Studeranderepresentanter Tobias Bolin, studeranderepresentant, 7-15 Niclas Fuglesang Geuken, studeranderepresentant

Transkript

1 12/ (16) Beslutsorgan Anställningsutskottet Anställningsutskottet Datum för mötet: Närvarande (beslutande): Lärarrepresentanter Johan Håstad, ordförande Anna Delin, professor, ICT Åsa Emmer, professor, CHE Anna Jensen, professor, ABE, ej 8 Tommy Ohlsson, professor, SCI Bo Wahlberg, professor, EES, fr o m 12 Britt Östlund, professor, STH Studeranderepresentanter Tobias Bolin, studeranderepresentant, 7-15 Niclas Fuglesang Geuken, studeranderepresentant Närvarande (övriga): Frånvarande: Katarina Bröms Helena Lundquist Katinka Pålsson Petra Rosenquist Jenny Wiklund Kia Vejdegren, protokollförare Katja Grillner, vice ordförande Monica Lindgren, professor, ITM Sören Östlund, vice ordförande 1 Sammanträdet öppnas Ordföranden hälsar samtliga välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. 2 Val av justeringsperson Niclas Fuglesang Geuken har utsetts att jämte ordförande justera protokollet. 3 Godkännande av föredragningslista Föredragningslistan fastställs. 4 Meddelanden och beslut Inga meddelanden föreligger. 5 Föregående protokoll Föregående protokoll är justerat. 6 Sakkunniga vid anställning av lektor i matematik

2 12/ (16) Dnr: VL Föredragande: Jenny Wiklund Det finns 106 sökande till anställningen. Av de potentiella sökande som skolan listat i sitt förslag på inrättande av anställning har 7 sökt anställningen. Anställningsutskottet har vid sammanträdet diskuterat skolans önskan att hantera ärendet i 2 steg med fyra sakkunniga i första steget och två i andra steget. Skolchef Leif Kari och vice skolchef Anders Forsgren vid skolan för teknikvetenskap (SCI) föreslår lektor Sam Payne (m) vid Yale University och Professor Elisa Gorla (k) vid University of Neuchatel, Professor Panagiota Daskalopoulos (k) vid Colombia University och Anders Karlsson (m), University of Geneve som sakkunniga i första steget. Anställningsutskottet beslutar enligt förslag. 7 Anställningsprofil för lektor i matematisk statistik (2 st) Dnr: VL Föredragande: Jenny Wiklund Skolchefen vid skolan för teknikvetenskap (SCI) har lämnat in ett förslag på anställningsprofil för lektor i matematisk statistik. Anställningsutskottet beslutar att fastslå anställningsprofilen (se bilaga 1). 8 Sakkunniga vid anställning av lektor i fastighet och finans Dnr: VL Föredragande: Katinka Pålsson Anna Jensen anmäler jäv och lämnar rummet. Det finns 10 sökande varav 1 kvinna och 9 män till anställningen. Av de potentiella sökande som skolan listat i sitt förslag på inrättande av anställning har 1 sökt anställningen. TF Skolchef Mats Wilhelmsson vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) föreslår att Professor Deborah Susan Levy (k) vid University of Auckland Business School och Professor Niel Crosby (m) vid The University of Redding utses till sakkunniga. Anställningsutskottet beslutar enligt förslag. 9 Sakkunniga vid anställning av lektor i arkitekturteknik Dnr: VL Föredragande: Katinka Pålsson Det finns 19 sökande varav 4 kvinnor och 15 män till anställningen. Av de potentiella sökande som skolan listat i sitt förslag på inrättande av anställning har 1 sökt anställningen. TF Skolchef Mats Wilhelmsson vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) föreslår att Professor Olga Popovov Larsen (k) vid Royal Danish Academy of Fine Arts, Danmark och Professor Johan Bettum (m) vid Architectual Journal, Städelschule (Frankfurt & Spurbush Verlag) utses till sakkunniga. Anställningsutskottet beslutar enligt förslag. 10 Anställningsprofil för biträdande lektor i polymera material med inriktning mot polymerfysik Dnr: K

