Kursplan för kurs på avancerad nivå

Transkript

1 Kursplan för kurs på avancerad nivå Forskningscirkel med Learning Study i historia och/eller samhällskunskap. Ingår i Lärarfortbildningen Research Circle with Learning Study in History and/or Social Science 20.0 Högskolepoäng 20.0 ECTS credits Kurskod: UH418U Gäller från: HT 2009 Fastställd: Institution Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot kultur och samhälle Beslut Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden samma datum. Diarienummer: SU Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Lärarexamen eller motsvarande Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng MOM1 Teori för undervisning i historia och samhällskunskap 10 MOM2 Empirisk studie av undervisning i historia / samhällskunskap 10 Kursens innehåll Delkurs 1: Teori för undervisning i historia och samhällskunskap, 10hp Delkurs 2: Empirisk studie av undervisning i historia / samhällskunskap, 10hp De båda delkurserna utgör en helhet och kursen är uppbyggd kring det egna uppsatsarbetet. Kursen behandlar dels former för professionsutveckling av lärare, dels teori kring undervisning och lärande i historia och samhällskunskap. Fokus ligger på utveckling av former för en kontinuerlig kompetensutveckling av lärare i dessa ämnen i samarbete med akademisk forskning. Detta sker genom en empirisk undersökning av undervisning och lärande i historia och samhällskunskap vid den egna skolan. Under kursens gång skriver deltagarna smärre uppgifter som presenteras och diskuteras vid seminarier/i lärplattformens forum. Delkurs 1 innehåller dels teori kring praxisnära forskning och professionsutveckling genom forskningscirklar och learning-studies inom grund- och gymnasieskola, dels teori kring undervisning och lärande inom historia och samhällskunskap. Delkurs 2 är uppbyggd kring deltagarnas egna undersökningar som redovisas i ett individuellt uppsatsarbete. I delkursen behandlas teori och metod för vetenskapliga undersökningar och dokumentation av egen verksamhet. Förväntade studieresultat Kursen syftar dels till att fördjupa kunskaperna om undervisning och lärande i historia och samhällskunskap så att den egna undervisningen ska kunna utvecklas, dels till att fördjupa kursdeltagarens kunskaper om Sidan 1/7

2 praxisnära forskning och professionsutveckling för den egna skolans utveckling. Kursdeltagaren ska utveckla sina kompetenser att stödja kollegers kompetensutveckling på den egna skolan. Efter genomgången kurs förväntas kursdeltagaren ha förmåga att: - förstå och analysera teori och forskning kring undervisning och lärande i historia och samhällskunskap. - genomföra ett eget skriftligt arbete (uppsats) om undervisning och lärande i den egna verksamheten. - kommunicera sin studie med såväl kolleger inom skolan som med VFU-studenter och lärare vid universitet. - bidra till utveckling av innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen vid den egna skolan. - bidra till utveckling av examensarbeten och kompetensutveckling vid den egna skolan. Undervisning Arbetet i forskningscirkeln bedrivs som en seminarieserie med varierande former: - cirkelmöten med eller utan huvudhandledaren (kursansvarig lärare). - cirkelmöten i kombination med öppet seminarium. Öppna seminarier inleds med presentation av papers producerade inom cirkeln eller av extern gäst. - cirkelmöte med biträdande handledare eller lärarstudent som genomför VFU eller examensarbete Kursdeltagare ska i samråd med kursansvarig lärare formulera frågeställningar för den empiriska undersökningen. Denna genomförs individuellt eller i par i form av en uppsats som presenteras vid ett seminarium vid kursens slut. Den studerande genomför en undersökning av egen undervisning. Undersökningen följer dispositionen: - verksamhetsbeskrivning av utvalt område - behovsanalys av kompetensutveckling - teoristudier - fördjupad dokumentation av egen verksamhet - slutsatser av egen undersökning Kursarbetet kommer delvis att bedrivas på distans och i enlighet med kursledarens anvisningar ska deltagarna dokumentera sitt lärande på webben och kommunicera med varandra under kursen. Deltagarnas dokumentation, kommunikation och interaktivitet blir synliggjord och därmed tillgänglig för analys av den i kursen pågående kunskapsbildningen. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom eget skriftligt arbete och seminariediskussion. Kursbevis utfärdas efter genomförd hel kurs. På begäran kan kursdeltagare få intyg om avklarade poäng. b. Betygsättning på hela kursen sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betyg på kursen sätts genom en sammanvägning av betygen på delkurserna. Delkurs 2 tillmäts här större vikt och det går att höja det sammanvägda betyget med ett steg (betyg C på delkurs 1 och betyg B på delkurs 2 ger betyg B på hel kurs). Skiljer flera steg avgör medelvärdet (D och B ger C). c. Betygskriterier delas ut vid kursstart. d. Vid underkännande av prov gäller att studerande som fått betyget Fx eller F har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som har fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till prefekten/institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin Sidan 2/7

3 under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur: Lundgren, M (2003) Forskningscirklar - en arena där lärares syn på vad deras arbete resulterar i kan utmanas? Paper. Högskolan Dalarna. (11 s.) Marton, F (2003) Learning Study pedagogisk utveckling direkt i klassrummet. Forskning av denna världen praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapport 2003:2. (6 s.) Schullerqvist, B (2005): Svensk historiedidaktisk forskning, Vetenskapsrådet rapport 2005/9.(92 s.) Wineburg, S (2001), Historical Thinking and other Unatural acts. Temple University Press. Philadelphia.(255 s.) Valbar litteratur: Cirka 1500 sidor kurslitteratur väljs i samråd med kursledningen ur följande förslag till urval. Observera att den valbara litteraturen dels behandlar undervisning och lärande i historia och samhällskunskap, dels att bygga en lärande organisation. Val ska göras ur båda grupperna och förslag på val utanför dessa listor är möjliga. Litteratur kring Undervisning och lärande i historia och samhällskunskap Andersson, B (2004), Vad är historiedidaktik? Göteborgs universitet. IFD-rapporter 2004:07. Barton, K (Ed.) (2006), Research Methods in Social Studies Education. Contemporary Issues and Perspectives. Greenwich, CT : IAP - Information Age Pub. Inc. Barton, K, Levstick, L (2004), Teaching History for the Common Good. Mahwah, N.J. : L. Erlbaum Associates Beck, I, McKeown, M, Worthy, J (1995), Giving a text voice can improve students understanding. Reading Research Quarterly. No Berggren, L, Johansson, R (2006), Historiekunskap i årskurs 9, Educare, Lärarhögskolan i Malmö Britt, M, Rouet, J-F, Georgi, M, Perfetti, C (1994), Learning from History Texts: From Causal Analysis to Argument Models, Teaching and Learning in History. (Leinhardt, G, Beck, I, Stainton, C, Ed). Dickinson, A K, Lee, P J, Rogers, P J (1984), Learning History. London : Heinemann Educational Doweny, M & Levstik, L (1991), Teaching and Learning History. Handbook of Research on Social Studies.Teaching and Learning, (Ed. Shaver, J). Ernest L. Boyer (1990), Scholarship Reconsidered: Priorities of the Professoriate (Princeton, N.J.: The Carnegie Foundation for the Advancement of Education. Halldén, O (1986), The Concept of Task as Pupil s Perceptions of Teacher Assignments. Research Bullentins from The Institute of Education, University of Stockholm, Vol XII:IV. Halldén, O (1988). Om elevers förståelse av historieundervisning. Historiedidaktik i Norden 3, Angvik, M, Castrén, M, Karlegärd, C, Lorentsen, S, Nielsen, V O (red). Lärarhögskolan i Malmö. Halldén, O (1994a), On the Paradox of Understanding History in an Educational Setting, Teaching and Learning in History, (Leinhardt, G, Beck, I, Stainton, C, Ed). Halldén, O (1994b), Constructing the Learning Task in History Instruction, Cognitive and Instructional Processes in History and the Social Sciences, (Carretro, M and Voss, J, Ed). Hartsmar, N (2000), Historiemedvetande, Ak. avh., Lund. Sidan 3/7

4 Karlegärd, C & Karlsson, K-G (red) (1997), Historiedidaktik, Lund: Studentlitteratur. Karlsson, K-G & Zander, U (red) (2004), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Lund: Studentlitteratur. Larsson, H-A (red) (1998), Historiedidaktiska utmaningar, Jönköping University Press. Laville, C (2004), Historical Consciousness and Historical Education: What to Expect from the First for the Second, Theorizing Historical Consciousness, (Ed. Seixas, P), University of Toronto Press. Leinhardt, G, Stainton, C, Virji, S, Odoroff, E (1994), Learning to Reason in History, Cognitive and Instructional Processes in History and the Social Sciences, (Carretro, M and Voss, J, Ed). Lendol Calder, William W. Cutler III, and T. Mills Kelly (2002), History Lessons: Historians and the Scholarship of Teaching and Learning, in Disciplinary Styles in the Scholarship of Teaching and Learning: Exploring Common Ground, (Ed. Mary Taylor Huber och Sherwyn P. Morreale), Washington, D.C.: American Association for Higher Education and The Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching Levstick, L, Barton, K (Ed.) (2008), Researching History Education. Theory, Method and Context. New York: Routledge Link, A (1985), The American Historical Association, : Retrospect and Prospect, American Historical Review, vol 90, no 1. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (2004). Huvudrapport - naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning i åk 9, nr 252. Stockholm: Skolverket. Nordgren, K (2006), Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling I det mångkulturella Sverige. Ak. avh. Orill,R, Shapiro, L (2005), From Bold Beginnings to an Uncertain Future: The Discipline of History and History Education, The American Historical Review Vol. 110, Issue 3. Pace, D (2004), The Amateur in the Operating Room: History and the Scholarship of Teaching and Learning, American Historical Review 109, no. 4. Pendry, A, Husbands, C, Arthur, J, Davison, J (Ed.) (1998), History Teachers in the making. Buckingham : Open University Press Perfetti, C, Britt, A, Rouet, J-F, Georgi, M, Mason, R (1994), How Students use Texts to Learn and Reason About Historical Uncertainty, Cognitive and Instructional Processes in History and the Social Sciences, (Carretro, M and Voss, J, Ed) Potapenko, I (2006), Elevens egen historia och skolans historieuncervisnnig. Historiemedvetande och identitet hos några ungdomar från forna Jugoslavien. GEM-rapport 4. Stockholm : Lärarhögskolan i Stockholm Rusen, J (1988), Function of Historical Narration - Proposals for a Strategy of Legitimating History in School, Historiedidaktik i Norden. Shemilt, D (1980), History Evaluation study. Schools Council History Project. Edinburgh : Holmes McDougall. Shemilt, D (1983), The Devils locomotive, History and Theory. Studies in The Philosophy of History, Beiheft 22, Wesleyan University Press Stearns, P, Seixas, P, Wineburg, S (Ed.) (2000), Knowing, Teaching & Learning History. National and International Perspectives, New York University Press. The Study of History in Schools (1898). A Report to the American Historical Association by the Committee of Seven. Timmins, G, Vernon, K, Kinelay, C (2005), Teaching and Learning History, SAGE. Sidan 4/7

5 VanSledright, B, Limon, M (2006), A Review of Cognitive Research in History and Geography. Handbook of Educational Psychology, (Alexander, P, Winne, P, Ed.) Wertsch, J (1998), Mind as Action, Oxford University Press. Litteratur kring Att bygga en lärande organisation Asplund, J. (1997). Om undran inför samhället. Argos. Carlström, I. & Hagman, L-P. (2005). Metodik för utvecklingsarbete & utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Docherty, P. (1996). Läroriket vägar och vägval i en lärande organisation. Solna : Arbetslivsinstitutet Ds 1996:16. Utbildningsdepartementet: Lärarutbildning i förändring. Se särskilt: Carlgren, I. (1996). Skolans utveckling och forskningen. Bilaga 2 b. Egerbladh, T. & Tiller, T. (1998). Forskning i skolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Elström, P-E m.fl. (1997). Verksamhetsdiagnos som grund för förändringsarbete inom äldreomsorgen.i: Tydén, Thomas (red.) (1997). Den reflekterande kommunen. Kommuner och forskning i samverkan. Stockholm : HLS Emsheimer, P. (2006). Fokus på textproduktion på bekostnad av forskningen. Emsheimer, P. (2002). Handledning i lärarutbildning. Lund: Studentlitteratur. Emsheimer, P. (2004). Hur utveckla vetenskaplighet? Utvärdering av examensarbetena i den särskilda lärarutbildningen (SÄL) våren Emsheimer, P., Hansson, H. & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund : Studentlitteratur Eriksson, K. m.fl. (1997). Praxisutveckling inifrån. I: Tydén, T. (red.) (1997). Den reflekterande kommunen. Kommuner och forskning i samverkan. Stockholm : HLS Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B., Längsjö, E. & Rönnerman, K. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund : Studentlitteratur Gibbons, M. et al. (1999, 1:a uppl. 1994). The new production of knowledge. The dynamics of science and research in contemporary societies. London: Sage publications. Handal, G. & Lauvås, P. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. ISBN Handal, G. & Lauvås, P. (2000). På egna villkor. En strategi för handledning. Lund: Studentlitteratur. ISBN Holmqvist, M (2006), Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. En kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Hultman, G. & Robertson Hörberg, C. (1999). I samspråk med praktiken. Linköping : Univ. Hultman, G. & Hörberg, C. (1994). Kunskapsutnyttjande Ett informellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan. Stockholm: Liber. Hultman, G. m.fl. (1997). Skolan som lärande kultur kunskapsbehov och kunskapsutnyttjande. I: Tydén, Thomas (red.) (1997). Håkansson, J. & Madsén, T. (1999). PLAN Lärares yrkesutveckling i teori och praktik. Kristianstad: Centrum för kompetensutveckling, Högskolan Kristianstad. Sidan 5/7

6 Hägglund, S-O & Madsén, T. (1999). Från PEEL till Plan. En strategi för utveckling av lärares och elevers aktiva lärande under eget ansvar. 52f. Kristianstad: Centrum för kompetensutveckling, Högskolan Kristianstad. Karlsson, P-A (2005). En lärande organisation? Examensarbetet som katalysator för goda möten mellan skola och högskola? Didaktikens forum nr Karlsson, P-A (2007). Hur förbättra samspelet mellan produktion och konsumtion av ämnesdidaktisk forskning? Hur kan utbytet mellan akademi och skola bli effektivt? Didaktikens forum nr Lauvås, P., Hofgaard Lycke, K. & Handal, G. (1997). Kollegahandledning i skolan. Lund : Studentlitteratur Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2000). Dilemmafyllda möten. Erfarenheter av pedagogisk handledning i samverkan mellan skola och högskola. Göteborg : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2002). Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma en utmaning för skolan och högskolan. Skolverket. Lind, J-E & Lundgren, M. (1997). Lärande under eget ansvar. I: Tydén, T (red.) (1997). Partnerskap för kunskapsutveckling. Stockholm : HLS Lundgren, M. (2000). Forskningscirklar och skolutveckling ett lärarperspektiv. Falun: Högskolan Dalarna Lundgren, M. (2003). Forskningscirkeln en arbetsform för att utveckla skolan mot en lärande organisation? Paper. Högskolan Dalarna. Lundgren, M (2004). Utvärdering ett sätt att utveckla ny kunskap eller ett legitimerande beställningsarbete? Paper presenterat på Utvärderingsföreningens konferens i Stockholm april 2004.Högskolan Dalarna. Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna. Lundmark, L-E (1997). Nya vägar till kunskapsutveckling. I: Tydén, T (red.) (1997). Partnerskap för kunskapsutveckling. Stockholm: HLS Mattsson, M. (2004). Att forska i praktiken. En kunskapsöversikt och en fallstudie. Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S. (2004). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nowotny, H., Scott, P. & Giddens, M. (2001). Re-thinking science: knowledge and the public in an age of uncertainty. Cambridge: Polity Press Proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Laddas ner på: se/propositionermm/propositioner/99_00/p _135.pdf Ranargården, L. (1997). Gemensam FoU-enhet för medelstora kommuner. I: Tydén, T (red.) (1997). Den reflekterande kommunen. Kommuner och forskning i samverkan. Stockholm: HLS Rönnerman, K. (red.) (2004). Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Lund : Studentlitteratur Rönnerman, K. (1998). Utvecklingsarbete en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, K. (2001). Vi behöver varandra en utvärdering av praktikers och forskares möte för att forma forskningsprojekt i skolan. Stockholm: Skolverket SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stensmo, C. (2003). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala : Kunskapsföretaget Thelin, A. (1997). Strategier för forskningsinformation exemplet Skolverket. I: Tydén, T. (red.) (1997). Sidan 6/7

7 Partnerskap för kunskapsutveckling. Stockholm: HLS Tiller, T. (1999). Det didaktiska mötet. 137f. Lund: Studentlitteratur. Tydén, T. (red.) (1997). Den reflekterande kommunen. Kommuner och forskning i samverkan. Stockholm: HLS Sidan 7/7