ekonomisk tilldelning. Sett till andra kommuner uppvisar gymnasiet höga kostnader för, framförallt, undervisning. Jämfört med kommungruppen har Falköping ca 11% högre undervisningskostnader på gymnasiet, sett till riket är skillnaden ännu högre. Det interkommunala nettot visar på överskott 2017 och prognosen för 2018 pekar i fortsatt positiv riktningen. Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl centrum för flerspråkighet (CFF) Prognosen över antalet nyanlända barn och ungdomar är osäker och nivån av modersmålsoch studiehandledningsresurser är komplicerad. På sikt kan tilldelningen minskas. Sammanfattning I jämförelse med kommungruppen har Falköping lägre tilldelning till förskolan, men högre tilldelning till gymnasiet. Nivån på tilldelningen till grundskolan ligger något lägre än i jämförbara kommuner. För att uppnå en större likvärdighet mellan de olika skolformerna kan en omfördelning behövas. För att genomföra den ambitionsnivå som nämnden har, och de ytterligare statliga krav som ställs, behöver nämndens budgetram förstärkas de kommande åren. Drift Tabell: Beslutad driftsbudget (KF ) 2018 (mnkr) 2019 (mnkr) 2020 mnkr) Ingående budget 567,7 620,0 641,3 Volymförändringar 1,6 Lagar och förordningar 30,6 Ambitionsförändringar Omfördelning av resurser som påverkar andra förvaltningar Effekter (drift) av investeringsbeslut Effektivisering -3,0 Budget/plan 596,9 Investeringar Tabell: Investeringsplan inventarier Barn- och utbildningsnämnden. (Beslut i KF ) Investeringsplan Barn- och utbildningsnämnden 2018 (mnkr) 2019 (mnkr) 2020 (mnkr) 6,4 6,0 4,0 Den beslutade investeringsbudgeten för 2018 ska finansiera inventarier till Åsarps förskola och skola, förskolan Urd, skolorganisationåtgärder, it-kostnader samt återinvesteringar till övriga förskolor och skolor. För åren är investeringsbehovet svårberäknat och kommer att påverkas av bl a skolorganisationsöversynen och nya statliga krav på digitalisering. 17