3 12/ (16) Skolchefen vid skolan för kemivetenskap (CHE) har lämnat in ett förslag på anställningsprofil för biträdande lektor i polymera material med inriktning mot polymerfysik. Anställningsutskottet beslutar att fastslå anställningsprofilen efter revidering (se bilaga 2). 11 Anställningsprofil för biträdande lektor i organisk kemi med inriktning mot solbränsle Dnr: K Skolchefen för skolan för kemivetenskap (CHE) har lämnat in ett förslag på anställningsprofil för biträdande lektor i organisk kemi med inriktning mot solbränsle. Anställningsutskottet beslutar att fastslå anställningsprofilen efter revidering (se bilaga 3). 12 Anställningsprofil för biträdande lektor i materialvetenskap med inriktning mot metallers mekaniska egenskaper Dnr: M Föredragande: Helena Lundquist Skolchefen vid Skolan för industriell teknik och management (ITM) har anhållit om fastställande av anställningsprofil för biträdande lektor i materialvetenskap med inriktning mot metallers mekaniska egenskaper. Ärendet bordlades vid anställningsutskottets sammanträde Anställningsutskottet finner att anställningsprofilen efter skolans revidering fortfarande har språkliga brister och beslutar att bordlägga ärendet. 13 Anställningsprofil för biträdande lektor i kemiteknik med inriktning mot uppgradering av gaser Dnr: K Skolchefen för skolan för kemivetenskap (CHE) har lämnat in ett förslag på anställningsprofil för biträdande lektor i kemiteknik med inriktning mot uppgradering av gaser. Anställningsutskottet beslutar att fastslå anställningsprofilen efter revidering (se bilaga 4). 14 Ansökan om befordran från lektor till professor (Peter Ekbäck) Dnr: VL Föredragande: Katinka Pålsson Peter Ekbäck har ansökt om att bli befordrad från lektor till professor i fastighetsteknik (Real Estate Planning). Anställningsutskottet beslutade vid sammanträdet att ansökan ska sakkunniggranskas. Tf prefekt Inga-Lill Söderberg vid ABE-skolan föreslår att professor Annina H Persson (k), Örebro universitet och Professor Kauko Viitanen (m), Aalto universitet utses till sakkunniga.

4 12/ (16) Anställningsutskottet konstaterar att förslaget inte kommer från skolchefen. Anställningsutskottet beslutar att ge ordförande delegation att fastställa förslaget på sakkunniga om bekräftelse från skolchefen inte inkommer före protokollets justering. 15 Ansökan om befordran till professor (Rahmatollah Khodabandeh) Dnr: VL Rahmatollah Khodabandeh har ansökt om att bli befordrad till professor i energiteknik (Energy Technology). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Skolchefen vid Skolan för industriell teknik och management (ITM) föreslår att professor Maria Fernandino (k) NTNU och professor Bahram Moshfegh (m) Linköpings universitet utses till sakkunniga. Anställningsutskottet finner att pedagogiska meriter/undervisningsmeriter/undervisningserfarenhet för den manlige sakkunnig Moshfegh saknas i underlaget. Anställningsutskottet beslutar att ge ordförande delegation att fastställa förslaget på sakkunniga om komplettering inte inkommit före protokollets justering. Skolan har före protokollets justering inkommit med begärd komplettering. Anställningsutskottet fastställer därmed förslaget på sakkunniga. 16 Ansökan om befordran till professor (Peter Savolainen) Dnr: VL Peter Savolainen har ansökt om att bli befordrad till professor i genteknologi med inriktning mot evolutionär genetik. (Gene Technology with focus on Evolutionary Genetics). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Skolchefen vid Skolan för bioteknologi (BIO) föreslår att professor Göran Andersson (m) Sveriges lantsbruksuniversitet och professor Anders Götherström (m) Stockholm universitet utses till sakkunniga. Anställningsutskottet konstaterar att skolan lämnat förslag på två manliga sakkunniga. AU noterar även att underlaget brister gällande redovisning av föreslagnas pedagogiska meriter. Anställningsutskottet beslutar att bordlägga ärendet och att be skolan inkomma med förslag på en manlig och en kvinnlig sakkunnig. 17 Ansökan om befordran från lektor till professor (Malin Åkermo) Dnr: VL Föredragande: Katarina Bröms

