Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 15, den 29 mars 2017, hos Jernhusen i Stockholm

Transkript

1 1(5) Minnesanteckningar från GNS Järnvägs möte nr 15, den 29 mars 2017, hos Jernhusen i Stockholm Närvarande Bengt Ohlin, Branschföreningen Tågoperatörerna Niklas Andersson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Maria Andréasson, Jernhusen Claes Elgemyr, Transportstyrelsen Irene Sellin, Trygg-Hansa Christian Dalin,, Helena Rådbo, Jan Santaniemi, Christer Löfving, Carl-Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Hans-Åke Gustavsson, Branschföreningen Tågoperatörerna Lars H Ericsson, Trafikförvaltningen i Stockholms län Inbjudna/föredragande: Maria Krafft, Meddelat förhinder: Christer Ångström, Riksförbundet Enskilda vägar Viktoria Liss, Transportstyrelsen Leif Kronkvist, Riksförbundet Enskilda vägar Robert Röder, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Åsa Anderzén, Anna-Lena Elmqvist, Ronny Fredriksson, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Öppnande, Christer Löfving Christer hälsade alla välkomna och förklarade mötet för öppnat. Inledning, kort presentation av deltagarna Deltagarna presenterade sig för varandra där det var några nya personer närvarande. Christer Löving presenterade sig som ny ordförande och ny som sekreterare. Besöksadress:

2 2(5) Inventering av övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. Godkännande av föregående mötes minnesanteckningar (Möte nr 14, ). Föregående mötes minnesanteckningar godkändes. Du hittar dem här: trafiksakerhet/gruppen-for-nationell-samverkan-inom-trafiksakerhetsomradet---gns-jarnvag/nationell- Samverkan-Jarnvag--dokumentation/ Jernhusen Maria Andreasson Maria hälsade alla välkomna, presenterade därefter Jernhusen med film och berättade också lite grann om Jernhusens verksamhet. Filmen kan ses här: Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar fastigheter längs den svenska järnvägen. Innehavet är 167 fastigheter i 49 kommuner. Företaget har 180 anställda och omsätter knappt 1,5 miljard/år. Se mer i den ppt som visades på mötet och som bifogas anteckningarna. Nystart GNS, Christer Löfving, Då både Christer och Kaj är nya i de här sammanhangen behövdes det en diskussion om GNS järnväg syfte och mål. Diskussionen fördes i en öppen och konstruktiv anda. Skillnaden på FRI och GNS är att vid GNS deltar aktörer som inte har någon annan arena att diskutera järnvägsfrågor. Vid FRI hanteras de gemensamma riskerna och hur man ska kunna hitta gemensamma lösningar. GNS syftar mer till att resonera mer övergripande säkerhet ur ett nollvisionsperspektiv, och att respektive aktör sedan tar med sig de frågor som är aktuella och arbetar med dessa ur sitt eget ansvar och sin verksamhet. GNS ska också kunna vara en arena för utbyte av kunskap. En fundering som lyftes var hur det gemensamma forumet JBS (Järnvägsbranschens samverkansforum) kommer in i de här sammanhangen? Det konstaterades också att expertgrupperna är viktiga, och idag finns det två sådana Plankorsningar och personpåkörningar Arbete i spår Mötet resonerade också kring att det inte enbart är obehörigt spårbeträdande och personpåkörningar som är den potentiella risken för att personer omkommer i järnvägssystemet. Det finns också en potential för olyckor med katastrofal potential, vilket också behöver arbetas med, vilket kan diskuteras närmare vid nästa möte. Mötet enades om att följande förväntningar finns på GNS: GNS järnväg tar inga beslut Det är ingen operativ grupp Information ges vid möten Paraplyperspektivet är viktigt Mandaten finns i respektive deltagande organisation Besöksadress:

3 3(5) GNS järnväg synkroniseras mot FRI Vi behöver se över hur och om JBS kommer in i något sammanhang Trafiksäkerhetsläget, Claes Elgemyr 2016 års olyckor, Claes Elgemyr, Transportstyrelsen Claes informerade om det preliminära utfallet avseende 2016 års olyckor i jämförelse med tidigare år. Se mer i den ppt som visades på mötet och som bifogas anteckningarna. Claes nämnde också lite om det gemensamma händelserapporteringssystemet (COR) som håller på att skapas av EURA (fd ERA). Den som vill vara delaktig i arbetet kan kontakta Gisela Liss på Transportstyrelsen gisela.liss@transportstyrelsen.se, tel Se mer i den ppt som nämns ovan. Claes nämnde också lite om den säkerhetskultursutredning som gjorts mot och som visar på vissa brister. Claes sa också att den kan vara bra att läsa för andra då det är möjligt att motsvarande utredning kan göras mot andra aktörer. Avrapportering Expertgrupp Plankorsningar och personpåkörningar, Helena Rådbo, Helena redogjorde för: Omkomna i järnvägstrafiken omkomna. Plankorsningar 13 omkomna suicid, varav en i fordon och 6 gående 6 olyckor varav 2 i fordon och 4 gående Plankorsningar med allvarliga incidenter - väghållare Enskild 26 st Kommunal 15 st Statlig 11st Ägoväg 1 st Oklart - 14 st Ny rapport Åtgärder mot personpåkörningar på järnväg har tagits fram, liksom en handlingsplan som går under namnet Säkerheten i järnvägssystemet. Dessutom har riktlinjen Plankorsningar val av skyddsalternativ uppdaterats och en ny handledning s hantering av plankorsningar tagits fram. Se mer i den.ppt som visades på mötet och som bifogas anteckningarna. Besöksadress:

