Framgångsrika kunskapsmiljöer

Transkript

1 Framgångsrika kunskapsmiljöer Akademiska Hus seminariedag den 20 januari 2012 i Lund Hur ska våra universitet och högskolor utvecklas för att ge de bästa förutsättningarna för framgångsrikt lärande och forskning på toppnivå? Det var huvudfrågan när Akademiska Hus Syd bjöd in till ett seminarium i Lund med rubriken Framgångsrika miljöer eller miljöer som ger framgång den 20:e januari. Runt 120 ledande representanter från bland annat universitet, högskolor och kommuner fick ta del av ett omväxlande och innehållsrikt program. Huvudtalarna var miljöminister Lena Ek och arkitekten och analytikern Alastair Blyth som är verksam inom OECD. De belyste frågan om miljöer som föder framgång ur olika perspektiv, tillsammans med lundaforskaren Ola Thufvesson, rektorerna Per Eriksson och Stefan Bengtsson. Akademiska Hus perspektiv gavs av VD Kerstin Lindberg Göransson och arkitektrådet Ingrid Gustavsson. Unni Sollbe, regiondirektör för Akademiska Hus Syd, hälsade välkommen till förmiddagen som hon hoppades skulle ge deltagarna inspiration och en gemensam plattform för den fortsatta dialogen om utvecklingen av kunskapsmiljöer. Alastair Blyth är arkitekt och analytiker vid Centre for Effective Learning Environments en enhet inom OECD. Uppdraget är att främja utbyte av analys och politik, forskning och erfarenheter kring pedagogiska byggnader. Han inledde med ett citat av Benjamin Disraeli, premiärminister i 1800 talets victorianska England: A university should be a place of light, liberty and of learning ( Ett universitet ska vara platsen för ljus, frihet och lärande ) Detta sammanfattar än i dag vad ett universitet borde vara, menade Blyth. Både när det gäller byggnaderna i sig, men också helhetsbilden. Alastair Blyth utgick i sitt föredrag från tre perspektiv: Ett föränderligt sammanhang Kunskapsstaden Att omdefiniera och använda ytor Han visade på hur modern, bärbar kommunikationsteknik har förändrat lärandesituationen och gjort människor mer fria i den fysiska miljön, vilket

2 har stor betydelse också för högre utbildning och för hur byggnader bör se ut och användas. En trend är att utbildningen går från att vara delivery driven till learning led och föreläsaren står inte längre i fokus på samma sätt. Han berättade också att allt fler nya topplistor har kommit fram där studenter och andra rankar universitet efter hur gröna de är. Alastair Blyth visade många exempel på inspirerande kunskapsmiljöer och nytänkande på lärosäten runt om i världen. Till exempel den gamla däckfabriken i Paris som blivit ett modernt bibliotek och en central punkt när ett överblivet industriområde görs om och vitaliseras, bland annat genom att universitetet flyttar dit. Samspelet mellan lärosäten och det övriga samhället var en annan trend Alastair Blyth berörde i sitt föredrag. Och om att göra universitet mer synligt för omvärlden. Vid Bocconiuniversitetet i Milano har man till exempel byggt stora fönsterväggar ut mot stadsmiljön, så att allmänheten kan se in och känna sig delaktiga i vad som händer inne på universitetet. Att klassrum görs om till mer generella ytor är en utveckling som ger större möjligheter till flexibilitet och ökad kreativitet. Och att allmänna ytor allt mer används för att skapa platser för möten och arbete enskilt eller i grupp. Avslutningsvis gav Alastair Blyth följande råd: Byggnader måste kunna svara upp mot förändring Samspel med samhället är viktigt och efterfrågat Använda ytorna mer effektivt Hämta inspiration från andra byggnadstyper/branscher Alastair Blyths presentation hittar du på akademiskahus.se Akademiska Hus koncernchef och VD Kerstin Lindberg Göransson talade om koncernen och ambitionerna för framtiden: Vi vill jobba tillsammans med våra lärosäten och utveckla lokaler till riktigt bra kunskapsmiljöer. Och vi vill göra det på basen av kunskap, sa hon. Kerstin Lindberg Göransson berättade också om den stora undersökning som företaget gjort, där man frågat närmare studenter och forskare vad de vill ha på campus, utöver bra lokaler för utbildning och forskning.

