TTIP inifrån. Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TTIP inifrån. Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA"

Transkript

1 Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA TTIP inifrån En översikt och genomgång kapitel för kapitel på klarspråk Handel

2 Omslagsfoto blvsone Fotolia.com Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2015 Print ISBN doi: / NG SV-C PDF ISBN doi: / NG SV-N Europeiska unionen, 2015 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium

3 Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA TTIP inifrån En översikt och genomgång kapitel för kapitel på klarspråk Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel

4 Innehåll Förord... 5 Om TTIP... 6 TTIP:s innehåll en översikt... 8 TTIP:s innehåll kapitel för kapitel Marknadstillträde Handel med varor och tullar inom TTIP Tjänster inom TTIP Offentlig upphandling inom TTIP Ursprungsregler inom TTIP Regleringssamarbete Regleringssamarbete inom TTIP Tekniska handelshinder inom TTIP Livsmedelssäkerhet och djur- och växthälsa inom TTIP Kemikalier inom TTIP Kosmetiska produkter inom TTIP Verkstadstekniska produkter inom TTIP Informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom TTIP Medicintekniska produkter inom TTIP Bekämpningsmedel inom TTIP Läkemedel inom TTIP Textilier inom TTIP Fordon inom TTIP Regler Hållbar utveckling inom TTIP Energi och råvaror i TTIP Tullar och förenklade handelsprocedurer inom TTIP Små och medelstora företag inom TTIP Investeringsskydd inom TTIP Tvistlösning mellan stater (SSDS) inom TTIP Konkurrenspolitik inom TTIP Immateriella rättigheter och geografiska beteckningar inom TTIP... 45

5 Förord 5 TTIP är viktigt det har en enorm potential för att skapa arbetstillfällen och tillväxt och bidra till att införa normer med högt ställda krav inom den globala handeln. Och det påverkar dig. Så för att få det avtal vi vill ha måste vi vara så öppna som möjligt och låta alla berörda säga sitt. Som EU:s handelskommissionär är jag fast besluten om att det här ska bli de mest transparenta handelssamtal som EU hållit någonsin. Den här broschyren är en del i det arbetet. Här förklarar vi alla kapitel i TTIP. Varför förhandlar vi? Vad vill vi? Hur bemöter vi människors oro? Allt är skrivet på klarspråk. Och glöm inte din röst är viktig. Besök oss på nätet och säg vad du tycker: eu/trade/policy/in focus/ttip/have your say/ Cecilia Malmström EU:s handelskommissionär Mars 2015

6 6 TTIP INIFRÅN Om TTIP EU håller på att förhandla fram ett handels- och investeringsavtal med USA det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar TTIP. Innehåll Med TTIP vill vi hjälpa enskilda personer och företag stora som små genom att öppna USA för företag från EU, minska byråkratin för företag som vill exportera, införa regler som gör det enklare och mer rättvist att exportera, importera och investera. I den här vägledningen förklarar vi TTIP:s innehåll i detalj. Effekter Oberoende undersökningar och tidigare EU handelsavtal pekar på att TTIP kan bidra till att skapa jobb och tillväxt, sänka priser och ge oss ett större utbud. Det kan också hjälpa EU att påverka reglerna för världshandeln, sprida våra värderingar globalt. Men det får inte bli ett avtal till varje pris. Vissa saker måste vi försäkra oss om: Produkter som importeras till EU måste uppfylla våra högt ställda normer som skyddar människors hälsa och säkerhet och miljön, främjar samhället på andra sätt. EU:s regeringar ska ha kvar sin fulla rätt att införa regler eller lagar för att skydda människor och miljö, bedriva offentliga tjänster som de själva vill. Process År 2013 gav EU:s regeringar kommissionen ett förhandlingsmandat. Nu gör vi regeringarna delaktiga i våra förhandlingar tillsammans med Europaparlamentet, företag, fackföreningar, företrädare för konsumenter, sjuk- och hälsovårdssektorn och andra intressegrupper, allmänheten. Och när vi har en färdig text är det regeringarna och ledamöterna i Europaparlamentet som beslutar. Läs mer om vilka effekter TTIP kan få, processen för att nå fram till ett slutligt avtal, på

7 OM TTIP 7 Claus Olsen Försäljnings- och marknadsföringsdirektör Mette Munk bageriet, Danmark Vi hoppas att de pågående förhandlingarna mellan EU och USA leder fram till att vi slipper betala skatt vid den amerikanska tullen. Dina synpunkter Vår TTIP förhandlingsgrupp vill veta vad du tycker. Hör av dig! Ring eller skriv till oss Ring oss på Skriv till oss på trade/trade-policy-and-you/contacts/ online-enquiry/ Följ oss Eller besök oss på nätet på eu/trade. Kommentera våra förslag när vi håller offentliga samråd. Träffa EU:s TTIP grupp Anmäl dig till ett av gruppens regelbundna möten om du representerar ett visst intresse. Kontakta din ledamot av Europaparlamentet.

8 8 TTIP INIFRÅN TTIP:s innehåll en översikt TTIP kommer att ha 24 kapitel, indelade i tre delar. Del 1: Marknadstillträde Den första delen av TTIP kommer att fungera precis som EU:s alla andra handelsavtal. Det vill säga, syftet är att hjälpa EU företag små som stora och oavsett vad de säljer att få bättre tillgång till en utländsk marknad utanför Europa. Med TTIP skulle EU företag kunna exportera mer till USA och vinna offentliga kontrakt, importera mer av de varor eller tjänster som de behöver för att framställa sina slutprodukter, lättare avgöra om en produkt räknas som tillverkad i EU (eller i USA), investera lättare i USA. Del 2: Regleringssamarbete I den här delen bryter vi ny mark för ett EU handelsavtal. Vårt mål är att regleringsmyndigheterna i Europa och i USA ska samarbeta mycket närmare än vad de gör i dag. EU företag måste nämligen följa USA:s bestämmelser när det gäller normer om de vill exportera till USA. Ofta ger dessa bestämmelser samma säkerhets- eller kvalitetsnivå, men de skiljer sig åt i fråga om tekniska detaljer, förfaranden för att kontrollera att företagen har följt reglerna. Att uppfylla kraven enligt två olika regelverk kan bli dyrt, särskilt för mindre företag. Genom ett regleringssamarbete skulle kostnaderna kunna sänkas samtidigt som vi behåller EU:s starka skydd för människor och miljö. Del 3: Regler I den här delen vill vi införa nya regler för att hjälpa alla EU företag att dra nytta av TTIP fullt ut särskilt mindre företag, få tillgång till den energi och de råvaror som de behöver, skydda sina immateriella rättigheter forskningen och idéerna bakom nya produkter, investera tryggt, eftersom de vet att de har ett visst skydd om något går fel, samt spara tid och pengar på pappersarbetet i tullen. Vi vill också att den här delen ska innehålla bestämmelser om att hållbar utveckling ska stå i centrum för TTIP, ett formellt system som ser till att det civila samhället kan tvinga oss att stå vid vårt ord, en mekanism för att lösa tvister mellan regeringar i EU och USA som de har förtroende för.

9 TTIP:S INNEHÅLL EN ÖVERSIKT 9 3 delar 1. Marknadstillträde 2. Regleringssamarbete 3. Regler 1.1 Tullar och tullsatser Övergripande kapitel 3.1 Hållbar utveckling 1.2 Tjänster 2.1 Samstämmig reglering 3.2 Energi och råvaror 1.3 Offentlig upphandling 1.4 Ursprungsregler 2.2 Tekniska handelshinder 2.3 Livsmedelssäkerhet och djur- och växthälsa ( 1 ) Specifika industrisektorer 2.4 Kemikalier 3.3 Tullar och förenklade handelsprocedurer 3.4 Små och medelstora företag 3.5 Investeringsskydd, tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) 3.6 Tvistlösning mellan stater (SSDS) 24 kapitel 2.5 Kosmetiska produkter 2.6 Verkstadsindustri 2.7 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) 3.7 Konkurrens 3.8 Immateriella rättigheter och geografiska beteckningar 2.8 Medicintekniska produkter 2.9 Bekämpningsmedel 2.10 Läkemedel 2.11 Textilier 2.12 Fordon ( 1 ) Den officiella rubriken på det här kapitlet är Sanitära och fytosanitära frågor.

