BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Transkript

1 Beslutsunderlag för BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enligt 4 kap. 34 första stycket plan- och bygglagen, PBL, ska, om genomförandet av planen kan antas få en betydande miljöpåverkan, planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 12 och 13 första stycket miljöbalken. Oavsett vad som följer av ovan skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för 1. industriändamål, 2. köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse, 3. skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, 4. hamn för fritidsbåtar, 5. hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, 6. permanent campingplats, 7. nöjespark, eller 8. djurpark. Om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas på grund av att området får tas i anspråk för ändamålen ovan ska redovisningen uppfylla kraven i 6 kap 7 första och andra styckena miljöbalken om samråd respektive miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. När planen har antagits skall information om detta lämnas till den myndighet som avses i 6 kap. 8 andra stycket tredje meningen miljöbalken. Enligt 16 kap 1 2 plan- och bygglagen får Regeringen meddela föreskrifter om när en plan på grund av en sådan användning som avses ovan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen (byggnadsnämnden) som PBL-ansvarig är den som i första hand avgör om genomförandet av en detaljplan medför en betydande miljöpåverkan. Kommunen skall alltså för varje enskild detaljplan bedöma om det krävs en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, samt fatta ett beslut i frågan. 1

2 Detaljplan för fastigheterna Mörrum 67:74 och del av Mörrum 67:1 m.fl. (Höralyckan) Mörrum-Elleholm, Karlshamns kommun Planhandläggare Planområdets avgränsning Anna Ekman (samråd 1 och revidering inför samråd 2), Ida Nilsson (samråd 2 och revidering inför granskning), Jeanette Conradsson (från och med revidering inför granskning), Stadsmiljöavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlshamns kommun. Aktuellt område ligger i den nordvästra delen av Mörrum och avgränsas i söder och öster av bostadsbebyggelse. I norr finns två större gårdar och i väster finns åker- och skogslandskap. 2

3 Planens syfte Syftet med planläggningen är att bekräfta befintliga förhållanden samt möjliggöra en utökning av byggrätten och verksamheten för fastigheten Mörrum 67:74. Översiktlig beskrivning av planområdet och dess omgivning Några av fastigheterna inom planområdet använder sig av mark på fastigheten Mörrum 67:1 som tomtmark, i nuvarande detaljplan är dessa markytor planlagda som allmän platsmark. Syftet är att planlägga för bostadsändamål där det visar sig lämpligt så att fastighetsägarna kan köpa in de delar av Mörrum 67:1 som de använder. Med detaljplanen ses möjligheten för utökade byggrätter inom planområdet över. Planområdet ligger i nordvästra delen av Mörrum, strax norr om Mörrum centrum och omfattar knappt två hektar. Planområdet ligger i utkanten av tätorten Mörrum och gränsar till en lantlig miljö. I anslutning till planområdet ligger ett kluster av fyra gårdar, i väster finns åker- och skogslandskap. Området, som är relativt flackt, består delvis av gräsytor och inom planområdet finns sex enfamiljshus och ett gruppboende. Del av fastigheten Mörrum 67:1 arrenderas av en närliggande fastighetsägare och utgörs av plan betesmark som tidigare varit åker och används idag som vinterhage/ rasthage till hästar. I mars 2013 ansökte Karlshamnsbostäder om ändring av detaljplan inom fastigheten Mörrum 67:74. Med en ny detaljplan vill sökanden ändra gällande detaljplan så att befintlig byggnation blir planenlig/ bekräftad samt för att möjliggöra en utökning av byggrätten och verksamheten. Fastigheten ägs av Karlshamnsbostäder. Byggnadsnämnden beslutade att ställa sig positiv till att pröva ansökan i en detaljplan. Inom planområdet finns den gällande byggnadsplanen C1 samt två ändringar och utvidgningar till denna; C2 och C7. Byggnadsplanerna kommer delvis att ersättas av aktuell detaljplan. Planer reglerar bostadsändamål och allmän plats (grönområden med bollplaner och lekplatser för omgivande bebyggelse). 3

