Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet

Transkript

1 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Intern utveckling och utredning Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner de reviderade riktlinjerna för fysisk tillgänglighet. 2. Fastighetsnämnden uppmanas att fortsättningsvis besluta om erforderliga revideringar av riktlinjerna. Sammanfattning av ärendet Riktlinjer/standard för fysisk tillgänglighet har funnits sedan Arbetet har bedrivits tillsammans med företrädare för kommunalförbunden, funktionshinderrörelsen, Västfastigheter, Koncernkontoret, Länsstyrelsen med flera. Riktlinjerna har uppdaterats vid flera tillfällen. Genom åren har samarbetet fördjupats mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen i arbetet med att göra miljöer tillgängliga for personer med olika svårigheter; svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Resultatet i form av riktlinjer används även utanför Västra Götaland. Riktlinjerna ligger dessutom till grund for TD, tillgänglighetsdatabasen, en webbaserad information för besökare om tillgängligheten i olika miljöer inomhus och utomhus. Invånaren/patienten/besökaren kan baserat på informationen i TD själv ta ställning till om verksamheten är möjlig att besöka eller inte. TD är spridd både inom och utanför Västra Götalandsregionen. TD används också för uppföljning av den fysiska tillgängligheten. Riktlinjerna innefattar krav på tillgänglighet och användbarhet vid: ny-, om- och tillbyggnation av lokaler dit allmänheten har tillträde ny förhyrning (som förhandlingsunderlag) tomter som tas i anspråk for bebyggelse nyanläggning på allmänna platser åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser arbetslokal upphandling Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Datum Diarienummer RS (3) Finansiering Nya myndighetskrav innebär oftast skärpning av tidigare krav och medför därmed ökade kostnader. Ca 80 procent av de kriterier som föreslås som riktlinjer och standard för den fysiska tillgängligheten är direkt kopplade till nya myndighetskrav och till gällande lag. De nya kriterierna bedöms endast medföra marginella kostnadsökningar i jämförelse med de tidigare. Genomförande av beslut Riktlinjerna kräver ett ansvarstagande av både fastighetsägare och verksamhetsansvariga. Det åligger fastighetsnämnden att beakta och följa riktlinjerna vad gäller det egna lokalbeståndet och att i sin roll att bistå verksamheterna vid förhyrning verka för att riktlinjerna efterlevs. Kommittén för rättighetsfrågor har rollen att stödja genomförandet, följa upp efterlevnaden samt rapportera till regionstyrelsen. Beredning Kommittén för rättighetsfrågor beslöt vid sitt möte i december 2015, Kommittén för rättighetsfrågor noterar reviderade riktlinjer och standard Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. 2. Kommittén för rättighetsfrågor stödjer att fastighetsnämnden antar reviderade riktlinjer och standard Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Fastighetsnämnden beslöt vid sitt möte i december 2015, Förslag till reviderade riktlinjer godkänns. Fastighetsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta följande: 2. Reviderade riktlinjer godkänns. 3. Fastighetsnämnden får i uppdrag att fortsättningsvis besluta om erforderliga revideringar av riktlinjerna. Fastighetsnämndens beslut överklagades av Elöverkänsligas länsförening i Västra Götaland. Länsföreningen anförde att riktlinjerna inte tar hänsyn till situationen för elöverkänsliga, att beslutsprocessen inte varit korrekt samt att gällande konvention, policy och nationell handlingsplan på området ska beaktas. Förvaltningsrätten avvisade överklagandet mot bakgrund av att regionstyrelsen slutligen ska besluta i ärendet. Länsföreningen menar att det varken krävs vetenskapliga bevis eller diagnos för att ta särskild hänsyn till en funktionsnedsättning. De menar också att gällande lag inte ger stöd för att en viss funktionsnedsättning ska selekteras från annan typ av funktionsnedsättning och att kraven för att få sådan anpassning ska vara annorlunda för elöverkänsliga än för andra grupper. Under ärendets beredning har Elöverkänsligas förening skickat ett antal skrivelser, som finns samlade under diarienumren RHK och RHK

3 Datum Diarienummer RS (3) Skrivelserna handlar om elöverkänsligas tillgänglighet till sjukvård samt synpunkter på de reviderade Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet, version Arbetsgruppen för revidering av riktlinjerna har tagit del av föreningens synpunkter på revideringen av riktlinjerna. I de reviderade riktlinjerna finns en helt ny bilaga nr 3, som handlar om elektriska och magnetiska fält i sjukvårdslokaler. Där står bland annat ett gränsvärde för elektromagnetiska fält vid nybyggnation. I bilagan finns också en hänvisning till Myndigheten för delaktighets riktlinjer Riv hindren! från Ett exempel på krav som Elöverkänsligas förening ställde vid revideringen gällande riktlinjerna var att om det fanns trådlösa nätverk, WiFi i lokalen, skulle en varningsskylt sitta i entrédörren, WiFi i lokalen. En ringklocka skulle gå till personalen så att de skulle kunna stänga av WiFi-nätet. Kravet var också att all trådlös teknik skulle undvikas och ersättas med trådbunden. Dessa krav bedömdes som omöjliga att genomföra eftersom VGR har både publika och interna trådlösa nätverk och att en avstängning av dessa skulle innebära verksamhetsstörningar. Eftersom flera skrivelser även var skickade till HSS bestämdes att Koncernkontoret skulle skicka ett gemensamt svarsbrev till föreningen, vilket bifogas. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bilaga Protokoll från fastighetsnämnden Protokoll från kommittén för rättighetsfrågor Svar på skrivelse från Elöverkänsligas länsförening HS Besluten skickas till Västfastigheter, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se Åsa Olsson, Koncernkontoret, asa.olsson@vgregion.se

4

5

6

7

8

9

10 Tillgängliga och användbara miljöer RIKTLINJER OCH STANDARDER FÖR FYSISK TILLGÄNGLIGHET VERSION I samverkan med funktionshindersrörelsen i Västra Götaland och dessa kommunalförbund:

11 SIDA 2 VERSION 3

12 Innehåll Inledning... 7 Varför behövs riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet?... 7 Gemensamma riktlinjer och standarder... 7 Beskrivning av riktlinjer och standarder... 8 Ansvariga för tillgängligheten och användbarheten... 8 När ska riktlinjer och standarder användas?... 8 Definitioner av tillgänglighet... 9 Utgångspunkter för definition av tillgänglighet Vägledande exempel Frångänglighet Läsanvisning Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig med innehav av parkeringstillstånd Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer Dörrar och öppningar till och i byggnader Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter Hissar Trappor Ramper Inomhusmiljö Kapprum Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare Restauranger, matsalar, kaféer Uteplatser, balkonger Utemiljö Omklädningsrum Duschrum Bassänger Rum för undersökning, behandling och vård Boenderum Lokaler för hushållsarbete inom boende, rehabilitering, samt patientkök Bibliotekslokal Skyltinformation - utformning och placering Automater Arbetsplatser Utställningar Scenkonst Lekplatser Bilaga 1 Riktlinje för akustikkrav Bilaga 2 Riktlinje för vårdinrättning avseende ledarhund Bilaga 3 Elektriska och magnetiska fält i sjukvårdslokaler VERSION 3 SIDA 3

13 Innehåll fortsättning Skisser, allmänt Skiss 1 Vändyta Skiss 2 Dörrar Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Skiss 4 Större tillgänglig och användbar toalett Skiss 5 Trappor Skiss 6 Utställningar Referenser Representanter i arbetsgrupper för revidering av riktlinjer och standarder SIDA 4 VERSION 3

14 »Att ta bort fysiska hinder på platser dit allmänheten har tillträde, och göra miljön tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar innebär minskad risk för olyckor och oönskade händelser. Det kan betraktas som ett proaktivt säkerhetsarbete vars effekter och nytta inte ska underskattas.«jan S Svensson, säkerhetsstrateg, Västra Götalandsregionen VERSION 3 SIDA 5

15

16 INLEDNING Inledning Sedan januari 2002 har Västra Götalandsregionen (VGR) politiskt fastställda riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar till VGR:s fastigheter, verksamheter med avtal med VGR samt upphandlade verksamheter. Detta är version 3 av riktlinjerna. Revideringar har regelbundet gjorts av riktlinjerna utifrån Boverkets föreskrifter och gjorda erfarenheter. Detta gäller inte minst föreskrifterna om krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i befintliga byggnader dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Genom åren har samarbetet fördjupats mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen i det gemensamma arbetet med att göra miljöer tillgängliga för personer med olika svårigheter; svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Resultatet i form av riktlinjer används även utanför Västra Götaland. Riktlinjerna ligger dessutom till grund för TD, tillgänglighetsdatabasen, en webbaserad information för besökare om tillgängligheten i olika miljöer inomhus och utomhus. Invånaren/patienten/besökaren kan baserat på informationen i TD själv ta ställning till om verksamheten är möjlig att besöka eller inte. TD är spridd både inom och utanför Västra Götalandsregionen. TD används också för uppföljning av den fysiska tillgängligheten. Varför behövs riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet? Människor är olika och offentliga miljöer är till för alla. Om utgångspunkten när vi utformar våra miljöer är de behov och rättigheter som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har, kan många fler människor få glädje av en tillgänglig och användbar miljö. I Sverige har cirka 20 procent av befolkningen någon form av bestående funktionsnedsättning. Det som är bra för alla är nödvändigt för några. Gemensamma riktlinjer och standarder Hösten 2008 startade ett gemensamt arbete mellan kommunalförbunden i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och funktionshindersrörelsen med att arbeta fram gemensamma riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet till inom- och utomhusmiljöer. VERSION 3 SIDA 7

17 INLEDNING / BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER I arbetet deltog också Länsstyrelsen i Västra Götaland, Konsumentverket och i en referensgrupp dåvarande Handisam. En revidering och uppdatering av det materialet är färdigställd 2015 av deltagare från Västfastigheter, lokalförsörjningsförvaltningen i Borås stad samt avdelning rättighet. Dessutom har frångänglighetsaspekter via brandskyddsstandard kopplats till genom samarbete med Västfastigheters brandkonsulter. Ett kapitel som handlar om riktlinjer och standard för arbetslokaler finns nu tillagt. Sedan tidigare finns reviderade riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst samt ett nytt kapitel om lekplatser. Dessa tre kapitel ingår i dokumentet Tillgängliga och användbara miljöer. Beskrivning av riktlinjer och standarder Ansvariga för tillgängligheten och användbarheten Tillgängliga och användbara miljöer kräver ett ansvarstagande av både fastighetsägaren och verksamhetsansvarig. För verksamheten gäller att vara införstådd med avvikelser så att dessa kan hanteras under verksamhetsutövningen. För förvaltaren gäller att vara införstådd med avvikelser så att dessa kan hanteras under byggnadens eller anläggningens livslängd. När ska riktlinjer och standarder användas? Riktlinjerna innefattar krav på tillgänglighet och användbarhet vid: ny-, om- och tillbyggnation av lokaler dit allmänheten har tillträde nyförhyrning (som förhandlingsunderlag) tomter som tas i anspråk för bebyggelse nyanläggning på allmänna platser åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser arbetslokal upphandling Anmärkning: Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22) anger att reglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller för tomter, bostäder, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde. SIDA 8 VERSION 3

18 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER Definition av tillgänglighet Definitionen av tillgängligheten anges dels som riktlinje, dels som standard. Tillgängligheten definieras utifrån lagstiftning, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och erfarenhetsbaserad kunskap som vägs samman till en gemensam definition. I vissa fall måste nivån av tillgängligheten vägas mot ekonomiska och praktiska faktorer denna avvägning ingår i definitionen av tillgängligheten RIKTLINJEN anger huvuddragen i funktionen och ska ge en förståelse för vad som ska uppfyllas. Här ingår inga detaljkrav. Riktlinjen är därmed mer beständig än standarden, och behöver därför inte uppdateras lika ofta. Riktlinjen kan uppfyllas på annat sätt än standarderna anger, om det leder till motsvarande användbarhet och tillgänglighet. STANDARDEN anger de behov som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har för att kunna förflytta sig självständigt, ta del av och delta i verksamheten. Standarden anger dessutom ett sätt att uppfylla funktionskraven utifrån lagkrav och verksamhetens förutsättningar. Standarden utgör ett levande material, som ska följa samhällsutvecklingen, den tekniska utvecklingen, forskningen och inte minst de förändrade behov som personer med funktionsnedsättningar redovisar. För alla standarder finns angivna hänvisningar till referenser i slutet av dokumentet. GRÖN STANDARD Tillgängligt för nästan alla. Grön standard anger vilka behov som måste uppfyllas för att uppnå tillgänglig och användbar miljö. Föreskrifter anger att miljöer ska vara tillgängliga och användbara. Vad som menas med tillgängliga och användbara är definierat i den gröna standarden, är baserat på lagkrav och erfarenheter och motsvarar ett skallkrav. I de fall lagkrav och erfarenheter sammanfaller, finns endast en grön nivå. GUL STANDARD Tillgänglighet för några men inte för alla. Gul standard anger miniminivå på tillgänglighet och användbarhet. RÖD STANDARD Ej tillgängligt Röd standard uppfyller varken lagkrav eller erfarenheter. SYFTE Inför varje standard beskrivs i ett syfte varför rättigheten i standarden behöver uppfyllas. VERSION 3 SIDA 9

19 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER DISPOSITION Riktlinjen är upplagd efter rumsliga kategorier med hänsyn till de funktioner platsen skall fylla. Utgångspunkten är en förflyttning utifrån och in i en byggnad. Utgångspunkterna för definitionen av tillgänglighet = LAGKRAV Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22). Boverkets föreskrifter som är utfärdade med stöd av lag och förordning, dvs PBL och PBF: BFS 2013:9, HIN 3: Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. BFS 2011:2, ALM 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom andra områden för andra anläggningar än byggnader. AFS 2009:2 med ändringar tom Arbetsplatsens utformning. ERFARENHETER Miljöns användbarhet i sin helhet Rimlighet mellan behov och kostnader Sammanvägning av verksamheternas förutsättningar och användarnas behov. DISKRIMINERINGSLAGEN Att kunna delta i samhället oavsett funktionsförmåga är en grundläggande mänsklig rättighet. Flera konventioner och andra internationella åtaganden ställer krav på användbarhet och tillgänglighet som en mänsklig rättighet. Det handlar bland annat om att tillskapa en byggd miljö som i sig inte utgör ett hinder för personer med funktionsnedsättning att förflytta sig självständigt, ta del av och delta i verksamheten. Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari Referens 8. Baserat på ovanstående utgångspunkter anges vad som ska uppfyllas för grön, gul och röd standard. Lagstiftningen utgör grunden. Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte i fråga om en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för. SIDA 10 VERSION 3

20 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER Avvikelser: I Västra Götalandsregionen ska grön standard användas. I de fall som avvikelser görs från riktlinjer och standard, så ska dessa dokumenteras och undertecknas av verksamhetsföreträdare och om lokalen är ägd av Västra Götalandsregionen av företrädare för Västfastigheter (Dnr RSK ). I befintliga byggnader ska grön nivå eftersträvas. Där detta inte kan uppnås kan gul nivå accepteras i undantagsfall. Avsteg dokumenteras. Vägledande exempel Som tidigare angivits baseras riktlinjerna avseende lagstiftning och föreskrifter bland annat på BBR och föreskrifterna HIN3 och ALM2. Eftersom dessa avser olika byggkrav exempelvis ny- och ombyggnation, åtgärder i befintliga byggnader och tomtmark samt nybyggnation av allmänna platser harmonierar dessa inte i alla delar med varandra i sina tillgänglighetsnivåer. I de fall, såsom exemplet nedan med rampens lutning där det blir tydligt att det ena kravet drabbar såväl tillgängligheten och säkerheten negativt har VGR valt att i grönt lägga det som uppfyller kraven på användbarhet, tillgänglighet och säkerhet för de allra flesta människor. I Boverkets byggregler anges miniminivåer för tillgängligheten. Ett exempel är att ramper i byggnader och på tomter får luta högst 1:12 (cirka 8%). I allmänna rådet skriver Boverket att en ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20 (cirka 5%). Dessutom finns föreskriften ALM2 som anger att ramper inte bör luta mer än 1:20 på allmänna platser. Slutligen anger HIN3 avseende enkelt avhjälpta hinder att en ramp inte bör luta mer än 1:12 men att en lutning på 1:20 eller flackare bör eftersträvas. Grön standard blir i detta exempel att en ramp får luta högst 1:20, gul standard högst 1:12 och röd standard blir ej tillgängligt eftersom rampen då lutar mer än 1:12. Andra exempel är fri dörrpassage där grön standard är minst 0,84 m och gul standard är minst 0,8 m. Den gula standarden är miniminivån i Boverkets byggregler. Den gröna motsvarar kraven i Riv Hindren. Eftersom det finns invånare som skulle hindras att komma in i verksamheter med dörrar med ett fritt passagemått på 0,80 m har VGR valt att öka det gröna måttet med 0,04 m. Detta stöds också av Myndigheten för Delaktighet i Riv Hindren (2015). Tillgänglighet och användbarhet kräver ett helhetstänkande för att miljön ska vara användbar. Boverkets byggregler omfattar inte alla delar som formar den fysiska miljön. Det handlar VERSION 3 SIDA 11

21 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER / FRÅNGÄNGLIGHET också om utformning och placering av lös inredning som möbler, parfymfria hygienartiklar och rengöringsmedel, lösa mattor, växter med mera. Det är till exempel av avgörande betydelse för en god ljudmiljö att en lokal möbleras på ett ändamålsenligt sätt i kombination med utformningen av själva fastigheten. Riktlinjerna vänder sig därför till ansvariga för fastigheter och utemiljöer samt till ansvariga för verksamheten. Vid utformning och utrustning av miljöer ska dessa kunna användas av alla besökare. Utrustas miljön till exempel med sittplatser ska det även finnas tillgång till sittplatser för personer med svårt att resa sig. Om det inte finns några sittplatser för någon ställs det heller inga krav att det ska finnas sådana för personer med funktionsnedsättningar utom på angivna platser såsom reception, vid gångvägar och i anslutning till entréer. Frångänglighet SIDA 12 VERSION 3 För utförliga lagkrav se Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22) samt Regional strategi för säkerhetsarbetet , från Västra Götalandregionen. Referens 25. Standarder för frångänglighet avseende manöverdon och larmdon finns under aktuella kapitel i detta dokument. Brandlarm ska vara placerade så att personer som använder rullstol ska kunna aktivera det. I samband med verksamheter där risken för falsklarm bedöms stor kan avsteg på larmdonets höjdplacering göras. Det ska finnas en utrymningsplan med utrymningsvägar för personer som använder rullstol eller har svårt att röra sig. Det ska finnas en förflyttningsväg ut eller till en utrymningsplats som är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och liknande eller är lokalen sprinklad. Öppningsanordning till dörr i utrymningsväg ska sitta inom räckhåll för personer som använder rullstol och vara lätt att förstå och hantera. Se kapitel 3 Dörrar och öppningar till och i byggnader. Utrymningsvägar tillgängliga för personer som använder rullstol eller har svårt att röra sig ska vara skyltad som detta. Från varje gångstråk går det tydligt att se markeringar (utrymningsskyltar) till två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om det inte är möjligt för personer som använder rullstol att själva ta sig ut ska det beroende på lokalens utformning finnas en eller flera utrymningsplatser där man kan vänta på hjälp. Platsen ska vara väl skyddad mot rök och värme. Ytans storlek för utrymningsplats se kapitel 3 Dörrar och öppningar till och i byggnader standard 3.7. Storleken dimensioneras efter antal

22 FRÅNGÄNGLIGHET / LÄSANVISNING personer som bedöms kunna vara i behov av en utrymningsplats. Rutiner finns hos personal som säkerställer att alla kommer ut vid utrymning. Grundläggande när det gäller utrymningssäkerhet är att en byggnad ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Detta gäller också vid utrymning av andra orsaker exempelvis bombhot eller hot och våldssituationer. Personer i byggnaden ska kunna utrymma utan att riskera att skadas. Så långt det är möjligt ska utrymning på egen hand kunna ske och konstruktion och system ska anpassas efter detta. Därför är det viktigt att man i varje byggnad inventerar de utrymningsförutsättningar som personer som vistas där har och att man därefter vidtar åtgärder utifrån dessa. Övrigt om Frångänglighet finns integrerat med aktuella standarder som berör frångängligheten specifikt för personer med funktionsnedsättning i kapitel 3. Dörrar och öppningar till och i byggnader. Läsanvisning Riktlinjerna innefattar dels funktioner som förekommer i de flesta ute- och inomhusmiljöer samt funktioner som endast finns i vissa specifika verksamheter. Vid användning av riktlinjerna finns möjlighet att välja all information eller ta ut de funktioner som planeras för. Inför planering av varje miljö måste emellertid hela kedjan beaktas av förflyttning från parkering, gångvägen mot entré, själva entrén och sedan vidare in i byggnaden till den lokal som byggs. Ett pussel måste läggas där relevanta avsnitt fogas till varandra. Vissa kapitel innefattas i de flesta miljöer. Sådana kapitel är inomhusmiljö, skyltar och automater. Vid planering av exempelvis en entréhall kan det innebära att kapitlen inomhusmiljö, kapprum, automater, skyltar, toaletter, eventuella hissar, trappor, ramper och inte minst dörrar och öppningar till och i byggnad måste beaktas. För att en person ska kunna ta sig in i entréhallen måste hela vägen från parkeringen till entrén vara tillgänglig. För varje standard finns angivna referensnummer. I slutet på dokumentet finns en referenslista. Dessutom finns ett paragraftecken,, där riktlinjegruppen funnit stöd för tolkningen i Boverkets föreskrifter och allmänna råd eller i standarden angivet värde. VERSION 3 SIDA 13

23 SIDA 14 VERSION 3

24 1 1 Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd RIKTLINJE: Angöringsplatser ska finnas i omedelbar anslutning till entréer avsedda för allmänheten. Av- och påstigning ska ske enkelt och säkert. Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt eller med personligt stöd kunna parkera sitt fordon i nära anslutning till de entréer i byggnaden som är avsedda för allmänheten. Det ska vara enkelt och säkert att komma i och ur fordonet samt förflytta sig från parkeringsplats till gångväg. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd gäller avseende parkeringsautomat också kapitel 22 (Automater). GEMENSAMT FÖR ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND S. 15 ANGÖRINGSPLATSER S. 17 PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND S. 18 GEMENSAMT FÖR ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND SYFTE 1.1 Belysning är viktig för att hitta angörings- och parkeringsplats. Belysning behövs också vid till exempel i - och urlastning av hjälpmedel och vid förflyttning. GRÖN STANDARD Angörings- och parkeringsplats är väl belyst. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 15

25 1 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND SYFTE 1.2 Personer som använder rullstol eller rollator behöver vid förflyttning hårdgjorda ytor där inte rullstolens eller rollatorns hjul slirar eller sjunker ned i underlaget. 1.3 Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna lita på att underlaget inte lutar så att hjälpmedlet rullar iväg under i - och urstigning ur bilen. 1.4 Personer som använder rullstol eller rollator behöver, för att komma upp på trottoaren, utjämning av eventuella nivåskillnader. Även en låg kant kan utgöra ett oöverstigligt hinder. En oskyddad trafikant ska inte tvingas förflytta sig längre sträckor i trafiken för att komma upp på trottoaren. Avfasningen bör därför vara placerad bakom bilen inom den reserverade ytan. Bredare avfasning försvårar för personer som har svårt att se och använder teknikkäpp. 1.5 Personer som använder rullstol eller rollator kan hindras från att ta sig upp på trottoaren om lutningen är för brant. En lutning på 1:20 (cirka 5 %) eller flackare bör eftersträvas. GRÖN STANDARD Angörings- och parkeringsplatsen har en hårdgjord, jämn och halksäker yta. Referens 2, 3, 4 Lutning i längs- och sidled på angörings- och parkeringsplats är högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 3, 4 Trottoarkanten är avfasad till 0-kant på en sträcka av 0,9-1,0 meter i omedelbar anslutning till angörings-plats och parkeringsplats för personer med rörelsehinder som har parkeringstillstånd. Referens 2, 3, 4 Avfasningen av trottoarkanten har en lutning på högst 1:12 (cirka 8 %). Avfasningen är jämn och halksäker. Referens 2, 3, 4, 5 GUL STANDARD SIDA 16 VERSION 3

26 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND 1 SYFTE ANGÖRINGSPLATSER GRÖN STANDARD GUL STANDARD SYFTE 1.6 En angöringsplats är en plats för av- och påstigning från privatbil, taxi eller färdtjänstfordon. Personer med svårt att se eller röra sig behöver ha nära till entrén från angöringsplatsen för underlätta förflyttning. 1.7 En angöringsplats ska vara tydligt utmärkt med till exempel en skylt 1.8 Vissa fordon har en ramp baktill där rullstolen kan tas ut och in vilket kräver plats. Personer som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att kunna passera mellan parkerade fordon. GRÖN STANDARD Angöringsplats finns inom 25 (helst 10) meters gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar entré. Referens 2 Angöringsplatsen är lätt att upptäcka. Referens 2 Angöringsplatsen är minst 9 meter lång. Referens 2 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 17

27 1 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND 1.9 Många personer har svårt att förflytta sig självständigt 25 meter. Där det är möjligt rekommenderas därför parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd så nära entrén som möjligt. Dessa har företräde framför placering av personalparkeringsplats. I parkeringshus är de placerade när hissen På större anläggningar som till exempel sjukhus, större terminaler och köpcentra ska det finnas parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd i anslutning till de olika områdena där parkeringsplatser finns Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd ska skyltas för att visa att de är reserverade för personer med tillstånd att pakera där. Markeringen på marken visar övriga bilister att de inte får parkera så att utrymmet minskar på parkeringsplatsen. Enligt Boverket ska parkeringsplatsen vara tydligt skyltad även vintertid. Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd finns inom 25 meters gångavstånd från tillgänglig och användbar entré. Referens 2 Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd utgör 5% av det totala antalet p-platser, dock minst 2 platser. Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd är markerade med parkeringsskylt med rullstolssymbol och målade linjer på marken eller motsvarande. Referens 2 Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd, minst 1 plats. SIDA 18 VERSION 3

28 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND 1 SYFTE 1.12 Personer som använder rullstol har ibland bil där rullstolen tas in och ut från sidan av fordonet. Detta kräver tillräcklig bredd för att kunna fälla ut en ramp samt plats för att komma upp på och av rampen. Plats krävs också vid i- och urlastning av rullstol från ett fordons baksäte och för att kunna vända med rullstol. Vid parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd med bredd 3,6 m kan till exempel en fri yta vid sidan eller mellan parkeringsplatserna göra att bredden 5 meter ändå uppnås Vissa fordon har en ramp baktill där rullstolen kan tas ut och in vilket kräver plats. Personer som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att kunna passera mellan parkerade fordon. GRÖN STANDARD Bredd på parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd är 5 meter, när platsen inte är placerad intill en fri yta. Referens 2, 3, 4 Om parkeringen är utmed en gata, är platsen markerad och minst 9 meter lång. Referens 3 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 19

29 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 20 VERSION 3

30 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2 2 Gångvägar mellan angöringsplatser parkeringar, och entréer RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska lätt kunna orientera sig samt enkelt, självständigt och utan fara ta sig fram till entrén. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar, och entréer gäller också Kapitel 5. (Hissar), Kapitel 6. (Trappor) och Kapitel 7. (Ramper). ALLMÄNT S. 21 ÖVERGÅNGSSTÄLLEN OCH GÅNGPASSAGER S. 26 ALLMÄNT SYFTE 2.1 Tydlig utformning av skyltar se kapitel 21. Skyltinformation - utformning och placering. 2.2 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan behöva ledstråk. Personer som är blinda följer ledstråket med sin teknikkäpp. Exempel på konstgjorda ledstråk kan handla om att material av avvikande ljushet och struktur fälls in i markbeläggningen. Exempel på naturligt ledstråk är kantsten, räcke, fasad eller gräskant. I stadsmiljö bör ledstråk byggas upp i logiska nät med särskilda markeringar till strategiska målpunkter. Hållplatser på sjukhusområde har ledstråk. GRÖN STANDARD Tydlig utformning av skyltning/miljö anger riktning mot huvudentré och eventuell annan entré tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Referens 2, 3, 4 Ledstråk på gångvägar till entréer från angöringsplatser är visuella och taktila. Ledstråken är sammanhängande och kan bestå av naturliga och kompletterande konstgjorda ledstråk. Konstgjorda ledstråk har ljushetskontrast (minst 0,40 enligt NCS) och avvikande struktur gentemot omgivningen. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 21

31 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER SYFTE 2.3 Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att hålla balansen eller styra en rullstol eller rollator om gångvägen lutar i sidled samt att orientera sig vid svårt att se. 2.4 Om terrängen och förhållandena omöjliggör anordnandet av en gångväg med lutning högst 1:50 (cirka 2%) kompenseras detta med ramp eller annan utjämning. Personer som använder rullstol eller rollator måste vid branta lutningar för att inte rulla bakåt hela tiden, hålla emot med hjälp av sina armar.»en ramp får luta högst 1:12 (cirka 8%) för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20 (cirka 5%).» (Referens 2) 2.5 Två personer som använder utomhusrullstol kan mötas om den fria bredden är minst 1,80 meter. Personer med svårt att se som har ledsagare bredvid kan uppta 1,2 meter av gångvägens bredd. Större utomhusrullstolar kräver en cirkel med diametern 2,0 meter för att vända. 2.6 Personer med svårt att se eller som använder rullstol behöver tillräcklig bredd för att passera genom öppningar i staket, häckar eller liknande. GRÖN STANDARD Vid nyanläggning är hela gångvägen så horisontell som möjligt och lutning i längsled och sidled är högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 Vid trappor eller lutningar större än 1:20 (cirka 5%) finns ramp eller utjämning genom annan och flackare sträckning av gångyta. Utformning av ramp med vilplan se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3, 4 Gångväg har en fri bredd på minst 2,0 meter, alternativt minst 1,8 meter med vändzoner med jämna mellanrum. Vändzonerna är minst 2,0 meter i diameter inklusive gångytan. Referens 4 Vid passager genom öppningar är den fria passagebredden minst 0,9 meter. Referens 2, 4 GUL STANDARD Vid trappor eller lutningar större än 1:12 (cirka 8%) finns ramp eller utjämning genom annan och flackare sträckning av gångyta. Utformning av ramp med vilplan se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3 Gångväg har en fri bredd på minst 1,5 meter, alternativt minst 1,0 meter med vändzoner med högst 10 m mellanrum. Vändzonerna är minst 1,5 meter i diameter inklusive gångytan. Referens 2 SIDA 22 VERSION 3

32 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2 SYFTE 2.7 Personer med svårt att se kan snubbla vid oväntade ojämnheter. De flesta personer som använder rullstol eller rollator kan bara ta sig fram på hårdgjord yta. Hårdgjord yta innebär att rullstolens eller rollatorns hjul inte slirar eller sjunker ned i underlaget. Exempel på hårdgjort material är asfalt, betongmarkplattor, vattnat stenmjöl och grusgångar med ytbehandlade gångytor. Eventuella dagvattenbrunnar ska placeras vid sidan av gångvägen. 2.8 Personer med svårt att se eller röra sig kan snubbla vid nivåskillnader såsom ränndalar. Förutom att det är svårt att ta sig över blir det stötigt och obekvämt för personer som använder rullstol eller rollator. Dessutom finns risk att fastna med de svängbara hjulen. 2.9 Personer med svårt att se eller höra kan ha svårt att uppmärksamma andra trafikanter där inte gångoch cykelbana är åtskilda. Målade markeringar kan inte uppmärksammas av personer som är blinda. En taktil markering kan behöva göras. GRÖN STANDARD Markyta är hårdgjord, jämn och halksäker. Referens 2, 3, 4 Ränndal finns inte eller är helt övertäckt. Referens 3 Gångyta är väl åtskild från körbana och cykelbana. Referens 4 GUL STANDARD Ränndal har en skålad och grund utformning. Referens 3 VERSION 3 SIDA 23

33 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER SYFTE 2.10 Personer med svårt att se eller röra sig utsätts för en säkerhetsrisk om hinder är placerade i gångytan utan att vara markerade. Fasta hinder är cykelställ, stolpar, papperskorgar, bänkar, konstverk eller liknande. En annan säkerhetsrisk är byggnadsdelar eller liknande som sticker ut i gångytan. Exempel på sådana hinder kan vara skyltar, trappor, balkonger placerade lägre än 2,2 meter över marken Personer med svårt att se eller röra sig utsätts för en säkerhetsrisk om lösa hinder som flaggor, blomlådor, reklamskyltar, cyklar, avspärrningar med mera är placerade i gångytan. Även utskjutande grenar från träd och buskar kan utgöra en skaderisk. Hinder i gångytor ska, om det inte går att flyttas från gångytan, tydligt markeras visuellt och utformas så att det kan upptäckas på marken med teknikkäpp. Kommunernas allmänna lokala ordningsföreskrifter reglerar ofta placering av lösa hinder. GRÖN STANDARD Fasta hinder finns inte eller är placerade utanför gångytan. Utskjutande byggnadsdelar och dylikt är placerade med fri höjd minst 2,2 meter över mark. Referens 2, 3, 4 Gångvägen är fri från lösa och utskjutande hinder lägre än 2,2 meter över mark. Referens 4 GUL STANDARD Fasta hinder i gångytan är markerade visuellt (minst 0,40 enligt NCS) och utformade så att de kan upptäckas med teknikkäpp alternativt finns kännbart ledstråk som leder runt hindret och är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS. Utskjutande byggnadsdelar och dylikt lägre än 2,2 meter över mark är inbyggda eller ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och utformade så att de kan upptäckas med teknikkäpp Referens 2, 3, 4 Tillfälliga hinder är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och kännbart markerade., 5 SIDA 24 VERSION 3

34 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2 SYFTE 2.12 Personer med svårt att se eller röra sig behöver särskilt uppmärksamma hur underlaget ser ut och få stöd i att orientera sig. Personer med svårt att höra kan behöva fästa blicken mot underlaget för att bibehålla balansen samt kunna läsa på läppar och uppfatta teckenspråk. För att få en gångväg utan hinder bör belysningsstolpar placeras på samma sida om gångväg och utanför gångyta Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan reagera kraftigt på växter såsom lövträd (till exempel björk, hassel och gråal), gräs och gråbo med flera Personer med svårt att röra sig kan vara helt beroende av möjligheten att sätta sig och vila för att kunna förflytta sig en viss sträcka. Lämpligt är en sittplats ungefär var 25:e meter Personer med rullstol eller rollator kan behöva en hårdgjord yta vid sittplatsen för att inte hjulen ska sjunka ner i underlaget. Sittplatsens placering utanför gångvägen gör att förflyttning på gångvägen inte hindras. GRÖN STANDARD Belysning är jämn och bländfri utan mörka partier. Referens 2, 3, 4 Växter, som många är allergiska mot till exempel starkt doftande och pollenrika växter, är inte planterade intill gångvägen., 5 Sittplatser är utplacerade med jämna mellanrum. Referens 2, 4 Sittplatser ska vara placerade på hårdgjord yta utanför gångvägen. Underlaget där sittplatsen är placerad har en lutning på högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 GUL STANDARD Referens 2, 4 VERSION 3 SIDA 25

35 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER SYFTE 2.16 Sittplatsens ryggstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Armstöd kan behövas både för att sätta sig och resa sig samt för att hålla balansen. Ett tredje armstöd placerat med stolsbredd kan behövas på soffor och bänkar. Utomhus accepteras en liten lutning bakåt av sitsen så att vattnet kan rinna av Det är angeläget att personer i rullstol kan sitta bredvid sitt sällskap eller att rollatorn kan placeras ur vägen vid sidan om bänken. Platsen måste ha tillräcklig bredd för rullstolen eller rollatorn, minst 0,9 meter. GRÖN STANDARD Sittplatser är stadiga med rygg- och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 Bredvid sittplatsen finns plats för person i rullstol eller för rollator. Referens 4 GUL STANDARD ÖVERGÅNGSSTÄLLEN OCH GÅNGPASSAGER 2.18 Personer med svårt att se har hjälp av en trottoarkant och person med svårt att röra sig hindras av trottoarkant. Genom att kombinera en trottoarkant med en avfasning vid sidan kan alla använda passagen. Avfasningen måste mynna ut i en så kallad 0-kant där avfasningen/rampen ansluter till underlaget. Även en låg kant kan utgöra ett oöverstigligt hinder. Markbeläggningen ska utformas så att den inte medför snubbelrisk vid kantstenen och vara jämn och slät på avfasningen. Vid övergångsställe och gångpassage över körbana finns kantstöd samt avfasad trottoarkant till 0-kant med en bredd på 0,9-1 meter. Avfasningen är jämn och halksäker. Referens 3, 4 SIDA 26 VERSION 3

36 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2 SYFTE 2.19 Kantstenen vid övergångsstället över körbana måste vara rak eftersom personer med svårt att se använder kantstenen för att ta ut riktningen över gatan Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan genom kontrastmarkering av trottoarkanter lättare uppfatta var trottoaren går Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare orientera sig när ytan i anslutning till övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator är markerade kännbart och med ljushetskontrast. GRÖN STANDARD Kantsten vid övergångsställe är minst 60 mm hög och minst 1 m bred och är vinkelrät mot gångriktning. Kantstenar vid övergångsställe är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS. Referens 3 Markering av övergångsställe och upphöjd gångpassage över gata har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS samt är kännbart markerade. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 27

37 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 28 VERSION 3

38 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3 3 Dörrar och öppningar till och i byggnader RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt kunna passera in och ut genom entréer och dörrpassager/öppningar avsedda för allmänheten, samt ha möjlighet att vänta väderskyddat utan att störas av allergiframkallande faktorer. ALLMÄNT S. 29 PORTTELEFON OCH PORTKODSDOSA S. 36 ALLMÄNT SYFTE 3.1 Offentliga miljöer är till för alla människor. Att kunna komma in och ut ur byggnaden är en förutsättning för delaktighet. 3.2 Personer med svårt att röra sig kan behöva sitta för att till exempel vänta på färdtjänst. 3.3 Sittplatsens ryggstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Armstöd kan behövas både för att kunna sätta sig och resa sig samt för att hålla balansen. Inomhus ska inte sitsen luta bakåt eftersom många personer med svårt att röra sig då inte kan resa sig från stolen. GRÖN STANDARD Huvudentrén och alla entréer avsedda för allmänheten är tillgängliga och användbara enligt för personer med olika funktionsnedsättningar. Referens 2 Sittplatser finns i anslutning till entréer. Referens 2 Tillgång till sittplatser som är stadiga med rygg- och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 29

39 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER SYFTE 3.4 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha svårt att orientera sig. Personer med svårt att röra sig har i många fall inga reservkrafter för att leta efter entrén. 3.5 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta dörren vid markering med ljushetskontrast. Markeringarna bör göras konsekvent inom området. GRÖN STANDARD Entrédörrar för allmänheten är lätta att hitta, belysta och har orienterande skyltning. Referens 2, 3, 4 Dörrkarm/-foder alternativt dörrblad har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg eller har alla dessa delar ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg. GUL STANDARD 3.6 Alla personer men framför allt personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan förväxla en stor glasyta i dörren med att den står öppen. Markeringarna ska vara på minst två höjder lämpligen 0,8-0,9 och 1,4-1,6 meter ovanför underlaget alternativt är hela intervallet eller mer markerat. Frostat glas uppfyller inte kontrastkravet. Definition: En glasdörr består av mer än hälften glas. Se skiss 2, figur 2. Referens 2, 3 Glasdörr där dörrens yta utgörs mest av glas, har avvikande markeringar i ljushet som är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående personer. Markeringarna består av två färger som kontrasterar mot varandra minst 0,40 enligt NCS. Glasdörr har avvikande markeringar i ljushet mot bakgrund, som är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående person. Referens 2, 3 SIDA 30 VERSION 3

40 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3 SYFTE 3.7 Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna öppna, passera och stänga en dörr. Några kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 meter i diameter men inte alla. Större utomhusrullstolar kräver vändyta minst 2,0 meter i diameter. Se skiss 1 figur 1 och 2. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg under öppning och stängning av dörr. Som jämförelse anger ALM att 2 meter krävs för att kunna vända på en gångväg. Vid dörrar i kommunikationsutrymme accepteras minsta fria bredd 1,5 respektive 1,3 meter. 3.8 Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna passera genom en öppning. När det inte finns en dörr krävs för de flesta 1,5 meter i diameter att svänga på. I korridorer eller liknande är det ofta möjligt att även svänga in när bredden är 1,3 meter och korridorlängden kan utnyttjas. 3.9 Personer som använder rullstol eller rollator behöver säkerhetsmarginal vid vändning och manövrering av dörr. GRÖN STANDARD Vändyta utanför och innanför passageöppning vid slagdörr som öppnas manuellt eller med dörrautomatik är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. I kommunikationsutrymmen accepteras minsta fria bredd 1,5 meter. Vändyta utanför och innanför skjutdörr och passageöppning utan dörrblad är plan (lutning högst 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 Avståndet till nedåtgående trappa utökas med 0,5 meter utöver vändytan. Referens 5 GUL STANDARD Vändyta utanför och innanför passageöppning vid slagdörr som öppnas manuellt eller med dörrautomatik och är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. I kommunikationsutrymmen accepteras minsta fria bredd 1,3 meter. Referens 2 Vändyta utanför och innanför skjutdörr och passageöppning utan dörrblad är plan (lutning högst 1:50) och minst 1,3 x 1,3 meter. Referens Personer som använder rullstol eller rollator behöver vid förflyttning hårdgjorda ytor så att inte rullstolens eller rollatorns hjul slirar eller sjunker ned i underlaget. Personer med svårt att se kan snubbla vid oväntade ojämnheter. Vändyta har en hårdgjord, jämn och halksäker yta. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 31

41 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER SYFTE 3.11 Personer med svårt att röra sig, se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan finna det omöjligt att passera genom en roterdörr/karuselldörr Personer med svårt att röra sig eller se kan lättare passera genom skjutdörrar med automatisk dörröppning. En slagdörr kan innebära risk att få dörren på sig och kräver fler moment för att passera genom dörröppningen Personer med svårt att röra sig kan ha stora problem eller finna det helt omöjligt att öppna en dörr med dörrstängare eftersom den är tung. GRÖN STANDARD Karuselldörr/roterdörr, är i omedelbar anslutning, kompletterad med entré med automatisk dörröppnare och övrig utformning enligt angiven standard Referens 2, 5 Entrédörr består av skjutdörr som öppnas automatiskt eller slagdörr med automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 Dörrar som är tunga eller med dörrstängare har automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 GUL STANDARD FRÅNGÄNGLIGHET Huvudentréer eller ytterdörrar med dörrautomatik har inte krav på att kopplas ur vid brand. Det innebär att personer som inte kan öppna dörrar manuellt kan vistas ensam i lokaler i anslutning till dessa ytterdörrar. Brandskyddet kopplar ofta ur dörrautomatiken vid brand. Det innebär att en person som inte själv kan öppna en dörr manuellt aldrig kan befinna sig ensam i lokaler som har manöverdon vars funktion kan kopplas ur. En lösning kan vara installation av ett termoelement som gör att manöverdonets funktion inte slår av förrän värmen uppnår en sådan hög temperatur att ingen kan passera genom dörren. Systematiskt brandskyddsarbete måste täcka in verksamhetsspecifika situationer. I Västra Götalandsregionen används Brandskyddsstandard. SIDA 32 VERSION 3

42 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3 SYFTE 3.14 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan behöva ljushetskontrast mellan manöverdon och bakgrund. Personer med svårt att röra sig kan i många fall endast öppna en slagdörr med hjälp av ett manöverdon, som vid ett tryck på plattan öppnar dörren automatiskt. Långa manöverdon möjliggör bekväm användning för både gående och sittande personer. GRÖN STANDARD Manöverdon till dörröppnare har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerat så att manöverdonet täcker in minst spannet 0,7-0,9 meter från underlaget. Manöverdonet är placerat lodrätt. Referens 2, 3 GUL STANDARD 3.15 Tiden för förflyttning från manöverdonet fram till dörren kan ta lång tid för personer med svårt att röra sig. Risk finns att dörren går igen innan personen hunnit fram till dörren. I de fall intressekonflikt uppstår mellan behovet att hinna ta sig genom dörren och personal som kan utsättas för drag kan en knapp för förlängd öppningstid till minst 20 sekunder installeras Personer som använder rullstol eller är kortvuxna behöver kunna nå alla funktioner samlat. Dörrens öppningstid är minst 20 sekunder. Ringklocka och öppnaknapp med nyckelsymbol är placerade i omedelbar anslutning till manöverdon och på höjden 0,8-1,10 meter, och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Det finns en funktion, placerad enligt samma mått som manöverdon till dörröppnare för att vid behov förlänga öppningstiden till 20 sekunder. VERSION 3 SIDA 33

43 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER SYFTE 3.17 Personer i rullstol når manöverdonet och övriga funktioner genom att det finns manöverutrymme och plats för benen. Det innebär att personer i rullstol eller med rollator inte behöver backa när slagdörr slås upp. Se skiss 2, figur Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna passera utan att klämmas mellan dörrarna även om det tar extra tid. En slagdörr är ett sämre alternativ speciellt för personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information eftersom det kan innebära en risk att få dörren på sig när den öppnas. Det är då extra viktigt med sensorer Personer som använder rullstol eller rollator behöver ett fritt utrymme mellan dörrens handtag och ett eventuellt hörn eftersom hjälpmedlets framhjul eller benstöd annars kan vara i vägen Om det krävs en tröskel på grund av fukteller klimatskäl ska den vara låg och avfasad. Nivåskillnader ska utjämnas eller tröskel ska avfasas. Avfasning med lutning ska vara högst 1:12 (cirka 8%), helst 1:20 (cirka 5%). Se skiss 2. GRÖN STANDARD Manöverdon till dörröppnare, kortläsare, öppnaknapp och ringklocka är placerade minst 0,7 meter helst 1,0 meter från innerhörn, annat hinder eller från dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 Vid automatisk öppning av dörr finns dubbelriktad säkerhetssensor som förhindrar klämning och att få dörren på sig. Referens 2, 3 Det finns utrymme på in-, och utsida av dörren, på dörrhandtagssidan minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Referens 2, 3 Portöppning har ingen nivåskillnad eller har en högst 10 mm hög avfasad tröskel på utsidan som är lätt att passera och på insidan är nivåskillnaden 0 mm. Referens 2, 3 GUL STANDARD Vid automatisk öppning av dörr är golvutrymmet där dörren slås upp taktilt markerat och kontrastmarkerat minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Portöppning har ingen nivåskillnad eller har en högst 15 mm hög avfasad tröskel på utsidan som är lätt att passera och på insidan är nivåskillnaden 0 mm. Referens 2, 3 SIDA 34 VERSION 3

44 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3 SYFTE 3.21 Personer som använder rullstol kan oftast, om passagemåttet är 0,84 meter, passera genom dörren. Rullstolar är olika breda och manöverutrymmet för armar, händer och hjul kräver utrymme. Det finns en relation mellan dörrbredden och vändytan. Ju mindre vändyta, desto större fritt passagemått behövs. Vid pardörrar ska den ena halvan ha fritt passagemått 0,84 meter eller automatisk dörröppning av båda halvor Personer som använder rullstol eller rollator kan finna det helt omöjligt att ta sig över ens en liten tvär nivåskillnad. En person med svaga armar kan ha stora problem att lätta rollatorn eller rullstolens framhjul över ens en liten nivåskillnad. Nivåskillnader ska utjämnas eller tröskel ska avfasas. Avfasning med lutning ska vara högst 1:12 (cirka 8%), helst 1:20 (cirka 5 %). Se skiss 2, figur Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden. GRÖN STANDARD Fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) är minst 0,84 meter. Passagemåttet gäller även vid nödutrymning. För vårdlokal är det fria passagemåttet 0,90 meter Program för teknisk standard (PTS)., 5, 10 Dörröppning inomhus har ingen nivåskillnad eller tröskel. Dörrar till våtutrymmen och ljudisolerade rum har luftfylld gummitröskel, släplist eller automatisk tätningströskel. Referens 2, 3 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 GUL STANDARD Fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) är minst 0,80 meter. Referens 2 Dörröppning inomhus har tröskel som är så låg som möjligt (max 10 mm) och avfasad så att den är lätt att passera. Referens 2, 3 FRÅNGÄNGLIGHET En brandcellsskiljande dörr mot ett trapphus och mot en utrymningsplats är extra tät. Automatiska tätningströsklar som faller ner när dörren stängs, borstlist eller släplist ska användas. VERSION 3 SIDA 35

45 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER SYFTE 3.24 Personer med behov av rullstol har ofta en större utomhusrullstol vid längre förflyttningar utomhus. GRÖN STANDARD Toalettdörr utomhus har fritt passagemått 0,9 meter. Referens 4 GUL STANDARD PORTTELEFON OCH PORTKODSDOSA 3.25 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare hitta porttelefonen om den syns tydligt mot bakgrunden Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda porttelefonen. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Större utomhusrullstolar kräver vändyta 2,0 meter i diameter. Som jämförelse anger ALM att 2 meter krävs för att kunna vända på en gångväg. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg under användningen. Porttelefonen bör inte placeras i en bullrig miljö Personer som är kortvuxna eller använder rullstol ska kunna nå funktioner. Panelen bör vinklas ut så att personer med svårt att se kan orientera sig med hjälp av fingrarna. Se Personer som använder rullstol kan nå porttelefonen då det finns manöverutrymme och plats för benen. Porttelefon har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 2, 3 Vändyta framför porttelefonen är plan (lutning högst 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. Porttelefon är placerad med funktionerna i intervallet 0,8-1,1 meter över underlaget. Referens 3 Porttelefon är placerad minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn eller annan avgränsning. Referens 2, 3 Vändyta framför porttelefonen är plan (lutning högst 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 SIDA 36 VERSION 3

46 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3 SYFTE 3.29 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare hitta anropsknappen om den är tydligt markerad Personer med svårt att se kan genom punktskrift veta vilken funktion som ska användas. Då tangenten för siffran fem är markerad används den för att orientera sig till övriga siffror Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare använda funktionerna om de syns tydligt mot bakgrunden För personer med svårt att se eller höra är det extra viktigt med tydliga signaler som visar att dörren är upplåst. GRÖN STANDARD Anropsknapp är upphöjd och större än övriga knappar. Endast en knapptryckning vid anrop för besökare. Referens 6 Funktioner är försedda med punktskrift eller om knappsats med sifferkombination finns är femman markerad med en punkt. Referens 3 Funktionerna har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 3 Visuell och akustisk signal med visar att anrop har gått fram och att dörren är upplåst. Om identifiering krävs finns visuell funktion. Referens 3 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 37

47 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 38 VERSION 3

48 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4 4 Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och med bibehållen integritet kunna använda toalettens samtliga funktioner på ett tryggt och säkert sätt. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö) ANMÄRKNING: Tvättställ som i första hand används för personalens handtvätt utformas efter personalens behov. ALLMÄNT S. 39 FÖR ÖVRIGA TOALETTER GÄLLER FÖLJANDE STANDARD S. 47 ALLMÄNT SYFTE 4.1 Personer som har svårt att röra sig bör inte ha längre till toaletten än andra personer. Personer med barnvagn, gångsvårigheter och hjälpmedel måste kunna nå toaletten utan trappor, enstaka steg eller branta lutningar. GRÖN STANDARD Minst en toalett är tillgänglig, användbar och nåbar på varje plats där det finns toaletter för allmänheten. Referens 2, 4 GUL STANDARD Minst en toalett är tillgänglig, användbar och nåbar på varje våningsplan som har toaletter för allmänheten. Referens 2 VERSION 3 SIDA 39

49 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER SYFTE 4.2 Personer som använder en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning behöver ett fritt utrymme motsvarande en cirkel med minst diametern 1,5 meter för att kunna vända. Många använder en större eldriven rullstol för utomhusanvändning som kräver fritt vändmått med diameter minst 2,0 meter. De har inte med sig en inomhusrullstol för att kunna använda toaletten. Detta innebär att toalettens golvyta egentligen borde vara större, minst 2,6 x 2,6 m eller ha annat mått där den fria vändytan blir minst 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och Personer som behöver ligga ned för av- och påklädning behöver en brits i en större tillgänglig och användbar toalett. Det kan gälla både barn och vuxna. Skötbord och brits kan kombineras om den är höj- och sänkbar mellan 0,5 0,9 meter och minst 0,7 x 2,0 meter. Denna standard gäller exempelvis sjukhus och andra större offentliga byggnader. Se skiss Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna öppna dörren och passera. Större eldriven rullstol för utomhusanvändning kräver vändyta minst 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och 2. GRÖN STANDARD Golvytan är minst 2,2 x 2,2 meter. Fri vändyta motsvarande en cirkel med minst diametern 1,5 meter framför toalett och tvättställ finns. Fri yta under tvättställ kan medräknas. Referens 2, 4 I vissa verksamhetstyper som har toaletter för allmänheten finns dessutom minst en större toalett med fri vändyta med diameter minst 2,0 meter. Golvytan är minst 2,6 x 3,3 meter. Toaletten är placerad lätt åtkomlig i anslutning till huvudentrén. Höj och sänkbar brits för av- och påklädning finns. Vändyta framför toalettdörr är minst 2,0 x 2,0 meter. Referens 4 GUL STANDARD I vissa verksamhetstyper som har toaletter för allmänheten finns dessutom minst en större toalett med fri vändyta med diameter minst 2,0 meter. Golvytan är minst 2,6 x 3,3 meter. Toaletten är placerad lätt åtkomlig i anslutning till huvudentrén. Fast brits för av- och påklädning finns på höjden 0,5 meter över golv. Vändyta framför toalettdörr är 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 SIDA 40 VERSION 3

50 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4 SYFTE 4.5 Personer med svårt att röra sig, se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av dörrhandtag och lås som är lätta att se, nå, förstå och hantera med en hand. Krav på att till exempel samtidigt behöva trycka och vrida ska undvikas. Många kan ha nedsatt styrka, svårt att gripa eller bristande precision. Se skiss 2, figur Personer som använder rullstol eller rollator kan finna det helt omöjligt att ta sig över ens en liten tvär nivåskillnad. 4.7 Personer som använder rullstol kan vara helt beroende av ett långt draghandtag på dörrens insida för att kunna stänga dörren efter sig. Draghandtagets placering syftar till att utesluta klämningsrisk. Se skiss 3, figur Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har lättare att hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden. Det är svårt att med rostfritt och mattborstat stål få tillräcklig ljushetskontrast mot bakgrund. GRÖN STANDARD Låsning och upplåsning är möjlig att utföra med en hand. Flera handrörelser ska inte behöva utföras samtidigt. Referens 2, 3 Det finns ingen tröskel alternativt finns en högst 10 mm rundad gummitröskel. Referens 2, 3 Ett cirka 0,6 meter långt draghandtag finns på dörrens insida placerat centralt och vågrätt cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 Orienterande strategiska föremål såsom tvättställ, toalettstol och armstöd har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 GUL STANDARD Tröskel finns men är avfasad och högst 10 mm hög. Vid avfasad tröskel ska den avfasade kanten vara i nivå med golvytan. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 41

51 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER SYFTE 4.9 Personer som har svårt att sätta sig och resa sig, behöver en hög toalettstol Personer som använder rullstol kan behöva plats för att flytta sig över till toalettstolen genom att rullstolen backas in bredvid toalettstolen. Hjulen och eventuell väska bakom ryggstödet kräver utrymme baktill liksom en eventuell medhjälpare Personer som använder rullstol behöver fritt utrymme på båda sidor om toalettstolen för att rullstolen ska kunna backa in bredvid. Personer med exempelvis svagare muskelstyrka i ena sidans arm och ben kan klara att ta sig till och från toalettstolen endast från en sida. Det kan också behövas plats för en eller två medhjälpare vid sidan av toalettstolen. Skiss 3, figur 4 och Personer med svårt att röra sig behöver armstöd för att underlätta överflyttning mellan rullstol och toalettstol, stöd när man sätter sig och sitter på toalettstolen samt reser sig. Armstöden ska kunna hanteras lätt med en hand och glida ner sakta. GRÖN STANDARD Toalettstolen har sitthöjd minst 0,48 meter och högst 0,50 meter inklusive sittring. Sittring och lock är av hårt material. Referens 2, 3 Avstånd från sittringens framkant till bakomvarande vägg är minst 0,70 meter. Referens 2 Det finns minst 0,9 meter fritt utrymme på båda sidor om toalettstolen. Referens 2 Två uppfällbara väggmonterade armstöd vid toalettstol är placerade på höjden 0,75-0,8 meter och med 0,6-0,65 meter bredd mellan armstödens centrum. Armstöden ska nå framför toalettstolens framkant. Referens 2 GUL STANDARD SIDA 42 VERSION 3

52 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4 SYFTE 4.13 Personer som använder rullstol behöver fri passage att backa in bredvid toalettstolen på den sida som tvättstället är placerat. Skiss 3, figur Personer med svårt att röra sig kan behöva välja mellan toalettpapper som finns på höger respektive vänster armstöd eftersom styrkan och rörligheten kan vara nedsatt i en av händerna Personer med svårt att röra sig eller se behöver enkelt kunna nå pappret utan att riskera att skada sig. Pappret ska vara lätt att riva av med en hand Personer i rullstol behöver ha fritt utrymme för sina ben på 0,5-0,6 meter under tvättstället. Utrymmet behövs för rullstolens benstöd och fotplattor. Skiss 3, figur Personer som använder rullstol behöver komma in mitt framför tvättstället. Utrymme behövs dels i förhållande till sidoväggen, men också för passage mellan tvättstället och toalettstolen Personer i rullstol måste ha fritt utrymme för sina ben och för rullstolens benstöd och fotplattor. Skiss 3, figur 6. GRÖN STANDARD Fri passage mellan tvättställ och toalettstol är minst 0,84 meter. Toalettpappershållare med toalettpapper finns på båda armstöden. Referens 2, 3 Toalettpappershållarna sitter på utsidan av armstöden utan att inkräkta på utrymmet mellan armstöden. Referens 2, 3 Tvättstället är placerat med tvättställets framkant minst 0,6 meter från bakomvarande vägg. Referens 2 Tvättstället är placerat så att avståndet från centrum på avloppsröret på tvättstället till sidoväggen är 0,45-0,50 meter. Referens 2, 3 Vattenlås och rör är dragna i eller bakåt mot väggen. Referens 2, 3 GUL STANDARD Fri passage mellan tvättställ och toalettstol är minst 0,80 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 43

53 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD 4.19 Personer med svårt att röra sig kan behöva stödja sig både i sittande och stående ställning på tvättstället, som därför måste vara stabilt och inte för högt. Fri höjd under tvättstället måste finnas så att benen kommer in under tvättstället. Skiss 3, figur Personer som är kortvuxna eller använder rullstol kan ha svårt att böja sig fram eller sträcka sin arm längre än 0,3 meter. Möjlighet att kunna öppna och stänga vattenkranen med endast en hand/arm är nödvändig för personer med funktionsförmåga i endast en hand/arm. För personer med svårt att se kan sensorstyrd blandare göra att personen blir oavsiktligt nedskvätt Personer som är kortvuxna eller använder rullstol kan även ha svårt att böja sig fram eller sträcka sin arm längre än 0,3 meter. Det ska vara möjligt att ta tvål med en hand. Översidan på tvättställets framkant är cirka 0,80 meter över golv. Referens 2, 3 Blandaren har lättmanövrerad förlängd engreppsblandare som kan hanteras med hela handen eller armbågen och som kan nås inom 0,3 meter från tvättställets framkant. Referens 2, 3 Tvålautomat med engreppsfunktion är placerad med funktionen 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över golvet. Referens 2, 3 SIDA 44 VERSION 3

54 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4 SYFTE 4.22 Personer med svårt att röra sig, som är kortvuxna eller använder rullstol ska enkelt kunna torka sina händer. Placering och utformning av torkmöjligheten ska fungera för både sittande och stående personer Personer som är kortvuxna eller använder rullstol har möjlighet att kunna hänga upp sin jacka om minst en klädkrok sitter lågt. Är kroken placerad för nära ett hörn tar fotplattor emot och personen når inte. Se skiss 3, figur Personer som använder rullstol, är kortvuxna eller med mag- eller tarmsjukdom som fordrar användning av bandage eller andra hjälpmedel ska på ett bekvämt sätt kunna se för att hantera sin situation. Spegel är placerad över tvättstället Personer med till exempel mag- eller tarmsjukdom ska ha möjlighet att kunna lägga hjälpmedel såsom rena bandage med mera på en hylla, torrt placerad. Hyllan ska tåla belastning då personer kan behöva stödja sig på den vid hantering av hjälpmedel. Om den är fällbar ska den vara lätt användbar med en hand. GRÖN STANDARD Torkmöjligheter såsom elektrisk handtork, pappershanddukar med mera ska vara enkelt att hantera med en hand och är placerade med den del/ funktion som ska nås på 0,8 1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över golv. Referens 2, 3 Minst en klädkrok är placerad 0,8 1,1 meter över golv och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Referens 2, 3 Spegel är placerad med underkant högst 50 millimeter ovanför tvättställets övre kant, eller är vinklad. Spegelns övre kant minst 1,8 meter över golv. Referens 2, 3 En avlastningshylla cirka 0,4 meter lång och cirka 0,3 meter bred är placerad nära tvättställ och toalettstol. Den har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot vägg samt är placerad cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 GUL STANDARD En avlastningshylla cirka 0,4 meter lång och minst 0,2 meter bred är placerad nära tvättställ och toalettstol. Den har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot vägg samt är placerad cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 45

55 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER SYFTE 4.26 Den slutna behållaren som avses är stor nog att exempelvis rymma vuxenblöjor. Det innebär att en behållare för dambindor inte är tillräckligt stor. Kan vara försedd med hjul Personer inne på toaletten behöver kunna larma om hjälp Det är viktigt att rutiner för larmanordningen är upprättad. Dörren ska vara lätt att öppna utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. GRÖN STANDARD Större behållare med lock minst 10 liter, för använda hjälpmedel för till exempel inkontinens finns. Referens 2, 3 Larmanordning med anropskontakternas centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv vid fri väggyta. Greppbar anropskontakt på sladd vid toalettstol finns. Om brits finns är anropskontakt nåbar även från denna. Referens 2, 3 Larmanordning går under öppettid till ständigt bemannad reception eller dylikt samt larmar med ljud- och ljussignal utanför toalettdörr. För personal finns instruktion för åtgärd vid larm. Dörr är lätt att öppna utifrån. Referens 2 Utrymningslarmets signal är visuell. Om inte akustiskt larm utanför toalettutrymmet hörs, är toalettens utrymningslarm kompletterat med en summerton. Referens 2, 3 GUL STANDARD Utrymningslarmets signal är visuell inne i toalettutrymmet i publika lokaler. Referens 2, 3 SIDA 46 VERSION 3

56 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD FÖR ÖVRIGA TOALETTER GÄLLER FÖLJANDE STANDARD SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD 4.30 Personer med svårt se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden Personer med svårt att röra sig ska kunna öppna och stänga vattenkranen med endast en hand/arm utan att behöva vrida eller använda stor kraft. För personer med svårt att se kan sensorstyrd blandare göra att personen blir oavsiktligt nedskvätt Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Orienterande strategiska föremål såsom tvättställ och toalettstol har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0.40 enligt NCS. Referens 2, 3 Blandaren har lättmanövrerad förlängd engreppsblandare som kan hanteras med hela handen eller armbågen och som kan nås inom 0,3 meter från tvättställets framkant. Referens 2, 3 Utrymningslarmets signal är visuell. Om inte akustiskt larm utanför toalettutrymmet hörs, är toalettens utrymningslarm kompletterat med en summerton. Referens 2, 3 Utrymningslarmets signal är visuell inne i toalettutrymmet i publika lokaler. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 47

57 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 48 VERSION 3

58 HISSAR 5 5 Hissar RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt kunna utnyttja hissens funktioner på ett tryggt och säkert sätt. Assistent och anhörig skall kunna åka med i hissen. ANMÄRKNING: Nedanstående standard utgår från Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22) och hissdirektivet 95/16EG (BFS 2006:26) inklusive underställda standarder. Observera att det här kapitlet inte är uppdaterat, förutom standarderna , 5.28 och 5.47 utan inväntar pågående revidering av SS-EN 81-70, avseende hissar för personer med funktionsnedsättningar. Boverket påpekar i information 2006:2 att för att tillgänglighetskraven ska tillgodoses krävs att byggherren vid upphandlingen preciserar att dessa krav ska uppfyllas. Nedanstående standard ska användas för hissar avseende tillgänglighetskrav. ALLMÄNT S. 49 ALLMÄNT SYFTE 5.1 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta dörren till hissen om den har ljushetskontrast mot bakgrunden. GRÖN STANDARD Dörrkarm/-foder alternativt hissdörr har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg eller har alla dessa delar ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg. Referens 2, 3, 4, 6 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 49

59 5 HISSAR SYFTE 5.2 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta anropsknappen om den har ljushetskontrast mot bakgrunden. Anropsknappen används vid varje våningsplan för att kalla på en hiss. 5.3 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har bättre förutsättningar att använda anropsknappar där funktionen för upp respektive ner anges med symbol i relief som är utskjutande och tolkas genom att känna med fingret. Då anropsknappar anges med punktskrift ges ytterligare möjlighet för personer som är blinda att veta vilken riktning respektive knapptryckning medför. 5.4 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska ha möjlighet att nå anropsknapparna. 5.5 Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna komma nära intill anropsknapparna. Dessa är placerade så att personen inte behöver backa för att dörren slår upp mot henne/honom. GRÖN STANDARD Anropsknappar har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande bakgrund. Är anropsknapparna monterade på en panel har både anropsknappar och panel ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 2, 3, 6 Anropsknappar är kännbart markerade genom symbol i relief som är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är minst 30 mm (dock inte större än 40 mm). Kompletteras med punktskrift. Referens 2, 3, 6 Anropsknappar utanför hiss är placerade med knapparnas mittpunkter i intervallet 0,8-1,0 meter över golv. Referens 3 Anropsknappar är placerade cirka 1 meter från innerhörn eller dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 GUL STANDARD Anropsknappar är kännbart markerade genom symbol i relief som är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är minst 15 mm (beroende på anropsknappens storlek). Referens 2, 3, 6 Anropsknappar utanför hiss är placerade med knapparnas mittpunkter i intervallet 0,9-1,1 meter över golv. Referens 2, 6 Anropsknappar är placerade minst 0,7 meter från innerhörn eller dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 SIDA 50 VERSION 3

60 HISSAR 5 SYFTE 5.6 Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och trycka på anropsknappar om de är större och inte sitter för tätt. 5.7 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver känna när knappen trycks in. 5.8 Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta att anropet av hissen har fungerat. Ljudstyrkan ska vara justerbar för anpassning till anläggningen och dess användningsområde. 5.9 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver genom en ljudsignal få information om när dörrarna öppnas och stängs. Ljudstyrkan ska vara justerbar för anpassning till anläggningen och dess användningsområde Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta, i vilken riktning hissen som stannat för dem, är på väg. Med visuell signal underlättas valet för alla personer Personer som använder rullstol behöver manöverutrymme samt att det kan vara flera personer som åker med hissen. Se skiss 1, figur 1 och 2. GRÖN STANDARD Anropsknapp är minst 50 mm i diameter och vid mer än en knapp är mellanrummet minst 10 mm mellan knapparna. Referens 2, 3, 6 Anropsknapp har ett tryckmotstånd mellan 2,5-5,0 N. Ej touchknappar. Referens 2, 3, 6 Vid tryck på anropsknapp ges akustisk (LAF Max 60 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 6, 7 En ljudsignal anger att dörrarna stängs och öppnas. (LAF Max 60 db). Referens 7 Före passage in i hissen visas om hissen är på väg upp eller ned genom visuella riktningspilar. Referens 2, 6 Vändyta framför hiss är minst 2,0 x 2,0 meter. GUL STANDARD Anropsknapp är minst 20 mm i diameter och vid mer än en knapp är mellanrummet minst 10 mm mellan knapparna. Referens 3, 6 Vid tryck på anropsknapp ges akustisk (LAF Max 35 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 6, 7 En ljudsignal anger att dörrarna öppnas och stängs. Ljud från dörrarnas rörelser accepteras om ljudnivån överstiger 45 db(a). Referens 2, 6 Vändyta framför hiss är minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 51

61 5 HISSAR SYFTE 5.12 Personer med svårt att se eller röra sig ska inte av misstag ramla utför en trappa. Personer som använder rullstol backar ofta ut ur hissen på grund av att vändytan är för liten inuti hissen. Används en joystick att styra med kan det lätt bli en snabb, okontrollerad start Personer som använder en utomhusrullstol kan med marginal använda hiss typ 3 och det finns dessutom plats för fler hissanvändare. Maxvikt: 1275 kg. Hiss typ 2 rymmer en rullstolsanvändare och en medhjälpare. Maxvikt: 630 kg. Denna hiss kan i undantagsfall användas vid verksamheter i befintliga lokaler Personer med mindre utomhusrullstol kräver en vändradie på minst 1,5 meter helst 2 meter. Genomgångshiss kräver ingen vändning inuti hissen eller backning för att komma ut Personer som använder rullstol kan oftast, om passagemåttet är 0,84 meter, passera genom dörren. En manuell rullstol anpassas efter användarens bredd vilken kan variera. Därutöver tar manöverutrymmet för armar, händer och hjulen plats. GRÖN STANDARD Om hissdörr är placerad mittemot eller vid sidan av en nedåtgående trappa, är trappan markerad och har säkerhetsanordning eller är placerad minst 2,5 meter från nedåtgående trappa. En hiss eller flera är av typ 3 SS- EN med korgmått minst 2,0 x 1,4 meter. Hissdörren är placerad på den sida som är lämplig. Det fria passagemåttet för dörr är minst 1,10 meter., 2, 4, 6 Genomgångshiss med korgmått har minsta bredd 1,1 och minsta djup 2,1 meter. Det fria passagemåttet för dörr är minst 0,90 meter Befintliga hissar har fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) minst 0,84 meter. GUL STANDARD Om hissdörr är placerad mittemot eller vid sidan av en nedåtgående trappa, är trappan markerad och har säkerhetsanordning eller är placerad minst 2 meter från nedåtgående trappa., 5 En hiss eller flera är av typ 2 SS- EN med korgmått minsta bredd 1,1 och minsta djup 1,4 meter. Det fria passagemåttet för dörr är minst 0,90 meter. Referens 2, 6 Befintliga hissar har fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) minst 0,80 meter. Referens 2, 6 SIDA 52 VERSION 3

62 HISSAR 5 SYFTE 5.16 Personer med svårt att röra sig eller se kan lättare ta sig i och ur hissen om den har skjutdörrar med automatisk dörröppning. En slagdörr kan innebära risk att få dörren på sig och kräver fler moment för att komma in i hissen Personer med svårt att röra sig kan i många fall endast öppna en slagdörr med hjälp av ett manöverdon. Det är en tryckplatta som öppnar dörren automatiskt. Långa manöverdon möjliggör bekväm användning för både gående och sittande personer och bör placeras med underkant 0,7 meter från underlaget Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta manöverdonet om det har ljushetskontrast. Personer i rullstol når manöverdonet till dörröppnare genom att det finns manöverutrymme och plats för benen. Det innebär att personen inte behöver backa när slagdörr slås upp. Se skiss 2, figur Personer som använder rullstol eller rollator kan vara helt oförmögna att ta sig över även en lägre och tvär nivåskillnad. GRÖN STANDARD Hissen har skjutdörrar som öppnas och stängs automatiskt. Referens 2, 6 Befintlig hiss med slagdörr har manöverdon till dörröppnare som är placerad lodrätt och täcker in minst spannet 0,7-0,9 meter från underlaget. Referens 2, 3 Befintlig hiss med slagdörr har manöverdon till dörröppnare med ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund och är placerad 1,0 meter från innerhörn eller från dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 Hissen stannar alltid i nivå med golvet med högst 10 mm nivåskillnad. Referens 2, 6 GUL STANDARD Befintlig hiss med slagdörr är försedd med automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 Befintlig hiss med slagdörr har manöverdon till dörröppnare med ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund och är placerad minst 0,7 meter från innerhörn eller från dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 53

63 5 HISSAR SYFTE 5.20 Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna passera utan att klämmas mellan dörrarna även om det tar extra tid. En slagdörr är alltid ett sämre alternativ speciellt för personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information eftersom det kan innebära en risk att få dörren på sig när den öppnas. Det är då extra viktigt med sensorer Personer med svårt att röra sig eller se kan behöva extra tid för att ta sig och ur hissen. Detta blir extra svårt vid trängsel Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare orientera sig då det är tydligt var gränsen mellan golv och vägg är. Många personer med svårt att se besväras av bländning som kan uppstå av felaktigt placerade ljuskällor i kombination med reflekterande material Personer med svårt att röra sig eller se behöver kunna greppa bekvämt runt en ledstång vars början eller slut inte kan orsaka skada. GRÖN STANDARD Säkerhetsutrustning, till exempel ljuslist, finns på korgdörrar som täcker dörröppningen från 25 mm till 1800 mm över tröskel. Utrustningen utgörs av en sensor som förhindrar fysisk kontakt med korgdörrbladets/ens framkant, vid stängningsrörelse. Referens 2, 6 Hissdörren är öppen 20 sekunder med möjlighet att manuellt stänga dörrarna via dörrstängningsknapp i manöverpanelen inne i hissen. Referens 2, 6 Hisskorgens väggar består av en matt färgad yta som har en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot golvet eller finns en list mellan vägg och golv med en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Golvet har en matt yta. Referens 2, 6 Ledstång har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerad cirka 0,9 meter från golv, där manöverpanel finns. Det finns ett avbrott för manöverpanel. Referens 2, 6 GUL STANDARD Vid slagdörr som är försedd med automatisk dörröppnare finns det säkerhetssensor typ radar (IR) på båda sidor om dörr och golvutrymmet där dörren slås upp har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är taktilt markerat. Referens 2, 3 Hissdörrens öppningstid kan anpassas till verksamheten. Referens 2, 6 SIDA 54 VERSION 3

64 HISSAR 5 SYFTE 5.24 Personer med svårt att röra sig eller se behöver kunna greppa bekvämt runt en ledstång vars början eller slut inte kan orsaka skada Personer med svårt att se eller som använder rullstol har god nytta av att manöverpanelen i hissen är utvinklad grader. Denna höjd fungerar även för stående personer Personer som är kortvuxna eller använder rullstol ska kunna nå hissknapparna Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna nå hissknapparna på manöverpanelen, vilket är svårt i hörnor eftersom hjälpmedlen kräver manöverutrymme och alla kan inte böja sig fram Personer med svårt att se hittar inte kortläsare som är placerade inkonsekvent Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och trycka på rätt hissknapp om de är större och inte sitter för tätt. GRÖN STANDARD Ledstångens diameter är mellan mm och ledstångens ändar är inböjda eller slutar mot vägg. Referens 2, 6 Manöverpanelen är utvinklad från vägg (cirka 0,1 m i basen) alternativt utvinklade knappar. Referens 2, 3, 6 Hissknappar är placerade horisontellt från vänster till höger på manöverpanelen. Knapparnas mittpunkter är placerade i intervallet 0,8 högst 1,1 meter över golv., 3 Ingen hissknapp, kortläsare och larmknapp är placerad med mittpunkten närmare än 0,40 meter från hörn. Referens 2, 3, 6 Kortläsare är placerade i anslutning till eller på manöverpanel. Ljushetskontrast minst 0,40 enheter enligt NCS mot bakgrund. Hissknappar är 50 mm i diameter och avståndet mellan knapparna är minst 10 mm. Referens 2, 3, 6 GUL STANDARD Hissknappar är placerade horisontellt från vänster till höger på manöverpanelen. Knapparnas mittpunkter är placerade i intervallet 0,9 högst 1,2 meter över golv. Referens 2, 6 Hissknappar är minst 20 mm i diameter och avståndet mellan knapparna är minst 10 mm. Referens 2, 3, 6 VERSION 3 SIDA 55

65 5 HISSAR SYFTE 5.30 Personer med svårt att se eller att bearbeta, tolka och förmedla information behöver känna att knappen trycks in Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta att knapptryckningen fungerat Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta hissknappar om de har ljushetskontrast mot bakgrunden Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har bättre förutsättningar att använda hissknappar där funktionerna anges med symbol i relief som är utskjutande och tolkas genom att känna med fingret. Då hissknappar anges med punktskrift ges ytterligare möjlighet för personer som är blinda att veta vilken destination eller annan funktion knapptryckning medför Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och känna igen knappen för entréplan då den har mot omgivningen avvikande form och färg. GRÖN STANDARD Hissknappar har ett tryckmotstånd mellan 2,5 N 5N. Ej touchknappar. Referens 2, 3, 6 Vid tryck på hissknappar ges akustisk (LAF Max 60 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 3, 6, 7 Hissknappar inklusive larmknapp har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande bakgrund. Är hissknapparna monterade på en panel har både hissknappar och panel ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 2, 3, 6 Hissknappar är kännbart markerade genom symbol i relief och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är 30 mm (dock inte större än 40 mm). Kompletteras med punktskrift. Referens 2, 3, 6 Knapp för entréplan skjuter ut minst 5 mm mer än de övriga knapparna och är markerad med grönt. Referens 2, 3, 6 GUL STANDARD Vid tryck på hissknappar ges akustisk (LAF Max 35 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 6, 7 Hissknappar är kännbart markerade genom symbol i relief och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är minst 15 mm (beroende på hissknappens storlek). Referens 2, 3, 6 SIDA 56 VERSION 3

66 HISSAR 5 SYFTE 5.35 Personer med svårt att höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver hjälp av en ljussignal som anger våning Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information får genom talad information, som anger våning och verksamheter, veta var hissen befinner sig. Vid behov ange namnet på verksamheten. Ska vara på svenska språket och gärna även engelska. Undantag kan vara verksamheter inom psykiatrin Personer med svårt att se eller svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare se våningsnummer om de är tydliga Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Det är viktigt att det finns beredskap för nödsituationer Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information måste ha möjlighet att ta del av information i anpassade former om vad som ska göras i en nödsituation. GRÖN STANDARD Optisk signal informerar om våning. Referens 2, 3, 6 Röst (talsyntes) anger frasen»våning X«samt förekommande aktiviteter (LAF Max 60 db, STI/ STIPA/ RASTI 0,9 inklusive bakgrundsbuller). På entréplan skall frasen istället vara»entréplan«. Referens 2, 3, 6, 7 Våningsnummer på displayen har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är minst 40 mm höga. Referens 2, 6 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon. Referens 2, 6, 7 Nödlarm är kopplat till bemanning dygnet runt. Referens 2, 6 Larmknapp med punktskrift och grafisk symbol finns. GUL STANDARD Våningsnummer på displayen har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är minst 15 mm höga. Referens 2, 6 VERSION 3 SIDA 57

67 5 HISSAR SYFTE 5.41 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver hitta hissknapp för nödlarm på en logisk och tydlig plats Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska få en bekräftelse att larm avgivits Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information kan behöva få en bekräftelse i anpassade former att anropet har registrerats och hjälp kommer. Om ljudstyrkan är justerbar kan den anpassas till anläggningen och dess användning Personer med svårt att höra kan behöva hörselteknisk utrustning för att kommunicera med personal från larmcentral Personer med svårt att röra sig kan behöva sitta under hissfärden, på grund av balansproblem eller muskelsvaghet. En högre sitthöjd underlättar för många att sätta sig och resa sig. Sittplats har gärna ljushetskontrast mot bakgrund. GRÖN STANDARD Larmknapp är placerad på manöverpanel. Referens 2, 3, 6 Vid tryck på larmknapp lyser en gul grafisk symbol i kombination med ljudsignal. Referens 2, 3, 6 När larmet registrerats ges en akustisk bekräftelse med tvåvägs talkommunikation (LAF Max 60 db, STI/STIPA/RASTI 0,9 inklusive bakgrundsbuller) samt lyser ett grönt pictogram som visar att nödlarm är registrerat hos larmcentral och hjälp kommer. Referens 2, 3, 6, 7 Hissen har hörslinga eller likvärdig teknisk utrustning. Referens 2, 6 Fällbar sittplats, höjd cirka 0,5 meter över golvet finns i hiss. Referens 2, 6 GUL STANDARD SIDA 58 VERSION 3

68 HISSAR 5 SYFTE 5.46 Personer som använder rullstol ska kunna backa ut ur hisskorgen med hjälp av en spegel om hisskorgen är av Typ 2. Eftersom hisskorgen är för liten för att de flesta rullstolar ska kunna vändas behöver av säkerhetsskäl spegeln vara monterad så att hinder bakom rullstolen kan upptäckas Personer med svårt att se har svårighet att läsa hissinformation vid ojämn och svag belysning. GRÖN STANDARD Spegel av säkerhetsglas är placerad med nedre del högst 0,80 meter över golv på vägg mittemot dörr. Om hisskorg har två dörrar mittemot varandra är spegeln monterad vinklad över dörr. Referens 2, 6 I hisskorg finns belysning 300 lux med jämn spridning. GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 59

69 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 60 VERSION 3

70 TRAPPOR 6 6 Trappor RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska, där funktionsnedsättningen ej omöjliggör, självständigt och säkert kunna förflytta sig i och intill trappan. Trappans utformning ska även möjliggöra förflyttning med personligt stöd. ALLMÄNT S. 61 ALLMÄNT SYFTE 6.1 Personer med svårt att se eller röra sig kan ramla i trappan om det finns ojämna trappsteg eller utstickande plansteg (trappnosar). Sättsteg förhindrar att foten fastnar under plansteget. Ytor kan hållas snö- och isfria genom ny miljövänlig teknik med mycket låg energiförbrukning. 6.2 Personer med svårt att se eller röra sig kan ramla i trappan om det finns ojämna trappsteg och utstickande plansteg (trappnosar). Sättsteg förhindrar att foten fastnar under plansteget. Höga trappsteg kräver god rörlighet och styrka i höfter, knän och fötter. 6.3 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden. GRÖN STANDARD Trappor utomhus har jämna halksäkra trappsteg med stegdjup minst 300 mm. Det finns inga trappsteg med avvikande höjd. Referens 2, 4 Publika trappor inomhus har jämna halksäkra trappsteg med stegdjup minst mm och steghöjd mellan mm. Ledstänger har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD Publika trappor inomhus har jämna halksäkra trappsteg med stegdjup minst 250 mm och steghöjd mellan mm. Referens 2 VERSION 3 SIDA 61

71 6 TRAPPOR SYFTE 6.4 Personer med svårt att röra sig kan behöva stöd vid upp- och nedstigning från översta respektive nedersta trappsteget. Personer som har svårt att se behöver känna var trappan börjar och slutar. Ledstänger som inte löper förbi översta och nedersta trappsteget kan innebära en säkerhetsrisk. Ledstänger som sticker ut och kan orsaka risk för skador kan avslutas med en böj vid trappans slut. 6.5 Personer med svårt att röra sig eller se kan förflytta sig i trappan utan att släppa taget om ledstången om den dras obruten förbi vilplan/ trappavsats. 6.6 Ledstänger måste finnas på båda sidor om trappan om endast ena handen kan användas att stödja sig på. Vid verksamheter som till exempel en teater får detta anpassas till förutsättningarna på platsen. 6.7 Ledstänger måste finnas på båda sidor om trappan eftersom människor ofta går på olika sidor uppför respektive nedför trappan. En person som endast kan använda till exempel höger hand/arm behöver en ledstång placerad på båda sidor av trapploppet. 6.8 Personer med svårt att röra sig eller se kan behöva en ledsagare bredvid sig som stöd. Två personer som går bredvid varandra kan kräva en bredd på minst 1,2 meter. GRÖN STANDARD Ledstänger är greppvänliga och sträcker sig 0,30 meter förbi översta och nedersta stegframkanten. Referens 2, 3, 4, 5 Ledstänger löper oavbrutet och går att hålla i även förbi infästningarna. Referens 2, 3, 4 Ledstänger finns på båda sidor om trappan. Referens 2, 3, 4 Inomhus är trappa som är bredare än 2,5 m delad i två eller flera lopp med ledstänger. Referens 2 Ledstängerna inkräktar högst 100 mm på trappans fria bredd. Referens 2 GUL STANDARD SIDA 62 VERSION 3

72 TRAPPOR 6 SYFTE 6.9 Personer med svårt att röra sig kan oftast använda en ledstång på 0,9 meters höjd. I verksamheter med anknytning till barn kan ledstänger finnas på två höjder för att få balansstöd. Ledstänger finns på båda sidor om trappan på 0,90 meter och 0,70 meters höjd över trappsteg om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över trappsteg och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna lokalisera sig Personer med svårt att se kan av misstag gå in under trappan och slå i huvudet om inte trappan byggs in. Fribärande trappa innebär att trappan är öppen under. GRÖN STANDARD Ledstänger är placerade på höjden 0,90 meter. Referens 2, 3, 4 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 Skylt finns som anger våningsplan med siffra i relief där ledstång slutar. Referens 3 Trappor är inbyggda. Referens 2, 3 GUL STANDARD Fribärande trappor har någon form av skydd längs sidorna som är visuellt och kännbart markerat upptill och nedtill. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 63

73 SYFTE 6.13 Personer med svårt att se eller svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan uppfatta nivåskillnaden om trappan förses med kontrastmarkering. Kontrastmarkeringens friktion ska inte vara så hög att det kan innebära risk för snubbling. Se skiss 5, figur Personer med svårt att se eller som använder rullstol eller rollator riskerar att falla utför trappor som är placerade i gångriktningen. Säkerhetsanordning kan till exempel vara en stolpe eller grind Personer med svårt att se kan skada sig om hinder är placerade så att det finns risk att huvudet slås i konstverk, skyltar eller liknande. Ett föremål som skjuter ut mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande Personer med svårt att se kan skada sig om det finns hinder som är placerade på lägre höjd än 2,2 meter till exempel skyltar eller grenar. Ett föremål som skjuter ut mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande. GRÖN STANDARD På hela nedersta plansteget och motsvarande lika stor del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget finns en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS i varje trapplopp. Markeringen är konsekvent utförd i hela byggnaden. Referens 2, 4 Trappor inomhus och utomhus som är placerade i gångriktningen har säkerhetsanordning. Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,1 meter finns inte i trappor inomhus. Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,2 meter finns inte i trappor utomhus. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD På framkanten på nedersta plansteget och på framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget finns en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS i varje trapplopp. Markeringen är konsekvent utförd i hela byggnaden. Referens 3 Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,0 meter finns inte i trappor inomhus. Referens 2 SIDA 64 VERSION 3

74 RAMPER 7 7 Ramper RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna ta sig upp på, förflytta sig och ta sig ifrån rampen. Rampens utformning ska möjliggöra förflyttning med personligt stöd. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Ramp i anslutning till dörrpassage gäller också Kapitel 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader). ALLMÄNT S. 65 ALLMÄNT SYFTE 7.1 Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna ta sig fram på ett stadigt underlag. Lös ramp innebär en säkerhetsrisk eftersom den kan flytta sig när personer i rullstol eller med rollator använder den. Provisoriska ramper med till exempel två lösa skenor ska inte användas. Det är riskfyllt att köra upp på en sådan både med manuell rullstol eller en 250 kg tung elrullstol och omöjligt med rollator. 7.2 Personer som använder rullstol eller rollator kan uppleva det omöjligt att ta sig upp för en ramp till exempel bestående av regnvått trä eller liknande eller om hjulen på hjälpmedlet sjunker ner i underlaget till exempel en matta. Ytor kan hållas snöoch isfria genom ny miljövänlig teknik med mycket låg energiförbrukning. GRÖN STANDARD Rampen är stationär och stadigt förankrad i byggnad/mark. Rampen har jämn, hård och halksäker beläggning. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 65

75 7 RAMPER SYFTE 7.3 Personer som använder rullstol behöver en fri bredd på cirka 1,5 meter för att kunna möta en gående person. 7.4 Personer med svårt att röra sig kan ha stora svårigheter om rampen är för brant. Personer som använder rullstol eller rollator måste hålla emot med hjälp av sina armar för att inte rulla bakåt. Många klarar inte detta om lutningen är brantare än 1:20 (cirka 5%). Dessutom kan rullstolen välta vid för branta lutningar. En elrullstol för endast inomhusbruk är dimensionerad för en lutning på högst 1:20 (cirka 5%). Vid nivåskillnader mer än 1 meter bör hiss användas. 7.5 Personer som använder rullstol eller rollator kan uppleva att det är arbetsamt att ta sig upp för en lutning. För att inte rulla bakåt måste personen hela tiden hålla emot med hjälp av sina armar. Vilplanet ger möjlighet till paus och är helt nödvändig för att kunna passera en dörr. 7.6 Personer med svårt att se kan få problem att orientera sig och personer med svårt att röra sig och användare av rullstol eller rollator får mycket svårt att hålla balansen samt styra vid sidolutningar. Vilplanet utomhus ska ses som en gångyta. GRÖN STANDARD Hela rampen har en fri bredd på minst 1,5 meter. Referens 4 Rampens lutning/ längsfall är högst 1:20 (cirka 5 %) och sträcker sig högst 10 meter utan avbrott för ett vilplan (höjdskillnad högst 0,5 meter). Den totala höjdskillnaden för ramper är högst 1 meter. Referens 2, 3, 4 Rampens vilplan är minst 2 meter långt och horisontellt. Referens 2, 4 Vid ramp utomhus är vilplanets lutning i sidled/ tvärfall högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 GUL STANDARD Hela rampen har en fri bredd på minst 1,3 meter. Referens 2, 3 Rampens lutning/ längsfall är mellan högst 1:12 (cirka 8%) och ned till 1:19 och sträcker sig högst 6 meter utan avbrott för ett vilplan (höjdskillnad högst 0,5 meter). Den totala höjdskillnaden för ramper är högst 1 meter. Referens 2, 3 SIDA 66 VERSION 3

76 RAMPER 7 SYFTE 7.7 Personer som använder rullstol eller rollator behöver avåkningsskydd för att hindra rullstols- eller rollatorhjulen att hamna utanför kanten. Dessutom kan personer med svårt att se orientera sig med teknikkäppen på rampen med hjälp av avåkningsskydden. 7.8 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden. 7.9 Personer med svårt att röra sig kan behöva stödja sig redan vid rampens början och slut för att hålla balansen. Personer som har svårt att se behöver känna var rampen börjar och slutar. Om inte ledstången löper förbi rampens början och slut så innebär det en säkerhetsrisk. Ledstänger som sticker ut och kan orsaka risk för skador för förbipasserande, kan avslutas med en böj vid rampens slut Ledstänger måste finnas på båda sidor om rampen om endast ena handen kan användas att stödja sig på Personer med svårt att röra sig eller se kan behöva en ledsagare bredvid sig som stöd. Två personer som går bredvid varandra kan kräva minst 1,2 meter bredd. GRÖN STANDARD Ramp är försedd med minst 40 mm höga avåkningsskydd på båda sidor. Referens 2, 3, 4 Ledstänger har ljushetskontrast mot bakgrund 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3, 4 Ledstänger är greppvänliga och sträcker sig 0,30 meter förbi rampens början och slut. Referens 2, 3, 4 Ledstänger finns på båda sidor om rampen. Referens 2, 3, 4 Ledstänger inkräktar högst 100 mm på rampens fria bredd. Referens 2 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 67

77 7 RAMPER SYFTE 7.12 Personer med svårt att röra sig eller se kan förflytta sig genom rampen utan att släppa taget om ledstången om den dras obruten förbi vilplan Personer med svårt att röra sig eller är kortvuxna kan behöva ledstänger på varierande höjd för att få ett bra balansstöd. Ledstänger på lägre höjd kan möjliggöra för rullstolsanvändaren att med ena handen dra sig uppför rampen med hjälp av ledstången och med den andra handen driva på rullstolshjulet Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Rampen ska vara möjlig att upptäcka för person som har svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information. GRÖN STANDARD Ledstänger löper oavbrutet och går att hålla i förbi infästningarna. Referens 2, 3, 4 Ledstänger finns på båda sidor om rampen på 0,90 meter och 0,70 meters höjd över underlaget om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över underlaget och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud. Referens 4 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 Ytan strax före och efter rampen är kännbar och har ljushetskontrast 0,40 enligt NCS mot omgivande golv eller mark. Referens 2, 4 GUL STANDARD Ledstänger är placerade på höjden 0,90 meter. Referens 2, 3 SIDA 68 VERSION 3

78 RAMPER 7 SYFTE 7.16 Personer med svårt att se kan skada sig om det finns hinder som är placerade så att det finns risk att huvudet slås i konstverk, skyltar eller liknande. Ett föremål som skjuter ut från sidan mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande Personer med svårt att se kan skada sig om det finns hinder som är placerade på lägre höjd än 2,2 meter till exempel skyltar eller grenar. Ett föremål som skjuter ut från sidan mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande. GRÖN STANDARD Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,1 meter finns inte i ramper inomhus. Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,2 meter finns inte i ramper utomhus. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,0 meter finns inte i ramper inomhus. Referens 2 VERSION 3 SIDA 69

79 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 70 VERSION 3

80 INOMHUSMILJÖ 8 8 Inomhusmiljö RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska tryggt och säkert kunna vistas i lokalerna. Inomhusmiljön ska medge så hög grad av självständighet som möjligt. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Inomhusmiljö gäller också Kapitel 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader), Kapitel 5 (Hissar), 6 (Trappor) och 7 (Ramper). ANMÄRKNING: Placering av konstföremål se kapitel 24. ORIENTERING OCH FÖRFLYTTNING S.71 DISK FÖR RECEPTION, INFORMATION, EXPEDITION, BIBLIOTEK ELLER MOTSVARANDE FÖR ALLMÄNHETEN S.75 LJUDMILJÖ S.77 LJUDMILJÖ - INREDNING S.77 LJUS S.78 ALLERGIFRAMKALLANDE ÄMNEN S.78 SITTPLATSER S.80 BORD S.81 PLACERING AV INFORMATIONSMATERIAL OCH TIDSKRIFTER S.81 PLACERING AV ELUTTAG, DATORUTTAG, OCH STRÖMSTÄLLARE S.81 UTRYMNINGSLARM S.82 ORIENTERING OCH FÖRFLYTTNING SYFTE 8.1 Personer med svårt att se eller röra sig kan snubbla eller fastna i mattor. Mattan ska vara halkfri, ligga still och vara lätt att köra över med rullstol eller rollator. GRÖN STANDARD Dörrmattor och skrapgaller är infällda alternativt finns tunna och stadiga gångmattor. Referens 3 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 71

81 8 INOMHUSMILJÖ SYFTE 8.2 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information hittar lättare om det mellan strategiska funktioner finns ledstråk. Exempel på sådana funktioner är hissar och trappor. Personer med svårt att se väljer oftast en mindre toalett eftersom ett mindre utrymme gör det enklare att känna sig fram efter toalettens olika funktioner. 8.3 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan skada sig om låga och omarkerade hinder finns i deras väg. Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum. 8.4 Personer med svårt att se kan skada sig om det finns omarkerade hinder såsom kapphyllor, pelare, fribärande trappor samt byggnadsdelar som sticker ut mer än 0,1 meter från väggen. En kännbar markering bör placeras till exempel som avvikande struktur i golvet eller tvärslå cirka 0,1 meter över golv framför eller runt hindret. Detta ger möjlighet för personer som är blinda att uppmärksamma hindret med teknikkäppen. En rak pelare eller liknande går att uppmärksamma med teknikkäpp men behöver markeras med ljushetskontrast. GRÖN STANDARD Ledstråk mellan viktiga målpunkter har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och avvikande struktur mot den omgivande ytan. Ledstråk leder från entrédörr till reception eller informationsplats och andra viktiga målpunkter. Till toalett läggs ett ledstråk i första hand till närmaste mindre toalett. Referens 2, 3 Den fria höjden i kommunikationsutrymmen är minst 2,1 meter. Fasta hinder eller byggnadsdelar som är utstickande är markerade kännbart och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS eller är inbyggda. Referens 3 GUL STANDARD Den fria höjden i kommunikationsutrymmen är minst 2,0 meter. Referens 2, 5 SIDA 72 VERSION 3

82 INOMHUSMILJÖ 8 SYFTE 8.5 Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan skada sig om föremål finns i deras väg, sticker ut från vägg mer än 0,1 meter eller begränsar framkomligheten. Om väggen ska fungera som ett ledstråk för personer med svårt att se ska den inte vara möblerad. Vid utrymning vid larm är detta speciellt viktigt. 8.6 Personer med svårt att se eller röra sig ska kunna förflytta sig säkert utan att snubbla eller halka. För torra gångytor bör friktionskoefficienten vara minst 0,30, mätt enligt SS-EN Personer som använder rullstol eller rollator kan uppleva att det är arbetsamt att ta sig upp för en lutning. För att inte hjälpmedlet ska rulla bakåt måste användaren hela tiden hålla emot med hjälp av sina armar. Elrullstol för inomhusbruk behöver enligt gällande standard endast klara cirka 1:20 (cirka 5 %). Högre lutning kan innebära att rullstolen inte tar sig upp och det finns även risk att välta. Hiss kan också användas för att utjämna nivåskillnaden. 8.8 För personer som har svårt att röra sig kan det vara omöjligt att ta sig upp för en trappa eller annan nivåskillnad. I befintliga miljöer kan tillgängligt utformade ramper vara en lösning. GRÖN STANDARD Inga lösa föremål, konstverk eller dylikt finns i led-/gångstråk eller är utskjutande från vägg på lägre höjd än 2,1 meter över golv. Golvytan är jämn och halksäker. Referens 2 Ytorna är plana eller finns ramp som lutar högst 1:20 (cirka 5 %) vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högst 1 meter. Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3 Ytorna är plana eller finns hiss vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högre än 1 meter. Utformning av hiss se kapitel 5. Hissar. Referens 2 GUL STANDARD Inga lösa föremål, konstverk eller dylikt finns i led-/gångstråk eller är utskjutande från vägg på lägre höjd än 2,0 meter över golv. Referens 2 Ytorna är plana eller finns ramp som lutar högst 1:12 (cirka 8%) vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högst 1 meter. Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3 Ytorna är plana eller finns annan lyftanordning vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högre än 1 meter. Utformning av hiss se kapitel 5. Hissar. Referens 2 VERSION 3 SIDA 73

83 8 INOMHUSMILJÖ SYFTE 8.9 Personer med svårt att se har lättare att hitta i ett öppet utrymme om grupper av föremål som till exempel soffgrupper, växter och liknande är samlade eller på olika sätt markerade Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fri yta för att förflytta sig i till exempel korridorer, väntrum, entréhallar, matsalar, uteplatser med mera. Detta gäller också vid möblerade ytor. För att vända med en mindre utomhusrullstol behövs en fri yta med diametern 1,5 meter. En större utomhusrullstol kräver 2,0 meter. Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan förväxla en stor glasyta med en öppning. Markeringarna ska vara på minst två höjder lämpligen 0,8-0,9 och 1,4-1,6 meter ovanför underlaget. Markeringarna ska vara synliga från båda håll. Frostade ytor mot glas ger inte tillräcklig kontrast. Se skiss 2, figur 2. GRÖN STANDARD I öppna lösningar är gångstråken tydligt avskilda och markerade från andra ytor genom avvikande material, färgsättning eller belysning. Referens 2 Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är 1,5 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,9 meter brett., 5 Stora glasytor (bredare än 0,40 meter) har markeringar som består av två färger som kontrasterar mot varandra minst 0,40 enligt NCS. Markeringarna är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående. GUL STANDARD Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är minst 1,3 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,8 meter brett. Referens 2 Stora glasytor har avvikande markeringar i ljushet mot bakgrund, som är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående person. Referens 2, 3 SIDA 74 VERSION 3

84 INOMHUSMILJÖ 8 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD DISK FÖR RECEPTION, INFORMATION, EXPEDITION, BIBLIOTEK ELLER MOTSVARANDE FÖR ALLMÄNHETEN SYFTE 8.12 Personer med svårt att se eller att bearbeta, tolka och förmedla information hittar lättare till en målpunkt som en receptionsdisk eller motsvarande, om det finns ett tydligt ledstråk dit Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska kunna i ögonhöjd kommunicera med en person på andra sidan en eventuell disk. En möjlighet kan vara en utskjutbar eller fällbar skiva. Personer i rullstol behöver få plats med sina ben och fötter under bordsskivan för att kunna sitta rakt (0,5-0,6 meter djupt) Personer med svårt att se eller höra kan lättare kommunicera med andra människor om ljusförhållandena är bra. För personer med svårt att höra möjliggörs läppläsning Personer som har svårt att höra kan med goda akustiska förhållanden lättare kommunicera med personalen. GRÖN STANDARD Receptionsdisk eller motsvarande har ljushetskontrast mot golv/bakgrund minst 0,40 enligt NCS och är väl synlig från entrén. Visuellt och kännbart ledstråk leder dit från entré. Referens 2, 3 Minst 1 m av receptionsdisk eller motsvarande är nedsänkt till 0,75-0,8 meter över golv eller har nedsänkbar höjd till cirka 0,75 meter över golv med fri höjd under disken minst 0,7 meter samt benutrymme på djupet. Stol finns. Referens 2, 3 Receptionsdisk eller motsvarande är väl upplyst och belysningen är inte bländande. Referens 2, 3 Taluppfattbarheten över receptionsdisk uppfyller STI/STIPA 0,7, vid normal samtalston, inklusive buller från installationer, trafik och andra yttre ljudkällor. Referens 2, 3, 11 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 75

85 8 INOMHUSMILJÖ SYFTE 8.16 Personer med svårt att höra kan med hjälp av teknisk utrustning lättare kommunicera med personalen. Utrustningen kan vara teleslinga eller annan trådlös överföring för direkt kommunikation. Vid annan kontakt kan , sms i mobil eller annan teknisk lösning användas. Personer som är döva kan behöva stöd av teckenspråkstolk Personer med svårt att röra sig och som använder käpp eller krycka behöver ställa ifrån sig sitt hjälpmedel utan att det faller till golvet Personer svårt att höra eller se kommunicerar lättare om det inte finns en barriär mellan honom/ henne och personalen i receptionen. Eventuella glasrutor får inte reflektera Personer med svårt att se kan inte använda en incheckningfunktion med enbart touchfunktioner. Incheckningsfunktion som uppfyller kraven på tillgänglighet kan lösas på olika sätt, exempelvis känn-, syn-, och hörbara funktioner eller appar i smarta enheter. GRÖN STANDARD Receptionsdisk är utrustad med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk lösning. Teleslingors funktion kan verifieras enligt IEC Referens 2, 3, 12 Hållare för att ställa käpp eller krycka finns vid receptionsdisk eller motsvarande. Om glasruta finns hindrar den inte läppläsning. Referens 3 Incheckningsfunktion är utformad så att den är möjlig att använda för alla. Funktionen ska vara nåbar, synbar, hörbar och kännbar eller finns personal att tillgå. Övrig utformning se kapitel 22. GUL STANDARD SIDA 76 VERSION 3

86 INOMHUSMILJÖ 8 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD LJUDMILJÖ SYFTE 8.20 Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information är beroende av ljudmiljön. För att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet. En god ljudmiljö förutsätter konsultation av akustiker. GRÖN STANDARD Lokalerna har för den tänkta lokalanvändningen väl anpassad ljudmiljö. Detta innebär: - luftljudsisolering samt stegljudsnivå enligt ljudklass C - ljudnivåer från installationer, trafik och andra yttre ljudkällor enligt ljudklass B - rumsakustik och efterklangstid enligt ljudklass A. För vårdlokaler gäller Program för Teknisk Standard PTS, bilaga 1. Referens 2, 3, 7, 10 GUL STANDARD Lokalerna uppfyller ljudklass C. Referens 2, 3, 7 LJUDMILJÖ INREDNING 8.21 Personer med svårt att höra eller bearbeta, tolka eller förmedla information kan ha svårt med kommunikation eller koncentration vid skrapljud från stolar. Bord med ljuddämpande egenskaper underlättar god ljudmiljö. Golvbeläggning och möblers utformning förstärker inte oönskade ljud. Referens 5 VERSION 3 SIDA 77

87 8 INOMHUSMILJÖ SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD LJUS SYFTE 8.22 Personer med sårt att se eller röra sig behöver särskilt uppmärksamma hur underlaget ser ut och få stöd i att orientera sig. Personer med svårt att höra behöver kunna läsa på läppar och uppfatta teckenspråk. Belysning som helt plötsligt släcks utgör en säkerhetsrisk liksom om det tar för lång tid innan belysningen tänds Personer med svårt att se kan vid bländning helt tappa orienteringen. Ett sätt att skärma av kan vara med hjälp av gardiner, persienner eller markiser. GRÖN STANDARD Allmänbelysning är bländ- och reflexfri och har tillräcklig styrka. Platsbelysning kan markera rumsfunktioner. Referens 2, 3 Stora glasytor i fönster eller fönster i slutet av korridorer kan skärmas av mot bländande dagsljus. Referens 2, 3 GUL STANDARD ALLERGIFRAMKALLANDE ÄMNEN 8.24 Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel emissioner från färger, spånskivor eller golvlim Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär när luften innehåller föroreningar eller pollen från vissa växter. Byggnadsmaterial och inventarier är av beprövat material och avger inte hälsofarliga ämnen. Referens 2 Luftintag är placerat så att inluft påverkas så lite som möjligt av luftföroreningar eller växtlighet i omgivande miljö. Referens Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan ha avsevärda svårigheter att passera någon som röker. Rökning ska inte ske vid luftintag. Rökning, om tillåten, sker på anvisad plats utomhus, placerad så att rök inuti byggnaden och vid entré undviks., 5 SIDA 78 VERSION 3

88 INOMHUSMILJÖ 8 SYFTE 8.27 Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel kvalster och damm som lätt samlas i textilier Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av kvalster och damm som lätt samlas i textilier. Heltäckningsmatta dämpar ljud men vid fullgod ljudakustik i rummet uppfylls behoven utan ljuddämpande matta även för personer med svårt att höra Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Personer med svårt att tåla vissa ämnen såsom kvalster och damm får inga eller mindre besvär i en ren miljö Personer med astma och allergi kan få ökade symtom vid parfym eller doftämnen. Cirka 1/3 av befolkningen har olika grader av besvär på grund av dofter. GRÖN STANDARD Textilier och mattor är av material, som inte avger hälsofarliga ämnen och är möjliga att rengöra. Heltäckande textilmattor bör inte förekomma i allmänna utrymmen., 5 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 Byggnadens allmänna delar har lättstädade miljöer. Hygienartiklar och rengöringsmedel är oparfymerade., 5 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 79

89 8 INOMHUSMILJÖ SYFTE 8.32 Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan reagera kraftigt på växter som sprider pollen och har stark doft. Exempel på sådana växter är många snittblommor, björkris, benjaminfikus, begonia, hyacint med flera. Astmaoch allergiförbundet kan ge förslag på lämpliga växter. Hydrokultur minimerar uppkomsten av svamp och mögelsporer. GRÖN STANDARD De växter, som finns i byggnaden är sådana som vanligtvis inte förorsakar allergiska besvär. Regler och rutiner finns för vilka växter som får finnas i byggnaden och personalen känner till reglerna., 5 GUL STANDARD SITTPLATSER 8.33 Sittplatsens ryggstöd och armstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Armstöd som löper förbi sittytans framkant används vid uppresningen för att trycka sig upp med hjälp av armarna. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Undvik sittplats med glatt sittyta. Referens 4 avseende nyanläggning av utemiljöer anger att sittplatser ska finnas med denna utformning. Där sittplatser finns är minst 25% av antalet sittplatser stadiga med rygg- och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter och lutar inte bakåt. Armstöden löper förbi sittytans framkant. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Beroende på verksamhet har en till flera stolar höjden 0,5 meter. SIDA 80 VERSION 3

90 INOMHUSMILJÖ 8 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD BORD SYFTE 8.34 Personer som använder rullstol behöver utrymme för sina ben, minst 0,6 meter. Armstöd på rullstol eller stol ska få plats under en eventuell sarg Rullstolens bredd kan variera och för att kunna komma intill bordskanten behövs tillräckligt med fri bredd mellan eventuella bordsben. Runda bord kan vara svårt för personer med behov av stöd för armarna. Bordsben ska inte begränsa det fria utrymmet under bordet. GRÖN STANDARD Fri höjd under bord är minst 0,70 meter. Bredd vid bord för person i rullstol är minst 0,9 meter., 5 GUL STANDARD Bredd vid bord för person i rullstol är minst 0,8 meter. Referens 5 PLACERING AV INFORMATIONSMATERIAL OCH TIDSKRIFTER 8.36 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan ha svårt att nå informationsmaterial, tidskrifter med mera om de placeras för högt eller inte går att komma nära intill. Där skriftligt material och tidskrifter finns, finns tillgång till dessa på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. PLACERING AV ELUTTAG, DATORUTTAG, OCH STRÖMSTÄLLARE 8.37 Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå vägguttaget om det placeras för lågt eller för högt eller att fotplattor och benstöd hindrar. Antal väggutag med aktuell höjd anpassas till verksamheten. Minst två dubbla vägguttag finns i varje rum med centrum på höjden 0,8 meter över golv och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. VERSION 3 SIDA 81

91 SYFTE 8.38 Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå strömställaren om den placeras för lågt eller för högt. Personer som har nedsatt syn behöver en konsekvent placering av strömställaren för att hitta den Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå vägguttaget om det placeras för lågt eller för högt eller att fotplattor och benstöd hindrar. GRÖN STANDARD Strömställaren är placerad vid dörrens handtagssida på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Datoruttag är placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. GUL STANDARD UTRYMNINGSLARM 8.40 Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver kunna bli varse ett utrymningslarm. Signalen behöver därför bestå av till exempel både ljud och ljus. Boverket skriver i 5:2512 utrymningslarm: Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Utrymningslarm är i publika delar i en lokal utformat med två skilda signaltyper både akustiskt och visuellt. Referens 2, 5 SIDA 82 VERSION 3

92 KAPPRUM 9 9 Kapprum RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna utnyttja alla kapprummets funktioner på samma villkor som andra besökare. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Kapprum gäller också Kapitel 8 (Inomhusmiljö) ALLMÄNT S. 83 ALLMÄNT SYFTE 9.1 Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda kapprummet. Några kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 meter i diameter men inte alla. Större utomhusrullstolar kan behöva vändyta 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att kunna hänga upp sin jacka om en klädkrok sitter lågt placerad. Är kroken placerad för nära ett hörn tar rullstolens fotplattor mot och personen når inte kroken. 9.3 Personer med svårt att se skyddas från att skada sig om utskjutande delar byggs in och är kontrastmarkerade. Personer med teknikkäpp kan känna av föremål på fri höjd cirka 0,1 meter över golv och cirka 1,5 meter framför sig. GRÖN STANDARD Fri golvyta är minst 2,0 x 2,0 meter. Del av kapphylla/några klädkrokar är placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Övriga krokar på valfri höjd. Referens 3 Kapphyllor som skjuter ut, har skyddande gavlar ner till golv eller högst 0,1 meter över golv och har ljushetskontrast 0,40 enligt NCS. Referens 3 GUL STANDARD Fri golvyta är minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 83

93 SYFTE 9.4 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska kunna spegla sig på ett bekvämt sätt. 9.5 Personer med svårt att röra sig ska kunna sitta stadigt för att kunna ta på sig ytterkläder eller byta skor. GRÖN STANDARD Spegel för helfigur är placerad med underkant 0,3 meter och överkant minst 1,8 meter eller för halvfigur underkant 0,8 meter och överkant minst 1,8 meter över golv. Det finns minst en stadig sittplats med rygg- och armstöd. Utformning av sittplats se kapitel 8. Inomhusmiljö. GUL STANDARD SIDA 84 VERSION 3

94 KONFERENSRUM, SAMLINGSLOKALER, LEKTIONSSALAR, ÅSKÅDARLÄKTARE Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska på jämlika villkor kunna agera som passiv och aktiv deltagare utan att begränsas av lokalens utformning eller miljö. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och Kapitel 8 (Inomhusmiljö). ALLMÄNT S. 85 HÖRSELTEKNISK UTRUSTNING S. 87 ALLMÄNT SYFTE 10.1 Personer som använder rullstol eller rollator har olika bredd och längd på sina hjälpmedel. Minsta vändmått för en mindre utomhusrullstol är en fri yta med diametern 1,5 meter Personer som använder rullstol vill kunna sitta tillsammans med sin familj, kollegor och vänner. Rollator kan placeras i anslutning till sittplats. GRÖN STANDARD I rum med lösa stolar är den fria ytan mellan bordet och begränsande ytor minst 1,5 meter. Tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. I lokal med fasta sittplatser finns i delar av lokalen platser för personer i rullstol eller med rollator integrerat med övriga platser. Referens 2 GUL STANDARD I rum med lösa stolar är den fria ytan mellan bordet och begränsande ytor minst 1,3 meter. Tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Referens 2 VERSION 3 SIDA 85

95 10 KONFERENSRUM, SAMLINGSLOKALER, LEKTIONSSALAR, ÅSKÅDARLÄKTARE SYFTE 10.3 Personer med svårt att röra sig ska kunna ta sig till och från sin sittplats Personer som använder rullstol eller är kortvuxna behöver kunna se utan att hindras av räcken i ögonhöjd. Räcken i allmänna utrymmen får inte utformas klättringsbart 10.5 Personer med rullstol eller rollator behöver utrymme för att komma fram till och svänga in på sin sittplats. Det behövs utrymme framför eller bakom platserna för rullstolsanvändare, så att andra med rullstol eller rollator och gående kan passera Personer som använder rullstol har olika bredd på sina rullstolar Personer med svårt att röra sig måste kunna ta sig upp på podiet. Plattformshiss kan i yttersta undantagsfall användas och då vara utformad enligt Riv Hindren, referens Personer med svårt att se kan behöva lokalisera podiet och om det är upphöjt identifiera kanten för att inte ramla ner. GRÖN STANDARD Del av samlingslokal inklusive vägen fram till podiet har plana ytor eller vid trappor eller lutningar större än 1:20 (cirka 5 %) finns ramp eller hiss utformad enligt 5. Hissar. och 7. Ramper. Referens 2 Räcken medger fri sikt i spannet mellan 0,85-1,3 meter. I lokal med fasta bänkar är den fria passagebredden bakom eller framför platserna för rullstolsanvändare minst 1,5 meter. Korta gångar är minst 0,9 meter breda och tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Plats för personer i rullstol är minst 0,9 meter bred. Om podium finns kan det nås via ramp Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2 Om podium finns har kanten ljushetskontrast 0,40 enligt NCS. Referens 2 GUL STANDARD I lokal med fasta bänkar är den fria passagebredden bakom eller framför platserna för rullstolsanvändare minst 1,3 meter. Korta gångar är minst 0,8 meter breda och tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Referens 2 Plats för personer i rullstol är minst 0,8 meter bred. SIDA 86 VERSION 3

96 KONFERENSRUM, SAMLINGSLOKALER, LEKTIONSSALAR, ÅSKÅDARLÄKTARE 10 SYFTE 10.9 Personer med svårt att se kan lättare uppfatta det som visas om belysningen är rätt placerad och dagsljuset från fönstret regleras. GRÖN STANDARD Skrivtavla, filmduk och dylikt är placerade så att bländningseffekter inte uppstår. Skrivtavla är belyst. GUL STANDARD HÖRSELTEKNISK UTRUSTNING Personer med svårt att höra behöver oftast hörselhjälpmedel för att uppfatta vad som sägs. Det innebär att personer som använder hörapparat kan vara delaktiga. Kunskap ska finnas hos personal hur utrustningen fungerar Personer med svårt att höra kan behöva hörselhjälpmedel för att uppfatta vad som sägs. Detta innebär fungerande hörselteknisk utrustning för personer som använder hörapparat och ett högtalarsystem som gör det möjligt även för övriga deltagare att uppfatta vad som sägs och vara delaktiga. Lokal för under 50 personer har tillgång till fungerande hörselteknisk utrustning. Portabel hörselteknisk utrustning finns att låna eller finns det en teleslinga i rummet. Lokal för fler än 50 personer har ljudförstärkning och fungerande hörselteknisk utrustning. Om högtalarsystem används kan taluppfattbarheten verifieras enligt SS-EN Talöverföringsindex STI bör överstiga 0,60 i hela lokalen och 0,70 i mer än hälften av lokalen. Teleslingors funktion kan verifieras enligt IEC Referens 2, 5, 11, 12 VERSION 3 SIDA 87

97 SYFTE Det är viktigt att podiet innesluts i hörslingan så att en person med svårt att höra som föreläser från podiet kan kommunicera med publiken och till exempel höra frågor som ställs Personer med svårt att höra registrerar att lokalen är utrustad med teleslinga. GRÖN STANDARD Om podium finns innefattas det av hörselteknisk utrustning. Referens 2 Skylt finns med grafisk symbol som visar att lokalen är utrustad med teleslinga., 5 GUL STANDARD SIDA 88 VERSION 3

98 RESTAURANGER, MATSALAR, KAFÉER Restauranger, matsalar, kaféer RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och/eller med personlig service enkelt kunna nyttja restaurangens, matsalens och kaféets alla funktioner på samma villkor som övriga gäster. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Restauranger, matsalar, kaféer gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) 5 (Hissar) 6 (Trappor) 7 (Ramper) 8 (Inomhusmiljö) och 22 (Automater). ANMÄRKNING: Ett viktigt behov är tillgången på personlig service. ALLMÄNT S. 89 ALLMÄNT SYFTE 11.1 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare notera vilka maträtter som serveras om de presenteras på flera sätt Personer med svårt att tåla vissa ämnen är helt beroende av kunskap om matens och andra varors innehåll Personer med svårt att röra sig måste kunna ställa brickan ifrån sig när bestick, tallrikar med mera placeras på brickan. GRÖN STANDARD Matsedlar har en tydlig utformning och presenteras visuellt via bild och/eller utställning. Mat och övriga varor är innehållsdeklarerade. Vid självbetjäning finns brickbana med höjd cirka 0,8-0,9 meter över golv. Referens 2, 3 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 89

99 SYFTE 11.4 Personer som använder rullstol har en begränsad räckvidd och för att självständigt kunna servera sig behöver disken vara lågt placerad Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har svårt att läsa information som sitter högt Personer med svårt att se kan läsa lättare när text/ siffror har ljushetskontrast och inte är för små Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fri yta för att förflytta sig mellan möblerade ytor. För att vända med en mindre utomhusrullstol behövs en fri yta med diametern 1,5 meter. En större utomhusrullstol kräver 2,0 meter. Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd. GRÖN STANDARD Serveringsdiskens höjd är 0,8-0,9 meter över golv. Referens 2, 3 Utformning av kassadisk se kapitel 8. Inomhusmiljö Reception, information, expedition, eller motsvarande för allmänheten 8.14 och Kassaapparatens display är läsbar med underkant 1,4 och överkant 1,6 meter över golv., 5 Kassaapparatens display har ljushetskontrast mellan texten/siffrorna och bakgrunden med minst 0,40 enligt NCS och text-/ sifferstorlek är minst 15 mm., 5 Kortläsare för betalning (Se kapitel 22 Automater, standarder ) En del av matsalen har glesare möblering med cirka 1,5 meter breda passager mellan sittande personer. GUL STANDARD En del av matsalen har glesare möblering med minst 1,3 meter breda passager mellan sittande personer. Referens 2 SIDA 90 VERSION 3

100 UTEPLATSER, BALKONGER Uteplatser, balkonger RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska lätt kunna orientera sig, ta sig fram och vistas på uteplats och balkong utan att hinder för delaktighet uppstår. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Uteplatser, balkonger gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 11 (Restauranger, matsalar, kaféer). ALLMÄNT S. 91 ALLMÄNT SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD 12.1 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna hindras att se ut om räcket begränsar sikten eftersom det behöver vara högt ur säkerhetssynpunkt Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan reagera kraftigt på växter som sprider pollen och har stark doft. Exempel på sådana växter är björkris, begonia, hyacint med flera. Astma- och allergiförbundet kan ge förslag på lämpliga växter. Övre delen av räcke/staket är genomsiktligt och fritt från blomlådor. Räcken medger fri sikt i spannet mellan 0,85-1,3 meter.,5 De växter som finns placerade på uteplats eller balkong är sådana som vanligtvis inte förorsakar allergiska besvär. Regler och rutiner finns och personalen känner till reglerna.,5 VERSION 3 SIDA 91

101 SYFTE 12.3 Personer med svårt att se kan snubbla vid oväntade ojämnheter. Personer som använder rullstol eller rollator kan ta sig fram på hårdgjord yta. Hårdgjord yta innebär att rullstolens eller rollatorns hjul inte slirar eller sjunker ned i underlaget Personer med svårt att röra sig eller se är beroende av att glipornas bredd inte medför att hjulen på rullstolen eller rollatorn hamnar på tvären mellan gliporna eller att käppen fastnar mellan dem. GRÖN STANDARD Underlaget har hårdgjord, jämn och halksäker yta med lutning högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 3, 4 Trägolv har maximalt 1 cm breda glipor. GUL STANDARD SIDA 92 VERSION 3

102 UTEMILJÖ Utemiljö RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska lätt kunna orientera sig, ta sig fram och vistas i utemiljön utan att hinder för delaktighet uppstår. Aktiviteter som finns är utformade så att alla kan delta. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Utemiljö gäller också avseende förflyttning mellan strategiska målpunkter Kapitel 2. (Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer) ALLMÄNT S. 93 ALLMÄNT SYFTE 13.1 Personer med svårt att röra sig eller svårt att tåla vissa ämnen kan ha svårighet att uppsöka skydd om det inte är lätt tillgängligt Personer med svårt att röra sig kan enklare sätta sig om sittbänken sträcker sig förbi bordets ben. Personer som använder rullstol kan sitta med vid bordet och få plats med sina ben under det om bordet skjuter ut 0,6 m längre än bordsbenet Personer med utomhusrullstol behöver mer plats under bordet eftersom dessa rullstolar är högre och kanske används det tjockare kläder under utomhusvistelsen. GRÖN STANDARD Tillgång finns till vind-, regn- och solskydd. Utemöbler som har sammanbyggda bord och bänkar har minst en kortsida av bänk och bordsskiva som är minst 0,6 meter utanför bordets ben vid kortändan. Bord har 0,75 meter fri höjd under skivan., 5 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 93

103 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 94 VERSION 3

104 OMKLÄDNINGSRUM Omklädningsrum RIKTLINJE: Personer ska med bibehållen integritet kunna klä om, utan att begränsas av omklädningsrummets utformning eller miljö. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Omklädningsrum gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader och 8 (Inomhusmiljö) ANMÄRKNING: Om omklädningsrum finns för allmänheten finns minst ett omklädningsrum för män respektive kvinnor som är utformat enligt nedanstående standarder. Vid nybyggnation finns ett enskilt omklädningsrum enligt standard Omklädningsrum ALLMÄNT SYFTE 14.1 Personer med svårt att röra sig kan ha medhjälpare av annat kön. Ett enskilt omklädningsrum är användbart för många personer Personer som använder rullstol kan vara helt beroende av ett långt draghandtag på dörrens insida för att kunna stänga dörren efter sig. Draghandtagets placering syftar till att utesluta klämningsrisk Personer med mindre utomhusrullstol behöver minst en fri yta med diametern 1,5 meter för att kunna vända sin rullstol Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd. ALLMÄNT S. 95 GRÖN STANDARD Tillgång till enskilt omklädningsrum med dusch som nås från ett könsneutralt utrymme tillgodoses vid nybyggnation. Om det finns dörr finns ett cirka 0,6 meter långt draghandtag på dörrens insida placerat centralt och vågrätt cirka 0,8 meter över golv. Fri passagebredd är minst 1,5 meter och med korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare är minst 0,9 meter brett.,5 GUL STANDARD Fri passagebredd är minst 1,3 meter och med korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare är minst 0,8 meter brett. Referens 2, 5 VERSION 3 SIDA 95

105 14 OMKLÄDNINGSRUM SYFTE 14.4 Personer med mindre utomhusrullstol behöver minst en fri yta med diametern 1,5 meter för att kunna flytta sig över på bänken. En större utomhusrullstol kräver minst en fri vändyta på 2,0 meter. En person i inomhusrullstol kan klara uppgiften med mindre vändyta än 1,5 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Sitthöjden baseras på allmänna rådet i referens Personer med svårt att röra sig kan behöva balansstöd vid omklädning liksom vid förflyttning till sittande på bänken samt vid uppresning till stående. Stödhandtag kan vara fällbara. Se större toalett Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att kunna hänga upp sina kläder Personer med svårt att röra sig kan behöva ett större klädskåp för förvaring av hjälpmedel. Skåpet bör vara reserverat för personer med detta behov och placerat i anslutning till bänken. Antal skåp anpassas efter verksamhetens inriktning. GRÖN STANDARD Fri golvyta minst 2,0 x 2,0 meter framför minst en bänk och minst ett skåp om skåp finns är utformat enligt Tillgång till en väggfast bänk minst 1,2 meter bred, 0,5 meter djup och 0,5 meter hög finns. Tillgång till ett stödhandtag, minst 0,6 meter långt, är placerat på båda kortsidor om bänken högst 0,8 meter över golv. Vid väggfast bänk finns klädkrokar placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Om det finns klädskåp ska tillgång till klädskåp som är minst 0,4 meter brett och minst 0,55 meter djupt finnas, som möjliggör förvaring av hjälpmedel. Klädskåpet är placerat minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. GUL STANDARD Fri golvyta minst 1,5 x 1,5 meter framför minst en bänk och minst ett skåp om skåp finns är utformat enligt Referens 2 Tillgång till väggfast bänk minst 1,2 meter bred, 0,5 meter djup och 0,45 0,49 meter hög finns. SIDA 96 VERSION 3

106 OMKLÄDNINGSRUM 14 SYFTE 14.9 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att använda hyllor samt krokar om de är placerade så att de är nåbara Personer som använder rullstol ska kunna spegla sig Personer med svårt att höra ska nås av varningssignaler vid brand eller annan fara. GRÖN STANDARD Hyllor i skåp enligt 14.8 har placering av lägsta hyllan 0,4 meter och högsta hyllan 1,3 meter över golv. Minst en krok är på 0,8-0,9 meter höjd över golvet. Lås med nyckel högst 0,8 0,9 meter över golv. Spegel för helfigur är placerad med underkant 0,3 meter och överkant minst 1,8 meter eller för halvfigur underkant 0,8 meter och överkant minst 1,8 meter över golv. Utrymningslarm har visuellt larmdon. GUL STANDARD Utrymningslarm har visuellt larmdon i omklädningsutrymmen i publika lokaler där personer kan vistas ensamma. Referens 2 VERSION 3 SIDA 97

107 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 98 VERSION 3

108 DUSCHRUM Duschrum RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna använda duschrummet utan att begränsas av utformningen. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Duschrum inklusive bastu gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö). ANMÄRKNING: Om duschplats finns för allmänheten finns minst en duschplats för män respektive kvinnor som är utformad enligt nedanstående standarder. Vid nybyggnation finns ett enskilt omklädningsrum med dusch enligt standard ALLMÄNT S. 99 ALLMÄNT SYFTE BASTU S. 101 GRÖN STANDARD GUL STANDARD 15.1 Personer med svårt att röra sig kan behöva utrymme vid förflyttning till exempel med rollator till sittande på duschstol eller till stående vid stödhandtag. En medhjälpare kan behövas vid exempelvis hårtvätt Personer med svårt att röra sig kan ha behov av hjälpmedel med hjul i duschen som inte ska kunna rulla iväg Personer med svårt att röra sig eller med balanssvårigheter kan behöva ett stadigt och tryggt sittande vid duschning. Schamponering av hår innebär att armarna lyfts högt upp vilket innebär ökade krav på balans. Stolar med lägre sitthöjder finns för personer som är kortvuxna. Tvål och schampo i kombination med vatten utgör en halkrisk. Duschplatsens fria golvyta är 1,5 x 1,5 meter eller utnyttjas två bredvid varandra belägna duschbås som ett utrymme. Referens 2 Golv i duschplatsen är halksäkert och har jämn lutning högst 1:50 (cirka 2%)., 5 Tillgång till fristående, flyttbar, stadig duschstol med ryggstöd finns med sitthöjd 0,5 meter, uppfällbara armstöd och sittbredd minst 0,6 meter. VERSION 3 SIDA 99

109 15 DUSCHRUM SYFTE 15.4 Personer med svårt att röra sig eller med balanssvårigheter kan behöva stödhandtag för stöd vid uppresning och stående. Schamponering av hår innebär att armarna lyfts högt upp vilket innebär ökade krav på balans. Tvål och schampo i kombination med vatten utgör en halkrisk Personer med svårt att röra sig och som saknar funktion i händer behöver en förlängd engreppsblandare för att kunna reglera vatten och värme Personer med svårt att röra sig och som duschar sittande behöver utrymme för sina ben och fötter samt möjlighet att nå upp nå till den förlängda engreppsblandaren Personer med svårt att röra sig kan inte nå handduschen om den placeras högt. GRÖN STANDARD Duschplatsen har vertikalt stödhandtag placerat med lägsta punkt 0,8 meter upp till 1,5 meter över golv på samma vägg som duscharmaturen. Duschplatsen har en horisontell ledstång som löper vid sidan om termostatblandaren eller på vägg intill. Det horisontella stödhandtaget är placerat 0,9 meter över golv. Duscharmaturen har en lättmanövrerad förlängd engreppsblandare som kan hanteras med hela handen eller armbågen., 5 Den lättmanövrerade förlängda engreppsblandaren på duscharmaturen är placerad 0,9 meter över golv och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn., 5 Tillgång till en kombinerad tak- och handdusch där handduschen endast kan fästas på eller vid blandaren. GUL STANDARD SIDA 100 VERSION 3

110 DUSCHRUM 15 SYFTE 15.8 Personer som har svårt att höra ska nås av varningssignaler vid brand eller annan fara. Boverket 5:2512 Utrymningslarm: Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. GRÖN STANDARD Utrymningslarm har visuellt larmdon. Om inte akustiskt larm utanför duschutrymmet hörs, är duschutrymmets utrymningslarm kompletterat med en summerton. Referens 2 GUL STANDARD Utrymningslarm har visuellt larmdon i duschutrymmen i publika lokaler där personer kan vistas ensamma. Referens 2 BASTU 15.9 Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Sitthöjden baseras på 15 allmänna rådet i referens Personer med svårt att röra sig kan behöva stöd då personen sätter sig, som balansstöd och vid uppresning Ett avskärmat bastuaggregat är viktigt för alla bastubadare. Personer med svårt att röra sig kan ha nedsatt känsel i olika kroppsdelar vilket ökar risken för brännskada. Lavarna är 0,5 meter höga, minst 0,6 m djupa och minst 2,0 meter långa. Ett ej värmeledande stödhandtag med ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och minst 0,6 meter långt, är placerat på båda sidor om nedersta laven högst 0,8 meter över golv. Bastuaggregatet är avskärmat så att risk för att vidröra den heta ytan hindras. Lavarna är 0,45 0,49 meter höga, minst 0,6 meter djupa och minst 1,2 meter långa. VERSION 3 SIDA 101

111 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD Personer med svårt att röra sig eller se är beroende av att glipornas bredd inte medför att hjulen på rullstolen eller rollatorn hamnar på tvären mellan gliporna eller att käppen fastnar mellan Personer kan behöva larma om hjälp. Tydlig beskrivning hur personer ska larma vid ett nödläge och information om hur larmet bevakas måste finnas Det är viktigt att rutiner för larmanordningen är upprättad Personer som har svårt att höra ska nås av varningssignaler vid brand eller annan fara. Golvtrall har maximalt 10 mm breda glipor. Larmanordning finns med anropskontaktens centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv. Larmanordning går till på öppettid ständigt bemannad reception eller liknande samt ljuder och lyser utanför dörr. För personal finns instruktion för åtgärd vid larm. Utrymningslarm har visuellt larmdon. Om inte akustiskt larm utanför bastun hörs, är utrymningslarmet kompletterat med en summerton. Referens 2 Utrymningslarm har visuellt larmdon i bastun i publika lokaler där personer kan vistas ensamma. Referens 2 SIDA 102 VERSION 3

112 BASSÄNGER Bassänger RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och enkelt kunna nyttja bassängens alla funktioner på samma villkor som övriga. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Bassäng inklusive bubbelpool gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) 8 (Inomhusmiljö). ALLMÄNT S. 103 BUBBELPOOL S. 104 ALLMÄNT SYFTE 16.1 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information hittar lättare om det finns ett ledstråk mellan logiska målpunkter Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan av misstag hamna i bassängen om inte kanten är markerad. Ett exempel på en kännbar markering är överrinningsränna, som också ska ha ljushetskontrast Personer med svårt att röra sig kan lättare ta sig ner i och upp ur bassängen om vattenytan är i nivå med golvet Många personer med svårt att röra sig kan med hjälp av en trappa lättare än med den ordinarie badstegen ta sig i och ur bassängen. GRÖN STANDARD Ledstråk finns mellan omklädningsrum och simbassäng och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS samt avvikande struktur mot den omgivande ytan. Referens 2, 3 Bassängkant är kännbart markerad och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Bassängens vattenyta är i nivå med omgivande golv. Trappa för att komma i och ur bassäng finns. Utformning enligt kapitel 6. Trappor. GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 103

113 16 BASSÄNGER SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD 16.5 Personer med svårt att röra sig eller som är kortvuxna kan behöva ledstänger på två höjder, för att få balansstöd. Extra användbart i verksamheter med anknytning till barn. OBS: Enligt BFS 2011:6»Öppningar i intervallet mm bör undvikas Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att komma i och ur bassängen utan lyftanordning. För dessa personer kan bassängen vara den enda möjligheten att få röra sig självständigt. Rehab-/varmbassäng bör ha en fast lyftanordning Personer med svårt att röra sig eller som är kortvuxna bör ha möjlighet att nå botten med fötterna. Ledstänger finns på båda sidor om trappan på 0,90 meter och 0,70 meters höjd över trappsteg om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom, är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över trappsteg och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud. Fast eller mobil lyftanordning finns. Del av bassängen eller separat bassäng har djup högst 1,1 meter och är välmarkerad. Ledstänger finns på båda sidor placerade 0,90 meter ovan trappsteg. Referens 2 BUBBELPOOL 16.8 Bubbelpoolen ska liksom bassängen kunna användas av personer med funktionsnedsättning I och urstigning får anpassas efter bubbelpoolens utformning, dock ska personer med svårt att röra sig och se kunna ta sig i och ur poolen. Övrig utformning se , 16.5, Utformning av i och urstigning se kapitel 6. Trappor Om bubbelpoolen är upphöjd behövs trappa och ledstång se SIDA 104 VERSION 3

114 BASSÄNGER 16 SYFTE Personer med svårt att röra sig måste kunna hålla emot vattentrycket. Svaghet i musklerna kan göra att benen flyter upp. GRÖN STANDARD Bubbelpool har handtag att hålla sig i vid sittplatser. GUL STANDARD Minst ett handtag finns vid en sittplats. VERSION 3 SIDA 105

115 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 106 VERSION 3

116 RUM FÖR UNDERSÖKNING, BEHANDLING OCH VÅRD Rum för undersökning, behandling och vård RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna orientera sig, förflytta sig och använda sig av rummen utan att hinder för delaktighet uppstår. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Rum för undersökning, behandling och vård gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4 (Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter) och 8 (Inomhusmiljö). ANMÄRKNING: Tvättställ som i första hand används för personalens handtvätt utformas efter personalens behov. ALLMÄNT S. 107 ALLMÄNT SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD 17.1 Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fri yta för att förflytta sig till och från brits eller säng och rullstol. Det ska vara möjligt att passera sängens fotända med rullstol Personer som använder rullstol kan i många fall självständigt flytta sig till och från brits om höjden på britsen är justerbar. Britsar kan användas i lokaler inom sjukvård, skolor, gruppboende med mera. Minst ett rum har fri yta intill fast monterad inredning och utrustning, samt fri vändyta 1,5 meter i diameter., 5 Brits är höj- och sänkbar ner till höjden 0,5 meter över golv. Minst ett rum har fri yta intill fast monterad inredning och utrustning, samt fri vändyta 1,3 meter i diameter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 107

117 17 RUM FÖR UNDERSÖKNING, BEHANDLING OCH VÅRD SYFTE 17.3 Sittplatsens ryggstöd och armstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Armstöd som löper förbi sittytans framkant används vid uppresningen för att trycka sig upp med hjälp av armarna. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Referens 4 avseende nyanläggning av utemiljöer anger att sittplatser ska finnas med denna utformning Personer med svårt att röra sig eller med behov av ökad sittbredd kan lättare klä av sig och på sig på en bredare stol Personer med stora rullstolar behöver denna storlek av hygienrum för att kunna använda toaletten och dess funktioner. GRÖN STANDARD I varje vårdrum finns minst en stadig stol med ryggstöd och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter över golv. Armstöden löper förbi sittytans framkant. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning., 5 Tillgång till fristående flyttbar stadig stol med ryggstöd och armstöd finns tillgänglig där omklädning sker, sitthöjd 0,45-0,5 meter över golv och bred sittyta på minst 0,60 meter. Armstöden löper förbi sittytans framkant. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. På eller i anslutning till vårdavdelningar på sjukhus finns ett hygienrum med storlek enligt standard 4.3. Övrig utformning enligt kapitel 4. Tillgängliga och användbara toaletter. GUL STANDARD SIDA 108 VERSION 3

118 RUM FÖR UNDERSÖKNING, BEHANDLING OCH VÅRD 17 SYFTE 17.6 Personer med svårt att röra sig kan behöva förflyttas med en personlyft mellan till exempel en brits och rullstol. Detta är viktigt att förflyttningen är säker och trygg. När den mobila personlyften har ben ska dessa gå att köra under britsen så att personen kan sänkas rakt ned över britsen Personer behöver kunna larma om hjälp. Tydlig beskrivning hur personen ska larma vid ett nödläge och information om hur larmet bevakas måste finnas. GRÖN STANDARD På varje vårdavdelning finns minst ett vårdrum med en personlyft som är fast monterad. På mottagningar finns minst ett mottagningsrum med en personlyft som är fast monterad. Larmanordning med anropskontakternas centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv vid fri väggyta. Om brits finns är anropskontakt nåbar även från denna. GUL STANDARD Det finns tillgång till mobil personlyft. VERSION 3 SIDA 109

119 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 110 VERSION 3

120 BOENDERUM Boenderum RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna nyttja rummets alla funktioner på samma villkor som andra boende. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Boenderum gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö). BOENDERUM SPECIELLT UTFORMAT FÖR PERSONER SOM ANVÄNDER RULLSTOL ELLER OLIKA GÅSTÖD S. 111 RUM FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT TÅLA VISSA ÄMNEN S. 114 GENERELLT ALLA RUM S. 116 BOENDERUM SPECIELLT UTFORMAT FÖR PERSONER SOM ANVÄNDER RULLSTOL ELLER OLIKA GÅSTÖD SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD 18.1 Personer med svårt att röra sig använder ofta betydligt mera energi för sina förflyttningar än andra människor behöver göra. Om avstånden kan minimeras från boenderummet till andra viktiga platser kan det finnas mer kraft för övriga aktiviteter Personer som har svårt att röra sig kan i vissa fall använda ett gåhjälpmedel inomhus som komplement till exempel en elrullstol. Laddning av batteri kräver minst 10 grader i utrymmet. Rum speciellt utformat för personer med svårt att röra sig är placerat i nära ansluning (om möjligt inom 10 meter) till gemensam entré, hiss, allmänna utrymmen och dylikt. I anslutning till entré finns ett torrt utrymme för förvaring av hjälpmedel samt laddning av batteri. VERSION 3 SIDA 111

121 18 BOENDERUM SYFTE 18.3 Personer som använder rullstol eller rollator ska ha möjlighet att bo i olika delar av byggnaden Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna ta sig i och ur sängen, till och från toalett, använda skrivytor och förvaringsutrymmen. Se skiss 1, figur 1 och Personer med svårt att röra sig ska kunna använda hygienrummets alla funktioner så självständigt som möjligt Personer med svårt att röra sig kan ha stora problem eller finna det helt omöjligt att öppna en dörr med dörrstängare eftersom den är tung Personer som använder rullstol eller rollator kan finna det helt omöjligt att ta sig över ens en liten tvär nivåskillnad. Nivåskillnader ska utjämnas eller tröskel ska avfasas. Avfasning med lutning ska vara högst 1:12 (cirka 8%), helst 1:20 (cirka 5 %). I brandcellsgräns kan tröskel krävas. Den måste då utformas så att den uppfyller krav på tillgänglighet till exempel automatisk tätningströskel. GRÖN STANDARD Antalet anpassade rum utformade för personer som använder rullstol eller olika gåstöd bestäms utifrån typ av verksamhet men minst 5% av totala antalet. I möblerat rum är fri golvyta minst 2,0 x 2,0 meter. Hygienrum utformat i enlighet med standard för kapitel 4. Tillgängliga och användbara toaletter kompletterad med kapitel 15. Duschrum. När dörr har dörrstängare är den förberedd för installation av automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 Dörröppning till boenderum har tröskel som är så låg som möjligt (max 10 mm) och avfasad så att den är lätt att passera. Referens 2, 3 GUL STANDARD SIDA 112 VERSION 3

122 BOENDERUM 18 SYFTE 18.8 Personer som använder rullstol kan vara helt beroende av ett långt draghandtag på dörrens insida för att kunna stänga dörren efter sig. Draghandtagets placering syftar till att utesluta klämningsrisk Personer med svårt att röra sig kan behöva förflyttas med en personlyft mellan till exempel sin säng och rullstol. Detta är viktigt så att förflyttningen är säker och trygg Personer med svårt att röra sig ska för att behålla sina förmågor förflytta sig själv det han/hon klarar. Det innebär att om sängens höjd är reglerbar så underlättar det vid uppresning från sängen till stående samt vid läggning Personer som använder rullstol eller rollator kan ha svårt att nå funktioner som sitter för lågt eller högt. Om de sitter för nära hörn får inte hjälpmedlet plats och personen når inte Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska kunna spegla sig på ett bekvämt sätt. GRÖN STANDARD Ett cirka 0,6 meter långt draghandtag finns på dörrens insida placerat centralt och vågrätt cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 Rummet är förberett för fast monterad taklyft. Det finns tillgång till säng som är höj- och sänkbar. Strömställare, alla eluttag, datoruttag och övriga funktioner finns som går att komma intill med rullstol/rollator och är placerat på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Spegel för helfigur är placerad med underkant 0,3 meter och överkant minst 1,8 meter eller för halvfigur underkant 0,8 meter och överkant minst 1,8 meter över golv. GUL STANDARD Det finns tillgång till mobil personlyft. Säng är minst 0,45 0,5 meter hög. VERSION 3 SIDA 113

123 18 BOENDERUM SYFTE Personer i rullstol behöver ofta manöverutrymme och plats för ben och fotplattor för att öppna dörrar Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att använda hyllor, klädstång, backar samt krokar om de är placerade så att de är nåbara. Anpassas efter typ av verksamhet GRÖN STANDARD Förvaringsutrymmen har skjutdörr. Det finns totalt lika många hyllmeter förvaringsutrymme som i andra boenderum placerade med minst 0,25 meter mellan hyllplan. Hyllor är flyttbara i intervallet 0,4-1,3 meter över golv eller har annan teknisk lösning som uppfyller angivna mått. Utformning av duschrum se kapitel 15 Duschrum standard Övriga boenderums toaletter se kapitel 4. Övriga Toaletter standard GUL STANDARD RUM FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT TÅLA VISSA ÄMNEN Personer med svårt att tåla vissa ämnen är beroende av ett anpassat boenderum för att inte bli sjuka Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska reaktioner av djurepitel Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av kvalster och damm som lätt samlas i textilier. Det finns tillgång till boenderum anpassade för personer med allergi. Det råder pälsdjurförbud i boenderummet. Det finns ingen heltäckningsmatta. SIDA 114 VERSION 3

124 BOENDERUM 18 SYFTE Personer med svårt att tåla vissa ämnen såsom kvalster och damm får inga eller mindre besvär i en ren miljö Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel kvalster och damm som lätt samlas i textilier Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär om inte sängen kan rengöras Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av fröskal Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av proteiner och hudavlagringar. GRÖN STANDARD Möbler, golv och inredning kan fukttorkas. Bäddmadrassen är tvättbar. Sängar är av massivt trä eller målat stål och har ribbotten. Tyger/sänglinne är av bomull som inte innehåller fröskal. Inventarier/inredning har inte material av djurepitel. GUL STANDARD Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel emissioner från färger, spånskivor eller golvlim. Ämnen som till exempel formaldehyd är starkt allergiframkallande. Inga delar av inredningen är behandlad med formaldehyd Personer med astma och allergier kan få ökade symtom vid starka dofter. Cirka 1/3 av befolkningen har olika grader av besvär på grund av dofter. Hygienartiklar och rengöringsmedel är parfymfria. VERSION 3 SIDA 115

125 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD GENERELLT ALLA RUM SYFTE Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att kunna hänga upp sin jacka om en klädkrok sitter lågt placerad. Är kroken placerad för nära ett hörn tar fotplattor mot och personen når inte kroken Personer med svårt att se skyddas från att skada sig om utskjutande delar byggs in och är kontrastmarkerade. Personer med teknikkäpp kan känna av föremål på fri höjd cirka 0,1 meter över golv och cirka 1,5 meter framför sig. GRÖN STANDARD Del av kapphylla/några klädkrokar är placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Referens 3 Kapphyllor som skjuter ut, har skyddande gavlar ner till golv eller högst 0,1 meter över golv och har ljushetskontrast 0,40 enligt NCS. Referens 3 GUL STANDARD SIDA 116 VERSION 3

126 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK Lokaler för hushållsarbete inom boende, rehabilitering samt patientkök RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt kunna använda köks- och tvättutrymmets samtliga funktioner på ett tryggt och säkert sätt. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Lokaler för hushållsarbete (inom boende, rehabilitering samt patientkök) gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö). ANMÄRKNING: Avseende rehabilitering kan avsteg göras beroende på typ av rehabiliteringsverksamhet. GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING OCH PATIENTKÖK S. 117 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH REHABILITERING S. 119 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH PATIENTKÖK S. 120 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM REHABILITERING S. 120 ÅTERVINNINGSSTATION/CONTAINER S. 120 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING OCH PATIENTKÖK SYFTE 19.1 Personer som använder rullstol behöver kunna ställa ifrån sig varma kastruller och kalla varor samt även förflytta dessa mellan olika platser. GRÖN STANDARD Avställningsytor till exempel hurts på hjul eller utdragsskivor finns i anslutning till kyl, frys, mikrovågsugn, ugn, spis med mera. GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 117

127 19 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK SYFTE 19.2 Personer som använder rullstol eller rollator eller är kortvuxna kan ha svårt att böja sig fram eller sträcka sin arm längre än 0,3 meter. Möjlighet att kunna öppna och stänga vattenkranen med endast en hand/arm är nödvändig för personer med funktionsförmåga i endast en hand/arm Personer som använder rullstol behöver en lägre placerad ugn för att orka lyfta in och ut till exempel tunga formar. Om innehållet dessutom är hett är det extra viktigt att ha kontroll över hanteringen Personer med svårt att se har större möjlighet att använda vitvarorna om de har tydliga markeringar och inte besvärar användaren med en alltför blank, reflekterande yta Personer som använder rullstol behöver vändyta för kunna ta sig emellan olika arbetsstationer och vitvaror. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Större eldriven rullstol kräver vändmått 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och 2. GRÖN STANDARD Förlängd engreppsblandare finns som kan nås inom räckvidden 0,3 meter från diskbänkens framkant. Minst en ugn/mikrovågsugn har sidohängd lucka och är placerad med nedre delen högst 0,8 1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) ovan golv. Funktioner såsom reglage, knappar med mera se kapitel 22. Automater Reglagen på vitvarorna är markerade med ljushetskontrast minst 0,40 enheter enligt NCS och avger inga reflexer. Manöver-/svängytan framför arbetsbänk, spis-, ugn-, diskutrymme, torktumlare och tvättmaskin är minst 2,0 x 2,0 m. GUL STANDARD Manöver-/svängytan framför arbetsbänk, spis-, ugn-, diskutrymme, torktumlare och tvättmaskin är minst 1,5 x 1,5 m. Referens 2 SIDA 118 VERSION 3

128 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK 19 SYFTE 19.7 Personer med rullstol behöver utrymme för benstöd, fotplattor och hjul när arbete utförs. I ett optimalt fungerande kök är placeringen av vitvaror och skåp minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn Personer med svårt att röra sig kan lättare öppna och stänga lådor och skåp om det inte krävs styrka och precision i handgreppet runt handtagen. Personer med svårt att se uppskattar att handtag har en tydlig ljushetskontrast mot bakgrunden Personer med svårt att se kan lättare använda kökets utrustning om den är väl belyst. GRÖN STANDARD Vitvaror och skåp placeras minst 0,2 meter från hörn. Handtag på lådor och skåp är greppvänliga och ljushetskontrasterande minst 0,40 enheter enligt NCS. Belysning är bländfri och riktad på arbetsytor och in i skåp. GUL STANDARD GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH REHABILITERING Personer som använder rullstol behöver ofta en högre placerad frontlucka för att kunna se och plocka i och ur tung tvätt. Minst en frontmatad tvättmaskin och torktumlare finns som har 0,5 meter avstånd mellan ytterluckans underkant och golv Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå vägguttaget om det placeras för lågt eller för högt. Om det finns en timer, placeras den på höjden 0,8 1,1 meter över underlag i anslutning till bänkens framkant. Timern har ljushetskontrast mot bakgrund. Eluttag finns placerad vid bänkens framkant. VERSION 3 SIDA 119

129 19 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH PATIENTKÖK SYFTE Personer med svårt att röra sig kan lättare använda till exempel dammsugaren om den inte behöver lyftas, utan kan dras ut ur skåpet Personer som använder rullstol, är kortvuxna eller har svårt att böja sig får en bekväm arbetsställning om arbetshöjden är flexibel. Ben och fotplattor kräver fritt utrymme under arbetsytan. GRÖN STANDARD Städskåp har botten som är placerad i golvnivå. Arbetsyta finns med fritt utrymme under arbetsytan med höjd 0,70 meter, bredd 0,90 meter, fritt benutrymme i djupled 0,60 meter. Maxhöjd på arbetsytan är 0,90 meter. GUL STANDARD Sorteringsanvisning finns på punktskrift och pictogram eller bildsymbol. GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM REHABILITERING Personer som använder rullstol, är kortvuxna eller har svårt att böja sig får en bekväm arbetsställning om arbetshöjden är flexibel. Ben och fotplattor kräver fritt utrymme under arbetsytan. Höj- och sänkbar arbetsbänk, diskbänk, spis och väggskåp finns eller uppfylls kraven enligt ÅTERVINNINGSSTATION/CONTAINER Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta inkastet då det är väl markerat. Inkast för sopsortering har ljushetskontrasterande markering minst 0,40 enligt NCS. SIDA 120 VERSION 3

130 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK 19 SYFTE Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare sortera soporna efter instruktion i anpassad form Personer som använder rullstol och personer som är kortvuxna kan ha svårt att nå inkastet om det placeras för högt Vid nivåskillnader i anslutning till sopsortering måste ramp anläggas. GRÖN STANDARD Sorteringsanvisning finns på punktskrift och grafisk symbol. Tillgång till inkast med placering högst 0,8 meter från underlaget. Om ramp finns se utformning kapitel 7 Ramper. GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 121

131 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 122 VERSION 3

132 BIBLIOTEKSLOKAL Bibliotekslokal RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna orientera sig och ta sig fram till informations-/lånediskar, hyllor, toaletter, trappor, hissar och kunna vistas i lokalen. De funktioner som finns i biblioteket är möjliga att använda för personer med olika funktionsnedsättningar. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Bibliotekslokal gäller också Kapitel 1 (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd ), 2 (Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer), 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4 (Tillgängliga och användbara toaletter samt övriga toaletter), 5 (Hissar), 6 (Trappor), 7 (Ramper), 8 (Inomhusmiljö), 9 (Kapprum), 10 (Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare), 21 (Skyltinformation - utformning och placering) och 22 (Automater). ALLMÄNT S. 124 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN S. 125 INFORMATION PÅ WEBBPLATS S. 125 INFORMATIONSDISK S. 126 INFORMATION S. 126 FYSISK MILJÖ S. 127 HYLLOR S. 127 DATORER KATALOGSÖK OCH BORD S. 129 SJÄLVBETJÄNINGSSTATIONER S. 130 BOKINKAST S. 131 VERSION 3 SIDA 123

133 20 BIBLIOTEKSLOKAL SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD ALLMÄNT SYFTE 20.1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av sina rättigheter. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska denna ha samma kunskap För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. GRÖN STANDARD All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot besökare/personer med funktionsnedsättningar. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. 5 GUL STANDARD SIDA 124 VERSION 3

134 BIBLIOTEKSLOKAL 20 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN SYFTE 20.5 Personer med olika svårigheter ska precis som andra ges möjlighet att hitta i biblioteket. GRÖN STANDARD All skyltinformation såsom hänvisning till exempelvis talböcker, lättlästa böcker, självbetjäningsstationer samt övrig hänvisningsoch informationsskyltning är utformad och placerad enligt kapitel 21. Skyltinformation utformning och placering. GUL STANDARD INFORMATION PÅ WEBBPLATS 20.6 Webstandarden innebär att informationen ges på olika medier vid rörlig bild. Exempel kan vara syntolkning, teckenspråk och textremsor. Textbaserad information är på klarspråk, möjlig att läsa med skärmläsare och kompletteras med teckenspråk och talad information Personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska ges samma möjlighet att ta del av tryckt information. Interntionell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. 5, 16 Tryckt informationsmaterial publiceras också på webben. VERSION 3 SIDA 125

135 20 BIBLIOTEKSLOKAL SYFTE 20.8 På webbplatsen finns information via TD tillgänglighetsdatabasen om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av miljön eller årligen. GRÖN STANDARD Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD, tillgänglighetsdatabasen och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. 7 GUL STANDARD INFORMATIONSDISK UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 8, STANDARDER: Personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska självständigt kunna använda bibliotekets tjänster Personer med svårt att se kan behöva ett hjälpmedel för att förstora texter och bilder. I informationsdisken finns tillgång till personal och där finns instruktioner i anpassad form om hur självbetjäningsstationen fungerar. Elektroniska förstoringsglas finns för utlåning. I informationsdisken finns tillgång till personal. Förstoringsglas med inbyggd lampa finns för utlåning. INFORMATION Personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska ges samma möjlighet att ta del av tryckt information som alla andra besökare. Tryckt information riktad till besökare finns att få på begäran i anpassade former; lättläst svenska, punktskrift, teckenspråk samt att lyssna på. 8 SIDA 126 VERSION 3

136 BIBLIOTEKSLOKAL 20 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD FYSISK MILJÖ SYFTE Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan skada sig, gå in i eller hindras av föremål som finns i gångstråket GRÖN STANDARD Inredning/lösa föremål till exempel bokställ och utställningar är placerade utanför gångstråk. Inga nedhängande eller utstickande skyltar eller föremål på lägre höjd än 2,1 meter. GUL STANDARD Inredning/lösa föremål till exempel bokställ och utställningar är placerade utanför gångstråk. Inga nedhängande eller utstickande skyltar eller föremål på lägre höjd än 2,0 meter. Referens 2 HYLLOR Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fria ytor för att förflytta sig mellan hyllor och andra möblerade ytor. För att vända med en mindre utomhusrullstol behövs en fri yta med diametern 1,5 meter. En större utomhusrullstol kräver 2,0 meter. Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd Person med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan vid konsekvent placering och ljushetskontrast lättare hitta aktuell hylla och bok. Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är 1,5 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,9 meter brett.,5 Hyll- och gavelmärkning är konsekvent placerad och ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS mot underlaget. Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är minst 1,3 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,8 meter brett. Referens 2 VERSION 3 SIDA 127

137 20 BIBLIOTEKSLOKAL SYFTE Personer med svårt att se behöver, anpassat efter läsavstånd, en större text/ sifferstorlek på hyllans gavel för att hitta rätt Personer med svårt att se behöver, anpassat efter läsavstånd, en större text/ sifferstorlek på hyllan för att hitta rätt Personer som är kortvuxna eller använder rullstol har möjlighet att nå böckerna om de inte är för högt placerade. Böcker som är för lågt placerade kan vara svåra att nå för den som har svårt att luta sig framåt eller böja på knäna Personer med rullstol eller rollator når böckerna om det finns plats mellan vägg och bokhylla, eftersom rullstolens fotplattor eller rollatorn då får plats Personer som har svårt att tåla vissa ämnen har större möjlighet att vistas i bibliotekslokal där städning möjliggörs även under och på hyllor för böcker Personer som har svårt att röra sig har lättare att ta ut och ställa in en bok om böckerna inte är hårt packade på hyllan Personer som har svårt att se kan lättare läsa exempelvis hylltexter och boktitlar om belysningen är god. GRÖN STANDARD Text-/sifferstorlek på informationen på bokhyllans gavel är minst 25 mm (mäts på versaler). Referens 2, 3 Text-/sifferstorlek på informationen på hyllan är minst 15 mm (mäts på versaler). Referens 2,3 Hyllor/ system för böcker har placering av lägsta hyllan 0,4 meter och högsta hyllan 1,5 meter över golv och tillgång till personlig service. Placering av tidskrifter se kapitel 8. Inomhusmiljö standard Hyllor är placerade med gaveln minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Hyllor är utformade och placerade så att det är möjligt att komma åt att städa. Böcker i hyllor är uppställda så att de med lätthet kan tas ut och ställas in. Belysning riktad mot hyllor finns. GUL STANDARD SIDA 128 VERSION 3

138 BIBLIOTEKSLOKAL 20 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD DATORER, KATALOGSÖK OCH BORD SYFTE Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska ha samma möjlighet att ta del av information som andra besökare. Det är en fördel om det finns en specialutbildad handledare Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska erbjudas samma möjligheter som alla andra besökare att använda befintliga datorer Höj- och sänkbara bord har fördelen med att passa personer som är kortvuxna likväl som personer som använder rullstol. Personer som använder rullstol har olika stora rullstolar vilket gör att sitthöjder och armstödens höjd varierar mellan olika människor. För att armstöd och ben ska få plats behöver armstöden komma under en eventuell sarg på bordet och att det finns utrymme för ben och fotplattor minst 0,6 meter i djupled Personer som använder rullstol eller är kortvuxna behöver reglerbar höjd på bord eftersom rullstolar har olika sitthöjd, personer som är korta kan ha svårt att nå upp. Det krävs fritt utrymme för ben, minst 0,6 meter i djupled. Armstöd på rullstol eller stol ska få plats under en eventuell sarg. GRÖN STANDARD Anpassad dator och övrig hårdvara finns som kan överföra tryckt och digital text till ljud, punktläsning och förstoring samt möjlighet till färg- och kontrastval., 16 Alla publika datorer ska vara utrustade med anpassat rättstavningsprogram, talsyntes och förstoringsprogram., 16 Bord vid anpassad dator är höj - och sänkbart. Minst 0,90 meter fri bredd. Minst ett av borden vid de publika datorerna är höjoch sänkbart. Minst 0,90 meter fri bredd. GUL STANDARD Anpassad dator och övrig hårdvara finns som kan överföra tryckt och digital text till ljud och förstoring samt möjlighet till färgoch kontrastval., 16 Bord vid anpassad dator är utformat enligt kapitel 8. Inomhusmiljö standarder Minst ett av borden vid de publika datorerna är utformat enligt kapitel 8. Inomhusmiljö standarder VERSION 3 SIDA 129

139 20 BIBLIOTEKSLOKAL SYFTE Person med svårt att röra sig kan behöva ett bord att lägga en tung bok på under läsning i bibliotekets lokaler. GRÖN STANDARD Utformning av bord se kapitel 8. Inomhusmiljö standarder GUL STANDARD SJÄLVBETJÄNINGSSTATIONER Personer med svårt att röra sig och kortvuxna personer ska kunna använda självbetjäningsstationerna självständigt Personer med svårt att se ska på självbetjäningsstationen kunna orientera sig på knappsatsen med hjälp av markering Personer med svårt att se och personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan med tydliga instruktioner enklare använda sig av självbetjäningsstationen Personer med svårt att se ska kunna använda bibliotekets tjänster. Självbetjäningsstationer för utlåning och återlämning, är höj- och sänkbara och är lätta att komma intill med rullstol och gåstöd. Siffran 5 på knappsatsen för kod för lånekortet är markerad med en upphöjd punkt och texten på siffrorna har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 3 Instruktionerna på skärmen är lättlästa, har grafiska symboler, texten är linjär och har ljushetskontrast mot bakgrund, minst 0,40 enligt NCS. Textstorlek anpassad efter avståndet minst 5 mm mätt på versaler. Kortläsaren, kvittoskrivare och knappsats ska ha ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Minst en självbetjäningsstation för utlåning och återlämning, är höjoch sänkbar och är lätt att komma intill med rullstol och gåstöd. SIDA 130 VERSION 3

140 BIBLIOTEKSLOKAL 20 SYFTE Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att nå funktioner som är för högt placerade. GRÖN STANDARD Om bord ej är höj-, och sänkbart är kortläsarens, kvittoskrivarens och knappsatsens översta funktioner placerade högst 0,9 meter ovan golv. Referens 2, 3 GUL STANDARD BOKINKAST Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda bokinkast. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Utomhusrullstolar kräver vändyta 2,0 meter i diameter. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna komma nära intill bokinkastet Personer som är kortvuxna eller använder rullstol har möjlighet att kunna nå bokinkastet om placeringen inte är för hög. Vändyta framför bokinkast är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. Bokinkastet är placerat minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn eller annan avgränsning. Referens 2, 3 Bokinkast är placerat högst 0,8 0,9 meter över plant underlag och går att komma intill med rullstol/ rollator. Vändyta framför bokinkast är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 131

141 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 132 VERSION 3

142 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING Skyltinformation - utformning och placering RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska, där funktionsnedsättningen ej omöjliggör det, självständigt och enkelt kunna ta del av informationen och kunna använda sig av den. ANMÄRKNING: För genomförande av skyltning se avsnitt skyltar i Grafisk manual för Västra Götalandsregionen och skylthandledning. UTFORMNING S. 133 PLACERING S. 136 ELEKTRONISK SKYLTNING S. 139 UTFORMNING SYFTE 21.1 Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information har lättare att ta till sig budskap som inte är långa och abstrakta Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information uppfattar lättare linjära typsnitt Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information måste ha möjlighet att ta del av information i anpassade former. Ambitionen bör vara att i största möjliga utsträckning använda välkända grafiska symboler enligt Internationell standard (ISO), svensk standard (SS) eller pictogram. GRÖN STANDARD Informationen/ skyltningen är lättbegriplig. Referens 2, 3, 4 Skyltens typsnitt är Frutiger 55, Roman eller Arial. Skyltinformation är utformad med text och helst grafisk symbol. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD Skylten är lätt att läsa. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 133

143 21 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING SYFTE 21.4 Personer med svårt att se och personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av kännbar (taktil) information. Det kan innebära kort information i relief eller punktskrift. Taktila skyltar måste kunna hittas genom till exempel ledstråk. Personer med svårt att se måste kunna komma nära en skylt. Synfältet kan utgöra en kvadratmeter framför fötterna eller 0,1 till 0,3 meter framför ögonen Personer med svårt att se har behov av att teckenstorlek, pictogram eller annan grafisk symbol är anpassad efter läsavstånd. Angivet avstånd avser till exempel hängande skyltar. Läsavstånd i mm divideras med 250 exempelvis avståndet mm (20 m) kräver en texthöjd på minst 80 mm Personer med svårt att se har behov av att teckenstorlek, pictogram eller annan grafisk symbol är anpassad efter läsavstånd. Angivet avstånd avser till exempel skyltar till trapphus, hissar och toaletter Personer med svårt att se har behov av att teckenstorlek är anpassad efter läsavstånd. Angivet avstånd avser till exempel dörrskyltar som man kan komma tätt intill. GRÖN STANDARD Skyltar/tavlor med enstaka ord/siffror, som kan läsas på nära håll och som går att komma tätt intill, skrivs med versaler för att läsas kännbart i relief (minst 1 mm upphöjning) och i punktskrift. Se skylthandledning avseende vilka skyltar som ska förses med punktskrift och text i relief. Skyltens höjdplacering se och Referens 2, 3, 4 Skyltar som enbart läses på avstånd har textstorlek minst 50 mm, helst 70 mm (mäts på versaler). Referens 2, 3, 4 Skyltar som läses både på avstånd och går att komma nära intill, har textstorlek minst 25 mm (mäts på versaler). Referens 2, 3 Skyltar, med enstaka ord/siffror som man kan komma tätt intill, har textstorlek minst 15 mm (mäts på versaler). 15 mm är minsta storlek för läsning i relief. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD SIDA 134 VERSION 3

144 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING 21 SYFTE 21.8 Personer med svårt att se har vid längre information behov av teckenstorlek som är minst 20 punkter mätt i Arial Personer med svårt att se har vid längre information i svartskrift behov av kompletterande former som punktskrift. Exempelvis på ett museum Personer med svårt att bearbeta eller tolka information har stort behov av lika utformning inom samma skyltgrupp för att kunna ta till sig budskapet Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har oftast behov av ljushetskontrast för att lättare kunna uppfatta text och markeringar. Text på glas bör undvikas eftersom reflexer kan uppstå och det är svårt att uppnå kontrastering. Rent vitt och djupt svart innebär risk för stark bländning. Äggskalsvitt förordas Personer med färgblindhet kan endast med svårighet eller inte alls se skillnad mellan rött och grönt. I sällsynta fall kan svårighet att skilja mellan andra färgkombinationer förekomma. GRÖN STANDARD Skyltar med längre information som man kan komma tätt intill, har textstorlek minst 5 mm (mäts på versaler). Sammanfattning av längre information/ instruktion finns på punktskrift. Alla skyltar inom samma skyltgrupp (orienterings-, hänvisnings-, och informationsskyltar) har lika utformning. Ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS finns mellan text/grafisk symbol och bakgrund respektive skylt och bakgrund eller vid färgmarkering. Referens 2, 3, 4 Text, grafisk symbol och bakgrund respektive skylt och bakgrund har inte färgkombinationerna rött/grönt. GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 135

145 21 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING SYFTE Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information har stort behov av belysning för att bland annat kunna orientera sig. Ytan ska inte ge upphov till reflexer Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare orientera sig efter färger Personer som är blinda ska för att kunna orientera sig med hjälp av orienteringskarta kunna känna på den i relief. Kartan eller reliefkortet ska kompletteras med förklarande verbal information eller punktskrift. Reliefkort är en karta som har kännbara upphöjningar. Den kan till exempel göras i svällpapp. Den talade informationen kan ges av personal. GRÖN STANDARD Orienteringsskyltar är väl belysta med ej bländande ljussättning. Referens 3, 4 I större anläggningar ges orienterande vägledning genom färgmarkering. Referens 2, 3,4 Om informationstavla/ karta finns, finns även talad information eller karta i relief eller en tredimensionell modell av byggnaden eller området att tillgå. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD PLACERING Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska hitta skyltarna där de förväntas finnas. Det ska vara möjligt att komma tätt intill skylten. Ledstråk underlättar att hitta en skylt. För taktila skyltar är detta en nödvändighet. Utrymningsväg för person som använder rullstol markeras med utrymningsskylt med rullstol på. Skylt med objektsnamn finns invändigt vid huvudentrén och/eller utvändigt samt vid olika verksamheter. Hissar, toaletter och utgångar är skyltade. Referens 2, 3, 4 SIDA 136 VERSION 3

146 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING 21 SYFTE Personer med svårt att röra sig eller se har behov av plan yta för att ta del av information utan att tappa balans, orientering eller att rullstol eller rollator rullar iväg Principen är att om det finns en skylt ska det finnas förutsättningar för de allra flesta att ta del av skyltens budskap. Ledstråk underlättar att hitta skylt. Personer med svårt att se måste kunna komma nära en skylt. Synfältet kan utgöra en kvadratmeter framför fötterna eller 0,1 till 0,3 meter framför ögonen. Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har svårt att läsa skyltar som är högt placerade. Exempel på högt placerade skyltar är hängande skyltar i korridorer. Dessa bör kompletteras med skylt på vägg på angiven höjd Personer med svårt att se, som använder rullstol, är korta eller långa kan läsa en lägre skylt om den är utvinklad. Eftersom punkskrift och relief läses med fingertopparna krävs dessutom en utvinkling av lägre skyltar för att handens ställning ska bli rätt. Exempel på dessa skyltar är informationstavlor vid entréer, trapphus och korridorer. GRÖN STANDARD Informationsplatsens lutning är plan eller högst 1:50 (cirka 2%) utomhus. Referens 2, 3, 4 Vid högt placerade skyltar finns kompletterande skyltning, som är placerad i underkant 1,4 meter och överkant högst 1,6 meter över golv/mark, och textstorlek minst 15 mm, helst större. Referens 2, 3, 4 Skyltinformation med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,4 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och placerad med skyltens nederkant cirka 0,8 meter ovan mark/golv. GUL STANDARD Skyltinformation med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,0 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och placerad med skyltens nederkant cirka 0,9 meter ovan mark/golv. Referens 5 VERSION 3 SIDA 137

147 21 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING SYFTE Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av konsekvent placering inom samma byggnad för att hitta skyltarna. Exempelvis ska en skylt finnas i varje korsning på motsvarande plats som föregående skylt var placerad Personer med olika svårigheter kan ha behov av att komma nära en skylt för att läsa den. Konstnärlig utsmyckning eller annat får inte skymma skyltar Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha problem att uppmärksamma lågt sittande skyltar och därför slå i huvudet Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha problem att uppmärksamma lågt sittande skyltar och därför slå i huvudet Personer med svårt att se måste ofta gå nära en skylt för att läsa. Sitter skylten på dörren, kan personen därför få dörren i ansiktet om den öppnas. Placering på väggen på samma sida som dörrhandtaget gör att skylten kan hittas av personer som är blinda. Vid skyltning när dubbeldörrar finns får hänsyn tas till platsens förutsättningar. GRÖN STANDARD Alla skyltar/tavlor inom samma skyltgrupp (orienterings-, hänvisnings-, respektive informationsskylt/tavla) är konsekvent placerade., 5 Skyltar har fritt utrymme framför sig för att kunna läsas visuellt och kännbart. Hängande och utstickande skyltar är utomhus placerade minst 2,2 meter över underlaget. Referens 2, 3, 4 Hängande och utstickande skyltar inomhus är placerade minst 2,1 meter över golvet. Skyltar är placerade på dörrens öppningssida, där dörrens handtag finns. Skyltar placeras inte på dörrbladet eller innanför glasrutor. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD Hängande och utstickande skyltar inomhus är placerade minst 2,0 meter över golvet. Referens 2 SIDA 138 VERSION 3

148 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING 21 SYFTE GRÖN STANDARD ELEKTRONISK SKYLTNING GUL STANDARD UTFORMAD ENLIGT STANDARDER 21.1, 21.3, , , SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD Personer med svårt att se, höra, bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna uppfatta och förstå elektronisk skyltning. Elektronisk skyltning kompletteras med tal. Referens 2, 3, 4, VERSION 3 SIDA 139

149 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 140 VERSION 3

150 AUTOMATER Automater RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna orientera sig till, kunna ta sig fram till och använda automaten samt ta del av instruktioner. ANMÄRKNING: Avsnittet Automater innefattar olika automater som placeras ut i offentliga miljöer och ska användas av allmänheten. Standarden anger de behov som behöver uppfyllas för att automaterna ska kunna användas av personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Det finns många olika typer av automater till exempel köautomat, varuautomat, kaffeautomat, biljettautomat, kortläsare för betalning och telefon för taxi och färdtjänst. Typ av automat avgör vilka delar i standarden som är applicerbar till aktuell automat. När det gäller bedömning om automaten innefattas i enkelt avhjälpta hinder eller inte se 11 i Boverkets föreskrift HIN 3 - BFS 2013:9. AUTOMATERS PLACERING S. 141 AUTOMATERS NÅBARHET S. 142 AUTOMATERS INSTRUKTIONER S. 143 AUTOMATERS FUNKTIONER S. 145 SPECIFIKT FÖR KÖAUTOMATER S. 147 SPECIFIKT FÖR AUTOMATER MED VAROR S. 147 SPECIFIKT FÖR KORTLÄSARE FÖR BETALNING S. 148 AUTOMATERS PLACERING SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD 22.1 Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda automaten. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Större utomhusrullstolar kräver vändyta 2,0 meter i diameter. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg under användningen. Se skiss 1, figur 1 och 2. Vändyta framför automaten är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. Vändyta framför automaten är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 141

151 22 AUTOMATER SYFTE 22.2 Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna komma nära intill automatens funktioner. GRÖN STANDARD Automaten är placerad minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn eller annan avgränsning. Referens 2, 3 GUL STANDARD AUTOMATERS NÅBARHET Det finns många typer av automater. I vissa situationer, till exempel när det som ska utföras tar längre tid, är det lämpligt att komma under automaten med sin rullstol. Det kan finnas höj- och sänkbara automater. Det kan finnas separata automater för sittande respektive stående personer För personer som använder rullstol och de automater där man behöver komma intill framifrån är det viktigt att det finns plats för rullstolens bredd För personer som använder rullstol och de automater där man behöver komma intill framifrån är det viktigt att det finns plats för benen För personer som använder rullstol och de automater där man behöver komma intill framifrån är det viktigt att det finns plats för benstöd och fotplattor Både stående och sittande personer ska kunna nå funktionerna bekvämt. Fri bredd under automater är 0,9 meter. Fri höjd under automater är minst 0,70 meter över underlaget. Fritt djup under automater för ben och fötter är minst 0,5 meter helst 0,6 meter. Automater med vinklad yta har funktionerna placerade i intervallet 0,8-1,1 meter över underlaget. SIDA 142 VERSION 3

152 AUTOMATER 22 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD AUTOMATERS INSTRUKTIONER Instruktionerna ska vara möjliga att nå, se, höra och känna. Uppfylls detta på annat sätt än nedan stående gröna standarder är detta att likställa med grön nivå på automat. SYFTE 22.7 Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information har stort behov av belysning för att ta del av instruktioner och använda funktioner. Ytan ska inte ge upphov till reflexer Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information har lättare att ta till sig budskap som inte är långa och abstrakta. Språket ska inte växla mellan till exempel svenska och engelska, vilket gör det svårt att läsa Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information uppfattar lättare linjära typsnitt som är jämntjocka till exempel Arial och Frutiger och inte kursiva Personer med svårt att se har ofta behov av teckenstorlek som är minst 20 punkter mätt i Arial Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har ofta behov av att text och grafisk symbol har tillräcklig ljushetskontrast mot bakgrund. Text på reflekterande yta ska undvikas. GRÖN STANDARD Instruktioner och funktioner är väl belysta med ej bländande ljussättning. Referens 3, 4 Instruktioner är lättbegripliga och på ett enhetligt språk. Referens 2, 3 Instruktionernas texter består av linjära typsnitt. Instruktioner som man kan komma tätt intill har en textstorlek på minst 5 mm (mäts på versaler). Ljushetskontrast mellan text/grafisk symbol och bakgrund är minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 143

153 22 AUTOMATER SYFTE Personer med färgblindhet kan endast med svårighet eller inte alls se skillnad mellan rött och grönt. I sällsynta fall kan svårighet att skilja mellan andra färgkombinationer förekomma Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare förstå instruktioner om grafiska symboler används. Grafiska symboler finns på och Personer som har svårt att se eller bearbeta, tolka, och förmedla information kan ha behov av att få instruktioner upplästa Personer med svårt att se måste kunna komma nära instruktionen. Synfältet kan utgöra en kvadratmeter framför fötterna eller 0,10 till 0,30 meter framför ögonen Personer med svårt att se, som använder rullstol, korta eller långa personer kan läsa längre instruktioner om den är utvinklad. Eftersom punktskrift och relief läses med fingertopparna krävs dessutom en utvinkling av längre instruktioner för att handens ställning ska bli rätt. GRÖN STANDARD Text/grafisk symbol mot bakgrund respektive skylt mot bakgrund har inte färgkombinationerna rött/ grönt. Instruktioner är utformade med text och helst grafisk symbol för användandet av funktioner. Referens 2, 3, 4 Knapp för talad instruktion finns och skjuter ut minst 5 mm mer än övriga knappar eller är varje funktionsknapp försedd med tal. Referens 2, 3, 4 Vid högt placerad instruktioner finns kompletterande instruktioner, som är placerad i underkant 1,4 meter och överkant högst 1,6 meter över underlag och går att komma nära intill. Referens 2, 3, 4 Instruktioner med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,4 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och med utvinklingens nederkant cirka 0,8 meter ovan underlaget. GUL STANDARD Instruktioner med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,0 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och med utvinklingens nederkant cirka 0,9 meter ovan underlaget., 5 SIDA 144 VERSION 3

154 AUTOMATER 22 SYFTE Personer med svårt att se kan ha lättare att tyda en enstaka siffra, bokstav eller symbol som är kännbart upphöjda eller på punktskrift. GRÖN STANDARD Enstaka bokstav, siffra och grafisk symbol för användandet av knappar, reglage med mera är utformad med versaler i relief (minst 1 mm upphöjning). Kan kompletteras med punktskrift. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD AUTOMATERS FUNKTIONER Funktionerna ska vara möjliga att nå, se, höra och känna. Uppfylls detta på annat sätt än nedan stående gröna standarder är detta att likställa med grön nivå på automat Personer som är kortvuxna eller använder rullstol ska kunna nå funktioner. Funktionernas placering är i intervallet 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlag. Referens Personer med svårt att röra sig kan ha nedsatt styrka, koordination och rörlighet i händerna. Funktioner kan vara knappar, handtag, skjutreglage med mera Personer med svårt att röra sig kan ha nedsatt styrka och rörlighet i en av händerna Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information uppfattar lättare funktioner som har ljushetskontrast mot bakgrund. Funktioner ska kunna manövreras utan att behöva gripa eller vrida reglaget. Funktioner kan manövreras med en hand. Referens 3 Funktioner har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande bakgrund. Är funktionerna monterade på en panel ska även denna ha ljushetskontrast mot bakgrund. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 145

155 22 AUTOMATER SYFTE Personer med svårt att se har bättre förutsättningar att använda funktioner som är kännbara. Utförs i första hand i relief och kan även kompletteras med punktskrift. Grafiska symboler är igenkänningsbara för många Personer med svårt att se kan genom punktskrift veta vilken funktion som ska användas. Då siffran 5 är markerad med en punkt utgör den en referens till övriga siffror Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och trycka på funktioner såsom knappar om de är större och inte sitter för tätt För personer med svårt att se kan det vara omöjligt att använda en pekskärm. GRÖN STANDARD Funktioner är kännbart markerade genom enstaka bokstav siffra och eller grafisk symbol som är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om funktionen. De kännbara funktionerna i relief skjuter ut minst 1 mm och textstorlek är mm. Referens 3 På knappsatser är 5:an försedd med kännbar punkt, och/eller är knappsatsen försedd med punktskrift. Referens 3 Funktioner är minst 20 mm i diameter och vid mer än en funktion (knapp) mellanrum minst mm mellan knapparna. Referens 3 Finns pekskärm är motsvarande funktioner hör och kännbara eller finns andra alternativ genom annan teknik. Dessa funktioner är möjliga att använda genom hela genomförandeprocessen. GUL STANDARD SIDA 146 VERSION 3

156 AUTOMATER 22 SYFTE Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta vad som händer vid användning av funktioner till exempel att knapp tryckts in, vid köautomat vilket nummer kölapp har och vilket nummer som är på tur eller varuautomat att varan finns att ta ut Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden. GRÖN STANDARD Vid användning av funktion ges akustisk och visuell bekräftelse. Referens 3 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar och manöverdon. GUL STANDARD SPECIFIKT FÖR KÖAUTOMATER Personer med svårt att se, höra eller tolka, bearbeta och förmedla information kan lättare uppfatta informationen om den ges akustiskt och visuellt. Akustisk 60 db och visuell signal ges vid ledig informationsdisk/ kassa., 7 Akustisk och visuell signal ges vid ledig informationsdisk/ kassa. Referens 3 SPECIFIKT FÖR AUTOMATER MED VAROR Personer med svårt att tåla vissa ämnen eller vid vissa sjukdomstillstånd behöver veta vad varorna innehåller Information om varornas innehåll är möjligt att ta del av innan köp. VERSION 3 SIDA 147

157 SYFTE Personer med svårt att tåla vissa ämnen eller vid vissa sjukdomstillstånd behöver kunna köpa livsmedel som de tål Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att lyfta armen/handen högre än 0,8 meter. Det underlättar därför om till exempel samma varusort i en varuautomat placeras på alla höjder och därmed kan nås bekvämt av alla Personer med olika förutsättningar ska hitta, känna, förstå, tåla och nå kortläsare, mynt- och sedelfack samt myntretur. GRÖN STANDARD Varuautomater har ett utbud som kan tillfredsställa de flestas behov av näring. Alla varusorter kan nås på 0,8 1,1 meter över golv. Betalningsfunktionerna är utformade och placerade enligt delavsnittet Automatens funktioner. GUL STANDARD SPECIFIKT FÖR KORTLÄSARE FÖR BETALNING Personer som använder rullstol eller är kortvuxna måste kunna nå och använda kortläsaren. Kortläsare för betalning, och knappsats är placerad i intervallet 0,8 1,1 meter över golv eller är höj- och sänkbar. Den har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS., Personer med svårt att se kan orientera sig på knappsatsen genom att utgå från siffran 5. Knappsatsen har 5:an kännbart markerad med en punkt. Referens 3 PORTTELEFON OCH PORTKODSDOSA UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER SIDA 148 VERSION 3

158 ARBETSPLATSER Arbetsplats RIKTLINJE: Personer med funktionsnedsättningar ska kunna arbeta på lika villkor som andra. Arbetsplatsens grundutformning är tillgänglig och användbar för arbetstagare med olika funktionsnedsättningar. ANMÄRKNING: I befintliga arbetslokaler kan krav på åtgärder ställas med stöd av arbetsmiljölagen alltså oavsett om ny- eller ombyggnad är aktuell eller inte. Tillämpningsföreskrifter och allmänna råd finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS. Arbetsmiljöverket kan utfärda förbud och göra förelägganden. Ett förbud innebär att vissa arbetsmoment inte får utföras innan arbetsmiljön har ändrats enligt verkets anvisningar. Ett föreläggande kan vara att arbetsgivaren är tvungen att göra vissa ändringar eller bygga om något för att förbättra arbetsmiljön, till exempel att förbättra ventilationen. Enligt diskrimineringslagen är en arbetsgivare skyldig att ge en person med funktionsnedsättning liknande förutsättningar som andra. Detta kan innebära att skäliga anpassningsåtgärder i den fysiska miljön måste göras. (Riv Hindren 2015). Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte i fråga om en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för. (Referens 2) ANGÖRINGSPLATS S. 150 PARKERINGSPLATSER S. 150 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH PERSONALENTRÉER S. 150 MINST EN YTTRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR S. 151 MINST EN INRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR S. 151 DÖRRAR OCH PASSAGEÖPPNINGAR S. 151 HISS, TRAPPA OCH RAMP S. 152 STÖRRE TILLGÄNGLIGA PERSONALTOALETTER S. 152 INOMHUSMILJÖ I ARBETSLOKALEN S. 152 KONFERENSRUM S. 153 PERSONALMATSAL S. 153 UTEPLATS OCH BALKONGER S. 153 OMKLÄDNINGSRUM FÖR PERSONAL S. 153 PERSONALDUSCH S. 153 PERSONALKÖK S. 154 AUTOMATER S. 154 VERSION 3 SIDA 149

159 23 ARBETSPLATSER SYFTE ANGÖRINGSPLATS GRÖN STANDARD GUL STANDARD UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 1, STANDARDER OCH , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: SYFTE 23.1 En angöringsplats är en plats för av- och påstigning från privatbil, taxi eller färdtjänstfordon. Personal med svårt att se eller röra sig behöver ha nära till entrén från angöringsplatsen för att underlätta förflyttning och orientering. GRÖN STANDARD Angöringsplats finns inom 25 (helst 10) meters gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar personalentré eller huvudentré om den används som personalentré. Referens 2 GUL STANDARD Angöringsplats finns inom 25 meters gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar personalentré eller huvudentré om den används som personalentré. Referens 2 PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONAL MED SVÅRT ATT RÖRA SIG OCH MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 1, STANDARDER , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.2 Många personer har svårt att förflytta sig längre sträckor. Parkeringsplats/-er för personer med svårt att röra sig med särskilt parkeringstillstånd finns inom 25 meter gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar personalentré eller huvudentré om den används som personalentré. Referens 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR, OCH PERSONALENTRÉER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 2, STANDARDER OCH SIDA 150 VERSION 3

160 ARBETSPLATSER 23 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD MINST EN YTTRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER , , , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: SYFTE 23.3 Personal med olika svårigheter ska självständigt kunna använda personalingången alternativt huvudentrén. GRÖN STANDARD Yttre personalingång kan motsvara huvudentré om den kan användas dygnet runt alternativt finns en separat yttre personalingång. GUL STANDARD MINST EN INRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER , , DÖRRAR OCH PASSAGEÖPPNINGAR UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER , 3.19, , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.4 Personal i behov av dörrautomatik ska självständigt kunna förflytta sig i arbetslokalerna. Genom att förbereda installation av manöverdon alternativt automatiskt dörröppnande kan tillgängligheten tillgodoses när situationen kräver det Personal som använder rullstol eller rollator behöver ett fritt utrymme mellan dörrens handtag och ett eventuellt hörn eftersom hjälpmedlets framhjul eller benstöd annars kan vara i vägen. Arbetslokalernas dörrar och passageöppningar är utformade enligt kapitel 3. Förberedelse för installation av manöverdon eller annan dörrautomatik finns fram till partier in till arbetslokalen och till branscellsgränser. I minst 10% av antalet kontorsrum finns utrymme vid dörrens inoch utsida på dörrhandtagssidan minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn., 2, 3 VERSION 3 SIDA 151

161 23 ARBETSPLATSER SYFTE GRÖN STANDARD HISS, TRAPPA OCH RAMP UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 5, 6 OCH 7 GUL STANDARD TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA PERSONALTOALETTER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 4, STANDARDER 4.2, FÖR ÖVRIGA TOALETTER GÄLLER STANDARDER SYFTE 23.6 Personal som har svårt att röra sig ska kunna nå en tillgänglig och användbar toalett inom rimligt avstånd. Personal med gångsvårigheter och hjälpmedel måste kunna nå toaletten utan trappor, enstaka steg eller branta lutningar Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. GRÖN STANDARD Minst en tillgänglig och användbar toalett är nåbar på varje våningsplan. Referens 2, 24 Utrymningslarmets signal är visuellt inne i toalettutrymmet eller täcks in av det systematiska brandskyddsarbetet. Om inte akustiskt larm utanför toalettutrymmet hörs, är toalettens utrymningslarm kompletterat med en summerton. GUL STANDARD INOMHUSMILJÖ I ARBETSLOKALEN UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 8, STANDARDER 8.1, , , 8.39 Personal med olika svårigheter ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Vid planering av arbetslokal ska det finnas möjlighet till flexibla lösningar beroende på förutsättningar hos arbetstagaren. Det kan exempelvis handla om att möbler och utrustning ska kunna placeras så att passagemått och vändmått för personer som använder rullstol ska kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt kapitel 8. Utrustning ska kunna placeras på nåbar höjd (se kapitel 22), med funktionerna i ljushetskontrast. Receptionsdiskens krav för allmännheten gäller även personal med funktionsnedsättning se standard SIDA 152 VERSION 3

162 ARBETSPLATSER 23 SYFTE GRÖN STANDARD KONFERENSRUM UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 10 GUL STANDARD PERSONALMATSAL UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 11 UTEPLATS OCH BALKONGER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 12 OMKLÄDNINGSRUM FÖR PERSONAL Om omklädningsrum finns för personal finns minst ett för män respektive kvinnor för personer med funktionsnedsättning som utformas och utrustas enligt nedan. Vid nybyggnation finns ett könsneutralt, enskilt omklädningsrum enligt standard UTFORMAS OCH ENLIGT KAPITEL 14, STANDARDER , SAMT FÖLJANDE STANDARD: SYFTE 23.8 Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. GRÖN STANDARD Utrymningslarmets signal är visuellt i minst ett omklädningsrum för personal för man respektive kvinna samt enskilt. GUL STANDARD Referens 2, 3 PERSONALDUSCH FINNS I OVAN NÄMNDA OMKLÄDNINGSRUM UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 15, STANDARDER: , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.9 Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Utrymningslarmets signal är visuellt i minst ett duschrum för personal för man respektive kvinna samt enskilt. Referens 2, 3, 5 VERSION 3 SIDA 153

163 SYFTE PERSONALKÖK GRÖN STANDARD GUL STANDARD UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 19, STANDARDER: , AUTOMATER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 22 SIDA 154 VERSION 3

164 UTSTÄLLNINGAR Utställningar RIKTLINJE: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksamma i arbetet med utställningar. Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra ta del av utställningar. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Utställningar gäller också Kapitel 1. (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd ), 2. (Gångvägar mellan angöringsplatser parkeringar, och entréer), 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4. (Tillgänglig och användbar toalett samt övriga toaletter), 5.(Hissar), 6. (Trappor), 7.(Ramper), 8. (Inomhusmiljö), 9.(Kapprum), 10. (Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare), 11. (Restauranger, matsalar, kaféer), 12. (Uteplatser, balkonger ), 21. (Skyltinformation - placering och utformning), 22. (Automater) och 23. (Arbetsplats.) KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE S. 156 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN S. 157 INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN S. 157 INFORMATION OM AKTIVITETENS/UTSTÄLLNINGENS INNEHÅLL S. 158 INFORMATION I AKTIVITETEN/UTSTÄLLNINGEN S. 158 FYSISK MILJÖ AKTIVITETEN/UTSTÄLLNINGEN S. 159 GUIDADE VISNINGAR S. 160 VERSION 3 SIDA 155

165 24 UTSTÄLLNINGAR SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE SYFTE 24.1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av eller arbeta med utställningar. Kunskap om människors olika behov, möjligheter och rättigheter gör det lättare att förstå vikten av att göra verksamheterna tillgängliga. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska den personen ha samma kunskap För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. GRÖN STANDARD All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Referens 21, 14: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot besökare/personer med funktionsnedsättningar. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. 5 GUL STANDARD SIDA 156 VERSION 3

166 UTSTÄLLNINGAR 24 SYFTE GRÖN STANDARD SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN GUL STANDARD UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 21 SKYLTINFORMATION - PLACERING OCH UTFORMNING INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN SYFTE 24.5 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, museioch utställningsområdena som får statsanslag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade. Detta gäller även fria grupper med flera i den omfattning det kan anses skäligt En grafisk symbol anger vad som erbjuds i form av service. De grafiska symbolerna tillhandahålls av SIS (Swedish standards insitute) Inför ett besök är det en trygghet för många personer med funktionsnedsättning att kunna tala direkt med kunnig personal. Se standard På webbplatsen finns information om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av information eller årligen. GRÖN STANDARD Internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. 5, 16 Standardiserade grafiska symboler används för uppläst, textning, syntolkning och teckenspråkstolkning. På webben finns kontaktuppgifter för telefon och mail till en personlig kontakt. Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD, tillgänglighetsdatabasen och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. 7 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 157

167 24 UTSTÄLLNINGAR SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD INFORMATION OM AKTIVITETENS/UTSTÄLLNINGENS INNEHÅLL SYFTE 24.9 På webben och/eller på annan lämplig plats finns anpassad information för personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. GRÖN STANDARD Det finns övergripande information om exempelvis hela museet, konsthallen och utställningen att läsa, på svenskt teckenspråk, att höra och/eller på punktskrift. 9, 14: Artikel 9 1b, 2b, g, h, Artikel 21b, e Artikel 30 1, 4 GUL STANDARD INFORMATION I AKTIVITETEN/UTSTÄLLNINGEN Information ska vara tillgänglig för alla. Personer med svårt att se, eller bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att höra erbjuds möjlighet att ta till sig informationen Språket ska vara enkelt, begripligt och anpassat till målgruppens behov För en person med svårt att se och som läser med hjälp av punktskrift innebär det en mera bekväm ställning för handen om skylten är vinklad. Den är även nåbar då personen använder rullstol. Se kapitel 21 Skyltinformation - utformning och placering. Information i utställningen finns att läsa och att höra. 4: Artikel 21 b, Artikel 30 1a-c Utställningens information är enkel och begriplig i tal och skrift. 9 Då föremål i utställningen finns som taktila kopior eller får vidröras finns information om dem med punktskrift på utvinklad skylt och att lyssna på. 4: Artikel 9 2b, 21b SIDA 158 VERSION 3

168 UTSTÄLLNINGAR 24 SYFTE Teckenspråk används av de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk. Skrivna texter kan inte ersätta teckenspråket. GRÖN STANDARD Information i utställningen/aktiviteten ges på svenskt teckenspråk 9, 14: Artikel 9 1b 2b, h, Artikel 21 b, e, Artikel 30 1a-c, 2, 4 GUL STANDARD FYSISK MILJÖ UTSTÄLLNINGAR/AKTIVITETER Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ta del av utställningens föremål om det finns möjlighet att känna på dem Personer med svårt att se har möjlighet att se föremålen om det finns bra belysning. Viktiga föremål i utställningen finns som taktila kopior eller får vidröras. 4: Artikel 30 1a-c Utställningen är väl belyst. Det är möjligt att reglera belysningen eller finns det möjlighet till extra ljuskälla. 4: Artikel 30 1a-c Det underlättar för personer med svårt att se om skyltar, tekniska funktioner med mera är enhetligt placerade på exempelvis höger sida om varje föremål eller på montern För att funktioner exempelvis knappar, handtag och vred ska kunna användas självständigt av personer med olika funktionsnedsättningar behöver placering och utformning vara noga utformad enligt angivna standarder. Funktioner i form av skyltar, tekniska funktioner är enhetligt placerade. Funktioners utformning se kapitel 22. Automater. VERSION 3 SIDA 159

169 24 UTSTÄLLNINGAR SYFTE Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan inte ta del av utställningen om den är för högt placerad eller inte går att komma nära. Se skiss 6, figur Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan inte ta del av utställningen om den är för högt placerad eller inte går att komma nära Personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn behöver utrymme för att ta del av och ta sig fram genom utställningen. Det ska exempelvis finnas säkerhetsmarginal till föremålen i utställningen och vara möjligt att mötas Människans sinnen förmedlar information. Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan få ökad möjlighet att ta del av utställningen om flera sinnen kan användas. GRÖN STANDARD Utställningsmontrar som ses uppifrån, och liknande, är placerade högst 0,8 0,9 meter ovan golv och är möjliga att komma intill med rullstol. 4: Artikel 9 2b I utställningsmontrar som ses från sidan placeras föremål så att de även kan ses av personer som använder rullstol eller är kortvuxna. 4: Artikel 9 2b Fria passagen mellan exempelvis utställningsföremål, montrar är minst 1,8 m., 14: Artikel 9 2b Utställningen engagerar flera sinnen. GUL STANDARD Utställningsmontrar som ses uppifrån, och liknande, är placerade högst 0,9 1,1 meter ovan golv och är möjliga att komma intill med rullstol. 4: Artikel 9 2b Fria passagen mellan exempelvis utställningsföremål, montrar är minst 1,5 m. Referens 2 GUIDADE VISNINGAR Personer med svårt att höra kan ta del av guidningen om guiden använder en hörselteknisk utrustning. Utrustningen kontrolleras regelbundet. Vid visningar används alltid hörselteknisk utrustning. 4: Artikel 9:1a,b 2b,f,h, Artikel 30:1a-c SIDA 160 VERSION 3

170 UTSTÄLLNINGAR 24 SYFTE Personer med svårt att höra kan lättare förstå vad guiden säger om det finns möjlighet att se guidens läpprörelser. Ljuset ska vara riktat mot guiden Teckenspråk används av de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk. Skrivna texter kan inte ersätta teckenspråket Personer med svårt att se får utställningen beskriven för sig med hjälp av en person som syntolkar Personer med svårt att höra har möjlighet att lättare följa informationen från guiden om den finns som text. GRÖN STANDARD Guiden ska placera sig där det är väl upplyst. Teckenspråkstolkade visningar sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa eller det finns teckenspråkstolkning genom teknisk lösning att tillgå. 9, 14: Artikel 9 2b,g,h, Artikel 21:b,e, Artikel 30:1a-c, 4 Syntolkade visningar sker på fasta regelbundna tider och det finns möjlighet att beställa syntolkning och det finns syntolkning genom teknisk lösning att tillgå. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Texter på svenska finns tillgängliga för besökarna. GUL STANDARD Syntolkade visningar är möjliga att beställa. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c VERSION 3 SIDA 161

171 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 162 VERSION 3

172 SCENKONST Scenkonst RIKTLINJE: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam, utöva och ta del av scenkonst. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Scenkonst gäller också Kapitel 1. (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd ), 2. (Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entré), 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4. (Tillgänglig och användbar toalett samt övriga toaletter), 5.(Hissar), 6. (Trappor), 7.(Ramper), 8. (Inomhusmiljö), 9.(Kapprum), 10. (Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare), 11. (Restauranger, matsalar, kaféer), 12. (Uteplatser, balkonger ), 21. (Skyltinformation - placering och utformning), 22. (Automater) och 23. (Arbetsplats). KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE S. 164 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN S. 165 INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN S. 165 INFORMATION OM PRODUKTIONEN S. 166 INFORMATION I PRODUKTIONEN S. 166 FYSISK MILJÖ S. 168 VERSION 3 SIDA 163

173 25 SCENKONST SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE SYFTE 25.1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av eller arbeta med utställningar. Kunskap om människors olika behov, möjligheter och rättigheter gör det lättare att förstå vikten av att göra verksamheterna tillgängliga. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska den personen ha samma kunskap För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. GRÖN STANDARD All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Referens 21, 14: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot publik/personer med funktionsnedsättningar. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. 5 GUL STANDARD SIDA 164 VERSION 3

174 SCENKONST 25 SYFTE GRÖN STANDARD SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN GUL STANDARD UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 21 SKYLTINFORMATION - PLACERING OCH UTFORMNING GULT INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN SYFTE 25.5 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsanslag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade. Detta gäller även fria grupper med flera i den omfattning det kan anses skäligt En grafisk symbol anger vad som erbjuds i form av service. De grafisks symbolerna tillhandahålls av SIS (Swedish standards institute) Inför ett besök är det en trygghet för många personer med funktionsnedsättning att kunna tala direkt med kunnig personal. Se standard 25.3 GRÖN STANDARD Internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. 5, 16 Standardiserade grafiska symboler används för uppläst, textning, syntolkning och teckenspråkstolkning. På webben finns kontaktuppgifter för telefon och mail till en personlig kontakt. GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 165

175 25 SCENKONST SYFTE 25.8 På webbplatsen finns information om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av information eller årligen. GRÖN STANDARD Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD, tillgänglighetsdatabasen, och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. 7 GUL STANDARD INFORMATION OM PRODUKTIONEN 25.9 På webben, på annan fysisk lämplig plats eller med teknisk lösning finns anpassad information för personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. Information om produktionen finns tillgänglig i text, på ljudfil samt svenskt teckenspråk och/eller punktskrift 9, 4: Artikel 9 1b 2b, g, h, Artikel 21b, e, Artikel 30 1, 4 INFORMATION I PRODUKTIONEN Personer med svårt att höra kan ta del av produktioner om lämplig hörselteknisk utrustning används. Utrustningen kontrolleras regelbundet. Hörselteknisk utrustning ska finnas och användas vid publik verksamhet. 4 Artikel 9:1a,b, 2b,f,h, Artikel 30:1a-c SIDA 166 VERSION 3

176 SCENKONST 25 SYFTE Teckenspråkiga strävar efter att bemötas utifrån språket. I gruppen ingår de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk Personer med svårt att se får föreställningen beskriven för sig med hjälp av en person som syntolkar Personer med svårt att höra får möjlighet att följa med i handlingen om det går att läsa det som sägs eller sjungs under föreställningen Publiken ges möjlighet att i förväg läsa manuset för att under föreställningen kunna följa med i handlingen Personer med exempelvis svårt att bearbeta, tolka och förmedla information får möjlighet till alternativa föreställningar. Det kan handla om en öppen flexibel föreställning, ett kortare möte mellan skådespelare och publik. Tillåtande, med möjlighet att innan föreställningen bekanta sig med ensemble och miljö. På en öppen föreställning är det möjligt att låta och röra sig. GRÖN STANDARD Svensk teckenspråkstolkning sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa. Gäller alla produktioner. 9, 14: Artikel 9 1b 2b, h, Artikel 21 b, e, Artikel 30 1a-c, 2, 4 Syntolkning sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa. Gäller alla produktioner. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Textmaskiner/digitala displayer eller annan teknisk lösning används vid textbaserad scenkonst. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Möjlighet att få manus i pappersform hemskickat vid textbaserad scenkonst. Det finns en flexibilitet i produktioner och arrangemang som gör att personer med olika funktionsnedsättningar kan ta del av föreställningarna. 4: Artikel 30 1a-c GUL STANDARD Svensk teckenspråkstolkning sker vid enstaka föreställningar. 4: Artikel 9 1b 2b, h, Artikel 21 b, e, Artikel 30 1a-c, 2, 4 Syntolkning sker vid enstaka föreställningar. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c VERSION 3 SIDA 167

177 25 SCENKONST SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD FYSISK MILJÖ SYFTE För personer med olika funktionsnedsättningar till exempel svårt att tåla vissa ämnen, personer med olika hjälpmedel till exempel syrgastub eller personer som själv uttrycker sig högljutt innebär enskilt rum möjlighet att ta del av föreställningen Personer med funktionsnedsättning ska kunna vistas och agera på scenen Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna vistas och agera på scenen Personer med svårt att röra sig måste kunna ta sig upp på scenen för att utöva olika former av scenkonst och annat arbete. Plattformshiss kan i yttersta undantagsfall användas och då vara utformad enligt Riv Hindren, referens 5. GRÖN STANDARD Det finns en sluten loge med god ventilation och med god ljudåtergivning. Placeras nära en tillgänglig och användbar toalett och hiss/utgång. Utrymme för person som använder rullstol se kapitel 10 standarderna , 14: Artikel 30 1, 2, 4 Scenutrymmet ska planeras utifrån tillgänglighet och säkerhet. 4: Artikel 30 1, 2, 4 Scenen har en fri vändyta på minst 2,3 meter i diameter., 14: Artikel 30 1, 2, 4 Scen kan nås via flyttbar ramp eller lyftanordning från utrymme bakom scenen och från salong. Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2 GUL STANDARD SIDA 168 VERSION 3

178 SCENKONST 25 SYFTE Personer med funktionsnedsättningar ska precis som andra anställda kunna byta kläder, sminka sig och duscha. GRÖN STANDARD Miljöer bakom scen, exempelvis loge Sminkbord se kapitel 8 standarder Andra arbetsutrymmen exempelvis förråd, ateljé och verkstäder. Se kapitel 8 Inomhusmiljö 4: Artikel 30 1,2,4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 169

179 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD SIDA 170 VERSION 3

180 LEKPLATSER Lekplats RIKTLINJE: Oberoende av funktionsförmåga, etnicitet, kön, ålder och social bakgrund har alla barn, ungdomar och vuxna, rätt till lek och samvaro i en trygg och lämplig miljö. Det ska vara möjligt att självständigt eller med personligt stöd använda hela eller större delen av lekplatsen. Det ska vara möjligt att ta sig fram till lekplatsen och till lekplatsens aktiviteter, lekredskap och utrustning. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Lekplatser gäller också Kapitel 1. (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig med innehav av parkeringstillstånd), 2. (Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer), 4. (Tillgängliga och användbara toaletter samt övriga toaletter), 6. (Trappor), 7. (Ramper), 21. (Skyltinformation - placering och utformning). ANMÄRKNING: För lekplats i ett naturområde kan riktlinjer för naturreservat Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning - riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet komplettera övriga riktlinjer. Som underlag för kapitlet har Konsumentverkets Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap använts, samt artikel 31 ur FN:s konvention om barnets rättigheter (1990) och artikel 7 och 9 ur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009). MILJÖ, UTFORMNING S. 173 GÅNGYTOR INOM LEKPLATSEN TILL VÄSENTLIGA FUNKTIONER, AKTIVITETER OCH LEKREDSKAP S. 175 GRIND S. 176 LEKREDSKAP, AKTIVITETER OCH UTRUSTNING S. 178 SITTPLATSER LÄNGS GÅNGYTOR, VID AKTIVITETSYTOR OCH VID BORD S. 183 BORD S. 184 GRILLPLATS S. 185 TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR TOALETT S. 186 TRAPPOR INOM LEKOMRÅDET S. 189 RAMPER S. 189 VERSION 3 SIDA 171

181 26 LEKPLATSER SYFTE Vägledning GRÖN STANDARD GUL STANDARD Detta kapitel gällande lekplatser avser att förtydliga hur en lekplats kan byggas för att den ska vara fysiskt tillgänglig och kunna användas av människor med olika funktionsförmågor. Rådstexten bygger på lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd samt konventioner för mänskliga rättigheter och erfarenheter från personer med funktionsnedsättning. När det gäller övrig utformning av lekplats finns de gemensamma europastandarderna för lekredskap och stötdämpande underlag: SS-EN till och med SS-EN , SS-EN och 11 samt SS-EN Dessa beskrivs inte här. MÅTT I de föregående kapitlen 1-25 finns mått på bredder, höjder, vändytor med mera, som anger vad som krävs för att vuxna personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna använda en offentlig miljö. När denna offentliga miljö även ska vara användbar för barn och ungdomar krävs även lägre höjder. En bred gångväg och rymliga utrymmen kring lekredskap är bra för alla. Barn som springer tillsammans eller en person som går med hjälp av en rollator behöver utrymme. TILLGÄNGLIGHET, ANVÄNDBARHET, DELAKTIGHET För att lekplatsen ska vara tillgänglig och användbar är det viktigt att det går att komma fram till och komma nära intill alla funktioner. Det är då möjligt att använda lekredskapen, sittplatserna och övriga funktioner självständigt eller med hjälp av en annan person. Dessutom är orden tillgång till viktiga. Det gäller till exempel att få tillgång till olika höjder på sandlådor och tillgång till olika höjder på sittplatser och bord. Utöver de angivna måtten på till exempel en sittplats, kan det finnas en mängd andra höjder som lekplatsprojektören finner lämpliga med tanke på vilken typ av lekplats det är. Lekplatser finns i många olika miljöer, från förskolans lekplats till lekplatsen i ett större naturområde. De riktlinjer som tagits fram för naturreservat kan därför ibland vara användbara om det till exempel varken finns tillgång till asfalt, el eller vatten. (Se referens 22). Som tidigare gäller det att lägga ett pussel av olika kapitel för att få en tillgänglig och användbar helhet. Ibland behöver dock de övriga kapitlen kompletteras med andra mått eftersom det handlar om barn. Därför finns det tillägg i texterna till kapitel 4, 6 och 7. SIDA 172 VERSION 3

182 LEKPLATSER 26 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD MILJÖ, UTFORMNING SYFTE 26.1 Avskärmade miljöer med utestängande av trafikljud och höga ljud är positivt för alla och extra viktigt för personer med svårt att se, höra och bearbeta, tolka och förmedla information. Avskärmning mot buller kan ske med exempelvis plank Barn kan vara snabbare än sin vårdnadshavare. Lekplatsens avgränsning och antalet öppningar ska underlätta uppsikt över barnen. Exempel på olika verksamheter är lekplats på en förskola, ett sjukhus eller i ett naturområde Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan orientera sig lättare om det finns en tydlig in- och utgång Tydlig utformning av skyltar se kapitel 21. Skyltinformation - utformning och placering. En tredimensionell modell av lekplatsen underlättar för personer med svårt att se att orientera sig på lekplatsen. Modellen har en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. GRÖN STANDARD Lekplatsen är placerad där buller kan undvikas, eller är avskärmad. Avgränsning mellan lekplats och omgivande miljö, till exempel trafikerad väg, är anpassad efter typ av verksamhet. Om det finns en specifik entré till lekplatsen ska den vara lätt att hitta och ha en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta. Referens 2, 3 Skyltar hänvisar till in- och utgångar och aktiviteter inom lekplatsområdet. Referens: 2, 3, 4 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 173

183 26 LEKPLATSER SYFTE 26.5 Namn, adress och koordinater behöver anges för att till exempel taxi eller färdtjänst ska kunna hitta lekplatsen Det är viktigt att de som använder lekplatsen kan komma i kontakt med ansvariga. Kontakten kan ge förslag till framtida förbättringar samt ge information om något behöver repareras Avgränsande miljöer från andra delar av lekplatsen är viktigt för personer med svårt att se, höra och bearbeta, tolka och förmedla information. Det kan innebära större möjlighet till koncentration och vila. Avgränsning kan ske med hjälp av till exempel växter Personer med svårt att röra sig blir lätt nedkylda och kan behöva skyddas från vind. Alla människor kan behöva få skydd från solens värme och strålning. Det är extra viktigt där leken och samvaron kan pågå under lång tid på samma plats exempelvis i sandlådan eller vid ett bord. Variera växtlighet, träd och läplanteringar Personer med svårt att röra sig blir lätt nedkylda och kan behöva skyddas från vind och regn. Vändmåttet för en person som använder en större utomhusrullstol är en cirkel med diametern 2,00 meter. GRÖN STANDARD På skylt vid ingång finns namn på lekplatsen med adress och koordinater. På skylt vid ingång finns uppgift om ansvarig förvaltning för lekplatsen. Inom lekplatsområdet skapas rum med avgränsningar mellan olika aktiviteter Platser för lekaktiviteter och vila erbjuder skydd för vind och sol. Om det finns tillgång till ett väderskydd med tak och väggar är det minst 2,2 x 2,2 meter. GUL STANDARD SIDA 174 VERSION 3

184 LEKPLATSER 26 SYFTE Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan då de vistas i närheten av vissa växter få reaktioner i form av exempelvis klåda i ögonen, snuva, hudproblem, astma, trötthet eller huvudvärk. GRÖN STANDARD Växter som är giftiga eller allergiframkallande (till exempel starkt doftande och pollenrika växter) planteras inte intill eller på lekplatsen. GUL STANDARD GÅNGYTOR INOM LEKPLATSEN TILL VÄSENTLIGA FUNKTIONER, AKTIVITETER OCH LEKREDSKAP För personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn, personer med svårt att se och bearbeta, tolka och förmedla information, gör en väl planerad gångyta det möjligt att ta sig fram självständigt. Övriga stråk inom lekplatsen se Genom att anlägga yta som är framkomlig till varje lekredskap kan personer som använder rullstol eller rollator nå lekredskapet. De behöver kunna komma nära intill lekredskapen, för att själv ta sig över i lekredskapet eller för att hjälpa ett barn För de flesta är det omöjligt att ta sig genom markmaterial, beläggning som består av till exempel sand eller barkflis om personen använder rullstol eller kör barnvagn. Genom att anlägga en hårdgjord gångyta genom dessa material bildas genvägar mellan lekredskapen. Gångytor är utformade enligt kapitel 2 Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer. Standard , 2.14 Minst en framkomlig yta finns till varje lekredskap. Ytan ska vara fast, jämn och halkfri. Referens 2, 3, 4 När släta gångytor kombineras med ojämna gångytor som har en annan beläggning ska den släta gångytan vara minst 0,90 meter bred och förses med mötesplatser och vändzoner. Referens 3, 4 VERSION 3 SIDA 175

185 26 LEKPLATSER SYFTE Personer som använder rullstol eller rollator kan ha svårighet eller inte alls klara att ta sig över nivåskillnader. Det kan handla om en plats med bord och bänkar, en paviljong eller en lekstuga Kännbara och visuella ledstråk gör det möjligt att orientera sig mellan platser. Personer med blindhet eller med svår synnedsättning kan med hjälp av teknikkäpp följa den avvikande strukturen i ett konstgjort ledstråk och orientera sig över en öppen yta. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan ökar avsevärt möjligheten för personer med synnedsättning och personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information att orientera sig med hjälp av ledstråket. Exempel på naturligt ledstråk är kantsten, räcke, fasad eller gräskant. GRÖN STANDARD Om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser ska en utjämning med en 0,9 1,0 meter bred ramp till 0-nivå göras. Referens 2, 3, 4 Ledstråk inom lekplatsområdet är visuella och kännbara. De är sammanhängande och kan bestå av naturliga och kompletterande konstgjorda ledstråk. Konstgjorda ledstråk har ljushetskontrast (minst 0,40 enligt NCS ) och avvikande struktur gentemot omgivningen. Referens 2, 3, 4 GUL STANDARD GRIND Personer med svårt att se kan hitta öppningen i staketet och undvika att gå in i en stängd grind om den är markerad mot omgivningen. Om grind finns har den kontrast mot bakgrund, minst 0,40 enligt NCS Referens 2, 4 SIDA 176 VERSION 3

186 LEKPLATSER 26 SYFTE Person som använder rullstol eller rollator behöver manöverutrymme vid upplåsning och spärrning av grinden. Utomhusrullstolar kräver större vändutrymme. Dessutom kan det kräva att man måste backa flera gånger för att ta sig igenom en öppning Personer med svårt att röra sig, se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av dörrhandtag och lås som är lätta att se, nå, förstå och hantera med en hand. Många kan ha nedsatt styrka, svårt att gripa eller bristande precision. OBS. Här får hänsyn tas till att barn inte ska kunna rymma om det till exempel handlar om en lekplats på en förskola. GRÖN STANDARD Vid manuell upplåsning/ spärrning av grind är svängrumsytan på båda sidor plan och minst 2,0 meter x 2,0 meter. Referens 4 Låsning och upplåsning av grind är möjlig att utföra med en hand, flera handrörelser ska inte behöva utföras samtidigt. Referens 2, 3 GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 177

187 26 LEKPLATSER SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD Lekredskap, aktiviteter och utrustning Placering: Det är viktigt hur lekredskapen placeras. En rutschkana placeras med fördel nedför en kulle där gångvägen har alternativ som anläggs med mindre lutning. För personer med svårt att se eller röra sig kan till exempel en ledstång eller ett tjockt rep underlätta att ta sig upp till rutschkanans start. Utmaning: Alla behöver få utmaningar efter sin förmåga därför ska lekredskapen erbjuda olika svårighetsgrader. Barn kan leka jämsides och i olika tempo. En klätterställning kan ha olika uppgångar med varierande svårighetsgrad. Det kan vara möjligt att med rullstol ta sig upp till första nivån i klätterställningen eller det kan vara möjligt att stå och hålla i sig i ställningen. Ett exempel på delaktighet i leken kan vara att om klätterställningen består av ett nät, kunna halvligga eller luta sig mot nätet och känna vibrationerna när kamraterna klättrar. Kombination: Det går att kombinera olika varianter av lekredskap exempelvis gungor. Det är då möjligt att gunga och leka tillsammans eller bredvid varandra. Det finns till exempel gungor och karuseller som har plats för en rullstol och tillförlitlig fastsättning av denna. Balans: Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha svårigheter med att hålla balansen och ha nedsatt styrka i armar, bål och ben. För dem kan extra balansstöd underlätta till exempel i form av en eller två ledstänger, som leder fram till ett lekredskap. Det kan också handla om att kunna hålla sig i ett handtag när man flyttar sig till och från lekredskapet eller att lekredskapet har rygg- och sidostöd. Kontraster: En gunga kan till exempel ha olika färger på ställningen, repen och själva gungan. Det ökar möjligheten att någon del ska vara kontrasterande mot bakgrunden under årets, vädrets och dygnets växlingar. För en person med synnedsättning som klättrar i en klätterställning är kontrasten mot underlaget viktig för att kunna bedöma avståndet ned till marken. Aktiviteter: Förutom den aktivitet som sker i lek med lekredskap finns också aktivitet till exempel i form av att jaga varandra, leka gömme bland buskar och klättra upp på ett nedvält träd. Utrustning: Utrustning kan vara sittplatser och bord. SIDA 178 VERSION 3

188 LEKPLATSER 26 SYFTE Aktiviteter till exempel att gunga, åka rutschkana, balansera, leka i sandlåda, snurra, klura, klättra, gömma sig eller leka rollekar ska vara möjliga för personer med funktionsnedsättning Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har större möjligheter att orientera sig till lekredskap och utrustning om dessa har en kontrast mot markbeläggning eller omgivning. Lekredskapet kan i sig ha kontrasterade kulörer Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare upptäcka de stöd som finns då de syns mot bakgrunden Intill lekredskap behövs det en yta som gör det möjligt för ett barn eller vuxen att vända och backa med en rullstol och hjälpa eller få hjälp av en annan person att till exempel sätta sig i en gunga. GRÖN STANDARD Alla aktiviteter ska erbjuda minst en variant som är tillgänglig och användbar för personer med olika funktionsnedsättningar eller skapar delaktighet i leken. Lekredskap och utrustning har en ljushetskontrast mot omgivande ytor minst 0,40 enheter enligt NCS eller har motsvarande markering på lekredskapets eller utrustningens delar. Referens 3, 4 Stödhandtag, ledstänger, tjocka rep med mera har en ljushetskontrast mot omgivande ytor minst 0,40 enheter enligt NCS. Referens 2, 3, 4 Fritt vändmått är minst en cirkel med diametern 2,0 meter. Referens 4 GUL STANDARD Personer med olika funktionsnedsättningar kan använda delar av lekplatsen eller att tillgängliga och otillgängliga lekredskap med samma funktion ställs bredvid varandra. Referens 3 Lekplatsen ska kunna användas av barn och föräldrar med funktionsnedsättning men samtliga lekredskap behöver inte vara tillgängliga. Referens 4 Fritt vändmått är minst en cirkel med diametern 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 179

189 26 LEKPLATSER SYFTE Intill lekredskap behövs det en yta som är plan så att rullstolen, rollatorn eller barnvagnen kan parkeras alternativt kan personen sitta kvar i rullstolen eller på rollatorn utan att riskera att den rullar iväg En person som använder rullstol eller rollator ska självständigt kunna ta sig in och ut från en lekstuga eller liknande En person som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att komma in i en lekstuga, koja eller affär. Om det ska gå att vända inuti byggnaden ska den fria ytan vara en cirkel med minst diametern 2,0 meter. I en mindre byggnad kan det finnas 2 stycken dörrar eller öppningar som gör det möjligt att ta sig ut, utan att behöva vända rullstolen Om dörren eller öppningen bara är 0,7 meter ska det vara möjligt för en person som använder rullstol att utifrån kunna nå ett barn med hjälp av sina armar, via fönster eller dörr/ öppning. I en mindre byggnad kan det finnas 2 stycken dörrar eller öppningar som gör det möjligt att ta sig ut, utan att behöva vända rullstolen. GRÖN STANDARD Den fria vändytan lutar högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 Om det finns lekstuga, koja eller liknande ska dörrar eller öppningar utformas utan nivåskillnader om det inte av till exempel fukt- och klimatskäl behöver finnas en tröskel. En eventuell tröskel är högst 10 mm hög, avfasad och är lätt att passera. Avfasningens lutning är högst 1:20 (cirka 5 %) Referens 2 Dörr eller öppning i lekstuga, koja eller liknande ska ha en fri bredd på minst 0,9 meter. Referens 4 Om lekstuga, koja eller liknande endast är ämnade för små barn kan dörr eller öppningar ha en fri bredd på minst 0,7 meter., 5 GUL STANDARD SIDA 180 VERSION 3

190 LEKPLATSER 26 SYFTE Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan finna en dörr eller öppning lättare om den är markerad Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha svårigheter med att hålla balansen Lekplatsen ska erbjuda en varierad och spännande miljö Rutschkanor behöver inte alltid placeras i en lekställning. De kan med fördel placeras i en slänt eller på en kulle. För att kunna ta sig upp med hjälp av en rullstol ska lutningen inte vara mer än 1:20 (cirka 5 %). Det innebär att sträckningen blir längre och att vilplan behövs Personer som använder rullstol eller rollator kan om det finns en öppning i sargen, ta sig i och ur sandlådan och ned i sanden. GRÖN STANDARD Dörrkarm/-foder alternativt dörrblad har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/ vägg eller har alla dessa delar samtidigt ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/ vägg. Referens 2, 3 I lekredskap som rör sig ska det finnas tillgång till öglor, hål eller liknande i lekredskapen där medtagna remmar kan fästas. Om det finns sluttningar ska minst en sluttning som används exempelvis till pulkaåkning ha en alternativ gångväg till och från med en lutning högst 1:20 (cirka 5 %) med vilplan. Tillgång finns till rutschkana på kulle vars översta del är möjlig att nå via ramp eller alternativ väg. Utformning av ramp med vilplan se kapitel 7. Ramper. Sandlådan har en öppning minst 0,90 meter. GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 181

191 26 LEKPLATSER SYFTE Personer med balanssvårigheter kan med hjälp av ett ryggstöd sitta självständigt i sandlådan För att personer som använder rullstol ska kunna leka med sanden utan att ta sig ur sin rullstol, behöver sandlådan vara upphöjd från marken. Fri höjd under bord kan vara: 0,50 meter små barn 0,60 meter 0,75 meter För personer som använder rullstol behöver bordet vara tillräckligt djupt så att ben och fötter får plats. Då finns möjlighet att komma nära intill bordet och nå fram med armarna. Bordsdjup: 0,40 meter små barn 0,60 meter övriga För att en person som använder rullstol ska kunna få plats med armstöden och benen under den upphöjda sandlådan behöver bordet vara tillräckligt brett Personer som har svårt att röra sig behöver komma nära intill för att kunna få grepp om de flyttbara lekredskapen och kunna lyfta dem. Exempel kan vara schackpjäser eller löst byggmaterial Lekredskap på vägg med till exempel små titthål eller 4 i rad monteras på olika höjder så att de kan användas av personer med olika höjd. GRÖN STANDARD Del av sandlådesarg exempelvis ett hörn kan fungera som sittstöd. Referens 20 Tillgång till upphöjt sandlådebord. Referens 20 Upphöjt sandlådebord har fritt benutrymme. Upphöjd sandlådebord är minst 0,90 meter bred. Om det finns flyttbara lekredskap är de nåbara och lätta att lyfta. Om det finns lekredskap på vägg, finns de på olika höjder. Det ska vara möjligt att komma nära intill. GUL STANDARD SIDA 182 VERSION 3

192 LEKPLATSER 26 SYFTE Personer med svårt att se kan skada sig om det finns omarkerade hinder som sticker ut mer än 0,1 meter från väggen. GRÖN STANDARD Om det finns lekredskap på vägg som är utskjutande ska de ha kännbar markering vid marken och ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 GUL STANDARD SITTPLATSER LÄNGS GÅNGYTOR, VID AKTIVITETSYTOR OCH VID BORD Personer med svårt att se riskerar att gå in i föremål som finns i gångytan. Även personer som använder rullstol eller rollator får svårare att ta sig fram. Det är därför viktigt att placera föremål som möbler och till exempel papperskorgar, utanför gångytan Sittplatser ska vara möjliga att ta sig fram till för personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn Avvikande markbeläggning gör det möjligt för personer som använder teknikkäpp att uppmärksamma zonen. Markeringen kan bestå av avvikande struktur Personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn ska antingen kunna flytta över till den ordinarie sittplatsen och kunna parkera sitt hjulförsedda fordon eller sitta kvar utan att riskera att rullstolen, rollatorn eller barnvagnen rullar iväg. Sittplatser är placerade utanför gångytan. Referens 2, 4 Sittplatser är placerade på hårdgjord yta. Referens 4 Sittplatser är placerade i en möbleringszon som är särskiljd från gångyta med exempelvis avvikande markbeläggning. Referens 4 Möbleringszonens lutning är högst 1:50 (cirka 2%). Referens 4 VERSION 3 SIDA 183

193 26 LEKPLATSER SYFTE Det är möjligt att kunna sitta och överblicka varje aktivitetsyta till exempel gungområde, rutschkana eller sandlådeområde Sittplatsens ryggstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Armstöd kan behövas både för att sätta sig och resa sig samt för att hålla balansen Om lekplatsen är särskilt avsedd för yngre barn kan några fasta sittplatser ha en lägre sitthöjd. Förslag på höjd för barn i förskoleålder högst 0,35 meter Bredvid till exempel en soffa finns det plant ett utrymme minst 0,9 meter brett. Där kan en person parkera sin rollator eller barnvagn och den står då inte i gångytan. GRÖN STANDARD Tillgång till sittplatser finns för varje aktivitetsyta. Det finns tillgång till sittplatser som är stadiga, med rygg- och armstöd. Sitthöjd 0,5 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 Det finns tillgång till sittplatser med lägre sitthöjd, med ryggstöd och armstöd. Bredvid sittplatsen finns plats för person som använder rullstol eller vill parkera sin rollator eller barnvagn. Referens 4 GUL STANDARD Det finns tillgång till sittplatser som är stadiga, med rygg- och armstöd. Sitthöjd 0,45-0,49 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 BORD Personer som använder rullstol behöver utrymme för att kunna placera sig vid bordet. Fritt vändmått är en cirkel med diametern minst 2,0 meter. Referens 4 Fritt vändmått är en cirkel med diametern minst 1,5 meter. Referens 2 SIDA 184 VERSION 3

194 LEKPLATSER 26 SYFTE Vuxna personer med utomhusrullstol behöver fri höjd plats under bordet eftersom dessa rullstolar är högre och kanske används det tjockare kläder under utomhusvistelsen. Armstöd med joystick (styrspak) på rullstol ska få plats under en eventuell sarg under bordet Det ska finnas tillgång till olika höjd på bord med möjlighet att komma in med benen under bordsskivan, när barnet använder rullstol. Förslag på fri höjd under bordsskivan för barn i förskoleålder högst 0,65 meter För personer som använder rullstol eller rollator ska det vara möjligt att sitta vid bordet. Det finns olika varianter av sammanbyggda bord och bänkar. En enkel variant är om sittbänk och bordsskiva sträcker sig förbi bordets ben på en kortsida. Personer som har svårt att röra sig kan sätta sig på sittbänken utan att behöva lyfta upp sina ben över sittbänken och personer som använder rullstol kan få plats med sina ben under bordsskivan om den sträcker sig minst 0,60 meter förbi bordets ben. GRÖN STANDARD Det finns tillgång till bord med 0,75 meter fri höjd under bordsskivan. Det finns tillgång till bord på lägre höjd med fri höjd under bordsskivan. Om det finns sammanbyggda bord och bänkar finns plats för personer som använder rullstol att komma intill bordsskivan, ha fri höjd under bordet och få plats med sina ben. GUL STANDARD GRILLPLATS Personer som har svårt att röra sig kan uppleva det svårt att böja sig ned för långt medan en person som använder rullstol kan finna det ansträngande att lyfta sina armar högt. Om grill finns är grillbäddens höjd mellan 0,5 meter och 0,8 meter ovan mark. VERSION 3 SIDA 185

195 26 LEKPLATSER SYFTE Personer som använder rullstol eller rollator, liksom barn som ligger i barnvagn eller sitter i sulky ska kunna delta i gemenskapen. GRÖN STANDARD Om fasta sittplatser finns runt grillen finns plats med plan hårdgjord yta bredvid med minst 0,9 meters bredd för rullstol, rollator, sulky eller barnvagn. Referens 4 GUL STANDARD TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 4, STANDARDER: , , , SAMT FÖ L JAND E STANDARDER: En enklare tillgänglig och användbar toalett se Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet till naturreservat Personer som har svårt att röra sig ska inte ha längre till toaletten än andra personer. Där det finns toalett för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar för personer som använder rullstol Personer som använder en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning behöver ett fritt utrymme motsvarande en cirkel med diametern minst 1,5 meter för att kunna vända. Många använder en större utomhusrullstol som kräver ett större fritt vändmått med diameter minst 2,0 meter för att kunna använda toalettens utrustning Referens 2, 4 Golvytan är minst 2,6 x 2,6 meter. Golvytan är minst 2,2 x 2,2 meter. Referens 2, 4 SIDA 186 VERSION 3

196 LEKPLATSER 26 SYFTE En så kallad multifunktionstoalett har flera funktioner. Den har skötbord, brits och är rymlig så att personer som använder större utomhusrullstol eller en familj med barnvagn och kanske flera små barn får plats. Personer som behöver ligga ned för av- och påklädning behöver en brits. Det kan gälla både barn och vuxna. En möjlig storlek på en brits kan vara 0,7 x 2,0 meter och placerad på höjden 0,5 meter över golv. Skötbord och brits kan kombineras om den är höj- och sänkbar mellan 0,5 0,9 meter Om det av platsbrits krävs ett fällbart skötbord ska det vara enkelt och säkert att fälla upp och ned. En person som använder rullstol ska kunna nå och sköta barnet Dörren ska kunna passeras av en person som använder en större utomhusrullstol Personer som använder rullstol behöver fri passage att backa in bredvid toalettstolen på den sida som tvättstället är placerat Eftersom en majoritet av besökarna på en lekplats antas vara barn kan undantag göras från den ordinarie standarden på en tillgänglig och användbar där höjden på toalettstol är 0,48 0,50 meter. GRÖN STANDARD På en större utflyktslekplats finns tillgång till en större toalett med flera funktioner. Golvytan är minst 2,6 x 3,3 meter. Brits för av- och påklädning finns. Fri vändyta finns med diameter minst 2,0 meter. Det finns ett skötbord som är användbart för personer som använder rullstol. Fri höjd minst 0,75 meter under skötbordet samt fritt benutrymme. Fritt dörrpassagemått är minst 0,90 meter. Referens 4 Fri passage mellan tvättställ och toalettstol är minst 0,90 meter. Toalettstolen har sitthöjd 0,44 0,48 meter GUL STANDARD VERSION 3 SIDA 187

197 26 LEKPLATSER SYFTE En sittring och lock av hårt material upplevs som stadigare vid förflyttning till och från toalettstolen Personer inne på toaletten behöver kunna larma om hjälp Personer inne på toaletten som larmar har möjlighet att få hjälp av andra människor Dörr ska kunna öppnas utan att specialverktyg används Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm, till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Utrymningslarm: Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. GRÖN STANDARD Toalettstolens sittring och lock är av hårt material. Larmanordning med anropskontakternas centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv vid fri väggyta. Referens 2, 3 Larmanordning larmar med ljud- och ljussignal utanför toalettdörr. Referens 2 Låst dörr är möjlig att öppna utifrån. Referens 2 Beroende på den tillgängliga och användbara toalettens placering och byggnad: Utrymningslarmets signal är visuellt inne i toalettutrymmet. Referens 2, 3 GUL STANDARD SIDA 188 VERSION 3

198 LEKPLATSER 26 SYFTE GRÖN STANDARD GUL STANDARD TRAPPOR INOM LEKOMRÅDET (EJ LEKREDSKAP) UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 6, STANDARDER: 6.1, , 6.8, 6.10, 6.13, 6.16, SAMT FÖLJANDE STANDARD: SYFTE Balansstöd för personer i olika åldrar och längd. GRÖN STANDARD Ledstänger finns på båda sidor om trappan på 0,90 meter och 0.70 meters höjd över trappsteg om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över trappsteg och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud RAMPER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 7, STANDARDER: , SAMT FÖLJANDE STANDARD: Personer som använder rullstol eller rollator kan lätt fastna med hjulen på tvären mellan gliporna i en ramp byggd av brädor. Ramp utformad i trä ska ha räfflade och tvärgående brädor. Gliporna är max 10 mm breda. VERSION 3 SIDA 189

199 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Riktlinjer för akustikkrav i vårdbyggnader, utfärdade av Program för Teknisk Standard (PTS), upprättade den I tabellen på följande sidor ges en sammanställning av akustiska krav. Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 118 Aktivitetsrum , Aktivitetsrum Lek , Aktivitetsrum Skapande , Ambulanshall , Analysrum , Andaktsrum , Anhörigrum , Arkiv Avembalering , Behandlingsrum , Behandlingsrum Akut , Behandlingsrum EKO , Behandlingsrum Ortos , Behandlingsrum Sjukgymnastik , Behandlingsrum Tandvård A , Behandlingsrum Tandvård - B , Behandlingssal , Dagrum , Dagrum mindre , Desinfektionsrum , Dialyssal , Diskrum Avdelningskök , Diskrum Sterilcentral , Disponibelt Dusch Dusch Personal Duschrum Exp/Behandlingsrum BHV , Exp/Behandlingsrum KHV , Expedition 1 pers , Expedition 2 pers , Expedition X platser , Exp/Funktionsplats 1 pers , Exp/Funktionsplats 2 pers , Exp/Funktionsplats 5 pers , Exp/Funktionsplats/Läsrum 6 pers , SIDA 190 VERSION 3

200 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 58 Exp/Information 1 pers , Exp/Samtal 1 pers , Exp/Teamexp 4 pers , Förberedelserum , Förberedelserum x platser , Förlossningsrum , Förrum till vårdrum , Förråd Förråd Apparater och rullande material Förråd Apparat OP/ANE Förråd Katastrof Förråd Steril Förråd Tandvård Gipsrum , Granskningsrum , Grupprum , Gymnastiksal , Hytt Inlämning instrument sterilcentral , Jourrum , Kapprum , Konferensrum (mindre) , Konferensrum 12 pers , Kopieringsrum , Korridor , Kylrum spec spec Kök , Kök Öppen Förskola , Laboratorium , Laboratorium Allmänkemi , Laboratorium Hematologi , Läkemedelsrum , Manöverrum spec spec 64 0,6 spec spec spec spec 88 Manöverrum CT spec spec 64 0,6 spec spec Manöverrum Dexa spec spec 64 0,6 spec spec spec spec 89 Manöverrum MR spec spec 64 0,6 spec spec Manöverrum Röntgen spec spec 64 0,6 spec spec Matsal , VERSION 3 SIDA 191

201 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 23 Miljörum spec spec Mottagningsrum , Observationsrum , Omklädningshytt Omklädningsrum , Operationssal , Operationssal Akuta Snitt , Operationssal Hybrid , Packrum , Pentry , Personalrum , Preop , Provinlämning , Provtagningsrum , Provtagningsrum KHV , Reception , Rengöringsrum Tandvård - A , Rengöringsrum Tandvård - B , RWC RWC Allmän RWC Brits RWC Dusch RWC Dusch Brits RWC Dusch och spoldesinfektor RWC Dusch Patient RWC Skötbord Samtalsrum (ej inom psykiatri) , Samtalsrum/grupprum alt expedition/funktionsplats 1 pers , Saneringsrum , Skötrum , Sluss , Sterilförråd Sterilcentral , Städrum avdelning Tandtekniskt rum , Teknikrum spec spec - spec spec spec Traumarum , Tvättstuga , Undersökning Endoskopi , SIDA 192 VERSION 3

202 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 14 Undersökning , Undersökning CT , Undersökning Dexa , Undersökning EKG , Undersökning Intervention , Undersökning MR spec spec 64 0, Undersökning Röntgen spec spec 64 0, Undersökning Röntgen Tandvård , Undersökning Skelett , Undersökning Stomi , Undersökning Triage , Undersökning Ultraljud , Undersökning Ögon/Öron , Uppdukningsrum , Uppvakningsrum , Utlämning Instrument Sterilcentral , Vagnhall Vakant Vattenrening spec spec - spec WC WC Allmän/Personal WC Dusch WC Dusch Personal Vilrum Patient , Vilrum Personal , Vindfång Visningsrum , Vårdplats nyfödda , Vårdrum 1 patient , Vårdrum Isolering 1 patient , Vårdrum mindre (utan förrum) 1 patient , Vårdrum anhörig , Vårdrum/intensivvård , Väntrum , Väntrum Säng , Yta/nisch Återupplivning/Barnakut , VERSION 3 SIDA 193

203 BILAGOR Bilaga 2 Riktlinje för vårdinrättning avseende ledarhund Personer med svårt att se kan ha en ledarhund som ett hjälpmedel. För att självständigt kunna ta sig till och in i en vårdinrättning krävs följande förutsättningar: Ledarhund får tas med in på vårdinrättningen. Ledarhund ska om möjligt tas in via särskild ingång. Ledarhund får vistas i behandlingsrum under behandling eller på en avskild plats under uppsikt av personal. Patient med ledarhund ska om möjligt tas emot så sent på dagen som möjligt. Efter ledarhunds vistelse i behandlingsrum bör personalen tänka på följande: Efter besöket bör rummet städas innan annan patient kommer. Om möjligt bör inte patient med allergi behandlas i rummet samma dag som besök skett av patient med ledarhund. Personalen bör byta kläder efter besöket. Patienten uppmanas att meddela personalen att ledarhund medföljer vid besöket. Det blir nu allt vanligare med assistanshund som hjälpmedel. Rekommendationen är därför att assistanshundar hanteras på lika villkor som ledarhund. Assistanshundar är hundar som tränats för att hjälpa ägare med funktionsnedsättning: Ledarhund assisterar personer med svårt att se. Servicehund utför olika tjänster åt sin ägare som t ex att öppna och stänga dörrar, hämta saker, tända och släcka lampor. Signalhund varnar vid brandlarm, när det ringer på dörren men också vid begynnande epilepsianfall och om ägaren får ett diabetesanfall. I dagsläget är det endast ledarhunden som utbildas med statligt bidrag. SIDA 194 VERSION 3

204 BILAGOR Bilaga 3 Elektriska och magnetiska fält i sjukvårdslokaler Västra Götalandsregion strävar efter att hålla sig under rekommenderade gränsvärden när det gäller elektromagnetiska fält i nybyggnation. Det finns ett värde på 0,2 μt (mikrotesla) som gäller vid projektering av elanläggningar, där personer stadigvarande vistas. Vid ombyggnation sker mätningar om befintliga förhållanden föranleder det, exempelvis om det finns ett ställverk eller större elcentral i närheten av ombyggnadsområdet. Åtgärder görs om behov finns att minska strålningen. För mer kunskap om hur elektriska och magnetiska fält kan begränsas hänvisas till Riv Hindren, 2015, Myndigheten för delaktighet sid VERSION 3 SIDA 195

205 SKISSER SIDA 196 VERSION 3

206 SKISSER Skisser, allmänt Skisserna ska fungera som ett komplement till texterna i standarderna. De är inte avsedda att användas som ritning, utan sådant arbete måste utföras av fackman. VERSION 3 SIDA 197

207 SKISSER Skiss 1 Vändyta Figur 1 Skissen visar ett exempel på en rullstol med måtten 0,80 x 1,3 meter i utrymmen med måtten 1,5 x 1,5 meter samt 2,0 x2,0 meter. Rullstolsanvändaren kan inte rotera runt inom en cirkel med diametern 1,5 meter. Rullstolsanvändaren behöver därmed utrymme för att backa och köra fram i flera moment för att kunna vända 180 grader. Detta begränsade utrymme ställer stora krav på placeringen av rummets inredning och utrustning. Då utrymmet är 2,0 x 2,0 meter kan rullstolsanvändaren rotera 180 grader utan att behöva backa och köra fram i flera moment. SIDA 198 VERSION 3

208 SKISSER Skiss 1 Vändyta Figur 2 Skissen visar ett exempel på en rullstolsanvändare som sitter med sitt ena ben utsträckt i en rullstol med bredden 0,8 och längden minst 1,3 meter. Skissen visar att ett utrymme på 2,0 x 2,0 meter är otillräckligt för att rotera 180 grader. VERSION 3 SIDA 199

209 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 1 Manöverdonets placering. Figurer hämtade från BFS 2003:19, HIN 1 Minst 0,7 gärna 1,0 meter Minst 0,7 gärna 1,0 meter SIDA 200 VERSION 3

210 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 2 Exempel på korrekt ljushetskontrasterande markering på glasdörr. 1,4-1,6 meter 1,4-1,6 meter 0,8-0,9 meter 0,8-0,9 meter VERSION 3 SIDA 201

211 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 3 Ettgreppshandtag. SIDA 202 VERSION 3

212 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 4 VERSION 3 SIDA 203

213 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 4 SIDA 204 VERSION 3

214 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 4 VERSION 3 SIDA 205

215 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 1 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. Placering av vyer: A (Fig. 2) D (Fig. 5) Ritning (Fig. 1) B (Fig. 3) C (Fig. 4) Fri yta vid dörr min 250 min 600 Vänddiameter 1500 min 900 Fri yta vid toalettstol min 700 SIDA 206 VERSION 3

216 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 2 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. VERSION 3 SIDA 207

217 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 3 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. SIDA 208 VERSION 3

218 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 4 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. VERSION 3 SIDA 209

219 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 5 Tillgänglig och användbar toalett Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. SIDA 210 VERSION 3

220 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 6 Tillgängligt och användbart handfat för person i rullstol. Genom att rören går in mot väggen finns plats att placera benen på vardera sidan som röret. VERSION 3 SIDA 211

221 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 7 Figuren visar vilka behov av manöverutrymme som kan krävas för att komma intill och på / av toalettstol vid olika svårigheter. SIDA 212 VERSION 3

222 SKISSER Skiss 4 Större tillgänglig och användbar toalett Figur 1 Större tillgänglig och användbar toalett, exempel på utformning med yta 2,6 x 3.3 meter Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. VERSION 3 SIDA 213

223 SKISSER Skiss 5 Trappor Figur 1 Kontrastmarkering trappsteg. Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22). BFS 2013:9 - HIN 3 BFS 2011:5 - ALM 2 SIDA 214 VERSION 3

224 SKISSER Skiss 6 Utställningar Figur 1 Utställningsmonter. VERSION 3 SIDA 215

225 REFERENSER Referenser 1. Riktlinjegruppen för revidering av riktlinjer och standarder. 2. Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22). 3. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser HIN 3 - BFS 2013:9. 4. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. BFS 2011:5 - ALM Riktlinjer för tillgänglighet Riv hindren, Myndigheten för delaktighet ISBN SS-EN 81-70; Svensk Standard, artikelnummer 34152, fastställd Safety rules or the construction and installation of lifts Particular applications for passenger and good passenger lifts Part 70: Accessibility to lifts for persons including persons with disability. 7. Svensk Standard SS 25268:2007 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader-, Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. 8. Diskrimineringslag SFS nr 2008: Bibliotekslag Svensk författningssamling 2013: Program för teknisk standard Akustikkrav i vårdlokaler SS-EN (8:16) Ljudanläggningar - Del 16: Objektiv bedömning av taluppfattbarhet med hjälp av talöverföringsindex. 12. Teleslingors funktion kan verifieras enligt IEC Golvmaterial/Mätning av dynamisk friktionskoefficient på torra golvytor. SS-EN Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SÖ 2008: Kulturrådet Ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning. Mål och handlingsplan SIDA 216 VERSION 3

226 REFERENSER 16. E-delegationens webbriktlinjer som ger stöd och anvisningar om hur man tar fram webbplatser och e-tjänster som kan användas av så många som möjligt. Länk: Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i TD tillgänglighetsdatabasen. Beslut av regionfullmäktige, Västra Götalandsregionen. Länk: Riktlinjer för tillgänglig information och kommunkation, RS Språklagen Svensk författningssamling 2009: Enklare utan hinder Boverket En webbaserad bemötandeutbildning Tänkte inte på det,västra Götalandsregionen. Länk: Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Länk: Arbetsmiljölagen och dess förordning med kommentarer i lydelse den 1 augusti 2011, Arbetsmiljöverket. 24. Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02) 25. Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter Länk: VERSION 3 SIDA 217

227 REPRESENTANTER I ARBETSGRUPPER FÖR REVIDERING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER Representanter i arbetsgrupper för revidering av riktlinjer och standarder KAPITEL 1-19 OCH RIKTLINJEGRUPPEN Caroline Blohm, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Claes Ström, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Eva Widén Börjesson, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Gustav Ljungberg, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Lena Mellbladh, Lokalförsörjningskontoret, Borås stad Marianne Salén, avdelning rättighet, Västra Götalandsregionen. Åsa Olsson, avdelning rättighet, Västra Götalandsregionen KAPITEL 20 Eva Johansson, Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen Ing-Marie Eriksson, Kultur i Väst, Åsa Olsson, avdelning rättighet, Västra Götalandsregionen Örjan Petersson, Stadsbiblioteket, Göteborgs stad KAPITEL 24 OCH 25 Birgitta Adler, kultursekretariatet, Västra Götalandsregionen Eva Johansson, Kultur i Väst Västra Götalandsregionen Ida Öhnell, praktikant kultursekretariatet Västra Götalandsregionen Lars Peterson, Västarvet Västra Götalandsregionen Åsa Olsson, avdelning rättighet, Västra Götalandsregionen REFERENSGRUPP FÖR UTSTÄLLNINGAR OCH SCENKONST Agneta von Zeipel, Bohusläns museum Elaine Johansson, FUB Västra Götaland Hans Hedström, HRF Hans Sjöberg, Teater Kattma Mimmi Granath, We Sign Sofia Lönn, We Sign Ulrika Sonn, Göteborgs Stadsteater Viola Lindén, SRF Väst SIDA 218 VERSION 3

228 REPRESENTANTER I ARBETSGRUPPER FÖR REVIDERING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER Kapitel 26 Ann Olausson, tillgänglighetskonsult, Tillgänglighetsenheten Fastighetskontoret Göteborgs Stad Anette Jernberg, FSBU (Föräldraföreningen för synskadade barn och ungdomar) Emma Broberg, avdelning rättighet, Västra Götalandsregionen Heléne Axberg, Västfastigheter Västra Götalandsregionen Henrik Ehrlington, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan Göteborg Kristina Hedvall Larsson, Park och Natur förvaltningen, Göteborgs Stad Lena Svensson, Rådet för funktionshindersfrågor, Västra Götalandsregionen Åsa Olsson, avdelning rättighet, Västra Götalandsregionen ÖVRIGA DELTAGARE I ARBETSGRUPPEN FÖR HISS Johannes Edvinsson, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Mahmoud Niknejadpour, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen ÖVRIGA DELTAGARE I ARBETSGRUPPEN FÖR LJUDMILJÖ Mats Olsson, Norconsult ÖVRIGA DELTAGARE I ARBETSGRUPPEN FÖR FRÅNGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET Bodil Lindahl, brandskyddssamordnare i Västra Götalandsregionen Erik Idesten, teknisk förvaltare Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Hans Hedström, HRF Ing-Mari Forsell, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Jan Svensson, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen Lennart Kristensson, SRF Mohammed Jaber, DHR Robert Larsson, konsult Bengt Dahlgren AB Staffan Bengtsson, brandskyddssamordnare Västfastigheter Stellan Eriksson, konsult Bengt Dahlgren AB Valter Lindström, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen Viola Lindén, SRF Väst VERSION 3 SIDA 219

229

230 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Boris Ståhl Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Gemensamma åtgärder på systemnivå för ekonomi i balans. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar: 1. Regionfullmäktiges uppdrag om förslag till åtgärder på systemnivå som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt är fullgjort. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade med anledning av delårsrapport per augusti att uppdra åt regionstyrelsen att utarbeta förslag till gemensamma åtgärder på systemnivå som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. Bakgrunden till uppdraget var att åtgärder för verksamhet i balans som vidtas vid sjukhusen behöver kompletteras med ett regiongemensamt ansvarstagande så att åtgärder och insatser för verksamhet i balans även görs på koncern- och systemnivån. En typ av åtgärder på systemnivå är sådant som kan beslutas och genomföras på förvaltningsnivå, men kräver ett sammanhållet agerande av flera eller alla verksamheter för att få önskat resultat. Exempel på detta är minskning av bemanningsföretag. Andra typer av åtgärder på systemnivå är frågor som styrelser och nämnder inte förfogar över, frågor som kräver beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, i regionstyrelsen och/eller i regionfullmäktige. Exempel på detta är arbets- och uppgiftsfördelning mellan regionens utförarverksamheter, gränssnittet är mellan olika verksamheter/vårdnivåer samt frågor som berör styrmodell och regiongemensamma regelverk. I det budgetunderlag som överlämnats till partierna som underlag för beredning av förslag till budget och plan för åren 2017 till och med 2019 berörs ett antal områden inom hälso- och sjukvården av systemkaraktär. I inledningen till budgetunderlaget beskrivs översiktligt ett antal områden som, för att genomföras, kräver ett regiongemensamt agerande och beslutsfattande. I avsnittet i budgetunderlaget om hälso- och sjukvården redovisas ett antal omställningsområden som är av system- eller koncernkaraktär. Ett kompletterande budgetunderlag har överlämnats till partierna I detta utvecklas och förtydligas dessa områden ytterligare för att ge ett mer konkret Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

231 Datum Diarienummer RS (2) och tydligt underlag för den politiska beredningen. Inom koncernkontoret kommer arbetet med att konkretisera systemåtgärder att fortsätta. Regionstyrelsen föreslås, mot bakgrund av vad som framförts i budgetunderlaget och i det kompletterande underlaget, besluta att uppdraget att utarbeta förslag till gemensamma åtgärder systemnivå för fullgjort. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

232

233 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Elisabet Ericson Telefon: E-post:elisabet.ericson@vgregion.se Till regionstyrelsen Förslag till valkretsindelning för Västra Götalands läns landsting Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att valkretsarna för val till regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) ska vara de samma som vid val till riksdagen. 2. Regionstyrelsen remitterar förslaget till valkretsindelning till samtliga kommuner för yttrande senast 30 augusti Sammanfattning av ärendet Genom en ändring av vallagen är varje landsting från och med 1 januari 2015 en enda valkrets vid val till landstingsfullmäktige, om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Valkretsarna för val till riksdagen ändrades från och med 1 januari 2015 och följer Västra Götalandsregionens förslag till valkretsindelning för val till riksdagen: Göteborgs kommun Västra Götalands läns västra valkrets (Ale, Alingsås, Härryda, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kommuner), Västra Götalands läns norra valkrets (Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Orusts, Sotenäs, Strömstads, Tanums, Trollhättans, Uddevalla, Vänersborgs och Åmåls kommuner), Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Herrljunga, Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner), Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner), Västra Götalands läns landsting får alltså att ta ställning till om hela landstinget ska utgöra en enda valkrets vid val till landstingsfullmäktige eller om landstinget ska delas in flera valkretsar. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

234 Datum (2) Diarienummer RS Om regionfullmäktige vill besluta att dela in landstinget i två eller flera valkretsar ska detta beslut fattas senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen skall gälla för första gången. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen. Dessförinnan ska kommunerna ha fått tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen fastställer senast 30 april valåret hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Beslutet skickas till Samtliga kommuner

235

236 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anja Almén Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Riktlinjer för strålsäkerhet i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen fastställer riktlinjer för strålsäkerhet i Västra Götalandsregionen. 2. Regiondirektören får i uppdrag att utifrån riktlinjen besluta om ytterligare riktlinjer och rutiner på området. Sammanfattning av ärendet Ett koncerngemensamt styrdokument i form av riktlinjer för strålsäkerhet inom Västra Götalandsregionen föreslås. Denna riktlinje bedöms uppfylla behovet av förbättrad styrning och ledning av strålsäkerhet som tidigare identifierats. Riktlinjen kommer framförallt att tydliggöra krav på regelbundna uppföljningar och koncerngemensamma strålsäkerhetsmål. Fördjupad beskrivning av ärendet Omfattning av verksamhet med strålning Västra Götalandsregionen är tillståndshavare för verksamhet med strålning och sådan verksamhet bedrivs vid en rad förvaltningar; Alingsås lasarett, Angereds närsjukhus, Folktandvården, Frölunda specialistsjukhus, Kungälvs sjukhus, NUsjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus. Västarvet har också tillstånd för viss typ av verksamhet. En tillståndshavare har enligt lagar och föreskrifter ansvar för att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt. Ansvar Det är viktigt att ansvarsförhållanden är tydliga och att grundläggande krav ställs på verksamhet med strålning genom tydlig styrning och ledning så att denna verksamhet drivs med en god strålsäkerhet för patienter, personal, allmänhet och miljö. Tillståndshavaren har ansvar för denna styrning och ledning samt att strålsäkerheten följs upp. Det operativa ansvaret - att rutiner och arbetssätt som används vid behandlingar och undersökningar av patienter eller vid strålningsarbete i laboratorier säkerställer en god strålsäkerhet - är fortsatt förvaltningsdirektörernas ansvar. Denna ansvarsfördelning följer av organisationen inom Västra Götalandsregionen. Ledningssystem för strålsäkerhet För att bedriva en strålsäker verksamhet krävs att strålsäkerhetsarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt. Att upprätta ett ledningssystem innebär att systematisera Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

237 Diarienummer RS (3) arbetet och att tydliggöra ansvar och roller inom en organisation. Ett ledningssystem fungerar inte utan att den högsta ledningen engageras. Styrning, ledning och uppföljning på alla nivåer inom en organisation är grundläggande komponenter i ett ledningssystem. De föreliggande riktlinjerna utgör koncerngemensamma grundläggande styrande dokument för denna styrning, ledning och uppföljning. Genom att upprätta ett ledningssystem minskar också behovet av verkställighetsbeslut och andra enskilda beslut inom organisationen, exempelvis ingår uppföljning i ett ledningssystem och separata beslut om sådana uppföljningar är då inte nödvändiga. Detta medför också att arbetet kan planeras på ett mer långsiktigt sätt och att uppföljningar blir en naturlig del av verksamheten. Beslutet medför en stärkt styrning och ledning av verksamhet med strålning Riktlinjen innebär en tydligare styrning och ledning av verksamhet med strålning samt att strålsäkerhetsarbetet bedrivs mot gemensamma strålsäkerhetsmål. Dessutom ställs krav på uppföljning. Riktlinjen bedöms stärka strålsäkerheten inom Västra Götalandsregionen. Övrigt Riktlinjen ersätter tidigare beslut om en organisationsplan för strålskyddet. Genom detta beslut kan ärendet Stora brister i strålsäkerhet inom sjukvården initierat 2013 (RS ) anses avslutat. Beredning Synpunkter har inhämtats från sjuk- och tandvårdsförvaltningarna. Dessa synpunkter har tillvaratagits och styrdokumenten har justerats i enlighet med dessa kommentarer. Sjukvårdsförvaltningarna har också erbjudits kontinuerlig samverkan med Koncernkontoret under de år utvecklingsarbetet av strålsäkerheten har bedrivits. Detta har möjliggjort avstämningar i syfte att harmonisera de koncerngemensamma styrande dokumenten med styrande dokument framtagna inom respektive förvaltning. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Förslag till Riktlinjer för strålsäkerhet i Västra Götalandsregionen

238 Diarienummer RS (3) Beslut skickas till Nämnder och styrelser inom hälso- och sjukvård

239 1 (4) Riktlinjer Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Riktlinjer för strålsäkerhet inom Västra Götalandsregionen Syftet Syftet med riktlinjen är att ange inriktning för ledningssystem för strålsäkerhet och ge direktiv om innehållet i och beslutsordning för styrande dokument i detta ledningssystem. Grundläggande förutsättningar Detta dokument är en del av Västra Götalandsregionens ledningssystem för strålsäkerhet. Ledningssystemet är ett system som omfattar styrande dokument som tillsammans ska säkerställa att verksamhet med strålning bedrivs på ett strålsäkert sätt inom Västra Götalandsregionen. Ledningssystemet omfattar Västra Götalandsregionens förvaltningar som bedriver verksamhet med strålning. Verksamhet med strålning kan medföra strålningsrisker för patienter, personal, allmänhet och miljö. Därför regleras sådan verksamhet genom en rad legala krav. Strålskyddslagen, Strålskyddsförordning samt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) föreskrifter utgör tydliga och detaljerade krav på verksamheten. För att bedriva verksamhet med strålning krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Västra Götalandsregionen innehar flera tillstånd som omfattar sjuk- och tandvårdsförvaltningarna och innehar även tillstånd för specifika verksamheter inom enskilda förvaltningar. Västra Götalandsregionen bedriver följaktligen en omfattande verksamhet med strålning. För att bedriva denna verksamhet på ett strålsäkert sätt krävs förutom att fastställa rutiner för användning av strålning vid behandlingar, undersökningar eller i laboratorier också riktlinjer för styrning, ledning och uppföljning av verksamheten där strålning används. Övergripande mål med ledningssystemet Det övergripande målet med ledningssystemet för strålsäkerhet är att strålningsriskerna som finns i verksamheten är identifierade och hanteras på ett adekvat sätt. Detta ska ske genom att styrande dokument i form av riktlinjer, rutiner och instruktioner upprättas i rätt omfattning. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

240 Diarienummer RS (4) Strålsäkerhetsmål ska fastställas för verksamheten med strålning. Uppföljning på olika nivåer i organisationen ska utföras regelbundet. Grundläggande ansvarsförhållanden Regiondirektören representerar ytterst tillståndshavaren för verksamhet med strålning och har därför ansvar för att verksamhet med strålnings bedrivs på ett strålsäkert sätt inom Västra Götalandsregionens förvaltningar som bedriver sådan verksamhet. Förvaltningsdirektörerna har ansvar för att verksamhet med strålning bedrivs på ett strålsäkert sätt inom den egna förvaltningen. Regionstyrelsen ansvarar för att följa upp strålsäkerheten genom intern kontroll. Koncerngemensamma styrande dokument ska därför finnas där regiondirektören ger direktiv av övergripande karaktär. Styrande dokument inom varje förvaltning ska finnas så att verksamheten kan bedrivas på ett strålsäkert sätt. De koncerngemensamma styrande dokumenten och styrande dokument beslutade inom de aktuella förvaltningarna ska utgöra ledningssystemet för strålsäkerhet inom Västra Götalandsregionen, illustrerat i figur 1. Omfattning av koncerngemensamma styrande dokument Koncerngemensamma styrande dokument ska minst omfatta: Styrande dokument som anger styrning och lednings av verksamhet med strålning Styrande dokument som anger organisation och samverkan av strålsäkerhetsarbetet. Rutin för koncerngemensamma strålsäkerhetsmål. Rutin för koncerngemensam uppföljning av strålsäkerhet genom intern kontroll. Rutin för hantering av strålsäkerhetsärenden. Uppförande av koncerngemensamma styrdokument Beslut om koncerngemensamma styrande dokument ska föregås av samverkan med berörda förvaltningar.

241 Diarienummer RS (4) Dokumentation av koncerngemensamma styrdokumenten Styrande dokument och andra beslut ska göras tillgängliga på intranätet. I övrigt hanteras dessa dokument enligt Koncernkontorets dokumenthanteringsrutiner. Omfattning av styrande dokument inom en förvaltning De koncerngemensamma styrande dokumenten kommer i begränsad utsträckningen att styra förvaltningarnas verksamhet med strålning, därför behövs också styrande dokument på förvaltningsnivå. De styrande dokumenten inom varje förvaltning ska utformas efter lokala behov och det är varje förvaltningsdirektörs ansvar att tillse att omfattningen är tillräcklig så att verksamheten kan bedrivas på ett strålsäkert sätt. Dessa riktlinjer fastställer endast några grundläggande krav på omfattning av styrande dokument inom en förvaltning, övriga direktiv om de styrande dokumenten beslutas inom respektive förvaltning. Förvaltningar ska förvalta och utveckla lokala ledningssystem för strålsäkerhet tillse att styrande dokument som omfattar organisation, ansvar och samverkan för verksamhet med strålning inom förvaltningen finns beslutade tillse att riktlinjer och rutiner finns i sådan omfattning att verksamheten kan bedrivas på ett strålsäkert sätt och så att legala krav uppfylls tillse att styrande dokument i ledningssystemet finns tillgängligt för alla medarbetare som berörs av direktiven tillse att rutiner för intern uppföljning finns och att en genomgång av uppföljningen regelbundet sker i förvaltningsledningen tillse att lokalt upprättade styrande dokumenten inte strider mot koncerngemensamma styrande dokument Beslutsordning för styrande dokument Regionstyrelsen beslutar Riktlinjer för strålsäkerhet inom Västra Götalandsregionen Regiondirektören beslutar Koncerngemensamma styrdokument

242 Diarienummer RS (4) Förvaltningsdirektörerna beslutar Styrdokument av övergripande karaktär för egen förvaltning. Beslutsordning för verksamhetsspecifika styrdokument upprättas inom enskild förvaltning efter behov. Figur 1. Skiss över ledningssystem för strålsäkerhet.

243

244 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Redovisning av regionstyrelsens uppdrag till utskott och regiondirektör Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen lägger redovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har den 4 november 2008, 221, fastställt att Koncernkontoret två gånger om året ska återrapportera arbetsläget i de uppdrag regionstyrelsen gett utskotten eller Koncernkontoret. En sammanställning över lämnade uppdrag, med korta kommentarer om uppdragens genomförande, är upprättad för tiden Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef ärendesamordning och kansli Bilaga Redovisning av regionstyrelsens uppdrag till utskott och regiondirektör Besluten skickas till Johan Flarup för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

245 Ej klara uppdrag från 2013 Beslut i RS Ärende/dnr Uppdrag Tidplan Kommentar Ekonomiska obalanser Rapporteras till RS Dnr våren Regionstyrelsens arkivorganisation, RS Uppdra åt RD att göra en genomlysning av samt komma med förslag om principer och regler för intern prissättning inom medicinsk service. 1.Regionstyrelsen delegerar till regiondirektören att fastställa arkivorganisation och att utse arkivansvarig och arkivredogörare. Förväntas vara klart andra kvartalet 2016 Delrapporterats till Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård. Föreliggande förslag ska anpassas till koncernkontoret, har kopplingar till bl.a. införande av Public 360

246 Ej klara uppdrag från 2014 Beslut i RS Ärende/dnr Uppdrag Tidplan Kommentar Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin, RS Regiondirektören får i uppdrag att RS 26/ ÄU 15/ ta fram en konsekvensanalys med förslag till eventuella åtgärder med anledning av att företagens möjlighet att finansiera hälso- och sjukvårdens medarbetares deltagande i extern fortbildning och konferens med 50 procent tas bort från och med 1 januari Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med förslag till egenåtgärdssystem för att upprätthålla en god följsamhet till samverkansreglerna Förslag till detaljutformning av den politiska organisationen , RS Regiondirektören får uppdraget att lämna förslag till hur FoUberedningens uppdrag kan bli tydligare. RS 30/ Ingår i översynen av utskottens uppgiftsområden (enligt RS ) Styrmodell regionservice (p.2) 2. Regiondirektören får uppdraget att inom regionkansliet etablera rollen VGR-beställare Planeras bli klart under våren 2016

247 Översyn och utredning av neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen 2013 (p. 3-6) 3. Regiondirektören får i uppdrag att samla neonatalsjukvård i anslutning till förlossning och neonatal intensivvård av barn födda före graviditetsvecka 28 samt övrig komplicerad neonatal intensivvård till Sahlgrenska universitetssjukhuset/drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/östra sjukhuset. 4. Regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inom SU samla neonatalsjukvård till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/ Östra sjukhuset. 5. Regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en regional transportorganisation vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset för svårt sjuka nyfödda. 6. Regiondirektören får i uppdrag att inrätta en regional studierektorsfunktion (läkare) som tillgång för alla yrkesgrupper inom neonatologin. Återrapporteras till HSS och RS senvåren Fortsatt behov arbete kring dessa uppdrag. Koncernledningsgrupp hälsooch sjukvård har gett ett uppdrag att Utveckla regiongemensamt vårdflöde för neonatologen för att ta vid kring de uppdrag om inte är slutförda Uppdrag Sahlgrenska International Care AB 2. Nytt ägardirektiv tas fram i enlighet med tidigare beslut. RF september 2016 Ingår som en del i översynen av bolagspolicyer m.m. Information till ÄU om ny tidplan i januari 2016.

248 Utformning av en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare 1. Regiondirektören får uppdraget att utvärdera VGR:s former för att stödja det lokala folkhälsoarbetet i varje kommun. 2. Regiondirektören får uppdraget att lämna förslag till enhetlig modell för samverkan med länets kommuner i folkhälsoarbetet. Regiondirektören får i uppdrag att: 1. ta fram en handlingsplan för hur relevanta IS/IT funktioner ska föras tillgängliga för andra vårdgivare b. ta fram en tjänstekatalog innehållande de IS/IT tjänster som kan erbjudas andra vårdgivare i enighet med policyn c. kommunicera policy, handlingsplan och tjänstekatalog till berörda parter. Handlingsplan och tjänstekatalog tas fram under 2016, återrapporteras Under våren 2015 tillämpades policyn när Praktikertjänst tog över driften av närsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad. Detta används som utgångspunkt för framtagande av handlingsplan och tjänstekatalog Samverkan med andra landsting om IT-system Privera (p.5) 5. Regiondirektören får i uppdrag att utreda om Privera bör överföras till Inera för förvaltning och utveckling Projektet pågår tom Utredningsuppdrag har initierats till Inera i mars Campus Nya varvet 1. Regiondirektören får i uppdrag att etablera utbildningsverksamhet för medarbetare och chefer i VGR på Nya varvet med utgångspunkt från redovisat förslag. Planerad uppstart i augusti 2016

249 Ej klara uppdrag från 2015 Beslut i RS Ärende/dnr Uppdrag Tidplan Kommentar Plan för fortsatt 2. Upphandling av nytt e-handelssystem 2. Annonsering maj Arbete pågår arbete med e-handel - inklusive upphandlingsstöd påbörjas 2016 förslag från under 2015 som baseras på standardsystem och ska vara väl servicenämnden (p. 2 integrerat i ett framtida affärssystem. och 3 ) 3. Arbetet fokuseras på användarvänlighet för kund den tid nuvarande system finns kvar och utveckling av systemet minimeras Yttrande över motion av Roland Abwin (SVG) om hälsofrämjande kultursatsningar 1. RS får i uppdrag att bevaka utvärderingen av Region Skånes projekt Kultur på recept Skånemodellen, för att återuppta frågan om hälsofrämjande kultursatsningar om ny kunskap framkommer. Klart för återrapportering till RF november Bifallen motion - kultur i vården 1. Regiondirektören får i uppdrag att inrätta en tvärsektoriell arbetsgrupp som ska samordna aktiviteter kring kultur i vården och ta fram en katalog för kulturprogram riktad till vårdens aktörer/institutioner. Klart för återrapportering till RF november 2016

250 Förslag till införande av hälsocheck/friskvårds bidrag till VGR:s anställda (p. 1) 1. En enhetlig lägstanivå införs för friskvårdsbidrag i alla förvaltningar och bolag, utan krav på harmonisering eller sänkning av de friskvårdsbidrag som idag är högre. Lägstanivån sätts till 1200 kr/år och anställd och ska vara genomförd senast den 1 januari Genomförandet sker successivt, nivån 800 kr/år och anställd ska vara genomförd senast den 1 januari Ska vara genomfört Den framtida rollen i akutsjukvården för Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett 1. RS uppdrar åt regiondirektören att koordinera utvecklingen på Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett med övrig utveckling av närsjukvården inom Göteborgsområdet och löpande rapportera till RS. RS har slutligen inte tagit alla beslut om Göteborgssjukvården. När genomförandet av det uppdraget startar kommer det att inkludera koordineringen av utvecklingen på Kungälvs och Alingsås. Planering med sjukhusdirektörerna är påbörjad. Fokus från vintern

251 Yttrande över motion av Gunilla Levén (M) om att utreda undersköterskors och sjukskköterskors arbetsuppgifter och ansvar Inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet (p.1, 4-5) Så kan VGR bli en Fairtrade-region Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi på primärvårdsnivå på lika villkor i hela VGR 1. Regionstyrelsen får uppdraget att utreda hur man bäst tar tillvara undersköterskors respektive sjuksköterskors kompetens och hur man mellan dessa yrkeskategorier fördelar arbetsuppgifter och ansvar. 2. Regionstyrelsen får uppdraget att utifrån ovan nämnda utredning planera VGR:s framtida behov av undersköterskor och sjuksköterskor. 1. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie avseende etablering av specialistsjukhus med dagkirurgiskt centrum i Frihamnen på Hisingen i enlighet med den etappindelning som redovisas i tjänsteutlåtandet och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. 4. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till närsjukvårdssystem i övriga delar av Västra Götaland. 5. Regiondirektören får i uppdrag att koordinera det samlade arbetet med utveckling av närsjukvården i 1. Regiondirektören får i uppdrag att ansöka om Fairtrade-diplomering av VGR och etablera nödvändigt tjänstemannastöd. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att säkerställa kompetensförsörjningen av gynekologer i regionen. Återrapporteras kvartal i samband med redovisningen av kompetensförsörjnin gsplan Förstudie kommer att presenteras för RS i septemberoktober 2016 Ansökan skickas in senast augusti 2016 Info PU 16/ Ingår i arbetet med 2015 års kompetensförsörjningspl an för läkarspecialiteterna

252 Yttrande över motion av Helena Holmberg (FP) om systematiskt arbete för att minska uteblivna besök p Policy för VGR:s arbete med mänskliga rättigheter 2. Regionstyrelsen får uppdraget att se över regionens regler kring användningen av sms för kallelser och påminnelser och ge stöd till förvaltningarna att införa kallelser och påminnelser via sms inom ordinarie verksamhet 2. Regiondirektören får i uppdrag att lämna förslag till ett samlat internt styrande dokument som ersätter VGR:s plattform - värdegrund, vision, uppdrag och utgångspunkter. Plattform klar juni 2016 Projekt pågår Yttrande över motion av Anne-Christine Simonsson (C) om att inrätta ett regionalt kunskapscentrum för barns och ungas hälsa 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda hur befintliga verksamheter kan förbättra sina samordnings- och samverkansuppdrag. Återrapporteras hösten 2016 Organisering av arbetet pågår Yttrande över motion av Birgitta Losman m.fl. (MP) om nya resvanor även för förtroendevalda och chefer 1. Personalutskottet får i uppdrag att revidera resepolicy från 2008 för resor inom arbetet i alla VGR:s verksamheter i syfte att ytterligare stärka miljöprofilen avseende regionens resor samt säkerställa implementering av policyn i nämnder, styrelser och bolag. 2. Regiondirektören får i uppdrag att redovisa en uppföljning av hur de olika förvaltningarna arbetar med regionens resepolicy och föreslå eventuella åtgärder Översyn av Kultur i Väst 2. Regiondirektören får i uppdrag att tydliggöra gränssnitten för tjänstemannaorganisationen mellan Koncernkontorets kulturavdelning, Kultur i Väst och Västarvet. Beslutsärende till PU 25/ RS juni 2016

253 Redovisning av uppdrag kring hantering av föreningsbidrag 1. Regiondirektören får i uppdrag att initiera en regiongemensam översyn av gällande policy och riktlinjer för föreningsbidrag. I översynen ingår att först pröva vad som behövs i form av regionövergripande styrdokument i förhållande till andra inriktningsdokument. ÄU innan sommaren 2016 Avstämning av rapport pågår Förslag till reglementen (p.1) 1. Regiondirektören får i uppdrag att se över övriga reglementen samt uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott och FoU-beredning. RF september Översyn av styrande dokument som RF har antagit 2. RS får i uppdrag att revidera Arkivreglemente Arvikreglemente för VGR, klart 2016 Kommunikationspolicy, och att revidera personaldokument och föra samman Personalvision med Kompetensförsörjningspolicy, Lönepolicy, Policy för jämställdhet och mångfald och Policy för hälsa och arbetsmiljö. RS berslut för egen del: 1. RD får i uppdrag att under 2016 göra en översyn Klart juni 2016 av de styrande dokument som antagits av RS. Översyn av styrande dokument pågår Revidering kommunikationspolicy har påbörjats Revidering av personalvision Yttrande över motion av 2. RS får i uppdrag att utreda hur ett Eva Olofsson (V) och gemensamt system för Jessica Wetterling (V) om glasögonsubventioner kan skapas för utökad subvention av alla berörda åldrar. glasögonbidrag HSS 27/4-2016, därefter RS och RF

254 Förslag till detaljerad investeringsplan Förstudie om närsjukvård i Göteborgsområdet 3. Regiondirektören får uppdraget att återkomma med kompletterad detaljerad investeringsplan för perioden , inklusive förslag på prioriteringar av större strategiska investeringar för att rymmas inom beslutad investeringsram om 4400 mnkr 4. Regiondirektören får i updprag att utreda förutsättningarna för att samlokalisera ett dagkirurgiskt centrum med specialistsjukhuset i Högsbo. ÄU 15/3-2016, RS 26/ ÄU 20/4, RS 26/4 Beredning har skett i investeringsrådet Utvärdering av VGR:s politiska organisation Förslag till mätsystem för att följa utvecklingen av ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland Åtgärder utifrån bifallen motion om läkemedelshantering inom barnsjukvården, dnr RS (punkt 2) 1. RS godkänner redovisat förslag till utvärdering av den politiska organisationen. 2. En avrapportering av utvärderingens slutsatser ska göras till RS under hösten Regiondirektören får uppdraget att implementera mätsystem för att följa utvecklingen av ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland i enlighet med förslag i tjänsteutlåtande daterat I uppdraget ingår att ansvara för uppdatering och utveckling av mätsystemet. RS hösten Regiondirektören får uppdraget att Återrapporteras integrera nationellt framtaget hösten 2016 beslutsstöd för läkemedelsordination till barn i VGR. Arbete pågår - styrgrupp etablerad Uppdraget i sin Första delen av helhet beräknas vara redovisning beräknas klart i setember 2016 vara klart i april 2016 Sektorsrådet för barnmedicin har fått detta uppdrag.

255 Ej klara uppdrag från 2016 Beslut i RS Ärende/dnr Uppdrag Tidplan Kommentar Kompetensutveckling i VGR (p. 1, 6 och 8) (dnr ) 1. Regiondirektören får uppdraget att etablera VGRakademin. 6. Regiondirektören får uppdraget att implementera regiongemensam plan för kompetensutveckling i hela organisationen. 8. Regiondirektören får uppdraget att göra eventuella justeringar i planen för regiongemensam kompetensutveckling med anledning av detta beslut. VGR akademin etableras under 2016 och planen implementeras Kartläggning av olika typer av samråd (p2.) (dnr RS ) 2. Regiondirektören får uppdraget att säkerställa att förslag om ersättningar för samrådsformer som eventuellt inte kan innefattas i arvodesbestämmelserna tas fram parallellt och i samarbete med arvodesberedningen. Hösten Riktlinjer vid användning av e-post (p.2) 2. Regiondirektören får uppdraget att ta fram och besluta om rutiner som kan kopplas till användning av e-post. maj-16

256 Parkeringsverksamhet för Västra 2. Regiondirektören får Götalandsregionens uppdraget att, med fastighetsbestånd taxor 2016 för utgångspunkt i de principer som parkeringsavgifter gäller för parkeringsavgifter vid VGR:s fastighetsbestånd, lämna förslag på hantering av parkeringsavgifter för de parkeringsplatser som VGR hyr separat eller som del av lokalhyra. 3. Regiondirektören får uppdraget att inför förslaget till 2017 års taxor för parkeringsavgifter se över och förtydliga tillämpningen av principerna för beräkning av parkeringsavgifter. Senast december Redovisning av genomförda kontroller enligt regionstyrelsens plan för intern kontroll Regionstyrelsen ska vid ett kommande sammanträde gå igenom och dokumentera vilken information som regionstyrelsen behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag som vårdgivare.

257 Genomgång av nämnders och bolags planer för intern kontroll Regiondirektören får uppdraget att säkerställa fortsatt stöd till nämnders och styrelsers arbete med intern kontroll och regelbundet följa upp redovisa till regionstyrelsen hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas Svar på revisorskollegiets granskning av Koncernkontoret 4. Regiondirektören får uppdraget att ta initiativ till en detaljerad beskrivning och analys av respektive hälso- och sjukvårdsnämnds arbetsuppgifter och återkomma med förslag till arbetsformer med mera samt att under hösten 2016 erbjuda hälsooch sjukvårdsnämdnerna styrelseutbildning.

258 Svar på revisorskollegiets rapport "Styrning och ledning i nämnders och styrelser - delsyfte 1" 1. Regiondirektören får uppdraget att lämna förslag till policy för intern styrning och kontroll som ska ersätta nuvarande riktlinje för intern kontroll som fastställs av regionstyrelsen. Förslag ska presenteras senast december Regiondirektören får uppdraget att som ett komplement till befintliga reglementen utarbeta en praktisk vägledning för nämndarbetet Riktlinjer till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi 1. Regiondirektören får uppdraget att precisera på vilket sätt primärvårdsstyrelsen, genom undantag från regiongemensamma styrdokument, kan verka under mer konkurrensneutrala förutsättningar Återrapport av uppdrag från delårsrapport augusti 2015 om samlad analys och bedömning av sjukhusstyrelsernas åtgärdsplaner och dess effekter 2. Regionstyrelsen får uppdraget att lämna förslag om eventuella åtgärder i delårsrapport mars.

259 Yttrande över motion av Eva Olofsson med flera (V) om att upphandla vita jobb 1. Regionstyrelsen får uppdraget att i samråd med fastighetsnämnden utreda om VGR kan anpassa och utveckla metoden Vita jobb-modellen för att få ett samlat system för krav vid upphandling som bidrar till bättre villkor på arbetsmarknaden. 2. Regionstyrelsen får uppdraget att i samråd med fastighetsnämnden utreda om VGR kan ställa krav vid upphandling på att viss andel av de anställda anvisas av Arbetsförmedlingen Ökad ST-styrning 1. Regiondirektören får uppdraget att ta fram förslag till prioriteringar av ST- styrningen utifrån verksamheternas behov. Förslaget lämnas till personalutskottet som beslutar i ärendet.

260 Löpande uppdrag Beslut i RS Ärende/dnr Uppdrag Tidplan kommentar Ekonomiska obalanser Dnr Digitalisering av diagnostiken inom patologin i Västra Götalandsregionen, Dnr Uppdra åt RD att återkomma med med en redovisning av ett förtydligat gränssnitt mellan primärvård och länssjukvård samt mellan länssjukvård och regionsjukvård. 1. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra digitalieringen av patologiverksamheten enligt redovisad beskrivning. 2. Finansiering sker ur hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag. Precisering av de årliga beloppen sker i samband med beslut o ordnat införande av nya metoder. Klart under Löpande under projekttiden pågår i olika delar. Gränssnitt mellan vårdnivåer behandlas i varje regional medicinsk riktlinje 2. Hanteras i besluten om ordnat införande

261 Vårdval Rehabilitering inom primärvården, RS Regiondirektören får i uppdrag att föreslå en organisatorisk lösning för konkurrensneutral drift av bassänger inklusive finansiering. 5. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram förslag till ägardirektiv för Närhälsan avseende rehabverksamheten. 7.Juni 2016 Arbetsgrupp under ledning av Hans Ekman har tittat på 4 och 5. Ang. punkt 6 så har vårdvalet startat och årliga revideringar ska ske av krav- och kvalitetsbok. 6. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra förberedelser för införandet av vårdvalet och påbörja fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete av vårdvalsmodellen enligt bifogad slutrapport. 7. Regiondirektören får i uppdrag att månader efter införandet av Vårdval Rehab utvärdera arbetsmiljön för Närhälsans rehabverksamheter Regiongemensam styrning 2014 av tillgänglighetsuppdrag samt ortopedi och obesitas RS RS uppdrar åt regiondirektören att verkställa beslutet samt fortlöpande rapportera till RS. Rapportering sker löpande Ingår i uppdraget till Eva Arrdal.

262 Framställan om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus. Revidering av Policy för fordringar och inkasso i Västra Götalandsregionen. RS , RS RS beslutar för egen del följande: 1. RS uppdrar till regiondirektören att tillsammans med övriga regioner och landsting i Sverige utreda förutsättningarna för att etablera ett gemensamt system för att hantera enskilda patienters högkostnadsskydd och frikort för öppenvårdsavgifter inom hälso- och sjukvården. Klart i VGR. Frågan är ställd till övriga regioner, landsting samt SKL om en gemensam lösning. Hanteras av ekonomiavdelningen Förändrad styrmodell och hantering för fastställande av prislista för tandvård, RS RF ska som rutin i samband med budgetbeslut besluta om direktiv till tandvårdsstyrelsen för förändring av Folktandvårdens prislista. Görs löpande i samband med budgetarbetet Riktlinjer för Intern kontroll, RS Regiondirektören får uppdraget att verkställa de åtgärder som föreslås Svar på granskning av regionstyrelsens 2. Regiondirektören får uppdraget att genomföra de uppsiktsplikt, RS aktiviteter/åtgärder som avser regionkansliet och som beskrivs i 2013 detta tjänsteutlåtande i syfte att stärka RS uppsiktsplikt. Sker löpande Sker löpande Arbete pågår. Rapport på ÄU i april om pågåenden aktiviteter Nytt Regionens hus i Skövde 2. Regiondirektören ska under den fortsatta projekteringen (skede 2) återkomma till regionstyrelsen med en rapport om hur ärendet fortskrider. 2. Löpande

263 Vårdval Rehabilitering inom primärvård (Vårdval Rehab) 2. RS beslutar ge delegation till regiondirektören att besluta om ersättning till Primärvårdsstyrelsen och Fastighetsnämnden för omställning under med finansiering från moderförvaltningen. Vidaredelegation i ett led är möjlig. Regiondirektören får i uppdrag att löpande till RS redovisa beslutade ersättningar. 2.redovisning sker löpande som delegationsärende Granskning av konsultanvändning - 1. Resultatet av kartläggning och analys av konsultanvändning uppföljning av tidigare rapporteras till regiondirektören. granskningar Uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott 3. Regiondirektören får uppdraget att ta fram förslag till uppdatering av RS delegeringsordning. Görs löpande i delårsrapporter och bokslut tom 2015 ska ske årligen Struktur för styrande dokument inom VGR 2. Regiondirektören får i uppdrag att tillse att dokumentstrukturen tillämpas.

264 Översyn gällande kunskapsöverföring från kompetens- och kunskapscentrum till regionstyrelsen 1. Sammanfattande rapportering av generad kunskap från kompetensoch kunskapscentrum sker i årsredovisningen. 2. En årlig dialog ska ske vid en samlad och gemensam halvdagsåterkoppling från alla kompetens- och kunskapscentrum till RS och HSS. 3. RD får i uppdrag att fortsatt hålla samman organisation och genomförande av detta uppdrag Sker löpande Yttrande över motion av Helena Holmberg (FP) om systematiskt arbete för att minska uteblivna besök p.1 1. Utförare inom VGR:s hälso- och sjukvård ska regelbundet redovisa nivåer för andelen uteblivna besök och ta fram effektiva åtgärder för att få ner andelen utblivna besök. löpande Svar på revisionsrapport: Granskning av Närakuten Uddevalla 1. RD får uppdraget att särskilt bevaka överenskommelser, avtal och avtalsförhållanden vid gränsöverskridande verksamheter Centralt personuppgiftsansvar för nationellt kvalitetsregister för högspecialiserad barnkirurgi för barn med missbildningar i mag-tarmkanal och urogenitalia 1. RS tar på sig centralt personuppgiftsansvar för det nationella kvalitetsregistret för högspecialiserad barnkirurgi för barn med missbildningar i mag-tarmkanal och urogenitalia.

265 Delårsrapport mars för VGR (p.16) 16. RD får i uppdrag att säkerställa att den av RF fasstställda investeringsbudgeten på 3600 mnkr inte överskrids och återkomma med venetuella förslag på åtgärder. Löpande uppföljning i delår Politisk styrgrupp för översyn av resursfördelningsmod ell och utveckling av ersättningssystem Krishanteringsplan för VGR samt samlad redovisning utifrån MSBFS:2015:4 4. RD får i uppdrag att bistå styrgruppen i arbetet med översyn av resursfördelningsmodellen och ersättningssystemet. RS beslut för egen del: 2. RS uppdrar åt RD att genomföra aktiviteterna enligt handlingsplanen Handlingsplan för oegentligheter 2. RD får i uppdrag att genomföra handlingsplanen Kompetensutveckling i VGR (p. 7) (dnr ) 7. Arbetet med kompetensutveckling inom ramen för VGR-akademin och regiongemensam plan för kompetensutveckling ska årligen återrapporteras till personalutskottet och regionstyrelsen. 19

266 Västra Götalandsregionens regelverk för enskilds direktåtkomst till journaluppgifter via säkra e-tjänster 1. Regionstyrelsen fastställer Västra Götalandsregionens regelverk för enskilds direktåtkomst till journaluppgifter via 1177.se. 2. Regionsturelsen godkänner plan för successiv anslutning. 3. Regiondirektören får uppdraget att vid behov göra ej principiela ändringar i regelverket Delårsrapport mars för VGR (p. 16) 16. RD får i uppdrag att säkerställa att den av RF fasstställda investeringsbudgeten på 3600 mnkr inte överskrids och återkomma med venetuella förslag på åtgärder. Prognos i delår augusti var strax över3,4 mdkr. Löpande uppföljning i delår Åtgärder utifrån bifallen motion om läkemedelshantering inom barnsjukvården, dnr RS (punk 3-4) 3. Regiondirektören får uppdraget att vid utveckling av framtida journalsystem beakta att läkemedelsdelarna är anpassade till barnsjukvård. 4. Regiondirektören får uppdraget att vid upphandling av läkemedel beakta tillgång till läkemedel anpassade till barn och att minimera riskerna för förväxling av läkemedel. Sker löpande Riktlinjer vid användning av e-post (p.1) 1. Regiondirektören får uppdraget att förvalta, revidera och besluta kring framtida riktlinjer vid användning av e-post i VGR:s verksamheter.

267 Klara ej redovisade Beslut i RS Ärende/dnr Uppdrag Status Kommentar Yttrande över motion av 2. RS får i uppdrag att genomföra en Klart RS 8/ , 316 Benny Strandberg (KD) översyn av rutiner och risker vid om läkemedelshantering förskrivning och hantering av inom barnsjukvården/dnr RS läkemedel hos barn. 3. RS får i uppdrag att på basen av ovan nämnda översyn utarbeta en åtgärdsplan för att minska riskerna för vårdskador relaterade till läkemedel hos barn i regionen. Åtgärdsplanen kan innefatta beslutsstöd med rimlighetskontroll och varningsfunktioner i aktuella ITsystem Regionalt Bild- och InterventionsCentrum - fortsatt etablering samt tillkommande driftkostnader 2014 med utblick mot 2017, RS Regionuppdrag nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, RS Nationell upphandling av ambulansflyg RS Regiondirektören får i uppdrag att ta fram ett eller två referensobjekt. 3.Regiondirektören får i uppdrag att, i enlighet med förslaget till regionuppdrag, ansvara för genomförande och uppföljning av åtgärder under introduktionstiden Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med förslg till förvaltning av samverkansavtalet samt förslag till hur kostnaderna för avtalet ska hanteras. Klart Klart Ingår i detaljbudget Ingår i arbetet med regional utvecklingsplan för (vuxen)psykiatrin Klart RF

268 Styrmodell regionservice 1. RD får uppdraget att införa (p.1, 3 och 4) föreslagna principer snarast men med fullt genomslag från 1 januari RD ska senast i maj 2015 återrapportera implementeringen av styrmodellen till RS. 4. RD får uppdraget att ta fram en alternativ modell för en central effekthemtagning och i det sammanhanget belysa vilka för- och nackdelar en sådan modell har i förhållande till den modell som nu föreslås i ärendet och hur den praktiskt ska kunna tillämpas. Klart 1. Har genomförts under 2015 med en serie avrapporteringar till ÄU och RS RS , vidare till RF Översyn och utredning av neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen 2013 (p. 2) 2. Regiondirektören får i uppdrag att Klart senast följa upp att dessa förutsättningar föreligger vid samtliga aktuella enheter inklusive SU/Mölndal. 2. fråga ställd till förvaltningarna som svarat att förutsättningarna föreligger Överlåtelse av 2. Regiondirektören får i uppdrag att Agnesbergs folkhögskola föreslå former för överlåtelse av Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman. Förslaget ska säkerställa skolans framtida utveckling och inriktning som romsk folkhögskola. 3. I samband med beslut om reglemente för folkhögskolor föreslå att regionfullmäktige beslutar att för 2015 utse en egen styrelse och förvaltning för Agnesbergs folkhögskola. Klart RS (till RF24/11)

269 Planeringsdirektiv för Ge regiondirektören i uppdrag att utreda hanteringen av statsbidrag inom Västra Götalandsregionen. 10. Ge regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till utveckling av vårdöverenskommelserna för 2016 och framöver. Arbetet ska samordnas med uppdraget om nytt ersättningssystem inom hälso- och sjukvården. Klart 9. RS RS Planeringsdirektiv för tillägg (p. 4b) 4. Regiondirektören får i uppdrag att b. återkomma med förslag på budgetjusteringar om 20 mnkr inom berörda nämnder efter översyn av centrala kanslier Klart RS 8/12-15, Regionalt Bild- och InterventionsCentrum - fortsatt etablering samt tillhörande driftkostnader 2015 med utblick mot Regiondirektören får uppdraget att i budgetunderlagen för budget och plan återkomma med möjliga finansieringsalternativ för tillfälliga kostnader samt former för styrning och finansiering av den permanenta verksamheten successivt från Klart RS 8/12-15, 309

270 Rapport om regionbildningens betydelse för hälso- och sjukvården 1. Regiondirektören får i uppdrag att utarbeta en rapport med syfte att utifrån Ansvarskommitténs kriterier beskriva VGR:s erfarenheter av regionbildningen för hälso- och sjukvården, samt samla och redovisa övriga rapporter och utvärderingar om regionbildningen inför ett symposium/seminarium. 2. Rapporten bör vara färdig i december Prioritetring och 1. RS ger regiondirektören i uppdrag dirigering av ambulanser att utifrån de inriktningar som anges och sjuktransporter i ärendet återuppta förhandlingarna med SOS-alarm. 2. RS ger regiondirektören i uppdrag att skyndsamt genomföra nödvändiga organisatoriska förändringar. Klart RS 8/ , 320 Klart RS 8/ , Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götand. RS Samverkan med andra landsting om IT-system Privera (p.4) 1. Regiondirektören får i uppdrag att tidssätta övriga uppdrag i utvecklingsstrategin 2. Regiondirektören får i uppdrag att samordna uppdragen i utvecklingsstrategin med uppdragen om att arbeta på en konkurrensutsatt marknad och om samordnad beställning av specialisttand ård 4. Regiondirektören får i uppdrag att teckna avtal om samverkan kring utveckling och förvaltning avseende Privera med de landsting som väljer att delta i utvecklingsarbetet. Klart RF 2/2-2016, 9 Klart 4. Samarbetsavtal har tecknats med 9 landsting (där VGR är ett av landstingen).

271 Plan för fortsatt 4. Förstudie påbörjas omedelbart för arbete med e-handel - hur en framtida upphandling och förslag från implementering av affärssystem ska ske. servicenämnden (p.4 ) Komplettering av budget 2016 och flerårsplaner för 2017 och 2018, dnr RS Regionstyrelsen får i uppdrag att uifrån utmaningar inom hälso- och sjukvård och regional utveckling fördela de tillkommande statsbidragen på 230,9 mnkr. Klart Förstudie affärsinformation avslutad och program för det samma uppstartat där e-handel ingår. Klart RS 9/2-2016, 42. Det återstår ej fördelade medel som ska fördelas senare Nya spårvagnar och depå Dnr Yttrande över motion av Jonas Andersson (FP) och Kristina Grapenholm (FP) om vårdpersonals patientaktiva tid RD får i uppdrag att initiera en översyn av befintliga avtal mellan VGR och Göteborgs stad angående spårvagnstrafiken m m 2. Regionstyrelsen får uppdraget att genomföra en studie av olika yrkesgruppers tid för direkt patientarbete och patientnära arbete i VGR:s hälso- och sjukvård. Klart (initierat) Löpande info till ÄU. Arbete pågår. Klart PU 16/3-2016, Västra Götalandsregionens övergripande arbetsmiljöarbete (p.2) 2. Regionstyrelsens ledamöter erbjuds arbetsmiljöutbildning. Klart Genomförd i RS 23/ Åtkomst till journalinformation via säkra e-tjänster för invånare i Västra Götaland Plan för intern kontroll 2016 för regionstyrelsen, dnr RS Regiondirektören får uppdraget att återkomma till RS med förslag till regelverk i VGR. 2. Regiondirektören får uppdraget att redovisa uppföljning av genomförda kontroller i anslutning till delårsrapporteringen för regionstyrelsen under Klart RS 22/3-16, 91 Klart RS 8/3-16, 61

272 Plan för intern kontroll Regiondirektören får uppdraget att redovisa uppföljning av genomförda kontroller samlat till RS i februari Klart RS 23/2-16, Nationell påverkansagenda 2014, RS Val av indikatorer för att följa upp RF:s mål i budget Delårsrapport mars för VGR (p Handlinsplan för säkerhetsarbetet inom koncernkontoret 2. Regiondirektören får uppdraget att för var och en av de prioriterade frågorna i samverkan med de berörda nämnderna ta fram förslag på plan med budskap, målgrupper, arenor, allierade och aktiviteter 3. RD får i uppdrag att ta fram ett förslag till en modell för samlad kvalitativ och kvantitativ uppföljning av RF:s mål. 5. Regiondirektören får i uppdrag att utöka det regionala uppdraget avseende koloskopier vid SkaS inom ramen för sjukhusets befintliga kapacitet. Finansiering sker ur regionstyrelsens anslag för obesitas och koloskopier. 2. RD får i uppdrag att utse ansvarig för respektive aktivitet i handlingsplanen. Klart RS 8/ Klart RS 12/1-2016, 1, detaljbudget Klart Klart 5. Avrapporterat i årsredovisningen. För 2016 har HSN i respektiv VÖK tagit beslut om volymer per sjukhus. 16. Prognos i delår augusti var strax över3,4 mdkr. Löpande uppföljning i delår Förslag till reviderad struktur för styrning av IS/IT (p.2) 2. RS får i uppdrag att återkomma med förslag till övergripande mål och inriktning för IS/IT inom VGR. Klart Beslut om IS/ITpolicy RS 22/3 83, RF 12/4

273 strategiska utrustningsinvesteringar 2. Regiondirektören får uppdraget att återkomma till regionstyrelsens kommande sammanträde med ytterligare information om robotteknik och FoU. Klart Information RS Detaljbudget, RS Regiondirektören får i uppdrag att under 2014 utreda hur prissättning och övriga villkor för köpta tjänster mellan sjukhusen ska utformas. Klart Köp av tid från medarbetare, t.ex. läkare

274

275 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Återrapportering av budgetuppdrag Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen förklarar att redovisade budgetuppdrag är fullgjorda. Sammanfattning av ärendet Föregående års budgetuppdrag redovisas i årsredovisningen. Återrapportering av äldre budgetuppdrag samlas ihop och redovisas till regionstyrelsen 1-2 gånger per år. Personalutskottet har sedan den förra redovisningen av budgetuppdrag till regionstyrelsen, den 27 januari 2015,, återrapporterat två budgetuppdrag från 2014 till regionstyrelsen: - Personalutskottets beslut den 13 januari 2016, 1, om budgetuppdrag 2014 att analysera framtida rekryteringsbehov inom bristyrken samt återkomma med förslag till insatser som säkrar regionens rekryteringsbehov. - Personalutskottets beslut den 16 mars 2016, 9, om förslag till kriterier för diplomering av sjukvårdsverksamheter som har ett utvecklat och framgångsrikt hälsofrämjande arbetssätt. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Koncernavdelningschef Bilaga Personalutskottets beslut , 1 Personalutskottets beslut , 9 Beslutet skickas till Personalutskottet för kännedom Nämnden för Hälsan och Stressmedicin för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

276

277

278

279

280

281

282

283 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernstab regional utveckling/ Näringsliv Handläggare: Cecilia Nilsson Telefon: E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Omfördelning i budget - Interreg Öresund- Kattegatt-Skagerrak (ÖKS) Förslag till beslut 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom framlagt förslag om att ta bort den indikativa geografiska budgetfördelningen i Interreg ÖKS. 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår Regionstyrelsen att besluta om att meddela övervakningskommittén om att Västra Götalandsregionen ställer sig positiv till att den indikativa geografiska budgetfördelningen i Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerack tas bort. Sammanfattning av ärendet Inom programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak finns idag en indikativ fördelning av EU-medel mellan tre olika geografier: 42 % till delområdet Öresund 36 % tilldelområdet Kattegatt-Skagerrak (KASK) 22 % till hela programgeografin (ÖKS). Det har varit ett hårt söktryck av projekt som drivs över de båda delområdena. Den avsatta potten för hela programgeografin (ÖKS) har därför nästan förbrukats. Det innebär att projekt nu tvingas välja bort samarbetspartners från det andra delområdet, för att kunna passa in i ett av delområdena. Övervakningskommittén ska på sitt möte den 7-8 juni 2016 ta ställning till hur problemet ska lösas. Gunilla Levén är Västra Götalandsregionens representant i övervakningskommittén med Tommy Johansson, Mellerud som ersättare. ÖKS-sekretariatet har efterfrågat regionernas inställning. Västra Götalandsregionen drev i förhandlingarna när programmet skrevs att ingen särskild pott skulle reserveras för de olika delområdena. Att ta bort den indikativa fördelningen innebär att projektens kvalitet blir avgörande och att partners från hela geografin kan delta. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

284 Datum Diarienummer RS (3) Koncernstab regional utveckling Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef, FoUU Besluten skickas till Regionstyrelsen för beslut cecilia.v.nilsson@vgregion.se charlotta.lundstrom@vgregion.se

285 Datum Diarienummer RS (3)

286

287 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Cecilia Nilsson Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Första året med de regionala EU-programmen Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen noterar informationen om EU-programmen Sammanfattning av ärendet I Västra Götalandsregionens uppdrag med ansvar för det regionala tillväxtarbetet i Västra Götaland ligger bland annat att delta i utformande och genomförande av program inom EU:s sammanhållningspolitik. Regionstyrelsen har fastställt innehållet i Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige ( , 258) och godkänt förslaget till regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Västsverige ( , 544). Västra Götaland omfattas också av Interreg Sverige-Norge, Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerak, Ingerreg Nordsjön och Interreg Östersjön. De regionala EU-programmen har startat upp sin verksamhet under Västra Götalandsregionen ansvarar för olika administrativa roller i programmens genomförande, från att nominera/utse ledamöter i programmens beslutskommittéer och vara värdorganisation för strukturfondspartnerskapet, till att vara regional kontaktpunkt. Ärendet beskriver verksamheten i EUprogrammens första år Fördjupad beskrivning av ärendet Europeiska socialfonden i Västsverige Inom Socialfondsprogrammet och dess regionala handlingsplan har strukturfondspartnerskapet prioriterat 19 projekt som beviljas 285 miljoner kronor. Därtill kommer 10 projekt om 101 miljoner kronor från sommarutlysningen 2015, vilka prioriterades först i februari Konkurrensen om projektmedlen har varit mycket hård. 23 projekt innehåller aktörer från Västra Götaland. Projektet Kompetensnavet som ägs av IDC West Sweden ska kompetensutveckla 3600 anställda inom små och medelstora industriföretag. Skaraborgs kommunalförbund och GR ska i två projekt kvalitetssäkra teknik- respektive vård- och omsorgscollegen i hela Västsverige. Dessutom förbereds för ny collegeverksamhet inom gröna näringar och livsmedel. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

288 Datum Diarienummer RS (3) Det regionala strukturfondsprogrammet I det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige (ERUF) fick 21 projekt dela på 178 miljoner kronor från EU och samtliga utom tre av projekten har deltagande från vårt län. De 60 miljoner kronor som programmet satsar i Almi Invests nya riskkapitalfond är viktig för småföretagens möjligheter att skapa tillväxt och nya jobb. Sahlgrenska Science Park AB ska i BRIDGE UK stödja regionens Life Science-företag in på den brittiska marknaden. Regionutvecklingsnämnden har tagit beslut om totalt 82 miljoner kronor i medfinansiering till nästan samtliga projekt, och beräknas framöver ta beslut om ytterligare 13 miljoner kronor. Eftersom Västra Götalandsregionen är värd för strukturfondspartnerskapet som prioriterar projekten inom Socialfondsprogrammet och det regionala strukturfondsprogrammet bifogas strukturfondspartnerskapets årsberättelse. Interreg Sverige-Norge I de nya Interreg-programmen är det ökade krav på konkreta resultat. I Sverige- Norgeprogrammet har 146 miljoner kronor fördelats till 30 projekt, varav fem med deltagare från Fyrbodal. Dalsland Turist leder projektet Gränslös naturturism som ska utveckla en gränsöverskridande säljplattform för aktiviteter med kanot och cykel. Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak I Interreg-programmet Öresund-Kattegatt-Skagerrak har 25 projekt fått dela på 500 miljoner kronor. Sjutton av projekten har deltagare från Västra Götaland. Innovationer för hållbar växtodling leds av Agroväst Livsmedel AB i Skara och Biogas2020 leds av Innovatum med deltagande av miljönämnden och naturbruksförvaltningen. Interreg Nordsjöprogrammet I Nordsjöprogrammet har 12 projekt beviljats totalt 225 miljoner kronor. Inget projekt leds från Sverige, men fyra har deltagare från Västra Götaland. Eftersom Västra Götalandsregionen är nationell kontaktpunkt för programmet och värdorganisation för den nationella subkommittén bifogas den svenska årsrapporten. Interreg Östersjöprogrammet I Östersjöprogrammet har 35 projekt beslutats om 760 miljoner kronor. Projektet Water Management in Baltic Forests leds av Skogsstyrelsen i Borås. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör

289 Datum Diarienummer RS (3) Bilaga Årsberättelse 2015 strukturfondspartnerskapet Interreg Nordsjön aktiviteter i Sverige 2015 Ytterligare information Projektkatalog Västsveriges regionala strukturfondsprogram och Europeiska socialfonden i Västsverige

290 Hans-Åke Persson, National Contact Point Dnr RUN Interreg Nordsjöregionen - Aktiviteter i Sverige Uppdraget EU-programmet Interreg Nordsjöregionen (IR NSR) ska ha en Nationell Kontaktpunkt (National Contact Point, NCP) och en subkommitté i vart och ett av de sju deltagande länderna. Uppgifterna är organiserade på olika sätt i resp land. I Sverige är Västra Götalandsregionen ansvarig och värd för dem. Näringsdepartementet har erbjudit uppgifterna till programmets fem svenska stödberättigade län/regioner, vilka överlåtit till VGR att samordna/utföra. Hans- Åke Persson är NCP och även sekreterare för subkommittén. Den regionala nivån har på detta sätt fått en utökad betydelse i den svenska delen av genomförandet av det nya programmet Att inrätta och organisera den nya subkommittén har varit en avsevärd aktivitet under Det innefattade utbildning i ett nytt helintegrerat nätbaserat system för hantering av program och projekt (Online Monitoring System, OMS). Aktiviteterna under året har innefattat stöd till att slutföra de sista projekten i det gamla programmet. Stora ansträngningar har gjorts för att kommunicera det nya programmet, särskilt att uppmuntra svenska aktörer till aktivt deltagande i projektansökningar. Efter den första utlysningen finns en avsevärd potential till förbättringar härvidlag. 2 Projektveckling nya projekt Att främja programmet är NCPs huvuduppgift. Kärnan i detta är att stimulera/stödja generering och utveckling av nya projekt. Den femte generationens Interregprogram (IR V åren ) har höjda krav på projektens kvalitet konkreta åtgärder och resultat vilket är en utmaning. Partnersökning från andra länder till Sverige är betydligt vanligare än att svenska aktörer söker partners utomlands. Vi gör ansträngningar för att få fler svenska organisationer/aktörer intresserade av programmet, med hjälp av bl a "utvecklingsplattformar" såsom teknikparker. Det finns gott hopp om ökat svensk deltagande i projekten.

291 3 Arbete med godkända projekt 55 av de 78 godkända projekten hade svenska aktörer, fyra av dessa leddes från Sverige (svensk Lead Beneficiary, samordnande stödmottagare). NCP bidrog med konkret rådgivning/stöd för att slutföra/avsluta de sista projekten 4 Möten och andra aktiviteter 1) Arrangerat 7 programmöten 3 subkommittémöten, därav ett utökat för avspark av nya programmet och ett för en pilotutbildning i OMS (med programsekretariatet från Viborg) 1 möte med nationellt rådgivande tjänstemannanätverk (back-to-back till subkommittén) 1 möte med regionala politiker i alla relevanta Interregprogram 2 möten med regionala rådgivande nätverk (kommuner/kommunförbund) 2) Presenterat NSR-programmet vid konferenser/seminarier om EU-program 4 möten med Science Parks Flera möten för SME (små/medelstora företag) 3) Deltagit vid 8 NSR transnationella programaktiviteter Annual Conference Groningen 1 PPSG Programme Preparation Steering Group (Flevoland, inklusive PMC gamla programmet) 1 PMC Programme Monitoring Committee (Haag) 2 PSC Programme Steering Committee (Viborg, London) 2 Project Development/Interwork Events (Hamburg, Amsterdam) 1 NCP (Hamburg; NCP från alla länderna) 4) Representerat NSR-programmet vid 4 nationella möten 2 Tillväxtverket 2 SKL 5) Informationsinsatser Rådgivning individuella projekt Nyheter på sändlista (300 namn) Hemsidan kontinuerligt uppdaterad och användarvänlig

292 Strukturfondspartnerskapet Årsberättelse RUN Västsverige Årsberättelse 2015 År 2015 innebar en uppstart av strukturfondsperioden Halland och Västra Götaland omfattas av två gemensamma europeiska strukturfondsprogram: det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige (ERUF) och det nationella Socialfondsprogrammet (ESF) med tillhörande västsvensk handlingsplan. Riksdagen har skapat strukturfondspartnerskap för att prioritera bland inkomna ansökningar om projektstöd från de två strukturfondsprogrammen. I februari 2015 utsåg regeringen Birgitta Losman till ordförande för strukturfondspartnerskapet i Västsverige och efter ett öppet nomineringsförfarande utsåg ordföranden de övriga 22 ledamöterna i strukturfondspartnerskapet. Nomineringskrets Förtroendevalda Västra Götalands län Förtroendevalda Hallands län Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Universitet och högskolor Länsstyrelserna Arbetsmarknadens organisationer Näringsliv Social ekonomi Ledamot Birgitta Losman, Västra Götalandsregionen (ordförande) Alex Bergström, Västra Götalandsregionen Martin Carling, Fyrbodals kommunalförbund Marina Johansson, Göteborgs Stad Patrik Karlsson, Västra Götalandsregionen Gunilla Levén, Västra Götalandsregionen Dag Hultefors, Region Halland (vice ordförande) Stefan Bengtsson, Region Halland Eva Borg, Kungsbacka kommun Elisabeth Falkhaven, Region Halland Per Persson, Region Halland GunMarie Stenström, Region Halland Anders Paulsson David Karlsson Stefan Christiernin, Högskolan Väst Peter S Svensson, Länsstyrelsen Västra Götalands län Cecilia Engström, Länsstyrelsen Hallands län Tina Ehn, SKL Catarina Eng, LO Gabor Hajdu Rafis, Unionen Jan Landström, LRF Ingemar Fredriksson, Företagarna Lotta Forslind, Coompanion Fyrbodal Sammanträden och sekretariat Stukturfondspartnerskapet har sammanträtt fyra gånger under året i Göteborg och Varberg. Första mötet i april hade fokus på utbildning om strukturfondspartnerskapets roll och ansvar i genomförandet av de två strukturfondsprogrammen i Västsverige.

293 Strukturfondspartnerskapet Årsberättelse RUN Västsverige Vid juni-mötet prioriterade strukturfondspartnerskapet de första projekten med total finansiering från EU på 314 mkr. I september hölls ett två-dagars strategimöte i Varberg. Vid decembermötet prioriterades 149 mkr till 20 projekt. Peter S Svensson, Länsstyrelsen Västra Götaland, avsade sig sitt uppdrag och avtackades som ledamot. Strukturfondspartnerskapets arbete stöds av ett sekretariat vid Västra Götalandsregionens koncernkontor, Koncernstab Regional utveckling. Ordförande utser huvudsekreterare. Vid mötet i april avtackades Sverker Berglund inför sin pensionering och han efterträddes av Cecilia Nilsson. Sekretariatet har bestått av Cecilia Nilsson, Hanna Lindström och Gustaf Rehnström/Marja-Leena Lampinen/Hanna Katarina Nyroos från Västra Götalandsregionen samt Lena Andreasson, Region Halland. Prioriteringsgrunder och ökad transparens Det är angeläget för strukturfondspartnerskapet att samtliga sökanden har likvärdig tillgång till information om strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder och arbete. Under det första året har strukturfondspartnerskapet därför fattat beslut om ett samlat dokument med riktlinjer för prioritering av projekt inom Socialfondsprogrammet och den tillhörande västsvenska handlingsplanen. Projekt prioriteras som: bidrar till genomförandet av de regionala tillväxtstrategierna i Västra Götaland respektive Halland. minskar de regionala skillnaderna i Västsverige kopplat till EU 2020-målen. hämtar hem erfarenheter från andra länder (transnationalitet). genomförs av partnerskap som kan ändra strukturerna på arbetsmarknaden har ett aktivt ägarskap Strukturfondspartnerskapet har beslutat att strukturfondspartnerskapets samtliga handlingar ska finnas tillgängliga på den offentliga hemsidan. Dessutom har partnerskapet beslutat att under nästa år se över om prioriteringsgrunderna för det regionala strukturfondsprogrammet också bör samlas i ett dokument med riktlinjer. Regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige (ERUF) Tillväxtverket är förvaltande myndighet för programmet. Det syftar till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en koldioxidsnål ekonomi och hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag. Två utlysningar har genomförts under året. Den första utlysningen i januari-februari 2015 lyste ut 130 miljoner kronor. Programmet var helt öppet för ansökningar, förutom inom insatsområde 2 som bara var öppet för ansökningar med fokus på riskkapital. Inom insatsområde 1 gavs viss prioritet åt projekt med fokus på Life Science och detta var fondsamordnat med Socialfonden. Vid sitt sammanträde i juni prioriterade strukturfondspartnerskapet inkomna ansökningar från vinterutlysningen. Sex projekt fick totalt 96 miljoner kronor från EU. De 60 miljoner kronor som programmet satsar i Almi Invests nya riskkapitalfond är viktig för småföretagens möjligheter att skapa tillväxt och nya jobb i hela Västsverige. I den andra utlysningen juni-september var hela programmet öppet, inklusive ansökningar till Göteborgs Stads sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling. 120 miljoner kronor lystes ut. Vid sammanträdet i december prioriterade partnerskapet 15 projekt som fick

294 Strukturfondspartnerskapet Årsberättelse RUN Västsverige miljoner kronor. Sahlgrenska Science Park AB ska i BRIDGE UK stödja regionens Life Science-företag in på den brittiska marknaden. Sammantaget har programmet under 2015 beviljat 178 mkr, vilket utgör cirka 40 % av programmet. Vinterutlysningen 2016 öppnade i december 2015 och stänger i februari Totalt lyses 50 mkr ut och hela programmet är öppet. Socialfondsprogrammet i Västsverige (ESF) Svenska ESF-rådet är den myndighet som ansvarar för att genomföra Socialfondsprogrammet. Programmet syftar till att stimulera kompetensutveckling och öka övergångarna till arbete. Inför utlysningar ska förvaltande myndighet samråda med strukturfondspartnerskapet. Till skillnad från ERUF arbetar ESF med riktade utlysningar mot specifika målgrupper. Eftersom den västsvenska handlingsplanen vill se större samverkansprojekt med partnerskap som har mandat att ändra arbetsmarknadens strukturer, har ESF-rådet börjat informera aktörerna i Västsverige tidigare om utlysningarnas inriktningar. Det tar tid att samla partner och bygga projekt. Samråd med strukturfondspartnerskapet om inriktningen sker därför numera ett halvår innan utlysningen öppnar. Vid sammanträdet i september ställde sig strukturfondspartnerskapet bakom en vinterutlysning 2016 med inriktning på gröna näringar, livsmedel och besöksnäring. Med anledning av flyktingkrisen hösten 2015 sköts detta längre fram. Utlysningen som öppnar februari-mars 2016 fokuseras istället på nyanlända. Sekretariatet och ESF-rådet genomförde i slutet av året möten med representanter för kommunalförbund och kommuner för att samla en bild av behoven, för att kunna forma en lämplig inriktning på utlysningen. På strukturfondspartnerskapets uppdrag genomförde sekretariatet och ESF-rådet dialogmöten under hösten med kommunalförbunden och Region Halland för att undersöka lämpliga inriktningar på utlysningen sommar 2016 för målgruppen unga år. Konkurrensen om medlen har varit oerhört hård. Ansökningarna har vida överstigit tillgängliga medel. Vinterutlysningen januari-mars 2015 innehöll följande inriktningar och belopp: Programområde 1.1 kompetensutveckling inom små och medelstora företag, 62 mkr Programområde 1.1 kompetensutveckling inom hälsoteknik och hälsoinnovation, 15 mkr (fondsamordnad med ERUF) Programområde 1.2 samverkan för arbetsgivarkontakter, 9 mkr Programområde 2.1 projekt som utgår från förstudier 87 mkr. Programområde 2 2 unga i mobilitet 30 mkr. Programområde 2.3 insatser för nyanlända 40 mkr. Vid junimötet prioriterade sen strukturfondspartnerskapet 14 projekt som fick dela på 218 mkr. Projektet HiCube kommer att kompetensutveckla vård- och omsorgspersonal i Halland i användandet av hälsoinnovationer och tekniska hjälpmedel. HiCube har också ett projekt finansierat av ERUF för att stärka små- och medelstora företags innovationprocesser inom hälsoteknik. Sommarutlysningen juni-september/oktober innehöll följande utlysningar:

295 Strukturfondspartnerskapet Årsberättelse RUN Västsverige Programområde 1.2 utveckling av collegeverksamhet, 16 mkr 2. Programområde 2.3 insatser för de som står särskilt långt från arbetsmarknaden, 75 mkr 3. Programområde 1.1 kompetensutveckling inom vård och omsorg, 38 mkr 4. Programområde 1.2 kompetensutveckling för att motverka diskriminering, 23 mkr 5. Programområde 2.2 underlätta övergångarna till arbete och studier för unga, 60 mkr Utlysningarna 1-2 stängde i september och partnerskapet kunde på sitt sammanträde i december prioritera fem projekt som fick 67 mkr. Skaraborgs kommunalförbund och GR ska i två projekt kvalitetssäkra teknik- respektive vård- och omsorgscollegen i hela Västsverige. Dessutom förbereds för nydanande collegeverksamhet inom gröna näringar och livsmedel. Utlysningarna 3-5 stängde först i oktober och partnerskapet kommer att prioritera bland ansökningarna i februari Sammantaget har 257 mkr fördelats under 2015, vilket utgör ca 25 % av programmet. Fondsamordning Västsverige får del av finansiering från fyra Europeiska Struktur- och Investeringsfonder: Regionalfonden (ERUF), Socialfonden (ESF), Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet. För att öka effektiviteten och förstärka effekterna av insatserna har det skapats en fondsamordningsgrupp. I gruppen träffas företrädare för de förvaltande myndigheterna Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och Länsstyrelserna i Halland län och i Västra Götalands län samt för de regionala utvecklingsansvariga organen Region Halland och Västra Götalandsregionen. Gruppen har sammanträtt fyra gånger under 2015 innan förvaltande myndigheter samråder formellt med strukturfondspartnerskapet. I gruppen utbyts information om programmens fortskridande, kommande utlysningar och regionala behov och satsningar inom ramen för de regionala tillväxtstrategierna. Under året har en fondsamordnad utlysning inom ESF och ERUF genomförts med inriktning på Life Science och hälsoteknik. Fördjupande workshops har hållits med samtliga fyra program för att undersöka möjligheterna för fondsamordnade utlysningar inom gröna näringar, livsmedel och besöksnäring.

296

297 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Återrapportering av regionutvecklingsnämndens uppdrag om sociala investeringsmedel för 2014 och 2015 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen noterar informationen. 2. Regionutvecklingsnämndens uppdrag att koordinera genomförandet av års arbete med sociala investeringsmedel är fullgjort. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har den 25 mars 2014, 394, bland annat godkänt inriktning för det fortsatta arbetet med sociala investeringar och gett regionutvecklingsnämnden uppdraget att koordinera genomförandet av arbetet i samverkan med folkhälsokommittén, hälso- och sjukvårdsnämnderna och rättighetskommittén (nu kommittén för mänskliga rättigheter). Uppdraget presenteras i rapporten Återrapportering av uppdraget sociala investeringsmedel i Västra Götalandsregionen, daterad 7 mars Rapporten belyser uppdraget, utvecklingsområden, följeforskning och lärdomar samt beskriver modellen för det fortsatta arbetet med sociala investeringsmedel. Det fortsatta arbetet med sociala investeringsmedel hanteras inom regionutvecklingsnämndens ordinarie budget och uppdrag från och med I rapporten länkas till genomförda projekt som finansierats av de sociala investeringsmedlen: Beredning Regionutvecklingsnämnden har den 17 mars 2016 beslutat om återrapportering av regionutvecklingsnämndens uppdrag. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Koncernstabschef ärendesamordning och kansli Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

298 2 (2) Bilaga Regionutvecklingsnämndens beslut , 75 Återrapportering av uppdraget sociala investeringsmedel i Västra Götalandsregionen, daterad 7 mars 2016 Besluten skickas till Regionutvecklingsnämnden för anmälan Maria Gäbel, maria.gabel@vgregion.se för kännedom Maria Johansson, maria.ve.johansson@vgregion.se för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

299

300 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN , RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Johansson Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Återrapportering till regionstyrelsen av uppdrag sociala investeringsmedel Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att bifogad rapport presenteras för regionstyrelsen som återrapportering av uppdraget att koordinera och genomföra sociala investeringsmedel Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden fick i mars 2014 i uppdrag av regionstyrelsen att koordinera genomförandet av sociala investeringsmedel i samverkan med folkhälsokommittén, hälsooch sjukvårdsnämnderna och kommittén för mänskliga rättigheter. I uppdraget ingick att ta fram en modell för Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel. Medel avsattes för år 2014 med 5 miljoner kronor till piloter och år 2015 med 30 miljoner kronor för investeringar. Inriktningen på sociala investeringsmedel (SIM) var hälsofrämjande och förebyggande investeringar som på sikt förbättrar barns och ungas förmåga att klara grundskolan med godkända betyg. SIM vänder sig till Västra Götalandsregionens egna verksamheter (t.ex. familjecentraler, mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin) som kan ansöka om medel tillsammans med kommunerna (t.ex. förskolan, skolan och socialtjänsten). Under 2015 har två utlysningsomgångar genomförts. Sammanslaget fick vi in 28 ansökningar varav fem ansökningar beviljades medel om totalt 25 mnkr. Investeringarna finns beskrivna på Den modell som föreslås för 2016 innehåller två spår. Spår 1 är en utlysning som tidigare, spår 2 bygger på en större strukturell investering utifrån ett partnerskap. Fördjupad beskrivning av ärendet Då uppdraget är regiongemensamt och spänner över flera nämnder och kommittéer fanns det ett stort behov av att diskutera vad sociala investeringar är och vad SIM innebär för regionen. En tydlig organisering och tydligt ägarskap har varit viktigt för utvecklingen av SIM. En organisationsstruktur arbetades fram med bland annat tvärsektoriell styrgrupp och politisk referensgrupp. En bedömningsgrupp med tjänstemän, verksamhetsutövare och forskare kopplades till arbetat med bedöma ansökningar. Kriterier, ansökningsblanketter och granskningsmallar togs fram. Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

301 Datum Diarienummer RUN (2) Utbildningsdagar har genomförts i samverkan med Sveriges kommuner och landsting och Skandia Stiftelsen idéer för livet för bl.a. politiker och andra chefstjänstemän. Fördjupade workshops kring målstyrning och mätning har genomförts med de insatser som blivit beviljade medel. Då det finns relativt lite erfarenheter i Sverige av att arbeta med sociala investeringar på en regional nivå har följeforskning anlitas som har bidragit med utvecklingsperspektiv under pågående arbete. KommunForskning i Västsverige (KFi) fick i december 2014 i uppdrag att utifrån ett organisations- och förvaltningsperspektiv följeforska arbetet med SIM. Följeforskningens slutrapport finns att läsa på: Förslaget på modell för det fortsatt arbetet med SIM 2016 har tagits fram utifrån de erfarenheter vi har från uppstartsarbetet under I arbetat har vi haft en kontinuerlig dialog med följeforskarna och diskuterat med den politiska referensgruppen om önskemål på inriktning och upplägg för sociala investeringsmedel. Den modell som föreslås för 2016 innehåller två spår. Spår 1 är en utlysning som tidigare, spår 2 bygger på en större strukturell investering utifrån ett partnerskap. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Återrapportering av uppdraget Sociala investeringsmedel i Västra Götalandsregionen Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Elisabeth Rahmberg Johansson, elisabeth.rahmberg@vgregion.se för kännedom Viveca Reimers, viveca.reimers@vgregion.se för kännedom Håkan Hilmér, hakan.hilmer@vgregion.se för kännedom Mats Granér, mats.graner@vgregion.se för kännedom

302 1 (4) Rapport Datum Diarienummer RUN RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Gäbel Telefon: Till regionstyrelsen Återrapportering av uppdraget sociala investeringsmedel i Västra Götalandsregionen 1. Inledning och bakgrund Våren 2014 gav regionstyrelsen regionutvecklingsnämnden i uppdrag att koordinera arbetet för sociala investeringsmedel (SIM) i samverkan med folkhälsokommittén, hälso- och sjukvårdsnämnderna och rättighetskommittén, (RS ). Uppdraget föregicks av en utredning. 1 Återrapportering av ärendet beskrivs här med en modell för Västra Götalandsregionen (VGR). VGR har valt att investera i tidiga insatser för barns och ungas hälsa och utveckling. Investeringarna ska genomföras inom hälso- och sjukvården och tillsammans med kommunerna. Inriktningen ska vara hälsofrämjande och förebyggande med fokus på att gå ut grundskolan med fullständiga betyg i linje med VG2020 och Samling för social hållbarhet. Sociala investeringar är en process och metodutveckling som växer fram genom erfarenheter och som tar tid. Sociala investeringsmedel är en samverkansform som syftar till att förvalta gemensamma resurser på ett sätt som leder till att politiska målsättningar uppfylls på effektivaste sätt. Uppdraget I uppdraget ingick att ta fram en modell för VGRs arbete med sociala investeringsmedel och att påbörja några piloter under 2014 för att kunna dra lärdom av dessa inför arbetet Tre utvecklingsområden föreslogs i uppdraget för hur sociala investeringsmedel skulle kunna bidra till en hållbar utveckling i Västra Götaland. Det gäller dels behovet av att utveckla metoder för investeringsplaner, dels identifiera modeller för samverkan mellan olika huvudmän, t.ex. mellan kommuner och regionala förvaltningar, samt hur forskarsamhället kan bidra med kunskapsutveckling. 2 Medel avsattes år 2014 med 5 miljoner kronor till piloter och år 2015 med 30 miljoner kronor för investeringar. 1 Regionstyrelsen gav regionutvecklingsnämnden den 13 november 2012, 227 i uppdrag att i samverkan med bl.a. folkhälsokommittén och kommunerna, undersöka möjligheten att inrätta en investeringsfond för barns och ungas framtida utveckling och hälsa 2 Henriksson, Göran och Gäbel, Maria (2014). " Västra Götalandsregionens arbete med sociala investeringar" Socialmedicinsk tidskrift(3). Postadress: Koncernstab regional utveckling Box 1091, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

303 RUN (4) 2. Vad har gjorts inom ramen för sociala investeringsmedel Sociala investeringsmedel är ett gemensamt arbete som spänner över flera nämnder och kommittéer. Det fanns ett stort behov av att skapa en samsyn kring sociala investeringar och vad SIM innebär för VGR. En mindre intern arbetsgrupp med representanter från näringsliv, folkhälsa och hälso- och sjukvården har lett arbetet med SIM som påbörjades hösten Organisationen består av: styrgrupp med chefer från avdelningarna näringsliv, folkhälsa och rättighet samt enheterna primärvård och samhällsanalys intern referensgrupp med tjänstemän från samtliga avdelningar ovan. politisk referensgrupp med representanter från regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén, kommittén för mänskliga rättigheter och hälso- och sjukvårdsnämnderna bedömningsgrupp med representanter från regionens egna verksamheter och forskare Utbildningsdagar har genomförts genom SKL och Skandia Stiftelsen idéer för livet samt en utbildningsdag för politiker och chefstjänstemän samt workshop för beviljade insatser. Under 2014 var tanken att komma igång med några piloter för att dra lärdom av dessa inför Dialoger fördes med tre parter och en pilot beviljades medel. Två utlysningar har gjorts under 2015, en på våren och en under hösten. Totalt kom 28 ansökningar in varav 5 investeringar är beviljade på totalt 25 miljoner kronor. Länk: Inför utlysningen förankrades arbetet i olika ledningsstrukturer inom hälso- och sjukvården och informationsbrev skickades ut brett samt en hemsida arbetades fram. Dialog har förts med merparten av de sökande. Kriterier och ansökningsblankett arbetades fram samt mallar för projektplan, utvärdering och granskningsmall för ansökningarna. I utredningen föreslogs testa samordningsförbunden som modell och med utgångspunkt i befintliga organisationsstrukturer i samverkan. 3 Det är en av de saker som man inte har haft möjlighet att testa och som föreslås under Följeforskning KommunForskning i Västsverige (KFi) fick i december 2014 i uppdrag att utifrån ett organisations- och förvaltningsperspektiv följeforska arbetet med SIM för VGR. Följeforskningen har intervjuat tjänstemän och politiker samt observerat under möten. Följeforskarna intervjuade också tre insatser som beviljades under våren Uppdraget var på ett år och slutrapporteras under Länk: 3 Västra Götalandsregionen (2014) Rapport med förslag på inriktning Social investeringsfond i Västra Götalandsregionen.

304 RUN (4) 3. Lärdomar/reflektioner Det finns idag inga investeringsplaner för den mjuka sektorn som kan jämföras med hårda investeringar. En del kommuner använder antingen en återföringsmodell eller en budgetmodell. Det sistnämnda är mest vanligt då avsätts ett engångsbelopp som är tänkt att fördelas till en rad projekt under en fördefinierad tidsperiod. 4 Det innebär att när resurserna är fördelade behöver antingen ett nytt engångsbelopp skjutas till, eller så avvecklas arbetet med sociala investeringar. Enligt forskarna innebär det att den ekonomiska kalkylen för framtida kostnadsminskningar inte är lika avgörande i ansökningsförfarandet och i projektgenomförandet. 5 Samtidigt är en övergripande uppskattning av möjligheterna att motverka framtida ökade kostnader för regionen/kommunen en parameter som vanligen beaktas, tillsammans med potentiell nytta för medborgare och samhället i stort. Det finns en farhåga i att öronmärka medel då insatserna inte blir av kvalitativ karaktär utan fokus är att göra av med resurser för att få nya resurser. En annan farhåga är att det endast blir ett parallellt spår till ordinarie verksamhet och ingen långsiktighet utan endast över budgetår. Sociala investeringar bygger på en förändringsprocess som är en del av ett större sammanhang där kontexten är viktig. För att kunna avgöra om en satsning ger önskvärda effekter förutsätts att satsningens aktiviteter kontinuerlig följs upp och utvärderas. Erfarenheter från detta visar sig att sociala investeringar är komplext och kan vara svårt att hantera utifrån små geografiska områden/kommuner. Det kan inte vara möjligt för alla kommuner att utveckla och utvärdera enskilda investeringar enligt Hultkrantz. 6 Det var den lärdomen vi drog i arbetet med piloterna. Regionens arbete med sociala investeringar under ett och ett halvt år får ses som en lärprocess. Ägarskapet för SIM växte fram under 2015 och en förståelse för att en tydlig organisering var viktig i det regiongemensamma arbetet. Ett aktivt ägarskap och styrning är viktigt för att skapa strukturer och rutiner som krävs för lärande och systemförändring. 7 VGR har genom sin tydliga inriktning och organisation visat på transparens. Det finns ett behov av kommunikationsstrategier för hur lärdomar och goda exempel ska spridas inom organisationen och externt. De kriterier som är framtagna kommer att kompletteras med riktlinjer för att underlätta för de sökande. Utbildningsdagar och idéträffar ska anordnas för att kvalitetssäkra arbetet framöver. Utmaningen har för regionen varit att hitta en modell som integrerar regionens två huvuduppdrag hälso- och sjukvård och tillväxt och utveckling i samverkan med kommunerna. Ett sätt är att pröva samordningsförbundets struktur som en modell för VGR sociala investeringsmedel under Det skulle kunna visa på den systemförändring som sociala investeringar innebär med långsiktighet och uthållighet. Risken är att många och kortsiktiga projekt istället leder till att lappa och laga och att man inte tar itu med de system som behöver förändras. 4 Jannesson, Erik och Jonsson, Robert (2015). Organisering och styrning av sociala investeringar. Stockholm, Sveriges kommuner och landsting 5 Ibid. 6 Hultkrantz, Lars (2015) Sociala investeringsfonder i Sverige. Fakta och lärdomar. Stockholm, SNS-förlag. 7 Jannesson, Erik och Jonsson, Robert (2015). Organisering och styrning av sociala investeringar. Stockholm, Sveriges kommuner och landsting

305 RUN (4) Denna struktur möjliggör för kommun, region och andra parter att lokalt samordna sina insatser kring barn och unga. Genom denna samverkan kan gemensamma beslut, mål, uppdrag och tidsplaner sättas i syfte att ge ett enhetligt stöd till barn och unga. Såväl individen som samhället tjänar på att det blir ett samlat grepp för målgruppen. En poäng med detta är att alla parter samlas vid ett och samma bord för att gemensamt kraftsamla kring en specifik målgrupp i ett geografiskt område. Det ger också utrymme för regionen att samordna och stödja investeringarna. 8 Beviljade investeringar behöver stödjas under arbetets gång. Effekterna i de första investeringarna syns tidigast Social investeringsmodell för VGR Den modell som föreslås för 2016 innehåller två spår. Spår 1 är en utlysning som tidigare och spår 2 bygger på ett partnerskap. Spår 1: Innebär en utlysning där aktörerna erbjuds idéträffar på fyra platser. Idéträffarna är tillför att introducera sociala investeringar och vad som förväntas av de sökande. Utförlig information finns på webbsidan. Spår 2. Syftet med spår två är att utifrån en behovsanalys med inriktning på gymnasiebehörighet väljs ett geografiskt område ut för en större strukturell investering. Berörda kommuner, VGR:s utföraraktörer och andra berörda parter bjuds in till dialog kring hur satsningen bör utformas. 8 Hultkrantz, Lars (2015) Sociala investeringsfonder i Sverige. Fakta och lärdomar. Stockholm, SNS-förlag.

306

307 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Förslag till förordning om elbusspremie Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande enligt kollektivtrafiknämndens förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har av Miljö- och energidepartementet beretts möjlighet att yttra sig över remissen Förslag till förordning om elbusspremie. Svar ska vara inne senast den 16 maj Beredning Kollektivtrafiknämnden har den 8 april 2016 tagit fram ett förslag till yttrande. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Remissen Förslag till yttrande Kollektivtrafiknämndens beslut , 13 Beslutet skickas till + yttrande Miljö- och energidepartmentet Beslutet skickas till Kollektivtrafiknämnden för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

308

309 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Leif Magnusson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Förslag till remissyttrande över Förslag till förordning om elbusspremie Miljö- och energidepartementet Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden föreslår Regionstyrelsen att avge bifogat remissvar angående förslag till elbusspremie 2. Kollektivtrafiknämnden uppdrar åt Västtrafik att till september 2016 ta fram förslag på möjliga utbyten av bussar för eldrift under perioden Sammanfattning av ärendet Tjänsteutlåtandet avser remiss av förslag till förordning om elbusspremie från Miljö- och Energidepartementet. Enligt förslaget riktas premien till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Premien föreslås begränsas till bussar som ska användas i avtal tecknade efter den 31 dec Premien föreslås uppgå till maximalt kr för en elbuss registrerad för mer än 140 passagerare och sedan minskas med antalet passagerare ner till kr för bussar registrerade för mer än 60 passagerare. Bussar med kapacitet under 60 personer får ingen premie. Elbussar och trådbussar föreslås få hel premie. Laddhybrider får halv premie. En laddhybrid måste enligt avtalet köra minst 70 % av sträckan på el och resterande på ett hållbart drivmedel enligt lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Fördjupad beskrivning av ärendet Yttrandet Enligt bifogat förslag till yttrande är Västra Götalandsregionen positiv till ett införande av elbusspremie. Däremot föreslår vi att premien inte bara riktas till regionala kollektivtrafikmyndigheter utan även till upphandlande bolag (Västtrafik) och till trafikföretag som utför upphandlad eller kommersiell trafik. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

310 Datum Diarienummer KTN (2) Vidare föreslår vi att premien inte begränsas till avtal tecknade efter 31 dec Premieperioden sträcker sig och under denna period kommer inga nya stadstrafikavtal att träda i kraft i Västra Götaland. För att en elbussintroduktion ska påskyndas måste detta alltså ske inom befintliga avtal. Laddhybridbussar bedöms vara det mest effektiva sättet att snabbt introducera ökad andel eldrift i kollektivtrafiken. Eftersom kravet på laddhybrider är att de enligt avtal ska gå minst 70 % av körsträckan på el, föreslår vi också att premien för dessa är 70 % av en full premie i stället för 50 % som föreslås i remissen. Möjligheter till investeringar i elbussar Elbusspremien avser perioden och det planeras inte några nya upphandlingar av stadstrafik förrän Nyinvesteringar i elbussar måste därför ske inom befintliga avtal. Utbyte av bussar kan vara aktuellt på grund av ålderskrav i avtalen samt genom ökat antal bussar genom åtgärder för att öka kollektivtrafikresandet. Nämnden föreslås därför att uppdra åt Västtrafik att utreda möjligheterna till införande av elbussar under perioden Beredning Ärendet har handlagts i samråd med Västtrafik, avdelningen för forskning, utveckling & utbildning samt miljöavdelningen. Västtrafik lämnar ett eget yttrande utifrån sin roll som utförare. Avdelning kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilaga Remissbrev och remiss Förslag till yttrande Besluten skickas till Regionstyrelsen för beslut Västtrafik för kännedom och åtgärd enligt beslutspunkt 2 roger.vahnberg@vasttrafik.se, hanna.bjork@vasttrafik.se VGRs miljöavdelning och koncernstab regional utveckling regionutveckling@vgregion.se för kännedom

311 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer KTN Ert diarienummer LS Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Yttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Västra Götalandsregionens yttrande görs utifrån ett regionutvecklingsperspektiv samt utifrån vår roll som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) medan Västtrafik som har regionens uppdrag att teckna avtal för upphandlad trafik yttrar sig utifrån sin roll som upphandlande enhet. I vår roll som kollektivtrafikmyndighet har vi ett övergripande ansvar för all regional kollektivtrafik i Västra Götalands län, det vill säga både upphandlad och kommersiell kollektivtrafik. Införande av elbusspremie Västra Götalandsregionen är positiv till införandet av en elbusspremie. En sådan kan kraftfullt bidra till att uppnå våra mål för klimatpåverkan och energieffektivitet. Mottagare av premie Västra Götalandsregionen föreslår att även fordon som leasas omfattas av elbusspremien. Detta är det vanligaste finansieringsalternativet i bussbranschen. Vi föreslår också att premien även riktas till upphandlande bolag och trafikföretag. Upphandlad trafik Befogenheten att ingå avtal om allmän trafik har överlämnats till aktiebolaget Västtrafik enligt 3 kap 2 Kollektivtrafiklagen. Bussar handlas upp av trafikföretagen, inte av RKM eller Västtrafik. I ett initialskede kan det vara tänkbart att Västtrafik handlar upp fordon i syfte att minska restvärdesrisker varför det är nödvändigt att premien även kan riktas till det upphandlande bolaget. Men som huvudprincip bör bussar köpas eller leasas av trafikföretagen varför vi ser det som helt nödvändigt att premien kan riktas även till trafikföretag. Kommersiell kollektivtrafik Inom Västra Götalands län utförs även kollektivtrafik på kommersiell grund. En sådan trafik är flygbussarna till Landvetter flygplats. Kraven på miljöanpassning Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

312 Remissyttrande från Regionstyrelsen, (2) av trafik till flygplatsen ökar och det är högst sannolikt att el- eller laddhybridbussar kommer att behövas för denna förbindelse. I samband med att befintliga trafikavtal löper ut är det fullt möjligt att den upphandlade trafiken i vissa fall ersätts av kommersiell trafik i enlighet med kollektivtrafiklagen. Det är olyckligt om inte denna trafik ges möjlighet till miljöanpassning på samma villkor som den upphandlade trafiken. Västra Götalandsregionen föreslår att premien även riktas till trafikföretag som utför kollektivtrafik på kommersiell grund så att inte kommersiell kollektivtrafik diskrimineras. Krav för premie Avtalstidpunkt Västra Götalandsregionen motsätter sig att premien begränsas till bussar som ska användas i avtal tecknade efter den 31 dec Premieperioden sträcker sig och under denna period kommer inga nya stadstrafikavtal att träda i kraft i Västra Götaland. För att en elbussintroduktion ska påskyndas måste detta alltså ske inom befintliga avtal. Däremot kan premien begränsas till bussar som är inköpta eller leasade efter 31/ Premiens storlek Beträffande premiens storlek i förhållande till bussarnas storlek hänvisar vi till Västtrafiks svar. Västra Götalandsregionen bedömer att laddhybridbussar är det effektivaste sättet att snabbt öka andelen eldrift i kollektivtrafiken. Inköpskostnaden är dock ungefär likvärdig för el- och laddhybridfordon. Eftersom det finns ett krav på 70 % elanvändning för att laddhybrider ska få en premie är det angeläget att dessa fordon också kan få 70 % av en hel premie. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann Sofi Lodin Regiondirektör

313

314 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Linbana över älven år 2021 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande enligt kollektivtrafiknämndens förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har av Göteborgs stad beretts möjlighet att yttra sig över remissen Linbana över älven år Svarstiden gick ut den 12 april 2016 men Västra Götalandsregionen har beviljats förlängd svarstid till den 30 april Beredning Kollektivtrafiknämnden har den 8 april 2016 tagit fram ett förslag till yttrande. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Remissen Förslag till yttrande Kollektivtrafiknämndens beslut , 12 Beslutet skickas till + yttrande Trafikkontoret Göteborgs stad linbanor@trafikkontoret.goteborg.se Beslutet skickas till Kollektivtrafiknämnden för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

315

316

317 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Förslag till remissyttrande över trafikkontorets åtgärdsvalsstudie Linbana över älven år 2021 Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden föreslår regionstyrelsen att godkänna förslag till yttrande över trafikkontorets remiss av åtgärdsvalsstudien Linbana över älven år Kollektivtrafiknämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Göteborgs stad har ambitionen att etablera en linbana mellan Wieselgrensplatsen, Lindholmen och Järntorget senast år Syftet är att skapa en tvärlänk som på ett innovativt och resurseffektivt sätt binder samman staden över älven. Trafikkontoret efterfrågar nu synpunkter på det arbete som skett sedan 2014 och som har sammanfattats i bilagd åtgärdsvalsstudie. Västra Götalandsregionen och Västtrafik har deltagit i Göteborgs arbete med linbana. I den gemensamma Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille, 2035 som är ute på remiss ingår tre föreslagna linbanesträckningar. Vi är generellt positiva till linbana som ett nytt inslag i stadstrafiken och till den föreslagna sträckningen. Vi ser gärna linbana som en del av kollektivtrafiken så att Västtrafik ansvarar för driften, under förutsättning att driftsekonomin är jämförbar med annan stadstrafik. Ytterligare information om ärendet Göteborgs stad trafikkontoret har arbetat med idén om linbana över älven sedan hösten Idén kommer ursprungligen från ett medborgarförslag inför stadens 400-årsjubiléum. Ambitionen är att etablera en så kallad stom-linbana mellan Wieselgrensplatsen, Lindholmen och Järntorget senast år Syftet är att skapa en tvärlänk som på ett innovativt och resurseffektivt sätt binder samman staden över älven. Under våren 2014 remitterade trafikkontoret en förstudie om Linbanor som alternativ kollektivtrafik i Göteborg. Trafikkontoret efterfrågar nu synpunkter på det arbete som skett sedan sommaren 2014 och som har sammanfattats i bilagd åtgärdsvalsstudie. Trafikkontoret önskar remissvar senast 12 april. Västra Götalandsregionen har fått anstånd till 30 april så att Regionstyrelsen ska hinna hantera remissvaret den 26 april. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

318 Datum Diarienummer KTN (2) Inkomna remissyttranden kommer användas för att revidera åtgärdsvalsstudien inför beslut, samt lägga en grund för efterföljande skeden som bland annat omfattar genomförandestudie, detaljplanering och upphandlingsförberedelser. Förslaget till yttrande är avstämt med Västtrafik. Västra Götalandsregionen besvarar remissen på en principiell och övergripande nivå medan Västtrafik avger ett mer detaljerat remissvar, i linje med våra respektive uppdrag och roller. Förslag till yttrande Västra Götalandsregionen och Västtrafik har deltagit i Göteborgs arbete med linbana. I den gemensamma Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille, 2035 som är ute på remiss ingår tre föreslagna linbanesträckningar Vi är generellt positiva till linbana som ett nytt inslag i stadstrafiken och till den föreslagna sträckningen. Vi ser gärna linbana som en del av kollektivtrafiken så att Västtrafik ansvarar för driften, under förutsättning att ekonomin är jämförbar med annan stadstrafik. Frågan om finansiering av investeringen återstår att lösa mellan parterna. Vi anser vidare att linbanan bör ingå i storstadspaketet i Sverigeförhandlingen samt att Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen bör agera samlat för att verka för den riktningen. När det gäller stationsläget på Lindholmen (se sida kap i bilaga) så förordar vi läge A då detta ger bytesmöjlighet mellan snabbnät och stomnät enligt Målbild för stadstrafiken som nämns ovan. I det fortsatta utredningsarbetet bör man även beakta risker för olyckor, bland annat hur ambulanspersonal etc. ska kunna ta sig fram till personer som akut insjuknar i linbanan. Då det rör sig om ett nytt och oprövat inslag i stadstrafiken bör utfallet av en första linbana analyseras och utvärderas innan man börjar planera för fler linbanor. Avdelning kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilaga Länk på Remissversion av ÅVS linbana, missiv och sändlista Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se

319 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer KTN Göteborgs stad Trafikkkontoret Remissyttrande över trafikkontorets åtgärdsvalsstudie Linbana över älven år 2021 Förslag till yttrande Västra Götalandsregionen och Västtrafik har deltagit i Göteborgs arbete med linbana. I den gemensamma Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille, 2035 som är ute på remiss ingår tre föreslagna linbanesträckningar Vi är generellt positiva till linbana som ett nytt inslag i stadstrafiken och till den föreslagna sträckningen. Vi ser gärna linbana som en del av kollektivtrafiken så att Västtrafik ansvarar för driften, under förutsättning att ekonomin är jämförbar med annan stadstrafik. Frågan om finansiering av investeringen återstår att lösa mellan parterna. Vi anser vidare att linbanan bör ingå i storstadspaketet i Sverigeförhandlingen samt att Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen bör agera samlat för att verka för den riktningen. När det gäller stationsläget på Lindholmen (se sida kap i bilaga) så förordar vi läge A då detta ger bytesmöjlighet mellan snabbnät och stomnät enligt Målbild för stadstrafiken som nämns ovan. I det fortsatta utredningsarbetet bör man även beakta risker för olyckor, bland annat hur ambulanspersonal etc. ska kunna ta sig fram till personer som akut insjuknar i linbanan. Då det rör sig om ett nytt och oprövat inslag i stadstrafiken bör utfallet av en första linbana analyseras och utvärderas innan man börjar planera för fler linbanor. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

320

321 Remiss av slu tbetän kandet Statens bredbandsinfrastru ktur som resurs (SOU 2016 :1), 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eric Åkerlund Telefon: E-post: eric.akerlund@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Remissyttrande över slutbetänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1) Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta att lämna bifogade förslag till yttrande som svar på remiss på Slutbetänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1) 2. Regionutvecklingsnämnden beslutar att omedelbart justera pragrafen. Sammanfattning av ärendet Utredningen om effektivare användning av statens bredbandsinfrastruktur, N 2014:05, har haft i uppdrag att se över möjligheterna att genom en förbättrad samordning mellan Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät, Vattenfall AB och Teracom AB effektivisera användningen av de statligt ägda bredbandsnäten. Västra Götalandsregionen instämmer i allt väsentligt i betänkandets förslag. En effektivare användning av statligt ägd fiberinfrastruktur skulle vara av stort värde för hela bredbandsmarknaden. Att de statliga bolagen och verken kan få behålla de pengar som de tjänar på bredbandsverksamheten gynnar också tillkomsten av mer bredband i områden som inte är så välförsedda med snabba och framtidssäkra bredbandsnät, ökar konkurrensen på bredbandsmarknaden och bidrar till större robusthet och redundans för fibernäten. Ett viktigt förslag är också att Trafikverket får i uppdrag att alltid lägga extra kanalisation vid större anläggningsarbeten eftersom det annars är dyrt och krångligt för andra att korsa dessa anläggningar i efterhand. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infrastruktur Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

322 2 (2) Länk till utredningen Bilaga Förslag till remissyttrande, daterad Beslut skickas till Regionstyrelsen Regionstyrelsens beslut och remissyttrande skickas till Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm I remissvaret anges Regeringskansliets diarienummer N2016/00194/ITP. Ange Remissvar Statens bredbandsinfrastruktur som resurs i ärenderaden Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

323 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm N2016/00194/ITP Statens bredbandsinfrastruktur som resurs, SOU 2016:01 Sammanfattning Västra Götalandsregionen instämmer i allt väsentligt i betänkandets förslag. En effektivare användning av statligt ägd fiberinfrastruktur skulle vara av stort värde för hela bredbandsmarknaden. Att de statliga bolagen och verken kan få behålla de pengar som de tjänar på bredbandsverksamheten gynnar också tillkomsten av mer bredband i områden som inte är så välförsedda med NGA-nät, ökar konkurrensen på bredbandsmarknaden och bidrar till större robusthet och redundans för fibernäten. Ett viktigt förslag är också att Trafikverket får i uppdrag att alltid lägga extra kanalisation vid större anläggningsarbeten eftersom det annars är dyrt och krångligt för andra att korsa dessa anläggningar i efterhand. Synpunkter Förslag, 4.4.1: Uppdrag att bidra till att regeringens bredbandsmål uppfylls. Västra Götalandsregionens synpunkt Det svenska bredbandsmålet om 100 Mbit/s till 90 % av Sveriges hushåll och företag är i sin helhet ambitiöst. Vissa kommuner kommer säkert att nå målet i god tid innan 2020, men kommuner med en stor andel landsbygdsbefolkning kommer att behöva all den hjälp de kan få. Om de statliga bolagen och verken kan bidra till att uppfylla målet så är det ett välkommet tillskott. Förslag, 4.4.3: Finansiering av Trafikverkets externa bredbandsverksamhet. Västra Götalandsregionens synpunkt Om Trafikverket kan fondera pengar från bredbandsverksamheten och använda pengarna till investeringar på ett sätt som mer liknar ett aktiebolags sätt att jobba, borde det öka Trafikverkets intresse att bedriva verksamheten på ett affärsmässigt sätt. Detta i sin tur borde gynna utbyggnaden av bredband på ett sådant sätt att externa kunder oftare kan hyra kanalisation, svartfiber och kapacitet. Det borde också gynna Trafikverkets vilja att se mer till kundernas behov och synpunkter. Förslag, 5.2.2: Ett gemensamt marknadsbolag. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

324 (2) Västra Götalandsregionens synpunkt För att det ska vara enkelt för kunder att hyra transporttjänster av de statliga nätägarna bör det finnas en väg in till hela den samlade infrastrukturen. Att för detta ändamål använda Triangelbolaget är ett bra förslag. Bolaget har sedan en lång tid tillbaka en väl fungerande verksamhet och borde kunna ta sig an flera nätägares resurser utan större problem. Förslag, 6.3.1: Förläggning av ny bredbandsinfrastruktur för framtida behov. Västra Götalandsregionens synpunkt Att anlägga mer kanalisationsutrymme och fler fiberpar än vad som behövs vid det ursprungliga förläggningstillfället är ett bra förslag. Erfarenheter från kommuner och stadsnät säger att sådan extra förläggning ofta kommer till användning och att det inte behövs särskilt många extra försäljningstillfällen förrän den extra förläggningen har betalat sig och blivit företagsekonomiskt lönsam. Samhällsnyttan borde därvid öka i minst samma grad, troligen mera. Som påpekas i betänkandet hyr Trafikverket inte ut svartfiber idag, utan endast våglängder och kapacitetsförbindelser. Ett tydligt uppdrag till Trafikverket att börja hyra ut svartfiber där det finns kapacitet för detta, vore välkommet. Övrig synpunkt: Flera nätägare som kontrolleras av staten utöver Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät, Vattenfall AB och Teracom AB, borde också kunna vara med i nätsamordningen på samma sätt som de nämnda aktörerna. Exakt vilka dessa är vet vi inte, men en av dem är säkerligen Försvarsmakten. Det kan säkert finnas skäl att delvis undanta Försvarsmaktens fibernät från samordningen, men en ytterligare utredning kunde fastställa om hela det nät som Försvarsmakten förfogar över verkligen behövs för deras egen verksamhet eller om vissa delar kan frigöras och överföras till någon av de andra statliga aktörernas ägo. Försvaret har ju lagt ner ett stort antal anläggningar de senaste åren. Kanske finns nät till dessa anläggningar som inte längre nyttjas? Detta skulle kunna tillföra mera fibernät till glest befolkade områden, särskilt i skärgårdsmiljö som det finns gott om i Västra Götalands län. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

325

326 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anja Almén Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande enligt Koncernkontorets förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att ha synpunkter på skrivelsen Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd (referens SSM ). Koncernkontoret har tagit fram förslag till yttrande. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Remissen Förslag till yttrande daterat Beslut skickas till Yttrande skickas som Word- och PDF-dokument senast 5 maj 2016 till Strålsäkerhetsmyndigheten registrator@ssm.se med kopia till eva.waldenstrom@ssm.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

327 1 (5) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Strålsäkerhetsmyndigheten Stockholm Yttrande över Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att ha synpunkter på skrivelsen Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd (referens SSM ). Yttrandet från Västra Götalandsregionen omfattar några kommentarer kring förslagen på bestämmelser som omfattar och påverkar landstinget som tillståndshavare för verksamhet med strålning. Allmänna kommentarer Västra Götalandsregionen ser ingen anledning att kommentera alla detaljer avseende förslagen i strålskyddsdirektiv (2013/59/EURATOM) eftersom direktivet nu måste införas i svensk lagstiftning. Av skrivelsen framgår att Strålsäkerhetsmyndigheten i stort anser att förslagen inte kommer att medföra några betydande konsekvenser för de som bedriver verksamhet med strålning. Västra Götalandsregionen delar inte denna uppfattning, utan anser att förslaget sannolikt kommer att medföra ökade kostnader. Det finns också risk för ökade kostnader för tillståndshavarna i form av ökade tillsynsavgifter till myndigheter. I förslaget nämns att som en del av införandet av strålskyddsdirektivet kommer föreskrifter att tas fram av Strålsäkerhetsmyndigeten och andra myndigheter. En mer ingående bedömning av de slutliga konsekvenserna utan en helhetsbild över den slutliga kravbilden är svår att göra. Västra Götalandsregionen anser därför att det snarast bör tas fram en konsekvensanalys för införandet av strålskyddsdirektivet. Västra Götalandsregionen anser också att det krävs förtydliganden av lagtexter och att det finns behov av ett mer detaljerat underlag till lagtexterna så att framtida tolkningar och tillämpningar av lagtexten har förutsättningar att göras på ett rättssäkert sätt. Kommentarer till förslag till lag om strålskydd 1. Den som är ansvarig för verksamhet med medicinska exponeringar ska fastställa dosrestriktioner för personer som utanför sin yrkesutövning hjälper och stödjer en patient, 2 kap 6. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

328 Förslag till remissyttrande från regionstyrelsen, (5) Dosrestriktionerna bör bygga på en nationell gemensam accepterad risknivå för de personer skyddet avser. Denna risknivå bör utgöra en norm inom området. Det är sedan rimligt att ställa krav på verksamhetsutövaren att utifrån lokala förhållanden anpassa skyddsanordningar och verksamhet efter den nationellt accepterade risknivån och att i detta arbete besluta om lokala dosrestriktioner. Västra Götalandsregionen anser att det finns behov av att i lagen ange en acceptabel risknivå för de personer som avses. 2. Fastställande av dosrestriktion vid forskningsprojekt som innebär medicinsk exponering, 2 kap 7. Västra Götalandsregionen instämmer i att alla risker inklusive strålningsrisken i samband med forskningsprojekt bör utvärderas tillsammantaget och att lekmän ska delta i bedömningen av den riskinformation som ska ges till deltagande forskningspersoner. Ett sätt att göra detta är att skapa ett transparent förfarande i en kvalitetssäkrad verksamhet under ledning av Centrala etiksprövningsnämnden. Västra Götalandsregionen ser också positivt på att en tillståndshavare för medicinska bestrålningar inte längre betraktas som skyldiga att bistå de regionala etiska prövningsnämnderna. Västra Götalandsregionen anser dock att beskrivningen avseende bedömningen av denna typ av bestrålningar är ofullständig i underlaget. Det nämns inte att tillståndshavaren är skyldig att ha interna rutiner som säkerställer att berättigandebedömning görs för forskningsprojekt och att tillståndshavaren också är skyldig att optimera exponeringarna. Detta förutsätter nära samverkan mellan tillståndshavaren och forskningshuvudmannen. De medicinska bestrålningarna måste alltså granskas lokalt så att de kan genomföras och uppnå de syften som är specificerade i forskningsprojektet. Tillståndshavaren som får utföra dessa exponeringar och forskningshuvudmannen är i de flesta fall inte samma legala enhet. Forskningshuvudmän har endast i undantagsfall tillstånd för medicinska bestrålningar. Forskningshuvudmannen måste alltså i planeringsstadiet etablera kontakt med den tillståndshavare som ska utföra bestrålningen. Denna del av planeringen av forskningsprojekt är en viktig komponent i skyddet av forskningspersoner och beskrivs inte i utredningen. Västra Götalandsregionen anser därför att det finns behov av ett förtydligande avseende strålskyddskrav på tillståndshavare som utför medicinska bestrålningar som ingår i forskningsprojekt. 3. Om dosgränser för lärlingar, studerande och praktikanter, 3 kap 2-4 Dosgränser för gruppen lärlingar, studerande och praktikanter mellan 16 år och 18 år är högre än för andra som i utbildningssyfte medverkar i verksamheter där joniserande strålning förekommer. Skillnaden mellan grupperna i 3 och 4 kan tolkas som åldersskillnaden och att de underåriga måste utföra arbete där de kan exponeras. Det är oklart i vilka situationer någon underårig måste delta i arbete där de exponeras. Västra Götalandsregionen anser att det finns behov av att förklara denna skillnad ytterligare i underlaget och att det tydligt måste framgå varför det inte är berättigat att ansätta de lägre dosgränserna som anges i 4 också för åldersgruppen mellan 16 år och 18 år.

329 Förslag till remissyttrande från regionstyrelsen, (5) 4. Skyddet av det ofödda barnet 4 kap 3. Västra Götalandsregionen anser att det är viktigt att skydda det ofödda barnet och det ammande barnet och att informationskrav och kravet på att skapa rutiner kring gravida och ammande arbetstagare är berättigat. Kravet att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbetsuppgifter som inte är förenade med joniserande strålning om den gravida arbetstagaren så önskar är heller inget nytt krav. Västra Götalandsregionen anser dock att det tydligare bör framgå att det kan finnas arbetsuppgifter som är olämpliga för gravida arbetstagare att utföra och att den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att identifierar dessa arbetsuppgifter i den egna verksamheten. 5. Berättigande bedömning av avbildning utan medicinskt syfte, t.ex. 5 kap 10. Västra Götalandsregionen anser att ansvarsförhållanden angående avbildning utan medicinska syfte bör utredas ytterligare. Det är oklart vem som har ansvar för berättigandebedömningen i de olika typer av situationer som räknas upp i utredningen. I utredningen framkommer inte hur kravet på berättigandebedömning ska tillgodoses. Det måste också på ett tydligare sätt framgå hur kraven på tillstånd och tillståndsprövning kommer att utformas för avbildning utan medicinskt syfte så att en konsekvensanalys kan göras. Kommentarer till förslag till förordning om strålskydd 6. Dosrestriktioner i samband med forskningsprojekt, 3 kap 1. Västra Götalandsregionen anser att Strålsäkerhetsmyndigheten bör se över skrivningar i utredningen som behandlar experimentella medicinska behandlingar och bestrålningar i forskningssyfte. Det är viktigt att skillnaden mellan forskning och sjukvård tydligare framgår. Detta gäller alltså speciellt när forskningspersonen också är patient inom sjukvården. Det är viktigt att både forskningshuvudmannen och sjukvården tydligt anger skillnaden mellan deltagande i forskningsprojekt och olika förfaranden inom sjukvård som patienten genomgår. Lagen bör utformas med detta i åtanke. Grundförutsättningen i resonemang kring forskningsprojekt bör vara att forskning söker förbättringar och alternativ till etablerade behandlings- eller undersökningsmetoder. Av detta följer att nyttan för deltagande i forskningsprojekt för den enskilda personer inte kan förutsägas. De medicinska bestrålningarna som utförs på patienten ska däremot vara berättigade och nyttan ska vara utredd, en sådan bestrålning är alltså en planerad aktivitet som ska påverka vidare handläggning av patienten och är inte forskning. Västra Götalandsregionen anser att skillnaden måste förtydligas i lagen och underlaget. 7. Berättigandebedömning av nya metoder där medicinsk exponering ingår, 3 kap 3. Västra Götalandsregionen anser att ett förtydligande av begreppet ny metod är nödvändig. Nya metoder kan syfta på t.ex. vårdprogram för en viss sjukdom där

330 Förslag till remissyttrande från regionstyrelsen, (5) medicinska exponeringar kan ingå i form av behandlingsmetoder eller olika typer av avbildande metoder i medicinskt syfte. Nya metoder kan också tolkas som införande av nya typer av medicinteknisk utrustning där utrustning ska användas för att utföra etablerade medicinska behandlingar och undersökningar. Omfattningen av bedömningen och kravet på kompetens vid en sådan berättigandebedömning beror helt på definitionen av ny metod och är i utredningen otydlig. I detta sammanhang är det också förvånande att kopplingen till lagar och föreskrifter om medicintekniska produkter inte tydligare nämns i utredningen. Denna lagstiftning borde ha stor påverkan på ett säkert införande av nya typer av produkter på marknaden. Sammanfattningsvis anser Västra Götalandsregionen att frågan om berättigandebedömning är betydligt mer komplext och omfattande än vad som framställs i utredningen och därför bör förslaget både angående omfattningen av berättigandebedömningen och lämpliga aktörer för att utföra dessa typer av bedömningar utredas ytterligare. Kommentarer till förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) 8. Om utbildning om strålning och strålskydd i läkarutbildningen. Västra Götalandsregionen anser att förslaget om ökad kunskap om strålning och strålskydd är bra. Utredningen eller lagförslaget ger dock ingen tydlig vägledning om omfattning och innehåll i denna utbildning. Det är därför svårt att gör en bedömning av effekten av utbildningen eller konsekvenser avseende ökade kostnader. Kommentarer till förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) 9. Specialist utbildning för sjukhusfysiker. Västra Götalandsregionen ser ett värde i vidareutbildning av personal och inser att utbildning för sjukhusfysiker i Sverige inte lever upp till europeiska krav. Västra Götalandsregionen anser dock att det bör poängteras att det inte finns något etablerat system för denna specialisering idag. I underlaget saknas en beskrivning som gör det möjligt att göra en bedömning av effekter och kostnader. Eftersom målbeskrivning saknas är det oklart vad som reellt skiljer en sjukhusfysiker med specialist kompetens och en utan specialistkompetens. I utredningen anges heller inte om det i andra lagkrav kommer att införas krav på specialisering för att få utföra vissa typer av arbetsuppgifter. Lagförslagets konsekvenser är därför svår att uppskatta. 10. Infrastruktur för specialist utbildning för sjukhusfysiker. Västra Götalandsregionen anser att en infrastruktur behöver byggas upp för utbildningen utifrån en målbeskrivning för specialistutbildningen. Utbildningen

331 Förslag till remissyttrande från regionstyrelsen, (5) kommer att utgöra en kostnad för både utbildningsanstalter och sjukvårdshuvudmannen. ST-tjänster behöver skapas för att göra det möjligt att genomföra utbildningen. Krav på bland annat utbildning för de personer som ska handleda är heller inte utredd. Västra Götalandsregionen anser att denna fråga måste utredas vidare för att en bedömning av effekt och konsekvens ska vara möjlig. Kommentarer till förslag till förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 11. Specialistutbildning Kraven på kunskaper, färdigheter och förhållningsätt är alltså inte specificerade i underlaget. Det är därför oklart vilka mervärde utbildningen kommer att medföra för sjukvården. Västra Götalandsregionen vill också framhålla att det är möjligt att även andra yrkesgruppers, exempelvis läkares, specialistutbildning behöver förändras avseende kunskaper, färdigheter och förhållningsätt till strålning och strålskydd. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

332

333 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: Till miljönämnden Yttrande över Policy Bioenergi efter 2020 Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden godkänner yttrandet över Policy Bioenergi efter 2020 och skickar det till regionstyrelsen senast 21 april. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Miljönämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 3. Regionstyrelsen godkänner yttrandet över Policy Bioenergi efter Sammanfattning av ärendet 2014 tog europeiska kommissionen fram en klimat- och energipolitisk rampolicy för perioden I policyn uppger man behovet av att ta fram en ny policy för biomassa tog kommissionen även fram en ramstrategi för en motståndskraftig energiunion där man bland annat uppger att en ny strategi för hållbar bioenergi skall tas fram. Ett led i att ta fram en ny strategi för bioenergi är att låta remissinstanser svara på detta samråd. Samrådet ska besvaras senast den 10 maj Detta yttrande är inriktningen på Västra Götalandsregionens svar på samrådet A sustainable bioenergy policy for the period after Yttrandet skall vara kommissionen till handa senast 10 maj. Samrådet innebär att remissinstansen får möjlighet att svara på en webbenkät där man på en fyrgradig skala graderar vikten av ett antal områden som bör har större eller mindre inverkan på en framtida bioenergistrategi. Svaren utgår ifrån Västra Götalandsregionen strategidokument som berör bioenergi (VG2020, berörda Handlingsprogram inklusive och Biogasprogrammet). Fördjupad information Västra Götalandsregionen trycker särskilt på att: bioenergi skall fortsätta spela en dominant roll i vår energimix. vi ser en potential och arbetar aktivt för en större marknad för biobaserade material och drivmedel. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

334 Datum Diarienummer MN (2) biobränsle för transport ses som lovande för att reducera klimatpåverkan, men vi ser här också potentiella fördelar för ekonomisk och social hållbarhet. det finns risker med ökad användning av bioenergi som bör beaktas. Risker så som påverkan på biologisk mångfald, vatten och jordar samt ökad konkurrens med andra användningsområden för de lämpliga landområden. bioenergi spelar en viktig roll för en ökad energitrygghet. Bilagor Länk till webbenkäten: Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Besluten skickas till Regionstyrelsens beslut skickas senast den 6 maj till koncernstab regional utveckling, miljöavdelningen Gustaf Zettergren, gustaf.zettergren@vgregion.se för genomförande. För kännedom Martin Elofsson, martin.elofsson@vgregion.se

335

336

337 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernstab regional utveckling/ Näringsliv Handläggare: Cecilia Nilsson Telefon: E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Svar på: EU-samråd om efterutvärdering av Europeiska Regionalfonden Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom framlagt förslag till samrådssvar till Europeiska Kommissionen. 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår att Regionstyrelsen avger svar på samrådet enligt upprättat förslag. 3. Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Europeiska kommissionen genomför en utvärdering av Europeiska Regionalfonden Utvärderingen genomförs i form av ett öppet samråd på Europeiska kommissionens hemsida till Bifogat finns ett förslag till samrådssvar från Västra Götalandsregionen. Tillväxtverket var förvaltande myndighet för det västsvenska Regionafondsprogrammet De håller på att sammanställa en slutrapport över programmet. Koncernstab regional utveckling Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef, näringsliv Bilaga Förslag till samrådssvar Besluten skickas till Regionstyrelsen för beslut cecilia.v.nilsson@vgregion.se charlotta.lundstrom@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

338

339

340

341

342

343 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernstab regional utveckling/ Näringsliv Handläggare: Cecilia Nilsson Telefon: E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Svar på: EU-samråd om efterutvärdering av Socialfonden Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom framlagt förslag till samrådssvar till Europeiska Kommissionen. 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår att Regionstyrelsen avger svar på samrådet enligt upprättat förslag. 3. Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Europeiska kommissionen genomför en utvärdering av Europeiska Socialfonden Utvärderingen genomförs i form av ett öppet samråd på Europeiska kommissionens hemsida till För att klara svarstiden behöver Regionstyrelsen fatta senast 26/ vilket kräver omedelbar justering av paragrafen vid BHU 5/4 2016Bifogat finns ett förslag till samrådssvar från Västra Götalandsregionen. Svenska ESF-rådet var förvaltande myndighet för det nationella Socialfondsprogrammet De håller på att sammanställa en slutrapport över programmet. Koncernstab regional utveckling Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef, FoUU Bilaga Förslag till samrådssvar Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

344 Datum Diarienummer RS (2) Besluten skickas till Regionstyrelsen för beslut cecilia.v.nilsson@vgregion.se charlotta.lundstrom@vgregion.se

345

346

347

348

349

350

351

352

353

354 Datum: Diarienummer RS Anmälan av delegeringsärenden vid regionstyrelsens sammanträde 26 april 2016 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över delegeringsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över delegeringsärenden 1. Delegeringsärenden avgjorda av regionstyrelsens ordförande - Deltagande för regionstyrelsens ledamöter och ersättare, politiska sekreterare och regionsekreterare i kurser, konferenser med mera: 11-16/ Delgeringsärende som avgjorts med stöd av vidaredelegering från regiondirektören: Anställning av nämndsekreterare, daterat

355

356 1 Datum Diarienummer RS Sammanställning över anmälningsärenden vid regionstyrelsens sammanträde 26 april 2016 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden Protokoll och anteckningar 1. Anteckningar från FoU-beredningens sammanträde den 23 februari 2016 (bilaga) 2. Protokoll från kommittén för mänskliga rättigheters sammanträde den 3 mars 2013: space/spacesstore/1b8fb1ee-b6e7-41b8-b75d- 56ac245af426/Kommitt%c3%a9n%20f%c3%b6r%20m%c3%a4nskliga% 20r%c3%a4ttigheter% %20Protokoll%20nummer%202%20av%202.pdf?a=false&guest=true 3. Protokoll från ägarutskottets sammanträde den 15 mars 2016: Gotalandsregionen/startsida/Politik/Protokoll-och-handlingar/Politiskahandlingar/Agarutskottet/ 4. Protokoll från personalutskottets sammanträde den 16 mars 2016: space/spacesstore/20519a59-e f f598529ef8b?a=false&guest=true Skrivelser med mera 5. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har för kännedom skickat beslut den 21 mars 2016, 50, om ansökan om utträde ur kontrakt Närhälsan Åby. Diarienummer RS (bilaga) 6. Regionfullmäktiges presidium har skickat rapport om demokratitorg hösten Diarienummer RS (bilaga). 7. Servicenämndens beslut , 10, om val av personuppgiftsombud. Diarienummer RS (bilaga) 8. Kulturnämndens beslut , 33, om utlysning av tillfälliga statsbidrag för hantering av flyktingsituationen. Diarienummer RS (bilaga) Domar 9. Kronofogdemyndigheten har den 23 februari 2016 beslutat om skuldsanering för privatperson med skulder hos Västra Götalandsregionen (VGR). Diarienummer RS Kammarrätten har den 14 mars 2016 beslutat att VGR inte får ingå avtal avseende upphandlingen av Rekrytering och relocation utländsk

357 vårdpersonal område 2, innan något annat har bestämts. Kammarrätten kommer att ta ställning till frågan om prövningstillstånd senare. Bakgrunden är att Alfa Quality Moving AB överklagat Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut den 4 mars 2016 att avslå Alfa Qulity Moving AB:s ansökan om överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). (Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 22 mars 2016). Diarienummer: Kammarrätten i Göteborg har den 17 mars 2016 beslutat att inte meddela prövningstillstånd till Mediq Sverige AB:s överklagande av Förvaltningsrättens i Göteborg beslut den 2 februari Kammarrättens intermistiska beslut den 12 februari 2016 upphör därmed att gälla. (Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsen sammanträde den 23 februari 2016 och kammarrättens intermistiska beslut anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 8 mars 2016) Diarienummer: RS Kammarrätten i Göteborg har den 17 mars 2016 beslutat att inte meddela prövningstillstånd till privatpersoners överklagande av Förvaltningsrättens i Göteborg beslut den 25 februari 2016 enligt förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsrättens avgörande står fast. (Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsen sammanträde den 22 mars 2016) Diarienummer RS Kammarrätten i Göteborg har den 16 mars 2016 beslutat att inte meddela prövningstillstånd till ABT Konsult VVS Energiteknik i Göteborg AB:s överklagande av Förvaltningsrättens i Göteborg dom den 5 februari 2016 enligt LOU. Förvaltningsrättens avgörande står fast. (Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 23 februari 2016) Diarienummer RS Förvaltningsrätten har den 12 april 2016 beslutat att avskriva Inverdia AB:s ansökan om överprövning av upphandling av kompressions- och antitrombosstrumpor enligt LOU från vidare handläggning eftersom VGR har meddelat att upphandlingen avbrutits och rättats i de berörda produktgrupperna. Diarienummer: RS

358

359

360

361

362

363

364 1 (1) Datum Diarienummer RS Samtliga nämnder, styrelser och kommittéer i Västra Götalandsregionen Demokratitorg hösten 2015 Under hösten 2015 genomfördes åtta Demokratitorg på lika många skolor i Västra Götaland. Detta följebrev skickas tillsammans med rapporten från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) till samtliga nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen. Rapporten innehåller sammanfattningar av alla teman som har berörts på torgen, alla synpunkter som har kommit in från eleverna skriftligt, samt vad som har diskuterats. På Demokratitorgen diskuteras frågor som rör Västra Götalandsregionens ansvarsområden utifrån följande teman: Framtid, jobb och utbildning, Fritid och kultur, Kollektivtrafik och infrastruktur samt Hälsa och vård. Utöver det får eleverna välja ett tema utifrån några alternativ. Under hösten valdes följande teman: Jämställdhet och jämlikhet samt Integration. Regionfullmäktiges presidium vill med detta utskick uppmana till diskussion i er nämnd/styrelse kring rapportens slutsatser. Särskilt på de områden som rör er nämnd/styrelse utifrån det uppdrag ni har i reglementet. Återkoppla gärna till presidiet om ni i nämnden/styrelsen just nu driver frågor som ligger i linje med elevernas synpunkter, eller om och hur ni tar hänsyn till dessa. Om någon eller några ledamöter i er nämnd/styrelse deltog under höstens Demokratitorg kan de säkert komplettera med sina personliga reflektioner. Med vänliga hälsningar Regionfullmäktiges presidium: Joakim Larsson, ordförande, Per Tenggren, vice ordförande och Magnus Berntsson, andre vice ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

365 Demokratitorg hösten En redaktionell sammanställning av medverkande ungdomars tankar och åsikter

366 Inledning Demokratitorg ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Det utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Medverkande politiker har möjlighet pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av olika stationer som bemannas av minst en politiker. Höstens Demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Några skolor har även haft en femte station med ett valbart tema som eleverna själva har önskat. Samtliga teman har anknytning till regionens verksamhetsområden och utgår ifrån de ungas perspektiv. Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 111 Demokratitorg genomförts vid 70 gymnasieskolor i 39 kommuner. Ca 5400 gymnasieelever och 286 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare: Sofia Reimer, sofia.reimer@grkom.se. Redaktör: Karin Johansson Text: Christina Hedén Danielsson, Rasmus Jonsson, Cecilia Rossiello. Wictoria Kovats, Katarina Kjellqvist, Jonas Franzén, Thomas Lidén, Sandra Svensson, Karin Johansson, Anders Hemborg Foto: Sofia Reimer, Katarina Kjellqvist Grafik: Ingibjörg Sigurðardóttir Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de åtta Demokratitorg som genomfördes under hösten Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter genom citat och direkta förslag och kan beröra både regionala frågor och sådana som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas av politiker och deltagande skolor som underlag för vidare diskussioner. 2

367 Deltagande skolor Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Riksgymnasiet är en av fyra gymnasieskolor i landet för ungdomar med rörelsehinder. Här anpassas studierna efter varje elevs individuella behov, därför är studietiden ofta förlagd under fyra år. Skolan erbjuder Estetiska programmet med inriktningarna media och musik och under skoldagen får eleverna även habiliteringsinsatser utifrån sina behov och önskemål. På demokratitorget deltog 28 elever som alla kommer från kommuner i Mellansverige. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Vid Göteborgs Högre Samskola i centrala Göteborg går elever från förskoleklass till gymnasiet. Omkring 1000 av dem går på Stora skolan som inkluderar högstadiet och gymnasiet. Skolan erbjuder tre nationella gymnasieprogram Samhällsvetenskap, Ekonomi och Naturvetenskap. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet. Lerums gymnasium, Lerum Lerums Gymnasieskola är en stor kommunal gymnasieskola med cirka 1450 elever. Skolan är belägen i ett campusområde tillsammans med kommunens bibliotek och teater. Skolan erbjuder fem högskoleförberedande program, fyra yrkesprogram samt introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Upptagningsområdet är den egna kommunen, kringliggande kommuner samt hela Sverige, eftersom här också finns riksidrottsgymnasium. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs två vid Samhällsvetenskapsprogrammet. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Lärlingsgymnasiet består av två skolenheter varav en är belägen i Munkedals kommun. På skolan går 35 elever från hela Bohuslän, som samtliga läser en lärlingsutbildning inom Industriteknik, El- och energi, Handel och administration samt Fordon och transport. Vid demokratitorget deltog 40 elever som går lärlingsutbildning i Bygg och anläggning, Fordon och transport, Handel och service samt Industri. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Motorbranschens tekniska gymnasium är ett fordons- och transportgymnasium som utvecklats genom ett nära samarbete mellan motorbranschen i Göteborg och Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Skolan är belägen i Högsbo industriområde i Västra Frölunda. Eleverna på skolan har sammanlagt 26 veckors arbetsplatsförlagd undervisning hos någon av skolans samarbetspartners. Vid demokratitorget deltog 50 elever från årskurs tre på Fordonsprogrammet. Partille Gymnasium, Partille Partille Gymnasium är kommunens enda gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan är belägen i Partille centrum och erbjuder både yrkesförberedande och högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Skolan erbjuder nationellt godkänd idrottsutbildning i handboll, fotboll och bowling och utgör även en central del av Partilles nya Kultur- och utbildningscentrum som bland annat består av bibliotek, kulturskola, vuxenutbildning till gymnasiesärskola. Vid demokratitorget deltog 45 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Fordonsprogrammet. Strömstad Gymnasium, Strömstad Strömstad Gymnasium är en kommunal gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan erbjuder både yrkesprogram, högskoleförberedande program och Introduktionsprogrammets fem inriktningar. Gymnasiet har riksintag för Riksidrottsförbundet inom rodd, där fyra elever på valfritt program erbjuds plats varje år. Gymnasiet erbjuder också specialidrott som handboll, fotboll och ishockey inom ramen för individuella val. Vid demokratitorget deltog 52 elever i årskurs 2 och 3 på Samhällsvetenskapsprogrammet. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo På Tranemo Gymnasieskola går cirka 350 elever på de nio nationella programmen som är såväl yrkesförberedande som högskoleförberedande. Upptagningsområdet är i första hand den egna kommunen, men även grannkommunerna. Genom åren har skolan haft ett nära samarbete med lokala politiker. På demokratitorget deltog 50 elever i årskurs två på Bygg- och anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Handel och administrationsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, samt politiker från både Västra Götalandsregionen och Tranemo kommun. 3

368 Innehåll Framtid, jobb och utbildning... 5 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 5 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 6 Lerums Gymnasium, Lerum... 6 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 6 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 7 Partille Gymnasium, Partille... 7 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 7 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 8 Fritid och Kultur... 9 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 9 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 9 Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Kollektivtrafik och infrastruktur Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola Hälsa och vård Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Valbara teman Jämställdhet & jämlikhet Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Integration Göteborgs Högre Samskola,Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Strömstad gymnasium, Strömstad Bilaga 1 Tankar och åsikter från post it-lappar Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Bilaga 2 Punktlista Framtid, jobb och utbildning Kultur och fritid Kollektivtrafik Vård och hälsa Valbart tema

369 Framtid, jobb och utbildning Många unga ser svårigheter i att komma in på arbetsmarknaden och att få sommarjobb. En generell uppfattning är att det krävs utbildning och erfarenhet, vilket är svårt att få utan rätt kontakter. De flesta önskar mer praktik och kontakter med arbetslivet. Detta anses ge både arbetslivserfarenhet och kontakter för framtida jobb och sommarjobb. Bättre anpassningar behöver göras för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. Många planerar att läsa vidare efter gymnasiet och de flesta är beredda på att flytta för studier och arbete. Det upplevs svårt att hitta sommarjobb för ungdomar som saknar kontakter. Störst chans finns genom kommunens feriejobb, vilka många anser behöver bli fler och ha högre lön. Fler billiga bostäder för ungdomar och studerande efterfrågas på de flesta orter. Detta eftersom det är svårt att få en hyresrätt och unga oftast inte har råd att köpa en bostadsrätt. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Frågor som rör personer med funktionsnedsättningars förutsättningar att få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättningar är en central fråga för eleverna på skolan. De menar att det är svårt för dem att få jobb eftersom många arbeten kräver förmågan att kunna göra praktiska saker som exempelvis att plocka varor i hyllorna i en butik eller byta blöjor på ett skötbord vid en förskola. Generellt anses det att många arbetsplatser borde vara mer tillgängliga än vad de är idag. Därtill finns upplevelsen att många arbetsgivare inte vågar anställa personer med funktionsnedsättning. Arbetsplatsen kanske inte tar in en för att man har ett funktionshinder. De tänker anpassning kostar pengar, då anställer vi några som kan gå så sparar vi pengar, så slipper vi anpassa. Flera av eleverna är inställda på att studera vidare men är oroliga inför framtiden eftersom det kan dröja länge innan de får sitt första jobb. Eftersom de flesta ungdomars jobb är praktiska så har man inget val än att fortsätta studera, man kanske inte orkar och klarar den pressen, det borde finnas någon annan väg att gå. Jag förstår att utbildning är en viktig del för att komma någonstans, men jag vill inte jobba häcken av mig tolv år i skolan för att sen sitta arbetslös resten av mitt liv. 5

370 Framtid, jobb och utbildning Göteborgs Högre Samskola, Göteborg De flesta eleverna på skolan är nöjda med sin utbildning, men saknar kopplingen till arbetslivet både i och utanför skolan. Många är medvetna om att unga i vissa fall har för höga förväntningar på det första jobbet och att det egentligen är bättre att tänka att detta inte behöver vara ett drömjobb, utan att det är viktigare att få arbetslivserfarenhet. Låga löner anses inte vara det största problemet även om det lyfts. Vi lever lite i den generationen som vill jobba lite och tjäna mycket. Man behöver trycka bort den bilden. Man behöver information om vad man kan göra här och nu, inte om 10 år. Vi kommer inte börja jobba på riktigt förrän om tio år. Har man fått in en fot på ett ställe tror jag det är bra. Att få ett bra jobb kräver att man läser vidare. Man måste. Många har haft sommarjobb trots att det beskrivs som svårt att få utan kontakter i arbetslivet. Önskemål finns om att göra det mer lönsamt att anställa unga, med förslagsvis sänkta arbetsgivaravgifter. Feriejobben anses vara en bra ingång till arbetslivet, men många tycker att det är för dåligt betalt. Det känns som att man måste ha kontakter innan. En kompis har lämnat CV på 60 olika ställen men ändå inte fått något jobb. Jag har jobbat via kommunen (feriejobb). Förra sommaren. Det gjorde jag främst för att ha någon slags erfarenhet överhuvudtaget. Jag kommer inte söka igen på grund av att lönen är ingenting i stort sett. Men det är bra med tillgång till feriejobb då får unga någon slags erfarenhet utan att ha gjort något tidigare. Även behovet av bostäder anses vara stort. Önskemål finns om fler billiga hyresrätter för unga och att utnyttja ödeområden för att bygga nya bostadsområden. Till exempel kan man bygga högre hus och dela in i mindre studentlägenheter. Det behöver inte var störst och häftigast men så man har egen bostad när man pluggar och så. Jag tänker lite att Västlänken är lite av statens sätt att lösa bostadsproblemen också. Det ska löna sig att bo utanför Göteborg och kunna ta sig in snabbt. Men så tycker jag också att man kan bygga mer på höjden. Det öppnar mer, på bredden är det begränsat men på höjden kan man bygga mer. Ser man på de större städerna så bygger man ju på höjden och där finns det ju fler bostäder. Lerums Gymnasium, Lerum Många elever planerar att resa och se världen efter gymnasiet. Även om vidare studier lockar är detta något som kan få vänta i något år. Ofta på grund av de flesta ännu inte vet vad de vill arbeta med. Flera kan tänka sig att ta nästan vilket jobb som helst ett tag för att tjäna ihop pengar. Vid val av framtida yrke är de flesta överens om att trivsel på arbetet är viktigare än en hög lön. Jag jobbar ibland extra där jag sommarjobbade, med barnpassning och städning. Jag kan tänka mig att jobba med det ett tag, men inte för alltid. Man ska ju inte må dåligt på jobbet, men pengar spelar stor roll. Det är viktigt att tänka realistiskt, man kanske inte kan försörja sig på bara det som är kul. De flesta har haft sommarjobb, både kommunalt och via egna kontakter, och är överens om att det är ett bra sätt att skaffa sig erfarenhet. Några jobbar även extra vid sidan om studierna. Ett missnöje finns över lönen från sommarjobb samtidigt som medvetenheten finns om att det beror på att de inte får göra så mycket som kräver ansvar. Det var ganska många ungdomar som jobbade på mitt sommarjobb, det kändes som att de utnyttjade det, man fick jobba ganska mycket. Man får ett annat perspektiv på skolan genom att jobba. Jag var ledig från skolan ett halvår och jobbade, mer än heltid. På restaurangen fick jag knappt aldrig någon rast och fick äta kall mat, knappt att jag ens hann äta. I skolan har vi kortare dagar och mer rast, det är typ helg att gå i skolan. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Jobb och bostad nära uppväxtorten anses viktigt och många elever som går på skolan tror att det blir lätt för dem att få jobb efter att ha gått utbildningen. Dock finns en föreställning om att bemötandet på arbetsmarknaden kan påverkas efter att ha gått en praktiskt inriktad utbildning. Det beror på var man kommer. Han är lärling, han kan inte så mycket. 6

371 Framtid, jobb och utbildning Man blir bemött som om man inte kan så mycket, men man får ge det en chans och lära sig. Det viktigaste för att vilja bo i Munkedal i framtiden anses vara tryggheten, att slippa oroa sig för att något ska hända. Flera elever refererar till saker som hänt i området under den senaste tiden. För två, tre månader sedan var det skottlossning och bombhot på Skogslyckan. Har aldrig hänt förut, nu händer saker i Uddevalla. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Flera elever på skolan har valt utbildning utifrån sitt bilintresse, men även på grund av att det i motorbranschen finns goda utsikter för jobb samt att skolan har ett tätt samarbete med arbetslivet som gynnar dem i framtiden. Utbildningen innehåller mycket praktik vilket gör att de flesta har fått sommarjobb och även jobb efter examen. Flera har valt att läsa till fler ämnen för att få högskolebehörighet. Jag har gjort det, en eller två extra kurser. Känns bra att ha det i framtiden. På sina praktikplatser kan man få ett omdöme så man kan söka vidare på. Gäller att man frågar mycket och sköter sig. Visa sig att man vill. Eleverna ser ljust på att få jobb i framtiden samtidigt som de funderar en del på lönen. Arbetet i branschen kräver ofta mycket kompetens och kontinuerlig fortbildning, ändå är lönen på samma nivå som för exempelvis anställda på snabbmatskedjor. Vi här på MTG går tre år och sen går vi ut i arbetslivet, men lönerna är inte så bra. På Mc Donalds och Volvobandet tjänar de bättre och då behöver man inte ha någon behörighet. Vi är en värdefull resurs och bra betalt borde vara givet. En oro finns också för att inte få någon bostad efter gymnasiet. Även om många planerar att börja jobba direkt efter examen för att spara ihop till en insats till en bostadsrätt, anses det svårt att få ihop så mycket som krävs. Fler billiga lägenheter som ungdomar har råd att hyra efterfrågas. Nu satsas det på fel områden. Det står still på marknaden. För dyra bostäder. Det är svårt att ha lägenhet utanför stan. Dyrt med bil och trängselskatt. Partille Gymnasium, Partille Många anser att det är viktigt att ha haft ett par jobb för att kunna visa framtida arbetsgivare att de är ambitiösa. Dock upplevs det svårt att få ett jobb utan rätt kontakter och även om kommunen har en del sommarjobb är de alldeles för få. Flera upplever också att personer med svenskt namn har lättare att få jobb. Om man har kontakter får man sommarjobb, om man inte blir vald i det plocket som kommunen gör, men det bara en handfull som blir det. Många vet inte vad de ska bli och tror att de kommer att ändra sig flera gånger innan de hittar rätt. Det som generellt anses viktigast är att jobbet ska vara roligt. Om man inte gillar jobbet så är det bara dåligt, många vill tjäna pengar, men det kommer inte i första hand, bara man gillar det. Även bostadsbristen ses som ett problem. Det som är avgörande för var ungdomarna vill bo är närhet till jobb, att trivas i området och att det är tryggt. Många anser att det behöver byggas fler små bostäder till unga och studerande. Förslag finns även på att använda bostadsplanering för att underlätta integration. Blanda bostäder och bygg fritidsgårdar här och där så ungdomar från alla kulturer och etniciteter kan mötas. Strömstad Gymnasium, Strömstad Det upplevs vara relativt lätt att få ett arbete i Strömstad och tack vare turistindustrin på orten får många ungdomar där ett sommarjobb. Många kan tänka sig att bo och arbeta i Strömstad i framtiden, men vill först studera vidare på annan ort då möjligheten till högre utbildning saknas i Strömstad. 7

372 Framtid, jobb och utbildning Jag kan absolut tänka mig att flytta tillbaka. De flesta vill nog dra, men jag tycker det är skönt att ha nära till släkt och familj när man själv skaffar familj. Jag tänker att man pluggar lite på andra ställen och sen kommer tillbaka. Det har man räknat med, ska man bli polis måste man härifrån ett tag. Bristen och de höga priserna på bostäder upplevs dock vara ett stort problem. På grund av hög inflyttning av norrmän är priserna på bostäder höga i Strömstad och hyresrätter för ungdomar och studenter är svåra att få. Ungdomarna menar att det behöver byggas mer för deras målgrupp. Det är så dumt att det finns massor med jobb men inga bostäder för ungdomar. Det borde finnas en förtur för ungdomar eller för de som tänkt jobba och bo i stan. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo De elever som läser yrkesprogram som Bygg och anläggning och VVS tror i högre grad att de kommer att stanna i Tranemo, och i vissa fall starta eget där, än de elever som läser högskoleförberedande program. De är i stället mer inriktade på att flytta dit studier och jobb finns eller att åka utomlands. Bortsett från feriepraktik anses det svårt att få sommarjobb utan rätt kontakter. Elever på yrkesprogrammen upplever ha det lättare då de oftare får sommarjobb genom sin praktikplats. Elever på studieförberedande program vill av denna anledning få möjlighet till bland annat studiebesök på olika företag. Likaså önskas praktik även i grundskolan då det är bra att redan tidigt få en första kontakt med arbetslivet. Går man Samhäll kommer man inte ut på samma sätt. Det hade varit bra med studiebesök för att få veta mer. 8

373 Fritid och Kultur Många önskar ett större kulturutbud för ungdomar och fler mötesplatser där det inte kostar något att vara. Generellt saknas saker att göra på fritiden på orten där de unga bor. Ökad tillgänglighet vid konserter och evenemang på stora arenor för ungdomar med rörelsehinder. Många efterfrågar mer information om kulturevenemang på ställen där ungdomar finns, exempelvis Facebook. Det saknas även information om vad som erbjuds i närområdet. Det finns ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, något som många saknar platser för då det inte är tillåtet att köra på vanliga vägar. Fritidsgårdar även för äldre ungdomar efterfrågas. Bättre tillgång till idrottshallar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Tillgängligheten vid konserter och evenemang på stora arenor är en stor fråga för ungdomarna på skolan. Många känner att de villkor som finns när det gäller exempelvis vilka ingångar de kan ta och platser de får sitta på kan göra att de väljer att avstå arrangemang som de hade velat gå på. Samtliga elever på skolan är överens om att tillgängligheten generellt behöver öka vid kulturella evenemang. Man drar sig för att gå på konserter och olika platser för att man inte vet hur det ska gå. En annan upplevelse är att det på många platser saknas samordning kring vem man ska höra av sig till angående frågor om tillgänglighet. Upplevelsen finns att arrangörerna på vissa ställen tror att det räcker att det finns en ingång som är anpassad för personer med rörelsehinder, men att de inte tar ansvar för att det finns platser med fri sikt. Var finns mötesplatser för funktionshindrade och varför känner jag inte till dem? Vid samtal om Västra Götalandsregionens databas över tillgänglighet på olika platser i regionen, menar några elever att det egentligen inte ska behövas en sådan sammanställning utan att tillgång till offentliga och kulturella rum borde vara lika för alla. Man ska inte behöva titta i en databas för att se om man ska få plats på ett ställe. Nä, man ska inte behöva ringa på förhand eller bli inburen. Jag som är vuxen vill inte bli runtburen av en främmande människa. 9

374 Fritid och kultur Göteborgs Högre Samskola, Göteborg en del ungdomar inte visarför kultur anser många att Göteborg borde bli mer av en evenemang- och kulturhuvudstad och att fler möjligheter borde finnas för ungdomar att engagera sig i kulturlivet. Upplevelsen finns dock att de inte får någon information om vilka evenemang som finns och att intresset förmodligen hade varit större om det hade synts mer på de sociala forum som ungdomar använder mest. Jag tycker att det är viktigt att möta andra människor, men jag tycker det är dålig information. Jag känner inte till så mycket om vad som finns i den vägen. Vissa menar att det borde satsas mer pengar på sport än på kultur, då detta är något många ungdomar håller på med men som ofta kan vara dyrt. Jag tycker allmänt att mer borde satsas på idrott för integrationens skull. Alla mina vänner som inte är från närområdet känner jag genom idrott. Många saknar också en central mötesplats för ungdomar och har inte koll på vilka fritidsgårdar som finns eller vem de är till för. Fritidsgårdar är ofta i anslutning till skolan och ute i områdena. Man borde starta en där man kan mötas från olika områden för att skapa en bra stämning. Lerums gymnasium, Lerum Många elever på skolan är sportintresserade och saknar tillgång till bra hallar och planer. De som finns har hård konkurrens om tiderna och en fotbollsplan är inhägnad och stängd för allmänheten. I vår ishall är det killarna som får den bästa tiden, för hockeyn, och konståkningen får den sena tiden. Det hade kunnat vara mer jämt. Jag spelar i lag och jag kan få åka till Gråbo och får sena och jättetidiga tider. Det är dåliga plantider. Innebandyn träffas inomhus, men vi som spelar fotboll har ingen plats att gå in, vilket hade varit skönt när det regnar. Ungdomarna saknar också information om aktiviteter när det gäller kulturutbudet. Många åker till Göteborg på fritiden för att de saknar bra alternativ i Lerum. En känsla av otrygghet under kvällstid finns och flera känner personer som har råkat illa ut. Fritidsgårdar är något som anses bra, men upplevelsen är att det saknas för elever i gymnasiet. Även graffittiväggar är något som efterfrågas av flera. Det finns inga lagliga väggar i Göteborg, bara två. Och de är långt bort. Och en i Stenkullen, men det är ingen stor vägg. Om man ska hålla på med graffitti så tycker jag att man ska ha fler lagliga väggar, det minskar skadegörelse. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många av eleverna på skolan har ett stort bilintresse och deltar bland annat i cruising och streetracing. För detta finns ett nätverk på orterna runt omkring Munkedal som bland annat anordnar olika tävlingar. Dock saknas oftast tillstånd för sporten, vilket gör den svår att genomföra. Önskemål finns om att i samarbete med polisen anordna laglig streetracing och hitta lämpliga banor. Det finns inga platser för det. Man åker iväg till ett lugnt ställe, så kör man, sen kommer polisen så måste man flytta på sig. Även andra mötesplatser saknas i Munkedal och flera ungdomar upplever att det som finns tas bort. Ett exempel är biljardbordet som tagits bort på caféet på orten. Idag väljer de flesta att vara hemma eller hos en vän då de umgås. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många elever på skolan har ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, en sport som idag saknar tillåtna platser att vara på. En anvisad bana eller inhägnat område för detta efterfrågas. Flera ungdomar menar att sammankomsterna inom sporten gör att människor i alla åldrar och med olika bakgrund möts. 10

375 Fritid och kultur Borde finnas ett ställe med en raksträcka där man kan sladda o raca, öppet för allmänheten, liten avgift 50 spänn, behöver inte vara världens häftigaste bana, bara små banor, men ändå underhållet. Det är nyktert också, slipper mycket konsekvenser. Många har även tröttnat på att det saknas resurser och utbud av aktiviteter för ungdomar. Det som framförallt efterfrågas är dans, musiklektioner, dj-lektioner, paintball, basketplan utomhus och forum för musik och e-sport. Många ungdomar som hängde på Tyrolen i Tynnered har tappat intresset för att det inte finns aktiviteter, det finns inte pengar. De söker varje månad men får avslag hela tiden. Vi vill att kommunen öppnar en stor lokal, där kommunen har anställda, där det finns x-box och datorer, inte ett ställe som stänger klockan 21. Partille Gymnasium, Partille En stor del av eleverna på skolan håller på med sport och träning på fritiden, framför allt handboll. Det finns också flera elever som spelar musik, både enskilt och i band. Jag har ju en annan kultur, jag lyssnar ju på metal, hårdrock, och då har ju vi en sorts kultur. Vi väljer att springa runt istället för att stå och dansa. Står och lyssnar, slår med huvet. Det är vad jag känner är min kultur, istället för att dansa. Mycket personligt. Det finns även ett stort intresse för bilar, något som många saknar mötesplatser för då det inte är tillåtet att köra överallt och på det sätt som ungdomar vill. Få har koll på Film i Väst och Göteborgsoperans utbud, även om de flesta vet vad det är. Flera kan tänka sig att gå på kulturevenemang, men då helst under skoltid. Inom kulturen är det jätteviktigt att man åker iväg tillsammans och gör saker. Strömstad Gymnasium, Strömstad För litet utbud av fritidsaktiviteter under vintern och för få mötesplatser för unga är något många är överens om. Många efterfrågar tillexempel en bowlinghall. Samtidigt inser de flesta svårigheten i att ha ett stort utbud av aktiviteter på en liten ort som Strömstad. Att de flesta aktiviteter som finns kostar pengar gör också att många i stället umgås hemma hos varandra. Mycket i Strömstad är fokuserat på handel, det som byggs är en ny galleria. Allting kostar pengar hela tiden, caféer är svindyrt, finns inte naturliga enkla platser typ biljard. Man måste vara realistisk när det handlar om såna här små samhällen, kan inte få allt man vill ha. De flesta känner sig trygga på orten, även om känslan finns att våldet ökat något under sommaren. Någon efterfrågar mer insatser med vakter och poliser. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Många ungdomar på orten idrottar och ser problemet med dålig tillgång till sporthallar. Det är många lag som konkurrerar om de tider som finns och det blir därför ibland träningar på sena kvällar, vilket främst är ett problem för de som inte bor nära hallen. Det saknas även möjlighet att kunna använda en sporthall utan att vara en del av ett organiserat lag. Det saknas också ett ställe att bara hänga på i Tranemo. Det finns idag en biograf och en fritidsgård, men de anses båda ha för begränsade öppettider. Förslag finns på bättre öppettider under helger samt att utnyttja områdena runt sjön, antingen genom att bygga en park, en restaurang eller ett fik för unga. Det finns ingenstans att vara med kompisar. Måste alltid vara hemma om man inte åker till Borås. Många vill även se satsningar på mer alternativa former av kultur, såsom att elever från kulturskolan skulle kunna måla byggnader i Tranemo för att göra konsten tillgänglig. Förslag finns även på att bjuda in intressanta föreläsare till exempelvis skolan. 11

376 Fritid och kultur Personer som gjort intressanta saker i sitt liv, exempelvis Pia Sundhage som var här och pratade för ett tag sen. När det är musik så måste man ju gilla den stilen, men är det en person som gjort något så spelar det inte så stor roll om man delar intresset. Eleverna tycker även att det är viktigt att regionen och kommunen informerar om de aktiviteter och möjligheter som finns i de forum där ungdomar rör sig, exempelvis via Facebook. 12

377 Kollektivtrafik och infrastruktur Den generella upplevelsen kring kollektivtrafiken i regionen är att det ofta saknas förbindelser till orter på landsbygden och att det är för dyrt för ungdomar att åka kollektivt. Tillgängligheten upplevs behöva förbättras på spårvagnar och annan kollektivtrafik. Bussarna upplevs ofta har dåliga förbindelser och sällan håller tiderna. Biljettpriserna är för höga. Skolkorten önskas gälla även efter skoltid. Bättre information vid förseningar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Ungdomarna på skolan ser stora brister och hinder i kollektivtrafiken. Framförallt handlar det om helt eller delvis otillgängliga spårvagnar och bussar, problem med trängsel, ett otrevligt bemötande från chaufförer och en oflexibel och dyr färdtjänst. Problemen gör att eleverna ständigt begränsas och många upplever sig vara diskriminerade. Särskilt upplevs problem med de äldre spårvagnarna som har trappor och dörrar som inte öppnas automatiskt. Dessa vagnar beskrivs som omöjliga att åka med för en person med rullstol eller permobil. Det finns även problem med de nya vagnarna som har få möjligheter att spänna fast rullstolen eller permobilen. Därtill är ramperna ofta trasiga. Att ta sig ombord på en spårvagn utan ramp känns för många osäkert, för andra är det inte ens möjligt. När ramperna fungerar känner sig många istället utpekade. Det piper varje gång man vill använda den som att det är en stor lastbil som backar och det är lampor som blinkar. Så alla tittar vad det är som händer, men det är ju bara lilla jag som vill åka spårvagn. Det behöver inte vara en larmsignal, det måste väl gå att lösa på annat sätt? Vi ska ju vara inkluderade i samhället. Otillgängliga spårvagnar betyder att ungdomarna alltid måste planera sina resor med ett par timmars marginal. Ofta får de vänta på flera vagnar för att de ska kunna åka med. Om jag har varit i Nordstan, ska jag då behöva vänta kanske 45 minuter innan nästa vagn kommer? Jag är människa, jag har väl också tider att passa. På spårvagnarna beskrivs det också ofta finnas för få platser för personer med rullstol eller permobil. Särskilt då dessa också ska delas med barnvagnar. Detta gör att ungdomarna inte alltid kan åka tillsammans med sina kompisar om de är flera som sitter i rullstol eller permobil. I trängseln kan det också vara svårt att hinna blippa sitt kort. En del av eleverna har blivit tillsagda ta sig av spårvagnar och bussar då chauffören har sagt att det är en säkerhetsrisk att ha flera rullstolar eller permobiler på samma vagn eller buss samtidigt. Upplevelsen finns också av att känna sig i vägen och att chaufförerna tycker att det är jobbigt att hjälpa till. Det gäller inte alla, vissa chaufförer är jättetrevliga, en chaufför är en riktig ängel. 13

378 Kollektivtrafik och infrastruktur Även inom färdtjänsten upplevs många chaufförer otrevliga och stressade och hjälper inte alltid till att spänna fast rullstolar och permobiler. Färdtjänst anses också väldigt dyr och oflexibel. Ungdomarna måste tidigt planera sina resor och det är ofta svårt att göra sena ändringar. Om resplanerna ska ändras beskriver många att de känner sig otrevligt bemötta. Detta gör att en del ungdomar undviker att resa hem på helgerna. Bättre kollektivtrafik borde vara prioriterat, men om inte det är möjligt snabbt borde en lösning i ett kortare perspektiv vara en billigare och mer flexibel färdtjänst. Många av eleverna upplever ofta att människor i samhället undviker att prata direkt till dem, exempelvis i kollektivtrafiken. I stället frågas förälder eller assistent om saker som rör eleven. Busschaufförer exempelvis. De pratar med assistenten som säger hon kan prata och då skäms jag. Så säger de till assistenten ska hon sitta i baksätet eller skall hon sitta i luckan där man spänner fast stolen? Många lyssnar heller inte på mig utan frågar assistenten är du säker på att hon kan sitta där. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Merparten av ungdomarna beskriver att de ofta är ute på kvällarna och att det därför är viktigt att bussarna passar för att kunna ta sig hem. Många anser att kollektivtrafiken fungerar bra på dagarna men sämre på kvällar och nätter. Ofta blir det även långa väntetider vid byten till anslutningsbussar. Önskemål finns om att skolkorten borde gälla längre tid på kvällar och helger. Jag tycker att våra skolkort borde fungera på helgen. I skolan lär vi känna massa nya kompisar som inte bor i samma område. Vi kanske ska göra ett skolarbete tillsammans på kvällen eller helgen och då får vi betala bussen själva. För mig tar det två timmar, kommer från Öckerö, 4 timmar tur och retur. Ibland är bussen en timma sen när jag ska hem, och ibland är den på pricken. särskilt vid buss- och spårvagnshållplatser i vissa delar av Göteborg. Bättre belysning och fler avgångar under kvällarna efterfrågas för att öka tryggheten. Flera tar hellre taxi hem än åker kollektivt. Förslag lyfts om bussvärdar för att öka tryggheten inom kollektivtrafiken. Jag tänker så här, kan man inte införa bussvärdar på kvällar, nätter och tidiga morgnar? Lerums gymnasium, Lerum Många upplever att förseningar i kollektivtrafiken är ett stort problem och framförallt den bristfälliga informationen i samband med dessa. Västtrafiks reseplanerarapp används för att få koll på trafiken, men flera tycker att det borde ges snabbare och bättre information om var tågen är, vad som är fel och när tåget eller bussen kommer in. Vefterfrågas. Generellt är det bra, det står vilka som är inställda och vilka som går. Ibland st minuter sen, sen ändrar de till tio, sen är tåget inställt, det är väldigt rörigt. Det vore bättre om de g vet att tåget har problem så man kan planera lite. De flesta efterfrågar också lägre priser, även för vuxna, och kritiserar systemet med skolkort där gränsen på sex kilometer borde vara mer individanpassad och kopplad till huruvida det faktiskttill skolan. skolkorten skulle gälla även utanför skoltid eftersom många har aktiviteter då. Lerum har sagt att man ska vara en miljökommun, ändå gäller bara skolkorten under skoltid, det är många som rör sig efter skoltid så föräldrar får köra fram och tillbaka. Gällande bemötandet i kollektivtrafiken tycker de flesta att det fungerar bra överlag, även om det finns undantag. Jag såg en busschaufför som messade och körde samtidigt, det händer mig nästan dagligen, ser att chauffören sitter på Facebook och Instagram. Många känner sig otrygga i kollektivtrafiken under kvällstid, 14

379 Kollektivtrafik och infrastruktur Lärlingsgymnasiet, Munkedal Eleverna upplever att bussarna går sällan och inte efter den angivna tidtabellen, något som medför stora problem för de som behöver passa en eller flera anslutningslinjer för att komma fram till sin slutdestination. En missad anslutning kan innebära väntetider på flera timmar. Information om skolbussarna på Västtrafiks hemsida efterfrågas för att bland annat få koll på eventuella förseningar. Idag var den en kvart försenad. Jag hann precis till den andra bussen. Önskemål finns om att skolkortet ska gälla längre tid på kvällen. Många slutar sin praktik vid den tiden och blir tvungna att betala en stor summa pengar för att ta sig genom flera zoner för att komma hem. Flera har även upplevt att skolkorten inte fungerat och då inte fått åka med. För att kunna sätta in fler bussar på landsbygden ges förslaget köra med mindre bussar. Det är slöseri med stora bussar på avlägsna ställen där det kanske bara går på en enstaka resenär. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många av eleverna på skolan kör bil och vissa tycker att trängselskatten är för hög. Önskemål finns om mer information kring vad pengarna ska gå till, hur länge trängselskatten ska finnas kvar samt positionen på stationen. Det finns också en upplevelse om att bilköerna ofta är onödiga och skulle kunna undvikas. Jag åker ofta Marieholmsleden. Det är alltid under Röde orm som det knyter sig. Skyltarna sitter för sent. Folk är inte förberedda. Om skyltarna skulle sitta tidigare så skulle bilisterna redan tidigare vilken fil de ska ligga i, då flyter det ju. Skyltarna sitter fel. Elever som bor centralt tycker att kollektivtrafiken fungerar bra. De som bor längre ut är inte lika nöjda. På pendeltågen upplevs priserna vara för höga och det anses svårt att ta sig från förort till förort utan att behöva passera stan. Bättre förbindelser och tajmning när det gäller anslutningar önskas. En upplevelse av otrygga och obehagliga väntrum vid Saltholmen finns bland eleverna och flera har exempel på obehagliga händelser där. Det är inte bara enstaka händelser, utan väntrummen känns för det mesta väldigt otrygga och obehagliga. Partille Gymnasium, Partille Många upplever att biljettpriserna i kollektivtrafiken är höga, särskilt vid resa mellan Partille och Göteborg. Förslag är att skolkorten borde gälla senare på kvällarna och även under helgerna. Folk går ju i skolan på helgerna ibland, då får man betala för det själv. Det är osmart. Elever som bor utanför Göteborg kan ha svårt att hitta bra avgångar som passar skolans tider. En del sätter i system att gå från sina lektioner några minuter innan de slutar för att slippa behöva vänta en halvtimme på nästa buss. Därtill upplevs bussarna ofta vara fulla, vilket skulle kunna undvikas med fler avgångar. De bussar som går ofta går bra, men kanske även lite senare på helgerna. De går inte så sent i Alingsås, det blir mycket att man får gå. De elever som tar tåg till och från skolan är missnöjda med att det ofta är förseningar och att informationen om dessa ofta är bristfällig. De informerar inte speciellt mycket. Det är lite irriterande att de inte informerar om vad som händer så att man kan informera vidare. Nästan alla elever har upplevt dåligt bemötande från busschaufförer och varit med om att dörrarna till bussen stängts framför näsan på dem. Det poängteras att detta inte gäller alla och att chaufförerna ofta även kan fungera som en trygghet vid obehagliga situationer. Exempelvis upplevs de nya 15

380 Kollektivtrafik och infrastruktur spårvagnarna som är öppna hela vägen vara tryggare än de gamla. Efterfrågan finns också på ökad trivsel i kollektivtrafiken. Större busskurer. Ibland är det många vid hållplatsen, då får man inte plats och får stå i regnet. En gång var det en som rökte på bussen, och inte ens då sade föraren till. Strömstad Gymnasium, Strömstad Många beskriver dåliga bussförbindelser, särskilt för personer som bor utanför Strömstad. Ofta går det en buss på morgonen och en på eftermiddagen och ingen på helgerna. Elever som har sovmorgon eller slutar tidigt måste därför ändå passa den tidiga morgonbussen eller eftermiddagsturen. Ibland upplevs bussarna även avgå tidigare än det står i tidtabellen. Tåget mellan Strömstad och Göteborg upplevs fungera bra. Jag bor i Grebbestad och jag måste ta mig till Tanum. De synkar inte tiderna. Får vänta länge eller så matchar de inte. Bussen i Strömstad åker runt över allt, samma väg fram och tillbaka och vänder i en rondell, en resa som tar 45 minuter med buss och 7 minuter med bil. Elever som bor i Ed och på Resö anser att bussförbindelserna till och från Strömstad är dåliga, något som bland annat resulterat i upplevelsen att färre elever från Ed söker sig till skolan i Strömstad och istället väljer att gå gymnasiet i Bengtsfors. Tranemo Gymnasieskola En stor del av de elever som bor långt från skolan bort tar sig dit med buss. De flesta tycker att kollektivtrafiken överlag fungerar ganska bra under skoltid, men att det kan bli långa väntetider när man vill åka hem mitt på dagen eller om man har sovmorgon. Önskemål finns både om fler direktbussar och att bussarna ska stanna på fler ställen. De mindre samhällena har sämre förutsättningar. Har vi sovmorgon får vi från Dalstorp sitta en timma i skolan. Det går en buss från Ulricehamn, den bussen skulle kunna gå över Dalstorp men gör inte det, egentligen bara att ändra rutten. Jag ser nästan inga vuxna som åker buss, alla jag känner som jobbar i Borås tar bilen. Många anser också att det går för lite bussar och tåg på kvällar och helger. Det är framförallt svårt att ta sig hem sent på helgen. En kartläggning över vilka turer som är mer använda än andra efterfrågas för att kunna minska på de onödiga bussarna som inte så många åker. Det är det som är hela problemet, på många bussar det bara är en eller två personer. Känns dumt när det bara är jag på bussen. Det borde gå fler tåg, vi har ju en station Limmared men det går nästan aldrig några tåg där. De flesta har inte hört talas om närtrafik, de som prövat tycker att det är för petiga regler och att det inte var så lätt att använda. Bättre information om närtrafik i forum där ungdomar är efterfrågas. Bussar går bara till och från skolan. Ska man någon annanstans finns det inga bra tider. Önskemål finns också om att skolkorten borde gälla under en längre tid. Nu har de strypt våra skolkort så nu kan vi inte resa efter en viss tid och inte på helger. Jag kan inte ta mig hem om jag skulle vilja gå på mattestöd till exempel. 16

381 Hälsa och vård Det som framförallt diskuteras bland ungdomar när det gäller vården i regionen är personalbrist, långa väntetider och ungdomsmottagningarnas öppettider. Tillgängligheten och öppettiderna vid ungdomsmottagningar beskrivs av många som ett problem. De flesta är öppna under dagtid när ungdomar går i skolan, vilket gör det svårt att kunna ta sig dit om man behöver. Den fysiska tillgängligheten på vårdcentralerna behöver bli bättre. Det anses vara långa kötider till akutmottagningar och vårdcentraler. En del unga upplever också att de inte blir tagna på allvar. Psykisk ohälsa anses vara ett problem som det pratas för lite om. Mer information om detta samt vart unga kan vända sig efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Kompetensen på vårdcentralerna upplevs varierad och flera har varit med om att personalen där inte vet vad de ska göra när de möter personer med funktionsnedsättningar. Ofta pratar läkaren med föräldern eller assistenten i stället för med patienten, vilket har gjort att flera elever på skolan känt sig diskriminerande. Jag är nitton år så de ska prata med mig och inte mamma. Jag är vuxen så jag ryter till. Folk inom alla områden måste bli bättre på att inte prata med föräldern. Jag har varit inlagd på jättemånga sjukhus i Sverige och jag har blivit bemött på samma sätt nu när jag sitter i rullstol som innan jag satt i rullstol. Många gånger har jag bemötts på felaktigt sätt, som om jag är förståndshandikappad. Det är jag ju inte, jag har ett fysiskt handikapp. Man tycker de ska vara kunniga om detta. Ett flertal elever på skolan har erfarenhet av psykvården och ser vilka förbättringar som skulle kunna göras där. Såväl kompetens och långa väntetider som bemötande anses kunna utvecklas. Förbättringsförslag finns även när det gäller tillgänglighet på vårdcentralerna, särskilt för personer i rullstol. Många har upplevt att saknats en lift och rummen på mottagningarna upplevs ofta för små för att kunna vända med rullstol. Man borde sätta dörröppnaren på vårdcentraler så man når och så att man inte blir slagen av dörren. Vad som än byggs så borde de ta kontakt med personer som sitter i rullstol som kan vara någon typ av representant. Jag undrar om det finns möjlighet som funktionshindrad att jobba som läkare eller sjuksköterska. De flesta eleverna på skolan tillbringar mycket tid på sjukhus där de, precis som i övriga vardagen, behöver hjälp av assistenter. Dock är det inte självklart att assistenten får vara med på sjukhuset, något många är upprörda över. Det är en process att få behålla sin assistent. Läkare och sköterskor har ju en massa andra patienter och hinner inte med mig. 17

382 Hälsa och vård Även ungdomsmottagningen upplevs ha brister, framförallt när det gäller öppettiderna. Flera upplever att den oftast är öppen under skoltid och stängd när ungdomar väl har möjlighet att gå dit. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Det finns en allmän upplevelse av att det är besvärligt att besöka ungdomsmottagningen. Öppettiderna anses svåra att passa då de oftast ligger under dagtid och eftersom det krävs en förklaring till skola och vårdnadshavare till orsaken om frånvaro är det även svårt att hålla besöket anonymt. Flera har upplevt ett dåligt bemötande när de väl besökt ungdomsmottagningen. Önskemål finns om att kunna boka tid via internet och att det ska var öppet när ungdomar är lediga på eftermiddagar och kvällar. Bättre tider på ungdomsmottagningarna. Anpassa tiderna efter skolan, nu är det öppet när det är skola och man måste skolka för att gå dit. Flera elever har även upplevt långa väntetider i sjukvården, bland annat på akuten, och undrar varför det inte satsas på att snabbutbilda fler vårdutbildade invandrare för att de ska kunna arbeta inom svensk sjukvård. Bristen på sjuksköterskor anses tydlig och flera menar att de låga lönerna gör att ingen vill utbilda sig till yrket. Många elever känner sig stressade och flera har problem med ätstörningar. Fler sovmorgnar, färre håltimmar och att unga borde ges möjlighet att prata med psykologer utan kostnad efterfrågas, liksom mer idrott i skolan och information för att förebygga ohälsa. Mer idrott per vecka till skolan och fler idéer på vad det finns för aktiviteter så man får veta vad man kan göra efter skolan. Lerums gymnasium, Lerum Många ungdomar känner sig stressade och önskar att lärare och annan personal på skolan ska bli bättre på att se och förstå signaler på psykisk ohälsa. Flera anser att skolans kuratorer skulle visa upp sig mer och prata om sin verksamhet, liksom att även lärare borde prata och lära ut om psykisk ohälsa. Stressen upplevs bero dels på skolan och betyg, men även hemmiljön och att ha något att göra på fritiden. Att olika prov ofta ligger samtidigt anser många borde kunna ändras om lärarna kunde samordna sig mer. Jag behöver kärlek, alltså stöd, sysselsättning och en trygg miljö. Tycker att man borde neutralisera psykisk ohälsa lite, känns som att det blir så skämmigt. Även om vissa föredrar att gå till ungdomsmottagningen framför skolans kurator, anses det vara besvärligt att ta sig dit. Öppettiderna passar inte ungdomar som går i skolan och många vet inte vad som erbjuds eller var ungdomsmottagningen ligger. Väldigt sällan öppen, typ bara under skoltid, inte ens alla dagar. Ungdomsmottagningen borde komma ut och berätta vad de gör. Sjukvårdsupplysningen (1177) upplevs positiv, liksom den information som där finns på nätet. Däremot finns en upplevelse av att inte bli tagen på allvar på vårdcentralerna och att läkarna där ofta byts ut. De tyckte det var töntigt nästan, när jag kom in. Läkare som man alltid har får man förtroende för. De har koll på sin arbetsplats. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många elever har erfarenhet av långa väntetider på sjukhus och vårdcentraler. Flera uppger att de har suttit flera timmar och väntat på vård för att sedan bli runtskickade till olika sjukhus. Generellt anses bemötandet i vården bra, även om det finns unga som upplever att de inte har blivit tagna på allvar. Samtidigt är det flera som tycker att det som är mest akut ska prioriteras och att pensionärer ska få gå före. 18

383 Hälsa och vård Man blir skickad hit och dit, min bror blev dålig, då sa de att det går över. Sen blev det någon infektion som var jätteilla, till slut sa nån läkare herregud du måste åka till sjukhus. Det tas inte på allvar. Flera elever, framförallt tjejer, har besökt ungdomsmottagningen och är nöjda med bemötandet där. Dock efterfrågas fler och bättre öppettider, då det upplevs svårt att få tid. Samma sak gäller vård vid vårdcentralerna. Väntetiderna upplevs vara långa både för att boka tid och att få komma till läkare. Jag vrickade foten, hade jätteont och fick vänta 6 timmar innan någon läkare kom in för att undersöka den. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många delar upplevelsen av långa väntetider, dåligt bemötande och att de inte blir tagna på allvar i vården. Flera har varit med om att ha väntat många timmar på akuten, samtidigt som det är få som vet om att det går att besöka lokala jourmottagningar för att i många fall slippa detta. Jag vet inte hur många gånger jag har varit på sjukhuset med allvarliga skador där de har prioriterat andra. Så sitter man i tre timmar och tror att man ska dö. Min mormor har varit sjuk mycket, och de bemöter henne som om hon vore efterbliven. Som om hon vore dum i huvudet. Hon är deprimerad, hon är 70 år. Jag gillar inte hur de bemöter henne. Att det på skolan finns en skolsköterska som är närvarande en dag i veckan upplevs positivt, särskilt med tanke på att de är en liten skola och har lika stor tillgång till detta som en skola som kan ha många fler elever. Även om de flesta även är nöjda med ungdomsmottagningen och dess öppettider anses det bra att kunna prata om samma saker med någon på skolan. Vi har skolsyster också, hon kan ge samma tips som ungdomsmottagningen. Gällande tandvården är det flera som oroar sig för att besöken om några år kommer att börja kosta pengar och att detta är dyrt. Några upplever att behandling av besvär skjuts på framtiden för att de då kommer att vara tvungna att betala för ingreppen. När jag var tio slog jag ut min framtand, då pratade de om att sätta dit en porslinsfyllning, men jag fick en plastfyllning istället som har gått sönder några gånger. Varje gång säger de att de ska göra det riktigt, men de sätter in samma igen som håller max två år. Det känns som de väntar på att jag hamnar i en ålder där jag måste betala för det. Partille Gymnasium, Partille För att må bra anser sig eleverna behöva saker som trygghet, stöd, fritidsaktiviteter, utbildning, musik, träning, sömn och mat. De flesta känner att de har tillgång till detta och att de överlag mår bra, samtidigt som ett flertal tycker att skolmaten behöver bli bättre. Många känner sig stressade i skolan. Kraven upplevs vara för höga liksom att mycket av det de gör idag kommer ha stor påverkan på vilka möjligheter de har senare i livet. Mycket inlämningsuppgifter samtidigt gör att många under dessa perioder känner en stor press och blir stressade. Det borde vara skolans uppgift att hålla koll på ungdomars psykiska hälsa. Många unga går runt och mår dåligt och vet inte hur de ska få hjälp. Bara att ungdomar ska få bättre hjälp, de borde informeras bättre. De flesta känner till kuratorn på skolan och har träffat både denne och skolsköterskan när de varit runt och presenterat sig i klasserna. Det anses dock vara ett problem att de sitter i en byggnad nere vid Laxen, där de elever som går Samhällsvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet inte är så ofta. Vissa känner därför att det inte är värt att ta sig dit för att träffa kuratorn och skolsköterskan. Även om många elever är nöjda med ungdomsmottagningar, vårdcentraler, sjukhus och tandvården, finns det en del som har upplevt både mindre bra bemötande och felaktiga och uteblivna diagnoser, framförallt vid vårdcentralen i Partille. Anledningen anses vara personalbrist. Jag kom in med hjärtkramper utan att få någon uppföljning. 19

384 Hälsa och vård Strömstad Gymnasium, Strömstad Ungdomarna känner sig inte tagna på allvar av sjukvården. Flera upplever att de blir skickade fram och tillbaka och att vårdcentralen inte kan ge dem den hjälp de behöver. De har också svårt att se sig själva arbeta inom hälsa och vård då de anser att det har låg status, dåliga arbetstider och dåligt betalt. Gällande ungdomsmottagningen efterfrågas bättre öppettider, då det anses svårt att gå dit under skoltid. En kompis behövde verkligen hjälp och då hade de inte öppet. De behöver ju inte ha öppet hela helgerna men någon tid på helgen. Många upplever också att det inte känns naturligt att gå till skolsköterskan eller kuratorn på skolan, samt att de inte alltid finns på plats när de behövs. Förslag från eleverna är att kuratorn ska kalla in eleverna för ett samtal på samma sätt som skolsköterskan gör en hälsoundersökning. Det är många som inte vågar gå till skolsköterskan, hen sitter i ett glasrum så alla kan se om man är där. Bra om man informerar mer, föräldrar behöver också prata med sina ungdomar, det är A och O att man kan prata med sina föräldrar, de som inte kan det håller det inom sig. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Många elever anser att bemötandet vid den offentliga vården i Tranemo kan förbättras. Flera har upplevt att personalen inte tagit deras besvär på allvar och att privata alternativ erbjuder mer hjälp. Upplevelsen finns även att det tar lång tid innan ambulans kommer när det behövs. Man går inte gärna till vårdcentralen om man inte verkligen behöver. Ungdomarna menar att det är bra att det finns en ungdomsmottagning med bra personal på orten. Dock efterfrågas bättre öppettider, då det idag främst är öppet dagtid när eleverna har lektioner. Önskemål finns även om att ungdomsmottagningen skulle ligga i direkt anslutning till vårdcentralen. Placeringen är mitt i Tranemo, det ligger så att alla kan se en. Det skulle kunna pratas om att man gick dit. Gällande tandvård anser vissa att de privata alternativen är bäst, medan andra trivs bra på Folktandvården. En upplevelse finns att det är svårt att få tandställning och att det verkar vara godtyckligt vem som får det. 20

385 Valbara teman Valbara teman Under den förberedande träff som medverkande ungdomar deltog i några veckor innan demokratitorget, fanns möjlighet för vissa av skolornas elever att välja ämnesområde att diskutera med politikerna. De teman som fanns att välja bland utgår från temana i VG strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Utifrån de ungas intressen och önskemål har ett femte samtalstema tagits fram. De två temaområden som har diskuterats under Demokratitorg hösten 2015 är Jämställdhet och jämlikhet samt Integration. Då varje tema har varit individuellt anpassat för respektive skola lyfts inga gemensamma beröringspunkter. Jämställdhet & jämlikhet Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Eleverna på skolan pratar mycket om jämlikhet då de ofta upplever sig diskriminerade i vardagen. Det beror dels på att miljön omkring dem, exempelvis kollektivtrafiken, inte är anpassad för deras behov. Det anses därför enklare att resa tillsammans med sin assistent, vilket begränsar deras självständighet. Jag åker ganska ofta och ibland får man vänta fem-sex vagnar innan man kommer på. Antingen för att det kommer en gammal vagn, eller så står det folk med barnvagnar på. Rampen har jag lärt mig att utgå ifrån att den inte fungerar. Så blir du inte besviken. Sen finns det förare som inte orkar gå och hämta nyckeln till rampen, det tar ju två minuter av deras liv. Även bemötandet från människor i ungdomarnas omgivning kan upplevas diskriminerande och många beskriver sin vardag som en kamp mot fördomar. Bland annat är det vanligt att chaufförer inom kollektivtrafiken gör att ungdomarna känner sig som en belastning när de behöver hjälp. Den generella känslan hos eleverna är att de inte har samma möjligheter som alla andra och att samhället stänger ute dem, dels genom den fysiska miljön men också genom ett allmänt förhållningssätt och fördomar mot rullstolsburna personer. Likaså anses lagen om att arbetsgivare med färre än tio anställda inte behöver vara tillgängliga som helt sjuk. Diskriminering i samhället förekommer ju hela tiden när man sitter i rullstol. Att folk allmänt inte är tillräckligt vana att hänga med folk som sitter i rullstol och pratar med en på ett helt annat sätt än med vanliga gående. När folk pratar med mig är det ofta som att jag är lite efterbliven, det blir lite tröttsamt. Jag tror att det har att göra med att man inte får lära sig från småbarnsålder att sitta i rullstol är inte samma sak som att vara hjärnskadad. Det präglar vårt samhälle hela tiden, vilket jag kämpar mot varje dag. Men det fördomar, det är otrygghet, diskriminering, allt som gör att vi inte kan leva på samma villkor som alla andra, det är vår vardag att inte kunna delta som alla andra i samhället. Även många arenor och platser för kulturevenemang beskrivs vara svårtillgängliga. Att kunna vara längre fram vid scenen under vissa konserter är en önskan för många av eleverna på skolan, som menar att rullstolsplatser ofta placeras längre ifrån artisten. Det beror på var det är. Ullevi fungerar bra. Där ser man bra. Om man är många kompisar kan det bli problem. Men vi har en egen kö. Ibland när jag går på restaurang så får jag ta bakvägen in. Det känns dåligt. Integration Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Språket och strävan efter att skapa ett samhällsklimat som är mindre fördomsfullt anses av eleverna vara nyckelnlera tycker att kompetensen hos de människor som kommer hit och behöver tas tillvara bättre för att de snabbt ska komma ut i ar- 21

386 Valbara teman betslivet. Det upplevs generellt vara positivt att människor från andra kulturer och med andra bakgrunder kommer till Sverige och att detta medför nya kunskaper som kan tas tillvara i vårt samhälle. Ta vara på de som är utbildade, tillexempeldet går attparallellt. Språket är viktigast, alla som kommer till Sverige ska lära sig svenska och ska kunna svenska. Några anser att Sverige inte ska ta in fler personer kring hur många flyktingar som tas emot i olika europeiska länder. Många upplever också att Göteborg är en väldigt segregerad stad med stora samhällsklyftor. Vi har mycket vilja att integrera och öppna våra hjärtan, men inga konkreta förslag. Det behövs en mer strukturerad plan. Det är extremt segregerat, jag känner en viss otrygghet. Det finns vissa stadsdelar man inte har varit i, men har en idé om man inte känner sig trygg där. Jag har inga kompisar som bor i Angered och därför ingen relation till stället. Lerums gymnasium, Lerum Eleverna är generellt positivt inställda till att välkomna fler flyktingar och människor från andra länder. Många upplever dock att de inte får någon information om att nyanlända börjar på deras skola och att det faktum att de delas upp för mycket gör att de inte ges någon möjlighet att mötas och lära känna varandra. Det hade varit bättre om man blandat ut alla mer, att de som kommer hit nu får gå i våra klasser. Hade kanske också kunnat göra någon aktivitet med dem. Svårt att komma in i samhället om du inte känner någon. De pratar ju inte direkt svenska med varandra. Eleverna har tidigare haft ett projekt i skolan som handlade om just integration. Ett förslag från eleverna är därför att det kan vara en bra idé att återkoppla till dessa arbeten och lyfta fram dem mer för att få ett ungdomsperspektiv. Vi hade ett projekt där vi skulle åka till Göteborg och jämföra stadsdelar. Min grupp fick Bergsjön och Örgryte och skulle skriva om integration. Vad man tyckte och vad som kan förbättras. Jag skrev om att jag tror det är viktigt att man får spela tillsammans, tex. fotboll och idrott, att lära känna varandra på fritiden. Umgås allihop, inte bara flyktingar för sig. Strömstad gymnasium, Strömstad Många elever känner sig frustrerade över att inte få möjlighet att lära känna ungdomar som nyligen kommit till Sverige och deras skola. Exempelvis har de nyanlända eleverna sina skåp på tredje våningen på skolan, medan de flesta andra har skåpen på våning ett och två. Eleverna menar att de aldrig får möjlighet att träffa de nyanlända och ställer sig frågande till hur det ska vara möjligt att öka integrationen om inte detta åtgärdas. Det är nästan som att be om att det ska bli en uppdelning. Skolan har börjat med så kallad skuggning, vilket innebär att nya elever som inte kan svenska får vara med på ordinarie lektioner. Detta skulle enligt eleverna fungera bättre om de fick möjlighet att presenteras för varandra och att de nyanlända skulle bjudas in till att delta på lektionerna och inte bara bli sittande i ett hörn. Några av eleverna på skolan är på eget initiativ aktiva i olika aktiviteter för ökad integration. Andra anser att obligatoriska tillfällen i skolan ger bättre möjligheter till ökad integration än frivilliga aktiviteter på fritiden. Det handlar inte bara om att integrera nyanlända, utan hela skolan. Jag önskar att man fick möjlighet att lära känna varandra. Till exempel att umgås en dag. Det har vi på de nationella programmen, men resten är inte med. Jag tycker att vi är en skola, då borde vi göra det tillsammans, samma sak med föreläsningar i aulan. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får vara med. 22