4 4(5) FSJ (Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer) säkerhetschefsmöten, Niklas Andersson och Christian Dalin Niklas och Christian rapporterade från mötena med FSJ säkerhetschefer. Senaste mötet avhölls i december och planering för 2017 pågår. Ämnen som är aktuella: - Aktiviteter har startats för att korrigera felaktiga A-skydd o Det är ingen brist på eller i det regelverk som finns, varför blir det då fel? Vad är det som gör att man väljer att inte följa regelverket? - Informationsdagar har genomförts för Olycksplatsansvariga/faktainsamlare o Initiativet har mottagits positivt och det konstateras att man inte når alla. Dock ser man det påbörjade arbetet som en början på något som kan bli bra. - Det förs en dialog om attityder och beteenden - Expertgrupp arbete i spår, Niklas Andersson och Christian Dalin Niklas berättade om de arbeten som pågår i syfte att få säkrare arbeten i spår och nämnde att expertgruppen för arbete i spår arbetar med säkrare arbeten i spårmiljö, aktiviteter för att korrigera felaktiga A-skydd med mera. Niklas nämnde också att det förts diskussioner om viten i samband med arbeten i syfte att nå säkra arbeten men att de diskussionerna skjutits på framtiden. Vad gäller arbetsplatskontroller försöker man hitta vilka delar av ett arbete som är mer säkerhetskritiska i syfte att fånga upp brister där. En uppföljning av olyckor och tillbud visar att fördelningen incidenter är högre bland inhyrda underentreprenörer än hos egen personal. Se mer i de.ppt som visades på mötet och som bifogas anteckningarna. Forum för gemensam riskhantering, FRI, Christian Dalin Christian rapporterade kort från FRI. Mål och syfte har förtydligats. Vissa förändringar har också genomförts, bland annat kommer FRI att avhålla två möten per år, ett vårmöte och ett höstmöte. Inför resp möte kommer frågorna att beredas i en mindre konstellation. Se mer i den.ppt som visades och som bifogas anteckningarna. En allvarlig olycka, Bengt Ohlin körde resandetåg 1962 på ett traktorekipage på en plankorsning, på sträckan Kristianstad-Fjälkinge, utrustat med ett så kallat E-skydd. Skyddet består av en lampa som slocknar när ett tåg närmar sig och får bara finnas på vissa typer av plankorsningar och i särskilda fall. På den aktuella platsen är banans största tillåtna hastighet 160 km/h vilket innebär att ett tåg hinner köra ca 1 km på 22 sekunder. Vid händelsen stannade det aktuella traktorekipaget (en dragande traktor och två kopplade släp bakom) ca 50 meter innan korsningen och föraren kontrollerade att lampan lyser (= tillåtet att passera). När ekipaget (som tar en stund att starta och komma iväg) är på väg över kommer ett resandetåg. Lokföraren ser traktorekipaget på ca 500 meters håll och bromsar men avståndet är för kort. Hastigheten vid påkörningen beräknas vara km/h och tåget träffar släpet närmast traktorn. Hade tåget istället kört på det bakre släpet, som var lägre än det som nu påkördes, är det troligt att släpet kommit under tågets koppel och risken för urspårning hade varit mycket stor. En urspårning i en hastighet av 120 km i timmen alltså. Konklusionen av detta är att det inte kan anses acceptabelt med obevakade plankorsningar där hastigheten på banan är 160 km/h. Se mer i den.ppt som visades och som bifogas anteckningarna. Besöksadress:

5 5(5) Nästa möte, nr 16 Nästa möte äger rum den 8 november hos SL i Stockholm. Avslutning och kaffe Christer tackade alla för visat intresse och förklarade mötet för avslutat. Vid datorn Bilagor: 1. Företagspresentation Jernhusen, Maria Andreasson 2. Uppföljning trafiksäkerhet med Preliminär olycksstatistik 2016 Claes Elgemyr 3. Expertgrupp Plankorsningar och personpåkörningar, Helena Rådbo, 4. Avrapportering FRI, Christian Dalin 5. Avrapportering FSJ och Expertgrupp arbete i spår, Niklas Andersson och Christian Dalin 6. Plankorsningsolycka Pågatågen Besöksadress: