Europeiska unionens råd Bryssel den 23 februari 2015 (OR. en)

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 februari 2015 (OR. en) 6264/15 TRANS 48 POLGEN 18 RAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Förberedelser inför rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 13 mars 2015 Bidrag till EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom utveckling av transportpolitiken Riktlinjedebatt 1. Den 28 november 2014 lade kommissionen fram ett meddelande om den årliga tillväxtöversikten för I denna beskriver kommissionen huvuddragen i sin nya agenda för jobb och tillväxt och redovisar vad mer som kan göras på EU-nivå för att hjälpa medlemsstaterna tillbaka till en högre tillväxt och till framsteg på vägen mot en hållbar utveckling. 2. Den årliga tillväxtöversikten kommer att diskuteras på EU-nivå inför Europeiska rådets vårmöte den mars I detta sammanhang har ordförandeskapet utarbetat ett bakgrundsdokument och tre frågor (i bilagan) som vägledning för diskussionerna i transportrådet vid dess nästa möte den 13 mars Coreper uppmanas att notera de av ordförandeskapet utarbetade frågor som återges i bilagan och överlämna dem till rådet för den ovannämnda riktlinjedebatten. 1 Dok / /15 vf/car/chs 1 DG E 2 A SV

2 BILAGA Bakgrundsdokument från ordförandeskapet med frågor till ministrarna I. INLEDNING Den europeiska planeringsterminen för 2015 lanserades i samband med att den årliga tillväxtöversikten för 2015 offentliggjordes den 28 november 2014, i vilken kommissionen lägger fram de viktigaste punkterna i sin nya agenda för sysselsättning och tillväxt. I tillväxtöversikten, och i de dokument som åtföljer den, betonar kommissionen att paketet för sysselsättning, tillväxt och investeringar är den viktigaste prioriteringen i kommissionens politiska riktlinjer. Med anledning av den europeiska planeringsterminen planerar det lettiska ordförandeskapet att hålla riktlinjedebatter inom olika rådskonstellationer (Ekofinrådet, konkurrenskraftsrådet, rådet (transport, telekommunikation och energi), miljörådet och rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälsooch sjukvård samt konsumentfrågor)) som en del av en bredare debatt om politik och relevanta initiativ (dvs. investeringsplanen för Europa, energiunionen, strategin för den digitala inre marknaden, den inre marknaden och industripolitik). Man kommer vid dessa riktlinjedebatter att ta upp frågor som styrning, genomförande och investeringar och särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt digitala aspekter. Diskussionerna kommer att sammanfattas i en gemensam sammanfattande rapport till mötet i rådet (allmänna frågor) i mars inför Europeiska rådets marsmöte. En framåtblickande utveckling av infrastrukturen är avgörande för en förbättrad europeisk konkurrenskraft och en välfungerande inre marknad. I tillväxtöversikten rekommenderar kommissionen stimulans till investeringar som en av de tre huvudlinjerna i EU:s ekonomiska politik och socialpolitik för Man betonar att den europeiska transportsektorn måste modernisera sin infrastruktur, minska trängseln och förbättra handelsförbindelserna för att kunna konkurrera globalt i dag. 6264/15 vf/car/chs 2

