Teoretiskt landskap Kollokvium om första- och andraspråksinlärning Uppsala universitet den 4 mars Eija Kuyumcu

Transkript

1 Kollokvium om första- och andraspråksinlärning Uppsala universitet den 4 mars 2014 Eija Kuyumcu Teoretiskt landskap M.A.K. Halliday (ca ) Systemisk-funktionell grammatik systemic, such that each performance of an act of meaning is an instance of an underlying system (Halliday 2003, s. 14) Grammatik: främst för textanalys (Halliday 1994) Funktionell: tolkning av grammatiska mönster som gestaltning av funktion (Halliday 1994) Jim Martin & Joan Rothery J. Martin: Genreteori (1980- talet): - The textual demands of school literacy? - Sort of texts schools expect students to generate? - On what basis were some student texts regarded as more successful than others? J. Rothery (1996) m.fl.: Cirkelmodellen för undervisning och lärande (1980-talet) den pedagogiska tillämpningen av genreteori 1

2 Teoretiska influenser Lev Vygotsky (1934/78) Vygotskys sociokulturella utvecklingsteori Social interaktion nödvändig för lärandet: co-constructed knowledge Betoning på språkets betydelse för inlärning, tänkande och kognitiv utveckling Zonen för närmaste utveckling (Zone of proximal development) Stöttning - scaffolding Basil Bernstein Teorier om sociala koder (1975, 1990): begränsad och utvidgad kod (restricted and expanded codes, 1971) Synlig pedagogik Interaktionsmönster i klassrummet strukturering av pedagogisk diskurs Hierarkiska och horisontella kunskapsstrukturer Vygotsky (1934/78) ZPD: Elevens utveckling i riktning mot självständigt kunnande Elevens självständiga kunnande och problemlösning: Vad eleven klarar av att göra självständigt just nu Glappet mellan dessa förmågor = zonen för proximal utveckling (vad eleven kan göra under handledning av en vuxen eller en kamrat) Elevens potentiella behärskning och problemlösning 2

3 Forskningsfrågor inom den genreteoretiska språkforskningen Fokus på språket som verktyg för kommunikation i verkliga situationer av olika slag Fokus på grammatik som en betydelseskapande resurs Fokus på texter som eleverna möter i undervisningen och krav som de ställer på läsaren Fokus på skrivuppgifter som eleverna har i olika skolämnen Fokus på utvecklingen av explicita modeller för undervisning Utveckling av ett gemensamt metaspråk för pedagogiska diskurser i klassrummet 3

4 Generations of genre based pedagogies 2000s reading across the curriculum Reading to Learn 1990s writing across the secondary curriculum Write it Right 1980s writing in the primary school Writing Project Syftet med genrepedagogik Underlätta barnens språkliga socialisation till samhället (social community) genom interaktion (dialog) och t.ex. barnböcker Utvecklingen av barnens språkliga färdigheter för att de ska kunna uttrycka sig i olika situationer och för olika syften Utveckling av elevernas litteracitet i olika skolämnen (genrer/texttyper) Utveckling av explicit undervisning Socialisation till skolans/samhällets textanvändning och utveckling av kritisk litteracitet 4

5 4) Eleven skriver själv (samma ämnesfält och genre) 1) Bygga upp kunskap om fältet Eleven visar sina kunskaper Kartlägga vad eleverna kan 3) Skriva en gemensam klasstext Scaffolding av elevens skrivande UUppmärksamma struktur, information, sammanlänkning, grammatik ordförråd stavning 2) Dekonstruera och analysera en modelltext Den funktionella språkmodellen Kulturkontext Situationskontext Relation Genre Fält Språksystemets semantik Interpers. Komm. sätt Ideationell Lexikogrammatik Textuell Register Fonologi 5

6 Den funktionella språkmodellen Kulturkontext: Situationskont. Genre och register Textens sammanlänkning (diskurs) Satser: process, deltagare och omständighet, nominalfraser, ordförråd Text Stycken Satser Fraser Ord Stavning och bokstäver Stavelser Bokstäver Diskutera vilken slags text som förväntas under respektive rubrik Vilken genre? Den blommiga kaffekoppens äventyr Min underbara kaffestund Vilken genre? Så här blir kaffe som bäst Kaffets väg från bönan till kaffepannan Kaffe Köp kravmärkt och ekologiskt kaffe! 6

7 Olika genrer olika mönster för textstruktur Beskrivande - Klassificering: art/släkte - Detalj 1 - Detalj 2 - Detalj 3 - Detalj 4 o.s.v. Argumenterande - (Bakgrund) - Tes (åsikt) - Argument 1 - Argument 2 - Argument 3 - Avslutning = förstärkt tes 7

8 Delfin Faror och fienden Klassificering Utseende Reproduktion Levnadsmiljö Föda Beteende Delfiner ( - förkortat) Delfiner är vattenlevande däggdjur som finns i alla världens hav. Den är vanligtvis mellan en och fyra meter lång. Kroppsfärgen är vanligtvis svartaktig på ryggen med en ljusare nästintill vit undersida. En delfin kan dyka ner till 300 meters djup och vara under vattnet i cirka 15 minuter. Födan består huvudsakligen av animalisk föda som fisk och bläckfiskar. Delfinen föder normalt enbart en unge som stannar hos mamman i cirka sex år. Osv. 8

9 Fjärilens utveckling Puppa Vuxen fjäril Larv Ägg Fjärilens utveckling Fjärilarna parar sig under våren. Honan lägger äggen på trädkvistar ett par meter från marken. Larverna är sociala och bildar kolonier. Larven förpuppas efter knappt två månader. Puppstadiet varar två till tre veckor. Därefter kläcks den fullbildade fjärilen och en ny flygtid börjar. Den infaller från juli till september och, efter övervintring, i april och maj. 9

10 REGISTER FÄLT vardagsspråk RELATION Novis Informellt Abstrakt och tekniskt språk Expert Formellt KOMMUNIKATIONSSÄTT Talspråksliknande Skriftspråksliknande Rom en gammal stad I Rom, Italiens huvudstad, är det tjockt med bilar på gatorna och mellan dem kryssar vespor, motorcyklar och mopeder fram. Så fort det blir trafikstockning, och det blir det ofta, är det någon som lägger sig på tutan i hopp om att komma fortare fram. I Rom, Italiens huvudstad, är det tät trafik på de smala gatorna. I rusningstid flyter trafiken långsamt och vid trafikstockning kan signalhornen komma till användning. 10

11 Olika kommunikationssätt När folk röjer mark för hus och vägar förändrar de miljön. De förstör skog och mark så att många djur blir av med sina boplatser. Fler hus och vägar kommer att förorena miljön ännu mer. En del djur har utrotats eftersom deras boplatser har förstörts. Skogsröjning och bebyggelse resulterar ofta i ödeläggelse av de naturliga miljöerna för många lokalt förekommande arter. Det kan också leda till ökade föroreningar. Förlusten av naturliga miljöer har redan lett till utrotning av många djurarter. Olika kommunikationssätt När folk röjer mark för hus och vägar förändrar de miljön. De förstör skog och mark så att många djur blir av med sina boplatser. Fler hus och vägar kommer att förorena miljön ännu mer. En del djur har utrotats eftersom deras boplatser har förstörts. Skogsröjning och bebyggelse resulterar ofta i ödeläggelse av de naturliga miljöerna för många lokalt förekommande arter. Det kan också leda till ökade föroreningar. Förlusten av naturliga miljöer har redan lett till utrotning av många djurarter. 11

12 Diskursanalys enligt den funktionella språkmodellen Språkliga mönster i text: genre och register Mönster inom text: hur hänger texten ihop? En röd tråd? Stycken? Syftning? Mönster på sats- och meningsnivå: Grammatik, bindning mellan satser och meningar? Processer, deltagare och omständigheter? Mönster inom ord: stavning och bokstäver Genre och fält, roll & kommunikatio n Text Stycken Meningar Fraser Ord Stavelser Bokstäver Textens genre och helhetsstruktur Utifrån syfte med uppgift - har eleven valt rätt genre? Följer texten läsarens förväntningar på genrestruktur? Är texten begriplig för läsaren? Kommer elevens ämneskunskaper fram (ämnesfält)? Har eleven valt rätt förhållningssätt i sin text (novis - expert, informell formell, objektiv subjektiv, neutral - engagerande)? Är elevens kommunikationssätt adekvat genren (talspråklig eller skriftspråklig)? 12

13 Diskursgrammatik Textkohesion (konnektivbindning, tema-rema bindning, referensbindning) Textorienterande sambandsord, t.ex. en dag, nästa gång, plötsligt, senare på dagen, till slut, slutligen; för det första, för det andra, dessutom, slutligen Grammatik på sats- och meningsnivå Processer, deltagare och omständigheter Språklig komplexitet (huvud- och bisatser; utbyggda nominalfraser) Lexikala resurser (vardagliga ämnesspecifika) Grammatiska resurser (varierade - enkla komplexa) Andraspråksdrag (t.ex. ordförråd, innovationer, meningsbyggnad, övergeneralisering) 13

14 Text 2: Analys av nominalgruppens beståndsdelar Bestämmare Räknare Beskrivare Klassifikator Huvudord Kvalifikator De traditionella stormakternas yrkesarméer trögrörliga och dyra att utrusta officerare som ärvt sina positioner och drog i fält med en jättelik tross, där all den lyx som krävdes för ett ståndmässigt leverne Napoleons militära framgångar den allmänna värnplikten som gjorde det möjligt att bygga upp större arméer än någonsin tidigare i historien Layout och visuell presentation Stavning och interpunktion Handstil, läsbarhet Multimodalitet (bilder, symboler eller diagram 14

15 Referenser Bernstein, B. (1971), Class, Codes and Control. Volume 1. London: Paladin. Bernstein, B. (1975). Towards a Theory of Educational Transmissions. Class Codes and Control. Vol. 3. London: Rouledge & Kegan Paul. Bernstein, B. (1990). The Structuring of Pedagogic Discourse. Class, Codes and Control. Vol. 4. London: Routledge. Halliday, M.A.K. (1994). An Introduction to Functional Grammar. London: Arnold. Halliday, M.A.K. (2003). Representing the Child as a Semiotic Being (One Who Means). In: Webster, J. (Ed.).The Language of Early Childhood. Volume 4 in the Collected Works of M.A.K. Halliday. London & N.Y.: Continuum. Rothery, J. (1996). Making changes: developing an educational linguistics. In: Hassan, R. & G. Williams (Eds.), Literacy in Society. London & N.Y.: Longman. 15