10 10 TTIP INIFRÅN TTIP:s innehåll kapitel för kapitel Vi vill göra allt vi kan för att göra TTIP förhandlingarna transparenta. Därför har vi nu gått längre än vi någonsin gjort tidigare när det gäller EU:s förhandlingar om ett handelsavtal genom att publicera EU:s förhandlingstexter för de kapitel där vi redan har utarbetat sådana. Detta är de dokument som vi lämnar över till våra amerikanska motparter under veckolånga samtalsrundor ansikte mot ansikte. Våra och deras texter är utgångspunkten för våra diskussioner. Ståndpunktsdokument här anger vi och beskriver EU:s inställning till olika frågor i TTIP förhandlingarna. Du hittar dem på nätet på eu/trade På följande sidor i den här vägledningen förklarar vi för varje kapitel i TTIP varför vi förhandlar om den här frågan, vad vi vill ha i ett slutligt avtal, de viktigaste känsliga frågor eller farhågor som vi känner till och vad vi gör för att ta hänsyn till dem. Det finns två typer av dokument: Textförslag detta är EU:s inledande förslag till juridisk text om TTIP:s innehåll. Texten till det slutliga avtalet kommer att vara resultatet av våra förhandlingar om de här texterna.

11 11 TTIP, del 1 Marknadstillträde Skapa bättre tillgång till den amerikanska marknaden Kapitel 1.1 Tullar och tullsatser Sänka eller avskaffa tullar på varor som vi exporterar till varandra Kapitel 1.2 Tjänster Göra det lättare att sälja tjänster i USA Kapitel 1.3 Kapitel 1.4 Offentlig upphandling Ursprungsregler Låta EU företag lägga anbud i offentliga upphandlingar i USA Komma överens om regler för att fastställa var en produkt kommer ifrån

12 12 TTIP INIFRÅN 1.1 Handel med varor och tullar inom TTIP Minska kostnaderna för att exportera och importera varor mellan EU och USA Det vi vill uppnå med detta kapitel är att ta bort tullar och andra handelshinder, stimulera ekonomin och skapa jobb, hjälpa EU företagen att växa och konkurrera globalt. Varför förhandlar vi om handel med varor och tullar? Tullar gör det dyrare att handla med varor. Detta gör det svårt för EU företag att sälja sina varor i USA eftersom de blir dyrare än varor som tillverkats i USA. Med ett genomsnitt på knappt 2 procent är tullarna mellan EU och USA i allmänhet låga. Men genomsnittet döljer stora skillnader mellan enskilda produkter. Mer än hälften av handeln mellan EU och USA påverkas inte av tullar. Resten möts ofta av kraftigt varierande tullar, från 1 3 procent för basvaror som råvaror, till 30 procent för varor som kläder och skor. Vissa tullar är så avskräckande höga att de effektivt hindrar all handel. De amerikanska tullarna ligger till exempel på nästan 140 procent för vissa mejeriprodukter, mer än 130 procent för jordnötter. I vissa fall har USA och EU olika tullar för samma produkt. När det till exempel gäller bilar är EU:s tull på import från USA 10 procent, medan USA:s tull på import från EU bara är 2,5 procent. När det gäller tågvagnar tar USA ut en tull på 14 procent på import, medan EU bara tar ut 1,7 procent på import från USA. EU vill ta bort de här tullarna och andra handelshinder, såsom tidskrävande administrativa kontroller, som ökar kostnaden för att handla med varor. EU:s mål Det här kapitlet innebär ett avskaffande av nästan alla tullar på handeln mellan EU och USA. Det skulle ge direkta besparingar för EU företagen, skapa spridningseffekter fördelar som inte direkt har att göra med handel, exempelvis skulle borttagna tullar sänka kostnaderna för de varor vi exporterar, vilket skulle öka försäljningen, vilket skulle ge fler arbetstillfällen som gör att företagen kan producera mer, vilket skulle öka efterfrågan från dem som fått jobb och som nu köper andra varor som vi producerar, uppmuntra handeln med varor mellan EU och USA.

13 MARKNADSTILLTRÄDE Känsliga eller kontroversiella frågor De flesta tullar skulle avskaffas samma dag som avtalet börjar tillämpas, eftersom detta inte kommer att få några större negativa effekter. 13 I de fall det skulle kunna skapa problem för EU företagen om EU:s tullar avskaffas direkt, vill vi komma överens om en längre utfasningsperiod för att ge företagen möjlighet att anpassa sig. I fall där de ändå skulle få problem även med längre utfasningsperioder, vill vi bara öppna vår marknad delvis. 1.2 Tjänster inom TTIP Hjälpa EU:s tjänsteföretag att ta del av den amerikanska marknaden Det vi vill uppnå med detta kapitel är att se till att EU:s tjänsteföretag kan konkurrera i USA på samma villkor som amerikanska företag, skydda EU:s regeringars rätt att driva offentliga tjänster precis som de vill. Varför förhandlar vi om tjänster? Tjänster är viktiga. De utgör ryggraden i ekonomin i både EU och USA. De står för så mycket som 60 procent av ekonomin och jobben i EU. EU och USA exporterar redan en mängd tjänster till varandra. Men EU företagen stöter fortfarande på hinder när de försöker sälja sina tjänster på den amerikanska marknaden. Syftet med TTIP är att undanröja de hindren. Avtalet skulle innehålla regler som minskar eller helt avskaffar dagens begränsningar när det gäller hur stor andel en EU aktieägare får ha i ett amerikanskt företag. Det skulle dessutom skydda sektorer som är känsliga för EU eller USA, som offentliga tjänster, bibehålla regeringarnas rätt att införa kvalitets- eller säkerhetsnormer, reglera tjänster på andra sätt. EU:s mål I den här delen av avtalet vill vi uppnå minst följande fördelar för företag och enskilda i EU: Tillträde ta itu med de hinder som EU företagen ställs inför inom vissa sektorer i fråga om telekommunikationer, bland annat begränsningar när det gäller hur stor andel en EU aktieägare får ha i ett amerikanskt företag, eller muddring i hamnar och vattenvägar för att avlägsna lera och sten. Rörlighet göra det möjligt för yrkesgrupper som till exempel arkitekter att jobba på båda sidor om Atlanten, genom att EU och USA erkänner varandras kvalifikationer, lättare resa in på amerikanskt territorium. Licenser och godkännanden komma överens om effektiva normer med högt ställda krav som gör att det går fortare och lättare för enskilda och företag att få licenser eller formellt godkännande för att erbjuda tjänster inom revision,

14 14 TTIP INIFRÅN lednings- och organisationsrådgivning, juridisk rådgivning. Nya regler komma överens om nya regler för industrier som är avgörande för EU:s ekonomi, som telekommunikationer, e handel, finansiella tjänster, post- och kurirtjänster, transport till sjöss. Det skulle hjälpa oss att exportera mer till exempel genom att se till att företag från EU och USA kan konkurrera på lika villkor oavsett marknad, regeringarna behandlar leverantörer från EU och USA på samma sätt, regleringsmyndigheter kan ha ett närmare samarbete i framtiden. Trygghet få så starka garantier som möjligt från USA om att EU företag ska ha minst samma tillgång till den amerikanska marknaden som i dag. Skydd för känsliga sektorer som tv, radio och film, folkhälsa och utbildning, sociala tjänster och vattendistribution. Känsliga eller kontroversiella frågor På det här området finns det vissa känsliga eller kontroversiella frågor. Här sammanfattar vi några av de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem. Känslig fråga/farhåga 1. Offentliga tjänster TTIP hotar den särskilda roll som offentliga tjänster har inom områden som hälsa, utbildning, social omsorg och vatten. 2. Kultur TTIP hotar den kulturella mångfalden i Europa. 3. Uppgiftsskydd Med TTIP kommer våra personuppgifter att bli helt oskyddade. EU:s svar EU gör inga åtaganden som gäller offentligt finansierad vård, utbildning eller social omsorg. Detsamma gäller för uppsamling, rening och distribution av vatten. Medlemsstaterna beslutar själva om vilka åtgärder de vill vidta på dessa områden, nu och i framtiden. Vi gör inga åtaganden inom områden som film, radio eller tv. Det betyder att medlemsstaterna får vidta vilka åtgärder de vill, och till exempel införa kvoter för EU produktioner. Reglerna för skydd av personuppgifter kommer inte att ingå i förhandlingarna om TTIP. TTIP ska garantera att EU:s lagar om uppgiftsskydd har företräde framför alla åtaganden.

15 MARKNADSTILLTRÄDE Offentlig upphandling inom TTIP Ge EU företagen möjlighet att lägga anbud på fler offentliga kontrakt i USA Det vi vill uppnå med detta kapitel är att göra det möjligt för EU företag att lägga anbud på en större andel av de varor och tjänster som köps in av amerikanska myndigheter, konkurrera på lika villkor med amerikanska företag. Varför förhandlar vi om offentlig upphandling? Myndigheter använder upphandlingar för att bestämma hur de ska använda skattebetalarnas pengar när de köper varor, byggarbeten eller tjänster. EU och USA har de största marknaderna för offentliga kontrakt i världen och har regler för att se till att de offentliga medlen används på ett öppet, effektivt och icke diskriminerande sätt. Ändå finns det i dag hinder för företagen när det gäller att vinna offentliga upphandlingar på andra sidan Atlanten. Ibland får de inte ens lägga anbud. TTIP ger oss möjlighet att ta bort kvarvarande hinder, se till att företag från EU och USA kan lägga anbud på lika villkor i offentliga upphandlingar. Det vore bra för både EU och USA med en öppnare offentlig upphandling på andra sidan Atlanten. För myndigheter med små budgetar kan detta ge mer för pengarna, större valfrihet, ökad ekonomisk effektivitet, god förvaltning. För företag kan det öka efterfrågan på deras varor eller tjänster, skapa förutsättningar för tillväxt, skydda befintliga jobb och skapa nya. EU:s mål I den här delen av avtalet vill vi komma överens om regler som garanterar att företag från EU och USA inte blir diskriminerade när de lägger anbud på offentliga kontrakt på våra marknader, komma överens om regler för att ge största möjliga insyn i offentliga upphandlingar, så att företag i både EU och USA kan få reda på möjligheter på andra sidan Atlanten, ge företag i EU och USA så många tillfällen som möjligt att delta i offentliga upphandlingar på alla förvaltningsnivåer, oavsett om det är centralt/regionalt, federalt/på delstatsnivå, utan att bli diskriminerade. Känsliga eller kontroversiella frågor Vi känner för närvarande inte till några frågor som är extra känsliga eller där invånarna har tagit upp särskilda farhågor. Vi vill öppna de offentliga upphandlingsmarknaderna på grundval av regler för insyn och icke diskriminering som liknar dem vi tillämpar enligt EU lagstiftningen.

16 16 TTIP INIFRÅN TTIP kommer inte att påverka myndigheternas möjligheter att välja att lägga ut en offentlig tjänst på entreprenad eller att producera den internt, myndigheternas möjligheter att välja varor, tjänster och byggentreprenader som främjar invånarnas hälsa och välbefinnande, miljöskydd, sociala framsteg, arbetstagarnas rättigheter. 1.4 Ursprungsregler inom TTIP Komma överens om regler för att avgöra vilka produkter som ska omfattas av TTIP Det vi vill uppnå med detta kapitel är att skapa användarvänliga regler som garanterar att produkter som omfattas av TTIP verkligen produceras i EU eller i USA. Varför vill vi förhandla om ursprungsregler? Ursprungsregler är en avgörande del i alla frihandelsavtal. De avgör när en produkt kan anses tillverkad i de länder som har undertecknat avtalet. Ursprungsreglerna garanterar att bara produkter med en verklig koppling till de länderna får omfattas av frihandelsavtalet och till exempel är befriade från tull. Varor från andra länder har inte samma förmåner. Vi vill använda TTIP för följande syften: Se till att våra regler uppfyller industrins behov och främjar handel och investeringar över Atlanten. Komma överens om en gemensam metod för att avgöra var en produkt är tillverkad. I dag gör den amerikanska tullen kontroller hos importören, medan EU tullen gör kontroller hos tullmyndigheten i det andra landet som har undertecknat frihandelsavtalet. Ta fram gemensamma regler för vad som krävs för att bevisa en produkts ursprung. EU:s mål I den här delen av avtalet vill vi ha enklare ursprungsregler som är lätta att förstå och tillämpa för EU:s tillverkare och exportörer, ha ursprungsregler som tar hänsyn till kommande trender inom produktion och som uppmuntrar innovation, ha förfaranden för att se till att vi tillämpar reglerna effektivt, begränsa bedrägerier, förenkla handeln genom att ta bort onödiga hinder.

17 17 Övergripande kapitel TTIP, del 2 Regleringssamarbete Minska byråkratin och kostnaderna utan att ta genvägar Kapitel 2.1 Regleringssamarbete Komma överens om samarbete för att införa nya regler Kapitel 2.2 Kapitel 2.3 Specifika industrisektorer Tekniska handelshinder Livsmedelssäkerhet och djur- och växthälsa Minska kostnaderna för att följa varandras standarder Se till att importerade livsmedel, djur och växter är säkra och samtidigt minska onödig byråkrati Kapitel 2.4 Kemikalier Kapitel 2.5 Kosmetiska produkter Kapitel 2.6 Verkstadsindustri Kapitel 2.7 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Kapitel 2.8 Medicintekniska produkter Kapitel 2.9 Bekämpningsmedel Kapitel 2.10 Läkemedel Kapitel 2.11 Textilier Kapitel 2.12 Fordon

18 18 TTIP INIFRÅN 2.1 Regleringssamarbete inom TTIP Minska byråkratin för EU:s företag utan att ta genvägar Det vi vill uppnå med detta kapitel är att samarbeta för att skapa regelverk i EU och USA som är mer kompatibla med varandra, vilket i sin tur kan ge fler jobb och tillväxt och ge konsumenterna fler valmöjligheter. Varför förhandlar vi om regleringssamarbete? Globaliseringen betyder att allt fler exportföretag möts av liknande problem med att följa olika länders regler och föreskrifter. För att exportera till USA måste EU företagen följa USA:s regler. Det här kan kosta mycket pengar, särskilt för mindre företag, om det finns stora skillnader mellan EU:s och USA:s regler. Ta till exempel skillnader i saker som färger på kablar eller kontakter eller eluttag på olika sidor om Atlanten. Det betyder att det kan kosta mer för ett EU företag att tillverka samma produkt för den amerikanska marknaden än för EU marknaden. I den här delen vill vi minska dessa kostnader utan att försämra vårt skydd för människors hälsa, deras välbefinnande eller konsumenträttigheter, miljön, andra saker som är bra för samhället i stort. Detta kan i sin tur bidra till att skapa tillväxt och jobb i EU, ge konsumenterna i EU mer att välja på. EU:s mål 1. Samarbeta i regleringsfrågor Vi vill hitta sätt för EU:s och USA:s regleringsmyndigheter att samarbeta närmare när de utformar nya regler, granskar befintliga regler som har stor inverkan på handeln och investeringarna mellan EU och USA. Det skulle skapa fler möjligheter att förbättra kvaliteten i produkter och tjänster, leda till produktkrav i EU och i USA som är mer lika varandra än vad de är i dag, sänka företagens kostnader för att uppfylla dessa krav. TTIP skulle ge regleringsmyndigheterna möjlighet att ha ett tätt samarbete inom ett visst område, utbyta information, samråda med varandra. Samtidigt som EU och USA får ett närmare samarbete kommer vi att behålla båda sidors rätt att införa regler i det allmännas intresse, regleringsmyndigheternas oberoende. 2. Samarbeta internationellt Vi vill också samarbeta med USA för att främja internationellt samarbete i regleringsfrågor, internationellt överenskomna metoder för reglering.

19 REGLERINGSSAMARBETE 3. Skapa institutioner, till exempel ett organ för regleringssamarbete Dessutom vill vi skapa institutioner som kan hjälpa oss att se till att vi tillämpar de bestämmelser som vi har kommit överens om i den här delen av TTIP, identifiera eventuella nya initiativ där regleringsmyndigheterna kan samarbeta. Känsliga eller kontroversiella frågor 19 På det här området finns det vissa känsliga eller kontroversiella frågor. Här sammanfattar vi några av de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem. Känslig fråga/farhåga 1. Försämrat skydd TTIP förhandlingarna kommer att försämra skyddet för konsumenterna och miljön. 2. Rätt att reglera TTIP kommer att påverka EU:s rätt att införa nya regler. 3. Principer för reglering TTIP, och framför allt det organ för regleringssamarbete som ska inrättas, kommer att kringgå parlament, regeringar och intressenter i beslutsprocessen. EU:s svar Vi kommer att behålla våra höga skyddsnivåer. EU:s och USA:s regler erbjuder lika gott skydd inom flera områden och kan vara kompatibla med varandra. Inom andra områden kommer vi att behålla våra olika skyddsnivåer. TTIP kommer att slå fast regeringarnas rätt att införa regler för att uppnå legitima mål för den offentliga politiken. TTIP kommer inte att förändra EU fördragens bestämmelser om hur vi beslutar om regler. 2.2 Tekniska handelshinder inom TTIP Minska hinder för handeln mellan EU och USA till följd av skillnader i saker som märkning eller säkerhetsprövning Det vi vill uppnå med detta kapitel är att förbättra EU:s och USA:s samarbete kring tekniska krav på produkter, minska onödiga upprepningar och kostnader för förfaranden för att kontrollera produkter, göra det lättare att få information om vilka regler som gäller för produkter. Varför förhandlar vi om tekniska handelshinder? Tekniska handelshinder förekommer inom alla ekonomiska sektorer. De påverkar nästan alla varor vi köper. Det kan till exempel gälla leksakers säkerhet, säkerhet och energieffektivitet i hushållsapparater.

20 20 TTIP INIFRÅN Dessa tekniska krav kan införas genom obligatoriska tekniska föreskrifter och frivilliga normer som styr en produkts storlek och form, utformning, märkning och förpackning, funktion och prestanda. När dessa krav kan hindra handeln brukar vi kalla dem för tekniska handelshinder. De särskilda förfaranden som används för att kontrollera att en produkt överensstämmer med de här kraven ingår också i definitionen av tekniska handelshinder. Dessa så kallade bedömningar av överensstämmelse kan omfatta produkttester, inspektioner, certifiering. Regeringarna brukar ofta införa den här typen av tekniska krav i allmänhetens intresse. De kan till exempel vilja skydda människors hälsa och säkerhet, liv och hälsa för djur och växter, miljön, konsumenter från vilseledande metoder. Även om EU och USA ofta har ungefär samma mål när de inför sina tekniska föreskrifter, kan de faktiska normerna och förfarandena för att kontrollera produkter ibland skilja sig åt väldigt mycket. Detta kan skapa onödiga hinder för handeln, det vill säga tekniska handelshinder. EU:s mål I den här delen av avtalet vill vi kunna använda internationella standarder (till exempel dem som har beslutats av Internationella standardiseringsorganisationen ISO), för att förenkla exporten till USA den här typen av standarder används ofta i EU och i hela världen, ta bort eller åtminstone minska onödigt dubbelarbete eller tungrodda förfaranden för att kontrollera produkter, göra det lätt att få information om föreskrifter och standarder som gäller för varor i USA och i EU, förbättra samarbetet mellan EU:s och USA:s standardiseringsorgan när de utarbetar nya standarder, vilket skulle bidra till att minska skillnaderna och kanske rentav ge oss gemensamma standarder, öka insynen i USA:s standardiseringssystem. Känsliga eller kontroversiella frågor De tekniska kraven och förfarandena för att kontrollera produkter i EU och i USA skiljer sig åt i grunden. Regeringar och företag på båda sidor om Atlanten har investerat mycket i att driva och utveckla sina system. Det här måste vi ta hänsyn till. Känslig fråga/farhåga EU:s svar Säkerheten i informations- och kommunikationsteknik TTIP kommer att försämra säkerheten i kommersiell informations- och kommunikationsteknik. EU kommer inte att acceptera en försämrad säkerhet. Vi vill införa gemensamma principer för bedömningen av om produkter följer reglerna.

21 REGLERINGSSAMARBETE Livsmedelssäkerhet och djur- och växthälsa inom TTIP ( 2 ) Samarbeta för att öka livsmedelsexporten och samtidigt skydda EU:s stränga normer Det vi vill uppnå med detta kapitel är att korta den tid det tar för USA att godkänna import av livsmedel från EU, hjälpa regleringsmyndigheter i EU och i USA att samarbeta närmare framöver i frågor som till exempel djurskydd, upprätthålla EU:s stränga normer för livsmedelssäkerhet. Varför förhandlar vi om det här? Import av djur, växtdelar och livsmedel kan utgöra en risk för djurbesättningar, växter och människor. Det här kallas på fackspråk för sanitära och fytosanitära frågor. Regleringarna på det här området kan få stor inverkan på handeln. EU:s och USA:s lagar ger en hög skyddsnivå, men ibland med olika metoder. Detta kan leda till dyrbara dubbelkontroller av produkter som redan är konstaterat säkra. Eller så kan processen i sig vara långdragen och krånglig. Ta europeiska persikor till exempel. Processen för att få dem godkända för försäljning på den amerikanska marknaden är ännu inte klar, och den har pågått i tolv år. Det här är förstås en stor nackdel för EU:s producenter. Rent generellt är syftet med det här kapitlet i TTIP att minimera regleringarnas inverkan på handeln genom att uppmuntra EU:s och USA:s regleringsmyndigheter att samarbeta, respektera legitima mål för att skydda folk-, djur- och växthälsa, ta bort onödiga handelshinder, öka insynen och införa tydliga tidsfrister för att godkänna import eller nya produkter. EU:s mål I den här delen av TTIP vill vi skapa ett privilegierat partnerskap med USA med pragmatiska och snabba förfaranden och beslut om regleringar som berör handeln, ett gemensamt godkännandeförfarande för export från alla EU länder, precis som det finns ett enda godkännandeförfarande för export från USA till EU, tydliga och transparenta processer och tidsfrister som återspeglar det faktum att vi är varandras viktigaste handelspartner, en grund för regleringssamarbete även i fråga om djurskydd för att undvika skillnader som hindrar handeln, starka mekanismer för att lösa handelsproblem. Känsliga eller kontroversiella frågor På det här området finns det vissa känsliga eller kontroversiella frågor. Här sammanfattar vi några av de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem. ( 2 ) Den officiella rubriken på det här kapitlet är Sanitära och fytosanitära frågor.

22 22 TTIP INIFRÅN Känslig fråga/farhåga 1. Säkra livsmedel TTIP kommer att försämra EU:s regler för livsmedelssäkerhet, som är strängare än i USA. TTIP kommer att leda till en tävling mot botten när det gäller livsmedelssäkerheten. 2. Genetiskt modifierade organismer TTIP kommer att tvinga EU att tillåta odling av genetiskt modifierade växter. 3. Djurskydd TTIP kommer att tvinga EU att försämra djurskyddet. EU:s svar Det stämmer inte att EU:s regler alltid är strängare. Både EU och USA har gjort helt klart att TTIP inte ska ändra de nuvarande reglerna för livsmedelssäkerhet. EU kommer att behålla sina begränsningar för hormoner eller tillväxtbefrämjande medel i djuruppfödning, precis som USA kommer att behålla sina regler om mikrobiella föroreningar. Odling och försäljning av genetiskt modifierade organismer måste godkännas i enlighet med EU:s lagstiftning. TTIP kommer inte att förändra den lagstiftningen. EU länderna måste också godkänna eventuell odling av genetiskt modifierade växter. Detta kommer inte att förändras genom TTIP. TTIP kommer inte att påverka EU:s lagar om djurskydd. EU vill ha en formell dialog om djurskydd med de amerikanska regleringsmyndigheterna. Vi vill ha en sådan dialog i alla våra bilaterala handelsavtal för att få så starkt djurskydd som möjligt. 2.4 Kemikalier inom TTIP Förbättra samarbetet mellan EU:s och USA:s regleringsmyndigheter Det vi vill uppnå med detta kapitel är att göra det möjligt för regleringsmyndigheter i EU och USA att ha ett närmare samarbete via befintliga organ, i största möjliga mån undvika onödiga kostnader till följd av olika regleringar i EU och USA, respektera EU:s stränga normer som skyddar människor och miljö. Varför förhandlar vi om kemikalier? Vi anser att det går att förbättra samarbetet mellan EU:s och USA:s regleringsmyndigheter, bland annat genom att utbyta relevant teknisk och vetenskaplig information mellan regleringsmyndigheterna, så att de kan fatta mer välunderbyggda beslut om regleringar, skapa tillgång till den allra senaste kunskapen för att kunna reglera nya och framväxande vetenskapliga frågor. EU:s mål I den här delen av avtalet vill vi skapa mekanismer för ett bättre samarbete mellan våra regleringsmyndigheter inom våra befintliga system, uppmuntra användningen av gällande internationella standarder, som FN:s globala harmoniserade system för klassificering och märkning av kemikalier (GHS), utbyta information om nya och framväxande vetenskapliga frågor.

23 REGLERINGSSAMARBETE Känsliga eller kontroversiella frågor På det här området finns det vissa särskilt känsliga eller kontroversiella frågor. Här 23 sammanfattar vi några av de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem. Känslig fråga/farhåga EU:s svar 1. Normer Ett närmare samarbete mellan regleringsmyndigheterna kan leda till att det tar längre tid för EU:s regleringsmyndigheter att föreslå nya lagar om kemikalier. Allt samarbete om kemikalier mellan EU:s och USA:s regleringsmyndigheter skulle utgå från att vi behåller vår egen tillämpning av våra respektive lagar. I EU handlar detta framför allt om de två förordningarna om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), och klassificering, märkning och förpackning (CLP). I USA finns bland annat lagen om kontroll av giftiga ämnen (TSCA). Vi kommer att fortsätta att besluta om nya åtgärder med hjälp av de processer och tidsfrister som anges i våra lagar och föreskrifter, ha som mål att upprätthålla den nivå på hälso- och miljöskydd som krävs enligt lagstiftningen. 2. Nya frågor Ett närmare samarbete mellan EU och USA i nya eller framväxande vetenskapliga frågor kan försvaga eller försena ny EU lagstiftning. EU kommer att ha kvar sin fulla rätt att reglera och agera när det behövs. 2.5 Kosmetiska produkter inom TTIP Hjälpa regleringsmyndigheterna i EU och i USA att samarbeta för att skydda konsumenterna Det vi vill uppnå med detta kapitel är att ge regleringsmyndigheterna i EU och USA möjlighet att samarbeta om sådant som säkerhetstester och produktmärkning, korta tiden för att testa och godkänna nya produkter. Varför förhandlar vi om kosmetiska produkter? Regleringsmyndigheterna i EU och USA samarbetar redan med varandra på det här området, även om EU och USA har olika system för att reglera kosmetiska produkter. TTIP kan gynna konsumenter och industri genom att regleringsmyndigheterna kan ha ett ännu närmare samarbete till exempel

24 24 TTIP INIFRÅN med att kontrollera säkerheten hos nya och bättre produkter, så att konsumenterna kan köpa dem snabbare än i dag. EU:s mål I den här delen av avtalet vill vi komma överens om ett närmare samarbete om vetenskapliga säkerhetsbedömningar, komma överens om att arbeta för alternativ till djurförsök och för att djurförsök ska fasas ut globalt, förbättra det tekniska samarbetet mellan regleringsmyndigheter för att göra det lättare för USA att godkänna UV filter som redan är godkända i EU, samarbeta om märkning enligt internationell praxis, samarbeta inom nya områden som allergimärkning, marknadsövervakning för att se till att produkter fortfarande är säkra när företagen har börjat sälja dem till konsumenterna, skapa en bas för att gemensamt utveckla regler inom nya områden som ännu inte är helt reglerade. Känsliga eller kontroversiella frågor På det här området finns det vissa känsliga eller kontroversiella frågor. Här sammanfattar vi några av de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem. Känslig fråga/farhåga EU:s svar 1. Förbjudna ämnen Kommissionen tänker använda TTIP för att ändra EU:s lista över förbjudna ämnen i kosmetiska produkter. TTIP kommer inte att ändra EU:s lista över förbjudna ämnen. När det gäller nya ämnen kan EU och USA ha nytta av att dela med sig av vetenskapliga bedömningar som kan leda till nya förbud eller begränsningar. 2. Ändringar i EU lagstiftningen TTIP kommer att betyda att kosmetiska produkter som innehåller förbjudna ämnen kommer att säljas i EU. Kosmetiska produkter måste precis som alla andra produkter som säljs i EU fortfarande följa EU lagstiftningen. Inget handelsavtal kan ändra på det. 3. Tillåtna ämnen Vad är målet när det gäller förteckningar över tillåtna ämnen? EU:s förteckning över tillåtna ingredienser i kosmetiska produkter till exempel UV filter är längre än den amerikanska. Genom TTIP vill vi att USA ska använda EU:s vetenskapliga bedömningar i sin egen godkännandeprocess. 4. Försiktighetsprincipen TTIP kommer att påverka försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen är fastställd i EU lagstiftningen. TTIP kommer inte att förändra detta.

25 REGLERINGSSAMARBETE Verkstadstekniska produkter inom TTIP Upprätthålla högt ställda krav och samtidigt förenkla exporten Det vi vill uppnå med detta kapitel är att hjälpa regleringsmyndigheterna i EU och USA att samarbeta för att anpassa våra tekniska krav och testmetoder, behålla EU:s högt ställda normer, underlätta export och import av verkstadstekniska produkter. Varför förhandlar vi om verkstadstekniska produkter? År 2013 stod handeln med verkstadstekniska produkter som kylskåp, elkontakter, mobiltelefoner, fritidsbåtar, traktorer, tryckutrustning mellan EU och USA för ungefär 25 procent av all handel mellan oss. Det finns nästan företag inom den elektriska och mekaniska verkstadstekniska sektorn i EU. Tillsammans sysselsätter de nästan fem miljoner personer i EU. Men i vissa fall finns det stora skillnader mellan EU och USA när det gäller tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för att kontrollera om en produkt uppfyller dem. Det här kan göra det svårare att exportera eller importera produkter. Här vill vi förbättra samarbetet mellan EU och USA. Helst skulle vi vilja att våra tekniska krav och kontrollförfaranden blir kompatibla med varandra. Om regleringsmyndigheterna samarbetar kan de minska de tekniska skillnaderna mellan EU och USA och samtidigt respektera våra högt ställda normerade krav. De skulle till exempel kunna bestämma att vi ska ha likadana regler för vilka färger kablar måste ha i maskiner. EU försöker hitta de produkter som skulle ha störst nytta av att regleringsmyndigheterna samarbetar. EU:s mål Vi vill samarbeta med USA om möjligheten att använda standarder som används generellt i EU och i andra länder runtom i världen, till exempel dem som beslutas av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC), för att visa överensstämmelse med amerikanska regler, att minska kostnaderna för att kontrollera att en produkt uppfyller amerikanska standarder, att få EU:s och USA:s regleringsmyndigheter att prata med varandra tidigt i processen för att undvika onödiga skillnader mellan deras respektive bestämmelser. Det mest effektiva är att inleda samarbetet när någon av parterna börjar arbeta med nya bestämmelser.

26 26 TTIP INIFRÅN Känsliga eller kontroversiella frågor Känslig fråga/farhåga EU:s svar Säkerhetsnormer TTIP förhandlingarna kommer att leda till en tävling mot botten när det gäller säkerhetsnormer. EU kommer inte att kompromissa om säkerhets normerna. Tanken är att tekniska krav ska anpassas när detta är möjligt, samtidigt som vi bibehåller stränga säkerhetsnormer. 2.7 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom TTIP Samarbeta för att tillämpa standarder och skydda konsumenter Det vi vill uppnå med detta kapitel är att förbättra hur vi tillämpar regler och skyddar konsumenter, göra det lättare för EU företag att exportera till USA och minska onödiga kostnader. Varför förhandlar vi om IKT? Informations- och kommunikationsteknik (IKT) omfattas redan av globala standarder och tekniska specifikationer. Men EU och USA skulle kunna samarbeta på andra sätt för att gynna konsumenter, företag och myndigheter. EU:s mål Inom IKT vill vi skapa samarbetsmetoder för att förbättra tillämpningen av reglerna i EU och i USA, utöka samarbetet mellan regleringsmyndigheterna om saker som e märkning införa standarder för att ge konsumenterna produktinformation i e format som kan ersätta märkningar och etiketter, e tillgänglighet att göra det lättare för personer med funktionshinder att använda IKT, driftskompatibilitet det ska vara lätt för användare att flytta data mellan olika produkter, införa gemensamma principer för certifiering av IKT produkter, särskilt för kodning och avkodning av information (s.k. kryptografi). Detta skulle hjälpa oss att undvika onödiga skillnader mellan våra regler och garantera en hög nivå i konsumentskyddet. Känsliga eller kontroversiella frågor På det här området finns det vissa särskilt känsliga eller kontroversiella frågor. Här sammanfattar vi de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem.

27 REGLERINGSSAMARBETE 27 Känslig fråga/farhåga EU:s svar 1. Normer TTIP förhandlingarna kommer att leda till en tävling mot botten när det gäller säkerhetsnormer. EU kommer inte att kompromissa om säkerhetsnormerna. Vi vill anpassa tekniska krav när det går, samtidigt som vi vill behålla en hög säkerhetsnivå. Vi vill främja användningen av globala normer. 2. Säkerhet TTIP kommer att försämra säkerheten i kommersiella IKT produkter. EU kommer inte att acceptera en försämrad säkerhet. Vi vill införa gemensamma principer för bedömningen av om produkter följer reglerna. 2.8 Medicintekniska produkter inom TTIP Bättre samarbete för att godkänna, övervaka och återkalla produkter Det vi vill uppnå med detta kapitel är att öka tillgängligheten och spårbarheten hos medicintekniska produkter, bevara våra stränga säkerhetsnormer. Varför förhandlar vi om medicintekniska produkter? Medicintekniska produkter omfattar saker som pacemakers, skannrar, röntgenapparater. De är avgörande hjälpmedel i den moderna vården. Både EU och USA har stränga regler för de här produkterna. Ibland överlappar våra regler varandra och vi testar samma saker två gånger. att det tar längre tid för patienter att få tillgång till nya produkter. Vi vill använda TTIP för att förbättra samarbetet mellan EU:s och USA:s regleringsmyndigheter. Detta kan vara till fördel för både allmänheten och industrin. EU och USA har redan avskaffat tullarna på de flesta medicintekniska produkter, så fördelarna med TTIP kommer framför allt att handla om att EU:s och USA:s regleringsmyndigheter förbättrar sitt samarbete för att skapa snabbare tillgång till livräddande produkter genom effektivare godkännandeförfaranden till exempel genom att ha liknande elektroniska blanketter i EU och USA för att skicka in data från försök, bättre förfaranden för att övervaka produkter, återkalla dem vid behov. Detta kan leda till ytterligare kostnader för den allmänna hälso- och sjukvården,

28 28 TTIP INIFRÅN EU:s mål Vi vill att EU:s och USA:s regleringsmyndigheter ska ha ett närmare samarbete i fråga om medicintekniska produkter, bygga sitt arbete på det internationella regleringsforumet för medicintekniska produkter (IMDRF). Vi vill komma överens om att våra nationella system för att identifiera och spåra medicintekniska produkter ska baseras på det internationella systemet Unique Device Identification (UDI), se till att EU:s och USA:s UDI databaser är kompatibla med varandra, harmonisera blanketterna för godkännande av nya medicintekniska produkter, så att regleringsmyndigheterna i EU och USA kan arbeta samtidigt med godkännandena, vilket kommer att leda till att nya produkter blir tillgängliga snabbare, arbeta för att erkänna varandras granskningar av kvalitetssäkringssystem, skapa en bas för att gemensamt utveckla moderna regler inom nya områden som ännu inte är helt reglerade. Känsliga eller kontroversiella frågor På det här området finns det vissa särskilt känsliga eller kontroversiella frågor. Här sammanfattar vi de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem. Känslig fråga/farhåga EU:s svar 1. Godkännandeprocess TTIP kommer att harmonisera metoderna för att godkänna medicintekniska produkter i EU och i USA. I TTIP vill vi inte harmonisera metoderna för att godkänna en medicinteknisk produkt i EU och USA. Även om de två systemen skiljer sig åt ger båda ett starkt konsumentskydd. I TTIP vill vi effektivisera godkännandeprocessen genom att till exempel ha en gemensam blankett för ansökningar om godkännande av nya medicintekniska produkter. Tillverkarna kan ansöka om godkännande i EU och USA samtidigt och göra nya produkter tillgängliga för patienterna snabbare. 2. Förordning TTIP kommer att påverka översynen av EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Regeringarna i EU länderna och Europaparlamentet håller på att diskutera översynen av EU:s förordningar om medicintekniska produkter. TTIP har inte och kommer inte att påverka den interna processen.

29 REGLERINGSSAMARBETE Bekämpningsmedel inom TTIP Samarbeta för att underlätta handeln och hjälpa jordbrukare att odla mer nischade grödor Regleringsmyndigheter från EU, USA och andra länder diskuterar redan bekämpningsmedel med varandra. Inom TTIP vill vi komplettera det här arbetet för att underlätta handeln mellan EU och USA och hjälpa jordbrukare att odla mer nischade grödor. Varför diskuterar vi bekämpningsmedel? Regleringsmyndigheter från EU, USA och andra länder diskuterar redan bekämpningsmedel i internationella organ som till exempel Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som 34 industriländer är medlemmar i, Förenta nationerna (FN). OECD har en arbetsgrupp för bekämpningsmedel. Där arbetar medlemsländerna tillsammans för att dela med sig av sina resultat, harmonisera sina strategier och riktlinjer för prövning av bekämpningsmedel. Inom FN finns ett organ som heter Codex Alimentarius som arbetar med internationella livsmedelsnormer. De fastställer globala gränsvärden för bekämpningsmedel, som kallas gränsvärden för högsta tillåtna resthalter (MRL värden). Både EU och USA spelar en aktiv roll i de här grupperna och i andra grupper. Och det vill vi fortsätta med, samtidigt som vi vill undvika dubbelarbete inom grupperna. Därför har vi inga planer på att ta med något särskilt kapitel om bekämpningsmedel i TTIP. I stället kan EU:s och USA:s regleringsmyndigheter komplettera sitt arbete i de här globala organen genom att fortsätta att diskutera särskilda frågor med varandra. Det skulle vara till fördel till konsumenter och företag på båda sidor om Atlanten. EU:s mål 1. Underlätta handel EU vill titta på hur vi kan underlätta exporten av livsmedel och drycker, till exempel olivolja, till USA. Vi skulle till exempel kunna använda kontroller före export. Vi skulle kunna komma överens med USA om att när ett EU företag vill exportera en livsmedels- eller dryckesprodukt till USA ska regleringsmyndigheterna i EU kontrollera halterna av bekämpningsmedel innan företaget skickar iväg produkten. Sedan skulle regleringsmyndigheterna i EU informera sina motsvarigheter i USA om huruvida produkten uppfyller USA:s normer för halter av bekämpningsmedel, om produkten uppfyller USA:s normer kan företaget tryggt exportera sin produkt, utan risk för att den amerikanska tullen stoppar den vilket kan bli mycket dyrt för exportören. 2. Främja nischgrödor Så kallade nischgrödor är sådant som persilja, purjolök, stjälkselleri eller sallat, som i dag inte har en lika stor marknad som andra grödor som vete eller majs.

