1 Tillgänglighetsdatabasen - Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen. 2 Allergifrågor i skolan - Birgitta Asplund, utbildningsförvaltningen

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Tid , Kl 17:00-19:30 Plats Xenter, entréplan Ärenden Justering 1 Tillgänglighetsdatabasen - Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen 2 Allergifrågor i skolan - Birgitta Asplund, utbildningsförvaltningen 3 Kommunala rådet för funktionshinderfrågor - Vad händer nästa år? 4 Ann Bjellert informerar 5 Ärendelistan 6 Anmälningsärenden 7 Övriga frågor Kaffe och smörgås serveras klockan Vid förhinder kontakta Clara Hansson på telefon , eller via e-post clara.hansson@botkyrka.se. Varmt välkomna! Ebba Östlin Ordförande Ann Bjellert Handläggare Clara Hansson Sekreterare

2 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Tillgänglighetsdatabasen - Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Allergifrågor i skolan - Birgitta Asplund, utbildningsförvaltningen

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kommunala rådet för funktionshinderfrågor - Vad händer nästa år?

5 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Ann Bjellert informerar

6 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Ärendelistan Kontinuerlig utbildning av skolsköterskor, rektorer, hemkunskapslärare, skolmatspersonal, lokalvårdare och förskolepersonal kring allergifrågor. Förbud mot alla slags nötter ska gälla på samtliga förskolor och grundskolor. Kommunikationen med parkeringsbolagen ska kunna ske på annat vis än telefonsamtal, exempelvis textmeddelande och genom att skicka brev till postadress. Återkoppling från samhällsbyggnadsförvaltningen angående elöverkänsligas riksförbunds synpunkter i ärendet tillgänglighet för elöverkänsliga, sbf 2012:62.

7 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Anmälningsärenden Kommunala rådet för funktionshinderfrågor noterar till protokollet att man tagit del av följande ärenden: Yttrande över förslag till detaljplan för idéhus i Tullinge centrum Yttrande över förslag till flerårsplan Yttrande över remiss teknisk handbok för gatu- och parkverksamheten. Yttrande över remiss äldreplan tryggt att bli äldre i Botkyrka

8 Kommunledningsförvaltningen [3] SBF/201 1:769 Referens Ann Bjellert Utvecklingsledare tillgänglighet Mottagare Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande över förslag till detaljplan för Idéhus i Tullinge Centrum Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, krf, har fått förslaget till detaljplan för Idéhus i Tullinge Centrum på remiss. Handikapporganisationernas samrådsgrupp lämnar i samråd med rådets handläggare följande synpunkter på detaljplaneförslaget. Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggandet av idéhuset i enlighet med det vinnande förslaget från arkitekttävlingen, samt att rusta upp området närmast i söder till ett torg/mötesplats med angöring och parkering. Tullinge Idéhus ska bli en mötesplats där de många människornas idéer får plats och tas till vara. Idéhuset ska vara en byggnad med uttalad egen karaktär och identitet såväl exteriört som interiört. En nyskapande byggnad med en arkitektur i särklass som stärker Tullinge torg som mötesplats och som ger Tullinge en attraktion. Husets största del blir biblioteket, ett bibliotek där form och innehåll samspelar. Rummet ska vara en del av upplevelsen. Målgruppen är allt från barnfamiljer, barngrupper och studerande till äldre och pensionärer. Ett hus för alla. Huset ska även innehålla ett kafé och medborgarservice, samt lokaler för skapande, möten, evenemang m.m. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor har en positiv inställning till ett Idéhus i Tullinge. Vi vill emellertid betona vikten av att det blir tillgängligt för alla medborgare oavsett funktionsförmåga. Enligt detaljplanen finns alla förutsättningar för att skapa god tillgänglighet, både vad gäller utomhus- och inomhusmiljö. Det kräver kunskap och kompetens på alla nivåer. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor förutsätter att en certifierad tillgänglighetskonsult medverkar under hela byggprocessen, alltifrån planering till slutbesiktning. Endast en prövning i samband med bygglovet är inte tillräckligt för säkerställande av tillgänglighet som mänsklig rättighet. I nuläget tvingas kommuninvånare som lever med någon form av funktionsnedsättning alltför ofta konstatera att tillgängligheten brister vid ny- och ombyggnation. Tillgänglighetsaspekten kommer in alldeles för sent i kommunens olika byggprojekt. För att ingen be- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann.bjellert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

9 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [3] SBF/201 1:769 sökare ska bli utestängd från Idéhuset måste alla upphandlingar ställa tydliga krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Universell design FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning understryker betydelsen av universell design/design för alla. Samhällsplanering måste utgå från verkligheten, att människor är olika och har olika förutsättningar och behov. Generella lösningar som fungerar för alla ska alltid utgöra det första alternativet. Anpassning eller specialutformning för vissa grupper ska inte behövas. Ytterligare en fördel med universell design är att det blir rätt från början vilket leder till att kostnaderna för olika tillgänglighetsåtgärder i efterhand uteblir. Kommunfullmäktige har antagit konventionen som sitt program för personer med funktionsnedsättning. Det markerar att frågorna är viktiga och att konventionen ska följas i sin helhet av kommunens nämnder och förvaltningar. Botkyrka och västra Götalands pionjärarbete Inom Västra Götalandsregionen har man sedan länge ett strukturerat och välorganiserat arbete för ökad tillgänglighet. Regionen delar gärna med sig av sina erfarenheter och verktyg till andra kommuner runt om i vårt avlånga land. Bland annat har regionen arbetat fram gemensamma riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet till inom- och utomhusmiljöer. Riktlinjerna ligger dessutom till grund för Tillgänglighetsdatabasen, TD, till vilken Botkyrka kommun är ansluten. eftersom kommunen valt att använda sig av detta verktyg förutsätter kommunala rådet för funktionshinderfrågor att riktlinjerna även kommer utgöra grunden för Idéhusets tillgänglighet. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Bristande tillgänglighet ny diskrimineringsgrund Tillgänglighet är en oumbärlig mänsklig rättighet. Det handlar om allas lika värde. Ingen ska behöva vara utestängd från yrke, samhällsfunktioner och sociala kontakter på grund av bristande tillgänglighet. Flera lagar och föreskrifter ställer krav på tillgänglighet och nu har regeringen lagt fram en proposition om att i lag slå fast att bristande tillgänglighet ska ses som diskrimineringsgrund. Lagen kommer med all sannolikhet att träda i kraft 1 januari Tillgänglighet för personer som är elöverkänsliga innebär delvis andra saker än för personer med andra funktionsnedsättningar. Elöverkänsligas förening i

10 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [3] SBF/201 1:769 Södra Stor-Stockholm har gjort en sammanställning av detta vilken medföljer som bilaga till rådets yttrande. Botkyrka har länge haft en stark position vad gäller kommunernas tillgänglighetsarbete. Tyvärr kan vi dock konstatera att arbetet med att öka tillgängligheten till den fysiska miljön har avstannat. Öppna jämförelser visar att Botkyrka numer sticker ut negativt jämfört med andra kommuner. En etablering av "Sveriges tillgängligaste Idéhus" ökar möjligheten att vända den negativa trenden. Pelle Kölhed e.u. Bilaga Tillgänglighet för elöverkänsliga personer

11 Till Botkyrka kommun Remissvar angående Idéhuset i Tullinge För placeringen av Idéhuset, liksom av alla hus där det ska vara tillgänglighet för alla, vill vi i Elöverkänsligas förening peka på att man inte bör bygga nära TV-mast, mobilmast, järnväg, kraftledning, ställverk, radarstation eller transformatorstation. Vi vill också redan nu ta tillfället i akt och peka på några saker som är viktiga i inomhusmiljön för att vi skall kunna få tillgänglighet till Idéhuset. För oss som är el-överkänsliga innebär tillgänglighet delvis andra saker än för andra funktionshindrade. Den som inte har några besvär av mikrovågsstrålning, elektriska- och magnetiska fält vill kunna utnyttja ny teknik till sin fulla potential men för oss el-överkänsliga är det en svår barriär och gör mycket av samhällsservicen oåtkomlig. Elöverkänsligas förening i södra Stor-Stockholm har i skrivelse till Botkyrka kommun, se ärende sbf/2012:62, framfört vad man bör beakta redan vid byggandet av nya hus. Viktigt att se till att det inte uppstår elektriska eller magnetiska fält som kan undvikas. Om nödvändigt bör de avskärmas redan under byggprocessen. Jämför gärna med krav för elinstallationer i ladugårdar. Kor behöver en bra el-miljö för att mjölka bra. Det finns också andra saker man kan göra för att skapa tillgänglighet för elöverkänsliga. Bibliotek och medborgarkontor är särskilt viktiga för elöverkänsliga. När man inte kan titta på TV eller hålla på med dator blir böckerna värld särskilt viktig. Att kunna gå in på biblioteket är därför av största vikt. Detsamma gäller för Medborgarkontoret eftersom den elöverkänsliga oftast inte kan göra sina ärenden via datorn hemifrån, just pga sitt funktionshinder. Lämpliga åtgärder: 1. Sektionerad belysning så att lamporna kan slås av i olika zoner eller enskilda lampor slås av. 2. Använd led-lampor inte andra sk energisparlampor. 3. Moderna lysrör är generellt sett svåra. Bör åtminstone finnas utrymmen utan sådana. 4. Trådbunden kommunikation eller att WiFi(liknande) enkelt kan slås av vid behov. 5. Fast telefoni eller modern dect som bara strålar vid samtal t ex Eco-Dect från Maxicom eller Gigaset med Eco Mode Plus För Elöverkänsligas förening i södra Stor-Stockholm Kerstin Wennberg Kerstin Wennberg, ordförande Djupviksv 8

12 NORSBORG

13 Kommunledningsförvaltningen [3] von 2014:73 Referens Ann Bjellert, handläggare kommunala rådet för funktionshinderfrågor, KRF Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till flerårsplan Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, krf, har fått förslaget till flerårsplan på remiss. Handikapporganisationernas samrådsgrupp lämnar i samråd med rådets handläggare yttrande över ovanstående remiss. Vi uppskattar flerårsplanens tydliga fokusering på en långsiktigt hållbar utveckling. Av planen framgår att ett hållbart Botkyrka innebär samhällsutveckling i ett helhetsperspektiv. Vi vill understryka att samhällsutvecklingen måste utgå från verklighetens människor. Att vi människor är olika med varierande förutsättningar och behov. Vårt yttrande över förslaget till flerårsplan fokuserar på den fysiska miljöns tillgänglighet samt ungdomsrådet för barn och unga med funktionsnedsättning. Tillgänglighet - en mänsklig rättighet Tillgänglighet är en oumbärlig mänsklig rättighet. Det handlar om allas lika värde. Att ingen blir utestängd från yrke, samhällsfunktioner och sociala kontakter på grund av bristande tillgänglighet ska vara en självklarhet. Botkyrka kommunfullmäktige har antagit FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som kommunens program och att konventionen ska följas i sin helhet av kommunens nämnder och förvaltningar. Tillgänglighetsartikeln i konventionen innebär att staterna ska säkerställa att människor med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till bland annat den fysiska miljön, information och kommunikation. I strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken har regeringen satt upp konkreta mål för samhällets insatser och beskrivit hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren. En viktig utgångspunkt är de mänskliga rättigheter som slås fast i bland annat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter. Ökad fysisk tillgänglighet är ett prioriterat område. Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann.bjellert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