3 Transporter är viktiga för EU:s ekonomi. De gör det möjligt att tillhandahålla tjänster och bedriva industriell verksamhet inom alla ekonomiska sektorer. Tillväxt, sysselsättning och investeringar kan utvecklas genom stimulans av både handel inom EU och expansion på den utländska marknaden. Detta kan bara ske genom ett välfungerande, hållbart transportnät och effektiva transporttjänster som kan koppla ihop alla EU:s regioner med EU-marknaden och de globala aktörerna. Den inre marknaden för transport måste ges en central plats i transportpolitiken. De tekniska, juridiska och administrativa hinder som företagen i EU fortfarande står inför är inte längre hållbara i dagens konkurrensutsatta miljö och följderna av att undanröja dessa hinder får inte underskattas. Transportsektorn växer i takt med att efterfrågan på rörlighet fortsätter att öka. Den beräknade tillväxten mellan 2010 och 2030 är 36 % för godstransporter och 23 % för persontrafik. Innebörden av personlig rörlighet håller på att förändras och efterfrågan när det gäller rörlighet ökar stadigt. Dessutom fortsätter antalet logistiktjänster mellan företagen att öka och de blir allt mer komplexa. Den revolutionerande utvecklingen inom it-sektorn är ännu bara i ett inledande skede men har börjat att förändra transportsektorn i grunden - som ett exempel kan nämnas den nuvarande utvecklingen av självkörande bilar och flygande luftföremål ("drönare"),. Genom ytterligare synergieffekter gör transporter därför det möjligt för andra sektorer att växa och förbättra sina resultat. Kostnaderna för transport och logistik i EU beräknas vara omkring 9 % av BNP och kan utgöra upp till 16 % av produktionskostnaderna för enskilda företag. Förbättrad infrastruktur och optimerade resultat när det gäller logistikkedjor med kombinerade transporter kommer att bidra till att minska dessa kostnader. Om man kan hitta sätt att förnya dessa avgörande logistiktjänster för att kunna tillhandahålla intelligentare, hållbarare och effektivare lösningar kan man på ett avgörande sätt bidra till en ökad konkurrenskraft inom alla ekonomiska sektorer. Detta är ännu viktigare eftersom transporter också har en viktig inverkan på energieffektivitet och klimatförändringar. Inte mindre än 32 % av EU:s slutliga energianvändning och 24 % av EU:s växthusgasutsläpp kommer från transportsektorn. Sektorn är dessutom mycket beroende av olja (94 % av energiförbrukningen). 6264/15 vf/car/chs 3

4 På medellång och lång sikt är det kvaliteten på EU:s regelverk och dess strategiska incitament som kommer att bestämma transportsystemens effektivitet och tillväxtpotential och göra det möjligt för andra ekonomiska sektorer att konkurrera och växa. II. EUROPEISK TRANSPORTINFRASTRUKTUR: UTMANINGAR Investeringar i transportinfrastruktur skapar sysselsättning och bidrar till Europas tillväxt och konkurrenskraft. Enligt en studie som utförts på uppdrag av Europeiska kommissionen 2 skulle Europa förlora ungefär 10 miljoner arbetstillfällen under de kommande 15 åren och likaså en möjlig ökning av BNP på 1,8 % genom att låta bli att göra de investeringar som följer av den politik för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som antogs Europaparlamentet och rådet har enats om en huvudplan för den europeiska transportinfrastrukturen för de kommande årtiondena (TEN-T-riktlinjerna 3 ). Medlemsstaterna, andra aktörer och kommissionen är nu skyldiga att helt genomföra planen. Planen har stöd i de nationella infrastrukturstrategierna och främjar uppfyllandet av de europeiska politiska målen och skapar därigenom ett verkligt mervärde. Kostnaden är hög: de nödvändiga investeringarna för slutförandet av stomnätet den strategiskt viktigaste delen av TEN-T fram till 2030 har uppskattats till 650 miljarder euro. Emellertid kommer den socioekonomiska vinsten definitivt att väga upp investeringen. För att kunna tackla utmaningen har man tagit fram starka EU-instrument: Fonden för ett sammanlänkat Europa tillhandahåller ungefär 25 miljarder euro i bidrag och innovativa finansieringsinstrument för att förenkla finansieringen fram till och med 2020, samordningsinstrumentet "stomnätskorridorer" syftar till att effektivisera användningen av resurser samtidigt som man tryggar en infrastrukturutveckling av hög kvalitet, och den föreslagna Europeiska fonden för strategiska investeringar ska hjälpa till att intensifiera privata investeringar i transportinfrastruktur och andra strategiska sektorer inom den europeiska ekonomin. 2 3 "Kostnaderna för att inte genomföra TEN-T" håller på att tas fram och de slutliga resultaten blir tillgängliga i april Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. 6264/15 vf/car/chs 4