30 30 TTIP INIFRÅN Vi vill hjälpa jordbrukarna att producera mer av de här nischgrödorna. För det behöver de kunna använda vissa bekämpningsmedel på nivåer som studier har bevisat är säkra. I många fall har det ännu inte gjorts några sådana studier. Därför finns inget officiellt säkert gränsvärde och jordbrukarna får inte använda de berörda bekämpningsmedlen på de här grödorna. Här skulle TTIP kunna vara till nytta. Regleringsmyndigheterna skulle kunna komma överens om att dela information som de har samlat in från studier av nischgrödor som de redan har gjort eller planerar att göra. På det här sättet skulle myndigheterna kunna utnyttja sina begränsade resurser bätt re och bidra mer effektivt till konsumentskyddet, skynda på godkännandena av bekämpningsmedel inom strikta gränsvärden utan att kompromissa om säkerheten. Känsliga eller kontroversiella frågor På det här området finns det vissa känsliga eller kontroversiella frågor. Här sammanfattar vi några av de viktigaste frågorna och vad vi gör för att lösa dem. Känslig fråga/farhåga EU:s svar 1. Hälsa och miljö TTIP skulle kunna försvaga EU:s reglering av bekämpningsmedel och försämra våra stränga hälsooch miljönormer. TTIP kommer fullt ut att respektera EU:s befintliga lagstadgade normer för bekämpningsmedel. Vi kommer att behålla EU:s förordning om växtskyddsmedel (förordning (EU) nr 1107/2009), upprätthålla förordningens skyddsnivåer för folkhälsa och miljö. 2. Rester av bekämpningsmedel i maten TTIP kan innebära att EU:s regleringsmyndigheter tillåter högre halter av bekämpningsmedel i mat som säljs i EU. TTIP kommer inte att leda till sänkta normer för livsmedelssäkerhet när det gäller bekämpningsmedel. Och amerikanska produkter som inte uppfyller dessa normer kommer inte att släppas in på EU marknaden. 3. Hormonstörande kemikalier TTIP kan hindra EU från att reglera hormonstörande ämnen. För produkter som säljs i EU kan det bli tillåtet med rester av bekämpningsmedel som annars skulle vara förbjudna. TTIP kommer inte att öppna EU:s marknad för kött från hormonbehandlade nötkreatur. Och EU kommer att fortsätta att reglera de här ämnena enligt de lagar som redan finns.

31 REGLERINGSSAMARBETE Läkemedel inom TTIP Ge regleringsmyndigheterna möjlighet att samarbeta tätare för att se till att läkemedel är säkra och verksamma Det vi vill uppnå med detta kapitel är att förena våra krafter för att se till att läkemedel uppfyller stränga normer för verkan, kvalitet och säkerhet, stödja varandras arbete med att utveckla regelverk för nya områden. Varför förhandlar vi om läkemedel? Vi samarbetar redan med USA i fråga om läkemedel vi har till exempel avskaffat tullar på export mellan EU och USA. Och våra regleringsmyndigheter har ett tätt samarbete. Med TTIP vill vi nu hjälpa dem att samarbeta ännu mer effektivt. Det skulle betyda mycket för patienter och industri i hela EU. Framför allt vill vi hjälpa regleringsmyndigheterna inom tre huvudområden inspektioner, godkännanden och innovationer. 1. Inspektioner Regleringsmyndigheterna kontrollerar regelbundet hur företagen tillverkar läkemedel, för att se till att de uppfyller stränga EU normer. Det här är en större utmaning nuförtiden eftersom företagen ofta använder globala försörjningskedjor. De tillverkar ett läkemedel i flera steg, där olika ingredienser kommer från leverantörer i olika länder. 2. Godkännanden Det här handlar om hur mycket tid och resurser som krävs för ett företag som vill få ut ett nytt läkemedel på marknaden. När ett företag utvecklar ett nytt läkemedel måste det först göra studier, bland annat kliniska försök, innan regleringsmyndigheterna undersöker om företaget ska få sälja sin produkt. De här studierna måste visa att fördelarna med att använda läkemedlet är större än riskerna. Vi vill att företag inte ska behöva göra samma studier två gånger för att regleringsmyndigheterna i både EU och USA ska godkänna deras produkt. 3. Innovation Det här handlar om att hjälpa regleringsmyndigheterna att samarbeta tätare inom områden där vetenskapen utvecklas snabbt. Att utveckla nya läkemedel handlar om att ligga i forskningens framkant. Detta kan göra det svårare för regleringsmyndigheterna att kontrollera om produkterna är säkra. Vi kan underlätta för regleringsmyndigheterna genom att ge dem möjlighet att dela med sig av sakkunskap och resultat till varandra, utbyta synpunkter baserade på den senaste forskningen. EU:s mål 1. Inspektioner Vi skulle erkänna varandras inspektioner av tillverkningsanläggningar på grundval av principerna för god tillverkningssed. De här principerna garanterar att företagen tillverkar sina läkemedel på ett enhetligt sätt och enligt de kvalitetsnormer som finns. De omfattar saker som tillverkningsprocesser och kontroller av utrustning,

SV Förenade i mångfalden SV A8-0312/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0312/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen 19.10.2017 A8-0312/5 5 Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,

Läs mer

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige Ceta kommer att gynna människor i hela Sverige Det görs genom att tullar skrotas

Läs mer

Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Regelverken

Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Regelverken Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar Regelverken September 2013 2 Kommissionens ordförande José Manuel Barroso, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och USA:s president

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0311/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0311/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen 19.10.2017 A8-0311/5 5 Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen 12.3.2019 B8-0163/7 7 Skäl K K. Förhandlingarna om TTIP har tydligt visat att de politiska och ekonomiska villkoren för ett övergripande handelsavtal mellan EU och USA i detta skede inte är uppfyllda på

Läs mer

Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) Lägesrapport

Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) Lägesrapport Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) Lägesrapport den 27 april 2016 den 27 april 2016 Bakgrund och sammanhang för förhandlingarna EU och USA har de mest integrerade ekonomiska

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel

Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel 1 (5) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-02-19 2014-000497- Remiss Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 26 februari 2014 Livsmedelsverket Att: Niklas Montell Box 622 751

Läs mer

På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA TTIP OCH REGLERING EN ÖVERSIKT. Europeiska kommissionen. Sida 1 av 19

På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA TTIP OCH REGLERING EN ÖVERSIKT. Europeiska kommissionen. Sida 1 av 19 TTIP OCH REGLERING EN ÖVERSIKT Europeiska kommissionen Sida 1 av 19 den 10 februari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM DET HÄR DOKUMENTET... 3 1. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED REGLERINGSSAMARBETE I TTIP?... 4 2.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för internationell handel 20.3.2015 2013/0433(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Inbjudan till samråd