14 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [3] von 2014:73 annat genom att undanröja enkelt avhjälpta hinder. Det gäller exempelvis dörrautomatik, avfasade trösklar, ledstråk, kontrastmarkeringar och tydlig skyltning. Här vilar ett stort ansvar på landets alla kommuner. Förväntningarna är att de enkelt avhjälpta hindren ska var åtgärdade senast Det handlar också om attityd och bemötande där alla medborgare är lika mycket värda. Kommunstyrelsen i Botkyrka har tidigare satt målet att med stöd av Tillgänglighetsdatabasen, TD undanröja alla enkelt avhjälpta hinder inom de lokaler där kommunen bedriver verksamhet så att de är borta senas Samhällsbyggnadsförvaltningens tillgänglighetsarbete har de senaste åren haft en mycket svag, nästintill obefintlig utveckling. Det är därför lång väg kvar innan målet uppnås. Det avstannande tillgänglighetsarbetet har dessutom inneburit att kommunen saknar en kartläggning av hur många enkelt avhjälpta hinder som återstår att åtgärda. Upprustning med fokus på tillgänglighet Av flerårsplaneförslaget framgår att upprustningsbehovet av kommunens äldre lokaler och anläggningar är stort. Det kommer under en tid att krävas stora investeringar. En inventering har genomförts av kommunens skolor och förskolor för att bedöma vilket behov av upprustning som finns för dessa lokaler. Tillgänglighetsåtgärder ingick inte i inventeringen trots påpekanden från kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Vi vill därför än en gång poängtera att upprustningarna måste genomföras med ett tillgänglighetsperspektiv. Ökad tillgänglighet får inte konkurrera med övriga investeringsbehov. De tuffa ekonomiska förutsättningarna får inte leda till diskriminering av Botkyrkabor med funktionsnedsättning. Så kallade passa på-åtgärder är dessutom både effektivt och ekonomiskt. Enligt förslaget till kommande flerårsplan har både tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden möjlighet att prioritera inom sin totalram för investeringar. Det oroar den lokala funktionshinderrörelsen med tanke på den låga prioriteringen av tillgänglighetsarbetet. Bristande tillgänglighet ny diskrimineringsgrund Flera lagar och föreskrifter ställer krav på tillgänglighet. Ändå finns det många hinder kvar innan personer med funktionsnedsättning kan vara delaktiga i samhället på jämlika villkor som andra. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om att i lag slå fast att bristande tillgänglighet ska ses som en diskrimineringsgrund. Den utökade diskrimineringslagen träder med all sannolikhet i kraft 1 januari 2015.

15 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [3] von 2014:73 Ungdomsråd för barn och unga med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen godkände år 2011 ett förslag om att inrätta ett forum för barn och unga med funktionsnedsättning inom Botkyrka kommun med fokus på att ge barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar likvärdiga förutsättningar till delaktighet och inflytande som andra grupper. Av beslutet framgår att detta forum ska vara direkt underställt kommunstyrelsen men bedrivas i nära samarbete med relevanta förvaltningar och i förlängningen integreras med ungdomsfullmäktige. Som ett första steg att skapa detta forum har kommunen Sedan september 2012, tillsammans med ABF Botkyrka-Salem bedrivit ett projekt som syftar till att starta ett ungdomsråd för barn och unga med funktionsnedsättning. Projektet har fått extern finansiering från Allmänna arvsfonden. Med hjälp av projektet har kommunen tagit ytterligare ett steg i att utveckla och levandegöra demokratin genom en etablerad dialog med en grupp medborgare som lätt marginaliseras och riskerar att hamna i utanförskap. Ungdomsrådet har locka till sig över 40 medlemmar med intellektuella funktionsnedsättningar. Att skapa fysiska forum där barn och unga med funktionsnedsättning kan utöva inflytande ligger i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Båda betonar vikten av att även denna målgrupp ges möjlighet till inflytande för att kunna ta del av sina mänskliga rättigheter. Allmänna arvsfondens finansiering av projektet upphör i september Kommunen behöver därför säkerställa ekonomiska och personella resurser så att ungdomsrådet för barn och unga med funktionsnedsättning kan fortsätta sin utveckling och bli en integrerad del i den kommunala verksamheten. Utöver ovanstående synpunker har vi uppmärksammat att det Saknas uppgift om eventuella förändringar i driftramen för gymnasiesärskolan. Pelle Kölhed e.u Handikapporganisationernas samrådsgrupp Botkyrka

16 Kommunledningsförvaltningen [6] von/2014 :94 Referens Ann Bjellert, handläggare kommunala rådet för funktionshinderfrågor Mottagare Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande över remiss - Teknisk handbok för gatu- och parkverksamheten, Botkyrka kommun Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, krf, har fått förslaget till Teknisk handbok för gatu- och parkverksamheten i Botkyrka kommun på remiss. Enbart ur ett tillgänglighetsperspektiv har Handikapporganisationernas samrådsgrupp tillsammans med rådets handläggare granskat handlingarna. Typritningarna har vi inte kontrollerat. Vi lämnar följande synpunkter på Remissförslaget. Vi uppskattar initiativet till en teknisk handbok. Vår förhoppning är nu att den blir ett Effektivt verktyg till stöd att göra rätt från början. Om tillgänglighetsperspektivet redan från start ingår i planeringen minskar de oplanerade merkostnaderna för tillgänglighetsåtgärder som nu ofta görs i efterhand. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är Botkyrka kommuns styrdokument för denna målgrupp. Det innebär att den ska följas i sin helhet av samtliga nämnder och förvaltningar. Konventionen tydliggör att tillgänglighet är en mänsklig rättighet samt kommunens ansvar för den fysiska miljöns tillgänglighet. Universell design löper som en röd tråd genom hela konventionen. Det innebär att samhällsplaneringen måste utgå från att vi människor är olika, med olika förutsättningar och behov. Därför anser vi att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska stå med i samtliga kapitel under rubriken "Styrande och vägledande dokument". Bland styrdokumenten saknar vi också Samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan för tillgänglighet för perioden Syftet med den tekniska handboken är bland annat att säkerställa en bättre tillgänglighetsanpassning vid byggnation. Den ska också leda till kunskapsöverföring till nyanställd personal samt ge ökad tydlighet och möjlighet att alla får KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann.bjellert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

