Tempusbruk som mönster. Språkförändring och variation i Stockholms stads tänkeböcker.

Transkript

1 Tempusbruk som mönster. Språkförändring och variation i Stockholms stads tänkeböcker. Sjunde nordiska SFL-workshoppen november 2011 vid Södertörns högskola Theresia Pettersson

2 Plan Material Syfte, utgångspunkter och frågeställningar Resultat av delundersökningar Diskurssituationella nivåer i materialet Grammatisk konstruktion av tid i texterna Diskussion Grammatiska mönster kopplat till register

3 Stockholms stads tänkeböcker består av protokoll och minnesanteckningar från Stockholms rådhusrätt. Handskrifter finns bevarade från

4 Undersökningsmaterial Studien omfattar texter från 7 publicerade tänkeböcker (renskrifter): 1476, 1499, 1525, 1550, 1575, 1600 och ärenden/år 700 texter Ca ord

5 Syfte med undersökning att kartlägga språkförändring och variation i Stockholms stads tänkeböcker genom att observera ett antal språkdrag vid några givna tidpunkter under perioden att undersöka förhållandet mellan förändringar i diskursiv praktik och textuell praktik, särskilt i textgrammatiska mönster

6 Kort om situationskontexten Verksamheten Stockholms rådhusrätt sent 1400-tal till början av 1600-talet En institutionell verksamhet under förändring Historisk rättssalsdiskurs Att utreda juridiska ärenden Civilmål, brottmål, administrativa ärenden, fastighetstransaktioner mm Aktörer från en institutionell sfär möter aktörer från en privat sfär Relationen Tydliga hierarkiska förbindelser mellan olika parter Både tydliga institutionella (juridiska) och sociala hierarkier Borgare och råd gentemot de som söker rätt Man gentemot kvinna Adel gentemot borgare Kommunikationssätt I huvudsak en muntlig miljö som resulterar i skriftspråkiga rapporter Protokollen produkter av en utdragen textprocess Muntlig utsaga notis koncept renskrift Juridisk institutionell diskurs och allmänspråklig diskurs

7 Frågeställningar Vilka språkliga resurser är centrala? Vad säger grammatiken om texterna? Realiseras liknande eller skilda grammatiska mönster i de olika texterna? Kan olikheter i de lexikogrammatiska uttrycken i texterna förklaras som registervariation? Är registerbegreppet ett användbart verktyg för att förklara de språkförändrings- och standardiseringsprocesser som pågår i Stockholms stads tänkeböcker under perioden ? Register som utpekare av relevanta språkliga resurser med hänsyn till texternas olika funktion och syften Leder förändrade yttre krav till ett utvecklat register? Behövs det ett annat begrepp för att förklara skillnaderna i språkbruket?

8 Textuella strategier Strategier för att beskriva genrens och texternas heterogenitet Ärendetyper Fyra kategorier Ensidiga ärenden: Inregistreringsärenden och administrativa ärenden Partsärenden: Brottmål och Tviste- och civilmål Diskursnivåer Tre diskursnivåer Textelement I ex. brottmål: rubrik, datum, målsägande, brott, juridisk sakförfrågan, gärningsman, huvudförhandling, dom (ev. domskäl och domslut)

9 Textexempel Exempel 1 och 2 Ärende rörande jordöverlåtelser/arv Längre texter, någorlunda lika innehållsmässigt Innehållsliga delar reglerade i stadslagen (1350) Exempel 3 och 4 Brottmålsärenden Tydlig textuell och innehållslig skillnad Fler innehållsliga delar tillkomna Återgivande av tal i skrift

10 Diskursnivåer Texten som en realisering av olika kontextbundna kommunikativa och sociala praktiker Rådstugutexten bär på olika diskurser och röstlager Representerad och icke-representerad diskurs (Rahm 2003) Multipla diskursnivåer (discourse levels, Culpeter & Kytö 2000)

11 Diskursnivåer: analysmodell Whose language is it and for whom is it intended? (Culpeter & Kytö 2000) DISKURS- NIVÅ 1 Text A Skribent A (stadsskrivaren) Läsare A (ex. rådet, Svea hovrätt (efter 1614)) DISKURS- NIVÅ 2 Text B Talare/skribent A (ex. talare i rätten) Mottagare A (ex. rådet, skribenten, andra aktörer i rätten) DISKURS- NIVÅ 3 Text C Talare/skribent B (ex. talare utanför rätten) Mottagare B (ex. talare A, aktörer utanför rätten)

12 Exempel på diskursnivåer Frågadhes hustrw Malinn Matz Jacobsonns till af rätten, huru honn först war komminn vthi hennes vmgänge eller huru deres förste sammangång warit hafuer? Der till swaradhe honn, at denne Abluna aldraförsth kom vthi hennes gatubodh och sadhe till henne; Mor vti idart hus står et skrinn fult medh guldh och sölfuer som länge hafuer ståt der föbårgat, jaa ähndå myckit mere wäl till 2 hästelaβ: Wele i gifue migh någet för mit omak, så will iag taga det vp. (1600)

13 Exempel på diskursnivåer [NIVÅ 1] Frågadhes hustrw Malinn Matz Jacobsonns till af rätten, [NIVÅ 2] huru honn först war komminn vthi hennes vmgänge eller huru deres förste sammangång warit hafuer? [NIVÅ 1] Der till swaradhe honn, [NIVÅ 2] at denne Abluna aldraförsth kom vthi hennes gatubodh och sadhe till henne; [NIVÅ 3] Mor vti idart hus står et skrinn fult medh guldh och sölfuer som länge hafuer ståt der föbårgat, jaa ähndå myckit mere wäl till 2 hästelaβ: Wele i gifue migh någet för mit omak, så will iag taga det vp. (1600)

14 Resultat: Diskursnivåer Tydlig koppling mellan ärendekategori och diskursnivå samt mellan tidsperiod och diskursnivå: Förskjutning över tid från den icke-representerade diskursen till den representerade diskursen (främst diskursnivå 2), brytning mellan 1550 och 1575 Förekomsten av diskursnivå är avhängig ärendekategori diskursnivå 3 förekommer nästan uteslutande i flerpartsmålen (främst i brottmålen) Inregistreringsärendena uppvisar störst textuell stabilitet när det kommer till bruk av diskursnivåer Innehållet och tidsperioden tycks styra den språkliga utformningen (på ett textuellt plan)!

15 Slutsats diskursnivåer Förändringar i den diskursiva praktiken tycks framkalla förändringar i den textuella praktiken förskjutning av diskursnivåer Finns det även fog för att anta att förändringar i den textuella praktiken i sin tur har betydelse för bruket av grammatiska resurser?

16 Grammatisk konstruktion av tid Grundläggande för genren: att redogöra för när någon gjort något. Interpersonellt: Finitets tempusböjning Ideationellt: Omständighetsadverbial för tid Indelning i ärendekategorier och diskursnivåer blir utgångspunkt för analysen, men även tidpunkt är central Hur fördelar sig de grammatiska valen?

17 Fördelning av grammatiska val - Tempus: fördelning diakront Presenssystem Preteritumsystem Antal Presens Perfekt Futurum Preteritum Pluskvamperfekt Futurum preteritum ,9 0,6 6,6 74,4 2,8 0, ,0 2,4 3,1 76,7 6,5 1, ,1 0,8 3,2 71,0 10,4 0, ,7 8,8 3,6 62,8 8,5 2, ,7 7,3 5,4 59,7 11,8 3, ,3 14,5 3,1 53,8 6,8 4, ,2 12,4 3,0 55,2 1,9 1, Fördelning av andel tempusböjda finit i hela undersökningsmaterialet. I sista kolumnen anges det absoluta antalet finita verbfraser.

18 Fördelning av grammatiska val - Tempus: fördelning ärendekategorier Presenssystem Preteritumsystem Antal Presens Perfekt Futurum Preteritum Pluskvamperfekt Futurum preteritum 1600 Inregistreringsärenden 11,6 15,1 5,8 64,0 3,5-86 Administrativa ärenden 36,8 5,9 13,2 36,7-7,4 68 Brottmål 12,0 15,0 1,7 58,3 9,3 3, Tviste- och civilmål 21,6 14,4 3,7 49,6 5,1 5, Fördelning av andel tempusböjda finit i ärendekategorier I sista kolumnen anges det absoluta antalet finita verbfraser.