3 Det visar sig att de är hungriga, sociala och trygga. Caféer, restauranger och livsmedelsaffärer är något många efterfrågar, liksom mötesplatser och idrottsanläggningar, berättade hon. Undersökningen visar också att våra lärosäten är synnerligen trygga miljöer. 98 procent av de tillfrågade känner sig trygg eller mycket trygg på sitt campus. Det är naturligtvis mycket viktigt för oss att veta vad studenter och forskare önskar sig, sade Kerstin Lindberg Göransson. Deras tankar och den här undersökningen är viktiga pusselbitar när vi tillsammans med universitet och högskolor utvecklar morgondagens framgångsrika lärosäten. En rapport om undersökningen finns på akademiskahus.se I en kort film berättade också ett antal studenter och forskare om vad de vill ha på campus Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet, talade om utvecklingen av universitetet och hur man strävar efter att bli Europas främsta universitet. Bland strategierna finns en satsning på internationalisering. Han berättade om ett möte med en student från Afrika. Jag frågade henne vad det betyder för henne att studera i Lund. Hennes svar var att det förändrar hennes liv. Det är det vi gör vi erbjuder utbildning som kan förändra människors liv och på det viset kan vi förändra världen. För Lunds universitet är det viktigt att värna om det gamla samtidigt som man växer och utvecklas. Vi jämförs med Cambridge och Oxford och har ett viktigt historiskt arv som vi vill få att fungera ihop med det nya för framtiden, sa Per Eriksson och nämnde särskilt studentbostäder som ett angeläget utvecklingsområde. Det är attraktivt att träffas över olika gränser och universitetet måste skapa en miljö som stimulerar det: Studenterna idag är totalt annorlunda jämfört med hur det var tidigare. Nu jobbar man med varandra sitter i de öppna miljöerna och samarbetar det är ett behov vi måste möta. Per Eriksson talade också om det nya kunskapsstråk som håller på att utvecklas och som kommer att binda ihop universitetets olika delar från de klassiska byggnaderna i centrum ut till de nya stora satsningarna som ESS och MAX IV.

4 Stefan Bengtsson, rektor för Malmö högskola, berättade om hur ett av Sveriges yngsta lärosäten utvecklas på det som kallas Universitetsholmen. Det var ett mycket klokt beslut att placera högskolan i centrala Malmö. Alternativet hade varit att bygga ett campus utanför staden, men på det här viset kan vi samverka med det övriga samhället, sade han. Universitetet finns i dag på tre platser, men kommer med bygget av Niagara att samlas på två Universitetsholmen och sjukhusområdet. Vi bygger inte ett traditionellt campusområde utan är integrerade med andra verksamheter, som kontor, bostäder, hotell och konferenscenter. Det kommer att bli oerhört mycket folk som rör sig i området. Niagara som nu planeras blir vår port mot staden en gränsyta med kontor, lärosalar och mötesplatser, berättade Stefan Bengtsson. Det ska bli en plats där vi visar upp Malmö högskola och våra samarbeten. Vi arbetar aktivt med kontaktytor, öppna lösningar som passar ett lärosäte som finns mitt i staden. Det här är byggnader som ska stå lång tid, så de måste vara flexibla så att de kan förändras efter behoven. I en kort film gav nobelpristagarna Arvid Carlsson och Torsten Wiesel sin syn på vad i en kunskapsmiljö som är viktigt för att skapa förutsättningar för framgångsrik forskning. Se filmen på akademiskahus.se Ola Thufvesson är forskare vid Lunds universitet. Han har studerat biografierna över 480 nobelpristagare och gav i sitt föredrag en beskrivning av vad som förenar dem. Det handlade bland annat om samtalskultur i hemmiljön där barn tagits på allvar och inspirerande lärare. En majoritet av nobelpristagarna kommer från länder där universitetsmiljön har omgivits av ett industrisamhälle. När det gäller forskningsmiljöer hade Ola Thufvesson många tankar: En kombination av trivsel och konkurrens verkar leda till framgång. Man växer genom att se andra lyckas och misslyckas. Drivande är också parallella laboratorier i konkurrerande städer. Ledarens betydelse får stort utrymme. En bra forskningsmiljö har en ledare som kan motivera, förstå drivkrafter, se till att alla kommer till sin rätt. Ledaren ska kunna balansera egenheter och särdrag.