17 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [6] von/2014 :94 samma information. Därför är det viktigt att informationen är korrekt och överensstämmer med fastställda riktlinjer och lagkrav. Vi har under vår granskning hittat några saker som behöver korrigeras. En funktionsnedsättning innebär nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är skillnad på funktionsnedsättning och funktionshinder. En funktionsnedsättning är kopplat till en person och behöver inte innebära ett hinder för delaktighet. Om däremot miljö och omgivning är otillgänglig uppstår funktionshinder. Det är alltså funktionshindret som stoppar personer med funktionsnedsättning att på jämlika villkor delta i samhället. Ord är viktiga särskilt i en Teknisk handbok. Rätt valda ord ökar precisionen, fel ord kan försvåra för läsaren, exempelvis om vederbörande inte är fackman på området. Det är ofta en bra ambition att försöka ha ett enhetligt riktigt språk. Ett exempel finns i Kapitel 06, Sid 15, Ledstråk är orienteringshjälp för synnedsatta. Ordet synnedsatta finns inte. Korrekt uttryckt ska det vara Ledstråk är orienteringshjälp för personer med synnedsättning. På sidan 16 används ordet Synskadad. Ordvalen varierar vilket måste rättas till. Under vår granskning av remissförslaget har vi rättat till några av de ord som är felaktiga men långt ifrån alla. Innan handboken slutförs behöver det alltså säkerställas att ordvalen är korrekta. _Kapitel 05 Drift och underhåll Drift och underhåll har stor betydelse för en maximal tillgänglighet. Vi anser därför att Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet också ska finnas med bland de styrande och vägledande dokumenten i det här kapitlet. De utgör grunden för Tillgänglighetsdatabasen, TD. Vid samtliga inventeringar av drift- och underhållsbehovet måste tillgänglighetsaspekten finnas med och bli inventerad med stöd av TD. Så kallade Passa pååtgärder är både kostnadseffektiva och leder till besparing av arbetstimmar. Liksom riktlinjer vid felanmälan av exempelvis trafikljus behöver det även finnas riktlinjer för anmälan av bristande tillgänglighet. Den lokala funktionshinderrörelseen upplever att dessa anmälningar inte har samma prioritet som exempelvis anmälan av en trasig gatlykta. Det beror naturligtvis på åtgärdens storlek men i nuläget får anmälningar av bristande tillgänglighet, trots upprepade anmälningar, aldrig någon återkoppling.

18 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [6] von/2014 : Driftplaner Här saknar vi tillgänglighetsperspektivet bland de punkter som alla driftplaner ska innehålla Lekplatser Vi vill understryka att tillgänglighetsaspekten ska finnas med i skötsel och underhållsplanerna för alla lekplatser Trappor Meningen "Lösa trappsteg och trasiga handledare ska åtgärdas omgående." Behöver kompletteras med bristfälliga kontrastmarkeringar. _Kapitel 06 Gatubyggnad Ledstråk Felaktig fakta i "Sinusplattor är räfflade plattor och används som ledyta för att följa ledstråket. såsom övergångsställen, trappor eller infarter." Informationen ger ingen kunskap om skillnaden mellan sinusplattor och kupolplattor. Nytt textförslag är "Sinusplattor är räfflade plattor och används som ledyta för att följa ledstråket. Kupolplattor är plattor som läggs ut i att varna för olika saker, såsom övergångsställen, trappor eller infarter." I utomhusmiljö är naturliga ledstråk alltid att föredra framför konstgjorda ledstråk. Ledytans kännbarhet blir lätt påverkad av yttre faktorer såsom snö, löv eller sand. Viktig fakta som bör finnas med under avsnittet om ledstråk Gång- och cykelvägar Cyklar som parkeras fritt, i anslutning till gångbanor och gångvägar, utgör inte bara ett hinder eller en risk för personer med nedsatt rörelseförmåga. Därför bör det istället stå personer med funktionsnedsättning. Befintlig text behöver bli kompletterad med att gångytan ska vara separerad från kör- och cykelbanor genom en taktil (kännbar) skiljelinje eller kontrasterande beläggning.

19 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [6] von/2014 :94 Bilaga 1 Gatusektioner och gatutyper Under stycket om dimensionering av korsningar i introduktionen på sidan 2 är funktionshindrade fel ordval. Rätt är personer med funktionsnedsättning. 3.3 Tillgänglighet Inom kommunala rådet för funktionshinderfrågor finns stor erfarenhet och kunskap om tillgänglighet och funktionsnedsättningar. Vi tycker att nuvarande text är mycket förvirrande och tror därför att den är obegriplig för en icke sakkunnig person. Vi föreslår istället följande text: "Botkyrka ska vara tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Ett tillgängligt samhälle är inte till nackdel för någon utan tvärtom, det underlättar för alla! En hög grad av tillgänglighet innebär att vi ökar delaktigheten i samhället, istället för att stänga ute grupper av människor. Planering och utformning måste därför alltid utgå från att vi människor är olika med olika förutsättningar och behov. Generella lösningar som fungerar för alla ska alltid komma i första hand. Tillgänglighetsanpassning kan exempelvis innebära nedsänkta kantstenar vid övergångsställen och passager, ramper som komplement till trappor, taktila och visuella ledstråk samt att skyltar och informationstavlor är lätta att förstå." 4.5 Kantstensparkering Här behöver texten kompletteras med att Lutningen i längs- och sidled ska understiga 1:50 samt att ytan måste vara jämn hårdgjord och halksäker. Platsen ska också vara tydligt markerad att den är avsedd för personer med särskilt parkeringstillstånd" Att parkeringsplatsen ska ha en rampleder med all sannolikhet till förvirring. Det räcker med texten om helt nedsänkt kantsten i direkt anslutning till gångbanan. Därutöver behöver ordet rörelsehindrad korrigeras till person med nedsatt rörelseförmåga. 5.4 Lokalgator Tillgänglighetsaspekten får inte enbart omfattar rörelsehindrade som det står i texten. Den ska omfatta alla personer med funktionsnedsättning. 5.7 Shared space Texten "transport för boende och för rörelsehindrade" föreslår vi justeras till "transport för boende och färdtjänst".

