Inriktningsplan inom beroende/missbruksområdet för åldersgruppen 21 och äldre. Antagen av nämnden för hälsa och omsorg

Transkript

1 Inriktningsplan inom beroende/missbruksområdet för åldersgruppen 21 och äldre Antagen av nämnden för hälsa och omsorg

2 Inriktning på öppenvård Nämnden för hälsa och omsorg (NHO) fastställer denna inriktningsplan för att förtydliga nämndens syn på inriktningen av arbetet inom beroende/missbruksområdet. Inriktningsplanen utgår från det den nationella drogpolitiken, det av kommunfullmäktige antagna drogpolitiska programmet för Uppsala kommun samt nämndens uppdragsplan. Det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol. Utifrån detta kommer nämnden att sörja för att personer med beroendeproblematik skall erbjudas behandling med drogfrihet som mål. Nämnden har en övergripande ambition att tillhandahålla en sammanhållen vårdkedja utifrån ett helhetsperspektiv som beaktar den enskildes alla livsområden och som ger maximal verkningsgrad för de ekonomiska och personella resurser som satsas inom missbruksvården. Även om institutionsvården också fortsättningsvis kommer att utgöra en väsentlig funktion för personers rehabilitering, har nämnden en strävan att reducera dess omfattning. Detta kan ske bland annat genom att en plan fastställs i samband med institutionsplacering, som knyter samman en kedja av aktiviteter som ska ske före och efter vistelse på institution. Ett kritiskt moment i samband med institutionsvistelse är hur den enskilde klarar återgången till sin hemmiljö. Nämndens ambition är att, där det är möjligt, bedriva öppenvård i den enskildes hemmiljö där personen ges stöd i vardagen. Vid behov kan detta ske i kombination med stödboende. NHO betraktar de anhöriga som en viktig resurs i den enskildes rehabilitering. Genom att stöd och behandling i högre grad kan anordnas på hemorten öppnas möjligheter att på ett bättre sätt mobilisera den enskildes sociala nätverk. I de fall LVM-placeringar blir nödvändiga ska strukturerade former finnas för hemtagning av personer för att, i de fall där det är möjligt, sörja för ett omhändertagande av omsorgskaraktär i hemmet enligt 27 LVM. Stödjande insatser av öppenvårdskaraktär och samvaro vid träffpunktsverksamhet ska underlätta för den enskilde att kunna leva ett nyktert liv. På sikt är nämndens ambition att behovet av LVM-placeringar i Uppsala kommun helt ska upphöra. All verksamhet ska grunda sig på vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet samt bedrivas med en kontinuerlig kvalitetsutveckling. Uppföljning av insatsernas effekter på individnivå ska ske enligt angiven metod i samband med all behandling oavsett om det sker i form av öppenvård eller institutionsvård. Insatser för personer med beroende/missbruksproblematik ska vara utformade på ett sådant sätt att de tar hänsyn till mäns och kvinnors skilda problematik och behov. Insatser ska också utformas med hänsynstagande till barn och ungdomars situation och medverka till att de får växa upp i Uppsala kommun under likvärdiga villkor. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsen har år 2007 publicerat nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård som ska utgöra en gemensam plattform med enhetliga begrepp och definitioner för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Riktlinjerna avser både sociala och medicinska 2