5 Tillvägagångssättet med stomnätskorridorer gör att det går att identifiera vilka projekt som måste genomföras före 2030 för att det överenskomna nätet ska kunna slutföras. Denna identifiering av projekt bygger på en övergripande bedömning över nationella gränser och transportsätt. Det utgör kärnan i processen med att utarbeta och följa upp arbetsplanerna för korridorerna och det skapar en enhetlig grund för riktade investeringar, oavsett om det är från nationella eller olika europeiska fonder eller från nationella offentliga eller privata källor. Den första arbetsplanen för varje korridor, som lades fram av de berörda europeiska samordnarna den 22 december 2014, utgör en viktig milstolpe i processen. Varje projekt bidrar till det gemensamma europeiska nätet som ska integrera och koppla ihop alla transportsätt, inbegripet utrustning för trafikstyrning och innovativ teknik. Genom att bidra till genomförandet av nätet genererar man och drar nytta av nätets effekter över nationsgränserna. Detta heltäckande tillvägagångssätt när det gäller transportinfrastruktur, som möjliggör effektiva, hållbara och framtidsinriktade transporttjänster, medför potentiella ekonomiska vinster på både "traditionella" och nya områden. För den inre marknaden och för att koppla ihop Europa med externa marknader och handelspartner är det avgörande att man skapar de förbindelselänkar som saknas vid gränserna mellan medlemsstaterna och längs de viktigaste europeiska linjerna, avlägsnar flaskhalsar eller kopplar samman transportsätt i terminaler. Om man kan trygga likvärdig tillgänglighet i alla regioner kan man stimulera uppkomsten av företag överallt i EU. Ny europeisk teknik, såsom det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg eller teknik för rent bränsle, skapar möjligheter till ledande positioner på de globala marknaderna. En framåtblickande politik för transportinfrastruktur skapar inte minst möjligheter för innovativa rörlighetstjänster för personer och gods, vilket kan vara en utmaning för yngre och högkvalificerade personer. 6264/15 vf/car/chs 5

6 III. FINANSERING Fonden för ett sammanlänkat Europa Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) kommer att tillhandahålla bidrag och finansieringsinstrument för att stödja genomförandet av det breda spektrumet av TEN-T-projekt, inbegripet utbyggnaden av ny teknik och innovationer samt trafikstyrningssystem för alla transportsätt. Fonden kommer framför allt att inrikta sig på stomnätet där man kommer att prioritera viktiga gränsöverskridande projekt, skapandet av andra förbindelselänkar som saknas och avlägsnandet av flaskhalsar, och där projekt som rör järnväg och inre vattenvägar särskilt tas upp i syfte att skapa ett system för renare transport. FSE-finansieringen ska användas på ett sätt som skapar synergier med EU-medel från andra EU-källor, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Tillvägagångssättet med stomnätskorridorer, som har tagit form under 2014, är nära förknippat med EU-finansiering, främst från FSE. Tillvägagångssättet som leds av de europeiska samordnarna och som har resulterat i en första uppsättning med arbetsplaner för korridorerna bidrar till att befästa "projektplaneringen" för EU-medel på ett avgörande sätt. Sådan "projektplanering" bygger på omfattande studier av korridorerna samt ett nära samarbete med medlemsstaterna, infrastrukturförvaltare, regioner och andra aktörer inom ramen för korridorsforumen. De berörda projektansvariga uppmanas särskilt att använda sig av de nuvarande finansieringsmöjligheterna. I september 2014 öppnades en ansökningsomgång för att lämna projektförslag till ett värde av 12 miljarder euro. De projekt som kommer in kommer att bedömas och väljas ut under våren 2015 och de projekt som väljs ut kommer att kunna få EU-stöd för de kommande åren från och med slutet av Möjligheter i Junckerplanen Budgeten för fonden för ett sammanlänkat Europa är dock alltför begränsad i relation till de stora investeringsbehov som följer av TEN-T-politiken. Man måste hitta ytterligare finansiering för att kunna upprätta de integrerade, effektiva och hållbara transportsystem som Europa behöver för att fördjupa integrationen och öka konkurrenskraften. 6264/15 vf/car/chs 6

7 Den investeringsplan som Europeiska kommissionen har lanserat kan skapa nya möjligheter till finansiering av EU:s strategiska ambitioner på transportområdet. Målet med planen är att dra till sig likviditet från privata investerare för att ge investeringarna i europeisk infrastruktur, inbegripet transport, en ny skjuts. Det ekonomiska stöd som Europeiska investeringsbanken tillhandahåller via Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör kunna locka investerare till projekt som de vanligtvis inte skulle investera i. Sådana projekt är i allmänhet transportinfrastrukturprojekt, i synnerhet de med positiva socioekonomiska fördelar och fastställda intäktskällor (från offentliga källor eller infrastrukturanvändare, eller en kombination av båda), som på medellång och lång sikt höjer avkastningen på investeringen, och för vilka riskerna kan delas mellan de offentliga och privata sektorerna. Enligt den interimsrapport från Henning Christophersen, Kurt Bodewig och Carlo Seechi som presenterades vid rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 3 december 2014, och i enlighet med arbetet i arbetsgruppen om investeringar, har infrastrukturprojekt en klar potential när det gäller att dra nytta av de möjligheter som investeringsplanen innebär, som ett komplement till de instrument som tillhandahålls inom ramen för FSE och struktur- och investeringsfonderna. Efsi kan bidra till finansieringen av ovannämnda TEN-T-infrastrukturprojekt, men kan även med fördel komplettera FSE genom att stödja investeringar i nätverksunderhåll, något som utgör en viktig utmaning för det europeiska transportsystemet. Brist på infrastrukturunderhåll och förnyelse av befintliga tillgångar kan även dämpa effekterna av att nya projekt skapas, exempelvis kan nya luckor uppstå i nätet. Utbyggnaden av nätet måste därför åtföljas av lämpliga höjningar av budgetanslagen för underhåll, antingen från offentliga budgetar eller från annat håll, t.ex. system med användaravgifter. 6264/15 vf/car/chs 7