5 12/ (16) Malin Åkermo har ansökt om att bli befordrad från lektor till professor i lättkonstruktioner (Lightweight structures). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Skolchefen vid Skolan för teknikvetenskap (SCI) föreslår att Professor Véronique Michaud, EPFL och Professor Klaus Wolf, TU Dresden utses till sakkunniga. Anställningsutskottet fastställer förslaget på sakkunniga. 18 Ansökan om befordran till professor (Lukas Käll) Dnr: VL Lukas Käll har ansökt om att bli befordrad till professor i tillämpad systembiologi (Applied systems biology). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Skolchefen vid Skolan för bioteknologi (BIO) föreslår att professor Carol Nilsson (k), Lunds universitet och professor Oliver Kohlbacher (m), University of Tübingen utses till sakkunniga. Anställningsutskottet fastställer förslaget på sakkunniga. 19 Ansökan om befordran från lektor till professor (Fredrik Lundell) Dnr: VL Fredrik Lundell har ansökt om att bli befordrad från lektor till professor i experimentell strömningsmekanik (Experimental Fluid Mechanics). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Vid bedömning av ansökan gäller 4 kap. 3 högskoleförordningen (1993:100) och anställningsordning för lärare vid Kungliga Tekniska högskolan (intern föreskrift 2/14) inkl. bilaga 1 behörighet och bedömningsgrunder för anställning som professor. Skolchefen vid Skolan för teknikvetenskap (SCI) föreslår att professor Staffan Lundström (m) Luleå Tekniska universitet och professor Solveig Melin (k) Lunds Tekniska Högskola utses till sakkunniga. Anställningsutskottet beslutar att bordlägga ärendet och att be skolan komplettera underlaget med mer omfattande CV och pedagogiska meriter för sakkunniga. 20 Ansökan om befordran från lektor till professor (Elena Gutierrez Farewik) Dnr: VL Föredragande: Katarina Bröms Elena Gutierrez Farewik har ansökt om att bli befordrad från lektor till professor i biomekanik, särskilt

6 12/ (16) muskelarbetets mekanik (biomechanics). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Skolchefen vid Skolan för teknikvetenskap (SCI) föreslår att professor Lori Lynn Ploutz-Snyder (k), University of Michigan, Ann Arbor och professor Marco Viceconti (m), University of Sheffield utses till sakkunniga. Anställningsutskottet fastställer förslaget på sakkunniga. 21 Ansökan om befordran från lektor till professor (Björn Laumert) Dnr: VL Björn Laumert har ansökt om att bli befordrad från lektor till professor i Energiteknik (Energy Technology). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Vid bedömning av ansökan tillämpas 4 kap. 3 högskoleförordningen samt KTH:s anställningsordning Skolchefen vid Skolan för industriell teknik och management (ITM) föreslår att professor Uwe Gampe (m), TU Dresden och professor Luisa Cabeza (k), University of Lleida utses till sakkunniga. Anställningsutskottet fastställer förslaget på sakkunniga. 22 Ansökan om befordran från biträdande lektor till lektor (Niklas Möller) Dnr: VL Niklas Möller har ansökt om att bli befordrad från biträdande lektor till lektor i filosofi (Philosophy). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Vid bedömning av ansökan gäller 4 kap. 4 högskoleförordningen (1993:100) och anställningsordning för lärare vid Kungliga Tekniska högskolan (intern föreskrift 2/14) inkl. bilaga 2 behörighet och bedömningsgrunder för anställning som lektor. Därutöver gäller också särskilda bedömningsgrunder fastställda i anställningsprofilen för den sökandes biträdande lektorat. Skolchefen vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) föreslår att professor Erik Carlsson (m) Uppsala universitet och professor Colleen Murphy (k) University of Illinois utses till sakkunniga. Anställningsutskottet beslutar att ansökan ska sakkunniggranskas och fastställer förslaget på sakkunniga. 23 Ansökan om befordran till lektor till professor (Helena Mattsson) Dnr: VL Föredragande: Katinka Pålsson Helena Mattsson har ansökt om att bli befordrad till lektor till professor i arkitekturens teori och

7 12/ (16) historia (Theory and History of Architecture). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Anställningsutskottet beslutar att ansökan ska sakkunniggranskas. 24 Ansökan om befordran från lektor till professor (Niklas Arvidsson) Dnr: VL Föredragande: Katinka Pålsson Niklas Arvidsson har ansökt om att bli befordrad från lektor till professor i industriell ekonomi med inriktning mot industriell dynamik. Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Vid bedömning av ansökan gäller 4 kap. 3 högskoleförordningen (1993:100) och anställningsordning för lärare vid Kungliga Tekniska högskolan (intern föreskrift 2/14) inkl. bilaga 1 behörighet och bedömningsgrunder för anställning som professor. Professor Jan Wikander vid skolan för industriell teknik och management (ITM) föreslår att professor Hans Löfsten (m), vid Chalmers tekniska högskola och professor Mette Præst Knudsen (k) vid Syddansk Universitet utses till sakkunniga. Anställningsutskottet finner att underlaget gällande föreslagna sakkunnig Præst Knudsens pedagogiska meriter behöver kompletteras. Anställningsutskottet beslutar att ge ordförande delegation att fastställa förslaget på sakkunniga om komplettering inte inkommit före protokollets justering. Skolan har före protokollets justering inkommit med begärd komplettering. Anställningsutskottet fastställer därmed förslaget på sakkunniga. 25 Ansökan om befordran till lektor till professor (Ingo Sander) Dnr: VL Ingo Sander har ansökt om att bli befordrad till professor i elektroniksystemkonstruktion (Electronic System Design). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Skolan har anhållit om ändring av ämnesområdet elektrotekniska ämnen från elektronikkonstruktion till elektroniksystemkonstruktion. Rektor har beslutat om ändring av ämnesområde. Skolchefen vid Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) föreslår att professor Petru Eles (m), Linköpings universitet och professor Kristina Lundqvist (k), Mälardalens högskola utses till sakkunniga. Anställningsutskottet beslutar att ansökan ska sakkunniggranskas.

8 12/ (16) Anställningsutskottet finner att underlaget gällande föreslagne sakkunnig Eles pedagogiska meriter behöver kompletteras. Anställningsutskottet beslutar att ge ordförande delegation att fastställa förslaget på sakkunniga om komplettering inte inkommit före protokollets justering. Skolan har före protokollets justering inkommit med begärd komplettering. Anställningsutskottet fastställer därmed förslaget på sakkunniga. 26 Ansökan om befordran till lektor till professor (Helene Frichot) Dnr: VL Föredragande: Katinka Pålsson Helene Frichot har ansökt om att bli befordrad till lektor till professor i arkitektur med inriktning kritiska studier och genusteori (Architecture with a focus on Critical Studies and Gender Theory). Ämnesområdet för befordran ska vara detsamma som för sökandes nuvarande anställning. Prefekt Helena Mattsson, vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) föreslår att professor Peg Rawes (k), Bartlett School of Architecture,UCL och professor John Macarthur (m), The University of Queensland utses till sakkunniga. Anställningsutskottet konstaterar att förslaget inte kommer från skolchefen. Anställningsutskottet beslutar att ge ordförande delegation att fastställa förslaget på sakkunniga om bekräftelse från skolchefen inte inkommer före protokollets justering. 27 Docentansökan i elektromagnetisk fältteori (Oscar Quevedo-Terruel) Dnr: VL Föredragande: Helena Lundquist Oscar Quevedo-Terruel har ansökt om att bli antagen som docent i elektromagnetisk fältteori (electromagnetic field theory). Skolchefen vid skolan för elektro- och systemteknik (EES) föreslår i en skrivelse att professor Daniel Sjöberg vid Lunds universitet utses till sakkunnig. Anställningsutskottet beslutar enligt förslag. 28 Docentansökan i hydrogeologi (Jeffrey Lewis) Dnr: VL Föredragande: Helena Lundquist Jeffrey Lewis har ansökt om att bli antagen som docent i hydrogeologi (Hydrogeologi). Skolchefen vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) föreslår i en skrivelse att lektor och docent Roger B Herbert vid Uppsala universitet utses till sakkunnig. Anställningsutskottet ser att den sökande har en anställning vid annat lärosäte och att skolans stödbrev behöver kompletteras med ett förtydligande av docenturens nytta för KTH. AU anmärker på att det i underlaget finns bevis för att den sökande själv tillfrågat den föreslagne sakkunnige. Anställningsutskottet bordlägger ärendet och uppmanar skolan att inkomma med utökat stödbrev med förklaring om docenturens nytta för KTH samt förslag på ny sakkunnig. 29 Docentansökan i robotik (Christian Smith)

9 12/ (16) Dnr: VL Föredragande: Helena Lundquist Christian Smith har fått avslag på ansökan om oavlönad docentur. Christian Smith har nu inkommit med en ny ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i robotik (Robotics). Skolchefen vid Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) föreslår i en skrivelse att professor Irene Gu vid Chalmers tekniska högskola utses till sakkunnig. Anställningsutskottet beslutar enligt förslag. 30 Docentansökan i teknikvetenskapens lärande med inriktning mot ingenjörsutbildningens utveckling (Maria Weurlander) Dnr: VL Föredragande: Helena Lundquist Maria Weurlander har ansökt om att bli antagen som docent i teknikvetenskapens lärande med inriktning mot ingenjörsutbildningens utveckling (engineering education and teacher training development). Skolchefen vid skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) föreslår i en skrivelse att docent och lektor, Åsa Lindberg-Sand vid Lunds universitet utses till sakkunnig. Anställningsutskottet beslutar enligt förslag. 31 Övriga frågor Inga övriga frågor 32 Sammanträdet avslutas Ordföranden förklarar sammanträdet avslutat och tackar samtliga för årets insatser och önskar alla en trevlig sommar. Nästa AU sammanträde äger rum 22 augusti. Vid protokollet Kia Vejdegren Protokollförare Johan Håstad Ordförande Justeringsdatum: Niclas Fuglesang Geuken Justeringsperson Justeringsdatum:

10 12/ (16) Bilaga 1 Lektor i matematisk statistik Ämnesområde Matematisk statistik Ämnesbeskrivning Ämnet för anställningen omfattar matematisk teori, matematiska modeller och statistiska metoder för problem inom matematisk statistik. Arbetsuppgifter Anställningen innefattar forskning och undervisning inom ämnesområdet samt administrativa uppgifter relaterat till detta. Innehavaren av anställningen förväntas bidra till att utveckla institutionens utbildning inom ämnesområdet på alla nivåer, samverka med forskare vid avdelningen och inom omgivande ämnesområden samt handleda examensarbetare och doktorander. Examensarbeten utförs inom tillämpningsområden, ofta på företag. Undervisning ska kunna ske på engelska vid anställningstillfället och på svenska inom två år efter tillträde. Behörighet Behörig att anställas som lektor är den som har: 1. avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen, och 2. visat pedagogisk skicklighet. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning som lektor vid KTH ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Därutöver gäller de bedömningsgrunder som anges i KTH:s anställningsordning, bilaga 2, i förhållande till fastställd anställningsprofil. Av högsta betydelse är sökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnet, som redovisats genom publikationer i internationella tidskrifter av hög kvalitet, och förmåga att etablera en oberoende forskningsverksamhet inom ämnesområdet. Av högsta betydelse är även undervisningsskicklighet samt pedagogiskt utvecklingsarbete inklusive handledning av examensarbeten inom tillämpningsområden. Av näst högsta betydelse är den sökandes förmåga att etablera och utveckla samarbeten inom forskning och utbildning. Förmågan att utveckla och leda verksamhet och personal är också av näst högsta betydelse, där ingår att ha kunskap om mångfalds- och likabehandlingsfrågor med särskilt fokus på jämställdhet. För denna anställning är forsknings- och undervisningserfarenhet med anknytning till finansmatematik av betydelse. Samarbetsförmåga och administrativ skicklighet är också av betydelse liksom förmågan att samverka med det omgivande samhället och informera om forskning och utvecklingsarbete.

11 12/ (16) Bilaga 2 Anställningsprofil för biträdande lektor i polymera material med inriktning mot polymerfysik Ämnesområde Polymera material med inriktning mot polymerfysik Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar ett mer teoretiskt angreppssätt inom området polymera material med inriktning mot polymerfysik. Ämnet innehåller även utveckling av numeriska metoder för beräkningar och statistiska angreppsätt i polymerbaserade system samt modellering av mikro och nanostrukturer i polymerbaserade material. Typiska tillämpningar för ämnet är studier av polymerbaserade material och kompositer vad gäller: mass- och värmetransport, elektriska och termiska egenskaper, löslighet samt mekaniska egenskaper. Arbetsuppgifter Anställningen omfattar forskning samt undervisning inom grund- och forskarutbildning inom skolans utbildnings- och doktorsprogram. Den biträdande lektorn förväntas genom aktivt samarbete på institutionen och skolan, samt med andra forskningsenheter inom och utom KTH, utveckla en självständig forskningsverksamhet inom ämnesområdet. Av särskild vikt är att utveckla ett nära samarbete med KTHs Materialplattform och relevanta företag, t ex KTHs strategiska industripartner. Den biträdande lektorn kommer att ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kan ge behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för (se 4 kap. 12 a högskoleförordningen). Den biträdande lektorn ska efter ansökan prövas för en befordran till lektor. Behörighet Behörig att anställas är den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst sju år före ansökningstidens utgång. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning som biträdande lektor vid KTH gäller de bedömningsgrunder som anges i KTH:s anställningsordning, bilaga 3, i förhållande till fastställd anställningsprofil. Det är av högsta betydelse att den sökande har vetenskaplig skicklighet visad genom vetenskaplig publicering, konferensdeltagande, etablering av forskningssamarbeten samt andra åtaganden i vetenskapssamhället såsom exempelvis gransknings- eller sakkunniguppdrag, potential till självständig utveckling som forskare och lärare inom kemi/kemiteknik samt förmåga till etablering, förnyelse och utveckling av aktuellt forskningsområde. Det är av näst högsta betydelse att den sökande har förmåga att genomföra undervisning av hög kvalitet inom grund- och forskarutbildning inom kemi/kemiteknik, intresse för och insikter rörande pedagogisk utveckling inom kemi/kemiteknik, intresse för samverkan med det omgivande samhället. Det är även av betydelse att den sökande har postdoktorsvistelse alternativt akademisk grundexamen eller forskarutbildning i annan forskningsmiljö än det lärosäte den sökande disputerat vid. För denna tjänst kan erfarenhet från forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin eller andra organisationer bedömas motsvara en traditionell postdoktorsvistelse vid ett annat lärosäte,