4 Flygfoto över planområdet med omnejd Samlad bedömning Bedömningskriterier (Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, bilaga 4) 1. Planens eller programmets karaktäristiska egenskaper i bedömningen skall särskilt beaktas i vilken utsträckning planen eller programmet: a) anger förutsättningarna för verksamheter eller åtgärder när det gäller plats, art, storlek och driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, b) har betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan, Bedömning Planen kommer att möjliggöra fler bostäder. Möjligheten för vård, förskola och idrott kommer att utredas för aktuell del av fastigheten 67:74. Där det visar sig lämpligt planläggs de kommunala markytor som idag är allmän plats, men används som bostadsfastigheter, för bostadsändamål. En huvudfråga i översiktsplanen, Karlshamn 2030, är strävan efter en hållbar utveckling där en social, ekologisk och ekonomisk dimension beaktas. I översiktsplanen presenteras åtta ledord som definierats som viktiga i strävan mot en hållbar utveckling. Följande ledord från kommunens översiktsplan bedöms uppfyllas: funktionsblandning, hållbara kommunikationer, närhet till service, närhet till natur, god infrastruktur och miljövänlig energi. 4

5 5 I översiktsplanen, Karlshamn 2030, är området utpekat som C2, kransbebyggelsen. Intentionen i översiktsplanen är att områdena kring Mörrum centrum år 2030 innehåller attraktiv funktionsblandad bebyggelse, bostäder och verksamheter och även mindre, värdefulla naturområden. Kompletteringar och förtätningar har lett till att det finns ett brett utbud av bostadstyper och upplåtelseformer inom kransbebyggelsens samtliga delar. Den huvudsakliga utvecklingsinriktningen är tätortsbebyggelse. För att nå visionen i översiktsplanen beskrivs bland annat följande: Se över möjligheterna att förtäta och komplettera den befintliga tätortsväven med såväl funktionsblandad bebyggelse och bostäder som verksamheter. Ersätt äldre detaljplaner med nya som stämmer bättre överens med bebyggelsens innehåll och utformning och som motsvarar dagens krav och behov vad gäller utveckling och bevarande. I direkt anslutning till planområdet ligger utvecklingsområde N, Västra mellan- och kustbygden, med huvudsaklig utvecklingsinriktning landsbygd och natur. I beskrivningen för visionen år 2030 beskrivs att det inte bara är Mörrum som attraherar bosättare, utan även den omgivande landsbygden lockar. Hästintresserade har sett fördelen med att kunna bo naturskönt nära en mindre tätort relativt nära staden och samtidigt ha goda möjligheter att hålla hästar. Närheten till hästverksamhet och betesmarker innebär att området anses attraktivt för personer med hästintresse samtidigt som området har nära till servicen i Mörrum. Genom att komplettera och förtäta samt möjliggöra en blandad bebyggelse för olika ändamål, tas det attraktiva läget tillvara. Planen bidrar till en naturlig övergång mellan översiktsplanens områden för tätortsbebyggelse och landsbygd och natur. Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med kommunens översiktsplan, Karlshamn 2030, antagen av kommunfullmäktige den 4 maj 2015.

6 c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling, Ledningar för vatten, avlopp och dagvatten finns utmed vägen Jeppahalla, Mellanbäcksvägen, Stålavägen och vägen Höralyckan, vilket möjliggör för anslutning av den nya bebyggelsen. Det finns goda naturliga förutsättningar att skapa ett lokalt omhändertagande av dagvattnet i samband med att bebyggelse planeras inom planområdet. Hänsyn har tagits till de naturvärden som identifierats i området. d) innebär miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, eller e) har betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning. 2. Typen av påverkan och det område som kan antas bli påverkat. I bedömningen skall särskilt beaktas: a) sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den, Planen bedöms inte innebära miljöproblem. Ingen negativ påverkan förväntas. Bedömning Den föreslagna bebyggelsen förväntas inte ha någon betydande miljöpåverkan på området. Däremot kommer viss trafikökning till/från området att ske som kan upplevas negativt för de redan boende i området. En större del av Mörrum 67:1 arrenderas idag av en närliggande fastighetsägare och används som betesmark för hästar. I den gällande detaljplanen (C7) är betesmarken inom planområdet planlagd för bostadsändamål. I övrigt är betesmarken planlagd som allmän plats, park eller plantering. Att Mörrum 67:1 utarrenderas för beteshållning innebär att området i sin helhet har liten betydelse från allmän synpunkt förutom den del som används som bollplan. Befintlig detaljplan kommer att kvarstå för den betesmark som gränsar till planområdet och bedöms, vid behov, möjliggöra att skyddsvegetation kan etableras mellan bebyggelseområdet och djurhållningen. 6