5 Ola Thufvesson talade om betydelsen av att mötas: Att vara på plats dagligen är jätteviktigt inte bara för inbokade möten. Utvecklingen sker i den dagliga konfrontationen, i vardagspratet. Det är när man börjar känna folk som man vågar slänga fram konstiga hypoteser och djärva idéer som sedan kan testas och säkras. Det gör inte främlingar som kommer till ett möte två gånger i veckan. Måltiderna är väldigt viktiga, menade Ola Thufvesson och berättade om hur man lunchar på Rockefeller university: Där äter man vid ett runt bord med åtta platser. Eftersom man inte tar med sig sju arbetskamrater till lunch blandas grupperna över avdelningsgränserna. Det är i det oväntade samtalet som oväntade lösningar uppstår. Ingrid Gustavsson, arkitektråd vid Akademiska Hus, berättade om hur bolaget utvecklat ett dialogverktyg för att se på och diskutera kunskapsmiljöer. I detta har man definierat fyra kriterier som är viktiga för utvecklingen av kunskapsmiljöer: Miljö för innovation och lärande Miljö för näringsliv och samhälle Miljö för mångfald Miljö för hela människan Enligt modellen betraktar man dessa fyra kriterier ur två perspektiv: Den fysiska miljön Användningen Vi tror att det här kan få stor betydelse för hur vi arbetar tillsammans med våra kunder och vi testar modellen tillsammans med Lunds universitet, berättade Ingrid Gustavsson och gav exempel på hur det fungerar: Miljö för innovation och lärande handlar till exempel om mötet, att ge varandra idéer. Det handlar om scener, arenor, och platser där människor kommer tillsammans och träffas. Det är ytor som entréer, skyltfönster, trapphus. Vi ser stora trapphallar överallt i kunskapsmiljöerna, sa Ingrid Gustavsson. Samtidigt måste man ha ett förhållningssätt. Man måste som verksamhet inspirera medarbetare att gå ut och visa sig på de här ytorna. Därför behöver vi också tala om användningen. Ingrid Gustavsson gav exempel på hur det här kan se ut på MIT och Lunds universitet.

6 Miljöminister Lena Ek var seminariemötets sista talare. Hon hade många goda minnen av sin tid i Lund, med spännande och inspirerande möten. Hon pratade om de miljömässiga utmaningar vi står inför och hur viktig forskarvärlden är för att möta dem. Forskningen är nyckeln till att lösa problemen. Den avgör vilket angreppssätt unga människor får detta. Hon betonade bland annat hur viktiga forskare har varit för att lyfta nya frågeställningar, till exempel om kemikalier och ozonhålet. Diskussion började genom att tuffa forskare vågade kämpa för att deras forskningsrön skulle nå ut i opinionen, sade Lena Ek. Att mötas och att inte isolera sig är oerhört viktigt. Forskningsmiljöer måste också byggas öppna, så att forskarna möter samhället mer, menade Lena Ek. Det måste finnas naturliga mötespunkter. När det gäller näringslivskontakter menade Lena Ek att det ser mycket olika ut på de svenska lärosätena: Det finns allt mellan 0 och 100 i aktiviteter på det här området. Det är något vi behöver titta på och benchmarka. Det är oerhört viktigt med de här kontakterna, också för dem som arbetar med grundforskning.