Migration och hälsa En omvärldsanalys utifrån Kunskapscentrum migration och hälsas uppdrag

Transkript

1 Migration och hälsa En omvärldsanalys utifrån Kunskapscentrum migration och hälsas uppdrag Andreas Vilhelmsson, Folkhälsovetare/utvecklare KC kvinnohälsa, KC migration och hälsa

2

3 Vad är ett kunskapscentrum? En del av sakkunnigorganisationen Verkar för kompetensutveckling och kunskapsinsamling inom hälso- och sjukvård Bedriver inte forskning eller klinisk verksamhet Regionövergripande uppdrag

4 3 X KUNSKAPSCENTRUM på Ängelholmsgatan 1c Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapscentrum kvinnohälsa Kunskapscentrum migration och hälsa BSFI BSA BBIC BHV MHV Antikonception Cervixcancerscreening STI Utbildning hälsosamtal Hemsidor om regelverk Grunda sunda vanor Jämställt föräldraskap för barnets bästa Våld i nära relation med fokus på barnet

5 ÖVERGRIPANDE UPPDRAG KUNSKAPSCENTRUM OMVÄRLDSBEVAKNING Följa och sammanställa aktuell forskning Samverka med universitet, högskolor och myndigheter Samverka med andra kunskapscentrum och sakkunniggrupper ANALYS & UTVECKLING Analysera och jämföra resultat Ta fram riktlinjer och vårdprogram Kvalitetsregister Uppföljning FORTBILDNING & IMPLEMENTERING Stöd vid implementering Utbildning och fortbildning Sakkunskap och kunskapsstöd

6 Mål och inriktning Stärka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper genom utbildning, samordning, metodutveckling. Främja migranters hälsa och förebygga ohälsa genom att identifiera och systematiskt kartlägga områden där vården inte når ut. Implementera policy, riktlinjer och tillämpningar i alla Region Skånes verksamheter. Arbetet ska bygga på beprövad erfarenhet och formas för att följa uppdraget på bästa möjliga sätt.

7 Webbsidor

8 Vård av personer från andra länder Länk till Vårdgivare i Skåne nistration/vard-inomutom-landet/vardav-personer-fran-andra-lander/

9 Hemsida

10 En omvärldsanalys av migration och hälsa

11 Syfte Inventering av kunskapsläget inom migration och hälsa Identifiera fokusområden för fortsatt arbete på Kunskapscentrum migration och hälsa Utforska hur migrationsprocesser påverkar människor

12 Inte en homogen grupp

13

14 Asylsökande i Sverige

15 Ensamkommande barn

16 Sverige och Skåne Sverige - Befolkning 10 miljoner % har utländsk bakgrund Region Skåne - Befolkning 1.3 miljoner (2024 knappt 1.5 miljoner) - 26 % har utländsk bakgrund - Malmö: 43.2 % med utländsk bakgrund (Malmö stad, 2015).

17

18 Hälso- och sjukvården

19 Jämlik vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (Hälso- och sjukvårdslag 2017:30)

20 Region Skånes strategi för jämlik vård Vården anpassas efter individens förutsättningar och behov Den som har störst behov ska ges företräde till vården Vården ska ges på lika villkor och med respekt för alla människors lika värde Jämlik vård innebär inte att alla behandlas lika Vård för personer från andra länder prioriterat område

21 Rätten till vård Omedelbar vård: oavsett nationalitet eller vistelsestatus, oftast akutvård och behandling som inte kan vänta Nödvändig vård: inom EU/ESS, t.ex. akutvård eller sådan vård som inte kan vänta till man återvänder ursprungsland Vård som inte kan anstå: vidare begrepp än ovan och gäller del av den vård som ges till vuxna asylsökande och papperslösa (Lag 2008:344, Lag 2013:407)

22 Hälso- och sjukvård Asylsökande och papperslösa vuxna har rätt till vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning och vård vid abort. Omedelbar vård och vård och åtgärder enligt smittskyddslagen. Barn har samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som svenska barn. Detta inkluderar även papperslösa barn. Asylsökande och anhöriginvandrare erbjudas hälsoundersökning

23 Vård som inte kan anstå Vad som är vård som inte kan anstår får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren. Tillägg Socialstyrelsen 2014

24 Socialstyrelsen

25 Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället SOU 1995:5

26 Hälsan i befolkningen Under de senaste decennierna har hälsan i befolkningen som helhet förbättrats rejält. Den minskade dödligheten i ett flertal dödsorsaker har tillsammans med förbättrade levnadsvanor bidragit till att medellivslängden ökat. Samtidigt är det tydligt att det skett en försämring av hälsoutvecklingen när det gäller den psykiska hälsan i befolkningen. De sociala skillnaderna i hälsa har dessutom förblivit oförändrade. Öppna jämförelser folkhälsa 2014; 2015

27 Förklaringsmodeller Genetik Faktorer som är relaterade till migrationsprocessen Socioekonomisk status Hälsolitteracitet Kulturella faktorer

28 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer, enligt Dahlgren och Whitehead, 1991, modifierad av FoHM

29 Ojämlikhet i hälsa = systematiska skillnader i hälsa som kan undvikas med rimliga insatser

30 Den ojämlika hälsan Högre dödlighet bland utlandsfödda, särskilt flyktingar, jämfört med svenskfödda (Albin 2012, Hollander 2012 & 2013) Migrantgrupper, särskilt flyktingar, har sämre hälsa jämfört med den europeiska befolkningen i övrigt: Psykisk ohälsa, ex. ångest, depression, PTSD (Fazel et al 2005, Lindert et al 2009, Steel et al 2009) Typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, riskfaktorer (Gadd et al 2003 & 2005, Wändell & Gåfvels 2006) Otillfredsställda hälsovårdsbehov, underutnyttjande av vården (Wamala et al 2007, Norredam et al 2009, Ingvarsdotter 2011, Ivert 2013))

31 Migrationsprocessen Premigration (uppväxtvillkor, sociodemografi, utbildning, arbetslivserfarenhet, familj, sociala nätverk) Migration (undernäring, skador, infektionssjukdomar, försämring kronisk sjukdom) Postmigration (utanförskap, diskriminering, psykisk ohälsa, levnadsvanor)

32 Healthy migrant effect Forskning visar ibland att migranter har bättre hälsa än infödda Kan bero på att unga, friska människor flyr först Mindre kontakt med vården avspegla behov som inte syns? Hälsan försämras över tid

33 Hälsokurva för en nyanländ Migrationsprocessen Anländer till nytt land Kris Språk Identitet Brist på kontakter Förändrade relationer Ändrad livsstil Psykisk/fysisk ohälsa Börjar få bättre hälsa Tillit Etablerat sig i samhället

34

35 Psykisk ohälsa 20-30% asylsökande och nyanlända lider av någon form av psykisk ohälsa. Ca 30-40% av ensamkommande lider av psykisk ohälsa som depression och PTSD (posttraumatisk stress syndrom). Flashbacks återupplevelse av ångesttillstånd Studie av nyanlända Syrier i Skåne 30 % uppgav att de utsatts för tortyr Inte ovanligt att personer med PTSD väntar med att söka vård - vårdbehovet kan därför uppstå efter flera år i Sverige. Nyanlända barn särskilt utsatt grupp överrepresenterade bland barn som vårdas i öppen och sluten barn- och ungdomspsykiatrisk vård

36

37

38 Levnadsvanor I samband med migration förändras levnadsvillkor och levnadsvanor Studier visar att flera migrantgrupper är mer fysiskt inaktiva än svenskfödda Studier visar också att flera migrantgrupper äter mer ohälsosam mat Rökning mer vanligt i vissa migrantgrupper Vissa migrantgrupper är mer drabbade än svenskfödda av diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar Högre förekomst av riskfaktorer som övervikt och fetma

39

40 Övervikt & fetma i riket Fördelning (%) av andel kvinnor med övervikt och fetma för svenskfödda kvinnor och kvinnor födda utanför Sverige Andel gravida kvinnor med övervikt och fetma vid inskrivning i mödrahälsovården fördelat på utbildningsgrupp, 2014.* * Notering: Okänd utbildning ingår ej. Åldersstandardiserade tal.

41 MEDIM-studien

42 Låg självskattad hälsa (MEDIM )

43 Tandhälsa Enkätstudie med nyanlända (främst syriska) flyktingar i Skåne visar att 48 % uppger dålig tandhälsa 77 % uppgav att de varit i behov men inte sökt tandvård Socialstyrelsens bedömer att tandhälsan är mycket dålig hos asylsökande och nyanlända i flera landsting

44

45 Kvinnohälsa och sexuell och reproduktiv hälsa

46 Graviditet & förlossning Kvinnor med ursprung i LIC (särskilt Afrika söder om Sahara) har 3.5 ggr så hög mödradödlighet som svenskfödda kvinnor Högre risk för near miss Färre behandlas för psykisk ohälsa jmf med nationellt Högre andel med psykiatrisk diagnos efter förlossning Skillnader i andel som får stödåtgärder för förlossningsrädsla utifrån födelseland födda utomlands får mindre

47 Behandling av psykisk ohälsa under graviditet Andel som behandlas för psykisk ohälsa under graviditeten Mellersta Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Riket 2015 Behandlas för psykisk ohälsa, född utanför EU 2015 Behandlas för psykisk ohälsa, född i Sverige

48 Psykiatrisk diagnos

49 Stödinsatser vid förlossningsrädsla Andel som fått extra stöd vid förlossningsrädsla i Skåne Född i Sverige Född utanför norden

50

51 Läkemedelsanvändning och vaccination Begränsad kunskap avseende asylsökande och nyanländas läkemedelsanvändning En studie visar att utlandsfödda (från sex länder i Asien och Afrika) köper psykofarmaka i betydligt lägre grad än svenskfödda Andelen ökar med antalet år i Sverige Vaccinationstäckningen har minskat i Syrien, Irak och Afghanistan

52 God effekt av barnvaccinationsprogrammet Folkhälsomyndigheten, 2017

53 Utnyttjande av hälso- och sjukvård Europeisk och svensk forskning visar att migranter, särskilt flyktingar, delvis underutnyttjar hälso- och sjukvård Gäller både somatisk och psykiatrisk vård Enligt socialstyrelsen söker asylsökande och nyanlända oftare akut sjukvård men får mer sällan tillgång till specialistvård Begränsad tillgänglighet till psykiatri, gynekologi, barnmedicin och infektionssjukvård

54

55 Hälsolitteracitet

56 Begränsad hälsolitteracitet Kan yttra sig som Inte kommer till planerat besökt Inte deltar i aktiviteter som kan förbättra sin hälsa Söker stöd för sent Eller söker stöd till fel verksamhet Sämre följsamhet vid ordinationer Enligt en studie av Wångdahl m.fl. (2014) har cirka 60% av flyktingar begränsad hälsolitteracitet Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., & Westerling, R. (2014). Health literacy among refugees in Sweden a cross-sectional study. BMC Public Health, 14:1030. DOI: /

57 Att använda tolk inom hälso- och sjukvården

58 Tolk: hälso- och sjukvårdens ansvar Lagstiftningen stödjer användandet av tolk Finns dock inte konkretiserat i lagtext i Hälsooch sjukvårdslagen I Förvaltningslagen står att myndigheter bör använda tolk vid behov av detta Språk får aldrig bli ett hinder!

59 Begreppsbeskrivning Patient/Klient 2. Tolkanvändare 3. Tolk Platstolkning - tolkning som sker med tolk på plats, i samma rum som sjukvårdspersonal och patient eller anhöriga Distanstolkning - tolkning som sker utan att tolken är på plats

60

61 Tolkens förutsättningar Få har anställning hos tolkförmedlare oftast distanstolkar Merparten frilansande Oftast bisyssla För många ett genomgångsjobb Låg ekonomisk ersättning Ingen existerande tillsyn

62

63 Slutsats Viktigt att belysa hälsa och ohälsa i ett migrationsperspektiv Finns utvecklingsområden och aspekter som behöver belysas Utbildningsinsatser behövs inom flera områden

64 Fokusområden Jämlik vård och rättigheter ur ett migrationsperspektiv Generell kunskapshöjning om migration och hälsa Psykisk ohälsa Asylsökande barn och kvotflyktingar som särskilt utsatta grupper

65 Hälsa i Sverige Bidra till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända Genom ett kunskapslyft i hela landet: utbildning och utveckling av verktyg Alla regioner och landsting medverkar i någon form Region Skånes medverkan: Satsningen ligger i linje med befintligt arbete som byggs upp på KC MH Medverkar i ett flertal av utbildningarna som arrangeras av HiS Sprider information genom fortbildning av hälso- och sjukvård

66 Resultat

67 Utbildningar våren februari: Att möta och behandla PTSD i exil 14 februari: Hur påverkas barnfamiljer av krig och flykt? 28 februari: Att erbjuda stöd/behandling till barn och ungdomar som har flytt 10 mars: Praktiskt hälsofrämjande arbete med fokus på migration 22 mars: Att erbjuda stöd/behandling till vuxna som har flytt 12 april: Att möta människor som har utsatts för tortyr 19 maj: Så blir du bättre på att använda tolk

68 Vill du veta mer? Utbildningar via Kunskapscentrum migration och hälsa

69 KONTAKTA OSS Skane.se/kcmigrationhalsa

70 TACK KONTAKTA OSS Skane.se/kcmigrationhalsa