Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer ( )

Transkript

1 (underlag till) institutionsstyrelsen Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer (0-0) Inledning Institutionen för språk och litteraturer (SPL) rymmer inom sig ett brett spektrum av språk med olika tidshorisonter och från olika delar av världen. Utmärkande för verksamheten är ett vetenskapligt och utbildningsmässigt fokus inte bara på språken i sig utan också på de litteraturer och kulturer de utgör en integrerad del av. Detta ska synliggöras både i organiseringen av forskningen, med tvärspråkliga seminariegrupperingar, och i utformningen av utbildningen (på grund, avancerad och forskningsnivå). Institutionen är grundutbildningsstark, med flera språk som utgör inriktningar i lärarutbildningen och kan studeras både inom ekonom- och översättarprogrammet, vid sidan av ett stort utbud av fristående kurser. Arbetet med program på grund- och avancerad nivå är betydelsefullt för att synliggöra institutionens ämnen och de möjligheter som samarbete (på institutions-, fakultets- och universitetsnivå, men även på nationell och internationell nivå) skapar. Flertalet ämnen är också starka på forskningssidan och institutionen kommer att arbeta vidare efter de rekommendationer som gavs i utvärderingen av GU:s forskning, Research Evaluation for Development of research (RED-0). Institutionen har en stark internationell orientering. Den ska bl. a. aktivt bidra till att implementera universitetets språkpolicy såväl internt som inom och utanför GU. Det är angeläget att föra ut kunskap om den forskning som utförs och den utbildning som bedrivs vid institutionen till omvärlden. Studenter är en given målgrupp, men också arbetsmarknaden, skolor och andra universitet och högskolor är viktiga avnämare. Jämställdhet mellan könen, lika behandling av alla anställda och studenter är självklara grundläggande principer för verksamheten. Likaså eftersträvar institutionen trygga anställningar och öppna utlysningar i syfte att arbeta långsiktigt och att dra till sig internationellt kvalificerade lärare och forskare. Denna strategiska plan antogs av institutionsstyrelsen Planen vänder sig i första hand till anställda och studenter och ska användas av institutionsstyrelsen och övriga ledningsorgan för att proaktivt förbättra förutsättningar för forskning och utbildning inom vårt verksamhetsområde. Särskilda handlingsplaner och styrdokument med tillhörande ansvarsfördelning upprättas kontinuerligt för att förverkliga den strategiska planens målsättningar och ska finnas lättillgängliga på institutionens hemsida. De övergripande målen för institutionen är att: stärka grundutbildningen genom samordnade satsningar för studenter på grundkurserna, utvecklande av nya program samt ökade satsningar på rekrytering och retention av studenter till institutionens ämnesområden. stärka forskarutbildningen genom att bygga upp seminariemiljöer där doktorander kan mötas över språk-, institutions- och fakultetsgränser samt genom att befrämja internationaliseringsinsatser. Länk till utvärderingen, Viktigt att ange ett måldatum. Ärendet behandlas i oktobersammanträdet (efter behandling i Beredning för forsk/fou, remiss till studierektorer, och tas sedan upp i Lökebergskonferensen. Borde vara tillräckligt för att beslut kan tas i novembersammanträdet. Viktigt att styrdokumentet finns beslutat och tydligt tillgängligt på hemsidan vid kommande audit i december. Tetz ogillar termen, men det finns väl knappast alternativ? Ska termen förklaras, t ex. i not?

2 (underlag till) institutionsstyrelsen fortsätta det strategiska arbetet med att främja institutionens forskning i enlighet med rekommendationerna från RED-0. vidareutveckla samverkan med omvärlden (t ex skola, näringsliv, region, alumner), med andra universitet såväl inom som utom landet, med samarbetspartners inom Erasmus och motsvarande utomeuropeiska program samt med annan verksamhet inom och utanför Europa. öka andelen tillsvidareanställd personal, arbeta för jämställdhet och jämlikhet samt eftersträva en långsiktig personalpolitik med utlysningar som sprids internationellt Utbildning på grund- och avancerad nivå Mål Språkstudier är genom sin analytiska karaktär av grundläggande betydelse för studenter när det gäller att lära sig kritiskt tänkande och att inta ett reflekterande förhållningssätt. Studenten ska under sin utbildning utveckla såväl sin färdighet i att uttrycka sig väl på målspråket i både tal och skrift, som sin argumentationsteknik och sina färdigheter i att uttolka språk och dess litteraturer i olika sammanhang. Under utbildningen ska studenten också få träning i att ta fram och hantera material som är relevant för olika typer av undersökningar inom ett visst forskningsområde och/ eller ett visst språkområde, samt i att ställa relevanta frågor i förhållande till materialet. Kunskaper, argument, reflexioner och slutsatser ska kunna presenteras klart och precist i såväl tal som skrift, och särskilt studenter på avancerad nivå ska även kunna göra ett medvetet val av stilistisk nivå. Genom att den analytiska förmågan tränas genom hela utbildningen, skapas en förutsättning för att studenten ska lämna utbildningen inte bara med god språkfärdighet utan också med en användbar interkulturell kompetens som förbereder dem för en internationell arbetsmarknad. Även studenter som endast genomför kortare utbildningar vid SPL ska efter avslutad utbildning ha en förbättrad allmänspråklig kompetens och en medvetenhet om språkets kulturella dimensioner utöver den rena språkfärdigheten. Åtgärder Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ska kontinuerligt stärkas och förbättras genom utvecklande av relevanta kvalitetsindikatorer och regelbundna uppföljningsprocesser. Inom institutionen ska gemensamma normer gälla för bl.a. undervisningstäthet och uppsatshandledning. Institutionen ska organisera sitt kursutbud i rekommenderade studiegångar och aktivt arbeta för att öka andelen studenter som väljer att fortsätta sina studier i respektive ämne på högre nivåer. Institutionen ska aktivt använda Pedagogiskt Forum och PIL för pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsarbete och lärare ska aktivt uppmuntras att genomgå kompetensutveckling mot nya undervisningsformer.

3 (underlag till) institutionsstyrelsen Internationaliseringsaspekten ska uppmärksammas genom att lärare och studenter aktivt ska uppmuntras att delta i internationellt utbyte. Genom att kurser erbjuds på engelska och andra språk än svenska görs dessa även tillgängliga och attraktiva för utländska studenter. Detta ska gälla generellt för kurser på avancerad nivå, men kan även gälla för kurser på grundnivå. Institutionen ska ta initiativ till sociala arrangemang som uppmuntrar att ämnesgrupper bildas och bidrar till att studenterna identifierar sig med ämnet/området. Institutionens program på kandidatnivå ska vidareutvecklats, bl a. i syfte att öka retentionen och förbättra förutsättningarna för studier på avancerad nivå. Institutionen ska vidareutveckla gränsöverskridande utbildningar på mastersnivå med anställningsbarhet, forskningsanknytning och internationalisering som ledord. Program på avancerad nivå ska tas fram i samarbete med andra institutioner inom och utanför fakulteten och i förekommande fall med andra lärosäten nationellt och internationellt, bl.a. i syfte att förstärka konkurrenskraften inför den fakultetsgemensamma antagningsprocessen till utbildning på forskarnivå. Utbildning på forskarnivå Institutionens strategi för utbildning på avancerad nivå (se ovan) samt för forskning (se nedan) gäller också övergripande för utbildning på forskarnivå. Den forsknings- och seminarieverksamhet som bedrivs inom de tre forskarkollegierna ska utgöra stommen för ämnesövergripande forskningsmiljöer där doktoranderna ska skolas och tränas vetenskapligt. Institutionens och fakultetens samlade handledarkompetens ska utnyttjas optimalt för att ge den enskilde doktoranden den handledning som bäst motsvarar avhandlingsämnet. Genom internationella avtal ska doktoranderna erbjudas möjligheter till spetskompetens på den högsta internationella nivån både gällande kurser och biträdande handledning samt granskningen av avhandlingen (val av opponent och betygsnämndsledamöter). Bibehålla ämnesvisa seminarier/kollokvier på målspråket där doktorander tränas vetenskapligt och ventilerar avhandlingsmanuskript på respektive språk. Utseende av huvud- och bihandledare (i förekommande fall från olika språk/ andra institutioner inom och utanför landet) där relevant kompetens finns. Minst en gång om året (normalt i anslutning till antagning av nya doktorander) arrangera en gemensam doktoranddag där samtliga aktiva doktorander kortfattat presenterar sin avhandling på engelska alternativt svenska. Stödja internationaliseringsinsatser för doktorander genom avtal med utländska universitet och genom att uppmana och stimulera doktorander att planera för

4 (underlag till) institutionsstyrelsen 0-0- längre och kortare utlandsvistelser under utbildningen (inklusive deltagande i internationella seminarier, workshops och konferenser med egna bidrag) samt stödja internationell publicering Forskning Forskningen inom SPL är av naturliga orsaker internationell och interdisciplinär: forskningsobjekt och teoribildningar kommer ofta från språk- och kulturrum utanför det svenska. Vår forskning fokuserar på språk- och litteraturanalys utifrån olika språk- och litteraturvetenskapliga teorier och metoder som tillämpas på respektive språkområde. Både när det gäller publicering och kontaktnät är det världen som räknas. Det är också genom att vistas i forskningsstarka miljöer inom de olika språkområdena och genom att inbjuda spetsforskare, som institutionen ska bibehålla en hög och bred kompetens på internationell nivå. Korpuslingvistik, kontrastiv lingvistik och lexikologi, sociolingvistik, språk- och litteraturdidaktik, inter- och transkulturella litteraturvetenskapliga studier (bl. a. översättnings- och receptionsstudier), genreteori, fiktionsteori, editionsfilologi samt medeltidsstudier är några forskningsområden som är särskilt starkt representerade inom institutionen. Att stärka korpuslingvistiken genom att utöka samarbetet med Centre for Language Technology vid GU och därmed förtydliga kopplingen till ett av GU:s styrkeområden (språkteknologi) är särskilt prioriterat. Detta gäller även den litteraturvetenskapliga forskningen där en profil mot digital humanities är ett potentiellt utvecklingsområde. Institutionens forskare tillägnar sig forskningsresultat från olika språkområden och ska bidra med egna resultat till det internationella vetenskapssamfundet inom språk och litteraturer. Institutionen uppmuntrar att denna spetskompetens kommer till nytta även inom GU:s styrkeområden (t ex havsmiljö, kulturarv, globalisering, kultur och hälsa). Forskning inom globaliserad kulturarv är ett naturligt utvecklingsområde inom institutionens samlade kompetens. Stödja publicering i internationella peer-reviewed tidskrifter/förlag samt aktivt deltagande i internationella konferenser (med eget bidrag). Stödja ansökningar om forskningsprojekt med extern finansiering genom att frigöra forskningstid för lektorer och professorer. Stödja nydisputerade vid ansökningar om postdoktorala anställningar samt forskare vid ansökningar om (nya) externa medel under förutsättning att den aktuella forskningen ligger inom institutionens prioriterade profilområden. Säkerställa forskningsanknytning i våra utbildningar samt arbeta för kompletta miljöer genom att rekrytera professorer alternativt stödja befordringsansökningar till professor. Forskningsverksamheten organiseras i tre forskarkollegier med varsin ordförande inom forskningsområdena a) Fornspråkforskning och historisk lingvistik; b) Frågan här är om relevanta ord som har egna sidor även ska länkas (som förslaget till Red 0).

5 (underlag till) institutionsstyrelsen Språktypologi och modern språkvetenskap; c) Inter- och transkulturell litteraturvetenskap. Dessa kollegier ska: o fungera som gemensam plattform för en språköverskridande vetenskaplig diskussion och ett ämnesövergripande utbyte, o planera institutionens forsknings- och seminarieverksamhet, o särskilt ansvara för att externfinansierade projekt och postdoktorala forskningsanställningar integreras i institutionens forskningsverksamhet, o arbeta för att stärka institutionens forskningsprofilering, o fungera rådgivande för viceprefekten för forskning, beredningen för forskning och forskarutbildning samt institutionsstyrelsen. Samverkan SPL ska arbeta aktivt för att synliggöra sin verksamhet i samhället. Detta kan ske genom att såväl lärare som studenter deltar i debatter om aktuella frågor med anknytning till det egna ämnet på lokal, regional, nationell och internationell nivå. En annan väg att sprida kunskap om den egna institutionen är genom uppdragsverksamhet, som öppnar nya kanaler till samverkan. Institutionen ska aktivt utnyttja sina alumner i detta arbete. Kursplaner ska utformas så att det tydligt framgår vilka kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta kan t ex vara förmåga till god presentation i tal och skrift på aktuella språk, förmåga till problemidentifiering och problemlösning eller färdighet i vetenskapliga analyser. Institutionen ska verka för att inkludera praktikmoment i sina utbildningar. Institutionen ska också aktivt arbeta med att implementera universitetets språkpolicy, genom att innehållet i verksamheten förmedlas till omgivningen på klar och begriplig svenska och engelska, men även på andra språk inom institutionens kompetensområde. Lärare som medverkar i utåtriktade aktiviteter (humanistdagar, språkdagar etc), ska tillgodoräkna sig tid i tjänsten för ändamålet. Lärare och forskare vid institutionen ska uppmuntras till att delta i Bok- och biblioteksmässan, Vetenskapsfestivalen och liknande samverkansaktiviteter. Institutionen bör utarbeta broschyrer över kurser och kompetens av intresse för olika avnämare (t. ex. myndigheter, näringsliv). Institutionen ska verka för att fakulteten och universitetet tar ett samlat grepp på uppdragsverksamheten, i samarbete med avdelningen för Externa relationer vid Göteborgs universitet. Institutionen ska arbeta aktivt med alumner för att stärka kompetensen rörande våra utbildningars nytta i samhället och arbetslivet. Institutionen ska arbeta in praktikmoment i programutbildningen.