7 Privata fastigheter inom planområdet nyttjar kommunal mark planlagd som allmän plats som tomtmark. Genom förslaget till ny detaljplan planläggs dessa områden för bostadsändamål vilket ger möjlighet för fastighetsägarna att förvärva dessa markytor. b) påverkans totaleffekt, Ingen negativ påverkan av betydelse förväntas. c) påverkans gränsöverskridande art, Ingen negativ påverkan förväntas. d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, På angränsande fastighet, Mörrum 81:1, bedrivs jordbruk. Idag bedrivs en verksamhet som omfattar en medelstor djurhållningsenhet (10-50 djurenheter) med hästhållning och tillhörande stall och hagar. Avstånd till denna verksamhet ska rimligen sättas så att människors hälsa- och säkerhet säkerställs. Viktigast anses dock vara att hålla avståndet till stall, huvudbyggnader och gödselstad. Inom och i gräns med planområdet finns betesmark där det i dagsläget sammantaget rör sig elva stycken hästar. Den sammanvägda bedömningen är att lantbruksverksamheten i området, med djurhållning på privata fastigheter, ska kunna samexistera med exploatering enligt planförslaget inom fastigheterna Mörrum 67:74 och del av Mörrum 67:1. Ett tillräckligt skyddsavstånd mellan hästhållning och bostäder bedöms uppnås. e) påverkans storlek och fysiska omfattning, De markbitar av Mörrum 67:1 vilka nyttjas som tomtmark planläggs som bostadsändamål. Övriga privata fastigheter planläggs även i nu aktuell detaljplan för bostadsändamål. f) vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas i och med ett genomförande av detaljplanen. Del av marken inom planområdet har tidigare varit åker. Parallellt med framtagandet av detaljplanen har en översiktlig naturvärdesbedömning tagits fram för att ta reda på om det finns naturvärden i området. Inga objekt med unika naturvärden har påträffats inom planområdet. 7

8 g) påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Planområdet berör inte Natura 2000-områden, Ramsarområden eller riksintresseområden. Ställningstagande Ett genomförande av detaljplanen bedöms få betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen (PBL) erfordras. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte få betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen (PBL) erfordras inte. Miljökonsekvenserna redovisas i planbeskrivningen. X Miljöbalken, MB (Kursivt inom parentes är dokumenthänvisningar) Frågeställningar Ja Kommentarer Kap. 3 Berör ett genomförande av planen: 1. Stora opåverkade områden, enligt 2? (Kommunens översiktsplan) 2. Ekologiskt särskilt känsliga områden, enligt 3? - (Kommunens översiktsplan, kommunens naturvårdsprogram, skogsstyrelsens nyckelbiotop- och sumpskogsinventering) 3. Jord- och skogsbruksmark, enligt 4? - (Kommunens översiktsplan länsstyrelsens klassning av jordbruksmark, skogsstyrelsens översiktliga skogsinventering, kommunens naturvårdsinriktade skogsbruksplan) Ja Fastigheten Mörrum 67:1 omfattas av brukningsvärd jordbruksmark och omfattas även av regionalt underlagsmaterial för jordbruksmark. Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk for bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Ska sådan mark tas i anspråk bör ingreppen utformas på ett sätt som medför minsta möjliga inverkan på jordbruket. 8

9 I översiktsplanen, Karlshamn 2030, är området utpekat som C2, kransbebyggelsen. Intentionen i översiktsplanen är att områdena kring Mörrum centrum innehåller attraktiv funktionsblandad bebyggelse, bostäder och verksamheter och även mindre, värdefulla naturområden. Service i olika former finns att tillgå i Mörrum vilket gör att planområdet är att föredra framför ett annat lokaliseringsalternativ längre från tätorterna. 4. Mark- och vattenområden med betydelse för yrkesfiske- eller vattenbruk, enligt 5? - (Kommunens översiktsplan) 5. Mark- och vattenområden med natur- och kulturvärden samt av betydelse för friluftslivet, enligt 6? - (Kommunens översiktsplan, Karlshamns innerstadsbebyggelse, kulturminnesvårdsprogrammet, 38- område, kommunens naturvårdsprogram.) - Se vidare under kap. 7 MB. Ja Markytan mellan Mörrum 67:74 och Mörrum 9:25 är i gällande detaljplan planlagd för bostadsändamål. I södra delen av planområdet (i anslutning till vägen Höralyckan) ligger en berghäll omgiven av gräsmatta. Platsen verkar användas av barn i närområdet. Med förslaget till detaljplan avses denna grönyta finnas kvar som allmän plats. På den angränsande fastigheten Mörrum 81:1 bedrivs hästverksamhet, vilket till viss mån också sker inom planområdet (betesmark) på Mörrum 67:1, mellan Mörrum 67:74 och Mörrum 9:25 och i anslutning till planområdet på Mörrum 67:1. 6. Mark- och vattenområden med värdefulla ämnen och material, enligt 7? - (Kommunens översiktsplan, SGU inventeringar; grus, berg, morän) 7. Mark- och vattenområden som är särskilt lämpade enligt 8 för? a) Industriell produktion? b) Energiproduktion, energidistribution (nätkonsession och ledningsrätter för el- och energidistribution) (Kommunens översiktsplan/planlagd mark)? c) Kommunikationer (vägar, järnvägar, sjöfart, luftfart, telekommunikationer, kollektivtrafik)? 9

10 d) Vattenförsörjning? e) Avfallshantering? 8. Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret, enligt 9? 9. Mark- och vattenområden av riksintressen, enligt 5-8? Se nedan. - (Kommunens översiktsplan) a) Friluftsliv - Mörrumsåns dalgång, FK3 - Hällaryds skärgård Eriksberg Tjärö Järnavik, FK4 b) Naturvård - Stensnäs Elleholm, NK5 - Mörrumsåns dalgång, NK6 - Ire Loberget - Mieån, NK7 - Eriksberg Tjärö Järnavik Tärnö, NK8 - Persgärde Tattamåla, NK37 - Stärnö, NK38 c) Kulturmiljövård - Letesmåla, K3 - Elleholm, K4 - Mörrum, Karlshamn, K5 - Karlshamns stad, Kastellet och Boön, K6 - Ire, K7 - Djurtorp, K8 d) Yrkesfiske - Området mellan inre trålgränsen och territorialvattengränsen samt angränsande del av Hanöbukten, Y3. 10

11 e) Energiproduktion - Karlshamnsverket och Område norr om Munkahusviken - Område norr om Munkahusviken f) Sjöfart - Karlshamns djuphamn g) Järnväg - Blekinge Kustbana h) Vägar - E 22 - Länsväg 121 i) Värdefulla ämnen, mineral - Diabas Stärnö j) Totalförsvaret - Havet (skjutområde) (- Samrådsområden) k) Natura 2000-områden Se bilaga 1 till denna behovsbedömning. l) CW-områden (Convention of Wetlands)/Ramsar-områden - Blekinge skärgård - Mörrumsån - Pukaviksbukten Kap. 4 Berör ett genomförande av planen: 1. Åsnen med öar och strandområden och områdena söder därom, utmed Mörrumsån och vid sjön Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet, enligt 2, där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas? 2. Kustzonen, enligt 4, med begränsningar för fritidsbebyggelse? - (Kommunens översiktsplan) 3. Mörrumsån, enligt 6, där vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten- 11

12 överledning för kraftändamål inte får utföras? Kap. 5 Iakttas gällande miljökvalitetsnormer? (Förordningarna om miljökvalitetsnormer; fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), omgivningsbuller (SFS 2004:675), utomhus-luft (SFS 2001:527) och vattenmiljö (SFS 2004:660).) Ja Kap. 7 Berör ett genomförande av planen områden med skydd? 1. Allemansrätt Ja Grönområdena omfattas idag av allemansrätten. Större delen av grönområdet på Mörrum 67:1 är dock instängslat och används som betesmark. 2. Nationalpark 3. Naturreservat 4. Kulturreservat 5. Naturminnen 6. Biotopskyddsområden Ja (nej) I anslutning till områdets gränser finns ett impediment som sannolikt omfattas av generellt biotopskydd för åkerholmar. Delar av impedimentet ligger utanför planområdet. För att få en slutlig bedömning om vad som omfattas av generellt biotopskydd, behöver samråd hållas med länsstyrelsen. Eventuellt biotopskyddsområde avses dock inte exploateras. 7. Djur/växtskyddsområden 8. Strandskyddsområden 9. Miljöskyddsområden 10. Vattenskyddsområden Kap 10. Omfattar planen mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön? (Länsstyrelsens identifiering av förorenade områden.) Finns inte med i Länsstyrelsens register över potentiellt förorenade områden. 12