8 Vissa projekt får redan lån eller garantistöd från EIB, t.ex. genom FSE:s nuvarande finansieringsinstrument. Investeringsplanen kan dock bara bli framgångsrik om en kritisk massa av transportprojekten nyttjar Efsi-stödet. Detta kräver för det första en tydlig förändring av hur projekten inom transportinfrastruktur planeras i dag, eftersom man ofta utgår från att de kan finansieras med offentliga medel snarare än genom privata investeringar, även inom områden som genererar avkastning. För det andra kan antalet projekt som får stöd genom privat finansiering bidra till en övergång från en metod med bedömningar från fall till fall (baserad på skräddarsydda modeller) till en metod med inriktning på reproduktion och nya finansieringsstrukturer för transportutveckling. Det kommer således att behövas mycket stöd för att kunna hjälpa projektansvariga och administrationer med projektföreberedelse i syfte att locka till sig privata finansiärer och med projektens finansieringsstrukturer. Detta kan ske med hjälp av de exempel och standarder som utarbetats i liknande projekt eller genom att omgruppera mindre projekt av samma typ med hjälp av en portföljstrategi så att det blir enklare för investerare att placera sina pengar. IV. INNOVATION INOM TRANSPORT EN MÖJLIGHET FÖR EU En innovationsvåg är på väg att revolutionera transportsektorn och den drivs i huvudsak av användningen av nya energikällor, modern elektronik och informations- och kommunikationsteknik (IKT). På medellång sikt kan detta leda till storskalig automation av vägtransporter samt en omfattande kapacitetsökning av EU:s befintliga infrastruktur (för flygtrafik, järnvägstrafik samt trafik på vägar och vattenvägar). Fordon som drivs med el eller andra alternativa bränslen tar över våra vägar. Denna teknik och annan teknik med låga utsläpp, tillsammans med intelligenta IKTtransporttjänster, är också nyckeln till hållbarhet och lägre växthusgasutsläpp. EU måste tillvarata och främja dessa möjligheter. Det tekniska försprång som kan vinnas på dessa områden kan dessutom ge EU:s industrier en viktig konkurrensfördel i andra delar av världen. För närvarande kan man urskilja följande tre huvuddelar när det gäller innovation: 6264/15 vf/car/chs 8

