Tillgängliga och användbara miljöer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgängliga och användbara miljöer"

Transkript

1 Tillgängliga och användbara miljöer RIKTLINJER OCH STANDARDER FÖR FYSISK TILLGÄNGLIGHET VERSION I samverkan med funktionshindersrörelsen i Västra Götaland och dessa kommunalförbund:

2 SIDA 2 VERSION 3

3 Innehåll Inledning... 7 Varför behövs riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet?... 7 Gemensamma riktlinjer och standarder... 7 Beskrivning av riktlinjer och standarder... 8 Ansvariga för tillgängligheten och användbarheten... 8 När ska riktlinjer och standarder användas?... 8 Definitioner av tillgänglighet... 9 Utgångspunkter för definition av tillgänglighet Vägledande exempel Frångänglighet Läsanvisning Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig med innehav av parkeringstillstånd Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer Dörrar och öppningar till och i byggnader Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter Hissar Trappor Ramper Inomhusmiljö Kapprum Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare Restauranger, matsalar, kaféer Uteplatser, balkonger Utemiljö Omklädningsrum Duschrum Bassänger Rum för undersökning, behandling och vård Boenderum Lokaler för hushållsarbete inom boende, rehabilitering, samt patientkök Bibliotekslokal Skyltinformation - utformning och placering Automater Arbetsplatser Utställningar Scenkonst Lekplatser Bilaga 1 Riktlinje för akustikkrav Bilaga 2 Riktlinje för vårdinrättning avseende ledarhund Bilaga 3 Elektriska och magnetiska fält i sjukvårdslokaler VERSION 3 SIDA 3

4 Innehåll fortsättning Skisser, allmänt Skiss 1 Vändyta Skiss 2 Dörrar Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Skiss 4 Större tillgänglig och användbar toalett Skiss 5 Trappor Skiss 6 Utställningar Referenser Representanter i arbetsgrupper för revidering av riktlinjer och standarder SIDA 4 VERSION 3

5 »Att ta bort fysiska hinder på platser dit allmänheten har tillträde, och göra miljön tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar innebär minskad risk för olyckor och oönskade händelser. Det kan betraktas som ett proaktivt säkerhetsarbete vars effekter och nytta inte ska underskattas.«jan S Svensson, säkerhetsstrateg, Västra Götalandsregionen VERSION 3 SIDA 5

6

7 INLEDNING Inledning Sedan januari 2002 har Västra Götalandsregionen (VGR) politiskt fastställda riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar till VGR:s fastigheter, verksamheter med avtal med VGR samt upphandlade verksamheter. Detta är version 3 av riktlinjerna. Revideringar har regelbundet gjorts av riktlinjerna utifrån Boverkets föreskrifter och gjorda erfarenheter. Detta gäller inte minst föreskrifterna om krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i befintliga byggnader dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Genom åren har samarbetet fördjupats mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen i det gemensamma arbetet med att göra miljöer tillgängliga för personer med olika svårigheter; svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Resultatet i form av riktlinjer används även utanför Västra Götaland. Riktlinjerna ligger dessutom till grund för TD, tillgänglighetsdatabasen, en webbaserad information för besökare om tillgängligheten i olika miljöer inomhus och utomhus. Invånaren/patienten/besökaren kan baserat på informationen i TD själv ta ställning till om verksamheten är möjlig att besöka eller inte. TD är spridd både inom och utanför Västra Götalandsregionen. TD används också för uppföljning av den fysiska tillgängligheten. Varför behövs riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet? Människor är olika och offentliga miljöer är till för alla. Om utgångspunkten när vi utformar våra miljöer är de behov och rättigheter som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har, kan många fler människor få glädje av en tillgänglig och användbar miljö. I Sverige har cirka 20 procent av befolkningen någon form av bestående funktionsnedsättning. Det som är bra för alla är nödvändigt för några. Gemensamma riktlinjer och standarder Hösten 2008 startade ett gemensamt arbete mellan kommunalförbunden i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och funktionshindersrörelsen med att arbeta fram gemensamma riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet till inom- och utomhusmiljöer. VERSION 3 SIDA 7

8 INLEDNING / BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER I arbetet deltog också Länsstyrelsen i Västra Götaland, Konsumentverket och i en referensgrupp dåvarande Handisam. En revidering och uppdatering av det materialet är färdigställd 2015 av deltagare från Västfastigheter, lokalförsörjningsförvaltningen i Borås stad samt avdelning rättighet. Dessutom har frångänglighetsaspekter via brandskyddsstandard kopplats till genom samarbete med Västfastigheters brandkonsulter. Ett kapitel som handlar om riktlinjer och standard för arbetslokaler finns nu tillagt. Sedan tidigare finns reviderade riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst samt ett nytt kapitel om lekplatser. Dessa tre kapitel ingår i dokumentet Tillgängliga och användbara miljöer. Beskrivning av riktlinjer och standarder Ansvariga för tillgängligheten och användbarheten Tillgängliga och användbara miljöer kräver ett ansvarstagande av både fastighetsägaren och verksamhetsansvarig. För verksamheten gäller att vara införstådd med avvikelser så att dessa kan hanteras under verksamhetsutövningen. För förvaltaren gäller att vara införstådd med avvikelser så att dessa kan hanteras under byggnadens eller anläggningens livslängd. När ska riktlinjer och standarder användas? Riktlinjerna innefattar krav på tillgänglighet och användbarhet vid: ny-, om- och tillbyggnation av lokaler dit allmänheten har tillträde nyförhyrning (som förhandlingsunderlag) tomter som tas i anspråk för bebyggelse nyanläggning på allmänna platser åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser arbetslokal upphandling Anmärkning: Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22) anger att reglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller för tomter, bostäder, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde. SIDA 8 VERSION 3

9 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER Definition av tillgänglighet Definitionen av tillgängligheten anges dels som riktlinje, dels som standard. Tillgängligheten definieras utifrån lagstiftning, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och erfarenhetsbaserad kunskap som vägs samman till en gemensam definition. I vissa fall måste nivån av tillgängligheten vägas mot ekonomiska och praktiska faktorer denna avvägning ingår i definitionen av tillgängligheten RIKTLINJEN anger huvuddragen i funktionen och ska ge en förståelse för vad som ska uppfyllas. Här ingår inga detaljkrav. Riktlinjen är därmed mer beständig än standarden, och behöver därför inte uppdateras lika ofta. Riktlinjen kan uppfyllas på annat sätt än standarderna anger, om det leder till motsvarande användbarhet och tillgänglighet. STANDARDEN anger de behov som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har för att kunna förflytta sig självständigt, ta del av och delta i verksamheten. Standarden anger dessutom ett sätt att uppfylla funktionskraven utifrån lagkrav och verksamhetens förutsättningar. Standarden utgör ett levande material, som ska följa samhällsutvecklingen, den tekniska utvecklingen, forskningen och inte minst de förändrade behov som personer med funktionsnedsättningar redovisar. För alla standarder finns angivna hänvisningar till referenser i slutet av dokumentet. Tillgängligt för nästan alla. Grön standard anger vilka behov som måste uppfyllas för att uppnå tillgänglig och användbar miljö. Föreskrifter anger att miljöer ska vara tillgängliga och användbara. Vad som menas med tillgängliga och användbara är definierat i den gröna standarden, är baserat på lagkrav och erfarenheter och motsvarar ett skallkrav. I de fall lagkrav och erfarenheter sammanfaller, finns endast en grön nivå. Tillgänglighet för några men inte för alla. Gul standard anger miniminivå på tillgänglighet och användbarhet. RÖD STANDARD Ej tillgängligt Röd standard uppfyller varken lagkrav eller erfarenheter. Inför varje standard beskrivs i ett syfte varför rättigheten i standarden behöver uppfyllas. VERSION 3 SIDA 9

10 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER DISPOSITION Riktlinjen är upplagd efter rumsliga kategorier med hänsyn till de funktioner platsen skall fylla. Utgångspunkten är en förflyttning utifrån och in i en byggnad. Utgångspunkterna för definitionen av tillgänglighet = LAGKRAV Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22). Boverkets föreskrifter som är utfärdade med stöd av lag och förordning, dvs PBL och PBF: BFS 2013:9, HIN 3: Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. BFS 2011:2, ALM 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom andra områden för andra anläggningar än byggnader. AFS 2009:2 med ändringar tom Arbetsplatsens utformning. ERFARENHETER Miljöns användbarhet i sin helhet Rimlighet mellan behov och kostnader Sammanvägning av verksamheternas förutsättningar och användarnas behov. DISKRIMINERINGSLAGEN Att kunna delta i samhället oavsett funktionsförmåga är en grundläggande mänsklig rättighet. Flera konventioner och andra internationella åtaganden ställer krav på användbarhet och tillgänglighet som en mänsklig rättighet. Det handlar bland annat om att tillskapa en byggd miljö som i sig inte utgör ett hinder för personer med funktionsnedsättning att förflytta sig självständigt, ta del av och delta i verksamheten. Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari Referens 8. Baserat på ovanstående utgångspunkter anges vad som ska uppfyllas för grön, gul och röd standard. Lagstiftningen utgör grunden. Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte i fråga om en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för. SIDA 10 VERSION 3

11 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER Avvikelser: I Västra Götalandsregionen ska grön standard användas. I de fall som avvikelser görs från riktlinjer och standard, så ska dessa dokumenteras och undertecknas av verksamhetsföreträdare och om lokalen är ägd av Västra Götalandsregionen av företrädare för Västfastigheter (Dnr RSK ). I befintliga byggnader ska grön nivå eftersträvas. Där detta inte kan uppnås kan gul nivå accepteras i undantagsfall. Avsteg dokumenteras. Vägledande exempel Som tidigare angivits baseras riktlinjerna avseende lagstiftning och föreskrifter bland annat på BBR och föreskrifterna HIN3 och ALM2. Eftersom dessa avser olika byggkrav exempelvis ny- och ombyggnation, åtgärder i befintliga byggnader och tomtmark samt nybyggnation av allmänna platser harmonierar dessa inte i alla delar med varandra i sina tillgänglighetsnivåer. I de fall, såsom exemplet nedan med rampens lutning där det blir tydligt att det ena kravet drabbar såväl tillgängligheten och säkerheten negativt har VGR valt att i grönt lägga det som uppfyller kraven på användbarhet, tillgänglighet och säkerhet för de allra flesta människor. I Boverkets byggregler anges miniminivåer för tillgängligheten. Ett exempel är att ramper i byggnader och på tomter får luta högst 1:12 (cirka 8%). I allmänna rådet skriver Boverket att en ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20 (cirka 5%). Dessutom finns föreskriften ALM2 som anger att ramper inte bör luta mer än 1:20 på allmänna platser. Slutligen anger HIN3 avseende enkelt avhjälpta hinder att en ramp inte bör luta mer än 1:12 men att en lutning på 1:20 eller flackare bör eftersträvas. Grön standard blir i detta exempel att en ramp får luta högst 1:20, gul standard högst 1:12 och röd standard blir ej tillgängligt eftersom rampen då lutar mer än 1:12. Andra exempel är fri dörrpassage där grön standard är minst 0,84 m och gul standard är minst 0,8 m. Den gula standarden är miniminivån i Boverkets byggregler. Den gröna motsvarar kraven i Riv Hindren. Eftersom det finns invånare som skulle hindras att komma in i verksamheter med dörrar med ett fritt passagemått på 0,80 m har VGR valt att öka det gröna måttet med 0,04 m. Detta stöds också av Myndigheten för Delaktighet i Riv Hindren (2015). Tillgänglighet och användbarhet kräver ett helhetstänkande för att miljön ska vara användbar. Boverkets byggregler omfattar inte alla delar som formar den fysiska miljön. Det handlar VERSION 3 SIDA 11

12 BESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH STANDARDER / FRÅNGÄNGLIGHET också om utformning och placering av lös inredning som möbler, parfymfria hygienartiklar och rengöringsmedel, lösa mattor, växter med mera. Det är till exempel av avgörande betydelse för en god ljudmiljö att en lokal möbleras på ett ändamålsenligt sätt i kombination med utformningen av själva fastigheten. Riktlinjerna vänder sig därför till ansvariga för fastigheter och utemiljöer samt till ansvariga för verksamheten. Vid utformning och utrustning av miljöer ska dessa kunna användas av alla besökare. Utrustas miljön till exempel med sittplatser ska det även finnas tillgång till sittplatser för personer med svårt att resa sig. Om det inte finns några sittplatser för någon ställs det heller inga krav att det ska finnas sådana för personer med funktionsnedsättningar utom på angivna platser såsom reception, vid gångvägar och i anslutning till entréer. Frångänglighet SIDA 12 VERSION 3 För utförliga lagkrav se Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22) samt Regional strategi för säkerhetsarbetet , från Västra Götalandregionen. Referens 25. Standarder för frångänglighet avseende manöverdon och larmdon finns under aktuella kapitel i detta dokument. Brandlarm ska vara placerade så att personer som använder rullstol ska kunna aktivera det. I samband med verksamheter där risken för falsklarm bedöms stor kan avsteg på larmdonets höjdplacering göras. Det ska finnas en utrymningsplan med utrymningsvägar för personer som använder rullstol eller har svårt att röra sig. Det ska finnas en förflyttningsväg ut eller till en utrymningsplats som är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och liknande eller är lokalen sprinklad. Öppningsanordning till dörr i utrymningsväg ska sitta inom räckhåll för personer som använder rullstol och vara lätt att förstå och hantera. Se kapitel 3 Dörrar och öppningar till och i byggnader. Utrymningsvägar tillgängliga för personer som använder rullstol eller har svårt att röra sig ska vara skyltad som detta. Från varje gångstråk går det tydligt att se markeringar (utrymningsskyltar) till två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om det inte är möjligt för personer som använder rullstol att själva ta sig ut ska det beroende på lokalens utformning finnas en eller flera utrymningsplatser där man kan vänta på hjälp. Platsen ska vara väl skyddad mot rök och värme. Ytans storlek för utrymningsplats se kapitel 3 Dörrar och öppningar till och i byggnader standard 3.7. Storleken dimensioneras efter antal

13 FRÅNGÄNGLIGHET / LÄSANVISNING personer som bedöms kunna vara i behov av en utrymningsplats. Rutiner finns hos personal som säkerställer att alla kommer ut vid utrymning. Grundläggande när det gäller utrymningssäkerhet är att en byggnad ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Detta gäller också vid utrymning av andra orsaker exempelvis bombhot eller hot och våldssituationer. Personer i byggnaden ska kunna utrymma utan att riskera att skadas. Så långt det är möjligt ska utrymning på egen hand kunna ske och konstruktion och system ska anpassas efter detta. Därför är det viktigt att man i varje byggnad inventerar de utrymningsförutsättningar som personer som vistas där har och att man därefter vidtar åtgärder utifrån dessa. Övrigt om Frångänglighet finns integrerat med aktuella standarder som berör frångängligheten specifikt för personer med funktionsnedsättning i kapitel 3. Dörrar och öppningar till och i byggnader. Läsanvisning Riktlinjerna innefattar dels funktioner som förekommer i de flesta ute- och inomhusmiljöer samt funktioner som endast finns i vissa specifika verksamheter. Vid användning av riktlinjerna finns möjlighet att välja all information eller ta ut de funktioner som planeras för. Inför planering av varje miljö måste emellertid hela kedjan beaktas av förflyttning från parkering, gångvägen mot entré, själva entrén och sedan vidare in i byggnaden till den lokal som byggs. Ett pussel måste läggas där relevanta avsnitt fogas till varandra. Vissa kapitel innefattas i de flesta miljöer. Sådana kapitel är inomhusmiljö, skyltar och automater. Vid planering av exempelvis en entréhall kan det innebära att kapitlen inomhusmiljö, kapprum, automater, skyltar, toaletter, eventuella hissar, trappor, ramper och inte minst dörrar och öppningar till och i byggnad måste beaktas. För att en person ska kunna ta sig in i entréhallen måste hela vägen från parkeringen till entrén vara tillgänglig. För varje standard finns angivna referensnummer. I slutet på dokumentet finns en referenslista. Dessutom finns ett paragraftecken,, där riktlinjegruppen funnit stöd för tolkningen i Boverkets föreskrifter och allmänna råd eller i standarden angivet värde. VERSION 3 SIDA 13

14 SIDA 14 VERSION 3

15 1 1 Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd RIKTLINJE: Angöringsplatser ska finnas i omedelbar anslutning till entréer avsedda för allmänheten. Av- och påstigning ska ske enkelt och säkert. Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt eller med personligt stöd kunna parkera sitt fordon i nära anslutning till de entréer i byggnaden som är avsedda för allmänheten. Det ska vara enkelt och säkert att komma i och ur fordonet samt förflytta sig från parkeringsplats till gångväg. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd gäller avseende parkeringsautomat också kapitel 22 (Automater). GEMENSAMT FÖR ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND S. 15 ANGÖRINGSPLATSER S. 17 PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND S. 18 GEMENSAMT FÖR ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND 1.1 Belysning är viktig för att hitta angörings- och parkeringsplats. Belysning behövs också vid till exempel i - och urlastning av hjälpmedel och vid förflyttning. Angörings- och parkeringsplats är väl belyst. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 15

16 1 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND 1.2 Personer som använder rullstol eller rollator behöver vid förflyttning hårdgjorda ytor där inte rullstolens eller rollatorns hjul slirar eller sjunker ned i underlaget. 1.3 Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna lita på att underlaget inte lutar så att hjälpmedlet rullar iväg under i - och urstigning ur bilen. 1.4 Personer som använder rullstol eller rollator behöver, för att komma upp på trottoaren, utjämning av eventuella nivåskillnader. Även en låg kant kan utgöra ett oöverstigligt hinder. En oskyddad trafikant ska inte tvingas förflytta sig längre sträckor i trafiken för att komma upp på trottoaren. Avfasningen bör därför vara placerad bakom bilen inom den reserverade ytan. Bredare avfasning försvårar för personer som har svårt att se och använder teknikkäpp. 1.5 Personer som använder rullstol eller rollator kan hindras från att ta sig upp på trottoaren om lutningen är för brant. En lutning på 1:20 (cirka 5 %) eller flackare bör eftersträvas. Angörings- och parkeringsplatsen har en hårdgjord, jämn och halksäker yta. Referens 2, 3, 4 Lutning i längs- och sidled på angörings- och parkeringsplats är högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 3, 4 Trottoarkanten är avfasad till 0-kant på en sträcka av 0,9-1,0 meter i omedelbar anslutning till angörings-plats och parkeringsplats för personer med rörelsehinder som har parkeringstillstånd. Referens 2, 3, 4 Avfasningen av trottoarkanten har en lutning på högst 1:12 (cirka 8 %). Avfasningen är jämn och halksäker. Referens 2, 3, 4, 5 SIDA 16 VERSION 3

17 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND 1 ANGÖRINGSPLATSER 1.6 En angöringsplats är en plats för av- och påstigning från privatbil, taxi eller färdtjänstfordon. Personer med svårt att se eller röra sig behöver ha nära till entrén från angöringsplatsen för underlätta förflyttning. 1.7 En angöringsplats ska vara tydligt utmärkt med till exempel en skylt 1.8 Vissa fordon har en ramp baktill där rullstolen kan tas ut och in vilket kräver plats. Personer som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att kunna passera mellan parkerade fordon. Angöringsplats finns inom 25 (helst 10) meters gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar entré. Referens 2 Angöringsplatsen är lätt att upptäcka. Referens 2 Angöringsplatsen är minst 9 meter lång. Referens 2 VERSION 3 SIDA 17

18 1 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND 1.9 Många personer har svårt att förflytta sig självständigt 25 meter. Där det är möjligt rekommenderas därför parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd så nära entrén som möjligt. Dessa har företräde framför placering av personalparkeringsplats. I parkeringshus är de placerade när hissen På större anläggningar som till exempel sjukhus, större terminaler och köpcentra ska det finnas parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd i anslutning till de olika områdena där parkeringsplatser finns Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd ska skyltas för att visa att de är reserverade för personer med tillstånd att pakera där. Markeringen på marken visar övriga bilister att de inte får parkera så att utrymmet minskar på parkeringsplatsen. Enligt Boverket ska parkeringsplatsen vara tydligt skyltad även vintertid. Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd finns inom 25 meters gångavstånd från tillgänglig och användbar entré. Referens 2 Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd utgör 5% av det totala antalet p-platser, dock minst 2 platser. Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd är markerade med parkeringsskylt med rullstolssymbol och målade linjer på marken eller motsvarande. Referens 2 Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd, minst 1 plats. SIDA 18 VERSION 3

19 ANGÖRINGSPLATSER SAMT PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT RÖRA SIG, MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND Personer som använder rullstol har ibland bil där rullstolen tas in och ut från sidan av fordonet. Detta kräver tillräcklig bredd för att kunna fälla ut en ramp samt plats för att komma upp på och av rampen. Plats krävs också vid i- och urlastning av rullstol från ett fordons baksäte och för att kunna vända med rullstol. Vid parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd med bredd 3,6 m kan till exempel en fri yta vid sidan eller mellan parkeringsplatserna göra att bredden 5 meter ändå uppnås Vissa fordon har en ramp baktill där rullstolen kan tas ut och in vilket kräver plats. Personer som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att kunna passera mellan parkerade fordon. Bredd på parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd är 5 meter, när platsen inte är placerad intill en fri yta. Referens 2, 3, 4 Om parkeringen är utmed en gata, är platsen markerad och minst 9 meter lång. Referens 3 VERSION 3 SIDA 19

20 SIDA 20 VERSION 3

21 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2 2 Gångvägar mellan angöringsplatser parkeringar, och entréer RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska lätt kunna orientera sig samt enkelt, självständigt och utan fara ta sig fram till entrén. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar, och entréer gäller också Kapitel 5. (Hissar), Kapitel 6. (Trappor) och Kapitel 7. (Ramper). ALLMÄNT S. 21 ÖVERGÅNGSSTÄLLEN OCH GÅNGPASSAGER S. 26 ALLMÄNT 2.1 Tydlig utformning av skyltar se kapitel 21. Skyltinformation - utformning och placering. 2.2 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan behöva ledstråk. Personer som är blinda följer ledstråket med sin teknikkäpp. Exempel på konstgjorda ledstråk kan handla om att material av avvikande ljushet och struktur fälls in i markbeläggningen. Exempel på naturligt ledstråk är kantsten, räcke, fasad eller gräskant. I stadsmiljö bör ledstråk byggas upp i logiska nät med särskilda markeringar till strategiska målpunkter. Hållplatser på sjukhusområde har ledstråk. Tydlig utformning av skyltning/miljö anger riktning mot huvudentré och eventuell annan entré tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Referens 2, 3, 4 Ledstråk på gångvägar till entréer från angöringsplatser är visuella och taktila. Ledstråken är sammanhängande och kan bestå av naturliga och kompletterande konstgjorda ledstråk. Konstgjorda ledstråk har ljushetskontrast (minst 0,40 enligt NCS) och avvikande struktur gentemot omgivningen. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 21

22 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2.3 Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att hålla balansen eller styra en rullstol eller rollator om gångvägen lutar i sidled samt att orientera sig vid svårt att se. 2.4 Om terrängen och förhållandena omöjliggör anordnandet av en gångväg med lutning högst 1:50 (cirka 2%) kompenseras detta med ramp eller annan utjämning. Personer som använder rullstol eller rollator måste vid branta lutningar för att inte rulla bakåt hela tiden, hålla emot med hjälp av sina armar.»en ramp får luta högst 1:12 (cirka 8%) för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20 (cirka 5%).» (Referens 2) 2.5 Två personer som använder utomhusrullstol kan mötas om den fria bredden är minst 1,80 meter. Personer med svårt att se som har ledsagare bredvid kan uppta 1,2 meter av gångvägens bredd. Större utomhusrullstolar kräver en cirkel med diametern 2,0 meter för att vända. 2.6 Personer med svårt att se eller som använder rullstol behöver tillräcklig bredd för att passera genom öppningar i staket, häckar eller liknande. Vid nyanläggning är hela gångvägen så horisontell som möjligt och lutning i längsled och sidled är högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 Vid trappor eller lutningar större än 1:20 (cirka 5%) finns ramp eller utjämning genom annan och flackare sträckning av gångyta. Utformning av ramp med vilplan se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3, 4 Gångväg har en fri bredd på minst 2,0 meter, alternativt minst 1,8 meter med vändzoner med jämna mellanrum. Vändzonerna är minst 2,0 meter i diameter inklusive gångytan. Referens 4 Vid passager genom öppningar är den fria passagebredden minst 0,9 meter. Referens 2, 4 Vid trappor eller lutningar större än 1:12 (cirka 8%) finns ramp eller utjämning genom annan och flackare sträckning av gångyta. Utformning av ramp med vilplan se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3 Gångväg har en fri bredd på minst 1,5 meter, alternativt minst 1,0 meter med vändzoner med högst 10 m mellanrum. Vändzonerna är minst 1,5 meter i diameter inklusive gångytan. Referens 2 SIDA 22 VERSION 3

23 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER Personer med svårt att se kan snubbla vid oväntade ojämnheter. De flesta personer som använder rullstol eller rollator kan bara ta sig fram på hårdgjord yta. Hårdgjord yta innebär att rullstolens eller rollatorns hjul inte slirar eller sjunker ned i underlaget. Exempel på hårdgjort material är asfalt, betongmarkplattor, vattnat stenmjöl och grusgångar med ytbehandlade gångytor. Eventuella dagvattenbrunnar ska placeras vid sidan av gångvägen. 2.8 Personer med svårt att se eller röra sig kan snubbla vid nivåskillnader såsom ränndalar. Förutom att det är svårt att ta sig över blir det stötigt och obekvämt för personer som använder rullstol eller rollator. Dessutom finns risk att fastna med de svängbara hjulen. 2.9 Personer med svårt att se eller höra kan ha svårt att uppmärksamma andra trafikanter där inte gångoch cykelbana är åtskilda. Målade markeringar kan inte uppmärksammas av personer som är blinda. En taktil markering kan behöva göras. Markyta är hårdgjord, jämn och halksäker. Referens 2, 3, 4 Ränndal finns inte eller är helt övertäckt. Referens 3 Gångyta är väl åtskild från körbana och cykelbana. Referens 4 Ränndal har en skålad och grund utformning. Referens 3 VERSION 3 SIDA 23

24 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2.10 Personer med svårt att se eller röra sig utsätts för en säkerhetsrisk om hinder är placerade i gångytan utan att vara markerade. Fasta hinder är cykelställ, stolpar, papperskorgar, bänkar, konstverk eller liknande. En annan säkerhetsrisk är byggnadsdelar eller liknande som sticker ut i gångytan. Exempel på sådana hinder kan vara skyltar, trappor, balkonger placerade lägre än 2,2 meter över marken Personer med svårt att se eller röra sig utsätts för en säkerhetsrisk om lösa hinder som flaggor, blomlådor, reklamskyltar, cyklar, avspärrningar med mera är placerade i gångytan. Även utskjutande grenar från träd och buskar kan utgöra en skaderisk. Hinder i gångytor ska, om det inte går att flyttas från gångytan, tydligt markeras visuellt och utformas så att det kan upptäckas på marken med teknikkäpp. Kommunernas allmänna lokala ordningsföreskrifter reglerar ofta placering av lösa hinder. Fasta hinder finns inte eller är placerade utanför gångytan. Utskjutande byggnadsdelar och dylikt är placerade med fri höjd minst 2,2 meter över mark. Referens 2, 3, 4 Gångvägen är fri från lösa och utskjutande hinder lägre än 2,2 meter över mark. Referens 4 Fasta hinder i gångytan är markerade visuellt (minst 0,40 enligt NCS) och utformade så att de kan upptäckas med teknikkäpp alternativt finns kännbart ledstråk som leder runt hindret och är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS. Utskjutande byggnadsdelar och dylikt lägre än 2,2 meter över mark är inbyggda eller ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och utformade så att de kan upptäckas med teknikkäpp Referens 2, 3, 4 Tillfälliga hinder är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och kännbart markerade., 5 SIDA 24 VERSION 3

25 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER Personer med svårt att se eller röra sig behöver särskilt uppmärksamma hur underlaget ser ut och få stöd i att orientera sig. Personer med svårt att höra kan behöva fästa blicken mot underlaget för att bibehålla balansen samt kunna läsa på läppar och uppfatta teckenspråk. För att få en gångväg utan hinder bör belysningsstolpar placeras på samma sida om gångväg och utanför gångyta Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan reagera kraftigt på växter såsom lövträd (till exempel björk, hassel och gråal), gräs och gråbo med flera Personer med svårt att röra sig kan vara helt beroende av möjligheten att sätta sig och vila för att kunna förflytta sig en viss sträcka. Lämpligt är en sittplats ungefär var 25:e meter Personer med rullstol eller rollator kan behöva en hårdgjord yta vid sittplatsen för att inte hjulen ska sjunka ner i underlaget. Sittplatsens placering utanför gångvägen gör att förflyttning på gångvägen inte hindras. Belysning är jämn och bländfri utan mörka partier. Referens 2, 3, 4 Växter, som många är allergiska mot till exempel starkt doftande och pollenrika växter, är inte planterade intill gångvägen., 5 Sittplatser är utplacerade med jämna mellanrum. Referens 2, 4 Sittplatser ska vara placerade på hårdgjord yta utanför gångvägen. Underlaget där sittplatsen är placerad har en lutning på högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 Referens 2, 4 VERSION 3 SIDA 25

26 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER 2.16 Sittplatsens ryggstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Armstöd kan behövas både för att sätta sig och resa sig samt för att hålla balansen. Ett tredje armstöd placerat med stolsbredd kan behövas på soffor och bänkar. Utomhus accepteras en liten lutning bakåt av sitsen så att vattnet kan rinna av Det är angeläget att personer i rullstol kan sitta bredvid sitt sällskap eller att rollatorn kan placeras ur vägen vid sidan om bänken. Platsen måste ha tillräcklig bredd för rullstolen eller rollatorn, minst 0,9 meter. Sittplatser är stadiga med rygg- och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 Bredvid sittplatsen finns plats för person i rullstol eller för rollator. Referens 4 ÖVERGÅNGSSTÄLLEN OCH GÅNGPASSAGER 2.18 Personer med svårt att se har hjälp av en trottoarkant och person med svårt att röra sig hindras av trottoarkant. Genom att kombinera en trottoarkant med en avfasning vid sidan kan alla använda passagen. Avfasningen måste mynna ut i en så kallad 0-kant där avfasningen/rampen ansluter till underlaget. Även en låg kant kan utgöra ett oöverstigligt hinder. Markbeläggningen ska utformas så att den inte medför snubbelrisk vid kantstenen och vara jämn och slät på avfasningen. Vid övergångsställe och gångpassage över körbana finns kantstöd samt avfasad trottoarkant till 0-kant med en bredd på 0,9-1 meter. Avfasningen är jämn och halksäker. Referens 3, 4 SIDA 26 VERSION 3

27 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH ENTRÉER Kantstenen vid övergångsstället över körbana måste vara rak eftersom personer med svårt att se använder kantstenen för att ta ut riktningen över gatan Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan genom kontrastmarkering av trottoarkanter lättare uppfatta var trottoaren går Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare orientera sig när ytan i anslutning till övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator är markerade kännbart och med ljushetskontrast. Kantsten vid övergångsställe är minst 60 mm hög och minst 1 m bred och är vinkelrät mot gångriktning. Kantstenar vid övergångsställe är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS. Referens 3 Markering av övergångsställe och upphöjd gångpassage över gata har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS samt är kännbart markerade. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 27

28 SIDA 28 VERSION 3

29 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3 3 Dörrar och öppningar till och i byggnader RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt kunna passera in och ut genom entréer och dörrpassager/öppningar avsedda för allmänheten, samt ha möjlighet att vänta väderskyddat utan att störas av allergiframkallande faktorer. ALLMÄNT S. 29 PORTTELEFON OCH PORTKODSDOSA S. 36 ALLMÄNT 3.1 Offentliga miljöer är till för alla människor. Att kunna komma in och ut ur byggnaden är en förutsättning för delaktighet. 3.2 Personer med svårt att röra sig kan behöva sitta för att till exempel vänta på färdtjänst. 3.3 Sittplatsens ryggstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Armstöd kan behövas både för att kunna sätta sig och resa sig samt för att hålla balansen. Inomhus ska inte sitsen luta bakåt eftersom många personer med svårt att röra sig då inte kan resa sig från stolen. Huvudentrén och alla entréer avsedda för allmänheten är tillgängliga och användbara enligt för personer med olika funktionsnedsättningar. Referens 2 Sittplatser finns i anslutning till entréer. Referens 2 Tillgång till sittplatser som är stadiga med rygg- och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 VERSION 3 SIDA 29

30 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3.4 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha svårt att orientera sig. Personer med svårt att röra sig har i många fall inga reservkrafter för att leta efter entrén. 3.5 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta dörren vid markering med ljushetskontrast. Markeringarna bör göras konsekvent inom området. Entrédörrar för allmänheten är lätta att hitta, belysta och har orienterande skyltning. Referens 2, 3, 4 Dörrkarm/-foder alternativt dörrblad har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg eller har alla dessa delar ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg. 3.6 Alla personer men framför allt personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan förväxla en stor glasyta i dörren med att den står öppen. Markeringarna ska vara på minst två höjder lämpligen 0,8-0,9 och 1,4-1,6 meter ovanför underlaget alternativt är hela intervallet eller mer markerat. Frostat glas uppfyller inte kontrastkravet. Definition: En glasdörr består av mer än hälften glas. Se skiss 2, figur 2. Referens 2, 3 Glasdörr där dörrens yta utgörs mest av glas, har avvikande markeringar i ljushet som är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående personer. Markeringarna består av två färger som kontrasterar mot varandra minst 0,40 enligt NCS. Glasdörr har avvikande markeringar i ljushet mot bakgrund, som är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående person. Referens 2, 3 SIDA 30 VERSION 3

31 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna öppna, passera och stänga en dörr. Några kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 meter i diameter men inte alla. Större utomhusrullstolar kräver vändyta minst 2,0 meter i diameter. Se skiss 1 figur 1 och 2. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg under öppning och stängning av dörr. Som jämförelse anger ALM att 2 meter krävs för att kunna vända på en gångväg. Vid dörrar i kommunikationsutrymme accepteras minsta fria bredd 1,5 respektive 1,3 meter. 3.8 Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna passera genom en öppning. När det inte finns en dörr krävs för de flesta 1,5 meter i diameter att svänga på. I korridorer eller liknande är det ofta möjligt att även svänga in när bredden är 1,3 meter och korridorlängden kan utnyttjas. 3.9 Personer som använder rullstol eller rollator behöver säkerhetsmarginal vid vändning och manövrering av dörr. Vändyta utanför och innanför passageöppning vid slagdörr som öppnas manuellt eller med dörrautomatik är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. I kommunikationsutrymmen accepteras minsta fria bredd 1,5 meter. Vändyta utanför och innanför skjutdörr och passageöppning utan dörrblad är plan (lutning högst 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 Avståndet till nedåtgående trappa utökas med 0,5 meter utöver vändytan. Referens 5 Vändyta utanför och innanför passageöppning vid slagdörr som öppnas manuellt eller med dörrautomatik och är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. I kommunikationsutrymmen accepteras minsta fria bredd 1,3 meter. Referens 2 Vändyta utanför och innanför skjutdörr och passageöppning utan dörrblad är plan (lutning högst 1:50) och minst 1,3 x 1,3 meter. Referens Personer som använder rullstol eller rollator behöver vid förflyttning hårdgjorda ytor så att inte rullstolens eller rollatorns hjul slirar eller sjunker ned i underlaget. Personer med svårt att se kan snubbla vid oväntade ojämnheter. Vändyta har en hårdgjord, jämn och halksäker yta. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 31

32 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3.11 Personer med svårt att röra sig, se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan finna det omöjligt att passera genom en roterdörr/karuselldörr Personer med svårt att röra sig eller se kan lättare passera genom skjutdörrar med automatisk dörröppning. En slagdörr kan innebära risk att få dörren på sig och kräver fler moment för att passera genom dörröppningen Personer med svårt att röra sig kan ha stora problem eller finna det helt omöjligt att öppna en dörr med dörrstängare eftersom den är tung. Karuselldörr/roterdörr, är i omedelbar anslutning, kompletterad med entré med automatisk dörröppnare och övrig utformning enligt angiven standard Referens 2, 5 Entrédörr består av skjutdörr som öppnas automatiskt eller slagdörr med automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 Dörrar som är tunga eller med dörrstängare har automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 FRÅNGÄNGLIGHET Huvudentréer eller ytterdörrar med dörrautomatik har inte krav på att kopplas ur vid brand. Det innebär att personer som inte kan öppna dörrar manuellt kan vistas ensam i lokaler i anslutning till dessa ytterdörrar. Brandskyddet kopplar ofta ur dörrautomatiken vid brand. Det innebär att en person som inte själv kan öppna en dörr manuellt aldrig kan befinna sig ensam i lokaler som har manöverdon vars funktion kan kopplas ur. En lösning kan vara installation av ett termoelement som gör att manöverdonets funktion inte slår av förrän värmen uppnår en sådan hög temperatur att ingen kan passera genom dörren. Systematiskt brandskyddsarbete måste täcka in verksamhetsspecifika situationer. I Västra Götalandsregionen används Brandskyddsstandard. SIDA 32 VERSION 3

33 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan behöva ljushetskontrast mellan manöverdon och bakgrund. Personer med svårt att röra sig kan i många fall endast öppna en slagdörr med hjälp av ett manöverdon, som vid ett tryck på plattan öppnar dörren automatiskt. Långa manöverdon möjliggör bekväm användning för både gående och sittande personer. Manöverdon till dörröppnare har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerat så att manöverdonet täcker in minst spannet 0,7-0,9 meter från underlaget. Manöverdonet är placerat lodrätt. Referens 2, Tiden för förflyttning från manöverdonet fram till dörren kan ta lång tid för personer med svårt att röra sig. Risk finns att dörren går igen innan personen hunnit fram till dörren. I de fall intressekonflikt uppstår mellan behovet att hinna ta sig genom dörren och personal som kan utsättas för drag kan en knapp för förlängd öppningstid till minst 20 sekunder installeras Personer som använder rullstol eller är kortvuxna behöver kunna nå alla funktioner samlat. Dörrens öppningstid är minst 20 sekunder. Ringklocka och öppnaknapp med nyckelsymbol är placerade i omedelbar anslutning till manöverdon och på höjden 0,8-1,10 meter, och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Det finns en funktion, placerad enligt samma mått som manöverdon till dörröppnare för att vid behov förlänga öppningstiden till 20 sekunder. VERSION 3 SIDA 33

34 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3.17 Personer i rullstol når manöverdonet och övriga funktioner genom att det finns manöverutrymme och plats för benen. Det innebär att personer i rullstol eller med rollator inte behöver backa när slagdörr slås upp. Se skiss 2, figur Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna passera utan att klämmas mellan dörrarna även om det tar extra tid. En slagdörr är ett sämre alternativ speciellt för personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information eftersom det kan innebära en risk att få dörren på sig när den öppnas. Det är då extra viktigt med sensorer Personer som använder rullstol eller rollator behöver ett fritt utrymme mellan dörrens handtag och ett eventuellt hörn eftersom hjälpmedlets framhjul eller benstöd annars kan vara i vägen Om det krävs en tröskel på grund av fukteller klimatskäl ska den vara låg och avfasad. Nivåskillnader ska utjämnas eller tröskel ska avfasas. Avfasning med lutning ska vara högst 1:12 (cirka 8%), helst 1:20 (cirka 5%). Se skiss 2. Manöverdon till dörröppnare, kortläsare, öppnaknapp och ringklocka är placerade minst 0,7 meter helst 1,0 meter från innerhörn, annat hinder eller från dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 Vid automatisk öppning av dörr finns dubbelriktad säkerhetssensor som förhindrar klämning och att få dörren på sig. Referens 2, 3 Det finns utrymme på in-, och utsida av dörren, på dörrhandtagssidan minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Referens 2, 3 Portöppning har ingen nivåskillnad eller har en högst 10 mm hög avfasad tröskel på utsidan som är lätt att passera och på insidan är nivåskillnaden 0 mm. Referens 2, 3 Vid automatisk öppning av dörr är golvutrymmet där dörren slås upp taktilt markerat och kontrastmarkerat minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Portöppning har ingen nivåskillnad eller har en högst 15 mm hög avfasad tröskel på utsidan som är lätt att passera och på insidan är nivåskillnaden 0 mm. Referens 2, 3 SIDA 34 VERSION 3

35 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER Personer som använder rullstol kan oftast, om passagemåttet är 0,84 meter, passera genom dörren. Rullstolar är olika breda och manöverutrymmet för armar, händer och hjul kräver utrymme. Det finns en relation mellan dörrbredden och vändytan. Ju mindre vändyta, desto större fritt passagemått behövs. Vid pardörrar ska den ena halvan ha fritt passagemått 0,84 meter eller automatisk dörröppning av båda halvor Personer som använder rullstol eller rollator kan finna det helt omöjligt att ta sig över ens en liten tvär nivåskillnad. En person med svaga armar kan ha stora problem att lätta rollatorn eller rullstolens framhjul över ens en liten nivåskillnad. Nivåskillnader ska utjämnas eller tröskel ska avfasas. Avfasning med lutning ska vara högst 1:12 (cirka 8%), helst 1:20 (cirka 5 %). Se skiss 2, figur Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden. Fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) är minst 0,84 meter. Passagemåttet gäller även vid nödutrymning. För vårdlokal är det fria passagemåttet 0,90 meter Program för teknisk standard (PTS)., 5, 10 Dörröppning inomhus har ingen nivåskillnad eller tröskel. Dörrar till våtutrymmen och ljudisolerade rum har luftfylld gummitröskel, släplist eller automatisk tätningströskel. Referens 2, 3 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 Fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) är minst 0,80 meter. Referens 2 Dörröppning inomhus har tröskel som är så låg som möjligt (max 10 mm) och avfasad så att den är lätt att passera. Referens 2, 3 FRÅNGÄNGLIGHET En brandcellsskiljande dörr mot ett trapphus och mot en utrymningsplats är extra tät. Automatiska tätningströsklar som faller ner när dörren stängs, borstlist eller släplist ska användas. VERSION 3 SIDA 35

36 3 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER 3.24 Personer med behov av rullstol har ofta en större utomhusrullstol vid längre förflyttningar utomhus. Toalettdörr utomhus har fritt passagemått 0,9 meter. Referens 4 PORTTELEFON OCH PORTKODSDOSA 3.25 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare hitta porttelefonen om den syns tydligt mot bakgrunden Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda porttelefonen. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Större utomhusrullstolar kräver vändyta 2,0 meter i diameter. Som jämförelse anger ALM att 2 meter krävs för att kunna vända på en gångväg. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg under användningen. Porttelefonen bör inte placeras i en bullrig miljö Personer som är kortvuxna eller använder rullstol ska kunna nå funktioner. Panelen bör vinklas ut så att personer med svårt att se kan orientera sig med hjälp av fingrarna. Se Personer som använder rullstol kan nå porttelefonen då det finns manöverutrymme och plats för benen. Porttelefon har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 2, 3 Vändyta framför porttelefonen är plan (lutning högst 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. Porttelefon är placerad med funktionerna i intervallet 0,8-1,1 meter över underlaget. Referens 3 Porttelefon är placerad minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn eller annan avgränsning. Referens 2, 3 Vändyta framför porttelefonen är plan (lutning högst 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 SIDA 36 VERSION 3

37 DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR TILL OCH I BYGGNADER Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare hitta anropsknappen om den är tydligt markerad Personer med svårt att se kan genom punktskrift veta vilken funktion som ska användas. Då tangenten för siffran fem är markerad används den för att orientera sig till övriga siffror Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare använda funktionerna om de syns tydligt mot bakgrunden För personer med svårt att se eller höra är det extra viktigt med tydliga signaler som visar att dörren är upplåst. Anropsknapp är upphöjd och större än övriga knappar. Endast en knapptryckning vid anrop för besökare. Referens 6 Funktioner är försedda med punktskrift eller om knappsats med sifferkombination finns är femman markerad med en punkt. Referens 3 Funktionerna har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 3 Visuell och akustisk signal med visar att anrop har gått fram och att dörren är upplåst. Om identifiering krävs finns visuell funktion. Referens 3 VERSION 3 SIDA 37

38 SIDA 38 VERSION 3

39 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4 4 Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och med bibehållen integritet kunna använda toalettens samtliga funktioner på ett tryggt och säkert sätt. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö) ANMÄRKNING: Tvättställ som i första hand används för personalens handtvätt utformas efter personalens behov. ALLMÄNT S. 39 FÖR ÖVRIGA TOALETTER GÄLLER FÖLJANDE STANDARD S. 47 ALLMÄNT 4.1 Personer som har svårt att röra sig bör inte ha längre till toaletten än andra personer. Personer med barnvagn, gångsvårigheter och hjälpmedel måste kunna nå toaletten utan trappor, enstaka steg eller branta lutningar. Minst en toalett är tillgänglig, användbar och nåbar på varje plats där det finns toaletter för allmänheten. Referens 2, 4 Minst en toalett är tillgänglig, användbar och nåbar på varje våningsplan som har toaletter för allmänheten. Referens 2 VERSION 3 SIDA 39

40 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4.2 Personer som använder en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning behöver ett fritt utrymme motsvarande en cirkel med minst diametern 1,5 meter för att kunna vända. Många använder en större eldriven rullstol för utomhusanvändning som kräver fritt vändmått med diameter minst 2,0 meter. De har inte med sig en inomhusrullstol för att kunna använda toaletten. Detta innebär att toalettens golvyta egentligen borde vara större, minst 2,6 x 2,6 m eller ha annat mått där den fria vändytan blir minst 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och Personer som behöver ligga ned för av- och påklädning behöver en brits i en större tillgänglig och användbar toalett. Det kan gälla både barn och vuxna. Skötbord och brits kan kombineras om den är höj- och sänkbar mellan 0,5 0,9 meter och minst 0,7 x 2,0 meter. Denna standard gäller exempelvis sjukhus och andra större offentliga byggnader. Se skiss Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna öppna dörren och passera. Större eldriven rullstol för utomhusanvändning kräver vändyta minst 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och 2. Golvytan är minst 2,2 x 2,2 meter. Fri vändyta motsvarande en cirkel med minst diametern 1,5 meter framför toalett och tvättställ finns. Fri yta under tvättställ kan medräknas. Referens 2, 4 I vissa verksamhetstyper som har toaletter för allmänheten finns dessutom minst en större toalett med fri vändyta med diameter minst 2,0 meter. Golvytan är minst 2,6 x 3,3 meter. Toaletten är placerad lätt åtkomlig i anslutning till huvudentrén. Höj och sänkbar brits för av- och påklädning finns. Vändyta framför toalettdörr är minst 2,0 x 2,0 meter. Referens 4 I vissa verksamhetstyper som har toaletter för allmänheten finns dessutom minst en större toalett med fri vändyta med diameter minst 2,0 meter. Golvytan är minst 2,6 x 3,3 meter. Toaletten är placerad lätt åtkomlig i anslutning till huvudentrén. Fast brits för av- och påklädning finns på höjden 0,5 meter över golv. Vändyta framför toalettdörr är 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 SIDA 40 VERSION 3

41 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER Personer med svårt att röra sig, se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av dörrhandtag och lås som är lätta att se, nå, förstå och hantera med en hand. Krav på att till exempel samtidigt behöva trycka och vrida ska undvikas. Många kan ha nedsatt styrka, svårt att gripa eller bristande precision. Se skiss 2, figur Personer som använder rullstol eller rollator kan finna det helt omöjligt att ta sig över ens en liten tvär nivåskillnad. 4.7 Personer som använder rullstol kan vara helt beroende av ett långt draghandtag på dörrens insida för att kunna stänga dörren efter sig. Draghandtagets placering syftar till att utesluta klämningsrisk. Se skiss 3, figur Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har lättare att hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden. Det är svårt att med rostfritt och mattborstat stål få tillräcklig ljushetskontrast mot bakgrund. Låsning och upplåsning är möjlig att utföra med en hand. Flera handrörelser ska inte behöva utföras samtidigt. Referens 2, 3 Det finns ingen tröskel alternativt finns en högst 10 mm rundad gummitröskel. Referens 2, 3 Ett cirka 0,6 meter långt draghandtag finns på dörrens insida placerat centralt och vågrätt cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 Orienterande strategiska föremål såsom tvättställ, toalettstol och armstöd har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Tröskel finns men är avfasad och högst 10 mm hög. Vid avfasad tröskel ska den avfasade kanten vara i nivå med golvytan. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 41

42 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4.9 Personer som har svårt att sätta sig och resa sig, behöver en hög toalettstol Personer som använder rullstol kan behöva plats för att flytta sig över till toalettstolen genom att rullstolen backas in bredvid toalettstolen. Hjulen och eventuell väska bakom ryggstödet kräver utrymme baktill liksom en eventuell medhjälpare Personer som använder rullstol behöver fritt utrymme på båda sidor om toalettstolen för att rullstolen ska kunna backa in bredvid. Personer med exempelvis svagare muskelstyrka i ena sidans arm och ben kan klara att ta sig till och från toalettstolen endast från en sida. Det kan också behövas plats för en eller två medhjälpare vid sidan av toalettstolen. Skiss 3, figur 4 och Personer med svårt att röra sig behöver armstöd för att underlätta överflyttning mellan rullstol och toalettstol, stöd när man sätter sig och sitter på toalettstolen samt reser sig. Armstöden ska kunna hanteras lätt med en hand och glida ner sakta. Toalettstolen har sitthöjd minst 0,48 meter och högst 0,50 meter inklusive sittring. Sittring och lock är av hårt material. Referens 2, 3 Avstånd från sittringens framkant till bakomvarande vägg är minst 0,70 meter. Referens 2 Det finns minst 0,9 meter fritt utrymme på båda sidor om toalettstolen. Referens 2 Två uppfällbara väggmonterade armstöd vid toalettstol är placerade på höjden 0,75-0,8 meter och med 0,6-0,65 meter bredd mellan armstödens centrum. Armstöden ska nå framför toalettstolens framkant. Referens 2 SIDA 42 VERSION 3

43 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER Personer som använder rullstol behöver fri passage att backa in bredvid toalettstolen på den sida som tvättstället är placerat. Skiss 3, figur Personer med svårt att röra sig kan behöva välja mellan toalettpapper som finns på höger respektive vänster armstöd eftersom styrkan och rörligheten kan vara nedsatt i en av händerna Personer med svårt att röra sig eller se behöver enkelt kunna nå pappret utan att riskera att skada sig. Pappret ska vara lätt att riva av med en hand Personer i rullstol behöver ha fritt utrymme för sina ben på 0,5-0,6 meter under tvättstället. Utrymmet behövs för rullstolens benstöd och fotplattor. Skiss 3, figur Personer som använder rullstol behöver komma in mitt framför tvättstället. Utrymme behövs dels i förhållande till sidoväggen, men också för passage mellan tvättstället och toalettstolen Personer i rullstol måste ha fritt utrymme för sina ben och för rullstolens benstöd och fotplattor. Skiss 3, figur 6. Fri passage mellan tvättställ och toalettstol är minst 0,84 meter. Toalettpappershållare med toalettpapper finns på båda armstöden. Referens 2, 3 Toalettpappershållarna sitter på utsidan av armstöden utan att inkräkta på utrymmet mellan armstöden. Referens 2, 3 Tvättstället är placerat med tvättställets framkant minst 0,6 meter från bakomvarande vägg. Referens 2 Tvättstället är placerat så att avståndet från centrum på avloppsröret på tvättstället till sidoväggen är 0,45-0,50 meter. Referens 2, 3 Vattenlås och rör är dragna i eller bakåt mot väggen. Referens 2, 3 Fri passage mellan tvättställ och toalettstol är minst 0,80 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 43

44 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4.19 Personer med svårt att röra sig kan behöva stödja sig både i sittande och stående ställning på tvättstället, som därför måste vara stabilt och inte för högt. Fri höjd under tvättstället måste finnas så att benen kommer in under tvättstället. Skiss 3, figur Personer som är kortvuxna eller använder rullstol kan ha svårt att böja sig fram eller sträcka sin arm längre än 0,3 meter. Möjlighet att kunna öppna och stänga vattenkranen med endast en hand/arm är nödvändig för personer med funktionsförmåga i endast en hand/arm. För personer med svårt att se kan sensorstyrd blandare göra att personen blir oavsiktligt nedskvätt Personer som är kortvuxna eller använder rullstol kan även ha svårt att böja sig fram eller sträcka sin arm längre än 0,3 meter. Det ska vara möjligt att ta tvål med en hand. Översidan på tvättställets framkant är cirka 0,80 meter över golv. Referens 2, 3 Blandaren har lättmanövrerad förlängd engreppsblandare som kan hanteras med hela handen eller armbågen och som kan nås inom 0,3 meter från tvättställets framkant. Referens 2, 3 Tvålautomat med engreppsfunktion är placerad med funktionen 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över golvet. Referens 2, 3 SIDA 44 VERSION 3

45 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER Personer med svårt att röra sig, som är kortvuxna eller använder rullstol ska enkelt kunna torka sina händer. Placering och utformning av torkmöjligheten ska fungera för både sittande och stående personer Personer som är kortvuxna eller använder rullstol har möjlighet att kunna hänga upp sin jacka om minst en klädkrok sitter lågt. Är kroken placerad för nära ett hörn tar fotplattor emot och personen når inte. Se skiss 3, figur Personer som använder rullstol, är kortvuxna eller med mag- eller tarmsjukdom som fordrar användning av bandage eller andra hjälpmedel ska på ett bekvämt sätt kunna se för att hantera sin situation. Spegel är placerad över tvättstället Personer med till exempel mag- eller tarmsjukdom ska ha möjlighet att kunna lägga hjälpmedel såsom rena bandage med mera på en hylla, torrt placerad. Hyllan ska tåla belastning då personer kan behöva stödja sig på den vid hantering av hjälpmedel. Om den är fällbar ska den vara lätt användbar med en hand. Torkmöjligheter såsom elektrisk handtork, pappershanddukar med mera ska vara enkelt att hantera med en hand och är placerade med den del/ funktion som ska nås på 0,8 1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över golv. Referens 2, 3 Minst en klädkrok är placerad 0,8 1,1 meter över golv och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Referens 2, 3 Spegel är placerad med underkant högst 50 millimeter ovanför tvättställets övre kant, eller är vinklad. Spegelns övre kant minst 1,8 meter över golv. Referens 2, 3 En avlastningshylla cirka 0,4 meter lång och cirka 0,3 meter bred är placerad nära tvättställ och toalettstol. Den har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot vägg samt är placerad cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 En avlastningshylla cirka 0,4 meter lång och minst 0,2 meter bred är placerad nära tvättställ och toalettstol. Den har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot vägg samt är placerad cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 45

46 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4.26 Den slutna behållaren som avses är stor nog att exempelvis rymma vuxenblöjor. Det innebär att en behållare för dambindor inte är tillräckligt stor. Kan vara försedd med hjul Personer inne på toaletten behöver kunna larma om hjälp Det är viktigt att rutiner för larmanordningen är upprättad. Dörren ska vara lätt att öppna utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Större behållare med lock minst 10 liter, för använda hjälpmedel för till exempel inkontinens finns. Referens 2, 3 Larmanordning med anropskontakternas centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv vid fri väggyta. Greppbar anropskontakt på sladd vid toalettstol finns. Om brits finns är anropskontakt nåbar även från denna. Referens 2, 3 Larmanordning går under öppettid till ständigt bemannad reception eller dylikt samt larmar med ljud- och ljussignal utanför toalettdörr. För personal finns instruktion för åtgärd vid larm. Dörr är lätt att öppna utifrån. Referens 2 Utrymningslarmets signal är visuell. Om inte akustiskt larm utanför toalettutrymmet hörs, är toalettens utrymningslarm kompletterat med en summerton. Referens 2, 3 Utrymningslarmets signal är visuell inne i toalettutrymmet i publika lokaler. Referens 2, 3 SIDA 46 VERSION 3

47 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER OCH ÖVRIGA TOALETTER 4 FÖR ÖVRIGA TOALETTER GÄLLER FÖLJANDE STANDARD 4.30 Personer med svårt se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden Personer med svårt att röra sig ska kunna öppna och stänga vattenkranen med endast en hand/arm utan att behöva vrida eller använda stor kraft. För personer med svårt att se kan sensorstyrd blandare göra att personen blir oavsiktligt nedskvätt Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Orienterande strategiska föremål såsom tvättställ och toalettstol har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0.40 enligt NCS. Referens 2, 3 Blandaren har lättmanövrerad förlängd engreppsblandare som kan hanteras med hela handen eller armbågen och som kan nås inom 0,3 meter från tvättställets framkant. Referens 2, 3 Utrymningslarmets signal är visuell. Om inte akustiskt larm utanför toalettutrymmet hörs, är toalettens utrymningslarm kompletterat med en summerton. Referens 2, 3 Utrymningslarmets signal är visuell inne i toalettutrymmet i publika lokaler. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 47

48 SIDA 48 VERSION 3

49 HISSAR 5 5 Hissar RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt kunna utnyttja hissens funktioner på ett tryggt och säkert sätt. Assistent och anhörig skall kunna åka med i hissen. ANMÄRKNING: Nedanstående standard utgår från Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22) och hissdirektivet 95/16EG (BFS 2006:26) inklusive underställda standarder. Observera att det här kapitlet inte är uppdaterat, förutom standarderna , 5.28 och 5.47 utan inväntar pågående revidering av SS-EN 81-70, avseende hissar för personer med funktionsnedsättningar. Boverket påpekar i information 2006:2 att för att tillgänglighetskraven ska tillgodoses krävs att byggherren vid upphandlingen preciserar att dessa krav ska uppfyllas. Nedanstående standard ska användas för hissar avseende tillgänglighetskrav. ALLMÄNT S. 49 ALLMÄNT 5.1 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta dörren till hissen om den har ljushetskontrast mot bakgrunden. Dörrkarm/-foder alternativt hissdörr har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg eller har alla dessa delar ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/vägg. Referens 2, 3, 4, 6 VERSION 3 SIDA 49

50 5 HISSAR 5.2 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta anropsknappen om den har ljushetskontrast mot bakgrunden. Anropsknappen används vid varje våningsplan för att kalla på en hiss. 5.3 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har bättre förutsättningar att använda anropsknappar där funktionen för upp respektive ner anges med symbol i relief som är utskjutande och tolkas genom att känna med fingret. Då anropsknappar anges med punktskrift ges ytterligare möjlighet för personer som är blinda att veta vilken riktning respektive knapptryckning medför. 5.4 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska ha möjlighet att nå anropsknapparna. 5.5 Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna komma nära intill anropsknapparna. Dessa är placerade så att personen inte behöver backa för att dörren slår upp mot henne/honom. Anropsknappar har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande bakgrund. Är anropsknapparna monterade på en panel har både anropsknappar och panel ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 2, 3, 6 Anropsknappar är kännbart markerade genom symbol i relief som är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är minst 30 mm (dock inte större än 40 mm). Kompletteras med punktskrift. Referens 2, 3, 6 Anropsknappar utanför hiss är placerade med knapparnas mittpunkter i intervallet 0,8-1,0 meter över golv. Referens 3 Anropsknappar är placerade cirka 1 meter från innerhörn eller dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 Anropsknappar är kännbart markerade genom symbol i relief som är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är minst 15 mm (beroende på anropsknappens storlek). Referens 2, 3, 6 Anropsknappar utanför hiss är placerade med knapparnas mittpunkter i intervallet 0,9-1,1 meter över golv. Referens 2, 6 Anropsknappar är placerade minst 0,7 meter från innerhörn eller dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 SIDA 50 VERSION 3

51 HISSAR Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och trycka på anropsknappar om de är större och inte sitter för tätt. 5.7 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver känna när knappen trycks in. 5.8 Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta att anropet av hissen har fungerat. Ljudstyrkan ska vara justerbar för anpassning till anläggningen och dess användningsområde. 5.9 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver genom en ljudsignal få information om när dörrarna öppnas och stängs. Ljudstyrkan ska vara justerbar för anpassning till anläggningen och dess användningsområde Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta, i vilken riktning hissen som stannat för dem, är på väg. Med visuell signal underlättas valet för alla personer Personer som använder rullstol behöver manöverutrymme samt att det kan vara flera personer som åker med hissen. Se skiss 1, figur 1 och 2. Anropsknapp är minst 50 mm i diameter och vid mer än en knapp är mellanrummet minst 10 mm mellan knapparna. Referens 2, 3, 6 Anropsknapp har ett tryckmotstånd mellan 2,5-5,0 N. Ej touchknappar. Referens 2, 3, 6 Vid tryck på anropsknapp ges akustisk (LAF Max 60 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 6, 7 En ljudsignal anger att dörrarna stängs och öppnas. (LAF Max 60 db). Referens 7 Före passage in i hissen visas om hissen är på väg upp eller ned genom visuella riktningspilar. Referens 2, 6 Vändyta framför hiss är minst 2,0 x 2,0 meter. Anropsknapp är minst 20 mm i diameter och vid mer än en knapp är mellanrummet minst 10 mm mellan knapparna. Referens 3, 6 Vid tryck på anropsknapp ges akustisk (LAF Max 35 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 6, 7 En ljudsignal anger att dörrarna öppnas och stängs. Ljud från dörrarnas rörelser accepteras om ljudnivån överstiger 45 db(a). Referens 2, 6 Vändyta framför hiss är minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 51

52 5 HISSAR 5.12 Personer med svårt att se eller röra sig ska inte av misstag ramla utför en trappa. Personer som använder rullstol backar ofta ut ur hissen på grund av att vändytan är för liten inuti hissen. Används en joystick att styra med kan det lätt bli en snabb, okontrollerad start Personer som använder en utomhusrullstol kan med marginal använda hiss typ 3 och det finns dessutom plats för fler hissanvändare. Maxvikt: 1275 kg. Hiss typ 2 rymmer en rullstolsanvändare och en medhjälpare. Maxvikt: 630 kg. Denna hiss kan i undantagsfall användas vid verksamheter i befintliga lokaler Personer med mindre utomhusrullstol kräver en vändradie på minst 1,5 meter helst 2 meter. Genomgångshiss kräver ingen vändning inuti hissen eller backning för att komma ut Personer som använder rullstol kan oftast, om passagemåttet är 0,84 meter, passera genom dörren. En manuell rullstol anpassas efter användarens bredd vilken kan variera. Därutöver tar manöverutrymmet för armar, händer och hjulen plats. Om hissdörr är placerad mittemot eller vid sidan av en nedåtgående trappa, är trappan markerad och har säkerhetsanordning eller är placerad minst 2,5 meter från nedåtgående trappa. En hiss eller flera är av typ 3 SS- EN med korgmått minst 2,0 x 1,4 meter. Hissdörren är placerad på den sida som är lämplig. Det fria passagemåttet för dörr är minst 1,10 meter., 2, 4, 6 Genomgångshiss med korgmått har minsta bredd 1,1 och minsta djup 2,1 meter. Det fria passagemåttet för dörr är minst 0,90 meter Befintliga hissar har fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) minst 0,84 meter. Om hissdörr är placerad mittemot eller vid sidan av en nedåtgående trappa, är trappan markerad och har säkerhetsanordning eller är placerad minst 2 meter från nedåtgående trappa., 5 En hiss eller flera är av typ 2 SS- EN med korgmått minsta bredd 1,1 och minsta djup 1,4 meter. Det fria passagemåttet för dörr är minst 0,90 meter. Referens 2, 6 Befintliga hissar har fritt passagemått för dörr (vid slagdörr uppställd 90 ) minst 0,80 meter. Referens 2, 6 SIDA 52 VERSION 3

53 HISSAR Personer med svårt att röra sig eller se kan lättare ta sig i och ur hissen om den har skjutdörrar med automatisk dörröppning. En slagdörr kan innebära risk att få dörren på sig och kräver fler moment för att komma in i hissen Personer med svårt att röra sig kan i många fall endast öppna en slagdörr med hjälp av ett manöverdon. Det är en tryckplatta som öppnar dörren automatiskt. Långa manöverdon möjliggör bekväm användning för både gående och sittande personer och bör placeras med underkant 0,7 meter från underlaget Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta manöverdonet om det har ljushetskontrast. Personer i rullstol når manöverdonet till dörröppnare genom att det finns manöverutrymme och plats för benen. Det innebär att personen inte behöver backa när slagdörr slås upp. Se skiss 2, figur Personer som använder rullstol eller rollator kan vara helt oförmögna att ta sig över även en lägre och tvär nivåskillnad. Hissen har skjutdörrar som öppnas och stängs automatiskt. Referens 2, 6 Befintlig hiss med slagdörr har manöverdon till dörröppnare som är placerad lodrätt och täcker in minst spannet 0,7-0,9 meter från underlaget. Referens 2, 3 Befintlig hiss med slagdörr har manöverdon till dörröppnare med ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund och är placerad 1,0 meter från innerhörn eller från dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 Hissen stannar alltid i nivå med golvet med högst 10 mm nivåskillnad. Referens 2, 6 Befintlig hiss med slagdörr är försedd med automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 Befintlig hiss med slagdörr har manöverdon till dörröppnare med ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund och är placerad minst 0,7 meter från innerhörn eller från dörrbladets framkant i mest ogynnsamma läge. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 53

54 5 HISSAR 5.20 Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna passera utan att klämmas mellan dörrarna även om det tar extra tid. En slagdörr är alltid ett sämre alternativ speciellt för personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information eftersom det kan innebära en risk att få dörren på sig när den öppnas. Det är då extra viktigt med sensorer Personer med svårt att röra sig eller se kan behöva extra tid för att ta sig och ur hissen. Detta blir extra svårt vid trängsel Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare orientera sig då det är tydligt var gränsen mellan golv och vägg är. Många personer med svårt att se besväras av bländning som kan uppstå av felaktigt placerade ljuskällor i kombination med reflekterande material Personer med svårt att röra sig eller se behöver kunna greppa bekvämt runt en ledstång vars början eller slut inte kan orsaka skada. Säkerhetsutrustning, till exempel ljuslist, finns på korgdörrar som täcker dörröppningen från 25 mm till 1800 mm över tröskel. Utrustningen utgörs av en sensor som förhindrar fysisk kontakt med korgdörrbladets/ens framkant, vid stängningsrörelse. Referens 2, 6 Hissdörren är öppen 20 sekunder med möjlighet att manuellt stänga dörrarna via dörrstängningsknapp i manöverpanelen inne i hissen. Referens 2, 6 Hisskorgens väggar består av en matt färgad yta som har en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot golvet eller finns en list mellan vägg och golv med en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Golvet har en matt yta. Referens 2, 6 Ledstång har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerad cirka 0,9 meter från golv, där manöverpanel finns. Det finns ett avbrott för manöverpanel. Referens 2, 6 Vid slagdörr som är försedd med automatisk dörröppnare finns det säkerhetssensor typ radar (IR) på båda sidor om dörr och golvutrymmet där dörren slås upp har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är taktilt markerat. Referens 2, 3 Hissdörrens öppningstid kan anpassas till verksamheten. Referens 2, 6 SIDA 54 VERSION 3

55 HISSAR Personer med svårt att röra sig eller se behöver kunna greppa bekvämt runt en ledstång vars början eller slut inte kan orsaka skada Personer med svårt att se eller som använder rullstol har god nytta av att manöverpanelen i hissen är utvinklad grader. Denna höjd fungerar även för stående personer Personer som är kortvuxna eller använder rullstol ska kunna nå hissknapparna Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna nå hissknapparna på manöverpanelen, vilket är svårt i hörnor eftersom hjälpmedlen kräver manöverutrymme och alla kan inte böja sig fram Personer med svårt att se hittar inte kortläsare som är placerade inkonsekvent Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och trycka på rätt hissknapp om de är större och inte sitter för tätt. Ledstångens diameter är mellan mm och ledstångens ändar är inböjda eller slutar mot vägg. Referens 2, 6 Manöverpanelen är utvinklad från vägg (cirka 0,1 m i basen) alternativt utvinklade knappar. Referens 2, 3, 6 Hissknappar är placerade horisontellt från vänster till höger på manöverpanelen. Knapparnas mittpunkter är placerade i intervallet 0,8 högst 1,1 meter över golv., 3 Ingen hissknapp, kortläsare och larmknapp är placerad med mittpunkten närmare än 0,40 meter från hörn. Referens 2, 3, 6 Kortläsare är placerade i anslutning till eller på manöverpanel. Ljushetskontrast minst 0,40 enheter enligt NCS mot bakgrund. Hissknappar är 50 mm i diameter och avståndet mellan knapparna är minst 10 mm. Referens 2, 3, 6 Hissknappar är placerade horisontellt från vänster till höger på manöverpanelen. Knapparnas mittpunkter är placerade i intervallet 0,9 högst 1,2 meter över golv. Referens 2, 6 Hissknappar är minst 20 mm i diameter och avståndet mellan knapparna är minst 10 mm. Referens 2, 3, 6 VERSION 3 SIDA 55

56 5 HISSAR 5.30 Personer med svårt att se eller att bearbeta, tolka och förmedla information behöver känna att knappen trycks in Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta att knapptryckningen fungerat Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta hissknappar om de har ljushetskontrast mot bakgrunden Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har bättre förutsättningar att använda hissknappar där funktionerna anges med symbol i relief som är utskjutande och tolkas genom att känna med fingret. Då hissknappar anges med punktskrift ges ytterligare möjlighet för personer som är blinda att veta vilken destination eller annan funktion knapptryckning medför Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och känna igen knappen för entréplan då den har mot omgivningen avvikande form och färg. Hissknappar har ett tryckmotstånd mellan 2,5 N 5N. Ej touchknappar. Referens 2, 3, 6 Vid tryck på hissknappar ges akustisk (LAF Max 60 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 3, 6, 7 Hissknappar inklusive larmknapp har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande bakgrund. Är hissknapparna monterade på en panel har både hissknappar och panel ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot bakgrund. Referens 2, 3, 6 Hissknappar är kännbart markerade genom symbol i relief och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är 30 mm (dock inte större än 40 mm). Kompletteras med punktskrift. Referens 2, 3, 6 Knapp för entréplan skjuter ut minst 5 mm mer än de övriga knapparna och är markerad med grönt. Referens 2, 3, 6 Vid tryck på hissknappar ges akustisk (LAF Max 35 db) och visuell bekräftelse. Referens 2, 6, 7 Hissknappar är kännbart markerade genom symbol i relief och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om knappen. Symbolen i relief skjuter ut minst 0,8 mm och textstorlek är minst 15 mm (beroende på hissknappens storlek). Referens 2, 3, 6 SIDA 56 VERSION 3

57 HISSAR Personer med svårt att höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver hjälp av en ljussignal som anger våning Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information får genom talad information, som anger våning och verksamheter, veta var hissen befinner sig. Vid behov ange namnet på verksamheten. Ska vara på svenska språket och gärna även engelska. Undantag kan vara verksamheter inom psykiatrin Personer med svårt att se eller svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare se våningsnummer om de är tydliga Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Det är viktigt att det finns beredskap för nödsituationer Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information måste ha möjlighet att ta del av information i anpassade former om vad som ska göras i en nödsituation. Optisk signal informerar om våning. Referens 2, 3, 6 Röst (talsyntes) anger frasen»våning X«samt förekommande aktiviteter (LAF Max 60 db, STI/ STIPA/ RASTI 0,9 inklusive bakgrundsbuller). På entréplan skall frasen istället vara»entréplan«. Referens 2, 3, 6, 7 Våningsnummer på displayen har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är minst 40 mm höga. Referens 2, 6 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon. Referens 2, 6, 7 Nödlarm är kopplat till bemanning dygnet runt. Referens 2, 6 Larmknapp med punktskrift och grafisk symbol finns. Våningsnummer på displayen har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och är minst 15 mm höga. Referens 2, 6 VERSION 3 SIDA 57

58 5 HISSAR 5.41 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver hitta hissknapp för nödlarm på en logisk och tydlig plats Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska få en bekräftelse att larm avgivits Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information kan behöva få en bekräftelse i anpassade former att anropet har registrerats och hjälp kommer. Om ljudstyrkan är justerbar kan den anpassas till anläggningen och dess användning Personer med svårt att höra kan behöva hörselteknisk utrustning för att kommunicera med personal från larmcentral Personer med svårt att röra sig kan behöva sitta under hissfärden, på grund av balansproblem eller muskelsvaghet. En högre sitthöjd underlättar för många att sätta sig och resa sig. Sittplats har gärna ljushetskontrast mot bakgrund. Larmknapp är placerad på manöverpanel. Referens 2, 3, 6 Vid tryck på larmknapp lyser en gul grafisk symbol i kombination med ljudsignal. Referens 2, 3, 6 När larmet registrerats ges en akustisk bekräftelse med tvåvägs talkommunikation (LAF Max 60 db, STI/STIPA/RASTI 0,9 inklusive bakgrundsbuller) samt lyser ett grönt pictogram som visar att nödlarm är registrerat hos larmcentral och hjälp kommer. Referens 2, 3, 6, 7 Hissen har hörslinga eller likvärdig teknisk utrustning. Referens 2, 6 Fällbar sittplats, höjd cirka 0,5 meter över golvet finns i hiss. Referens 2, 6 SIDA 58 VERSION 3

59 HISSAR Personer som använder rullstol ska kunna backa ut ur hisskorgen med hjälp av en spegel om hisskorgen är av Typ 2. Eftersom hisskorgen är för liten för att de flesta rullstolar ska kunna vändas behöver av säkerhetsskäl spegeln vara monterad så att hinder bakom rullstolen kan upptäckas Personer med svårt att se har svårighet att läsa hissinformation vid ojämn och svag belysning. Spegel av säkerhetsglas är placerad med nedre del högst 0,80 meter över golv på vägg mittemot dörr. Om hisskorg har två dörrar mittemot varandra är spegeln monterad vinklad över dörr. Referens 2, 6 I hisskorg finns belysning 300 lux med jämn spridning. VERSION 3 SIDA 59

60 SIDA 60 VERSION 3

61 TRAPPOR 6 6 Trappor RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska, där funktionsnedsättningen ej omöjliggör, självständigt och säkert kunna förflytta sig i och intill trappan. Trappans utformning ska även möjliggöra förflyttning med personligt stöd. ALLMÄNT S. 61 ALLMÄNT 6.1 Personer med svårt att se eller röra sig kan ramla i trappan om det finns ojämna trappsteg eller utstickande plansteg (trappnosar). Sättsteg förhindrar att foten fastnar under plansteget. Ytor kan hållas snö- och isfria genom ny miljövänlig teknik med mycket låg energiförbrukning. 6.2 Personer med svårt att se eller röra sig kan ramla i trappan om det finns ojämna trappsteg och utstickande plansteg (trappnosar). Sättsteg förhindrar att foten fastnar under plansteget. Höga trappsteg kräver god rörlighet och styrka i höfter, knän och fötter. 6.3 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden. Trappor utomhus har jämna halksäkra trappsteg med stegdjup minst 300 mm. Det finns inga trappsteg med avvikande höjd. Referens 2, 4 Publika trappor inomhus har jämna halksäkra trappsteg med stegdjup minst mm och steghöjd mellan mm. Ledstänger har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3, 4 Publika trappor inomhus har jämna halksäkra trappsteg med stegdjup minst 250 mm och steghöjd mellan mm. Referens 2 VERSION 3 SIDA 61

62 6 TRAPPOR 6.4 Personer med svårt att röra sig kan behöva stöd vid upp- och nedstigning från översta respektive nedersta trappsteget. Personer som har svårt att se behöver känna var trappan börjar och slutar. Ledstänger som inte löper förbi översta och nedersta trappsteget kan innebära en säkerhetsrisk. Ledstänger som sticker ut och kan orsaka risk för skador kan avslutas med en böj vid trappans slut. 6.5 Personer med svårt att röra sig eller se kan förflytta sig i trappan utan att släppa taget om ledstången om den dras obruten förbi vilplan/ trappavsats. 6.6 Ledstänger måste finnas på båda sidor om trappan om endast ena handen kan användas att stödja sig på. Vid verksamheter som till exempel en teater får detta anpassas till förutsättningarna på platsen. 6.7 Ledstänger måste finnas på båda sidor om trappan eftersom människor ofta går på olika sidor uppför respektive nedför trappan. En person som endast kan använda till exempel höger hand/arm behöver en ledstång placerad på båda sidor av trapploppet. 6.8 Personer med svårt att röra sig eller se kan behöva en ledsagare bredvid sig som stöd. Två personer som går bredvid varandra kan kräva en bredd på minst 1,2 meter. Ledstänger är greppvänliga och sträcker sig 0,30 meter förbi översta och nedersta stegframkanten. Referens 2, 3, 4, 5 Ledstänger löper oavbrutet och går att hålla i även förbi infästningarna. Referens 2, 3, 4 Ledstänger finns på båda sidor om trappan. Referens 2, 3, 4 Inomhus är trappa som är bredare än 2,5 m delad i två eller flera lopp med ledstänger. Referens 2 Ledstängerna inkräktar högst 100 mm på trappans fria bredd. Referens 2 SIDA 62 VERSION 3

63 TRAPPOR Personer med svårt att röra sig kan oftast använda en ledstång på 0,9 meters höjd. I verksamheter med anknytning till barn kan ledstänger finnas på två höjder för att få balansstöd. Ledstänger finns på båda sidor om trappan på 0,90 meter och 0,70 meters höjd över trappsteg om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över trappsteg och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna lokalisera sig Personer med svårt att se kan av misstag gå in under trappan och slå i huvudet om inte trappan byggs in. Fribärande trappa innebär att trappan är öppen under. Ledstänger är placerade på höjden 0,90 meter. Referens 2, 3, 4 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 Skylt finns som anger våningsplan med siffra i relief där ledstång slutar. Referens 3 Trappor är inbyggda. Referens 2, 3 Fribärande trappor har någon form av skydd längs sidorna som är visuellt och kännbart markerat upptill och nedtill. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 63

64 6.13 Personer med svårt att se eller svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan uppfatta nivåskillnaden om trappan förses med kontrastmarkering. Kontrastmarkeringens friktion ska inte vara så hög att det kan innebära risk för snubbling. Se skiss 5, figur Personer med svårt att se eller som använder rullstol eller rollator riskerar att falla utför trappor som är placerade i gångriktningen. Säkerhetsanordning kan till exempel vara en stolpe eller grind Personer med svårt att se kan skada sig om hinder är placerade så att det finns risk att huvudet slås i konstverk, skyltar eller liknande. Ett föremål som skjuter ut mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande Personer med svårt att se kan skada sig om det finns hinder som är placerade på lägre höjd än 2,2 meter till exempel skyltar eller grenar. Ett föremål som skjuter ut mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande. På hela nedersta plansteget och motsvarande lika stor del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget finns en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS i varje trapplopp. Markeringen är konsekvent utförd i hela byggnaden. Referens 2, 4 Trappor inomhus och utomhus som är placerade i gångriktningen har säkerhetsanordning. Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,1 meter finns inte i trappor inomhus. Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,2 meter finns inte i trappor utomhus. Referens 2, 3, 4 På framkanten på nedersta plansteget och på framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget finns en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS i varje trapplopp. Markeringen är konsekvent utförd i hela byggnaden. Referens 3 Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,0 meter finns inte i trappor inomhus. Referens 2 SIDA 64 VERSION 3

65 RAMPER 7 7 Ramper RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna ta sig upp på, förflytta sig och ta sig ifrån rampen. Rampens utformning ska möjliggöra förflyttning med personligt stöd. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Ramp i anslutning till dörrpassage gäller också Kapitel 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader). ALLMÄNT S. 65 ALLMÄNT 7.1 Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna ta sig fram på ett stadigt underlag. Lös ramp innebär en säkerhetsrisk eftersom den kan flytta sig när personer i rullstol eller med rollator använder den. Provisoriska ramper med till exempel två lösa skenor ska inte användas. Det är riskfyllt att köra upp på en sådan både med manuell rullstol eller en 250 kg tung elrullstol och omöjligt med rollator. 7.2 Personer som använder rullstol eller rollator kan uppleva det omöjligt att ta sig upp för en ramp till exempel bestående av regnvått trä eller liknande eller om hjulen på hjälpmedlet sjunker ner i underlaget till exempel en matta. Ytor kan hållas snöoch isfria genom ny miljövänlig teknik med mycket låg energiförbrukning. Rampen är stationär och stadigt förankrad i byggnad/mark. Rampen har jämn, hård och halksäker beläggning. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 65

66 7 RAMPER 7.3 Personer som använder rullstol behöver en fri bredd på cirka 1,5 meter för att kunna möta en gående person. 7.4 Personer med svårt att röra sig kan ha stora svårigheter om rampen är för brant. Personer som använder rullstol eller rollator måste hålla emot med hjälp av sina armar för att inte rulla bakåt. Många klarar inte detta om lutningen är brantare än 1:20 (cirka 5%). Dessutom kan rullstolen välta vid för branta lutningar. En elrullstol för endast inomhusbruk är dimensionerad för en lutning på högst 1:20 (cirka 5%). Vid nivåskillnader mer än 1 meter bör hiss användas. 7.5 Personer som använder rullstol eller rollator kan uppleva att det är arbetsamt att ta sig upp för en lutning. För att inte rulla bakåt måste personen hela tiden hålla emot med hjälp av sina armar. Vilplanet ger möjlighet till paus och är helt nödvändig för att kunna passera en dörr. 7.6 Personer med svårt att se kan få problem att orientera sig och personer med svårt att röra sig och användare av rullstol eller rollator får mycket svårt att hålla balansen samt styra vid sidolutningar. Vilplanet utomhus ska ses som en gångyta. Hela rampen har en fri bredd på minst 1,5 meter. Referens 4 Rampens lutning/ längsfall är högst 1:20 (cirka 5 %) och sträcker sig högst 10 meter utan avbrott för ett vilplan (höjdskillnad högst 0,5 meter). Den totala höjdskillnaden för ramper är högst 1 meter. Referens 2, 3, 4 Rampens vilplan är minst 2 meter långt och horisontellt. Referens 2, 4 Vid ramp utomhus är vilplanets lutning i sidled/ tvärfall högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 Hela rampen har en fri bredd på minst 1,3 meter. Referens 2, 3 Rampens lutning/ längsfall är mellan högst 1:12 (cirka 8%) och ned till 1:19 och sträcker sig högst 6 meter utan avbrott för ett vilplan (höjdskillnad högst 0,5 meter). Den totala höjdskillnaden för ramper är högst 1 meter. Referens 2, 3 SIDA 66 VERSION 3

67 RAMPER Personer som använder rullstol eller rollator behöver avåkningsskydd för att hindra rullstols- eller rollatorhjulen att hamna utanför kanten. Dessutom kan personer med svårt att se orientera sig med teknikkäppen på rampen med hjälp av avåkningsskydden. 7.8 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta föremål som har ljushetskontrast mot bakgrunden. 7.9 Personer med svårt att röra sig kan behöva stödja sig redan vid rampens början och slut för att hålla balansen. Personer som har svårt att se behöver känna var rampen börjar och slutar. Om inte ledstången löper förbi rampens början och slut så innebär det en säkerhetsrisk. Ledstänger som sticker ut och kan orsaka risk för skador för förbipasserande, kan avslutas med en böj vid rampens slut Ledstänger måste finnas på båda sidor om rampen om endast ena handen kan användas att stödja sig på Personer med svårt att röra sig eller se kan behöva en ledsagare bredvid sig som stöd. Två personer som går bredvid varandra kan kräva minst 1,2 meter bredd. Ramp är försedd med minst 40 mm höga avåkningsskydd på båda sidor. Referens 2, 3, 4 Ledstänger har ljushetskontrast mot bakgrund 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3, 4 Ledstänger är greppvänliga och sträcker sig 0,30 meter förbi rampens början och slut. Referens 2, 3, 4 Ledstänger finns på båda sidor om rampen. Referens 2, 3, 4 Ledstänger inkräktar högst 100 mm på rampens fria bredd. Referens 2 VERSION 3 SIDA 67

68 7 RAMPER 7.12 Personer med svårt att röra sig eller se kan förflytta sig genom rampen utan att släppa taget om ledstången om den dras obruten förbi vilplan Personer med svårt att röra sig eller är kortvuxna kan behöva ledstänger på varierande höjd för att få ett bra balansstöd. Ledstänger på lägre höjd kan möjliggöra för rullstolsanvändaren att med ena handen dra sig uppför rampen med hjälp av ledstången och med den andra handen driva på rullstolshjulet Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Rampen ska vara möjlig att upptäcka för person som har svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information. Ledstänger löper oavbrutet och går att hålla i förbi infästningarna. Referens 2, 3, 4 Ledstänger finns på båda sidor om rampen på 0,90 meter och 0,70 meters höjd över underlaget om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över underlaget och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud. Referens 4 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 Ytan strax före och efter rampen är kännbar och har ljushetskontrast 0,40 enligt NCS mot omgivande golv eller mark. Referens 2, 4 Ledstänger är placerade på höjden 0,90 meter. Referens 2, 3 SIDA 68 VERSION 3

69 RAMPER Personer med svårt att se kan skada sig om det finns hinder som är placerade så att det finns risk att huvudet slås i konstverk, skyltar eller liknande. Ett föremål som skjuter ut från sidan mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande Personer med svårt att se kan skada sig om det finns hinder som är placerade på lägre höjd än 2,2 meter till exempel skyltar eller grenar. Ett föremål som skjuter ut från sidan mer än 0,1 meter kan anses vara utskjutande. Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,1 meter finns inte i ramper inomhus. Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,2 meter finns inte i ramper utomhus. Referens 2, 3, 4 Utskjutande eller svårupptäckta hinder under 2,0 meter finns inte i ramper inomhus. Referens 2 VERSION 3 SIDA 69

70 SIDA 70 VERSION 3

71 INOMHUSMILJÖ 8 8 Inomhusmiljö RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska tryggt och säkert kunna vistas i lokalerna. Inomhusmiljön ska medge så hög grad av självständighet som möjligt. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Inomhusmiljö gäller också Kapitel 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader), Kapitel 5 (Hissar), 6 (Trappor) och 7 (Ramper). ANMÄRKNING: Placering av konstföremål se kapitel 24. ORIENTERING OCH FÖRFLYTTNING S.71 DISK FÖR RECEPTION, INFORMATION, EXPEDITION, BIBLIOTEK ELLER MOTSVARANDE FÖR ALLMÄNHETEN S.75 LJUDMILJÖ S.77 LJUDMILJÖ - INREDNING S.77 LJUS S.78 ALLERGIFRAMKALLANDE ÄMNEN S.78 SITTPLATSER S.80 BORD S.81 PLACERING AV INFORMATIONSMATERIAL OCH TIDSKRIFTER S.81 PLACERING AV ELUTTAG, DATORUTTAG, OCH STRÖMSTÄLLARE S.81 UTRYMNINGSLARM S.82 ORIENTERING OCH FÖRFLYTTNING 8.1 Personer med svårt att se eller röra sig kan snubbla eller fastna i mattor. Mattan ska vara halkfri, ligga still och vara lätt att köra över med rullstol eller rollator. Dörrmattor och skrapgaller är infällda alternativt finns tunna och stadiga gångmattor. Referens 3 VERSION 3 SIDA 71

72 8 INOMHUSMILJÖ 8.2 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information hittar lättare om det mellan strategiska funktioner finns ledstråk. Exempel på sådana funktioner är hissar och trappor. Personer med svårt att se väljer oftast en mindre toalett eftersom ett mindre utrymme gör det enklare att känna sig fram efter toalettens olika funktioner. 8.3 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan skada sig om låga och omarkerade hinder finns i deras väg. Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum. 8.4 Personer med svårt att se kan skada sig om det finns omarkerade hinder såsom kapphyllor, pelare, fribärande trappor samt byggnadsdelar som sticker ut mer än 0,1 meter från väggen. En kännbar markering bör placeras till exempel som avvikande struktur i golvet eller tvärslå cirka 0,1 meter över golv framför eller runt hindret. Detta ger möjlighet för personer som är blinda att uppmärksamma hindret med teknikkäppen. En rak pelare eller liknande går att uppmärksamma med teknikkäpp men behöver markeras med ljushetskontrast. Ledstråk mellan viktiga målpunkter har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och avvikande struktur mot den omgivande ytan. Ledstråk leder från entrédörr till reception eller informationsplats och andra viktiga målpunkter. Till toalett läggs ett ledstråk i första hand till närmaste mindre toalett. Referens 2, 3 Den fria höjden i kommunikationsutrymmen är minst 2,1 meter. Fasta hinder eller byggnadsdelar som är utstickande är markerade kännbart och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS eller är inbyggda. Referens 3 Den fria höjden i kommunikationsutrymmen är minst 2,0 meter. Referens 2, 5 SIDA 72 VERSION 3

73 INOMHUSMILJÖ Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan skada sig om föremål finns i deras väg, sticker ut från vägg mer än 0,1 meter eller begränsar framkomligheten. Om väggen ska fungera som ett ledstråk för personer med svårt att se ska den inte vara möblerad. Vid utrymning vid larm är detta speciellt viktigt. 8.6 Personer med svårt att se eller röra sig ska kunna förflytta sig säkert utan att snubbla eller halka. För torra gångytor bör friktionskoefficienten vara minst 0,30, mätt enligt SS-EN Personer som använder rullstol eller rollator kan uppleva att det är arbetsamt att ta sig upp för en lutning. För att inte hjälpmedlet ska rulla bakåt måste användaren hela tiden hålla emot med hjälp av sina armar. Elrullstol för inomhusbruk behöver enligt gällande standard endast klara cirka 1:20 (cirka 5 %). Högre lutning kan innebära att rullstolen inte tar sig upp och det finns även risk att välta. Hiss kan också användas för att utjämna nivåskillnaden. 8.8 För personer som har svårt att röra sig kan det vara omöjligt att ta sig upp för en trappa eller annan nivåskillnad. I befintliga miljöer kan tillgängligt utformade ramper vara en lösning. Inga lösa föremål, konstverk eller dylikt finns i led-/gångstråk eller är utskjutande från vägg på lägre höjd än 2,1 meter över golv. Golvytan är jämn och halksäker. Referens 2 Ytorna är plana eller finns ramp som lutar högst 1:20 (cirka 5 %) vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högst 1 meter. Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3 Ytorna är plana eller finns hiss vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högre än 1 meter. Utformning av hiss se kapitel 5. Hissar. Referens 2 Inga lösa föremål, konstverk eller dylikt finns i led-/gångstråk eller är utskjutande från vägg på lägre höjd än 2,0 meter över golv. Referens 2 Ytorna är plana eller finns ramp som lutar högst 1:12 (cirka 8%) vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högst 1 meter. Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2, 3 Ytorna är plana eller finns annan lyftanordning vid trappor eller andra nivåskillnader med höjdskillnad högre än 1 meter. Utformning av hiss se kapitel 5. Hissar. Referens 2 VERSION 3 SIDA 73

74 8 INOMHUSMILJÖ 8.9 Personer med svårt att se har lättare att hitta i ett öppet utrymme om grupper av föremål som till exempel soffgrupper, växter och liknande är samlade eller på olika sätt markerade Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fri yta för att förflytta sig i till exempel korridorer, väntrum, entréhallar, matsalar, uteplatser med mera. Detta gäller också vid möblerade ytor. För att vända med en mindre utomhusrullstol behövs en fri yta med diametern 1,5 meter. En större utomhusrullstol kräver 2,0 meter. Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan förväxla en stor glasyta med en öppning. Markeringarna ska vara på minst två höjder lämpligen 0,8-0,9 och 1,4-1,6 meter ovanför underlaget. Markeringarna ska vara synliga från båda håll. Frostade ytor mot glas ger inte tillräcklig kontrast. Se skiss 2, figur 2. I öppna lösningar är gångstråken tydligt avskilda och markerade från andra ytor genom avvikande material, färgsättning eller belysning. Referens 2 Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är 1,5 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,9 meter brett., 5 Stora glasytor (bredare än 0,40 meter) har markeringar som består av två färger som kontrasterar mot varandra minst 0,40 enligt NCS. Markeringarna är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående. Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är minst 1,3 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,8 meter brett. Referens 2 Stora glasytor har avvikande markeringar i ljushet mot bakgrund, som är placerade i ögonhöjd för både sittande och stående person. Referens 2, 3 SIDA 74 VERSION 3

75 INOMHUSMILJÖ 8 DISK FÖR RECEPTION, INFORMATION, EXPEDITION, BIBLIOTEK ELLER MOTSVARANDE FÖR ALLMÄNHETEN 8.12 Personer med svårt att se eller att bearbeta, tolka och förmedla information hittar lättare till en målpunkt som en receptionsdisk eller motsvarande, om det finns ett tydligt ledstråk dit Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska kunna i ögonhöjd kommunicera med en person på andra sidan en eventuell disk. En möjlighet kan vara en utskjutbar eller fällbar skiva. Personer i rullstol behöver få plats med sina ben och fötter under bordsskivan för att kunna sitta rakt (0,5-0,6 meter djupt) Personer med svårt att se eller höra kan lättare kommunicera med andra människor om ljusförhållandena är bra. För personer med svårt att höra möjliggörs läppläsning Personer som har svårt att höra kan med goda akustiska förhållanden lättare kommunicera med personalen. Receptionsdisk eller motsvarande har ljushetskontrast mot golv/bakgrund minst 0,40 enligt NCS och är väl synlig från entrén. Visuellt och kännbart ledstråk leder dit från entré. Referens 2, 3 Minst 1 m av receptionsdisk eller motsvarande är nedsänkt till 0,75-0,8 meter över golv eller har nedsänkbar höjd till cirka 0,75 meter över golv med fri höjd under disken minst 0,7 meter samt benutrymme på djupet. Stol finns. Referens 2, 3 Receptionsdisk eller motsvarande är väl upplyst och belysningen är inte bländande. Referens 2, 3 Taluppfattbarheten över receptionsdisk uppfyller STI/STIPA 0,7, vid normal samtalston, inklusive buller från installationer, trafik och andra yttre ljudkällor. Referens 2, 3, 11 VERSION 3 SIDA 75

76 8 INOMHUSMILJÖ 8.16 Personer med svårt att höra kan med hjälp av teknisk utrustning lättare kommunicera med personalen. Utrustningen kan vara teleslinga eller annan trådlös överföring för direkt kommunikation. Vid annan kontakt kan , sms i mobil eller annan teknisk lösning användas. Personer som är döva kan behöva stöd av teckenspråkstolk Personer med svårt att röra sig och som använder käpp eller krycka behöver ställa ifrån sig sitt hjälpmedel utan att det faller till golvet Personer svårt att höra eller se kommunicerar lättare om det inte finns en barriär mellan honom/ henne och personalen i receptionen. Eventuella glasrutor får inte reflektera Personer med svårt att se kan inte använda en incheckningfunktion med enbart touchfunktioner. Incheckningsfunktion som uppfyller kraven på tillgänglighet kan lösas på olika sätt, exempelvis känn-, syn-, och hörbara funktioner eller appar i smarta enheter. Receptionsdisk är utrustad med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk lösning. Teleslingors funktion kan verifieras enligt IEC Referens 2, 3, 12 Hållare för att ställa käpp eller krycka finns vid receptionsdisk eller motsvarande. Om glasruta finns hindrar den inte läppläsning. Referens 3 Incheckningsfunktion är utformad så att den är möjlig att använda för alla. Funktionen ska vara nåbar, synbar, hörbar och kännbar eller finns personal att tillgå. Övrig utformning se kapitel 22. SIDA 76 VERSION 3

77 INOMHUSMILJÖ 8 LJUDMILJÖ 8.20 Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information är beroende av ljudmiljön. För att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet. En god ljudmiljö förutsätter konsultation av akustiker. Lokalerna har för den tänkta lokalanvändningen väl anpassad ljudmiljö. Detta innebär: - luftljudsisolering samt stegljudsnivå enligt ljudklass C - ljudnivåer från installationer, trafik och andra yttre ljudkällor enligt ljudklass B - rumsakustik och efterklangstid enligt ljudklass A. För vårdlokaler gäller Program för Teknisk Standard PTS, bilaga 1. Referens 2, 3, 7, 10 Lokalerna uppfyller ljudklass C. Referens 2, 3, 7 LJUDMILJÖ INREDNING 8.21 Personer med svårt att höra eller bearbeta, tolka eller förmedla information kan ha svårt med kommunikation eller koncentration vid skrapljud från stolar. Bord med ljuddämpande egenskaper underlättar god ljudmiljö. Golvbeläggning och möblers utformning förstärker inte oönskade ljud. Referens 5 VERSION 3 SIDA 77

78 8 INOMHUSMILJÖ LJUS 8.22 Personer med sårt att se eller röra sig behöver särskilt uppmärksamma hur underlaget ser ut och få stöd i att orientera sig. Personer med svårt att höra behöver kunna läsa på läppar och uppfatta teckenspråk. Belysning som helt plötsligt släcks utgör en säkerhetsrisk liksom om det tar för lång tid innan belysningen tänds Personer med svårt att se kan vid bländning helt tappa orienteringen. Ett sätt att skärma av kan vara med hjälp av gardiner, persienner eller markiser. Allmänbelysning är bländ- och reflexfri och har tillräcklig styrka. Platsbelysning kan markera rumsfunktioner. Referens 2, 3 Stora glasytor i fönster eller fönster i slutet av korridorer kan skärmas av mot bländande dagsljus. Referens 2, 3 ALLERGIFRAMKALLANDE ÄMNEN 8.24 Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel emissioner från färger, spånskivor eller golvlim Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär när luften innehåller föroreningar eller pollen från vissa växter. Byggnadsmaterial och inventarier är av beprövat material och avger inte hälsofarliga ämnen. Referens 2 Luftintag är placerat så att inluft påverkas så lite som möjligt av luftföroreningar eller växtlighet i omgivande miljö. Referens Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan ha avsevärda svårigheter att passera någon som röker. Rökning ska inte ske vid luftintag. Rökning, om tillåten, sker på anvisad plats utomhus, placerad så att rök inuti byggnaden och vid entré undviks., 5 SIDA 78 VERSION 3

79 INOMHUSMILJÖ Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel kvalster och damm som lätt samlas i textilier Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av kvalster och damm som lätt samlas i textilier. Heltäckningsmatta dämpar ljud men vid fullgod ljudakustik i rummet uppfylls behoven utan ljuddämpande matta även för personer med svårt att höra Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden Personer med svårt att tåla vissa ämnen såsom kvalster och damm får inga eller mindre besvär i en ren miljö Personer med astma och allergi kan få ökade symtom vid parfym eller doftämnen. Cirka 1/3 av befolkningen har olika grader av besvär på grund av dofter. Textilier och mattor är av material, som inte avger hälsofarliga ämnen och är möjliga att rengöra. Heltäckande textilmattor bör inte förekomma i allmänna utrymmen., 5 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar, ledstänger och manöverdon., 6 Byggnadens allmänna delar har lättstädade miljöer. Hygienartiklar och rengöringsmedel är oparfymerade., 5 VERSION 3 SIDA 79

80 8 INOMHUSMILJÖ 8.32 Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan reagera kraftigt på växter som sprider pollen och har stark doft. Exempel på sådana växter är många snittblommor, björkris, benjaminfikus, begonia, hyacint med flera. Astmaoch allergiförbundet kan ge förslag på lämpliga växter. Hydrokultur minimerar uppkomsten av svamp och mögelsporer. De växter, som finns i byggnaden är sådana som vanligtvis inte förorsakar allergiska besvär. Regler och rutiner finns för vilka växter som får finnas i byggnaden och personalen känner till reglerna., 5 SITTPLATSER 8.33 Sittplatsens ryggstöd och armstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Armstöd som löper förbi sittytans framkant används vid uppresningen för att trycka sig upp med hjälp av armarna. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Undvik sittplats med glatt sittyta. Referens 4 avseende nyanläggning av utemiljöer anger att sittplatser ska finnas med denna utformning. Där sittplatser finns är minst 25% av antalet sittplatser stadiga med rygg- och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter och lutar inte bakåt. Armstöden löper förbi sittytans framkant. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Beroende på verksamhet har en till flera stolar höjden 0,5 meter. SIDA 80 VERSION 3

81 INOMHUSMILJÖ 8 BORD 8.34 Personer som använder rullstol behöver utrymme för sina ben, minst 0,6 meter. Armstöd på rullstol eller stol ska få plats under en eventuell sarg Rullstolens bredd kan variera och för att kunna komma intill bordskanten behövs tillräckligt med fri bredd mellan eventuella bordsben. Runda bord kan vara svårt för personer med behov av stöd för armarna. Bordsben ska inte begränsa det fria utrymmet under bordet. Fri höjd under bord är minst 0,70 meter. Bredd vid bord för person i rullstol är minst 0,9 meter., 5 Bredd vid bord för person i rullstol är minst 0,8 meter. Referens 5 PLACERING AV INFORMATIONSMATERIAL OCH TIDSKRIFTER 8.36 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan ha svårt att nå informationsmaterial, tidskrifter med mera om de placeras för högt eller inte går att komma nära intill. Där skriftligt material och tidskrifter finns, finns tillgång till dessa på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. PLACERING AV ELUTTAG, DATORUTTAG, OCH STRÖMSTÄLLARE 8.37 Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå vägguttaget om det placeras för lågt eller för högt eller att fotplattor och benstöd hindrar. Antal väggutag med aktuell höjd anpassas till verksamheten. Minst två dubbla vägguttag finns i varje rum med centrum på höjden 0,8 meter över golv och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. VERSION 3 SIDA 81

82 8.38 Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå strömställaren om den placeras för lågt eller för högt. Personer som har nedsatt syn behöver en konsekvent placering av strömställaren för att hitta den Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå vägguttaget om det placeras för lågt eller för högt eller att fotplattor och benstöd hindrar. Strömställaren är placerad vid dörrens handtagssida på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Datoruttag är placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. UTRYMNINGSLARM 8.40 Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver kunna bli varse ett utrymningslarm. Signalen behöver därför bestå av till exempel både ljud och ljus. Boverket skriver i 5:2512 utrymningslarm: Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Utrymningslarm är i publika delar i en lokal utformat med två skilda signaltyper både akustiskt och visuellt. Referens 2, 5 SIDA 82 VERSION 3

83 KAPPRUM 9 9 Kapprum RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna utnyttja alla kapprummets funktioner på samma villkor som andra besökare. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Kapprum gäller också Kapitel 8 (Inomhusmiljö) ALLMÄNT S. 83 ALLMÄNT 9.1 Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda kapprummet. Några kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 meter i diameter men inte alla. Större utomhusrullstolar kan behöva vändyta 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att kunna hänga upp sin jacka om en klädkrok sitter lågt placerad. Är kroken placerad för nära ett hörn tar rullstolens fotplattor mot och personen når inte kroken. 9.3 Personer med svårt att se skyddas från att skada sig om utskjutande delar byggs in och är kontrastmarkerade. Personer med teknikkäpp kan känna av föremål på fri höjd cirka 0,1 meter över golv och cirka 1,5 meter framför sig. Fri golvyta är minst 2,0 x 2,0 meter. Del av kapphylla/några klädkrokar är placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Övriga krokar på valfri höjd. Referens 3 Kapphyllor som skjuter ut, har skyddande gavlar ner till golv eller högst 0,1 meter över golv och har ljushetskontrast 0,40 enligt NCS. Referens 3 Fri golvyta är minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 83

84 9.4 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska kunna spegla sig på ett bekvämt sätt. 9.5 Personer med svårt att röra sig ska kunna sitta stadigt för att kunna ta på sig ytterkläder eller byta skor. Spegel för helfigur är placerad med underkant 0,3 meter och överkant minst 1,8 meter eller för halvfigur underkant 0,8 meter och överkant minst 1,8 meter över golv. Det finns minst en stadig sittplats med rygg- och armstöd. Utformning av sittplats se kapitel 8. Inomhusmiljö. SIDA 84 VERSION 3

85 KONFERENSRUM, SAMLINGSLOKALER, LEKTIONSSALAR, ÅSKÅDARLÄKTARE Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska på jämlika villkor kunna agera som passiv och aktiv deltagare utan att begränsas av lokalens utformning eller miljö. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och Kapitel 8 (Inomhusmiljö). ALLMÄNT S. 85 HÖRSELTEKNISK UTRUSTNING S. 87 ALLMÄNT 10.1 Personer som använder rullstol eller rollator har olika bredd och längd på sina hjälpmedel. Minsta vändmått för en mindre utomhusrullstol är en fri yta med diametern 1,5 meter Personer som använder rullstol vill kunna sitta tillsammans med sin familj, kollegor och vänner. Rollator kan placeras i anslutning till sittplats. I rum med lösa stolar är den fria ytan mellan bordet och begränsande ytor minst 1,5 meter. Tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. I lokal med fasta sittplatser finns i delar av lokalen platser för personer i rullstol eller med rollator integrerat med övriga platser. Referens 2 I rum med lösa stolar är den fria ytan mellan bordet och begränsande ytor minst 1,3 meter. Tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Referens 2 VERSION 3 SIDA 85

86 10 KONFERENSRUM, SAMLINGSLOKALER, LEKTIONSSALAR, ÅSKÅDARLÄKTARE 10.3 Personer med svårt att röra sig ska kunna ta sig till och från sin sittplats Personer som använder rullstol eller är kortvuxna behöver kunna se utan att hindras av räcken i ögonhöjd. Räcken i allmänna utrymmen får inte utformas klättringsbart 10.5 Personer med rullstol eller rollator behöver utrymme för att komma fram till och svänga in på sin sittplats. Det behövs utrymme framför eller bakom platserna för rullstolsanvändare, så att andra med rullstol eller rollator och gående kan passera Personer som använder rullstol har olika bredd på sina rullstolar Personer med svårt att röra sig måste kunna ta sig upp på podiet. Plattformshiss kan i yttersta undantagsfall användas och då vara utformad enligt Riv Hindren, referens Personer med svårt att se kan behöva lokalisera podiet och om det är upphöjt identifiera kanten för att inte ramla ner. Del av samlingslokal inklusive vägen fram till podiet har plana ytor eller vid trappor eller lutningar större än 1:20 (cirka 5 %) finns ramp eller hiss utformad enligt 5. Hissar. och 7. Ramper. Referens 2 Räcken medger fri sikt i spannet mellan 0,85-1,3 meter. I lokal med fasta bänkar är den fria passagebredden bakom eller framför platserna för rullstolsanvändare minst 1,5 meter. Korta gångar är minst 0,9 meter breda och tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Plats för personer i rullstol är minst 0,9 meter bred. Om podium finns kan det nås via ramp Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2 Om podium finns har kanten ljushetskontrast 0,40 enligt NCS. Referens 2 I lokal med fasta bänkar är den fria passagebredden bakom eller framför platserna för rullstolsanvändare minst 1,3 meter. Korta gångar är minst 0,8 meter breda och tillgång finns till andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Referens 2 Plats för personer i rullstol är minst 0,8 meter bred. SIDA 86 VERSION 3

87 KONFERENSRUM, SAMLINGSLOKALER, LEKTIONSSALAR, ÅSKÅDARLÄKTARE Personer med svårt att se kan lättare uppfatta det som visas om belysningen är rätt placerad och dagsljuset från fönstret regleras. Skrivtavla, filmduk och dylikt är placerade så att bländningseffekter inte uppstår. Skrivtavla är belyst. HÖRSELTEKNISK UTRUSTNING Personer med svårt att höra behöver oftast hörselhjälpmedel för att uppfatta vad som sägs. Det innebär att personer som använder hörapparat kan vara delaktiga. Kunskap ska finnas hos personal hur utrustningen fungerar Personer med svårt att höra kan behöva hörselhjälpmedel för att uppfatta vad som sägs. Detta innebär fungerande hörselteknisk utrustning för personer som använder hörapparat och ett högtalarsystem som gör det möjligt även för övriga deltagare att uppfatta vad som sägs och vara delaktiga. Lokal för under 50 personer har tillgång till fungerande hörselteknisk utrustning. Portabel hörselteknisk utrustning finns att låna eller finns det en teleslinga i rummet. Lokal för fler än 50 personer har ljudförstärkning och fungerande hörselteknisk utrustning. Om högtalarsystem används kan taluppfattbarheten verifieras enligt SS-EN Talöverföringsindex STI bör överstiga 0,60 i hela lokalen och 0,70 i mer än hälften av lokalen. Teleslingors funktion kan verifieras enligt IEC Referens 2, 5, 11, 12 VERSION 3 SIDA 87

88 10.12 Det är viktigt att podiet innesluts i hörslingan så att en person med svårt att höra som föreläser från podiet kan kommunicera med publiken och till exempel höra frågor som ställs Personer med svårt att höra registrerar att lokalen är utrustad med teleslinga. Om podium finns innefattas det av hörselteknisk utrustning. Referens 2 Skylt finns med grafisk symbol som visar att lokalen är utrustad med teleslinga., 5 SIDA 88 VERSION 3

89 RESTAURANGER, MATSALAR, KAFÉER Restauranger, matsalar, kaféer RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och/eller med personlig service enkelt kunna nyttja restaurangens, matsalens och kaféets alla funktioner på samma villkor som övriga gäster. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Restauranger, matsalar, kaféer gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) 5 (Hissar) 6 (Trappor) 7 (Ramper) 8 (Inomhusmiljö) och 22 (Automater). ANMÄRKNING: Ett viktigt behov är tillgången på personlig service. ALLMÄNT S. 89 ALLMÄNT 11.1 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare notera vilka maträtter som serveras om de presenteras på flera sätt Personer med svårt att tåla vissa ämnen är helt beroende av kunskap om matens och andra varors innehåll Personer med svårt att röra sig måste kunna ställa brickan ifrån sig när bestick, tallrikar med mera placeras på brickan. Matsedlar har en tydlig utformning och presenteras visuellt via bild och/eller utställning. Mat och övriga varor är innehållsdeklarerade. Vid självbetjäning finns brickbana med höjd cirka 0,8-0,9 meter över golv. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 89

90 11.4 Personer som använder rullstol har en begränsad räckvidd och för att självständigt kunna servera sig behöver disken vara lågt placerad Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har svårt att läsa information som sitter högt Personer med svårt att se kan läsa lättare när text/ siffror har ljushetskontrast och inte är för små Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fri yta för att förflytta sig mellan möblerade ytor. För att vända med en mindre utomhusrullstol behövs en fri yta med diametern 1,5 meter. En större utomhusrullstol kräver 2,0 meter. Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd. Serveringsdiskens höjd är 0,8-0,9 meter över golv. Referens 2, 3 Utformning av kassadisk se kapitel 8. Inomhusmiljö Reception, information, expedition, eller motsvarande för allmänheten 8.14 och Kassaapparatens display är läsbar med underkant 1,4 och överkant 1,6 meter över golv., 5 Kassaapparatens display har ljushetskontrast mellan texten/siffrorna och bakgrunden med minst 0,40 enligt NCS och text-/ sifferstorlek är minst 15 mm., 5 Kortläsare för betalning (Se kapitel 22 Automater, standarder ) En del av matsalen har glesare möblering med cirka 1,5 meter breda passager mellan sittande personer. En del av matsalen har glesare möblering med minst 1,3 meter breda passager mellan sittande personer. Referens 2 SIDA 90 VERSION 3

91 UTEPLATSER, BALKONGER Uteplatser, balkonger RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska lätt kunna orientera sig, ta sig fram och vistas på uteplats och balkong utan att hinder för delaktighet uppstår. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Uteplatser, balkonger gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 11 (Restauranger, matsalar, kaféer). ALLMÄNT S. 91 ALLMÄNT 12.1 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna hindras att se ut om räcket begränsar sikten eftersom det behöver vara högt ur säkerhetssynpunkt Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan reagera kraftigt på växter som sprider pollen och har stark doft. Exempel på sådana växter är björkris, begonia, hyacint med flera. Astma- och allergiförbundet kan ge förslag på lämpliga växter. Övre delen av räcke/staket är genomsiktligt och fritt från blomlådor. Räcken medger fri sikt i spannet mellan 0,85-1,3 meter.,5 De växter som finns placerade på uteplats eller balkong är sådana som vanligtvis inte förorsakar allergiska besvär. Regler och rutiner finns och personalen känner till reglerna.,5 VERSION 3 SIDA 91

92 12.3 Personer med svårt att se kan snubbla vid oväntade ojämnheter. Personer som använder rullstol eller rollator kan ta sig fram på hårdgjord yta. Hårdgjord yta innebär att rullstolens eller rollatorns hjul inte slirar eller sjunker ned i underlaget Personer med svårt att röra sig eller se är beroende av att glipornas bredd inte medför att hjulen på rullstolen eller rollatorn hamnar på tvären mellan gliporna eller att käppen fastnar mellan dem. Underlaget har hårdgjord, jämn och halksäker yta med lutning högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 3, 4 Trägolv har maximalt 1 cm breda glipor. SIDA 92 VERSION 3

93 UTEMILJÖ Utemiljö RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska lätt kunna orientera sig, ta sig fram och vistas i utemiljön utan att hinder för delaktighet uppstår. Aktiviteter som finns är utformade så att alla kan delta. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Utemiljö gäller också avseende förflyttning mellan strategiska målpunkter Kapitel 2. (Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer) ALLMÄNT S. 93 ALLMÄNT 13.1 Personer med svårt att röra sig eller svårt att tåla vissa ämnen kan ha svårighet att uppsöka skydd om det inte är lätt tillgängligt Personer med svårt att röra sig kan enklare sätta sig om sittbänken sträcker sig förbi bordets ben. Personer som använder rullstol kan sitta med vid bordet och få plats med sina ben under det om bordet skjuter ut 0,6 m längre än bordsbenet Personer med utomhusrullstol behöver mer plats under bordet eftersom dessa rullstolar är högre och kanske används det tjockare kläder under utomhusvistelsen. Tillgång finns till vind-, regn- och solskydd. Utemöbler som har sammanbyggda bord och bänkar har minst en kortsida av bänk och bordsskiva som är minst 0,6 meter utanför bordets ben vid kortändan. Bord har 0,75 meter fri höjd under skivan., 5 VERSION 3 SIDA 93

94 SIDA 94 VERSION 3

95 OMKLÄDNINGSRUM Omklädningsrum RIKTLINJE: Personer ska med bibehållen integritet kunna klä om, utan att begränsas av omklädningsrummets utformning eller miljö. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Omklädningsrum gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader och 8 (Inomhusmiljö) ANMÄRKNING: Om omklädningsrum finns för allmänheten finns minst ett omklädningsrum för män respektive kvinnor som är utformat enligt nedanstående standarder. Vid nybyggnation finns ett enskilt omklädningsrum enligt standard Omklädningsrum ALLMÄNT 14.1 Personer med svårt att röra sig kan ha medhjälpare av annat kön. Ett enskilt omklädningsrum är användbart för många personer Personer som använder rullstol kan vara helt beroende av ett långt draghandtag på dörrens insida för att kunna stänga dörren efter sig. Draghandtagets placering syftar till att utesluta klämningsrisk Personer med mindre utomhusrullstol behöver minst en fri yta med diametern 1,5 meter för att kunna vända sin rullstol Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd. ALLMÄNT S. 95 Tillgång till enskilt omklädningsrum med dusch som nås från ett könsneutralt utrymme tillgodoses vid nybyggnation. Om det finns dörr finns ett cirka 0,6 meter långt draghandtag på dörrens insida placerat centralt och vågrätt cirka 0,8 meter över golv. Fri passagebredd är minst 1,5 meter och med korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare är minst 0,9 meter brett.,5 Fri passagebredd är minst 1,3 meter och med korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare är minst 0,8 meter brett. Referens 2, 5 VERSION 3 SIDA 95

96 14 OMKLÄDNINGSRUM 14.4 Personer med mindre utomhusrullstol behöver minst en fri yta med diametern 1,5 meter för att kunna flytta sig över på bänken. En större utomhusrullstol kräver minst en fri vändyta på 2,0 meter. En person i inomhusrullstol kan klara uppgiften med mindre vändyta än 1,5 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Sitthöjden baseras på allmänna rådet i referens Personer med svårt att röra sig kan behöva balansstöd vid omklädning liksom vid förflyttning till sittande på bänken samt vid uppresning till stående. Stödhandtag kan vara fällbara. Se större toalett Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att kunna hänga upp sina kläder Personer med svårt att röra sig kan behöva ett större klädskåp för förvaring av hjälpmedel. Skåpet bör vara reserverat för personer med detta behov och placerat i anslutning till bänken. Antal skåp anpassas efter verksamhetens inriktning. Fri golvyta minst 2,0 x 2,0 meter framför minst en bänk och minst ett skåp om skåp finns är utformat enligt Tillgång till en väggfast bänk minst 1,2 meter bred, 0,5 meter djup och 0,5 meter hög finns. Tillgång till ett stödhandtag, minst 0,6 meter långt, är placerat på båda kortsidor om bänken högst 0,8 meter över golv. Vid väggfast bänk finns klädkrokar placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Om det finns klädskåp ska tillgång till klädskåp som är minst 0,4 meter brett och minst 0,55 meter djupt finnas, som möjliggör förvaring av hjälpmedel. Klädskåpet är placerat minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Fri golvyta minst 1,5 x 1,5 meter framför minst en bänk och minst ett skåp om skåp finns är utformat enligt Referens 2 Tillgång till väggfast bänk minst 1,2 meter bred, 0,5 meter djup och 0,45 0,49 meter hög finns. SIDA 96 VERSION 3

97 OMKLÄDNINGSRUM Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att använda hyllor samt krokar om de är placerade så att de är nåbara Personer som använder rullstol ska kunna spegla sig Personer med svårt att höra ska nås av varningssignaler vid brand eller annan fara. Hyllor i skåp enligt 14.8 har placering av lägsta hyllan 0,4 meter och högsta hyllan 1,3 meter över golv. Minst en krok är på 0,8-0,9 meter höjd över golvet. Lås med nyckel högst 0,8 0,9 meter över golv. Spegel för helfigur är placerad med underkant 0,3 meter och överkant minst 1,8 meter eller för halvfigur underkant 0,8 meter och överkant minst 1,8 meter över golv. Utrymningslarm har visuellt larmdon. Utrymningslarm har visuellt larmdon i omklädningsutrymmen i publika lokaler där personer kan vistas ensamma. Referens 2 VERSION 3 SIDA 97

98 SIDA 98 VERSION 3

99 DUSCHRUM Duschrum RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna använda duschrummet utan att begränsas av utformningen. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Duschrum inklusive bastu gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö). ANMÄRKNING: Om duschplats finns för allmänheten finns minst en duschplats för män respektive kvinnor som är utformad enligt nedanstående standarder. Vid nybyggnation finns ett enskilt omklädningsrum med dusch enligt standard ALLMÄNT S. 99 ALLMÄNT BASTU S Personer med svårt att röra sig kan behöva utrymme vid förflyttning till exempel med rollator till sittande på duschstol eller till stående vid stödhandtag. En medhjälpare kan behövas vid exempelvis hårtvätt Personer med svårt att röra sig kan ha behov av hjälpmedel med hjul i duschen som inte ska kunna rulla iväg Personer med svårt att röra sig eller med balanssvårigheter kan behöva ett stadigt och tryggt sittande vid duschning. Schamponering av hår innebär att armarna lyfts högt upp vilket innebär ökade krav på balans. Stolar med lägre sitthöjder finns för personer som är kortvuxna. Tvål och schampo i kombination med vatten utgör en halkrisk. Duschplatsens fria golvyta är 1,5 x 1,5 meter eller utnyttjas två bredvid varandra belägna duschbås som ett utrymme. Referens 2 Golv i duschplatsen är halksäkert och har jämn lutning högst 1:50 (cirka 2%)., 5 Tillgång till fristående, flyttbar, stadig duschstol med ryggstöd finns med sitthöjd 0,5 meter, uppfällbara armstöd och sittbredd minst 0,6 meter. VERSION 3 SIDA 99

100 15 DUSCHRUM 15.4 Personer med svårt att röra sig eller med balanssvårigheter kan behöva stödhandtag för stöd vid uppresning och stående. Schamponering av hår innebär att armarna lyfts högt upp vilket innebär ökade krav på balans. Tvål och schampo i kombination med vatten utgör en halkrisk Personer med svårt att röra sig och som saknar funktion i händer behöver en förlängd engreppsblandare för att kunna reglera vatten och värme Personer med svårt att röra sig och som duschar sittande behöver utrymme för sina ben och fötter samt möjlighet att nå upp nå till den förlängda engreppsblandaren Personer med svårt att röra sig kan inte nå handduschen om den placeras högt. Duschplatsen har vertikalt stödhandtag placerat med lägsta punkt 0,8 meter upp till 1,5 meter över golv på samma vägg som duscharmaturen. Duschplatsen har en horisontell ledstång som löper vid sidan om termostatblandaren eller på vägg intill. Det horisontella stödhandtaget är placerat 0,9 meter över golv. Duscharmaturen har en lättmanövrerad förlängd engreppsblandare som kan hanteras med hela handen eller armbågen., 5 Den lättmanövrerade förlängda engreppsblandaren på duscharmaturen är placerad 0,9 meter över golv och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn., 5 Tillgång till en kombinerad tak- och handdusch där handduschen endast kan fästas på eller vid blandaren. SIDA 100 VERSION 3

101 DUSCHRUM Personer som har svårt att höra ska nås av varningssignaler vid brand eller annan fara. Boverket 5:2512 Utrymningslarm: Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Utrymningslarm har visuellt larmdon. Om inte akustiskt larm utanför duschutrymmet hörs, är duschutrymmets utrymningslarm kompletterat med en summerton. Referens 2 Utrymningslarm har visuellt larmdon i duschutrymmen i publika lokaler där personer kan vistas ensamma. Referens 2 BASTU 15.9 Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Sitthöjden baseras på 15 allmänna rådet i referens Personer med svårt att röra sig kan behöva stöd då personen sätter sig, som balansstöd och vid uppresning Ett avskärmat bastuaggregat är viktigt för alla bastubadare. Personer med svårt att röra sig kan ha nedsatt känsel i olika kroppsdelar vilket ökar risken för brännskada. Lavarna är 0,5 meter höga, minst 0,6 m djupa och minst 2,0 meter långa. Ett ej värmeledande stödhandtag med ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS och minst 0,6 meter långt, är placerat på båda sidor om nedersta laven högst 0,8 meter över golv. Bastuaggregatet är avskärmat så att risk för att vidröra den heta ytan hindras. Lavarna är 0,45 0,49 meter höga, minst 0,6 meter djupa och minst 1,2 meter långa. VERSION 3 SIDA 101

102 15.12 Personer med svårt att röra sig eller se är beroende av att glipornas bredd inte medför att hjulen på rullstolen eller rollatorn hamnar på tvären mellan gliporna eller att käppen fastnar mellan Personer kan behöva larma om hjälp. Tydlig beskrivning hur personer ska larma vid ett nödläge och information om hur larmet bevakas måste finnas Det är viktigt att rutiner för larmanordningen är upprättad Personer som har svårt att höra ska nås av varningssignaler vid brand eller annan fara. Golvtrall har maximalt 10 mm breda glipor. Larmanordning finns med anropskontaktens centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv. Larmanordning går till på öppettid ständigt bemannad reception eller liknande samt ljuder och lyser utanför dörr. För personal finns instruktion för åtgärd vid larm. Utrymningslarm har visuellt larmdon. Om inte akustiskt larm utanför bastun hörs, är utrymningslarmet kompletterat med en summerton. Referens 2 Utrymningslarm har visuellt larmdon i bastun i publika lokaler där personer kan vistas ensamma. Referens 2 SIDA 102 VERSION 3

103 BASSÄNGER Bassänger RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och enkelt kunna nyttja bassängens alla funktioner på samma villkor som övriga. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Bassäng inklusive bubbelpool gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) 8 (Inomhusmiljö). ALLMÄNT S. 103 BUBBELPOOL S. 104 ALLMÄNT 16.1 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information hittar lättare om det finns ett ledstråk mellan logiska målpunkter Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan av misstag hamna i bassängen om inte kanten är markerad. Ett exempel på en kännbar markering är överrinningsränna, som också ska ha ljushetskontrast Personer med svårt att röra sig kan lättare ta sig ner i och upp ur bassängen om vattenytan är i nivå med golvet Många personer med svårt att röra sig kan med hjälp av en trappa lättare än med den ordinarie badstegen ta sig i och ur bassängen. Ledstråk finns mellan omklädningsrum och simbassäng och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS samt avvikande struktur mot den omgivande ytan. Referens 2, 3 Bassängkant är kännbart markerad och har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Bassängens vattenyta är i nivå med omgivande golv. Trappa för att komma i och ur bassäng finns. Utformning enligt kapitel 6. Trappor. VERSION 3 SIDA 103

104 16 BASSÄNGER 16.5 Personer med svårt att röra sig eller som är kortvuxna kan behöva ledstänger på två höjder, för att få balansstöd. Extra användbart i verksamheter med anknytning till barn. OBS: Enligt BFS 2011:6»Öppningar i intervallet mm bör undvikas Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att komma i och ur bassängen utan lyftanordning. För dessa personer kan bassängen vara den enda möjligheten att få röra sig självständigt. Rehab-/varmbassäng bör ha en fast lyftanordning Personer med svårt att röra sig eller som är kortvuxna bör ha möjlighet att nå botten med fötterna. Ledstänger finns på båda sidor om trappan på 0,90 meter och 0,70 meters höjd över trappsteg om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom, är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över trappsteg och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud. Fast eller mobil lyftanordning finns. Del av bassängen eller separat bassäng har djup högst 1,1 meter och är välmarkerad. Ledstänger finns på båda sidor placerade 0,90 meter ovan trappsteg. Referens 2 BUBBELPOOL 16.8 Bubbelpoolen ska liksom bassängen kunna användas av personer med funktionsnedsättning I och urstigning får anpassas efter bubbelpoolens utformning, dock ska personer med svårt att röra sig och se kunna ta sig i och ur poolen. Övrig utformning se , 16.5, Utformning av i och urstigning se kapitel 6. Trappor Om bubbelpoolen är upphöjd behövs trappa och ledstång se SIDA 104 VERSION 3

105 BASSÄNGER Personer med svårt att röra sig måste kunna hålla emot vattentrycket. Svaghet i musklerna kan göra att benen flyter upp. Bubbelpool har handtag att hålla sig i vid sittplatser. Minst ett handtag finns vid en sittplats. VERSION 3 SIDA 105

106 SIDA 106 VERSION 3

107 RUM FÖR UNDERSÖKNING, BEHANDLING OCH VÅRD Rum för undersökning, behandling och vård RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna orientera sig, förflytta sig och använda sig av rummen utan att hinder för delaktighet uppstår. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Rum för undersökning, behandling och vård gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4 (Tillgängliga och användbara toaletter och övriga toaletter) och 8 (Inomhusmiljö). ANMÄRKNING: Tvättställ som i första hand används för personalens handtvätt utformas efter personalens behov. ALLMÄNT S. 107 ALLMÄNT 17.1 Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fri yta för att förflytta sig till och från brits eller säng och rullstol. Det ska vara möjligt att passera sängens fotända med rullstol Personer som använder rullstol kan i många fall självständigt flytta sig till och från brits om höjden på britsen är justerbar. Britsar kan användas i lokaler inom sjukvård, skolor, gruppboende med mera. Minst ett rum har fri yta intill fast monterad inredning och utrustning, samt fri vändyta 1,5 meter i diameter., 5 Brits är höj- och sänkbar ner till höjden 0,5 meter över golv. Minst ett rum har fri yta intill fast monterad inredning och utrustning, samt fri vändyta 1,3 meter i diameter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 107

108 17 RUM FÖR UNDERSÖKNING, BEHANDLING OCH VÅRD 17.3 Sittplatsens ryggstöd och armstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Armstöd som löper förbi sittytans framkant används vid uppresningen för att trycka sig upp med hjälp av armarna. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Referens 4 avseende nyanläggning av utemiljöer anger att sittplatser ska finnas med denna utformning Personer med svårt att röra sig eller med behov av ökad sittbredd kan lättare klä av sig och på sig på en bredare stol Personer med stora rullstolar behöver denna storlek av hygienrum för att kunna använda toaletten och dess funktioner. I varje vårdrum finns minst en stadig stol med ryggstöd och armstöd, sitthöjd 0,45-0,5 meter över golv. Armstöden löper förbi sittytans framkant. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning., 5 Tillgång till fristående flyttbar stadig stol med ryggstöd och armstöd finns tillgänglig där omklädning sker, sitthöjd 0,45-0,5 meter över golv och bred sittyta på minst 0,60 meter. Armstöden löper förbi sittytans framkant. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. På eller i anslutning till vårdavdelningar på sjukhus finns ett hygienrum med storlek enligt standard 4.3. Övrig utformning enligt kapitel 4. Tillgängliga och användbara toaletter. SIDA 108 VERSION 3

109 RUM FÖR UNDERSÖKNING, BEHANDLING OCH VÅRD Personer med svårt att röra sig kan behöva förflyttas med en personlyft mellan till exempel en brits och rullstol. Detta är viktigt att förflyttningen är säker och trygg. När den mobila personlyften har ben ska dessa gå att köra under britsen så att personen kan sänkas rakt ned över britsen Personer behöver kunna larma om hjälp. Tydlig beskrivning hur personen ska larma vid ett nödläge och information om hur larmet bevakas måste finnas. På varje vårdavdelning finns minst ett vårdrum med en personlyft som är fast monterad. På mottagningar finns minst ett mottagningsrum med en personlyft som är fast monterad. Larmanordning med anropskontakternas centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv vid fri väggyta. Om brits finns är anropskontakt nåbar även från denna. Det finns tillgång till mobil personlyft. VERSION 3 SIDA 109

110 SIDA 110 VERSION 3

111 BOENDERUM Boenderum RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna nyttja rummets alla funktioner på samma villkor som andra boende. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Boenderum gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö). BOENDERUM SPECIELLT UTFORMAT FÖR PERSONER SOM ANVÄNDER RULLSTOL ELLER OLIKA GÅSTÖD S. 111 RUM FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT TÅLA VISSA ÄMNEN S. 114 GENERELLT ALLA RUM S. 116 BOENDERUM SPECIELLT UTFORMAT FÖR PERSONER SOM ANVÄNDER RULLSTOL ELLER OLIKA GÅSTÖD 18.1 Personer med svårt att röra sig använder ofta betydligt mera energi för sina förflyttningar än andra människor behöver göra. Om avstånden kan minimeras från boenderummet till andra viktiga platser kan det finnas mer kraft för övriga aktiviteter Personer som har svårt att röra sig kan i vissa fall använda ett gåhjälpmedel inomhus som komplement till exempel en elrullstol. Laddning av batteri kräver minst 10 grader i utrymmet. Rum speciellt utformat för personer med svårt att röra sig är placerat i nära ansluning (om möjligt inom 10 meter) till gemensam entré, hiss, allmänna utrymmen och dylikt. I anslutning till entré finns ett torrt utrymme för förvaring av hjälpmedel samt laddning av batteri. VERSION 3 SIDA 111

112 18 BOENDERUM 18.3 Personer som använder rullstol eller rollator ska ha möjlighet att bo i olika delar av byggnaden Personer som använder rullstol behöver vändyta för att kunna ta sig i och ur sängen, till och från toalett, använda skrivytor och förvaringsutrymmen. Se skiss 1, figur 1 och Personer med svårt att röra sig ska kunna använda hygienrummets alla funktioner så självständigt som möjligt Personer med svårt att röra sig kan ha stora problem eller finna det helt omöjligt att öppna en dörr med dörrstängare eftersom den är tung Personer som använder rullstol eller rollator kan finna det helt omöjligt att ta sig över ens en liten tvär nivåskillnad. Nivåskillnader ska utjämnas eller tröskel ska avfasas. Avfasning med lutning ska vara högst 1:12 (cirka 8%), helst 1:20 (cirka 5 %). I brandcellsgräns kan tröskel krävas. Den måste då utformas så att den uppfyller krav på tillgänglighet till exempel automatisk tätningströskel. Antalet anpassade rum utformade för personer som använder rullstol eller olika gåstöd bestäms utifrån typ av verksamhet men minst 5% av totala antalet. I möblerat rum är fri golvyta minst 2,0 x 2,0 meter. Hygienrum utformat i enlighet med standard för kapitel 4. Tillgängliga och användbara toaletter kompletterad med kapitel 15. Duschrum. När dörr har dörrstängare är den förberedd för installation av automatisk dörröppnare. Referens 2, 3 Dörröppning till boenderum har tröskel som är så låg som möjligt (max 10 mm) och avfasad så att den är lätt att passera. Referens 2, 3 SIDA 112 VERSION 3

113 BOENDERUM Personer som använder rullstol kan vara helt beroende av ett långt draghandtag på dörrens insida för att kunna stänga dörren efter sig. Draghandtagets placering syftar till att utesluta klämningsrisk Personer med svårt att röra sig kan behöva förflyttas med en personlyft mellan till exempel sin säng och rullstol. Detta är viktigt så att förflyttningen är säker och trygg Personer med svårt att röra sig ska för att behålla sina förmågor förflytta sig själv det han/hon klarar. Det innebär att om sängens höjd är reglerbar så underlättar det vid uppresning från sängen till stående samt vid läggning Personer som använder rullstol eller rollator kan ha svårt att nå funktioner som sitter för lågt eller högt. Om de sitter för nära hörn får inte hjälpmedlet plats och personen når inte Personer som använder rullstol eller är kortvuxna ska kunna spegla sig på ett bekvämt sätt. Ett cirka 0,6 meter långt draghandtag finns på dörrens insida placerat centralt och vågrätt cirka 0,8 meter över golv. Referens 2, 3 Rummet är förberett för fast monterad taklyft. Det finns tillgång till säng som är höj- och sänkbar. Strömställare, alla eluttag, datoruttag och övriga funktioner finns som går att komma intill med rullstol/rollator och är placerat på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Spegel för helfigur är placerad med underkant 0,3 meter och överkant minst 1,8 meter eller för halvfigur underkant 0,8 meter och överkant minst 1,8 meter över golv. Det finns tillgång till mobil personlyft. Säng är minst 0,45 0,5 meter hög. VERSION 3 SIDA 113

114 18 BOENDERUM Personer i rullstol behöver ofta manöverutrymme och plats för ben och fotplattor för att öppna dörrar Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att använda hyllor, klädstång, backar samt krokar om de är placerade så att de är nåbara. Anpassas efter typ av verksamhet Förvaringsutrymmen har skjutdörr. Det finns totalt lika många hyllmeter förvaringsutrymme som i andra boenderum placerade med minst 0,25 meter mellan hyllplan. Hyllor är flyttbara i intervallet 0,4-1,3 meter över golv eller har annan teknisk lösning som uppfyller angivna mått. Utformning av duschrum se kapitel 15 Duschrum standard Övriga boenderums toaletter se kapitel 4. Övriga Toaletter standard RUM FÖR PERSONER MED SVÅRT ATT TÅLA VISSA ÄMNEN Personer med svårt att tåla vissa ämnen är beroende av ett anpassat boenderum för att inte bli sjuka Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska reaktioner av djurepitel Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av kvalster och damm som lätt samlas i textilier. Det finns tillgång till boenderum anpassade för personer med allergi. Det råder pälsdjurförbud i boenderummet. Det finns ingen heltäckningsmatta. SIDA 114 VERSION 3

115 BOENDERUM Personer med svårt att tåla vissa ämnen såsom kvalster och damm får inga eller mindre besvär i en ren miljö Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel kvalster och damm som lätt samlas i textilier Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär om inte sängen kan rengöras Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av fröskal Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av proteiner och hudavlagringar. Möbler, golv och inredning kan fukttorkas. Bäddmadrassen är tvättbar. Sängar är av massivt trä eller målat stål och har ribbotten. Tyger/sänglinne är av bomull som inte innehåller fröskal. Inventarier/inredning har inte material av djurepitel Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få allergiska besvär av till exempel emissioner från färger, spånskivor eller golvlim. Ämnen som till exempel formaldehyd är starkt allergiframkallande. Inga delar av inredningen är behandlad med formaldehyd Personer med astma och allergier kan få ökade symtom vid starka dofter. Cirka 1/3 av befolkningen har olika grader av besvär på grund av dofter. Hygienartiklar och rengöringsmedel är parfymfria. VERSION 3 SIDA 115

116 GENERELLT ALLA RUM Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har möjlighet att kunna hänga upp sin jacka om en klädkrok sitter lågt placerad. Är kroken placerad för nära ett hörn tar fotplattor mot och personen når inte kroken Personer med svårt att se skyddas från att skada sig om utskjutande delar byggs in och är kontrastmarkerade. Personer med teknikkäpp kan känna av föremål på fri höjd cirka 0,1 meter över golv och cirka 1,5 meter framför sig. Del av kapphylla/några klädkrokar är placerade på höjden 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlaget, och minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Referens 3 Kapphyllor som skjuter ut, har skyddande gavlar ner till golv eller högst 0,1 meter över golv och har ljushetskontrast 0,40 enligt NCS. Referens 3 SIDA 116 VERSION 3

117 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK Lokaler för hushållsarbete inom boende, rehabilitering samt patientkök RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt kunna använda köks- och tvättutrymmets samtliga funktioner på ett tryggt och säkert sätt. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Lokaler för hushållsarbete (inom boende, rehabilitering samt patientkök) gäller också Kapitel 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader) och 8 (Inomhusmiljö). ANMÄRKNING: Avseende rehabilitering kan avsteg göras beroende på typ av rehabiliteringsverksamhet. GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING OCH PATIENTKÖK S. 117 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH REHABILITERING S. 119 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH PATIENTKÖK S. 120 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM REHABILITERING S. 120 ÅTERVINNINGSSTATION/CONTAINER S. 120 GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING OCH PATIENTKÖK 19.1 Personer som använder rullstol behöver kunna ställa ifrån sig varma kastruller och kalla varor samt även förflytta dessa mellan olika platser. Avställningsytor till exempel hurts på hjul eller utdragsskivor finns i anslutning till kyl, frys, mikrovågsugn, ugn, spis med mera. VERSION 3 SIDA 117

118 19 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK 19.2 Personer som använder rullstol eller rollator eller är kortvuxna kan ha svårt att böja sig fram eller sträcka sin arm längre än 0,3 meter. Möjlighet att kunna öppna och stänga vattenkranen med endast en hand/arm är nödvändig för personer med funktionsförmåga i endast en hand/arm Personer som använder rullstol behöver en lägre placerad ugn för att orka lyfta in och ut till exempel tunga formar. Om innehållet dessutom är hett är det extra viktigt att ha kontroll över hanteringen Personer med svårt att se har större möjlighet att använda vitvarorna om de har tydliga markeringar och inte besvärar användaren med en alltför blank, reflekterande yta Personer som använder rullstol behöver vändyta för kunna ta sig emellan olika arbetsstationer och vitvaror. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Större eldriven rullstol kräver vändmått 2,0 meter i diameter. Se skiss 1, figur 1 och 2. Förlängd engreppsblandare finns som kan nås inom räckvidden 0,3 meter från diskbänkens framkant. Minst en ugn/mikrovågsugn har sidohängd lucka och är placerad med nedre delen högst 0,8 1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) ovan golv. Funktioner såsom reglage, knappar med mera se kapitel 22. Automater Reglagen på vitvarorna är markerade med ljushetskontrast minst 0,40 enheter enligt NCS och avger inga reflexer. Manöver-/svängytan framför arbetsbänk, spis-, ugn-, diskutrymme, torktumlare och tvättmaskin är minst 2,0 x 2,0 m. Manöver-/svängytan framför arbetsbänk, spis-, ugn-, diskutrymme, torktumlare och tvättmaskin är minst 1,5 x 1,5 m. Referens 2 SIDA 118 VERSION 3

119 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK Personer med rullstol behöver utrymme för benstöd, fotplattor och hjul när arbete utförs. I ett optimalt fungerande kök är placeringen av vitvaror och skåp minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn Personer med svårt att röra sig kan lättare öppna och stänga lådor och skåp om det inte krävs styrka och precision i handgreppet runt handtagen. Personer med svårt att se uppskattar att handtag har en tydlig ljushetskontrast mot bakgrunden Personer med svårt att se kan lättare använda kökets utrustning om den är väl belyst. Vitvaror och skåp placeras minst 0,2 meter från hörn. Handtag på lådor och skåp är greppvänliga och ljushetskontrasterande minst 0,40 enheter enligt NCS. Belysning är bländfri och riktad på arbetsytor och in i skåp. GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH REHABILITERING Personer som använder rullstol behöver ofta en högre placerad frontlucka för att kunna se och plocka i och ur tung tvätt. Minst en frontmatad tvättmaskin och torktumlare finns som har 0,5 meter avstånd mellan ytterluckans underkant och golv Personer som använder rullstol kan ha svårt att nå vägguttaget om det placeras för lågt eller för högt. Om det finns en timer, placeras den på höjden 0,8 1,1 meter över underlag i anslutning till bänkens framkant. Timern har ljushetskontrast mot bakgrund. Eluttag finns placerad vid bänkens framkant. VERSION 3 SIDA 119

120 19 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE OCH PATIENTKÖK Personer med svårt att röra sig kan lättare använda till exempel dammsugaren om den inte behöver lyftas, utan kan dras ut ur skåpet Personer som använder rullstol, är kortvuxna eller har svårt att böja sig får en bekväm arbetsställning om arbetshöjden är flexibel. Ben och fotplattor kräver fritt utrymme under arbetsytan. Städskåp har botten som är placerad i golvnivå. Arbetsyta finns med fritt utrymme under arbetsytan med höjd 0,70 meter, bredd 0,90 meter, fritt benutrymme i djupled 0,60 meter. Maxhöjd på arbetsytan är 0,90 meter. Sorteringsanvisning finns på punktskrift och pictogram eller bildsymbol. GEMENSAMT FÖR LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM REHABILITERING Personer som använder rullstol, är kortvuxna eller har svårt att böja sig får en bekväm arbetsställning om arbetshöjden är flexibel. Ben och fotplattor kräver fritt utrymme under arbetsytan. Höj- och sänkbar arbetsbänk, diskbänk, spis och väggskåp finns eller uppfylls kraven enligt ÅTERVINNINGSSTATION/CONTAINER Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta inkastet då det är väl markerat. Inkast för sopsortering har ljushetskontrasterande markering minst 0,40 enligt NCS. SIDA 120 VERSION 3

121 LOKALER FÖR HUSHÅLLSARBETE INOM BOENDE, REHABILITERING SAMT PATIENTKÖK Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare sortera soporna efter instruktion i anpassad form Personer som använder rullstol och personer som är kortvuxna kan ha svårt att nå inkastet om det placeras för högt Vid nivåskillnader i anslutning till sopsortering måste ramp anläggas. Sorteringsanvisning finns på punktskrift och grafisk symbol. Tillgång till inkast med placering högst 0,8 meter från underlaget. Om ramp finns se utformning kapitel 7 Ramper. VERSION 3 SIDA 121

122 SIDA 122 VERSION 3

123 BIBLIOTEKSLOKAL Bibliotekslokal RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna orientera sig och ta sig fram till informations-/lånediskar, hyllor, toaletter, trappor, hissar och kunna vistas i lokalen. De funktioner som finns i biblioteket är möjliga att använda för personer med olika funktionsnedsättningar. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Bibliotekslokal gäller också Kapitel 1 (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd ), 2 (Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer), 3 (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4 (Tillgängliga och användbara toaletter samt övriga toaletter), 5 (Hissar), 6 (Trappor), 7 (Ramper), 8 (Inomhusmiljö), 9 (Kapprum), 10 (Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare), 21 (Skyltinformation - utformning och placering) och 22 (Automater). ALLMÄNT S. 124 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN S. 125 INFORMATION PÅ WEBBPLATS S. 125 INFORMATIONSDISK S. 126 INFORMATION S. 126 FYSISK MILJÖ S. 127 HYLLOR S. 127 DATORER KATALOGSÖK OCH BORD S. 129 SJÄLVBETJÄNINGSSTATIONER S. 130 BOKINKAST S. 131 VERSION 3 SIDA 123

124 20 BIBLIOTEKSLOKAL ALLMÄNT 20.1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av sina rättigheter. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska denna ha samma kunskap För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot besökare/personer med funktionsnedsättningar. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. 5 SIDA 124 VERSION 3

125 BIBLIOTEKSLOKAL 20 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN 20.5 Personer med olika svårigheter ska precis som andra ges möjlighet att hitta i biblioteket. All skyltinformation såsom hänvisning till exempelvis talböcker, lättlästa böcker, självbetjäningsstationer samt övrig hänvisningsoch informationsskyltning är utformad och placerad enligt kapitel 21. Skyltinformation utformning och placering. INFORMATION PÅ WEBBPLATS 20.6 Webstandarden innebär att informationen ges på olika medier vid rörlig bild. Exempel kan vara syntolkning, teckenspråk och textremsor. Textbaserad information är på klarspråk, möjlig att läsa med skärmläsare och kompletteras med teckenspråk och talad information Personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska ges samma möjlighet att ta del av tryckt information. Interntionell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. 5, 16 Tryckt informationsmaterial publiceras också på webben. VERSION 3 SIDA 125

126 20 BIBLIOTEKSLOKAL 20.8 På webbplatsen finns information via TD tillgänglighetsdatabasen om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av miljön eller årligen. Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD, tillgänglighetsdatabasen och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. 7 INFORMATIONSDISK UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 8, STANDARDER: Personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska självständigt kunna använda bibliotekets tjänster Personer med svårt att se kan behöva ett hjälpmedel för att förstora texter och bilder. I informationsdisken finns tillgång till personal och där finns instruktioner i anpassad form om hur självbetjäningsstationen fungerar. Elektroniska förstoringsglas finns för utlåning. I informationsdisken finns tillgång till personal. Förstoringsglas med inbyggd lampa finns för utlåning. INFORMATION Personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information ska ges samma möjlighet att ta del av tryckt information som alla andra besökare. Tryckt information riktad till besökare finns att få på begäran i anpassade former; lättläst svenska, punktskrift, teckenspråk samt att lyssna på. 8 SIDA 126 VERSION 3

127 BIBLIOTEKSLOKAL 20 FYSISK MILJÖ Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan skada sig, gå in i eller hindras av föremål som finns i gångstråket Inredning/lösa föremål till exempel bokställ och utställningar är placerade utanför gångstråk. Inga nedhängande eller utstickande skyltar eller föremål på lägre höjd än 2,1 meter. Inredning/lösa föremål till exempel bokställ och utställningar är placerade utanför gångstråk. Inga nedhängande eller utstickande skyltar eller föremål på lägre höjd än 2,0 meter. Referens 2 HYLLOR Personer med olika svårigheter som använder personligt stöd, rullstol, rollator med mera behöver fria ytor för att förflytta sig mellan hyllor och andra möblerade ytor. För att vända med en mindre utomhusrullstol behövs en fri yta med diametern 1,5 meter. En större utomhusrullstol kräver 2,0 meter. Möte mellan en person i utomhusrullstol och en gående kräver minst 1.5 meter bredd Person med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan vid konsekvent placering och ljushetskontrast lättare hitta aktuell hylla och bok. Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är 1,5 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,9 meter brett.,5 Hyll- och gavelmärkning är konsekvent placerad och ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS mot underlaget. Fri passagebredd i kommunikationsutrymmen är minst 1,3 meter och har korsande gångstråk eller andra ytor som kan utnyttjas som vändyta för rullstol. Begränsade delar vid till exempel pelare eller kort passage är minst 0,8 meter brett. Referens 2 VERSION 3 SIDA 127

128 20 BIBLIOTEKSLOKAL Personer med svårt att se behöver, anpassat efter läsavstånd, en större text/ sifferstorlek på hyllans gavel för att hitta rätt Personer med svårt att se behöver, anpassat efter läsavstånd, en större text/ sifferstorlek på hyllan för att hitta rätt Personer som är kortvuxna eller använder rullstol har möjlighet att nå böckerna om de inte är för högt placerade. Böcker som är för lågt placerade kan vara svåra att nå för den som har svårt att luta sig framåt eller böja på knäna Personer med rullstol eller rollator når böckerna om det finns plats mellan vägg och bokhylla, eftersom rullstolens fotplattor eller rollatorn då får plats Personer som har svårt att tåla vissa ämnen har större möjlighet att vistas i bibliotekslokal där städning möjliggörs även under och på hyllor för böcker Personer som har svårt att röra sig har lättare att ta ut och ställa in en bok om böckerna inte är hårt packade på hyllan Personer som har svårt att se kan lättare läsa exempelvis hylltexter och boktitlar om belysningen är god. Text-/sifferstorlek på informationen på bokhyllans gavel är minst 25 mm (mäts på versaler). Referens 2, 3 Text-/sifferstorlek på informationen på hyllan är minst 15 mm (mäts på versaler). Referens 2,3 Hyllor/ system för böcker har placering av lägsta hyllan 0,4 meter och högsta hyllan 1,5 meter över golv och tillgång till personlig service. Placering av tidskrifter se kapitel 8. Inomhusmiljö standard Hyllor är placerade med gaveln minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn. Hyllor är utformade och placerade så att det är möjligt att komma åt att städa. Böcker i hyllor är uppställda så att de med lätthet kan tas ut och ställas in. Belysning riktad mot hyllor finns. SIDA 128 VERSION 3

129 BIBLIOTEKSLOKAL 20 DATORER, KATALOGSÖK OCH BORD Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska ha samma möjlighet att ta del av information som andra besökare. Det är en fördel om det finns en specialutbildad handledare Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska erbjudas samma möjligheter som alla andra besökare att använda befintliga datorer Höj- och sänkbara bord har fördelen med att passa personer som är kortvuxna likväl som personer som använder rullstol. Personer som använder rullstol har olika stora rullstolar vilket gör att sitthöjder och armstödens höjd varierar mellan olika människor. För att armstöd och ben ska få plats behöver armstöden komma under en eventuell sarg på bordet och att det finns utrymme för ben och fotplattor minst 0,6 meter i djupled Personer som använder rullstol eller är kortvuxna behöver reglerbar höjd på bord eftersom rullstolar har olika sitthöjd, personer som är korta kan ha svårt att nå upp. Det krävs fritt utrymme för ben, minst 0,6 meter i djupled. Armstöd på rullstol eller stol ska få plats under en eventuell sarg. Anpassad dator och övrig hårdvara finns som kan överföra tryckt och digital text till ljud, punktläsning och förstoring samt möjlighet till färg- och kontrastval., 16 Alla publika datorer ska vara utrustade med anpassat rättstavningsprogram, talsyntes och förstoringsprogram., 16 Bord vid anpassad dator är höj - och sänkbart. Minst 0,90 meter fri bredd. Minst ett av borden vid de publika datorerna är höjoch sänkbart. Minst 0,90 meter fri bredd. Anpassad dator och övrig hårdvara finns som kan överföra tryckt och digital text till ljud och förstoring samt möjlighet till färgoch kontrastval., 16 Bord vid anpassad dator är utformat enligt kapitel 8. Inomhusmiljö standarder Minst ett av borden vid de publika datorerna är utformat enligt kapitel 8. Inomhusmiljö standarder VERSION 3 SIDA 129

130 20 BIBLIOTEKSLOKAL Person med svårt att röra sig kan behöva ett bord att lägga en tung bok på under läsning i bibliotekets lokaler. Utformning av bord se kapitel 8. Inomhusmiljö standarder SJÄLVBETJÄNINGSSTATIONER Personer med svårt att röra sig och kortvuxna personer ska kunna använda självbetjäningsstationerna självständigt Personer med svårt att se ska på självbetjäningsstationen kunna orientera sig på knappsatsen med hjälp av markering Personer med svårt att se och personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan med tydliga instruktioner enklare använda sig av självbetjäningsstationen Personer med svårt att se ska kunna använda bibliotekets tjänster. Självbetjäningsstationer för utlåning och återlämning, är höj- och sänkbara och är lätta att komma intill med rullstol och gåstöd. Siffran 5 på knappsatsen för kod för lånekortet är markerad med en upphöjd punkt och texten på siffrorna har ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 3 Instruktionerna på skärmen är lättlästa, har grafiska symboler, texten är linjär och har ljushetskontrast mot bakgrund, minst 0,40 enligt NCS. Textstorlek anpassad efter avståndet minst 5 mm mätt på versaler. Kortläsaren, kvittoskrivare och knappsats ska ha ljushetskontrast mot bakgrund minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 Minst en självbetjäningsstation för utlåning och återlämning, är höjoch sänkbar och är lätt att komma intill med rullstol och gåstöd. SIDA 130 VERSION 3

131 BIBLIOTEKSLOKAL Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att nå funktioner som är för högt placerade. Om bord ej är höj-, och sänkbart är kortläsarens, kvittoskrivarens och knappsatsens översta funktioner placerade högst 0,9 meter ovan golv. Referens 2, 3 BOKINKAST Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda bokinkast. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Utomhusrullstolar kräver vändyta 2,0 meter i diameter. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna komma nära intill bokinkastet Personer som är kortvuxna eller använder rullstol har möjlighet att kunna nå bokinkastet om placeringen inte är för hög. Vändyta framför bokinkast är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. Bokinkastet är placerat minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn eller annan avgränsning. Referens 2, 3 Bokinkast är placerat högst 0,8 0,9 meter över plant underlag och går att komma intill med rullstol/ rollator. Vändyta framför bokinkast är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 131

132 SIDA 132 VERSION 3

133 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING Skyltinformation - utformning och placering RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska, där funktionsnedsättningen ej omöjliggör det, självständigt och enkelt kunna ta del av informationen och kunna använda sig av den. ANMÄRKNING: För genomförande av skyltning se avsnitt skyltar i Grafisk manual för Västra Götalandsregionen och skylthandledning. UTFORMNING S. 133 PLACERING S. 136 ELEKTRONISK SKYLTNING S. 139 UTFORMNING 21.1 Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information har lättare att ta till sig budskap som inte är långa och abstrakta Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information uppfattar lättare linjära typsnitt Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information måste ha möjlighet att ta del av information i anpassade former. Ambitionen bör vara att i största möjliga utsträckning använda välkända grafiska symboler enligt Internationell standard (ISO), svensk standard (SS) eller pictogram. Informationen/ skyltningen är lättbegriplig. Referens 2, 3, 4 Skyltens typsnitt är Frutiger 55, Roman eller Arial. Skyltinformation är utformad med text och helst grafisk symbol. Referens 2, 3, 4 Skylten är lätt att läsa. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 133

134 21 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING 21.4 Personer med svårt att se och personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av kännbar (taktil) information. Det kan innebära kort information i relief eller punktskrift. Taktila skyltar måste kunna hittas genom till exempel ledstråk. Personer med svårt att se måste kunna komma nära en skylt. Synfältet kan utgöra en kvadratmeter framför fötterna eller 0,1 till 0,3 meter framför ögonen Personer med svårt att se har behov av att teckenstorlek, pictogram eller annan grafisk symbol är anpassad efter läsavstånd. Angivet avstånd avser till exempel hängande skyltar. Läsavstånd i mm divideras med 250 exempelvis avståndet mm (20 m) kräver en texthöjd på minst 80 mm Personer med svårt att se har behov av att teckenstorlek, pictogram eller annan grafisk symbol är anpassad efter läsavstånd. Angivet avstånd avser till exempel skyltar till trapphus, hissar och toaletter Personer med svårt att se har behov av att teckenstorlek är anpassad efter läsavstånd. Angivet avstånd avser till exempel dörrskyltar som man kan komma tätt intill. Skyltar/tavlor med enstaka ord/siffror, som kan läsas på nära håll och som går att komma tätt intill, skrivs med versaler för att läsas kännbart i relief (minst 1 mm upphöjning) och i punktskrift. Se skylthandledning avseende vilka skyltar som ska förses med punktskrift och text i relief. Skyltens höjdplacering se och Referens 2, 3, 4 Skyltar som enbart läses på avstånd har textstorlek minst 50 mm, helst 70 mm (mäts på versaler). Referens 2, 3, 4 Skyltar som läses både på avstånd och går att komma nära intill, har textstorlek minst 25 mm (mäts på versaler). Referens 2, 3 Skyltar, med enstaka ord/siffror som man kan komma tätt intill, har textstorlek minst 15 mm (mäts på versaler). 15 mm är minsta storlek för läsning i relief. Referens 2, 3, 4 SIDA 134 VERSION 3

135 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING Personer med svårt att se har vid längre information behov av teckenstorlek som är minst 20 punkter mätt i Arial Personer med svårt att se har vid längre information i svartskrift behov av kompletterande former som punktskrift. Exempelvis på ett museum Personer med svårt att bearbeta eller tolka information har stort behov av lika utformning inom samma skyltgrupp för att kunna ta till sig budskapet Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har oftast behov av ljushetskontrast för att lättare kunna uppfatta text och markeringar. Text på glas bör undvikas eftersom reflexer kan uppstå och det är svårt att uppnå kontrastering. Rent vitt och djupt svart innebär risk för stark bländning. Äggskalsvitt förordas Personer med färgblindhet kan endast med svårighet eller inte alls se skillnad mellan rött och grönt. I sällsynta fall kan svårighet att skilja mellan andra färgkombinationer förekomma. Skyltar med längre information som man kan komma tätt intill, har textstorlek minst 5 mm (mäts på versaler). Sammanfattning av längre information/ instruktion finns på punktskrift. Alla skyltar inom samma skyltgrupp (orienterings-, hänvisnings-, och informationsskyltar) har lika utformning. Ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS finns mellan text/grafisk symbol och bakgrund respektive skylt och bakgrund eller vid färgmarkering. Referens 2, 3, 4 Text, grafisk symbol och bakgrund respektive skylt och bakgrund har inte färgkombinationerna rött/grönt. VERSION 3 SIDA 135

136 21 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information har stort behov av belysning för att bland annat kunna orientera sig. Ytan ska inte ge upphov till reflexer Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare orientera sig efter färger Personer som är blinda ska för att kunna orientera sig med hjälp av orienteringskarta kunna känna på den i relief. Kartan eller reliefkortet ska kompletteras med förklarande verbal information eller punktskrift. Reliefkort är en karta som har kännbara upphöjningar. Den kan till exempel göras i svällpapp. Den talade informationen kan ges av personal. Orienteringsskyltar är väl belysta med ej bländande ljussättning. Referens 3, 4 I större anläggningar ges orienterande vägledning genom färgmarkering. Referens 2, 3,4 Om informationstavla/ karta finns, finns även talad information eller karta i relief eller en tredimensionell modell av byggnaden eller området att tillgå. Referens 2, 3, 4 PLACERING Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information ska hitta skyltarna där de förväntas finnas. Det ska vara möjligt att komma tätt intill skylten. Ledstråk underlättar att hitta en skylt. För taktila skyltar är detta en nödvändighet. Utrymningsväg för person som använder rullstol markeras med utrymningsskylt med rullstol på. Skylt med objektsnamn finns invändigt vid huvudentrén och/eller utvändigt samt vid olika verksamheter. Hissar, toaletter och utgångar är skyltade. Referens 2, 3, 4 SIDA 136 VERSION 3

137 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING Personer med svårt att röra sig eller se har behov av plan yta för att ta del av information utan att tappa balans, orientering eller att rullstol eller rollator rullar iväg Principen är att om det finns en skylt ska det finnas förutsättningar för de allra flesta att ta del av skyltens budskap. Ledstråk underlättar att hitta skylt. Personer med svårt att se måste kunna komma nära en skylt. Synfältet kan utgöra en kvadratmeter framför fötterna eller 0,1 till 0,3 meter framför ögonen. Personer som använder rullstol eller är kortvuxna har svårt att läsa skyltar som är högt placerade. Exempel på högt placerade skyltar är hängande skyltar i korridorer. Dessa bör kompletteras med skylt på vägg på angiven höjd Personer med svårt att se, som använder rullstol, är korta eller långa kan läsa en lägre skylt om den är utvinklad. Eftersom punkskrift och relief läses med fingertopparna krävs dessutom en utvinkling av lägre skyltar för att handens ställning ska bli rätt. Exempel på dessa skyltar är informationstavlor vid entréer, trapphus och korridorer. Informationsplatsens lutning är plan eller högst 1:50 (cirka 2%) utomhus. Referens 2, 3, 4 Vid högt placerade skyltar finns kompletterande skyltning, som är placerad i underkant 1,4 meter och överkant högst 1,6 meter över golv/mark, och textstorlek minst 15 mm, helst större. Referens 2, 3, 4 Skyltinformation med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,4 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och placerad med skyltens nederkant cirka 0,8 meter ovan mark/golv. Skyltinformation med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,0 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och placerad med skyltens nederkant cirka 0,9 meter ovan mark/golv. Referens 5 VERSION 3 SIDA 137

138 21 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av konsekvent placering inom samma byggnad för att hitta skyltarna. Exempelvis ska en skylt finnas i varje korsning på motsvarande plats som föregående skylt var placerad Personer med olika svårigheter kan ha behov av att komma nära en skylt för att läsa den. Konstnärlig utsmyckning eller annat får inte skymma skyltar Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha problem att uppmärksamma lågt sittande skyltar och därför slå i huvudet Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha problem att uppmärksamma lågt sittande skyltar och därför slå i huvudet Personer med svårt att se måste ofta gå nära en skylt för att läsa. Sitter skylten på dörren, kan personen därför få dörren i ansiktet om den öppnas. Placering på väggen på samma sida som dörrhandtaget gör att skylten kan hittas av personer som är blinda. Vid skyltning när dubbeldörrar finns får hänsyn tas till platsens förutsättningar. Alla skyltar/tavlor inom samma skyltgrupp (orienterings-, hänvisnings-, respektive informationsskylt/tavla) är konsekvent placerade., 5 Skyltar har fritt utrymme framför sig för att kunna läsas visuellt och kännbart. Hängande och utstickande skyltar är utomhus placerade minst 2,2 meter över underlaget. Referens 2, 3, 4 Hängande och utstickande skyltar inomhus är placerade minst 2,1 meter över golvet. Skyltar är placerade på dörrens öppningssida, där dörrens handtag finns. Skyltar placeras inte på dörrbladet eller innanför glasrutor. Referens 2, 3, 4 Hängande och utstickande skyltar inomhus är placerade minst 2,0 meter över golvet. Referens 2 SIDA 138 VERSION 3

139 SKYLTINFORMATION - UTFORMNING OCH PLACERING 21 ELEKTRONISK SKYLTNING UTFORMAD ENLIGT STANDARDER 21.1, 21.3, , , Personer med svårt att se, höra, bearbeta, tolka och förmedla information ska kunna uppfatta och förstå elektronisk skyltning. Elektronisk skyltning kompletteras med tal. Referens 2, 3, 4, VERSION 3 SIDA 139

140 SIDA 140 VERSION 3

141 AUTOMATER Automater RIKTLINJE: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna orientera sig till, kunna ta sig fram till och använda automaten samt ta del av instruktioner. ANMÄRKNING: Avsnittet Automater innefattar olika automater som placeras ut i offentliga miljöer och ska användas av allmänheten. Standarden anger de behov som behöver uppfyllas för att automaterna ska kunna användas av personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Det finns många olika typer av automater till exempel köautomat, varuautomat, kaffeautomat, biljettautomat, kortläsare för betalning och telefon för taxi och färdtjänst. Typ av automat avgör vilka delar i standarden som är applicerbar till aktuell automat. När det gäller bedömning om automaten innefattas i enkelt avhjälpta hinder eller inte se 11 i Boverkets föreskrift HIN 3 - BFS 2013:9. AUTOMATERS PLACERING S. 141 AUTOMATERS NÅBARHET S. 142 AUTOMATERS INSTRUKTIONER S. 143 AUTOMATERS FUNKTIONER S. 145 SPECIFIKT FÖR KÖAUTOMATER S. 147 SPECIFIKT FÖR AUTOMATER MED VAROR S. 147 SPECIFIKT FÖR KORTLÄSARE FÖR BETALNING S. 148 AUTOMATERS PLACERING 22.1 Personer som använder rullstol eller rollator behöver vändyta för att kunna använda automaten. Några rullstolsanvändare kan vända på mindre utrymme till exempel 1,5 x 1,5 meter men inte alla. Större utomhusrullstolar kräver vändyta 2,0 meter i diameter. Underlaget får inte luta så att hjälpmedlet rullar iväg under användningen. Se skiss 1, figur 1 och 2. Vändyta framför automaten är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 2,0 x 2,0 meter. Vändyta framför automaten är plan (högst lutning 1:50 cirka 2%) och minst 1,5 x 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 141

142 22 AUTOMATER 22.2 Personer som använder rullstol eller rollator behöver kunna komma nära intill automatens funktioner. Automaten är placerad minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn eller annan avgränsning. Referens 2, 3 AUTOMATERS NÅBARHET Det finns många typer av automater. I vissa situationer, till exempel när det som ska utföras tar längre tid, är det lämpligt att komma under automaten med sin rullstol. Det kan finnas höj- och sänkbara automater. Det kan finnas separata automater för sittande respektive stående personer För personer som använder rullstol och de automater där man behöver komma intill framifrån är det viktigt att det finns plats för rullstolens bredd För personer som använder rullstol och de automater där man behöver komma intill framifrån är det viktigt att det finns plats för benen För personer som använder rullstol och de automater där man behöver komma intill framifrån är det viktigt att det finns plats för benstöd och fotplattor Både stående och sittande personer ska kunna nå funktionerna bekvämt. Fri bredd under automater är 0,9 meter. Fri höjd under automater är minst 0,70 meter över underlaget. Fritt djup under automater för ben och fötter är minst 0,5 meter helst 0,6 meter. Automater med vinklad yta har funktionerna placerade i intervallet 0,8-1,1 meter över underlaget. SIDA 142 VERSION 3

143 AUTOMATER 22 AUTOMATERS INSTRUKTIONER Instruktionerna ska vara möjliga att nå, se, höra och känna. Uppfylls detta på annat sätt än nedan stående gröna standarder är detta att likställa med grön nivå på automat Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information har stort behov av belysning för att ta del av instruktioner och använda funktioner. Ytan ska inte ge upphov till reflexer Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information har lättare att ta till sig budskap som inte är långa och abstrakta. Språket ska inte växla mellan till exempel svenska och engelska, vilket gör det svårt att läsa Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information uppfattar lättare linjära typsnitt som är jämntjocka till exempel Arial och Frutiger och inte kursiva Personer med svårt att se har ofta behov av teckenstorlek som är minst 20 punkter mätt i Arial Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har ofta behov av att text och grafisk symbol har tillräcklig ljushetskontrast mot bakgrund. Text på reflekterande yta ska undvikas. Instruktioner och funktioner är väl belysta med ej bländande ljussättning. Referens 3, 4 Instruktioner är lättbegripliga och på ett enhetligt språk. Referens 2, 3 Instruktionernas texter består av linjära typsnitt. Instruktioner som man kan komma tätt intill har en textstorlek på minst 5 mm (mäts på versaler). Ljushetskontrast mellan text/grafisk symbol och bakgrund är minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 143

144 22 AUTOMATER Personer med färgblindhet kan endast med svårighet eller inte alls se skillnad mellan rött och grönt. I sällsynta fall kan svårighet att skilja mellan andra färgkombinationer förekomma Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare förstå instruktioner om grafiska symboler används. Grafiska symboler finns på och Personer som har svårt att se eller bearbeta, tolka, och förmedla information kan ha behov av att få instruktioner upplästa Personer med svårt att se måste kunna komma nära instruktionen. Synfältet kan utgöra en kvadratmeter framför fötterna eller 0,10 till 0,30 meter framför ögonen Personer med svårt att se, som använder rullstol, korta eller långa personer kan läsa längre instruktioner om den är utvinklad. Eftersom punktskrift och relief läses med fingertopparna krävs dessutom en utvinkling av längre instruktioner för att handens ställning ska bli rätt. Text/grafisk symbol mot bakgrund respektive skylt mot bakgrund har inte färgkombinationerna rött/ grönt. Instruktioner är utformade med text och helst grafisk symbol för användandet av funktioner. Referens 2, 3, 4 Knapp för talad instruktion finns och skjuter ut minst 5 mm mer än övriga knappar eller är varje funktionsknapp försedd med tal. Referens 2, 3, 4 Vid högt placerad instruktioner finns kompletterande instruktioner, som är placerad i underkant 1,4 meter och överkant högst 1,6 meter över underlag och går att komma nära intill. Referens 2, 3, 4 Instruktioner med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,4 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och med utvinklingens nederkant cirka 0,8 meter ovan underlaget. Instruktioner med punktskrift och relief på lägre höjd än 1,0 meter är utvinklad från underlaget cirka 45 och med utvinklingens nederkant cirka 0,9 meter ovan underlaget., 5 SIDA 144 VERSION 3

145 AUTOMATER Personer med svårt att se kan ha lättare att tyda en enstaka siffra, bokstav eller symbol som är kännbart upphöjda eller på punktskrift. Enstaka bokstav, siffra och grafisk symbol för användandet av knappar, reglage med mera är utformad med versaler i relief (minst 1 mm upphöjning). Kan kompletteras med punktskrift. Referens 2, 3, 4 AUTOMATERS FUNKTIONER Funktionerna ska vara möjliga att nå, se, höra och känna. Uppfylls detta på annat sätt än nedan stående gröna standarder är detta att likställa med grön nivå på automat Personer som är kortvuxna eller använder rullstol ska kunna nå funktioner. Funktionernas placering är i intervallet 0,8-1,1 meter (helst 0,8-1,0 meter) över underlag. Referens Personer med svårt att röra sig kan ha nedsatt styrka, koordination och rörlighet i händerna. Funktioner kan vara knappar, handtag, skjutreglage med mera Personer med svårt att röra sig kan ha nedsatt styrka och rörlighet i en av händerna Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information uppfattar lättare funktioner som har ljushetskontrast mot bakgrund. Funktioner ska kunna manövreras utan att behöva gripa eller vrida reglaget. Funktioner kan manövreras med en hand. Referens 3 Funktioner har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande bakgrund. Är funktionerna monterade på en panel ska även denna ha ljushetskontrast mot bakgrund. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 145

146 22 AUTOMATER Personer med svårt att se har bättre förutsättningar att använda funktioner som är kännbara. Utförs i första hand i relief och kan även kompletteras med punktskrift. Grafiska symboler är igenkänningsbara för många Personer med svårt att se kan genom punktskrift veta vilken funktion som ska användas. Då siffran 5 är markerad med en punkt utgör den en referens till övriga siffror Personer med svårt att se, röra sig eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta och trycka på funktioner såsom knappar om de är större och inte sitter för tätt För personer med svårt att se kan det vara omöjligt att använda en pekskärm. Funktioner är kännbart markerade genom enstaka bokstav siffra och eller grafisk symbol som är ljushetskontrasterande minst 0,40 enligt NCS och är placerad på eller till vänster om funktionen. De kännbara funktionerna i relief skjuter ut minst 1 mm och textstorlek är mm. Referens 3 På knappsatser är 5:an försedd med kännbar punkt, och/eller är knappsatsen försedd med punktskrift. Referens 3 Funktioner är minst 20 mm i diameter och vid mer än en funktion (knapp) mellanrum minst mm mellan knapparna. Referens 3 Finns pekskärm är motsvarande funktioner hör och kännbara eller finns andra alternativ genom annan teknik. Dessa funktioner är möjliga att använda genom hela genomförandeprocessen. SIDA 146 VERSION 3

147 AUTOMATER Personer med svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information behöver veta vad som händer vid användning av funktioner till exempel att knapp tryckts in, vid köautomat vilket nummer kölapp har och vilket nummer som är på tur eller varuautomat att varan finns att ta ut Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan få problem av naturligt eller syntetiskt gummi, kobolt, krom och framför allt nickel. Nickel ger upphov till de svåraste kontaktallergierna. EU-regler begränsar hur mycket nickel som får läcka ut från produkter som kommer i direkt kontakt med huden. Vid användning av funktion ges akustisk och visuell bekräftelse. Referens 3 Nickel, krom, kobolt samt naturligt eller syntetiskt gummi förekommer inte eller är bundet i knappar och manöverdon. SPECIFIKT FÖR KÖAUTOMATER Personer med svårt att se, höra eller tolka, bearbeta och förmedla information kan lättare uppfatta informationen om den ges akustiskt och visuellt. Akustisk 60 db och visuell signal ges vid ledig informationsdisk/ kassa., 7 Akustisk och visuell signal ges vid ledig informationsdisk/ kassa. Referens 3 SPECIFIKT FÖR AUTOMATER MED VAROR Personer med svårt att tåla vissa ämnen eller vid vissa sjukdomstillstånd behöver veta vad varorna innehåller Information om varornas innehåll är möjligt att ta del av innan köp. VERSION 3 SIDA 147

148 22.30 Personer med svårt att tåla vissa ämnen eller vid vissa sjukdomstillstånd behöver kunna köpa livsmedel som de tål Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att lyfta armen/handen högre än 0,8 meter. Det underlättar därför om till exempel samma varusort i en varuautomat placeras på alla höjder och därmed kan nås bekvämt av alla Personer med olika förutsättningar ska hitta, känna, förstå, tåla och nå kortläsare, mynt- och sedelfack samt myntretur. Varuautomater har ett utbud som kan tillfredsställa de flestas behov av näring. Alla varusorter kan nås på 0,8 1,1 meter över golv. Betalningsfunktionerna är utformade och placerade enligt delavsnittet Automatens funktioner. SPECIFIKT FÖR KORTLÄSARE FÖR BETALNING Personer som använder rullstol eller är kortvuxna måste kunna nå och använda kortläsaren. Kortläsare för betalning, och knappsats är placerad i intervallet 0,8 1,1 meter över golv eller är höj- och sänkbar. Den har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS., Personer med svårt att se kan orientera sig på knappsatsen genom att utgå från siffran 5. Knappsatsen har 5:an kännbart markerad med en punkt. Referens 3 PORTTELEFON OCH PORTKODSDOSA UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER SIDA 148 VERSION 3

149 ARBETSPLATSER Arbetsplats RIKTLINJE: Personer med funktionsnedsättningar ska kunna arbeta på lika villkor som andra. Arbetsplatsens grundutformning är tillgänglig och användbar för arbetstagare med olika funktionsnedsättningar. ANMÄRKNING: I befintliga arbetslokaler kan krav på åtgärder ställas med stöd av arbetsmiljölagen alltså oavsett om ny- eller ombyggnad är aktuell eller inte. Tillämpningsföreskrifter och allmänna råd finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS. Arbetsmiljöverket kan utfärda förbud och göra förelägganden. Ett förbud innebär att vissa arbetsmoment inte får utföras innan arbetsmiljön har ändrats enligt verkets anvisningar. Ett föreläggande kan vara att arbetsgivaren är tvungen att göra vissa ändringar eller bygga om något för att förbättra arbetsmiljön, till exempel att förbättra ventilationen. Enligt diskrimineringslagen är en arbetsgivare skyldig att ge en person med funktionsnedsättning liknande förutsättningar som andra. Detta kan innebära att skäliga anpassningsåtgärder i den fysiska miljön måste göras. (Riv Hindren 2015). Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte i fråga om en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för. (Referens 2) ANGÖRINGSPLATS S. 150 PARKERINGSPLATSER S. 150 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR OCH PERSONALENTRÉER S. 150 MINST EN YTTRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR S. 151 MINST EN INRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR S. 151 DÖRRAR OCH PASSAGEÖPPNINGAR S. 151 HISS, TRAPPA OCH RAMP S. 152 STÖRRE TILLGÄNGLIGA PERSONALTOALETTER S. 152 INOMHUSMILJÖ I ARBETSLOKALEN S. 152 KONFERENSRUM S. 153 PERSONALMATSAL S. 153 UTEPLATS OCH BALKONGER S. 153 OMKLÄDNINGSRUM FÖR PERSONAL S. 153 PERSONALDUSCH S. 153 PERSONALKÖK S. 154 AUTOMATER S. 154 VERSION 3 SIDA 149

150 23 ARBETSPLATSER ANGÖRINGSPLATS UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 1, STANDARDER OCH , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.1 En angöringsplats är en plats för av- och påstigning från privatbil, taxi eller färdtjänstfordon. Personal med svårt att se eller röra sig behöver ha nära till entrén från angöringsplatsen för att underlätta förflyttning och orientering. Angöringsplats finns inom 25 (helst 10) meters gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar personalentré eller huvudentré om den används som personalentré. Referens 2 Angöringsplats finns inom 25 meters gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar personalentré eller huvudentré om den används som personalentré. Referens 2 PARKERINGSPLATSER FÖR PERSONAL MED SVÅRT ATT RÖRA SIG OCH MED INNEHAV AV PARKERINGSTILLSTÅND UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 1, STANDARDER , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.2 Många personer har svårt att förflytta sig längre sträckor. Parkeringsplats/-er för personer med svårt att röra sig med särskilt parkeringstillstånd finns inom 25 meter gångavstånd från minst en tillgänglig och användbar personalentré eller huvudentré om den används som personalentré. Referens 2 GÅNGVÄGAR MELLAN ANGÖRINGSPLATSER, PARKERINGAR, OCH PERSONALENTRÉER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 2, STANDARDER OCH SIDA 150 VERSION 3

151 ARBETSPLATSER 23 MINST EN YTTRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER , , , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.3 Personal med olika svårigheter ska självständigt kunna använda personalingången alternativt huvudentrén. Yttre personalingång kan motsvara huvudentré om den kan användas dygnet runt alternativt finns en separat yttre personalingång. MINST EN INRE PERSONALINGÅNG ÄR TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER , , DÖRRAR OCH PASSAGEÖPPNINGAR UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 3, STANDARDER , 3.19, , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.4 Personal i behov av dörrautomatik ska självständigt kunna förflytta sig i arbetslokalerna. Genom att förbereda installation av manöverdon alternativt automatiskt dörröppnande kan tillgängligheten tillgodoses när situationen kräver det Personal som använder rullstol eller rollator behöver ett fritt utrymme mellan dörrens handtag och ett eventuellt hörn eftersom hjälpmedlets framhjul eller benstöd annars kan vara i vägen. Arbetslokalernas dörrar och passageöppningar är utformade enligt kapitel 3. Förberedelse för installation av manöverdon eller annan dörrautomatik finns fram till partier in till arbetslokalen och till branscellsgränser. I minst 10% av antalet kontorsrum finns utrymme vid dörrens inoch utsida på dörrhandtagssidan minst 0,7 meter helst 1,0 meter från hörn., 2, 3 VERSION 3 SIDA 151

152 23 ARBETSPLATSER HISS, TRAPPA OCH RAMP UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 5, 6 OCH 7 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA PERSONALTOALETTER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 4, STANDARDER 4.2, FÖR ÖVRIGA TOALETTER GÄLLER STANDARDER Personal som har svårt att röra sig ska kunna nå en tillgänglig och användbar toalett inom rimligt avstånd. Personal med gångsvårigheter och hjälpmedel måste kunna nå toaletten utan trappor, enstaka steg eller branta lutningar Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Minst en tillgänglig och användbar toalett är nåbar på varje våningsplan. Referens 2, 24 Utrymningslarmets signal är visuellt inne i toalettutrymmet eller täcks in av det systematiska brandskyddsarbetet. Om inte akustiskt larm utanför toalettutrymmet hörs, är toalettens utrymningslarm kompletterat med en summerton. INOMHUSMILJÖ I ARBETSLOKALEN UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 8, STANDARDER 8.1, , , 8.39 Personal med olika svårigheter ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Vid planering av arbetslokal ska det finnas möjlighet till flexibla lösningar beroende på förutsättningar hos arbetstagaren. Det kan exempelvis handla om att möbler och utrustning ska kunna placeras så att passagemått och vändmått för personer som använder rullstol ska kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt kapitel 8. Utrustning ska kunna placeras på nåbar höjd (se kapitel 22), med funktionerna i ljushetskontrast. Receptionsdiskens krav för allmännheten gäller även personal med funktionsnedsättning se standard SIDA 152 VERSION 3

153 ARBETSPLATSER 23 KONFERENSRUM UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 10 PERSONALMATSAL UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 11 UTEPLATS OCH BALKONGER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 12 OMKLÄDNINGSRUM FÖR PERSONAL Om omklädningsrum finns för personal finns minst ett för män respektive kvinnor för personer med funktionsnedsättning som utformas och utrustas enligt nedan. Vid nybyggnation finns ett könsneutralt, enskilt omklädningsrum enligt standard UTFORMAS OCH ENLIGT KAPITEL 14, STANDARDER , SAMT FÖLJANDE STANDARD: 23.8 Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Utrymningslarmets signal är visuellt i minst ett omklädningsrum för personal för man respektive kvinna samt enskilt. Referens 2, 3 PERSONALDUSCH FINNS I OVAN NÄMNDA OMKLÄDNINGSRUM UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 15, STANDARDER: , SAMT FÖLJANDE STANDARDER: 23.9 Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Utrymningslarmets signal är visuellt i minst ett duschrum för personal för man respektive kvinna samt enskilt. Referens 2, 3, 5 VERSION 3 SIDA 153

154 PERSONALKÖK UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 19, STANDARDER: , AUTOMATER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 22 SIDA 154 VERSION 3

155 UTSTÄLLNINGAR Utställningar RIKTLINJE: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksamma i arbetet med utställningar. Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra ta del av utställningar. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Utställningar gäller också Kapitel 1. (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd ), 2. (Gångvägar mellan angöringsplatser parkeringar, och entréer), 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4. (Tillgänglig och användbar toalett samt övriga toaletter), 5.(Hissar), 6. (Trappor), 7.(Ramper), 8. (Inomhusmiljö), 9.(Kapprum), 10. (Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare), 11. (Restauranger, matsalar, kaféer), 12. (Uteplatser, balkonger ), 21. (Skyltinformation - placering och utformning), 22. (Automater) och 23. (Arbetsplats.) KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE S. 156 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN S. 157 INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN S. 157 INFORMATION OM AKTIVITETENS/UTSTÄLLNINGENS INNEHÅLL S. 158 INFORMATION I AKTIVITETEN/UTSTÄLLNINGEN S. 158 FYSISK MILJÖ AKTIVITETEN/UTSTÄLLNINGEN S. 159 GUIDADE VISNINGAR S. 160 VERSION 3 SIDA 155

156 24 UTSTÄLLNINGAR KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE 24.1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av eller arbeta med utställningar. Kunskap om människors olika behov, möjligheter och rättigheter gör det lättare att förstå vikten av att göra verksamheterna tillgängliga. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska den personen ha samma kunskap För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Referens 21, 14: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot besökare/personer med funktionsnedsättningar. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. 5 SIDA 156 VERSION 3

157 UTSTÄLLNINGAR 24 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 21 SKYLTINFORMATION - PLACERING OCH UTFORMNING INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN 24.5 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, museioch utställningsområdena som får statsanslag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade. Detta gäller även fria grupper med flera i den omfattning det kan anses skäligt En grafisk symbol anger vad som erbjuds i form av service. De grafiska symbolerna tillhandahålls av SIS (Swedish standards insitute) Inför ett besök är det en trygghet för många personer med funktionsnedsättning att kunna tala direkt med kunnig personal. Se standard På webbplatsen finns information om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av information eller årligen. Internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. 5, 16 Standardiserade grafiska symboler används för uppläst, textning, syntolkning och teckenspråkstolkning. På webben finns kontaktuppgifter för telefon och mail till en personlig kontakt. Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD, tillgänglighetsdatabasen och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. 7 VERSION 3 SIDA 157

158 24 UTSTÄLLNINGAR INFORMATION OM AKTIVITETENS/UTSTÄLLNINGENS INNEHÅLL 24.9 På webben och/eller på annan lämplig plats finns anpassad information för personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. Det finns övergripande information om exempelvis hela museet, konsthallen och utställningen att läsa, på svenskt teckenspråk, att höra och/eller på punktskrift. 9, 14: Artikel 9 1b, 2b, g, h, Artikel 21b, e Artikel 30 1, 4 INFORMATION I AKTIVITETEN/UTSTÄLLNINGEN Information ska vara tillgänglig för alla. Personer med svårt att se, eller bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att höra erbjuds möjlighet att ta till sig informationen Språket ska vara enkelt, begripligt och anpassat till målgruppens behov För en person med svårt att se och som läser med hjälp av punktskrift innebär det en mera bekväm ställning för handen om skylten är vinklad. Den är även nåbar då personen använder rullstol. Se kapitel 21 Skyltinformation - utformning och placering. Information i utställningen finns att läsa och att höra. 4: Artikel 21 b, Artikel 30 1a-c Utställningens information är enkel och begriplig i tal och skrift. 9 Då föremål i utställningen finns som taktila kopior eller får vidröras finns information om dem med punktskrift på utvinklad skylt och att lyssna på. 4: Artikel 9 2b, 21b SIDA 158 VERSION 3

159 UTSTÄLLNINGAR Teckenspråk används av de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk. Skrivna texter kan inte ersätta teckenspråket. Information i utställningen/aktiviteten ges på svenskt teckenspråk 9, 14: Artikel 9 1b 2b, h, Artikel 21 b, e, Artikel 30 1a-c, 2, 4 FYSISK MILJÖ UTSTÄLLNINGAR/AKTIVITETER Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ta del av utställningens föremål om det finns möjlighet att känna på dem Personer med svårt att se har möjlighet att se föremålen om det finns bra belysning. Viktiga föremål i utställningen finns som taktila kopior eller får vidröras. 4: Artikel 30 1a-c Utställningen är väl belyst. Det är möjligt att reglera belysningen eller finns det möjlighet till extra ljuskälla. 4: Artikel 30 1a-c Det underlättar för personer med svårt att se om skyltar, tekniska funktioner med mera är enhetligt placerade på exempelvis höger sida om varje föremål eller på montern För att funktioner exempelvis knappar, handtag och vred ska kunna användas självständigt av personer med olika funktionsnedsättningar behöver placering och utformning vara noga utformad enligt angivna standarder. Funktioner i form av skyltar, tekniska funktioner är enhetligt placerade. Funktioners utformning se kapitel 22. Automater. VERSION 3 SIDA 159

160 24 UTSTÄLLNINGAR Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan inte ta del av utställningen om den är för högt placerad eller inte går att komma nära. Se skiss 6, figur Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan inte ta del av utställningen om den är för högt placerad eller inte går att komma nära Personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn behöver utrymme för att ta del av och ta sig fram genom utställningen. Det ska exempelvis finnas säkerhetsmarginal till föremålen i utställningen och vara möjligt att mötas Människans sinnen förmedlar information. Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan få ökad möjlighet att ta del av utställningen om flera sinnen kan användas. Utställningsmontrar som ses uppifrån, och liknande, är placerade högst 0,8 0,9 meter ovan golv och är möjliga att komma intill med rullstol. 4: Artikel 9 2b I utställningsmontrar som ses från sidan placeras föremål så att de även kan ses av personer som använder rullstol eller är kortvuxna. 4: Artikel 9 2b Fria passagen mellan exempelvis utställningsföremål, montrar är minst 1,8 m., 14: Artikel 9 2b Utställningen engagerar flera sinnen. Utställningsmontrar som ses uppifrån, och liknande, är placerade högst 0,9 1,1 meter ovan golv och är möjliga att komma intill med rullstol. 4: Artikel 9 2b Fria passagen mellan exempelvis utställningsföremål, montrar är minst 1,5 m. Referens 2 GUIDADE VISNINGAR Personer med svårt att höra kan ta del av guidningen om guiden använder en hörselteknisk utrustning. Utrustningen kontrolleras regelbundet. Vid visningar används alltid hörselteknisk utrustning. 4: Artikel 9:1a,b 2b,f,h, Artikel 30:1a-c SIDA 160 VERSION 3

161 UTSTÄLLNINGAR Personer med svårt att höra kan lättare förstå vad guiden säger om det finns möjlighet att se guidens läpprörelser. Ljuset ska vara riktat mot guiden Teckenspråk används av de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk. Skrivna texter kan inte ersätta teckenspråket Personer med svårt att se får utställningen beskriven för sig med hjälp av en person som syntolkar Personer med svårt att höra har möjlighet att lättare följa informationen från guiden om den finns som text. Guiden ska placera sig där det är väl upplyst. Teckenspråkstolkade visningar sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa eller det finns teckenspråkstolkning genom teknisk lösning att tillgå. 9, 14: Artikel 9 2b,g,h, Artikel 21:b,e, Artikel 30:1a-c, 4 Syntolkade visningar sker på fasta regelbundna tider och det finns möjlighet att beställa syntolkning och det finns syntolkning genom teknisk lösning att tillgå. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Texter på svenska finns tillgängliga för besökarna. Syntolkade visningar är möjliga att beställa. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c VERSION 3 SIDA 161

162 SIDA 162 VERSION 3

163 SCENKONST Scenkonst RIKTLINJE: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam, utöva och ta del av scenkonst. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Scenkonst gäller också Kapitel 1. (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig, med innehav av parkeringstillstånd ), 2. (Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entré), 3. (Dörrar och öppningar till och i byggnader), 4. (Tillgänglig och användbar toalett samt övriga toaletter), 5.(Hissar), 6. (Trappor), 7.(Ramper), 8. (Inomhusmiljö), 9.(Kapprum), 10. (Konferensrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare), 11. (Restauranger, matsalar, kaféer), 12. (Uteplatser, balkonger ), 21. (Skyltinformation - placering och utformning), 22. (Automater) och 23. (Arbetsplats). KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE S. 164 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN S. 165 INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN S. 165 INFORMATION OM PRODUKTIONEN S. 166 INFORMATION I PRODUKTIONEN S. 166 FYSISK MILJÖ S. 168 VERSION 3 SIDA 163

164 25 SCENKONST KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE 25.1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av eller arbeta med utställningar. Kunskap om människors olika behov, möjligheter och rättigheter gör det lättare att förstå vikten av att göra verksamheterna tillgängliga. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska den personen ha samma kunskap För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Referens 21, 14: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. 4: Artikel 8 2.d, Artikel 9 2.b, Artikel Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot publik/personer med funktionsnedsättningar. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. 5 SIDA 164 VERSION 3

165 SCENKONST 25 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 21 SKYLTINFORMATION - PLACERING OCH UTFORMNING GULT INFORMATION PÅ WEBBPLATSEN 25.5 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsanslag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade. Detta gäller även fria grupper med flera i den omfattning det kan anses skäligt En grafisk symbol anger vad som erbjuds i form av service. De grafisks symbolerna tillhandahålls av SIS (Swedish standards institute) Inför ett besök är det en trygghet för många personer med funktionsnedsättning att kunna tala direkt med kunnig personal. Se standard 25.3 Internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. 5, 16 Standardiserade grafiska symboler används för uppläst, textning, syntolkning och teckenspråkstolkning. På webben finns kontaktuppgifter för telefon och mail till en personlig kontakt. VERSION 3 SIDA 165

166 25 SCENKONST 25.8 På webbplatsen finns information om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av information eller årligen. Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD, tillgänglighetsdatabasen, och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. 7 INFORMATION OM PRODUKTIONEN 25.9 På webben, på annan fysisk lämplig plats eller med teknisk lösning finns anpassad information för personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. Information om produktionen finns tillgänglig i text, på ljudfil samt svenskt teckenspråk och/eller punktskrift 9, 4: Artikel 9 1b 2b, g, h, Artikel 21b, e, Artikel 30 1, 4 INFORMATION I PRODUKTIONEN Personer med svårt att höra kan ta del av produktioner om lämplig hörselteknisk utrustning används. Utrustningen kontrolleras regelbundet. Hörselteknisk utrustning ska finnas och användas vid publik verksamhet. 4 Artikel 9:1a,b, 2b,f,h, Artikel 30:1a-c SIDA 166 VERSION 3

167 SCENKONST Teckenspråkiga strävar efter att bemötas utifrån språket. I gruppen ingår de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk Personer med svårt att se får föreställningen beskriven för sig med hjälp av en person som syntolkar Personer med svårt att höra får möjlighet att följa med i handlingen om det går att läsa det som sägs eller sjungs under föreställningen Publiken ges möjlighet att i förväg läsa manuset för att under föreställningen kunna följa med i handlingen Personer med exempelvis svårt att bearbeta, tolka och förmedla information får möjlighet till alternativa föreställningar. Det kan handla om en öppen flexibel föreställning, ett kortare möte mellan skådespelare och publik. Tillåtande, med möjlighet att innan föreställningen bekanta sig med ensemble och miljö. På en öppen föreställning är det möjligt att låta och röra sig. Svensk teckenspråkstolkning sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa. Gäller alla produktioner. 9, 14: Artikel 9 1b 2b, h, Artikel 21 b, e, Artikel 30 1a-c, 2, 4 Syntolkning sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa. Gäller alla produktioner. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Textmaskiner/digitala displayer eller annan teknisk lösning används vid textbaserad scenkonst. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Möjlighet att få manus i pappersform hemskickat vid textbaserad scenkonst. Det finns en flexibilitet i produktioner och arrangemang som gör att personer med olika funktionsnedsättningar kan ta del av föreställningarna. 4: Artikel 30 1a-c Svensk teckenspråkstolkning sker vid enstaka föreställningar. 4: Artikel 9 1b 2b, h, Artikel 21 b, e, Artikel 30 1a-c, 2, 4 Syntolkning sker vid enstaka föreställningar. 4: Artikel 9 1b 2b,h, Artikel 21b, Artikel 30 1a-c VERSION 3 SIDA 167

168 25 SCENKONST FYSISK MILJÖ För personer med olika funktionsnedsättningar till exempel svårt att tåla vissa ämnen, personer med olika hjälpmedel till exempel syrgastub eller personer som själv uttrycker sig högljutt innebär enskilt rum möjlighet att ta del av föreställningen Personer med funktionsnedsättning ska kunna vistas och agera på scenen Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna vistas och agera på scenen Personer med svårt att röra sig måste kunna ta sig upp på scenen för att utöva olika former av scenkonst och annat arbete. Plattformshiss kan i yttersta undantagsfall användas och då vara utformad enligt Riv Hindren, referens 5. Det finns en sluten loge med god ventilation och med god ljudåtergivning. Placeras nära en tillgänglig och användbar toalett och hiss/utgång. Utrymme för person som använder rullstol se kapitel 10 standarderna , 14: Artikel 30 1, 2, 4 Scenutrymmet ska planeras utifrån tillgänglighet och säkerhet. 4: Artikel 30 1, 2, 4 Scenen har en fri vändyta på minst 2,3 meter i diameter., 14: Artikel 30 1, 2, 4 Scen kan nås via flyttbar ramp eller lyftanordning från utrymme bakom scenen och från salong. Utformning av ramp se kapitel 7. Ramper. Referens 2 SIDA 168 VERSION 3

169 SCENKONST Personer med funktionsnedsättningar ska precis som andra anställda kunna byta kläder, sminka sig och duscha. Miljöer bakom scen, exempelvis loge Sminkbord se kapitel 8 standarder Andra arbetsutrymmen exempelvis förråd, ateljé och verkstäder. Se kapitel 8 Inomhusmiljö 4: Artikel 30 1,2,4 VERSION 3 SIDA 169

170 SIDA 170 VERSION 3

171 LEKPLATSER Lekplats RIKTLINJE: Oberoende av funktionsförmåga, etnicitet, kön, ålder och social bakgrund har alla barn, ungdomar och vuxna, rätt till lek och samvaro i en trygg och lämplig miljö. Det ska vara möjligt att självständigt eller med personligt stöd använda hela eller större delen av lekplatsen. Det ska vara möjligt att ta sig fram till lekplatsen och till lekplatsens aktiviteter, lekredskap och utrustning. TILLHÖRANDE KAPITEL: För Lekplatser gäller också Kapitel 1. (Angöringsplatser samt parkeringsplatser för personer med svårt att röra sig med innehav av parkeringstillstånd), 2. (Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer), 4. (Tillgängliga och användbara toaletter samt övriga toaletter), 6. (Trappor), 7. (Ramper), 21. (Skyltinformation - placering och utformning). ANMÄRKNING: För lekplats i ett naturområde kan riktlinjer för naturreservat Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning - riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet komplettera övriga riktlinjer. Som underlag för kapitlet har Konsumentverkets Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap använts, samt artikel 31 ur FN:s konvention om barnets rättigheter (1990) och artikel 7 och 9 ur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009). MILJÖ, UTFORMNING S. 173 GÅNGYTOR INOM LEKPLATSEN TILL VÄSENTLIGA FUNKTIONER, AKTIVITETER OCH LEKREDSKAP S. 175 GRIND S. 176 LEKREDSKAP, AKTIVITETER OCH UTRUSTNING S. 178 SITTPLATSER LÄNGS GÅNGYTOR, VID AKTIVITETSYTOR OCH VID BORD S. 183 BORD S. 184 GRILLPLATS S. 185 TILLGÄNGLIG OCH ANVÄNDBAR TOALETT S. 186 TRAPPOR INOM LEKOMRÅDET S. 189 RAMPER S. 189 VERSION 3 SIDA 171

172 26 LEKPLATSER Vägledning Detta kapitel gällande lekplatser avser att förtydliga hur en lekplats kan byggas för att den ska vara fysiskt tillgänglig och kunna användas av människor med olika funktionsförmågor. Rådstexten bygger på lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd samt konventioner för mänskliga rättigheter och erfarenheter från personer med funktionsnedsättning. När det gäller övrig utformning av lekplats finns de gemensamma europastandarderna för lekredskap och stötdämpande underlag: SS-EN till och med SS-EN , SS-EN och 11 samt SS-EN Dessa beskrivs inte här. MÅTT I de föregående kapitlen 1-25 finns mått på bredder, höjder, vändytor med mera, som anger vad som krävs för att vuxna personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna använda en offentlig miljö. När denna offentliga miljö även ska vara användbar för barn och ungdomar krävs även lägre höjder. En bred gångväg och rymliga utrymmen kring lekredskap är bra för alla. Barn som springer tillsammans eller en person som går med hjälp av en rollator behöver utrymme. TILLGÄNGLIGHET, ANVÄNDBARHET, DELAKTIGHET För att lekplatsen ska vara tillgänglig och användbar är det viktigt att det går att komma fram till och komma nära intill alla funktioner. Det är då möjligt att använda lekredskapen, sittplatserna och övriga funktioner självständigt eller med hjälp av en annan person. Dessutom är orden tillgång till viktiga. Det gäller till exempel att få tillgång till olika höjder på sandlådor och tillgång till olika höjder på sittplatser och bord. Utöver de angivna måtten på till exempel en sittplats, kan det finnas en mängd andra höjder som lekplatsprojektören finner lämpliga med tanke på vilken typ av lekplats det är. Lekplatser finns i många olika miljöer, från förskolans lekplats till lekplatsen i ett större naturområde. De riktlinjer som tagits fram för naturreservat kan därför ibland vara användbara om det till exempel varken finns tillgång till asfalt, el eller vatten. (Se referens 22). Som tidigare gäller det att lägga ett pussel av olika kapitel för att få en tillgänglig och användbar helhet. Ibland behöver dock de övriga kapitlen kompletteras med andra mått eftersom det handlar om barn. Därför finns det tillägg i texterna till kapitel 4, 6 och 7. SIDA 172 VERSION 3

173 LEKPLATSER 26 MILJÖ, UTFORMNING 26.1 Avskärmade miljöer med utestängande av trafikljud och höga ljud är positivt för alla och extra viktigt för personer med svårt att se, höra och bearbeta, tolka och förmedla information. Avskärmning mot buller kan ske med exempelvis plank Barn kan vara snabbare än sin vårdnadshavare. Lekplatsens avgränsning och antalet öppningar ska underlätta uppsikt över barnen. Exempel på olika verksamheter är lekplats på en förskola, ett sjukhus eller i ett naturområde Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan orientera sig lättare om det finns en tydlig in- och utgång Tydlig utformning av skyltar se kapitel 21. Skyltinformation - utformning och placering. En tredimensionell modell av lekplatsen underlättar för personer med svårt att se att orientera sig på lekplatsen. Modellen har en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Lekplatsen är placerad där buller kan undvikas, eller är avskärmad. Avgränsning mellan lekplats och omgivande miljö, till exempel trafikerad väg, är anpassad efter typ av verksamhet. Om det finns en specifik entré till lekplatsen ska den vara lätt att hitta och ha en ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta. Referens 2, 3 Skyltar hänvisar till in- och utgångar och aktiviteter inom lekplatsområdet. Referens: 2, 3, 4 VERSION 3 SIDA 173

174 26 LEKPLATSER 26.5 Namn, adress och koordinater behöver anges för att till exempel taxi eller färdtjänst ska kunna hitta lekplatsen Det är viktigt att de som använder lekplatsen kan komma i kontakt med ansvariga. Kontakten kan ge förslag till framtida förbättringar samt ge information om något behöver repareras Avgränsande miljöer från andra delar av lekplatsen är viktigt för personer med svårt att se, höra och bearbeta, tolka och förmedla information. Det kan innebära större möjlighet till koncentration och vila. Avgränsning kan ske med hjälp av till exempel växter Personer med svårt att röra sig blir lätt nedkylda och kan behöva skyddas från vind. Alla människor kan behöva få skydd från solens värme och strålning. Det är extra viktigt där leken och samvaron kan pågå under lång tid på samma plats exempelvis i sandlådan eller vid ett bord. Variera växtlighet, träd och läplanteringar Personer med svårt att röra sig blir lätt nedkylda och kan behöva skyddas från vind och regn. Vändmåttet för en person som använder en större utomhusrullstol är en cirkel med diametern 2,00 meter. På skylt vid ingång finns namn på lekplatsen med adress och koordinater. På skylt vid ingång finns uppgift om ansvarig förvaltning för lekplatsen. Inom lekplatsområdet skapas rum med avgränsningar mellan olika aktiviteter Platser för lekaktiviteter och vila erbjuder skydd för vind och sol. Om det finns tillgång till ett väderskydd med tak och väggar är det minst 2,2 x 2,2 meter. SIDA 174 VERSION 3

175 LEKPLATSER Personer med svårt att tåla vissa ämnen kan då de vistas i närheten av vissa växter få reaktioner i form av exempelvis klåda i ögonen, snuva, hudproblem, astma, trötthet eller huvudvärk. Växter som är giftiga eller allergiframkallande (till exempel starkt doftande och pollenrika växter) planteras inte intill eller på lekplatsen. GÅNGYTOR INOM LEKPLATSEN TILL VÄSENTLIGA FUNKTIONER, AKTIVITETER OCH LEKREDSKAP För personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn, personer med svårt att se och bearbeta, tolka och förmedla information, gör en väl planerad gångyta det möjligt att ta sig fram självständigt. Övriga stråk inom lekplatsen se Genom att anlägga yta som är framkomlig till varje lekredskap kan personer som använder rullstol eller rollator nå lekredskapet. De behöver kunna komma nära intill lekredskapen, för att själv ta sig över i lekredskapet eller för att hjälpa ett barn För de flesta är det omöjligt att ta sig genom markmaterial, beläggning som består av till exempel sand eller barkflis om personen använder rullstol eller kör barnvagn. Genom att anlägga en hårdgjord gångyta genom dessa material bildas genvägar mellan lekredskapen. Gångytor är utformade enligt kapitel 2 Gångvägar mellan angöringsplatser, parkeringar och entréer. Standard , 2.14 Minst en framkomlig yta finns till varje lekredskap. Ytan ska vara fast, jämn och halkfri. Referens 2, 3, 4 När släta gångytor kombineras med ojämna gångytor som har en annan beläggning ska den släta gångytan vara minst 0,90 meter bred och förses med mötesplatser och vändzoner. Referens 3, 4 VERSION 3 SIDA 175

176 26 LEKPLATSER Personer som använder rullstol eller rollator kan ha svårighet eller inte alls klara att ta sig över nivåskillnader. Det kan handla om en plats med bord och bänkar, en paviljong eller en lekstuga Kännbara och visuella ledstråk gör det möjligt att orientera sig mellan platser. Personer med blindhet eller med svår synnedsättning kan med hjälp av teknikkäpp följa den avvikande strukturen i ett konstgjort ledstråk och orientera sig över en öppen yta. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan ökar avsevärt möjligheten för personer med synnedsättning och personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information att orientera sig med hjälp av ledstråket. Exempel på naturligt ledstråk är kantsten, räcke, fasad eller gräskant. Om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser ska en utjämning med en 0,9 1,0 meter bred ramp till 0-nivå göras. Referens 2, 3, 4 Ledstråk inom lekplatsområdet är visuella och kännbara. De är sammanhängande och kan bestå av naturliga och kompletterande konstgjorda ledstråk. Konstgjorda ledstråk har ljushetskontrast (minst 0,40 enligt NCS ) och avvikande struktur gentemot omgivningen. Referens 2, 3, 4 GRIND Personer med svårt att se kan hitta öppningen i staketet och undvika att gå in i en stängd grind om den är markerad mot omgivningen. Om grind finns har den kontrast mot bakgrund, minst 0,40 enligt NCS Referens 2, 4 SIDA 176 VERSION 3

177 LEKPLATSER Person som använder rullstol eller rollator behöver manöverutrymme vid upplåsning och spärrning av grinden. Utomhusrullstolar kräver större vändutrymme. Dessutom kan det kräva att man måste backa flera gånger för att ta sig igenom en öppning Personer med svårt att röra sig, se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ha behov av dörrhandtag och lås som är lätta att se, nå, förstå och hantera med en hand. Många kan ha nedsatt styrka, svårt att gripa eller bristande precision. OBS. Här får hänsyn tas till att barn inte ska kunna rymma om det till exempel handlar om en lekplats på en förskola. Vid manuell upplåsning/ spärrning av grind är svängrumsytan på båda sidor plan och minst 2,0 meter x 2,0 meter. Referens 4 Låsning och upplåsning av grind är möjlig att utföra med en hand, flera handrörelser ska inte behöva utföras samtidigt. Referens 2, 3 VERSION 3 SIDA 177

178 26 LEKPLATSER Lekredskap, aktiviteter och utrustning Placering: Det är viktigt hur lekredskapen placeras. En rutschkana placeras med fördel nedför en kulle där gångvägen har alternativ som anläggs med mindre lutning. För personer med svårt att se eller röra sig kan till exempel en ledstång eller ett tjockt rep underlätta att ta sig upp till rutschkanans start. Utmaning: Alla behöver få utmaningar efter sin förmåga därför ska lekredskapen erbjuda olika svårighetsgrader. Barn kan leka jämsides och i olika tempo. En klätterställning kan ha olika uppgångar med varierande svårighetsgrad. Det kan vara möjligt att med rullstol ta sig upp till första nivån i klätterställningen eller det kan vara möjligt att stå och hålla i sig i ställningen. Ett exempel på delaktighet i leken kan vara att om klätterställningen består av ett nät, kunna halvligga eller luta sig mot nätet och känna vibrationerna när kamraterna klättrar. Kombination: Det går att kombinera olika varianter av lekredskap exempelvis gungor. Det är då möjligt att gunga och leka tillsammans eller bredvid varandra. Det finns till exempel gungor och karuseller som har plats för en rullstol och tillförlitlig fastsättning av denna. Balans: Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha svårigheter med att hålla balansen och ha nedsatt styrka i armar, bål och ben. För dem kan extra balansstöd underlätta till exempel i form av en eller två ledstänger, som leder fram till ett lekredskap. Det kan också handla om att kunna hålla sig i ett handtag när man flyttar sig till och från lekredskapet eller att lekredskapet har rygg- och sidostöd. Kontraster: En gunga kan till exempel ha olika färger på ställningen, repen och själva gungan. Det ökar möjligheten att någon del ska vara kontrasterande mot bakgrunden under årets, vädrets och dygnets växlingar. För en person med synnedsättning som klättrar i en klätterställning är kontrasten mot underlaget viktig för att kunna bedöma avståndet ned till marken. Aktiviteter: Förutom den aktivitet som sker i lek med lekredskap finns också aktivitet till exempel i form av att jaga varandra, leka gömme bland buskar och klättra upp på ett nedvält träd. Utrustning: Utrustning kan vara sittplatser och bord. SIDA 178 VERSION 3

179 LEKPLATSER Aktiviteter till exempel att gunga, åka rutschkana, balansera, leka i sandlåda, snurra, klura, klättra, gömma sig eller leka rollekar ska vara möjliga för personer med funktionsnedsättning Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har större möjligheter att orientera sig till lekredskap och utrustning om dessa har en kontrast mot markbeläggning eller omgivning. Lekredskapet kan i sig ha kontrasterade kulörer Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan enklare upptäcka de stöd som finns då de syns mot bakgrunden Intill lekredskap behövs det en yta som gör det möjligt för ett barn eller vuxen att vända och backa med en rullstol och hjälpa eller få hjälp av en annan person att till exempel sätta sig i en gunga. Alla aktiviteter ska erbjuda minst en variant som är tillgänglig och användbar för personer med olika funktionsnedsättningar eller skapar delaktighet i leken. Lekredskap och utrustning har en ljushetskontrast mot omgivande ytor minst 0,40 enheter enligt NCS eller har motsvarande markering på lekredskapets eller utrustningens delar. Referens 3, 4 Stödhandtag, ledstänger, tjocka rep med mera har en ljushetskontrast mot omgivande ytor minst 0,40 enheter enligt NCS. Referens 2, 3, 4 Fritt vändmått är minst en cirkel med diametern 2,0 meter. Referens 4 Personer med olika funktionsnedsättningar kan använda delar av lekplatsen eller att tillgängliga och otillgängliga lekredskap med samma funktion ställs bredvid varandra. Referens 3 Lekplatsen ska kunna användas av barn och föräldrar med funktionsnedsättning men samtliga lekredskap behöver inte vara tillgängliga. Referens 4 Fritt vändmått är minst en cirkel med diametern 1,5 meter. Referens 2 VERSION 3 SIDA 179

180 26 LEKPLATSER Intill lekredskap behövs det en yta som är plan så att rullstolen, rollatorn eller barnvagnen kan parkeras alternativt kan personen sitta kvar i rullstolen eller på rollatorn utan att riskera att den rullar iväg En person som använder rullstol eller rollator ska självständigt kunna ta sig in och ut från en lekstuga eller liknande En person som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att komma in i en lekstuga, koja eller affär. Om det ska gå att vända inuti byggnaden ska den fria ytan vara en cirkel med minst diametern 2,0 meter. I en mindre byggnad kan det finnas 2 stycken dörrar eller öppningar som gör det möjligt att ta sig ut, utan att behöva vända rullstolen Om dörren eller öppningen bara är 0,7 meter ska det vara möjligt för en person som använder rullstol att utifrån kunna nå ett barn med hjälp av sina armar, via fönster eller dörr/ öppning. I en mindre byggnad kan det finnas 2 stycken dörrar eller öppningar som gör det möjligt att ta sig ut, utan att behöva vända rullstolen. Den fria vändytan lutar högst 1:50 (cirka 2%). Referens 2, 4 Om det finns lekstuga, koja eller liknande ska dörrar eller öppningar utformas utan nivåskillnader om det inte av till exempel fukt- och klimatskäl behöver finnas en tröskel. En eventuell tröskel är högst 10 mm hög, avfasad och är lätt att passera. Avfasningens lutning är högst 1:20 (cirka 5 %) Referens 2 Dörr eller öppning i lekstuga, koja eller liknande ska ha en fri bredd på minst 0,9 meter. Referens 4 Om lekstuga, koja eller liknande endast är ämnade för små barn kan dörr eller öppningar ha en fri bredd på minst 0,7 meter., 5 SIDA 180 VERSION 3

181 LEKPLATSER Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan finna en dörr eller öppning lättare om den är markerad Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha svårigheter med att hålla balansen Lekplatsen ska erbjuda en varierad och spännande miljö Rutschkanor behöver inte alltid placeras i en lekställning. De kan med fördel placeras i en slänt eller på en kulle. För att kunna ta sig upp med hjälp av en rullstol ska lutningen inte vara mer än 1:20 (cirka 5 %). Det innebär att sträckningen blir längre och att vilplan behövs Personer som använder rullstol eller rollator kan om det finns en öppning i sargen, ta sig i och ur sandlådan och ned i sanden. Dörrkarm/-foder alternativt dörrblad har ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/ vägg eller har alla dessa delar samtidigt ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS mot omgivande yta/ vägg. Referens 2, 3 I lekredskap som rör sig ska det finnas tillgång till öglor, hål eller liknande i lekredskapen där medtagna remmar kan fästas. Om det finns sluttningar ska minst en sluttning som används exempelvis till pulkaåkning ha en alternativ gångväg till och från med en lutning högst 1:20 (cirka 5 %) med vilplan. Tillgång finns till rutschkana på kulle vars översta del är möjlig att nå via ramp eller alternativ väg. Utformning av ramp med vilplan se kapitel 7. Ramper. Sandlådan har en öppning minst 0,90 meter. VERSION 3 SIDA 181

182 26 LEKPLATSER Personer med balanssvårigheter kan med hjälp av ett ryggstöd sitta självständigt i sandlådan För att personer som använder rullstol ska kunna leka med sanden utan att ta sig ur sin rullstol, behöver sandlådan vara upphöjd från marken. Fri höjd under bord kan vara: 0,50 meter små barn 0,60 meter 0,75 meter För personer som använder rullstol behöver bordet vara tillräckligt djupt så att ben och fötter får plats. Då finns möjlighet att komma nära intill bordet och nå fram med armarna. Bordsdjup: 0,40 meter små barn 0,60 meter övriga För att en person som använder rullstol ska kunna få plats med armstöden och benen under den upphöjda sandlådan behöver bordet vara tillräckligt brett Personer som har svårt att röra sig behöver komma nära intill för att kunna få grepp om de flyttbara lekredskapen och kunna lyfta dem. Exempel kan vara schackpjäser eller löst byggmaterial Lekredskap på vägg med till exempel små titthål eller 4 i rad monteras på olika höjder så att de kan användas av personer med olika höjd. Del av sandlådesarg exempelvis ett hörn kan fungera som sittstöd. Referens 20 Tillgång till upphöjt sandlådebord. Referens 20 Upphöjt sandlådebord har fritt benutrymme. Upphöjd sandlådebord är minst 0,90 meter bred. Om det finns flyttbara lekredskap är de nåbara och lätta att lyfta. Om det finns lekredskap på vägg, finns de på olika höjder. Det ska vara möjligt att komma nära intill. SIDA 182 VERSION 3

183 LEKPLATSER Personer med svårt att se kan skada sig om det finns omarkerade hinder som sticker ut mer än 0,1 meter från väggen. Om det finns lekredskap på vägg som är utskjutande ska de ha kännbar markering vid marken och ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS. Referens 2, 3 SITTPLATSER LÄNGS GÅNGYTOR, VID AKTIVITETSYTOR OCH VID BORD Personer med svårt att se riskerar att gå in i föremål som finns i gångytan. Även personer som använder rullstol eller rollator får svårare att ta sig fram. Det är därför viktigt att placera föremål som möbler och till exempel papperskorgar, utanför gångytan Sittplatser ska vara möjliga att ta sig fram till för personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn Avvikande markbeläggning gör det möjligt för personer som använder teknikkäpp att uppmärksamma zonen. Markeringen kan bestå av avvikande struktur Personer som använder rullstol, rollator eller kör barnvagn ska antingen kunna flytta över till den ordinarie sittplatsen och kunna parkera sitt hjulförsedda fordon eller sitta kvar utan att riskera att rullstolen, rollatorn eller barnvagnen rullar iväg. Sittplatser är placerade utanför gångytan. Referens 2, 4 Sittplatser är placerade på hårdgjord yta. Referens 4 Sittplatser är placerade i en möbleringszon som är särskiljd från gångyta med exempelvis avvikande markbeläggning. Referens 4 Möbleringszonens lutning är högst 1:50 (cirka 2%). Referens 4 VERSION 3 SIDA 183

184 26 LEKPLATSER Det är möjligt att kunna sitta och överblicka varje aktivitetsyta till exempel gungområde, rutschkana eller sandlådeområde Sittplatsens ryggstöd kan behövas som balansstöd och avlastning. Sitthöjden kan vara avgörande för att kunna sätta sig och resa sig. Fötterna ska kunna placeras under sittytan inför uppresning. Armstöd kan behövas både för att sätta sig och resa sig samt för att hålla balansen Om lekplatsen är särskilt avsedd för yngre barn kan några fasta sittplatser ha en lägre sitthöjd. Förslag på höjd för barn i förskoleålder högst 0,35 meter Bredvid till exempel en soffa finns det plant ett utrymme minst 0,9 meter brett. Där kan en person parkera sin rollator eller barnvagn och den står då inte i gångytan. Tillgång till sittplatser finns för varje aktivitetsyta. Det finns tillgång till sittplatser som är stadiga, med rygg- och armstöd. Sitthöjd 0,5 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 Det finns tillgång till sittplatser med lägre sitthöjd, med ryggstöd och armstöd. Bredvid sittplatsen finns plats för person som använder rullstol eller vill parkera sin rollator eller barnvagn. Referens 4 Det finns tillgång till sittplatser som är stadiga, med rygg- och armstöd. Sitthöjd 0,45-0,49 meter. Armstöden är 0,7 meter höga, greppvänliga och når förbi sittytans framkant. Referens 4 BORD Personer som använder rullstol behöver utrymme för att kunna placera sig vid bordet. Fritt vändmått är en cirkel med diametern minst 2,0 meter. Referens 4 Fritt vändmått är en cirkel med diametern minst 1,5 meter. Referens 2 SIDA 184 VERSION 3

185 LEKPLATSER Vuxna personer med utomhusrullstol behöver fri höjd plats under bordet eftersom dessa rullstolar är högre och kanske används det tjockare kläder under utomhusvistelsen. Armstöd med joystick (styrspak) på rullstol ska få plats under en eventuell sarg under bordet Det ska finnas tillgång till olika höjd på bord med möjlighet att komma in med benen under bordsskivan, när barnet använder rullstol. Förslag på fri höjd under bordsskivan för barn i förskoleålder högst 0,65 meter För personer som använder rullstol eller rollator ska det vara möjligt att sitta vid bordet. Det finns olika varianter av sammanbyggda bord och bänkar. En enkel variant är om sittbänk och bordsskiva sträcker sig förbi bordets ben på en kortsida. Personer som har svårt att röra sig kan sätta sig på sittbänken utan att behöva lyfta upp sina ben över sittbänken och personer som använder rullstol kan få plats med sina ben under bordsskivan om den sträcker sig minst 0,60 meter förbi bordets ben. Det finns tillgång till bord med 0,75 meter fri höjd under bordsskivan. Det finns tillgång till bord på lägre höjd med fri höjd under bordsskivan. Om det finns sammanbyggda bord och bänkar finns plats för personer som använder rullstol att komma intill bordsskivan, ha fri höjd under bordet och få plats med sina ben. GRILLPLATS Personer som har svårt att röra sig kan uppleva det svårt att böja sig ned för långt medan en person som använder rullstol kan finna det ansträngande att lyfta sina armar högt. Om grill finns är grillbäddens höjd mellan 0,5 meter och 0,8 meter ovan mark. VERSION 3 SIDA 185

186 26 LEKPLATSER Personer som använder rullstol eller rollator, liksom barn som ligger i barnvagn eller sitter i sulky ska kunna delta i gemenskapen. Om fasta sittplatser finns runt grillen finns plats med plan hårdgjord yta bredvid med minst 0,9 meters bredd för rullstol, rollator, sulky eller barnvagn. Referens 4 TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDBARA TOALETTER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 4, STANDARDER: , , , SAMT FÖ L JAND E STANDARDER: En enklare tillgänglig och användbar toalett se Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet till naturreservat Personer som har svårt att röra sig ska inte ha längre till toaletten än andra personer. Där det finns toalett för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar för personer som använder rullstol Personer som använder en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning behöver ett fritt utrymme motsvarande en cirkel med diametern minst 1,5 meter för att kunna vända. Många använder en större utomhusrullstol som kräver ett större fritt vändmått med diameter minst 2,0 meter för att kunna använda toalettens utrustning Referens 2, 4 Golvytan är minst 2,6 x 2,6 meter. Golvytan är minst 2,2 x 2,2 meter. Referens 2, 4 SIDA 186 VERSION 3

187 LEKPLATSER En så kallad multifunktionstoalett har flera funktioner. Den har skötbord, brits och är rymlig så att personer som använder större utomhusrullstol eller en familj med barnvagn och kanske flera små barn får plats. Personer som behöver ligga ned för av- och påklädning behöver en brits. Det kan gälla både barn och vuxna. En möjlig storlek på en brits kan vara 0,7 x 2,0 meter och placerad på höjden 0,5 meter över golv. Skötbord och brits kan kombineras om den är höj- och sänkbar mellan 0,5 0,9 meter Om det av platsbrits krävs ett fällbart skötbord ska det vara enkelt och säkert att fälla upp och ned. En person som använder rullstol ska kunna nå och sköta barnet Dörren ska kunna passeras av en person som använder en större utomhusrullstol Personer som använder rullstol behöver fri passage att backa in bredvid toalettstolen på den sida som tvättstället är placerat Eftersom en majoritet av besökarna på en lekplats antas vara barn kan undantag göras från den ordinarie standarden på en tillgänglig och användbar där höjden på toalettstol är 0,48 0,50 meter. På en större utflyktslekplats finns tillgång till en större toalett med flera funktioner. Golvytan är minst 2,6 x 3,3 meter. Brits för av- och påklädning finns. Fri vändyta finns med diameter minst 2,0 meter. Det finns ett skötbord som är användbart för personer som använder rullstol. Fri höjd minst 0,75 meter under skötbordet samt fritt benutrymme. Fritt dörrpassagemått är minst 0,90 meter. Referens 4 Fri passage mellan tvättställ och toalettstol är minst 0,90 meter. Toalettstolen har sitthöjd 0,44 0,48 meter VERSION 3 SIDA 187

188 26 LEKPLATSER En sittring och lock av hårt material upplevs som stadigare vid förflyttning till och från toalettstolen Personer inne på toaletten behöver kunna larma om hjälp Personer inne på toaletten som larmar har möjlighet att få hjälp av andra människor Dörr ska kunna öppnas utan att specialverktyg används Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm, till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Utrymningslarm: Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Toalettstolens sittring och lock är av hårt material. Larmanordning med anropskontakternas centrum placerade på höjderna högst 0,2 meter och högst 0,8 meter över golv vid fri väggyta. Referens 2, 3 Larmanordning larmar med ljud- och ljussignal utanför toalettdörr. Referens 2 Låst dörr är möjlig att öppna utifrån. Referens 2 Beroende på den tillgängliga och användbara toalettens placering och byggnad: Utrymningslarmets signal är visuellt inne i toalettutrymmet. Referens 2, 3 SIDA 188 VERSION 3

189 LEKPLATSER 26 TRAPPOR INOM LEKOMRÅDET (EJ LEKREDSKAP) UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 6, STANDARDER: 6.1, , 6.8, 6.10, 6.13, 6.16, SAMT FÖLJANDE STANDARD: Balansstöd för personer i olika åldrar och längd. Ledstänger finns på båda sidor om trappan på 0,90 meter och 0.70 meters höjd över trappsteg om ledstängerna är placerade mot vägg. Är ledstängerna placerade fritt utan vägg bakom är den övre ledstången placerad på 0,90 meters höjd över trappsteg och öppningen mellan ledstängerna är inte i intervallet mm på grund av att barn kan fastna med sitt huvud RAMPER UTFORMAS ENLIGT KAPITEL 7, STANDARDER: , SAMT FÖLJANDE STANDARD: Personer som använder rullstol eller rollator kan lätt fastna med hjulen på tvären mellan gliporna i en ramp byggd av brädor. Ramp utformad i trä ska ha räfflade och tvärgående brädor. Gliporna är max 10 mm breda. VERSION 3 SIDA 189

190 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Riktlinjer för akustikkrav i vårdbyggnader, utfärdade av Program för Teknisk Standard (PTS), upprättade den I tabellen på följande sidor ges en sammanställning av akustiska krav. Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 118 Aktivitetsrum , Aktivitetsrum Lek , Aktivitetsrum Skapande , Ambulanshall , Analysrum , Andaktsrum , Anhörigrum , Arkiv Avembalering , Behandlingsrum , Behandlingsrum Akut , Behandlingsrum EKO , Behandlingsrum Ortos , Behandlingsrum Sjukgymnastik , Behandlingsrum Tandvård A , Behandlingsrum Tandvård - B , Behandlingssal , Dagrum , Dagrum mindre , Desinfektionsrum , Dialyssal , Diskrum Avdelningskök , Diskrum Sterilcentral , Disponibelt Dusch Dusch Personal Duschrum Exp/Behandlingsrum BHV , Exp/Behandlingsrum KHV , Expedition 1 pers , Expedition 2 pers , Expedition X platser , Exp/Funktionsplats 1 pers , Exp/Funktionsplats 2 pers , Exp/Funktionsplats 5 pers , Exp/Funktionsplats/Läsrum 6 pers , SIDA 190 VERSION 3

191 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 58 Exp/Information 1 pers , Exp/Samtal 1 pers , Exp/Teamexp 4 pers , Förberedelserum , Förberedelserum x platser , Förlossningsrum , Förrum till vårdrum , Förråd Förråd Apparater och rullande material Förråd Apparat OP/ANE Förråd Katastrof Förråd Steril Förråd Tandvård Gipsrum , Granskningsrum , Grupprum , Gymnastiksal , Hytt Inlämning instrument sterilcentral , Jourrum , Kapprum , Konferensrum (mindre) , Konferensrum 12 pers , Kopieringsrum , Korridor , Kylrum spec spec Kök , Kök Öppen Förskola , Laboratorium , Laboratorium Allmänkemi , Laboratorium Hematologi , Läkemedelsrum , Manöverrum spec spec 64 0,6 spec spec spec spec 88 Manöverrum CT spec spec 64 0,6 spec spec Manöverrum Dexa spec spec 64 0,6 spec spec spec spec 89 Manöverrum MR spec spec 64 0,6 spec spec Manöverrum Röntgen spec spec 64 0,6 spec spec Matsal , VERSION 3 SIDA 191

192 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 23 Miljörum spec spec Mottagningsrum , Observationsrum , Omklädningshytt Omklädningsrum , Operationssal , Operationssal Akuta Snitt , Operationssal Hybrid , Packrum , Pentry , Personalrum , Preop , Provinlämning , Provtagningsrum , Provtagningsrum KHV , Reception , Rengöringsrum Tandvård - A , Rengöringsrum Tandvård - B , RWC RWC Allmän RWC Brits RWC Dusch RWC Dusch Brits RWC Dusch och spoldesinfektor RWC Dusch Patient RWC Skötbord Samtalsrum (ej inom psykiatri) , Samtalsrum/grupprum alt expedition/funktionsplats 1 pers , Saneringsrum , Skötrum , Sluss , Sterilförråd Sterilcentral , Städrum avdelning Tandtekniskt rum , Teknikrum spec spec - spec spec spec Traumarum , Tvättstuga , Undersökning Endoskopi , SIDA 192 VERSION 3

193 BILAGOR Bilaga 1 Riktlinjer för akustikkrav Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Längsta efterklangstid Högsta Installationsbullernivå Högsta trafikbullernivå R w db, R w db, Mot annat Mot korridor, L nt,w db, T 20 s, L pa,eq db, L pc,eq db, L Aeq db, L AFmax db, rum, Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass 14 Undersökning , Undersökning CT , Undersökning Dexa , Undersökning EKG , Undersökning Intervention , Undersökning MR spec spec 64 0, Undersökning Röntgen spec spec 64 0, Undersökning Röntgen Tandvård , Undersökning Skelett , Undersökning Stomi , Undersökning Triage , Undersökning Ultraljud , Undersökning Ögon/Öron , Uppdukningsrum , Uppvakningsrum , Utlämning Instrument Sterilcentral , Vagnhall Vakant Vattenrening spec spec - spec WC WC Allmän/Personal WC Dusch WC Dusch Personal Vilrum Patient , Vilrum Personal , Vindfång Visningsrum , Vårdplats nyfödda , Vårdrum 1 patient , Vårdrum Isolering 1 patient , Vårdrum mindre (utan förrum) 1 patient , Vårdrum anhörig , Vårdrum/intensivvård , Väntrum , Väntrum Säng , Yta/nisch Återupplivning/Barnakut , VERSION 3 SIDA 193

194 BILAGOR Bilaga 2 Riktlinje för vårdinrättning avseende ledarhund Personer med svårt att se kan ha en ledarhund som ett hjälpmedel. För att självständigt kunna ta sig till och in i en vårdinrättning krävs följande förutsättningar: Ledarhund får tas med in på vårdinrättningen. Ledarhund ska om möjligt tas in via särskild ingång. Ledarhund får vistas i behandlingsrum under behandling eller på en avskild plats under uppsikt av personal. Patient med ledarhund ska om möjligt tas emot så sent på dagen som möjligt. Efter ledarhunds vistelse i behandlingsrum bör personalen tänka på följande: Efter besöket bör rummet städas innan annan patient kommer. Om möjligt bör inte patient med allergi behandlas i rummet samma dag som besök skett av patient med ledarhund. Personalen bör byta kläder efter besöket. Patienten uppmanas att meddela personalen att ledarhund medföljer vid besöket. Det blir nu allt vanligare med assistanshund som hjälpmedel. Rekommendationen är därför att assistanshundar hanteras på lika villkor som ledarhund. Assistanshundar är hundar som tränats för att hjälpa ägare med funktionsnedsättning: Ledarhund assisterar personer med svårt att se. Servicehund utför olika tjänster åt sin ägare som t ex att öppna och stänga dörrar, hämta saker, tända och släcka lampor. Signalhund varnar vid brandlarm, när det ringer på dörren men också vid begynnande epilepsianfall och om ägaren får ett diabetesanfall. I dagsläget är det endast ledarhunden som utbildas med statligt bidrag. SIDA 194 VERSION 3

195 BILAGOR Bilaga 3 Elektriska och magnetiska fält i sjukvårdslokaler Västra Götalandsregion strävar efter att hålla sig under rekommenderade gränsvärden när det gäller elektromagnetiska fält i nybyggnation. Det finns ett värde på 0,2 μt (mikrotesla) som gäller vid projektering av elanläggningar, där personer stadigvarande vistas. Vid ombyggnation sker mätningar om befintliga förhållanden föranleder det, exempelvis om det finns ett ställverk eller större elcentral i närheten av ombyggnadsområdet. Åtgärder görs om behov finns att minska strålningen. För mer kunskap om hur elektriska och magnetiska fält kan begränsas hänvisas till Riv Hindren, 2015, Myndigheten för delaktighet sid VERSION 3 SIDA 195

196 SKISSER SIDA 196 VERSION 3

197 SKISSER Skisser, allmänt Skisserna ska fungera som ett komplement till texterna i standarderna. De är inte avsedda att användas som ritning, utan sådant arbete måste utföras av fackman. VERSION 3 SIDA 197

198 SKISSER Skiss 1 Vändyta Figur 1 Skissen visar ett exempel på en rullstol med måtten 0,80 x 1,3 meter i utrymmen med måtten 1,5 x 1,5 meter samt 2,0 x2,0 meter. Rullstolsanvändaren kan inte rotera runt inom en cirkel med diametern 1,5 meter. Rullstolsanvändaren behöver därmed utrymme för att backa och köra fram i flera moment för att kunna vända 180 grader. Detta begränsade utrymme ställer stora krav på placeringen av rummets inredning och utrustning. Då utrymmet är 2,0 x 2,0 meter kan rullstolsanvändaren rotera 180 grader utan att behöva backa och köra fram i flera moment. SIDA 198 VERSION 3

199 SKISSER Skiss 1 Vändyta Figur 2 Skissen visar ett exempel på en rullstolsanvändare som sitter med sitt ena ben utsträckt i en rullstol med bredden 0,8 och längden minst 1,3 meter. Skissen visar att ett utrymme på 2,0 x 2,0 meter är otillräckligt för att rotera 180 grader. VERSION 3 SIDA 199

200 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 1 Manöverdonets placering. Figurer hämtade från BFS 2003:19, HIN 1 Minst 0,7 gärna 1,0 meter Minst 0,7 gärna 1,0 meter SIDA 200 VERSION 3

201 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 2 Exempel på korrekt ljushetskontrasterande markering på glasdörr. 1,4-1,6 meter 1,4-1,6 meter 0,8-0,9 meter 0,8-0,9 meter VERSION 3 SIDA 201

202 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 3 Ettgreppshandtag. SIDA 202 VERSION 3

203 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 4 VERSION 3 SIDA 203

204 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 4 SIDA 204 VERSION 3

205 SKISSER Skiss 2 Dörrar Figur 4 VERSION 3 SIDA 205

206 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 1 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. Placering av vyer: A (Fig. 2) D (Fig. 5) Ritning (Fig. 1) B (Fig. 3) C (Fig. 4) Fri yta vid dörr min 250 min 600 Vänddiameter 1500 min 900 Fri yta vid toalettstol min 700 SIDA 206 VERSION 3

207 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 2 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. VERSION 3 SIDA 207

208 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 3 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. SIDA 208 VERSION 3

209 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 4 Tillgänglig och användbar toalett. Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. VERSION 3 SIDA 209

210 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 5 Tillgänglig och användbar toalett Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. SIDA 210 VERSION 3

211 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 6 Tillgängligt och användbart handfat för person i rullstol. Genom att rören går in mot väggen finns plats att placera benen på vardera sidan som röret. VERSION 3 SIDA 211

212 SKISSER Skiss 3 Tillgänglig och användbar toalett Figur 7 Figuren visar vilka behov av manöverutrymme som kan krävas för att komma intill och på / av toalettstol vid olika svårigheter. SIDA 212 VERSION 3

213 SKISSER Skiss 4 Större tillgänglig och användbar toalett Figur 1 Större tillgänglig och användbar toalett, exempel på utformning med yta 2,6 x 3.3 meter Skiss: Eva Eklund, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen. VERSION 3 SIDA 213

214 SKISSER Skiss 5 Trappor Figur 1 Kontrastmarkering trappsteg. Boverkets byggregler BBR 22, (BFS 2011:6 BBR 21, ändrad till och med BFS 2015:3 BBR 22). BFS 2013:9 - HIN 3 BFS 2011:5 - ALM 2 SIDA 214 VERSION 3

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland Innehåll 20090922/2010 Inledning...3 Varför behövs riktlinjer

Läs mer

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Tillgängligheten och användbarheten anges dels som riktlinje, dels som standard. I vissa

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer 20090922/2010 Version 1.2 Tillgängliga och användbara miljöer r i k t l i n j e r o c h s ta n d a r d f ö r f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Sammanträde med Kommunstyrelsen

Sammanträde med Kommunstyrelsen Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsen Tid: Måndagen den 12 November 2012, kl 14.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsredovisning per den 31 augusti

Läs mer

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar 20070906 RSK 516 2007 Reviderad 20100118 Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20070906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer 20090922/2010 Version 1.1 Tillgängliga och användbara miljöer r i k t l i n j e r o c h s ta n d a r d f ö r f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Sida 1 av 8 Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Umeå Kulturhus, Umeå 7:4 Projekt: Uppdragsnummer: Preliminärhandling Upprättad den 4 mars 2015 Reviderad den Granskning utförd av: Solveig

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder 2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik

Läs mer

Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Rapport 2009:81 Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen i

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler i Brottsofferjouren Innehåll: Checklista för jourens lokaler Hjälptexter och länkar Mall för åtgärdsplan 2014-12-16 Innehåll Inledning... 2 Inventera

Läs mer

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12 Tillgängliga dörrar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att få tillgängliga dörrar. Det är en fördjupning av riktlinjerna för dörrar som finns i vår publikation Riv hindren

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) 1 Innehållsförteckning 12an 3 54an Gruppbostad & gemensamhetsutrymme n 11 Backa 15 Gullvivan 25 Gyllengården 31

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder

Läs mer

Checklista. För tillgängliga vallokaler

Checklista. För tillgängliga vallokaler Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam Serie: A 2014:3 ISBN-nummer: 978-91-980064-7-6

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ)

GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ) GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ) avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Branka Majkić arkitekt SAR/MSA certifierad sakkunnig av tillgänglighet branka.majkic@bbh.se

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Tillgänglig utemiljö

Tillgänglig utemiljö Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare Mottagningsadress Verksamhetschef Datum för ifyllnad Vårdvalsområde Denna redovisning av lokalens fysiska tillgänglighet ska bifogas ansökan

Läs mer

Hjälptexter till enkelt avhjälpta hinder (HIN) kriterier i Tillgänglighetsdatabasen

Hjälptexter till enkelt avhjälpta hinder (HIN) kriterier i Tillgänglighetsdatabasen Hjälptexter till enkelt avhjälpta hinder (HIN) kriterier i Tillgänglighetsdatabasen 001 Typsnitt (HIN) Typsnitt som är linjära är enkla och lättlästa. De är inte kursiva och är ganska jämntjocka. Exempel

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Tillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast

Tillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast Tillgänglighet Färnas Hjärta Bed & Breakfast Tillgänglighetsinformation Vi tycker det är viktig för gäster att på förhand få veta om våra lokaler är tillgänglig utifrån de behov man har. Det gäller speciellt

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler

Enkelt avhjälpt i lokaler Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta

Läs mer

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn Dokumentnamn 2013-04-25 1(21) 2(21) 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 3 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 4 3. ENTRÉ... 5 4. INOMHUSMILJÖ... 7 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Bakgrund och syfte Prov-inventeringen av Bollhuset i Lunds kommun med avseende

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder HJÄLPTEXTER HIN FÖR OFFENTLIG BYGGNAD, GÅNGVÄGAR, TERMINAL OCH KNUTPUNKT Enkelt avhjälpta hinder HIN Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder, i en befintlig

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Innehåll Angöring, parkering... 3... 3 Entréer... 3 Entrén (befintlig)... 3 Vindfång i den befintliga entrén... 3 Den nya entrén...

Läs mer

BRAND 2010 Mai Almén

BRAND 2010 Mai Almén Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3

Läs mer

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje:

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Alla barns rätt till lek och fritid fastslås i FN:s barnkonvention. Oberoende av funktionsförmåga, etnicitet, kön, ålder och social bakgrund har alla barn, ungdomar och

Läs mer

d " li " i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16

d  li  i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16 i 0 0 5 0 d " li " 1 0 0 11 1 i fil ''' 0. 0 a a di dik 0 SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Bygglov Stockholm 2012-05-16 R A Nybyggnad förskola Beckombergavägen SakkunnighetsIntyg

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler Örnsköldsviks kommun maj 2014 INFORMATION FRÅN BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN FÖRETAG Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler 1. Fysiska hinder 1.1 Parkeringsplats

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen n Titel: Tillgänglighet som en del i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn 1(22) 2(22) REFERENSER... 3 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 4 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 5 3. ENTRÉ... 6 4. INOMHUSMILJÖ... 8 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Tillgänglighetsdatabasen HJÄLPTEXTER

Tillgänglighetsdatabasen HJÄLPTEXTER Tillgänglighetsdatabasen HJÄLPTEXTER Vad är Tillgänglighetsdatabasen (TD)? En databas har utvecklats för att kunna ge aktuell och tillförlitlig information om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda!

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! 2 Hinder ska åtgärdas Hinder, som exempelvis höga trösklar, tunga dörrar eller dålig belysning, finns både i byggnader och utemiljö. Du som äger en lokal dit

Läs mer

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen TILLGÄNGLIGHETSINFORMATION FÖR BESÖKARE kan det vara viktigt att på förhand få veta om lokalen eller verksamheten är tillgänglig

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138 Bättre för alla Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun Antaget av kommunfullmäktige Kf 138 Innehåll Sid Inledning 3 Tillgänglighet och på tomt 4 Angöring 4 Handikapparkering

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen

Läs mer

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för

Läs mer

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet hjälp för byggherrar och projektörer vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader Uppdaterad 2012-03-19 Inledning Kontrollprogrammet för

Läs mer

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola.

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola. 1 (9) Stockholm 2014 08 22 Wester+Elsner Arkitekter AB Sergels torg 12 111 57 STOCKHOLM Att: Fredrik Rosell GRANSKNINGSUTLÅTANDE BYGGLOVSHANDLING 2014 08 22 Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad

Läs mer

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Stockholms läns museum på Järnvägsgatan 25 i Sickla för att identifiera ev. hinder mot

Läs mer

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala 1 RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala Vid inventeringen medverkan av: Barbro Mattsson HSO Östhammar Ture Ålander, husläkarmottagningen Datum: 20090507 Tidsåtgång inventering och dokumentation:

Läs mer

NetPort Science Park. Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013

NetPort Science Park. Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013 NetPort Science Park kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013 Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling 2017-03-20 Linda Wanhatalo Bengtsson Anders Törnqvist Arkitektkontor AB Inledning

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord

Läs mer

Slätmossens naturpark

Slätmossens naturpark Naturen på lika villkor Slätmossens naturpark Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 26/9 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Petra Lindvall Projekt Naturen på lika villkor Utförare

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst 1 (20) 20131211 Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 411 20 Göteborg Telefon: 010-441 00 00

Läs mer

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer:

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer: Sida 1 (5) Checklista Antas i kommunfullmäktige Detaljplanens namn: Dnr: 2013-09481 Stadsdel: Kista Svar senast: 2016-02-01 Syfte och huvuddrag Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag

Läs mer

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet Biografen Zita Folkets Bio Stockholm INNEHÅLL Angöring, parkering... 3 Entréer... 3 Allmänt om lokaler... 3 Förflyttningsvägar... 3 Biosalonger... 4 Biosalong

Läs mer

Svartviksstrand DETALJPLANEFÖRSLAG TILLGÄNGLIGHET

Svartviksstrand DETALJPLANEFÖRSLAG TILLGÄNGLIGHET SKONSULT AB 070-747 2 2 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 2016-10-0 1 OMFATTNING Granskningen omfattar utformning av detaljplan/område för flerbostadshus med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 20140610 Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med

Läs mer

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering INSTRUKTIONER Checklistan är framtagen för inventering av Högsby kommuns publika lokaler och platser och är en omarbetning av Handikappombudsmannens

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet 1(12) Jönköping 2012-11-28 Arkitekthuset Jönköping AB Högabergsgatan 8 Makaronen 2 AB 554 46 JÖNKÖPING Box 2149 550 02 Jönköping GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet Avseende Kv Kvarnholmen Hus 12 (urspr.

Läs mer

1 Tillgänglighetsdatabasen - Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen. 2 Allergifrågor i skolan - Birgitta Asplund, utbildningsförvaltningen

1 Tillgänglighetsdatabasen - Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen. 2 Allergifrågor i skolan - Birgitta Asplund, utbildningsförvaltningen KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor 2014-09-29 Tid 2014-09-29, Kl 17:00-19:30 Plats Xenter, entréplan Ärenden Justering 1 Tillgänglighetsdatabasen - Magnus Andersson,

Läs mer

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll Uppdragsnr: 10177948 Daterad: 2013-09-23 Reviderad: Handläggare: Malin Hjort Tillgänglighetsinventering Oxelösund För skolor, förskolor och kommunala offentliga lokaler, grupp- och äldreboenden Status:

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen Dokumentet är framställd som underlag för diskussioner i samband med planering och projektering

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Den här checklistan är ett stöd för alla som vill följa upp arbetet med tillgänglighet i byggnader och lokaler enligt Myndigheten för

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilagor

Innehållsförteckning. Bilagor Innehållsförteckning A. Inledning och syfte 3 B. Allmän plats och område 4 C. Gångyta 4 D. Avfasning 5 E. Ramp och trappa 5 F. Ledstång/balansstöd 6 G. Hiss 6 H. Kontrast 6 I. Varningsmarkering 6 J. Skyltning

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar, torg,

Läs mer

Tungelsta trädgårdspark

Tungelsta trädgårdspark Naturen på lika villkor Tungelsta trädgårdspark Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 31/8 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från föreningen Folk och Trädgård i Tungelsta: Jan Sandh Projekt

Läs mer

Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun

Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun Denna information vänder sig till dig som planerar att bygga nytt i Ekerö kommun och går igenom vilka krav som ställs på tillgänglighet och användbarhet

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699.

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699. BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2008 32 tips som ökar tillgängligheten i din butik Stockholm ska vara en stad för alla. Det ska vara enkelt att ta sig fram på gator och torg, i offentliga lokaler, i butiker och restauranger

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de nya

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning.

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med utställningar. Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor

Läs mer

BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun

BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun Antaget av kommunfullmäktige den 16 september 2010, 86 Basanpassning av bostäder i nyproduktion - gällande i Höganäs kommun 1 Materialet är en sammanställning av tekniska

Läs mer

Hur tillgänglig är din fastighet?

Hur tillgänglig är din fastighet? Hur tillgänglig är din fastighet? Guide för tillgänglighetshöjande åtgärder i flerbostadshus Datum: 2017-03-30 1 Innehåll Inledning..3-4 Parkering och angöring... 4 Gångvägar, snöröjning... 5-6 Trapphusentré,

Läs mer