3 insatser och innehåller ett antal rekommendationer med angivande av evidens, förväntad effekt samt kostnadseffektivitet för varje föreslagen åtgärd. Dokumentet sammanfattar nuvarande kunskap om metoder och tekniker som används inom missbruks- och beroendevården och begrepp som tidig upptäckt och förebyggande verksamhet är centrala. Eftersom nya metoder och kunskaper tillkommit sedan 2007 pågår för närvarande ett arbete med revidering av de nationella riktlinjerna som beräknas vara klar hösten Pågående statlig utredning angående ansvarsfördelning mellan kommun och landsting i den framtida missbruks- och beroendevården Den statliga missbruksutredningen lämnade i april 2011 sitt slutbetänkande och har under hösten mottagit remissvar från ett antal remissinstanser, däribland Uppsala kommun. I utredningen föreslås ett särskiljande av begreppen behandling som landstingen föreslås ansvara för, respektive psykosocialt stöd" som enligt förslaget ska fortsätta att vara ett kommunalt ansvar. En eventuell förändring av ansvarsgränserna i kommande lagstiftning kan således innebära betydande förändringar för NHO:s ansvarsområde. Översyn av drogpolitisk policy för Uppsala kommun Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra till socialnämnden för barn och unga att i samråd med berörda nämnder genomföra en översyn av drogpolitisk policy för Uppsala kommun. Detta arbete kommer att påbörjas under våren 2012 och kontoret för hälsa, vård och omsorg kommer att delta i arbetet. Strategiska resurser/nulägesbeskrivning Öppenvård Inom Uppsala kommun finns en öppenvård bestående av tre delar som sammantaget utgör en helhet inom missbruksvården. Samverkansformer finns för att säkerställa sambandet mellan de olika verksamheterna. 1. Råd och behandlingsverksamhet vänder sig till vuxna personer som missbrukar beroendeframkallande medel eller som riskerar att utveckla ett missbruk eller beroende. Rådgivning kan även ske till närstående som ingår i sökandes nätverk. Verksamheten arbetar bland annat med kartläggning, utredning, bedömning, motiverande samtal samt en diversifierad programverksamhet i form av öppenvårdsprogram, återfallsprevention och haschavvänjning. Insatser görs även för tidig upptäckt i form av uppsökande arbete bland personer som är misstänkta för rattfylleri. Råd och behandlingsverksamheten är en myndighetsfri zon som inte kräver biståndsbeslut för att ta del av insatserna. Man kan även vara anonym. 2. Öppenvårdsbehandlingen bedrivs enligt tolvstegsprogrammet och utgör en resurs i form av förlängd behandling och eftervård efter avslutad behandling på institution. 3

4 Verksamheten riktar sig till personer med missbruksproblematik som har tydlig förändringspotential i sin livssituation. I de fall det är aktuellt beaktas behov av arbetsträning och kontakter tas då med arbetsförmedlingen. Verksamheten består av bland annat motivationsgrupp, förlängd behandling på hemmaplan efter behandlingshem samt eftervård för personer som hittat en väg till drogfrihet och behöver stöd för att inte återfalla i missbruk. Personer med ambivalent inställning till behandling kan delta i motivationsgrupp för att höja motivationen och matchas till rätt insats. Därigenom reduceras risken för behandlingsavbrott. Inom verksamheten bedrivs även primär/grundbehandling av personer med relativt grava missbruksproblem där vanlig öppenvård inte bedöms verkningsfull. Primärbehandlingen är en heldagssysselsättning i kombination med stödjande kontaktverksamhet kvällstid. 3. Träffpunktsverksamhet och boendestöd är en nykter och drogfri mötesplats för personer som inte i första hand efterfrågar behandling men som behöver praktiskt socialt stöd från en centralt belägen träffpunkt. Förutom samvaro erbjuder träffpunkten även regelbundna aktiveter och anpassad programverksamhet. Möjlighet finns också att delta i öppenvårdsbehandlingens motivationsgrupp. Enligt gällande avtal med vård och bildning ska verksamheten ytterligare utveckla sysselsättningsformer för målgruppen. Från verksamheten utgår även boendestöd i syfte att minska missbrukets omfattning och stödja en livsföring som medför att den enskilde kan bo kvar i den egna bostaden. Boendeverksamhet - Nulägesbeskrivning Nämndens boendeverksamhet ska bidra till att ge stabilitet i den enskildes tillvaro och skapa bästa möjliga förutsättningar för öppenvårdsinsatser. Utgångspunkten är att ingen ska behöva förlängd vistelse på institution enbart på grund av brist på en funktionell bostad. Tre lägenheter ur kommunens bestånd disponeras för personer som deltar i öppenvårdsbehandlingen och möjliggör primärbehandling i eget boende respektive tidig hemgång från institutionsvistelse. Sammanlagt 30 stycken stödlägenheter där IFO har tillsynsansvar fördelas genom IFO:s myndighetsutövning. Stödet organiseras via träffpunktsverksamheten. Goda möjligheter finns att utöka boendestödet i dessa lägenheter. Stödboendet Idun: Stödboende för vuxna män och kvinnor med missbruks/beroendeproblematik med krav på absolut drogfrihet från alkohol och andra droger. Boendet har 14 platser och kan bistå med stöd i form av bland annat urinprovstagning och stödsamtal efter att personen flyttat ut från Idun. Enligt nämndens ställningstagande kommer Idun under 2012 att omvandlas till ett stödboende för kvinnor inklusive fyra natthärbärgesplatser. 4