9 Digitalisering av transportverksamhet fordonsautomation vilket möjliggör säkrare och mer intensiv användning av infrastruktur. Förbättrade förbindelser bättre transportinformationstjänster som ökar multimodalitet och stöd vid avbrott. Dessa två delar driver på trenden "rörlighet som en tjänst". Nya bränslen för transportsektorn möjliggör långsiktig hållbarhet och europeiskt bränsleoberoende. För att man ska kunna uppnå målen på medellång och lång sikt måste EU:s transportpolitik i själva verket genomgå ett ordentligt paradigmskifte, vilket endast kan uppnås genom investeringar i mer omfattande forskning och innovation och i politik som ser till att innovationer faktiskt utnyttjas. EU:s program för forskning och innovation på transportområdet inom ramen för Horisont 2020 (med en budget på 6,4 miljarder euro) är till stor del inriktat på projekt för effektiv energianvändning och andra hållbarhetsfrågor, både direkt och indirekt 4, och programmets möjligheter måste utnyttjas aktivt. Fokus ligger framför allt på att genom storskaliga demonstrationer undanröja hindren för att forskningen snabbt ska kunna börja tillämpas i verkliga situationer. Ett antal initiativ planeras: stöd till utvecklingen av elbilar (miljövänliga bilar) och bränsleceller (gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas); främjande av koldioxidsnål och icke-förorenande transport i städer (Urban, Smarta städer), intelligenta transportsystem för att möjliggöra effektivare användning av väg-, järnvägs-, luft- och vatteninfrastruktur och för att stödja automation och innovation inom järnvägssektorn (det gemensamma företaget Shift2Rail) för att förändra järnvägsverksamheten och därmed göra byte av transportslag attraktivt; optimering av logistikkedjan; utveckling av effektiv infrastruktur av hög kvalitet; främjande av energieffektiviseringsåtgärder inom alla transportsätt och system, driftsförbättringar inom luftfartssektorn (det gemensamma Sesar-företaget, det gemensamma företaget Clean Sky). Även andra delar i Horisont 2020 stöder forskning och innovation inom transportsektorn, bl.a. SMFfonden, energiutmaningen (smarta städer, bränslen), säkerhetsutmaningen och ledarskapet inom möjliggörande teknik och industriteknik (material, sensorer osv.). För att se till att forskning och innovation verkligen kan skapa de resultat som behövs för att stödja Europa och dess transportindustrier i framtiden måste man i större utsträckning inrikta sig på de långsiktiga behoven. 4 Programmet Horisont 2020 har ändrats i grunden för ökad inriktning på utmaningsbaserade forsknings- och innovationsprogram med större inslag av innovation som sker nära marknaden och ett utökat samarbete med industrin, för att transportinnovationer ska börja utnyttjas snabbare och i vidare utsträckning. 6264/15 vf/car/chs 9

10 Rena stadstransporter är en sektor med enorma investeringsbehov. I många stadsområden har det ökade behovet av rörlighet i städer skapat en situation som inte är hållbar, med allvarliga trafikstockningar, dålig luftkvalitet, buller och höga CO 2 -utsläppsnivåer i strid med miljömålen i EU:s transportpolitik. Efsi skulle kunna stödja utbyggnaden av hållbara rörlighetsprojekt i städerna och tillämpningen av forskningsresultaten i verkliga stadslösningar. De nya finansieringsinstrumenten kan mer allmänt bidra till en miljöanpassning av transporter genom att den infrastruktur som behövs för miljöanpassning inrättas, t.ex. elektrifiering av vägar, LNG-bunkring i hamnar samt inrättande av effektivare trafikstyrningssystem eller utveckling av digitala plattformar för förbättring av logistikkedjorna. Dessa projekt skapar fördelar som kan användas till att, åtminstone delvis, återbetala den initiala kostnaden för investeringen, i linje med Efsis grundtanke. Projekten ligger även i linje med energiunionens mål. Miljöanpassningen av transporter kommer inte att vara möjlig utan tillräcklig infrastruktur som kan stödja övergången till en koldioxidsnål och mindre energiintensiv ekonomi. Investeringar i infrastruktur för ren transport innebär en möjlighet att bryta den onda cirkel som begränsar fordonstillverkarnas investeringar i teknik för renare fordon. Den ökade globala konkurrenskraften, som i allt högre utsträckning sker på regional i stället för nationell nivå, bör beaktas när man uppskattar transportsektorns potential i relation till de höga investeringsbehoven. Bidraget till konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen är beroende av att man främjar det europeiska mervärdet och skapar integrerade, effektiva och hållbara transportsystem i alla Europas regioner, vilket således gör det enklare att skapa effektiva och hållbara anslutningar till globala partner och kunder. Mot bakgrund av ovanstående uppmanas delegationerna att dela med sig av sina synpunkter i följande frågor: Hur kan man göra det europeiska transportnätet effektivare, mer framåtblickande och globalt konkurrenskraftigt (inbegripet genom att utnyttja synergieffekterna av innovation inom transport, energi och intelligenta transportsystem)? 6264/15 vf/car/chs 10

11 Hur kan man bäst locka privata investerare till transportprojekt, i synnerhet till de viktigare gränsöverskridande projekten och de som är inriktade på att skapa andra förbindelselänkar som saknas och avlägsna flaskhalsar, med utgångspunkt i att riskerna ska delas mellan de offentliga och privata sektorerna? EU:s transportsektor står inför en ökad global konkurrens. Vilka anser du är de största utmaningarna med den typen av konkurrens? Vilka typer av åtgärder behövs på EU-nivå i det här sammanhanget? 6264/15 vf/car/chs 11