Uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa

Transkript

1 Uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa 2017

2 Beskrivning av verksamheten (KC KH) startade sin verksamhet den 1 februari 2016 efter politiskt beslut i HSN. KC KH har som mål och uppdrag att främja sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne samt att arbeta för att alla kvinnor i regionen erbjuds en likvärdig mödrahälsovård. Arbetet med uppdraget sker i ett tvärprofessionellt team. Team kvinnohälsa utgörs av enhetschef, mödrahälsovårdsöverläkare, psykolog, folkhälsovetare, specialist i allmänmedicin, barnmorska/vårdutvecklare samt samordningsbarnmorskor. Inför verksamhetsåret 2017 fastställdes en verksamhetsplan. Målen för verksamheten 2017 var följande: Främja kvinnors hälsa och tillgång till mödrahälsovård Utforma och implementera nya vårdprogram och riktlinjer Fungera som kunskapsstöd för medarbetare på barnmorskemottagningar Öka regional och nationell samverkan rörande kvinnohälsa och mödrahälsovård Stärka och tydliggöra vårdkedjan kring den gravida kvinnan Bevaka forskning om kvinnors hälsa och mödrahälsovård Stärka intern kompetens och teamarbete 1. Vilka aktiviteter har varit aktuella föregående år förutom utbildningsinsatser som redovisas separat? En regional årsrapport för verksamhetsåret 2016 publicerades i februari Rapporten var den första i sitt slag med data hämtat från Graviditetsregistret. Hälsodata i årsrapporten har integrerats i fortbildningar som erbjudits under året gällande exempelvis psykisk ohälsa under graviditet, förlossningsrädsla och amning. Ett behovsunderlag som sammanställde behov utifrån demografi och omotiverade skillnader i hälso-och sjukvård i Skåne togs fram för Behovsunderlaget används som grund till för vidare utveckling av vårdprogram och riktlinjer. Arbete med framtagande av flera nya och/eller reviderade regionala riktlinjer med syfte att främja den sexuella och reproduktiva hälsan i Skåne har var varit en pågående process under hela verksamhetsåret (se fråga 5 som närmare information kring riktlinjearbetet). Utvärdering av gruppbaserat föräldrastöd inför årsrapport 2017 har genomförts. Spridande av evidens-baserad kunskap och nyheter inom sexuell och reproduktiv hälsa till verksamheten genom KC KH:s nyhetsblad som ges ut med sex nummer per år. Deltagande i arbetsgrupp kring uppbyggnad av en nationell cellprovtagningsvecka för att öka deltagande i screeningprogrammet rörande cervixcancer. Deltagande i planering av nationell konferens för psykologer inom mödra- och barnhälsovård.

3 Deltagande i Case load projektets uppstartsmöte. Case load fokuserar på stöd och kontinuitet genom graviditet, förlossning och eftervård och är ett projekt samt del av den satsning på förlossningsvård och kvinnohälsa som finansieras av SKL. Implementering av resultat och arbetssätt från projektet Jämställt föräldraskap i ordinarie verksamhet, i samverkan med Kunskapscentrum barnhälsovård. Kontinuerlig kommunikation och tillgänglighet gentemot verksamheten på barnmorskemottagningarna, genom telefon, mail eller fysiska möten. Stödfunktion och vägledning vad gäller riktlinjer och arbetssätt. Deltagande i strategiska rådet för förlossning och kvinnors hälsa med sex träffar per år i syfte att styra och driva utvecklingsarbete inom området kvinnohälsa samt samverka med förlossningsvården för en sammanhållen och jämlik vård. Fyra informations- och utbytesträffar med barnmorskemottagningarnas verksamhetschefer och medicinska rådgivare inom offentlig och privat regi med syfte att öka regional samverkan kring kvinnohälsa med möjlighet till direkt återkoppling från verksamheterna. Regelbunden samverkan med hälso- och sjukvårdsstrategerna kring uppdraget, för analys av resultat och för att facilitera implementering av nyheter inom mödrahälsovården. Återkommande vårdkedjemöte på KC tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård och representanter från sluten- och öppenvården med målet att stärka och utveckla vårdkedjan kring den gravida kvinnan, familjen och det väntade/nyfödda barnet. Deltagande i nationella möten såsom SAMBA-möte, nationellt MHÖL-möte, nationellt MHÖL-SAMBA möte och Framtidens mödrahälsovård möte arrangerat av Barnmorskeförbundet. Deltagande i kunskapsutvecklingsgrupp om självtest humant papillom virus (HPV) för att öka kunskap om cervixcancer. Deltagande i samverkansgrupp med KC BHV, KC Levnadsvanor och sjukdomsprevention, Länsstyrelsen Skåne inom området rökning. I syfte att kartlägga tidpunkter under graviditetsövervakningen då samtal med den gravida kvinnan om tobaksanvändning vanligtvis äger rum, samt att inventera vilka pedagogiska material mödrahälsovårdens medarbetare använder sig av och vilka stödjande åtgärder rökande gravida kvinnor erbjuds om de bestämmer sig för att sluta röka, tog KC KH fram en webbenkät som skickades till samtliga verksamhetschefer vid BMM för vidarebefordran till samtliga barnmorskor och läkare vid BMM. Arrangemang och deltagande i forskningsseminarier på KC, i ämnen med relevans för sexuell och reproduktiv hälsa. Utvecklingsdag för teamet med syfte att stärka teamarbetet genom att synliggöra medlemmarnas kompetenser och erfarenheter, reflektera kring arbetssätt och medskapande. Deltagande i internationell konferens, ICM 2017 Midwives congress i Toronto, Canada.

4 2. Driver eller deltar ni i något projekt/utveckling av e-hälsa? Nej Ja Om ja, ange vad: I maj 2017 startade innovationsprojektet Insatser för en mer digitaliserad mödravård. Projektet är en del av en större satsning på e-hälsa och digitalisering inom primärvården i Skåne och ett led i Regionstyrelsens beslutade strategi för e-hälsa för perioden Projektet är ett samarbete mellan Region Skånes, Avdelningen för IT och digitalisering och Innovation Skåne. Fokus ligger på graviditetsövervakning och syftet är att ge de blivande föräldrarna en användarvänlig digital tjänst som bidrar med trygghet och delaktighet kring graviditeten samt att möjliggöra individuell information och kunskapshöjning utifrån föräldrarnas behov. Tjänsten ska t.ex. kunna återkoppla och visualisera resultat från provtagningar och undersökningar, erbjuda digitala kontaktvägar, ge tillgång till ökad kunskap och kompetens efter individens behov samt i större utsträckning kunna involvera partnern. Förutsättningarna för digital tjänst med anpassad information inför förlossningen undersöks och möjligheterna för ett digitalt formulär som det gravida paret fyller i inför sitt första besök på barnmorskemottagningen ses över. Målbilden är att samla dessa delprojekt samt andra pågående digitaliseringsprojekt såsom bland annat tidsbokning via webb, självincheckning och webbaserad utbildning till en gemensam digital tjänst för de blivande föräldrarna. 3. a. På vilket sätt har ni arbetat med att analysera, utvärdera och kvalitetssäkra resultat inom ert område? En årsrapport som redovisar de kvalitetsmål för hälsoval mödrahälsovård som definierats i Förutsättning för ackreditering och avtal för barnmorskemottagning i Region Skåne har tagits fram. Rapporten var den första i sitt slag som underlag för utvärdering och uppföljning av målen i regionen. Samtliga mått och resultat hämtades från Graviditetsregistret, kalenderåret Ett behovsunderlag togs fram i början av 2017 där KC KH sammanställde behov för 2018 utifrån demografi, omotiverade skillnader i hälso-och sjukvård i Skåne samt beskrev behov av vårdprogram och riktlinjer. Analysen pekade på behov att stärka och utveckla föräldrastödet inom mödrahälsovården, att öka tillgång till stöd vid förlossningsrädsla, att ta fram en riktlinje för mödrahälsovården kring psykisk ohälsa, att implementera ett regionalt vårdprogram för våldsutsatthet, att skärpa kvalitet på diagnossättning av graviditetsdiabetes, att fortbilda kring nyheter i cervixcancerscreening och att utveckla regionala och nationella amningsstrategier för att främja amning. Health Technology Assessment (HTA) är en metod för att systematiskt utvärdera metoder och tekniker i hälso- och sjukvården utifrån kliniska, ekonomiska, sociala, etiska och organisatoriska aspekter. KC KH har samverkat med HTA Skåne gällande frågan om screening för tyreoidea sjukdom i samband med graviditet.

5 Kring cervixcancerprevention pågår projekt geomapping som innebär att områden med låg täckningsgrad i deltagande av cervixcancer screening visualiseras. Målet är att kartlägga behov av förstärkta insatser. Kring projekt självtest HPV har validering av metoden utförts. b. Har ni inom kunskapscentrat arbetat med att identifiera medicinskt omotiverade skillnader i utifrån t.ex. kön, ålder, socioekonomi och geografi? Nej Ja c. Om ja, beskriv hur: kön ålder socioekonomi geografi Genom framtagande av Årsrapporten 2017 och Behovsunderlaget 2018 identifieras motiverade skillnader utifrån geografi och socioekonomi (utbildningslängd och födelseland). Skillnaderna har identifierats genom analys av data från Graviditetsregistret, med möjlighet att på regional nivå utvärdera vårdinsatser och vårdresultat utifrån ålder, socioekonomi och geografi. Gällande cervixcancer screening har skillnader i deltagande identifierats utifrån geografi och presenterades i Regionalt Cancercentrum Syds (RCC) årsrapport. d. Vad är de viktigaste slutsatserna för era patientgrupper utifrån ovanstående frågeställningar? Gällande psykisk ohälsa ses ojämlikhet både inom hälsa och vårdinsatser, och kvinnor födda utanför EU får stödinsatser i mindre utsträckning, trots att behoven enligt forskning är större än för Sverigefödda kvinnor. Trots att förlossningsrädsla är mer än dubbelt så vanligt bland utlandsfödda är stödet inom MHV inte jämlikt fördelat. Ca 4 % av gravida födda utanför Norden får särskilt stöd jämfört med ca 7 % av gravida födda i Sverige. Deltagande i cervixcancerscreening skiljer sig utifrån ålder och socioekonomi med lägre deltagande vid låg socioekonomisk status. Praktiska, ekonomiska faktorer liksom bristande hälsolitteracitet inverkar. Stora regionala skillnader för rökning och graviditet ses och Skåne ligger tydligt över rikssnittet. De med kortast utbildning röker mest både i tidig (vid inskrivning) och sen graviditet (i graviditetsvecka 30-32). I Skåne går utvecklingen mot färre helammade sex månader gamla barn och ackrediteringsmålen för BVC uppnås inte. De lokala skillnaderna är stora.

6 4. Vilken utbildningsverksamhet har ni bedrivet under året och till vilka målgrupper? Utbildning Målgrupp Antal deltagare Utbildningsdagar MHV VT 2017 Samtliga medarbetare på BMM 239 Utbildningsdagar MHV HT 2017 Samtliga medarbetare på BMM 209 SKL-medel: Fortbildning om Barnmorskor på BMM 111 graviditetsdiabetes, förlossningsrädsla och amning (tre tillfällen, på tre olika orter i Skåne) Jämställt föräldraskap seminarier Barnmorskor på BMM och BHVsjuksköterskor 86 Jämställt föräldraskap BHV-intro BHV-sjuksköterskor och läkare på BVC 49 Utbildning om HPV som Dysplasibarnmorskor på kvinnokliniker i 25 primärscreening inom gynekologisk cellprovskontroll Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge Ny Web-utbildning i primärscreening HPV Alla i vårdkedjan kring cervixcancerprevention Utbildning primärscreening HPV Barnmorskemottagningar i regionen och på varierande mottagningen Centrum för sexuell hälsa i Malmö Gyncancerdagen Allmänheten Cervixcancerprevention Barnmorskestudenter på 30 barnmorskeprogrammet Cellprovtagningsvecka tillsammans Allmänheten med 1177 TOTALT Har kunskapscentret under året tagit fram något nytt eller reviderat befintligt regionalt vårdprogram eller riktlinje? Nej Ja Om ja, ange vilka: NY riktlinje för psykisk ohälsa i samband med graviditet NY riktlinje för OGTT, oralt glukostoleranstest inom mödrahälsovården NYTT vårdprogram för gynekologisk cellprovtagning med primärscreening av HPV Reviderad riktlinje för övervikt och fetma under graviditet Reviderad riktlinje för hepatit B gravida kvinnor och deras barn Reviderad riktlinje för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Reviderad riktlinje för tyreoideasjukdom under och efter graviditet Reviderad riktlinje för zikavirus infektion och graviditet Deltagit i arbetet med ny riktlinje för fosterdiagnostik enligt KUB och NIPT

7 har under 2017 arbetat med följande regionala riktlinjer/vårdprogram med planerad publicering under 2018: Riktlinje för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och post partum Riktlinjer för handläggning av Gonorré, Klamydia och Mykoplasma infektion på barnmorskemottagningen Riktlinje för handläggning av graviditet efter genomgången viktminskningskirurgi. Riktlinje för minskade fosterrörelser Riktlinje för hypertoni och graviditet Riktlinje för asylsökande och papperslösa gravida Riktlinje för tvilling graviditet Vårdprogram för eftervård av familjen efter barnafödande Beskriv hur ni tillgodoser att ert regionala uppdrag uppfylls i form av samverkan med Region Skånes egna förvaltningar och privata vårdgivare, tänk både specialistkliniker och enheter inom primärvård? Medarbetare på KC kvinnohälsa har samverkat och deltagit i återkommande möten med följande parter: Möten med hälso- och sjukvårdsstrateger från Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Möten med medicinsk rådgivare från Avdelningen för hälso-och sjukvårdsstyrning Möten med Strategiska rådet för förlossning och kvinnohälsa Kontaktmöten med Barnmorskemottagningarna, inom offentlig och privat regi Dialogmöten mellan sluten och öppenvård där medarbetare från barnmorskemottagningarna, förlossning, BB, MBHV-psykologer och kuratorer deltar. Möten med Barnmorskemottagningarnas verksamhetschefer och deras medicinska rådgivare, privata och offentliga Möten med primärvårdsdietister Möten med Smittskydd Skåne Ledningsgruppsmöten med Kompetenscentrum primärvård Vårdkedjemöten tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård och representanter från sluten vården. Samverkan med Barn som far illa (riktlinjearbete) Samverkan med Kunskapscentrum för barnhälsovård (amningsutbildning) Möte med medicinsk rådgivare till Barnmorskemottagningar samt klinisk farmakolog gällande psykisk ohälsa vid graviditet Möte med representanter från barnmorskemottagningarna för samverkan kring arbetet med psykisk ohälsa under graviditet Möten med enhets- och verksamhetschefer på regionens samtliga psykologmottagningar riktade mot mödra- och barnhälsovården

8 Möten med specialister i allmänmedicin som arbetar på barnmorskemottagningar i SUS offentlig verksamhet Samverkan med Laboratoriemedicin Cytologlaboratoriet och mikrobiologen gällande HPV självtest Samverkan kring e-hälsa med Avdelningen för IT och digitalisering och Innovation Skåne. Deltagande i samverkansgrupp med KC BHV, KC MH, KC Levnadsvanor och sjukdomsprevention samt Länsstyrelsen Skåne inom området rökning. 6. Har ni under det gångna året samverkat med någon annan gruppering inom sakkunnigorganisationen (regionala medicinska kunskapsgrupper i Södra regionen, expertgrupper eller terapigrupper i Region Skåne, andra kunskapscentra, AKOorganisation, kompetenscentrum för primärvård m.fl.)? Samverkan mellan och sakkunnigorganisationen har skett enligt: Medarbetare inom ingår i Expertgrupp förlossningsvård. Flera möten och samverkan har ägt rum. Pågående arbete med framtagande av vårdprogram för eftervård av familjen efter barnafödande. Kunskapscentrum barnhälsovård, regelbundna möten och samarbete t ex deltagande i barnhälsovårdens introduktionsutbildning, med föreläsning om jämställt föräldrastöd. Samverkan kring rökfri miljö. Amning. Kunskapscentrum migration och hälsa, regelbundna möten och samarbete kring medicinska riktlinjer för barnmorskemottagningarna som rör asylsökande och papperslösa personer. Kompetenscentrum primärvård, regelbundna ledningsgruppsmöten Samverkan med Smittskydd Skåne för framtagande av ny rutin kring MRBscreening på barnmorskemottagningen. Även kring influensavaccination och zikavirus infektion. Vårdkedjearbete med hela vårdkedjan cervixcancerprevention i samverkan med 1177 Möte med Region Skånes HTA nätverk. Diskussion screening för tyreoideasjukdom i samband med graviditet Möten med Regionalt cancercentrum syd (RCC) i samverkan kring geomapping. Ett projekt kring cervixcancer. Samverkan med utvecklingsenheter i VGR samt SLL kring arbete med psykisk ohälsa under graviditet, med fokus på utsatta grupper. Samverkan med följande regionala expertgrupper under året: Expertgrupp för Hemoglobinopatier. Mötet bidrog till att ett förtydligande kring hemoglobinopatier i den reviderade anemiriktlinjen för barnmorskemottagningarna. Samverkan med Expertgrupp för Smittsamma sjukdomar i arbetet med revidering av regional medicinsk riktlinje för zikavirusinfektion och graviditet.

9 Samverkan med Expertgrupp för Obesitas i arbetet med revidering av regional medicinsk riktlinje för barnmorskemottagningarna gällande graviditet efter genomgången viktminskningskirurgi. Återkommande samverkan med AKO-organisation i samband med arbete kring flera medicinska regionala riktlinjer. 7. Ange vilka nationella grupper/nätverk som kunskapscentrat ingår i samt vilken roll ni har: Nätverk Roll Nationellt nätverk för Representant och deltagare mödrahälsovårdsöverläkare RIKSSAMBA (nationellt nätverk för Samordningsbarnmorskor deltar. samordningsbarnmorskor) Erfarenhetsutbyte, utvecklingsarbete. MHÖSAM (nationellt nätverk för Samordningsbarnmorskor och läkare deltar. mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor) Nationella kvalitetsregistret för Barnmorskerepresentant i rådgivande expertgrupp Cervixcancerprevention (NKCx) Nationell arbetsgrupp för prevention Barnmorskerepresentant i arbetsgrupp under Nationella mot livmoderhalscancer (NAcx) kvalitetsregistret för Cervixcancerprevention EQUALIS Extern kvalitetssäkring av Medlem i expertgruppen för cervixcancerprevention undersökningar inom hälso-och sjukvården Svenska barnmorskeförbundet Cervix cancer prevention mm SKLs nätverk gynekologisk cancer Arbetat fram web-baserat utbildningspaket kring HPV primärscreening och utformning av nationell kallelse/brev Nationell förening för psykologer Valberedning inom mödra- och barnhälsovård Utvecklarnätverk för psykologer Medlem inom mödra- och barnhälsovård Deltagande i SKL:s nationella nätverk Medlem för att främja mäns föräldraskap. Regionala nätverket för familjecentraler Representant 8. Två specifika frågor A. Avgiftsbelägger ni era kurser? Nej Ja Om ja, enligt vilken princip?

10 B. Hur sköter ni kommunikationsfrågor inom kunskapscentrat? har tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum migration och hälsa en kommunikatör anställd på 50 % som ansvarar för verksamhetsnära kommunikationsfrågor. Kommunikatören fungerar också som en kontaktlänk till Skånevård Sunds kommunikationsavdelning samt koncernstab kommunikation vid frågor av mer övergripande eller strategisk karaktär. s främsta kommunikationskanaler är: Nyhetsblad kvinnohälsa - publiceras 6 gånger per år Primär målgrupp: Chefer och medarbetare på BMM i Skåne Innehåll: Information om pågående arbete och aktuella frågor rörande sexuell och reproduktiv hälsa. Interna nyheter på Vårdgivare Skåne och VGI Webbsida: skane.se/kunskapscentrumkh Mejl via gemensam inbox kunskapscentrum.kh.pv@skane.se kring dialogmöten, träffar osv. 9. Övriga kommentarer KC KH har även samverkat med Försäkringskassan kring sjukskrivningstal utifrån stressrelaterad ohälsa hos kvinnor i reproduktiv ålder. Samverkan och workshop har hållits med RFSL kring normkritiskt tänkande i kommande utbildningar Marie Köhler Enhetschef