5 Sagahemmet: Stödboende för bostadslösa personer med missbruks- och psykosocial problematik. Sagahemmet drivs av Frälsningsarmén. Vistelsen ses som ett led för att förbereda för ett framtida eget boende. Stödboendet har 26 platser och fyra träningslägenheter. Natthärbärget: Härbärget har tio platser varav tre för kvinnor för tillfällig inkvartering som en akut lösning i avvaktan på att få hjälp att skapa en bättre struktur i livet. De tre platserna som är avsedda för kvinnor kommer att upphöra i samband med omvandlingen av Idun till stödboende/natthärbärge för kvinnor. Flerstegsboendet Söderforsgatan: Ett flexibelt stödboende där den enskilde får stöd att klara sin dagliga livsföring. De fyra stegen utmärks av: Steg 1 viss tolerans för återfall i missbruk. Steg 1 drivs i kombination med 24- timmarsboende där de boende i allmänhet är inne i en missbruksperiod. Steg 2 och 3 absolut drogfrihet från alkohol och andra droger. Steg 4 absolut drogfrihet från alkohol och andra droger. Den enskilde förväntas klara sitt boende med lägre grad av personalstöd. Flerstegsboendet har totalt 51 platser varav 20 på steg 1/24-timmarsboendet, tio på vardera steg två och tre och elva platser på steg fyra. Kvinnoboendet Siri: Ett skyddat boende för kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Boendet har 12 platser samt två utslussningslägenheter och kan ta emot kvinnor och deras barn från i första hand Uppsala och Knivsta kommuner. Rättarbostaden: En utredningsenhet med inriktning mot personer med missbruks/beroendeproblematik samt psykiska eller somatiska besvär. Utredningsenheten har fem platser och finns i anslutning till boendet Vårdsätravägen 76. Von Bahr: Ett vård- och omsorgsboende med 16 bostäder för män och kvinnor med missbruksproblematik som är 55 år och äldre och har omfattande omvårdnadsbehov. Fortsatt inriktning på beroende/missbruksvården Nämnden lägger fast följande fortsatta inriktning på beroende/missbruksvården: 1. Ytterligare utveckling av öppenvårdsresurserna Nämnden har för avsikt att ytterligare utveckla öppenvårdsresurserna. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv så att den enskildes alla livsområden beaktas vid planeringen av insatser. En mellanvårdsform behöver utformas för äldre personer med mångårigt alkoholberoende. Denna grupp är ofta i behov av omvårdnad och ett nära stöd för att klara nykterhet. En vårdkedja för dessa personer kan innefatta korttidsvård/tillfälligt omhändertagande kombinerat med en utvecklad träffpunktsverksamhet samt boendestöd. En utökad satsning ska ske på programverksamhet i form av lokal primär/grundbehandling. Denna metodik har för en viss kategori personer visat sig fungera bra som alternativ till institutionsvistelse. 5

6 För personer som vistas på institution ska tidig hemgång kunna erbjudas genom utökat antal genomgångslägenheter i kombination med ett nytt halvvägshus. 2. Inrättande av ett halvvägshus Ett halvvägshus ska inrättas för personer som inte har en ordnad boendesituation. Verksamheten ska ge möjlighet till stöd och förlängd behandling med socialpedagogiska inslag. Stödet ska ge den enskilde hjälp i sin livsföring och öka förutsättningarna för framtida drogfrihet. Genom denna åtgärd räknar nämnden med att minska återfallsfrekvensen bland de personer som genomgått behandling mot missbruk. Ett arbete pågår för närvarande med att tydliggöra halvvägshusets roll som kvalitetshöjande resurs inom missbruksvården i kommunen. 3. Inrättande av ett kvinnoboende i kombination med natthärbärge. Kvinnor som befinner sig i en missbrukssituation är särskilt utsatta för hot, våld och andra övergrepp. Dessa kvinnor är i behov av flexibla och individuellt anpassade boendelösningar utifrån sin totala livssituation. En brist är i dagsläget att våldsutsatta kvinnor som har missbruksproblematik eller psykisk instabilitet inte kan få sina behov tillgodosedda genom det skyddade kvinnoboendet Siri. En annan problematik består i att kvinnor som vistas vid befintliga stödboenden samt på natthärbärget riskerar att hamna i utsatta situationer. Nämnden kommer därför att inrätta ett stödboende för kvinnor med cirka tio platser där boendeinsatsen är skild från behandlingen som ska ges via kommunens öppenvårdsverksamheter. I direkt anslutning till boendet ska ett natthärbärge för kvinnor inrättas med 3-4 platser för tillfällig inkvartering. Till natthärbärget kan man komma oanmäld och behöver inte vara drogfri. Möjlighet ska finnas att få mat samt att kunna duscha och få sina kläder tvättade. Kvinnoboendet ska ha nära samarbete med Siri och resurscentrum för personer som utsätts för hot och våld i nära relationer. 4. I samverkan med landstinget skapa en mottagning för yngre personer med narkotikaberoende eller samsjuklighet Nämnden avser att i samverkan med SBN och landstinget utveckla en verksamhet för yngre personer med narkotikaberoende med eller utan samsjuklighet. Socialtjänsten har idag svårt att effektivt fånga upp denna målgrupp. Utmärkande för personerna är att de oftast inte är motiverade att ta kontakt, varför ett uppsökande arbete behöver bedrivas. Med tanke på den komplicerade problembilden hos dessa personer kräver verksamheten särskilt hög kompetens. Den bör även innefatta en boendedel. Vid utformandet av denna verksamhet kan inspiration hämtas från nuvarande DD-team som till 50 procent finansieras av NHO och drivs av landstinget. I DD-teamet bedrivs ett effektivt och framgångsrikt uppsökande arbete bland äldre personer med diagnostiserad samsjuklighet. Verksamheten kan med fördel utformas som ett närvårdsprojekt i samverkan med landstinget. 5. Utvecklad samverkan inom kommunen, med andra huvudmän och ideell sektor Samverkan är en viktig framgångsfaktor för att ytterligare utveckla nämndens öppenvårdsverksamheter. Exempel på områden där nämnden vill utveckla samverkansformerna är: Samsyn och samverkan med berörda ungdomsverksamheter där BUN/SBN är uppdragsgivare. 6

7 Samarbete med verksamheter för personer med funktionsnedsättning kring beteendeproblematik. Samarbete med berörda äldreverksamheter kring missbruk och beteendeproblematik. Utvecklat samarbete med landstingets beroendeklinik för gemensam behandlingsplanering där så är påkallat och med primärvården för tidig upptäckt. Etablera olika samverkansformer med landstinget inom ramen för närvårdssamarbetet inom Uppsala län. Etablera samarbetsformer med regionalt brukarnätverk för missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Etablera samverkansformer med polismyndigheten med särskild inriktning på tidig upptäckt och att motverka narkotikabruk i unga åldrar. Inleda diskussioner med polismyndigheten och landstinget om eventuellt inrättande av en tillnyktringsenhet för ett bättre omhändertagande av personer som omhändertagits för berusning. 6. Införande av en metod för integrerad uppföljning av insatser inom missbruksvården Historiskt har brister funnits i metoder att långsiktigt följa upp och utvärdera socialtjänstens insatser. Uppföljning/utvärdering är dock nödvändig för att ta reda på om positiva och bestående förändringar sker i livsföringen hos personer som har kontakt med socialtjänsten och för att kunna bedöma vilka insatser som varit effektiva. Ett fungerande system för integrerad uppföljning är även ett verktyg i det direkta klientarbetet och en bas för kunskapsoch verksamhetsutveckling. Systematisk uppföljning kan även underlätta en utvecklad målprocess för verksamheten och bidra till att stärka medborgarnas förtroende för verksamheten. Den uppföljningsmodell som nämnden valt för verksamheten är ASI-metoden (addiction severity index) som är en strukturerad intervju som mäter alkohol- och narkotikarelaterade missbruksproblem hos vuxna. Metoden har granskats och godkänts av socialstyrelsen och är både ett bedömningsinstrument och en uppföljningsmetod. En konsekvens av nämndens ställningstagande är att systematisk uppföljning ska ske av samtliga individrelaterade insatser inom missbruksvården som varar fem dagar eller mer. 7