12 12/ (16) Intresse för och insikter rörande ledarskap i akademin, samt medvetenhet om mångfalds- och likabehandlingsfrågor med särskilt fokus på jämställdhet. Särskilda bedömningsgrunder för befordran till lektor Vid prövning av ansökan om befordran till lektor kommer den sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella tidskrifter och konferensvolymer samt sökandes förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet att bedömas. Av högsta betydelse är den sökandes förmåga att självständigt etablera nya samarbeten och forskningsinriktningar och då speciellt med näringslivspartner. Av högsta betydelse är även att den sökande har visat skicklighet i undervisning i kemiteknik på såväl svenska som engelska, samt handledning i detta ämne.

13 12/ (16) Bilaga 3 Anställningsprofil för biträdande lektor i organisk kemi med inriktning mot solbränsle Ämnesområde Organisk kemi med inriktning mot solbränsle. Ämnesbeskrivning Ämnet är inriktat mot design och syntes av molekylära katalysatorer för vattenoxidation och koldioxidreduktion, och mot tillämpning av molekylära katalysatorer i fungerande fotoelektrokemiska celler för tillverkning av solbränslen. Arbetsuppgifter Den sökande förväntas bedriva forskning inom området för anställningen. Utöver forskning, kommer kandidaten att undervisa i relevanta kurser. Den sökande kommer att placeras vid avdelningen för Organisk kemi vid Institutionen för kemi, och kommer att medverka i internationella samarbeten, t ex genom Centre for Molecular Devices (CMD) och KTH-DUT (Dalian University of Technology) Joint Education and Research Center on Molecular Devices. Den biträdande lektorn kommer att ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kan ge behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för (se 4 kap. 12 a högskoleförordningen). Den biträdande lektorn ska efter ansökan prövas för en befordran till lektor. Behörighet Behörig att anställas är den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst sju år före ansökningstidens utgång. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning som biträdande lektor vid KTH gäller de bedömningsgrunder som anges i KTH:s anställningsordning, bilaga 3, i förhållande till fastställd anställningsprofil. Det är av högsta betydelse att den sökande har vetenskaplig skicklighet visad genom vetenskaplig publicering, konferensdeltagande, etablering av forskningssamarbeten samt andra åtaganden i vetenskapssamhället såsom exempelvis gransknings- eller sakkunniguppdrag, potential till självständig utveckling som forskare och lärare inom organisk kemi samt förmåga till etablering, förnyelse och utveckling av aktuellt forskningsområde. Det är av näst högsta betydelse att den sökande har förmåga att genomföra undervisning av hög kvalitet inom grund- och forskarutbildning inom kemi, intresse för och insikter rörande pedagogisk utveckling inom kemi, intresse för samverkan med det omgivande samhället. Det är även av betydelse att den sökande har postdoktorsvistelse alternativt akademisk grundexamen eller forskarutbildning i annan forskningsmiljö än det lärosäte den sökande disputerat vid. För denna tjänst kan erfarenhet från forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin eller andra organisationer bedömas motsvara en traditionell postdoktorsvistelse vid ett annat lärosäte, intresse för och insikter rörande ledarskap i akademin, samt medvetenhet om mångfalds- och likabehandlingsfrågor med särskilt fokus på jämställdhet.

14 12/ (16) Särskilda bedömningsgrunder för befordran till lektor Vid prövning av ansökan om befordran till lektor kommer den sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella tidskrifter och konferensvolymer samt sökandes förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet att bedömas. Av högsta betydelse är den sökandes förmåga att självständigt etablera nya samarbeten och forskningsinriktningar och då speciellt med näringslivspartner. Av högsta betydelse är även att den sökande har visat skicklighet i undervisning i kemi på såväl svenska som engelska, samt handledning i detta ämne.

15 12/ (16) Bilaga 4 Anställningsprofil för biträdande lektor i kemiteknik med inriktning mot uppgradering av gaser Ämnesområde Kemiteknik med inriktning mot uppgradering av gaser Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar tillämpning av ett kemitekniskt angreppssätt inom området reaktions- och separationsteknik för processer i gasfas. De vetenskapliga discipliner som ingår i forskningen är exempelvis kemisk reaktionsteknik, heterogen katalys och separationsteknik. Centralt för ämnet är dels kemiska omvandlingsenheter, dels hur dessa och råvarors eller bränslens sammansättning påverkar utformningen av en processanläggning beträffande el-, värme- och kylbehov, uppgraderingsfunktion, samt processverkningsgrad. Det vetenskapliga angreppssättet kan vara teoretiskt och/eller experimentellt. Typiska tillämpningar för ämnet är tekniska lösningar som har potential att kunna användas kommersiellt och där interaktionen mellan bränsle eller råvara och uppgraderingsenheten utgör ett viktigt inslag. Även system med gaser som innehåller partiklar och/eller vätskedroppar är av intresse. Exempel på relevanta tekniska system kan vara olika typer av industriella processer, förbrännings- och förgasningsanläggningar, produktionsenheter med gasformiga emissioner, samt system innehållande förbränningsmotorer eller bränsleceller. Arbetsuppgifter Anställningen omfattar forskning samt undervisning inom grund- och forskarutbildning inom skolans utbildnings- och doktorsprogram med inriktning mot kemiteknik. Den biträdande lektorn förväntas genom aktivt samarbete på institutionen och skolan, samt med andra forskningsenheter inom och utom KTH, utveckla en självständig forskningsverksamhet inom ämnesområdet. Av särskild vikt är att utveckla ett nära samarbete med KTHs strategiska industripartner, inom exempelvis KTHs energi- och transportplattformar, samt deltagande i KTH-centra som Svenskt Förgasningscentrum, SFC. Den biträdande lektorn kommer att ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kan ge behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för (se 4 kap. 12 a högskoleförordningen). Den biträdande lektorn ska efter ansökan prövas för en befordran till lektor. Behörighet Behörig att anställas är den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst sju år före ansökningstidens utgång. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning som biträdande lektor vid KTH gäller de bedömningsgrunder som anges i KTH:s anställningsordning, bilaga 3, i förhållande till fastställd anställningsprofil. Det är av högsta betydelse att den sökande har vetenskaplig skicklighet visad genom vetenskaplig publicering, konferensdeltagande, etablering av forskningssamarbeten samt andra åtaganden i vetenskapssamhället såsom exempelvis gransknings- eller sakkunniguppdrag, potential till självständig utveckling som forskare och lärare inom kemiteknik samt förmåga till etablering, förnyelse och utveckling av aktuellt forskningsområde. Det är av näst högsta betydelse att den sökande har

16 12/ (16) förmåga att genomföra undervisning av hög kvalitet inom grund- och forskarutbildning inom kemiteknik, intresse för och insikter rörande pedagogisk utveckling inom kemiteknik, intresse för samverkan med det omgivande samhället. Det är även av betydelse att den sökande har postdoktorsvistelse alternativt akademisk grundexamen eller forskarutbildning i annan forskningsmiljö än det lärosäte den sökande disputerat vid. För denna tjänst kan erfarenhet från forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin eller andra organisationer bedömas motsvara en traditionell postdoktorsvistelse vid ett annat lärosäte, intresse för och insikter rörande ledarskap i akademin, samt medvetenhet om mångfalds- och likabehandlingsfrågor med särskilt fokus på jämställdhet. Särskilda bedömningsgrunder för befordran till lektor Vid prövning av ansökan om befordran till lektor kommer den sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella tidskrifter och konferensvolymer samt sökandes förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet att bedömas. Av högsta betydelse är den sökandes förmåga att självständigt etablera nya samarbeten och forskningsinriktningar och då speciellt med näringslivspartner. Av högsta betydelse är även att den sökande har visat skicklighet i undervisning i kemiteknik på såväl svenska som engelska, samt handledning i detta ämne.