19 Fördelning av grammatiska val - Tempus: fördelning diskursnivåer Presenssystem Preteritumsystem Antal Presens Perfekt Futurum Preteritum Pluskvamperfekt Futurum preteritum Diskursnivå ,5-3,4 81,7 2, ,0 6,8 2,0 76,4 1,4 2,6 666 Diskursnivå ,4 1,9 13,0 60,2 3,7 1, ,9 17,9 3,4 45,8 10,0 5, Diskursnivå ,0 15,7 5,6 36,5 2,0 6,1 197 Fördelning av andel tempusböjda finit i tre diskursnivåer under två årtal. I sista kolumnen anges det absoluta antalet finita verbfraser.

20 Fördelning av grammatiska val - Tidsomständighet: fördelning diskursnivåer Prepositionsfras Nominalfras Adverbfras Temporal bisats Temporal relativsats Summa Diskursnivå 1 57,0 16,6 20,9 3,0 2,5 765 Diskursnivå 2 6,1 26,6 45,0 9,3 13,1 934 Diskursnivå 3 3,4 14,0 66,1 11,9 5,1 59 Fördelning över andel tidsomständigheter i tre diskursnivåer. I sista kolumnen anges det absoluta antalet tidsadverbial.

21 Fördelning av grammatiska val - Tidsomständighet: fördelning diakront Prepositionsfras Nominalfras Adverbfras Temporal bisats Temporal relativsats Summa ,7 24,3 15,4 2,9 3, ,3 19,4 48,1 7,2 15,0 387 Fördelning över andel tidsomständigheter i två årtal. I sista kolumnen anges det absoluta antalet tidsadverbial.

22 Sammanfattning analyser Analyserna av fördelningen av de grammatiska valen för tid visar att: Markant språklig diakron förändring i bruk av grammatiska val pågående språkförändring I synnerhet diskursnivå spelar roll för vilka grammatiska val för tid som realiseras när

23 Register? En funktionell varietet av språk vilken associeras med en given situationskontext (Halliday, IFG3) Kan de olika diskurssituationella nivåerna även förklaras som olika register? Ringar in förhållandet mellan diskurs register grammatik Texterna kan både ses som realiseringar av flera situationskontexter/diskurssituationella nivåer och flera register olika grammatiska val är mer eller mindre sannolika i olika diskursnivåer

24 Slutligen Är registerbegreppet är ett användbart verktyg för att förklara de språkförändrings- och standardiseringsprocesser som pågår i Stockholms stads tänkeböcker under perioden ? Register som utpekare av relevanta språkliga resurser med hänsyn till texternas olika funktion och syften Leder förändrade yttre krav till ett utvecklat register Behövs det ett annat begrepp för att förklara skillnaderna i språkbruket?

25 Litteratur Berge, Kjell Lars Tektshistorie. I: Berge, K. L. (red). Teksthistorie tektsvitenskapelige bidrag. Skrifter fra prosjektmiljøet Norsk Sakprosa. Nr 6. Oslo. Culpeter, Peter & Merja Kytö Investigating nonstandard language in a corpus of early modern English dialogues. Methodological considerations and problems. I: Taavitsainen, Irma m.fl. (red). Writing in nonstandard English. Philadelphia, PA, USA: John Benjamins publishing company. Halliday, Michel & Matthiessen, Christian An introduction to functional grammar. 3 ed. London: Arnold. Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.) Funktionell textanalys. Stockholm: Nordstedts. Holmberg, Per & Jansson, Håkan Att rista tid och rum i sten. En registeranalys av Östergötlands runinskrifter. I: Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.) Funktionell textanalys. Stockholm: Nordstedts. Rahm, Henrik Journalistiskens anatomi. Analyser av genrer och textmönster i fem strejkbevakningar i svensk dagspress Lund: Lundastudier i nordisk språkvetenskap.