13 Övergripande miljömål Finns det någon risk att ett genomförande av planen åstadkommer effekter som: 1. Strider mot kommunens lokala Agenda 21? 2. Strider mot nationella miljömål? 3. Strider mot regionala miljömål? 4. Strider mot kommunens miljöledningssystem? 5. Var för sig är begränsade men tillsammans kan vara betydande? 6. Kan orsaka skada på människors hälsa, direkt eller indirekt? Övrigt Kommer verksamheter som planen tillåter eller iordningställandet av planområdet att kräva anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken? Ja Se PBL kap 2, punkt 2 k Närhet till djurhållning. Plan- och bygglagen, PBL (Kursivt inom parentes är dokumenthänvisningar) Frågeställningar Ja Kommentar Kap. 2 Kan ett genomförande av planen: 1. Medföra avsevärd förändring av mark- eller vattenanvändningen i området, enligt 2? 2. Innebära påverkan, enligt 5, på de boendes och övrigas hälsa på grund av: a) Radonförekomst? - (Radonkarta, radonregister) Enligt flygstrålningskartan (SGU år 2005) ligger uranhalterna mellan 1-4 > ppm inom planområdet. Då radonfrågan regleras i Boverkets byggregler (avsnitt 6:23) bevakas frågan i bygglovsskedet. 13

14 b) Klimatologiska faktorer? - Solförhållanden - Vindförhållanden - Förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, temperatur eller klimat (regionalt eller lokalt)? c) Trafikbuller? - (Trafikbullerkartor, trafikräkningar, bullerberäkningar) - Väg - Järnväg - Sjöfart d) Övrigt buller? - Externt industribuller - Motorsport - Skjutbana - Annat buller Planens genomförande kommer innebära en viss påverkan på trafikmängden till området i jämförelse med dagens situation. Eventuell trafikökning till området bedöms bli ringa med hänsyn till områdets storlek. Med tanke på närheten till lantbruksgårdar kan visst buller från dessa uppstå. e) Vibrationer/skakningar? Under exploateringsskedet kan tillfälliga störningar uppkomma. f) Störning i tyst miljö? g) Vattenföroreningar / förändringar / vattenföretag? - Förändringar av grundvattenkvalitén? - Förändring av flödesriktningen för grundvatten? - Minskning av vattentillgången i någon yt- eller grundvattentäkt? - Förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster med risk för översvämning/uttorkning? - Förändringar i dagvattenomhändertagandet och/eller ytvattenkvalitén (bakteriologiskt eller kemiskt, temperatur och omblandning)? - Förändring av flöde, riktning eller strömförhållanden eller påverkan på strandlinjen i något vattendrag, sjö eller havsområde? - Krävs tillstånd för vattenverksamhet? Högre exploatering på redan bebyggda bostadsfastigheter. Jordartsytan består till större delen av sand vilket bör kunna ge förutsättningar för att ta hand om dagvattnet lokalt. Delar av området består av berg. 14

15 h) Luftföroreningar? - Väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvalitén? - Obehaglig lukt? i) Förekomst av elektriska/ magnetiska fält? - (Kommunens översiktsplan vad gäller kraftledningars dragning.) j) Störande ljussken? k) Närhet till djurhållning? Ja På angränsande fastighet, Mörrum 81:1, bedrivs jordbruk. Idag bedrivs en verksamhet som omfattar en medelstor djurhållningsenhet (10-50 djurenheter) med hästhållning och tillhörande stall och hagar. Fastigheten Mörrum 67:1 används som vinterhage/rasthage utom under betessäsongen (sommaren). Detta innebär att djur inte stadigvarande vistas intill planområdet. Hagen sträcker sig fram till fastighetsgränsen på Mörrum 67:74 där befintliga bostäder finns. Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig, vilket är till fördel för den nya bebyggelsen. På betesmarkerna intill planområdet rör det sig i dagsläget sammantaget 11 hästar. Gällande plan här reglerar allmän plats, park eller plantering. Befintlig plan bedöms, vid behov, möjliggöra skyddsvegetation och kommunen har även fortsättningsvis den fulla rådigheten över marken. 15 Planområdet ligger i utkanten av tätorten Mörrum och gränsar till en lantlig miljö. I anslutning till planområdet ligger ett kluster av fyra gårdar. På landsbygden bör djurhållning och dess omgivningspåverkan vara i högre grad acceptabel än i miljöer där sådant normalt inte förekommer. Med tanke på den lantliga omgivningen bör man kunna förvänta sig att det förekommer djur varför denna aspekt vägts in i bedömningen. Enligt rapporten Vägledning för planering för och invid djurhållning (Boverket 2011) är forskningens slutsatser att relativt låga halter av hästallergen sprids inom en hästanläggnings närområde, främst inom de närmaste meter, men spridningen är beroende av de lokala förhållandena på platsen. Vad gäller bedömningen av de besvär som hästhållning kan

16 befaras medföra så har detta tidigare beaktats främst genom iakttagande av skyddsavstånd vars längd grundats på risken för spridning av allergen. Senare tids forskning har dock visat att allergen i huvudsak sprids kontaktvägen och inte någon längre sträcka via luft. Istället är det andra omständigheter som är av betydelse, såsom bebyggelsemiljö, verksamhetens art och omfattning samt lokala förhållanden. I rapporten Djurhållning och bostäder riktlinjer för samhällsplanering i Blekinge län framtagen av Länsstyrelsen Blekinge län år 2008 beskrivs olika principer angående tillämpning av olika respektavstånd och att avståndet rimligen ska sättas så att människors hälsa och säkerhet säkerställs. Boverket menar i sin vägledning från 2011 att tillämpningen har gjort att skyddsavstånden snarare blivit hinder än stöd för en god planering. Vidare beskriver Boverket att det finns alternativa möjligheter att begränsa störningar och alternativa sätt att åstadkomma godtagbar samexistens mellan djurhållning och bebyggda miljöer. Med detta synsätt i åtanken har de tidigare rekommenderade skyddsavstånden använts som en del av bedömningen men de enskilda förutsättningarna enligt nu rådande rekommendationer har varit avgörande för att nå en god planering. 3. Innebära risk, enligt 6, för: - (Geotekniska utredningar, Bättre plats för arbete etc.) a) Brand och explosion? b) Utsläpp av särskilt miljöoch hälsofarliga ämnen vid händelse av olycka? c) Att människor utsätts för hälsofara inklusive mental ohälsa? d) Försämrad trafiksäkerhet? - Gc-trafik - Fordonsstrafik - Parkering etc. 16

17 e) Olyckor i samband med transporter av farligt gods? - (Karta; transportvägar farligt gods) f) Instabilitet i markförhållandena eller de geologiska grundförhållandena? - Skred - Ras - Sättningar etc. g) Skada eller förändring av någon värdefull geologisk formation? h) Erosion? i) Förändrade sedimentationsförhållanden i vattendrag, sjö eller havsområde? j) Att befintlig miljöstörande verksamhet i omgivningen kan ha negativ inverkan på projektet? 4. Medföra påverkan, enligt 6, på: a) Stads- och landskapsbilden? - Fysiska ingrepp/tillförs nya element? - Försämring av någon vacker utblick/viktig siktlinje eller stadsbilds- eller landskapsmässigt skönhetsvärde? - Betydande förändring vad gäller sammanhanget med Ja Ja Lantbruket kan upplevas som miljöstörande i olika avseenden. Som verksamheten ser ut idag så bedöms risken att verksamheten kan ha någon negativ inverkan på projektet som mycket liten. Skulle verksamheten/brukningen i området däremot förändras och intensifieras, skulle risken för negativ inverkan på projektet öka. Dock krävs troligen tillstånd enligt de lokala skyddsföreskrifterna för hälsa och miljö för djurhållningen och möjligen också för förändringar i djurhållningen inom området (se punkt Övrigt ovan), vilket minskar risken för negativ inverkan på projektet. Planen medger mer bebyggelse i området. Dock bedöms ingen försämring av utblickar i landskapet. Planområdet ligger i gränszonen mellan tätorten och där landsbygden börjar med större gårdar. 17

18 omgivningen (bebyggelsehistoria, skala, struktur etc.)? - Skapas någon otrygg stadseller landskapsmiljö? b) Natur- och kulturvärden? - Betydande förändringar i antalet eller sammansättningen av växtarter eller växtsamhällen? - Betydande förändringar i närmiljön, på grönstrukturen? - Minskning i antal av någon unik, sällsynt eller hotad växtart eller växtsamhälle? - Införande av någon ny växtart? - Sämre möjligheter att använda området i forsknings- eller undervisningssyfte? - Betydande förändringar av antalet eller sammansättningen av djurarter i området (däggdjur, fåglar, fiskar, reptiler, skaldjur, insekter)? - Minskning i antalet av någon unik, sällsynt eller hotad djurart? - Införande av nya djurarter i området, eller verka som gräns för djurens förflyttningar och rörelser? - Försämring av fiskevatten eller jaktmarker? Vid arbetet med utformningen av detaljplanen har hänsyn så långt möjligt tagits till de naturvärden som konstaterats i den översiktliga naturvärdesbedömning utförd av Miljöförbundet Blekinge Väst under december Områdets (det ursprungliga planområdets som under planområdets gång minskats) högre naturvärden är knutna till den grövsta eken och den med grå skärelav. De övriga två större ekarna, impedimenten samt stenmurarna bedöms ha naturvärden. Betesmarken bedöms ha vissa naturvärden, liksom stenhällen och snåren kring denna samt partiet med en större ek och faunadepån. Övriga områden bedöms ha låga naturvärden. Inga naturvärden är kända i nära anslutning till planområdet. Sett i ett lite större perspektiv så ligger planområdet i ett stråk av värdefulla träd, där områdets större ekar bör ses som en del i det stråket. I anslutning till planområdets gräns finns ett impediment som sannolikt omfattas av generellt biotopskydd för åkerholmar. Delar av impedimentet ligger utanför planområdet. För att få en slutlig bedömning om vad som omfattas av generellt biotopskydd, behöver samråd hållas med länsstyrelsen. Det eventuella biotopskyddsområdet avses dock förbli oexploaterat. Lag om kulturminnen m m Frågeställningar Ja Kommentar Kap. 2 Berör ett genomförande av planen: Fasta fornlämningar enligt 1; a) Gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser? 18

19 b) Resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar? c) Kors och minnesvårdar? d) Samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål? e) Lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång? f) Ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk? g) Färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter? h) Skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak? i) Naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult? Ja Kap. 3 Berör ett genomförande av planen: 1. Byggnadsminne Kap. 4 Berör ett genomförande av planen: 1. Kyrkliga kulturminnen (Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.) På Häradskartan från åren syns den gräsbevuxna körvägen mellan Mörrum 9:24 och 9:25. Under dessa år var den en del av en väg som gick genom området i öst-västlig riktning. Den gräsbevuxna körvägen berörs inte av planförslaget. 19

20 Medverkande tjänstemän Behovsbedömningen har upprättats av planarkitekt Anna Ekman på stadsmiljöavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlshamns kommun, i samråd med berörda kommunala tjänstemän och Miljöförbundet Blekinge väst. Revideringar har gjorts av planarkitekt Ida Nilsson inför samråd 2 och Jeanette Conradsson inför granskningen. Karlshamn den 10 januari 2017 Jeanette Conradsson Planarkitekt Emina Kovacic Stadsarkitekt 20

21 Bilaga 1 Natura 2000-områden i Karlshamns kommun Loberget (fågeldirektiv) Tjärö-Bockön-Eriksberg (fågeldirektiv) Bellevueparken (habitatdirektiv) Boarp (habitatdirektiv) Bockön-Mjöön (habitatdirektiv) Bökemåla (habitatdirektiv) Elleholm norra (habitatdirektiv) Elleholm (habitatdirektiv) Eriksberg (habitatdirektiv) Fölsö (habitatdirektiv) Grimsmåla (habitatdirektiv) Hjärtsjömåla (habitatdirektiv) Härnäs (habitatdirektiv) Ire (habitatdirektiv) Kvallåkra (habitatdirektiv) Käringahejan (habitatdirektiv) Loberget (habitatdirektiv) Långasjönäs (habitatdirektiv) Persgärde (habitatdirektiv) Ringamåla (habitatdirektiv) Slänsmåla (habitatdirektiv) Strömma (habitatdirektiv) Stärnö (habitatdirektiv) Tattamåla (habitatdirektiv) Tjärö (habitatdirektiv) Tärnö-Harö-Brorsö (habitatdirektiv) Tärnö-Yttre Ekö (habitatdirektiv) Mörrumsån (habitatdirektiv) Pukaviksbukten (habitatdirektiv) Öjasjömåla (habitatdirektiv) Östra Kvallåkra (habitatdirektiv) 21