20 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [6] von/2014 :94 _Kapitel 07 Park, natur och aktivitetsplatser De styrande och vägledande dokumenten bör här kompletteras med Västra Götalandsregionens riktlinjer för tillgänglig lekplats. De är ett komplement till övriga riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. 7.5 Parkutrustning Ur tillgänglighetssynpunkt är det lämpligt med en sittplats ungefär var 25:e meter. I större park- och friluftsområden bör parksoffor finnas med ungefär 250 meters mellanrum. Lutningen får vara max 1:50. Befintlig text behöver kompletteras med de här faktauppgifterna Cykelparkeringsplatser Information saknas om att cykelställ måste vara avgränsade och tydligt markerade både visuellt och taktilt. De utgör annars en säkerhetsrisk för personer med funktionsnedsättning Träkonstruktioner Anvisningarna för längden på en ramp är för otydlig. Att en ramp får vara max 10 m utan avbrott för ett horisontellt vilplan behöver förtydligas. Att vilplanet dessutom är nödvändigt för att kunna passera en dörr behöver också komma med i texten. Det fastställda måttet för ljushetskontraster, 0,40 enligt NCS-skalan (Natural Color system), framgår tyvärr inte heller av texten. Önskvärt vore också information om att materialvalet för ledstänger är av stor betydelse för personer med kontaktallergier. _Kapitel 09 Trafik Parkeringsutredning Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, KRF, ifrågasätter varför parkeringsutredningen inte omfattar platser för personer med särskilt parkeringstillstånd. Det är angeläget att det finns ett tillräckligt antal sådana parkeringsplatser. Önskvärt är 5 % av det totala antalet parkeringsplatser i en parkeringsanläggning, dock minst 2 platser. Det måste tas hänsyn till vid all planering. Om parkeringsutredningen redan omfattar dessa parkeringsplatser behöver det förtydligas.

21 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [6] von/2014 : Parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning Angöringsplatser används ofta av taxi och färdtjänstfordon för av- och påstigning. Ett ledstråk från angöringsplatsen fram till entrén är till stor hjälp för personer med synnedsättning. Bra om även den faktauppgiften kommer med i handboken Cykelparkeringsplatser Information saknas om att cykelställ måste vara avgränsade och tydligt markerade både visuellt och taktilt. De utgör annars en säkerhetsrisk för personer med funktionsnedsättning. Utöver ovanstående synpunkter tycker vi det vore värdefullt med lite tydligare information kring tillgänglighetsanpassningar. Vilken betydelse anpassningarna har för olika grupper. Den tekniska handboken är en utmärkt möjlighet till att sprida den kunskapen på alla nivåer. Pelle Kölhed e.u. Bilagor Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Västra Götalandsregionens riktlinjer för tillgänglig lekplats

22 /2010 Version 1.2 Tillgängliga och användbara miljöer r i k t l i n j e r o c h s ta n d a r d f ö r f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland

23

24 Innehåll InledninG Varför behövs riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet... 5 Gemensamma riktlinjer och standard... 6 Beskrivning av riktlinjer och standard...7 Ansvariga för tillgängligheten och användbarheten...7 Vad innefattar riktlinjerna...7 definition av tillgänglighet...7 Utgångspunkterna för definitionen av tillgänglighet... 8 Vägledande exempel... 9 läsanvisning...10 Riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet 1. Angörings- och handikapparkeringsplatser Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer Dörrar och öppningar till och i byggnader Handikapptoaletter och övriga toaletter Hissar Trappor Ramper Inomhusmiljö Kapprum Sammanträdesrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare Restauranger, matsalar, kaféer Uteplatser, balkonger Utemiljö Omklädningsrum Duschrum Bassänger Rum för undersökning, behandling och vård Boenderum Lokaler för hushållsarbete inom boende och rehabilitering Bibliotekslokal Skyltinformation Automater Bilagor Bilaga 1 Illustrationer och lutningsmått Bilaga 2 Ledarhund avseende vårdinrättning Representanter i arbetsgrupper och referens

25

26 Inledning Sedan januari 2002 har Västra Götalandsregionen politiskt fastställda riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet till regionens fastigheter för personer med olika funktionsnedsättningar. Revideringar har regelbundet gjorts av riktlinjerna utifrån Boverkets föreskrifter och gjorda erfarenheter. Detta gäller inte minst föreskrifterna om krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i befintliga byggnader dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Kommunerna Tidaholm, Lerum, Munkedal och Vänersborg har under 2004 tillsammans med Västra Götalandsregionen tagit fram verktyg i form av riktlinjer och standard för idrottsanläggningar inklusive bad-/simhall samt för skolor, bibliotek och butiker. I framtagandet av riktlinjer för butiker har även Konsumentverket deltagit. Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har sedan 2003 antagna riktlinjer för naturreservat. Genom åren har samarbetet fördjupats mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen i det gemensamma arbetet med att göra miljöer tillgängliga för personer med olika svårigheter; svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Resultatet i form av riktlinjer används även utanför Västra Götaland. Riktlinjerna ligger dessutom till grund för Tillgänglighetsdatabasen, en webbaserad information för medborgare om tillgängligheten i olika miljöer inomhus och utomhus. Medborgaren kan baserat på informationen i Tillgänglighetsdatabasen själv ta ställning till om verksamheten är möjlig att besöka eller inte. Tillgänglighetsdatabasen är spridd både inom och utanför Västra Götaland. Varför behövs riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet? Människor är olika och offentliga miljöer är till för alla. Om utgångspunkten när vi utformar våra miljöer är de behov som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har, kan alla människor få glädje av en tillgänglig och användbar miljö. I Sverige har cirka 20 procent av befolkningen någon form av bestående funktionsnedsättning. Det som är bra för alla är nödvändigt för några. version 1.2 sida 5

27 inledning Gemensamma riktlinjer och standard Hösten 2008 startade ett gemensamt arbete mellan kommunalförbunden i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och handikapprörelsen med att arbeta fram gemensamma riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet till inom- och utomhusmiljöer. I arbetet deltog också Länsstyrelsen i Västra Götaland, Konsumentverket och i en referensgrupp Handisam. sida 6 version 1.2

28 Beskrivning av riktlinjer och standard Ansvariga för tillgängligheten och användbarheten Tillgängliga och användbara miljöer kräver ett ansvarstagande av både fastighetsägaren och verksamhetsansvarig. Vad innefattar riktlinjerna? Riktlinjerna innefattar krav på tillgänglighet och användbarhet vid: - ny-, om- och tillbyggnation av lokaler dit allmänheten har tillträde - nyförhyrning - tomter som tas i anspråk för bebyggelse - nyanläggning på allmänna platser - åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser Anmärkning: Boverkets regelsamling för byggande, BBR 2008 anger att reglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller för tomter, bostäder, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde (3 kap. 15 PBL och 12 BVF). Föreskrifterna om tillgänglighet och användbarhet finns även i avsnitt 6:5,7:2,8:2, 8:3 och 8:9. (BFS 2008:6) Definition av tillgänglighet Definitionen av tillgängligheten anges dels som riktlinje, dels som standard. Tillgängligheten definieras utifrån lagstiftning, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, rekommendationer och erfarenhetsbaserad kunskap som vägs samman till en gemensam definition. I vissa fall måste nivån av tillgängligheten vägas mot ekonomiska och praktiska faktorer denna avvägning ingår i definitionen av tillgängligheten. Den gemensamma definitionen har arbetats fram av en arbetsgrupp som bestått av representanter från Fyrbodals kommunalförbund (Trollhättan), Skaraborgs kommunalförbund (Skövde), Sjuhärads kommunalförbund (Borås), Göteborgsregionens kommunalförbund (Göteborg), Västra Götalandsregionen (avdelningen funktionshinder och delaktighet, Västfastigheter och område inköp) samt rådet för funktionshinderfrågor. Handisam har medverkat i en referensgrupp. version 1.2 sida 7

29 beskrivning av riktlinjer och standard Riktlinjen anger huvuddragen i funktionen och ska ge en förståelse för vad som ska uppfyllas. Här ingår inga detaljkrav. Riktlinjen är därmed mer beständig än standarden, och behöver därför inte uppdateras lika ofta. Standarden anger de behov som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har samt lagkrav och verksamhetens förutsättningar. Standarden utgör ett levande material, som ska följa samhällsutvecklingen, den tekniska utvecklingen, forskningen och inte minst de förändrade behov som personer med funktionsnedsättningar redovisar. För alla standarder finns angivna hänvisningar till referenser efter respektive avsnitt. Grön standard Tillgängligt för nästan alla. Grön standard anger vilka behov som måste uppfyllas för att uppnå tillgänglig och användbar miljö. Föreskrifter anger att miljöer ska vara användbara. Vad som menas med användbar är definierat i den gröna standarden och är baserat på lagkrav och erfarenheter. Gul standard Tillgänglighet för några men inte för alla. Gul standard anger vilka lagkrav som Boverket har som miniminivå på tillgänglighet. I de fall lagkrav och erfarenheter sammanfaller, finns endast en grön nivå. Röd standard Ej tillgängligt Röd standard uppfyller varken lagkrav eller erfarenheter. Inför varje standard beskrivs i ett varför behoven i standarden behöver uppfyllas. disposition Riktlinjen är upplagd efter rumsliga kategorier med hänsyn till de funktioner platsen skall fylla. Utgångspunkten är en förflyttning utifrån och in i en byggnad. Utgångspunkterna för definitionen av tillgänglighet = Lagkrav Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2008:6 BFS 2003:19, HIN 1: Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser sida 8 version 1.2

30 beskrivning av riktlinjer och standard BFS 2004:15, ALM1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom andra områden för andra anläggningar än byggnader Förordning»Handisam: Riktlinjer om tillgänglighet Riv Hindren inklusive fördjupningsblad. Enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitik Rekommendation Myndigheternas (SSI - Strålskyddsinstitutet) rekommenderade försiktighetsprincip Erfarenheter Miljöns användbarhet i sin helhet - rimlighet mellan behov och kostnader - sammanvägning av verksamheternas förutsättningar och användarnas behov. Självständighet Så många människor som möjligt ska självständigt kunna använda miljön Baserat på ovanstående utgångspunkter har arbetsgruppen gjort en gemensam värdering som anger vilka behov som ska uppfyllas för grön och gul standard. Lagstiftningen utgör grunden. I Västra Götalandsregionen ska grön standard användas. Eventuella undantag ska dokumenteras i form av en avvikelserapport. Vägledande exempel I Boverkets byggregler anges miniminivåer för tillgängligheten. Ett exempel är att ramper i byggnader och på tomter får luta högst 1:12. I allmänna rådet skriver Boverket att en ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20. Dessutom finns föreskriften ALM1 som anger att ramper inte bör luta mer än 1:20 på allmänna platser. Slutligen anger HIN1 avseende enkelt avhjälpta hinder att en ramp inte bör luta mer än 1:12 men att en lutning på 1:20 eller flackare bör eftersträvas. Grön standard blir i detta exempel att en ramp får luta högst 1:20, gul standard högst 1:12 och röd standard blir ej tillgängligt eftersom rampen då lutar mer än 1:12. Utifrån de olika utgångspunkterna har arbetsgruppen i några fall valt att ange en högre nivå av tillgänglighet och användbarhet, där gemensamma värderingar och erfarenheter från arbetsgruppen har angett standard för grön nivå. Ett exempel på detta är fri dörrpassage där grön standard är minst 0,84 m och gul standard är minst 0,80 m. Den gula standarden är miniminivån i version 1.2 sida 9

31 beskrivning av riktlinjer och standard Boverkets byggregler. Tillgänglighet kräver ett helhetstänkande för att miljön ska vara användbar. Boverkets byggregler omfattar inte alla delar som formar den fysiska miljön. Det handlar också om utformning och placering av lös inredning som möbler, parfymfria hygienartiklar och rengöringsmedel, lösa mattor, växter med mera. Det är till exempel av avgörande betydelse för en god ljudmiljö att en lokal möbleras på ett ändamålsenligt sätt i kombination med utformningen av själva fastigheten. Riktlinjerna vänder sig därför till ansvariga för fastigheter och utemiljöer samt till ansvariga för verksamheten. Vid utformning och utrustning av miljöer ska dessa kunna användas av alla besökare. Utrustas miljön till exempel med sittplatser ska det även finnas tillgång till sittplatser för personer med svårt att resa sig. Om det inte finns några sittplatser för någon ställs det heller inga krav att det ska finnas sådana för personer med funktionsnedsättningar utom på angivna platser såsom reception. Läsanvisning Riktlinjerna innefattar dels funktioner som förekommer i de flesta ute- och inomhusmiljöer samt funktioner som endast finns i vissa specifika verksamheter. Vid användning av riktlinjerna finns möjlighet att välja all information eller ta ut de funktioner som planeras för. Inför planering av varje miljö måste emellertid hela kedjan beaktas av förflyttning från parkering, gångvägen mot entré, själva entrén och sedan vidare in i byggnaden till den lokal som byggs. Ett pussel måste läggas där relevanta avsnitt fogas till varandra. Vissa avsnitt innefattas i de flesta miljöer. Sådana avsnitt är inomhusmiljö, skyltar och automater. Vid planering av exempelvis en entréhall kan det innebära att avsnitten inomhusmiljö, kapprum, automater, skyltar, toaletter, eventuella hissar, trappor, ramper och inte minst dörrar och öppningar till och i byggnad måste beaktas. För att en person ska kunna ta sig in i entréhallen måste hela vägen från parkeringen till entrén vara tillgänglig. För varje standard finns angivna referensnummer. Dessa hänvisar till en referenslista efter varje riktlinjeavsnitt. Dessutom finns ett paragraftecken,, där arbetsgruppen funnit stöd för tolkningen i Boverkets föreskrifter och allmänna råd. sida 10 version 1.2

32 1 Angöringsplatser och handikapparkering Riktlinjer: Angöringsplatser ska finnas i omedelbar anslutning till entréer avsedda för allmänheten. Av- och påstigning ska ske enkelt och säkert. Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt eller med personligt stöd kunna parkera sitt fordon i nära anslutning till de entréer i byggnaden som är avsedda för allmänheten. Det ska vara enkelt och säkert att komma i och ur fordonet samt förflytta sig från parkeringsplats till gångväg. tillhörande kapitel: För Angörings- och handikapparkeringsplatser gäller avseende parkeringsautomat också Kapitel 22 (Automater) allmänt s. 11 Angöringsplatser s. 12 Handikapparkeringsplatser s. 13 referenser s. 14 a l l m ä n t 1.1 Belysning är viktig för att hitta parkeringsplatsen, vid till exempel i - och urlastning av hjälpmedel och vid förflyttning på parkeringsplatsen. 1.2 Personer som använder rullstol eller rollator behöver vid förflyttning hårdgjorda ytor där inte rullstolens eller rollatorns hjul slirar eller sjunker ned i underlaget. 1.3 Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna lita på att underlaget inte lutar så att hjälpmedlet rullar iväg under i - och urstigning ur bilen. Angörings- och handikappparkeringsplats är väl belyst. Referens 2, 3, 4 Angörings- och handikappparkeringsplatsen har en hårdgjord, jämn och halksäker yta. Referens 2, 3, 4, 5 Lutning i längs- och sidled på angörings- och handikapparkeringsplats är högst 1:50. Referens 2, 3, 4, 5 version 1.2 sida 11

33 angöringsplatser och handikapparkering allmänt / angöringsplatser Personer som använder rullstol eller rollator behöver, för att komma upp på trottoaren, utjämning av eventuella nivåskillnader. Även en låg kant kan utgöra ett oöverstigligt hinder. En oskyddad trafikant ska inte tvingas förflytta sig längre sträckor i trafiken för att komma upp på trottoaren. Avfasningen bör därför vara placerad bakom bilen inom den reserverade ytan. 1.5 Personer som använder rullstol eller rollator kan hindras från att ta sig upp på trottoaren om lutningen är för brant. Trottoarkanten är avfasad till 0-kant på en sträcka av 0,9-1 meter i omedelbar anslutning till angöringsoch handikapparkeringsplats. Referens 2, 3, 4 Avfasningen av trottoarkanten har en lutning på högst 1:12. Avfasningen är jämn och halksäker. Referens 2, 3, 4, 5 a n g ö r i n g s p l at s e r 1.6 En angöringsplats är en plats för av- och påstigning från privatbil, taxi eller färdtjänstfordon. Personer med svårt att röra sig behöver ha nära till entrén från angöringsplatsen för att spara kraft vid förflyttning. 1.7 Personer som har svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har behov av en tydligt markerad angöringsplats. Det kan till exempel handla om att material av avvikande ljushet och struktur fälls in i markbeläggningen. 1.8 Personer som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att kunna ta sig till trottoaren samt mellan sitt eget och andra parkerade fordon även då fordonet har ramp baktill. Angöringsplats finns inom 10 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré., 5 Angöringsplatsen är lätt att upptäcka. Referens 2 Angöringsplatsen är minst 9 meter lång. Angöringsplats finns inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré. Referens 2, 5 sida 12 version 1.2

34 angöringsplatser och handikapparkering handikapparkeringsplatser h a n d i k a p pa r k e r i n g s p l at s e r 1.9 Många personer har svårt att förflytta sig självständigt 25 meter. Där det är möjligt rekommenderas därför handikapparkeringsplats så nära entrén som möjligt. Handikapparkeringsplats har företräde framför placering av personalparkeringsplats. På större anläggningar som till exempel sjukhus, större terminaler, köpcentra, parker, fritidsområden och friluftsbad ska det finnas handikapparkeringsplatser i anslutning till de olika områdena där parkeringsplatser finns På större anläggningar som till exempel sjukhus, större terminaler och köpcentra ska det finnas handikapparkeringsplatser i anslutning till de olika områdena där parkeringsplatser finns Handikapparkeringsplatser ska skyltas för att visa att de är reserverade för personer med särskilt tillstånd att parkera där. Markeringen på marken visar övriga bilister att de inte får parkera så att utrymmet minskar på handikapparkeringsplatsen. Handikapparkeringsplats/- er finns inom 25 meter gångavstånd från tillgänglig och användbar entré. Referens 2 Handikapparkeringsplatser utgör 5% av det totala antalet p-platser, dock minst 2 platser. Alla handikapparkeringsplatser är markerade med skylt med handikappsymbol och linjer på marken eller motsvarande. Handikapparkeringsplatser utgör 5% av det totala antalet p-platser. dock minst 1 plats.. Handikapparkeringsplatser är markerade med skylt. Referens 2, 5 version 1.2 sida 13

35 angöringsplatser och handikapparkering handikapparkeringsplatser / referenser 1.12 Personer som använder rullstol har ibland bil där rullstolen tas in och ut från sidan av fordonet. Detta kräver tillräcklig bredd för att kunna fälla ut en ramp samt plats för att komma upp på och av rampen. Plats krävs också vid i- och urlastning av rullstol från ett fordons baksäte och för att kunna vända med rullstol. Vid handikapparkeringsplatser med bredd 3,6 m kan till exempel en fri yta vid sidan eller mellan parkeringsplatserna göra att bredden 5 meter ändå uppnås Personer som använder rullstol eller rollator behöver utrymme för att kunna ta sig till trottoaren samt mellan sitt eget och andra parkerade fordon även då fordonet har ramp baktill. Bredd på handikapparkeringsplats är 5 m, när platsen inte är placerad intill en fri yta. Referens 3, 4, 5 Om parkeringen är utmed en gata, är platsen markerad och minst 7 meter lång. Referens 2 r e f e r e n s e r 1 Arbetsgruppen för revidering av riktlinjer 2 Regelsamling för byggande, BBR 2008 (BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2008:6) 3 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. BFS 2003:19, HIN 1 4 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom andra områden för andra anläggningar än byggnader. BFS 2004:15, ALM1 5 Riktlinjer om tillgänglighet Riv Hindren, Handisam, Enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitik ISBN: , Edita Västra Aros, Fördjupningsblad Handisam: Tillgängliga toaletter, Tillgängliga dörrar, Tillgänglig Skyltning, Säker utrymning - vid brand och andra nödsituationer. sida 14 version 1.2

36 2 Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer Riktlinjer: Personer med olika funktionsnedsättningar ska lätt kunna orientera sig samt enkelt, självständigt och utan fara ta sig fram till entrén. tillhörande kapitel: För Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer gäller också Kapitel 5. (Hissar), Kapitel 6. (Trappor) och Kapitel 7. (Ramper). allmänt s. 15 Övergångsställen och gångpassager s. 20 referenser s. 21 a l l m ä n t 2.1 Tydlig utformning av skyltar se avsnitt 21. Skyltinformation - utformning och placering. 2.2 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information har lättare att hitta entrén när det finns kännbara och visuella ledstråk. Personer som är blinda följer ledstråket med sin teknikkäpp. Exempel på konstgjorda ledstråk kan handla om att material av avvikande ljushet och struktur fälls in i markbeläggningen. Exempel på naturligt ledstråk är kantsten, räcke, fasad eller gräskant. I stadsmiljö bör ledstråk byggas upp i logiska nät med särskilda markeringar till strategiska målpunkter. Tydlig utformning av skyltning/miljö anger riktning mot huvudentré och eventuell annan entré tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Referens 2, 3, 4, 5 Ledstråk på gångvägar till entréer från angöringsplatser, närmaste hållplats och parkeringsplatser är visuella och taktila. Ledstråken är sammanhängande och kan bestå av naturliga och kompletterande konstgjorda ledstråk. Konstgjorda ledstråk har ljushetskontrast (minst 0,40 enligt NCS) och avvikande struktur gentemot omgivningen. Referens 2, 3, 4, 5 version 1.2 sida 15

37 gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer allmänt Personer med svårt att röra sig kan ha svårt att hålla balansen eller styra en rullstol eller rollator om gångvägen lutar i sidled samt att orientera sig vid svårt att se. 2.4 Om terrängen och förhållandena omöjliggör anordnandet av en gångväg med lutning högst 1:50 kompenseras detta med ramp eller annan utjämning. Personer som använder rullstol eller rollator måste vid branta lutningar för att inte rulla bakåt hela tiden, hålla emot med hjälp av sina armar.»en ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20.» (Referens 2) 2.5 Två personer som använder utomhusrullstol kan mötas om den fria bredden är minst 1,80 meter. Personer med svårt att se som har ledsagare bredvid, upptar 1,2 meter av gångvägens bredd. Utomhusrullstolar kräver vändyta 2,0 meter i diameter. 2.6 Personer med svårt att se eller röra sig behöver tillräcklig bredd för att passera genom öppningar i staket, häckar eller liknande. Vid nyanläggning är hela gångvägen så horisontell som möjligt och lutning i sidled är högst 1:50. Referens 2, 4, 5 Vid trappor eller lutningar större än 1:20 finns ramp eller utjämning genom annan och flackare sträckning av gångyta. Utformning av ramp med vilplan se avsnitt 7. Ramper. Referens 2, 3, 4, 5 Gångväg har en fri bredd på minst 2,0 meter, alternativt minst 1,8 meter med vändzoner med jämna mellanrum. Vändzonerna är minst 2,0 meter i diameter inklusive gångytan. Referens 4,5 Vid passager genom öppningar är den fria passagebredden minst 0,9 meter. Referens 2, 4, 5 Vid trappor eller lutningar större än 1:12 finns ramp eller utjämning genom annan och flackare sträckning av gångyta. Utformning av ramp med vilplan se avsnitt 7. Ramper. Referens 2, 3, 5 Gångväg har en fri bredd på minst 1,5 meter, alternativt minst 1,0 meter med vändzoner med högst 10 m mellanrum. Vändzonerna är minst 1,5 meter i diameter inklusive gångytan. Referens 2,5 sida 16 version 1.2