Inbjudan till samråd Inbjudan till samråd Inledning Enligt EU-fördragen ska handelspolitiska beslut fattas på EU-nivå. Medlemsländernas företrädare och EU-kommissionen träffas varje vecka för att lägga fast kursen för EU:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2014/0086(NLE) 5.9.2014 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för utrikesfrågor över utkastet till

Läs mer

Nya livsmedel. Hälsa och livsmedelssäkerhet

Nya livsmedel. Hälsa och livsmedelssäkerhet Nya livsmedel Hälsa och livsmedelssäkerhet Inledning Ett nytt livsmedel är ett livsmedel som sällan eller aldrig konsumerades i Europeiska unionen (EU) före maj 1997. Det året trädde de första bestämmelserna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 2011/0437(COD) 4.7.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Enheten för handel och tekniska regler 2017-04-03 Dnr 3.2.4-2017/00103-8 Anamaria Deliu Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Syftet med samrådet Detta offentliga samråd

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01065-4 Ingrid Berglund Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile Syftet med samrådet Detta offentliga

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0175/14. Ändringsförslag. Yannick Jadot, Ska Keller för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0175/14. Ändringsförslag. Yannick Jadot, Ska Keller för Verts/ALE-gruppen 3.6.2015 A8-0175/14 14 Punkt 1 led b led xia (nytt) (xia) lägga fram ett förslag till direktiv, med beaktande av OECD:s arbete, för att motverka en urholkning av skattebasen och överföringar av vinster,

Läs mer

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund Hearing om TTIP Kommerskollegium 11 December 2013 Heidi Lund Upplägg Utgångspunkter för hearingen: en förhandling och en utredning Hur hanteras tekniska handelshinder i ett frihandelsavtal? Regulativa

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för internationell handel ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för internationell handel ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för internationell handel 9.1.2015 ARBETSDOKUMENT om utarbetandet av förslaget till betänkande om parlamentets rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2017 COM(2017) 165 final 2017/0076 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av det bilaterala

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Vill du exportera på världsmarknaden? Databas för marknadstillträde (MADB, Market Access Database) EU:s strategi för marknadstillträde.

Vill du exportera på världsmarknaden? Databas för marknadstillträde (MADB, Market Access Database) EU:s strategi för marknadstillträde. Vill du exportera på världsmarknaden? EU:s strategi för marknadstillträde Databas för marknadstillträde (MADB, Market Access Database) Handel Så kan EU hjälpa företag att exportera på världsmarknaden Handeln

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2017 COM(2017) 164 final 2017/0075 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.12.2013 2013/0309(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder SWEDAC INFO 18:3 Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder Swedac har på regeringens uppdrag tagit fram rapporten Starkare Sverige med öppna system. Rapporten är ett bidrag till regeringens

Läs mer

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Värmländskt skrädmjöl

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Värmländskt skrädmjöl 1 (7) Konsekvensutredning Område Strategisk utveckling och stöd Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Värmländskt skrädmjöl 1. Beskrivning av problemet

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Enkät om handelshinder vid handel med USA

Enkät om handelshinder vid handel med USA Enkät om handelshinder vid handel med USA Frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och USA Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) har pågått sedan i juli förra året. TTIPförhandlingarna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 20.6.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om förhandlingarna mellan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 12.3.2013 SWD(2013) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN OM DE FRAMTIDA HANDELSFÖRBINDELSERNA MELLAN EUROPEISKA

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling KKV1007, v1.2, 2011-02-06 2012-06-15 Dnr 260/2012 1 (5) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Kommittédirektiv. Hantering av konsumenttvister utanför domstol. Dir. 2013:23. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Hantering av konsumenttvister utanför domstol. Dir. 2013:23. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Hantering av konsumenttvister utanför domstol Dir. 2013:23 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning På senare tid har det skett förändringar i samhället som

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 14 februari 2011 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/0257(COD) 6.1.2010 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd till utskottet för

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0175/28. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV A8-0175/28. Ändringsförslag 3.6.2015 A8-0175/28 28 Tiziana Beghin, David Borrelli, William (The Earl of) Dartmouth, Eleonora Evi, Marco Affronte, Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av artiklarna

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0581/2016 4.5.2016 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0365/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om spårbarhet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0175/43. Ändringsförslag. Godelieve Quisthoudt-Rowohl för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0175/43. Ändringsförslag. Godelieve Quisthoudt-Rowohl för PPE-gruppen 3.6.2015 A8-0175/43 43 Punkt -1 (ny) -1. Europaparlamentet anser att EU och USA är viktiga strategiska partner. Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) är det viktigaste gemensamma

Läs mer

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Wrångebäcksost

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Wrångebäcksost 1 (7) gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Wrångebäcksost 1. Beskrivning av problemet och vad Livsmedelsverket vill uppnå En skyddad ursprungsbeteckning för livsmedel

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2010 KOM(2010)280 slutlig 2010/0168 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om obligatorisk tillämpning av föreskrifter nr 100 från Förenta nationernas ekonomiska kommission

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012 EU:s grundläggande regler för fri rörlighet Jane Reichel 20 januari 2012 Dagens föreläsning: Allmänt om EU:s inre marknaden Fri rörlighet av varor Den fria rörligheten och den svenska förvaltningen Del

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Märkningsdagen 6 december 2017

Märkningsdagen 6 december 2017 Märkningsdagen 6 december 2017 Magnus Nikkarinen Svensk Dagligvaruhandel Märkning av kött med uttryck som antibiotikafritt! Vilka konsekvenser kan det få på den svenska marknaden? De kommande 45 minuterna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0278(COD) 5.12.2016 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.4.2018 SWD(2018) 117 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 6.1.2016 L 3/41 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/9 av den 5 januari 2016 om gemensamt inlämnande och utnyttjande av data i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 20.10.2014 2013/0418(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland

ANTAGNA TEXTER. Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2016)0064 Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om inledande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdesdokument 2009 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION enligt artikel 81.4 b i arbetsordningen av Guido Sacconi för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG

ÄNDRINGSFÖRSLAG EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) L 160/8 Europeiska unionens officiella tidning 21.6.2012 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 523/2012 av den 20 juni 2012 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009

Läs mer

94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG

94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG L 316/12 Europeiska unionens officiella tidning 14.11.2012 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv

Läs mer

Undsökning frihandel och TTIP

Undsökning frihandel och TTIP Undsökning frihandel och TTIP Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland företag som exporterar till eller importerar från USA. Syftet med undersökningen

Läs mer

Beslut (2006/356/EG) 4

Beslut (2006/356/EG) 4 Beslut (2006/356/EG) 4 Avdelning II Fri rörlighet för varor Grundläggande principer Artikel 6 Gemenskapen och Libanon skall, under en övergångsperiod på högst tolv år från och med detta avtals ikraftträdande,

Läs mer

En möjlighet till att påverka de kommande handelsförhandlingarna mellan EU och Turkiet

En möjlighet till att påverka de kommande handelsförhandlingarna mellan EU och Turkiet En möjlighet till att påverka de kommande handelsförhandlingarna mellan EU och Turkiet Syftet med näringslivsundersökningen Denna undersökning syftar till att samla in detaljerade synpunkter om de handelshinder

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 29.6.2015 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den spanska deputeradekammaren

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014 2019 Plenarhandling B8-0153/2019 6.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om säkerhetshot

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

För delegationerna 1 bifogas de riktlinjer som Europeiska rådet (art. 50) antog vid mötet.

För delegationerna 1 bifogas de riktlinjer som Europeiska rådet (art. 50) antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 23 mars 2018 (OR. en) EUCO XT 20001/18 BXT 25 CO EUR 5 CONCL 2 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådet (art. 50) (23 mars 2018) -

Läs mer

Sterildagarna oktober

Sterildagarna oktober Sterildagarna 25 26 oktober MDR 2017/745 Artikel 2 Definitioner: Flera intressanta 12. avsett ändamål: den användning för vilken en produkt är avsedd enligt tillverkarens uppgifter på märkningen, i bruksanvisningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 27 juni 2001 PE 304.701/1-19 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Christopher Huhne (PE 304.701) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer